Årsrapport 2017
Miljö- och klimatsamarbete
med strategiska länder
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer
Naturvårdsverket
Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 16 00 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6825-7
ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2018 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2018
Omslag:www.coursehero.com
Förord
Internationella samarbeten är avgörande för att uppnå såväl Sveriges miljömål, globala miljö- och klimatkonventioner och Agenda 2030.
I denna årsrapport redovisar Naturvårdsverket det samlade arbetet under
2017 inom ramen för anslaget om bilateralt samarbete med strategiska länder inom miljö- och klimatområdet. De myndigheter som deltar i samarbetet är Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt Östersjöstaternas råd.
Det bilaterala anslaget ger oss möjlighet till en värdefull form av samverkan, där vi med relativt små medel kan göra insatser som har stor betydelse för en hållbar utveckling och är av strategisk vikt. Under året har samarbeten bedrivits med de stora ekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Kina och Sydafrika (BRIICS) samt Vietnam och USA.
Stockholm 9 april 2018
Björn Risinger Generaldirektör
Innehåll
FÖRORD ... 4
SAMMANFATTNING... 7
1. DET BILATERALA ANSLAGET ... 11
1.1. BAKGRUND ... 11
1.2. FÖRVALTNING AV ANSLAGET 2017... 11
2. ERFARENHETER AV ANSLAGETS TVÄRGÅENDE FRÅGOR ... 13
2.1. LÅNGSIKTIGHET ... 13
2.2. JÄMSTÄLLDHET ... 14
2.3. SYNERGIER ... 16
2.4. EXPORTSTRATEGIN ... 17
3. SAMARBETEN 2017 – PER MILJÖOMRÅDE ... 19
3.1. KAPACITETSUTVECKLING ... 19
3.1.1. Miljökvalitetsmålen och de globala hållbarhetsmålen ... 19
3.1.2. Kemikalier ... 20
3.1.3. Klimat och luft ... 22
3.1.4. Hav och vatten ... 24
3.1.5. Biologisk mångfald ... 26
3.2. INTERNATIONELLA MILJÖKONVENTIONER ... 27
4. SAMARBETEN 2017 – PER LAND ... 30
4.1. BRIICS-LÄNDER ... 31 4.1.1. Brasilien ... 31 4.1.2. Ryssland ... 32 4.1.3. Indien ... 35 4.1.4. Indonesien ... 36 4.1.5. Kina ... 37 4.1.6. Sydafrika ... 39
4.2. ÖVRIGA LÄNDER OCH SAMARBETEN ... 41
4.2.1. USA ... 41
4.2.2. Vietnam ... 41
4.2.3. Arktiska rådet ... 42
4.2.4. Barentsrådet ... 43
A summary of this Annual Report regarding the cooperation with strategic countries in the field of environment and climate is available in English on swedishepa.se (ISBN 978-91-620-6824-0).
15 mkr 29,4 mkr
Medlen för bilaterala anslaget
2016 2017 2018
17,4 mkr
Om det bilaterala anslaget
Budgetpost om bilateralt samarbete (ap.1) inom anslaget angående internationellt samarbete (1:13) får användas för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder med stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet.
1235
deltagare i
workshops
Kopplingar till
15
konventioner
Kopplingar till
10
miljömål
37
workshops
2017 i
siffror
Kopplingar till
10
SDGs
4
rapporter
17
presentationer
vid internationella
konferenser
Sammanfattning
Genomförandet av Agenda 2030, internationella miljökonventioner och flera miljökvalitetsmål kräver internationellt samarbete. Inte minst bilaterala samarbeten med de stora ekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Kina och Sydafrika. För att nå resultat genom bilaterala internationella samarbeten behövs
långsiktiga insatser eftersom samarbetena baseras på långvariga processer och
förtroenden.
I denna årsrapport redovisar Naturvårdsverket det samlade arbetet under 2017 inom ramen för ett anslag om bilateralt samarbete med strategiska länder inom miljö- och klimatområdet. Budgetposten om bilateralt samarbete (ap.1) inom bilateralt samarbete (1:13) (i det följande kallad det bilaterala anslaget) får användas för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder med stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet. Redovisning görs på två sätt – per miljöområde (kapitel 3) och per land (kapitel 4).
Under 2017 har anslaget fördelats mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Östersjöstaternas råd.
I regleringsbrevet för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket angavs anslaget till 8,5 mkr, en nedskärning från föregående år med 6,5 mkr. I samband med vårändringsbudgeten höjdes sedan anslaget till totalt 17,4 mkr. För att säkerställa goda resultat för Sveriges bilaterala miljö- och klimatsamarbeten bör plötsliga förändringar i anslagsbudgeten undvikas framgent.
De flesta av insatserna i det bilaterala samarbetet handlar om kapacitetsutveckling. Utan en god och demokratisk förvaltning präglad av öppenhet, transparens, likhet inför lagen och ansvarsutkrävande är det svårt för miljömyndigheterna att arbeta effektivt inom miljö- och klimatområdet. Under året har myndigheterna exempelvis arbetat med jämställdhet. Flera myndigheter tar hänsyn till jämställdhet när det gäller deltagande vid studiebesök och seminarier. Kemikalieinspektionen integrerade jämställdhetsaspekten i två workshopar i Brasilien. I workshoparna lyftes t.ex. skillnaderna mellan män och kvinnor fram vad gäller känslighet för kemikalier och skillnader i exponering. I den gemensamma projektplanen som Naturvårdsverket och Centre for Science and Environment (CSE) tagit fram om utbildning av miljötjänstemän i Indien står uttryckligen att hänsyn ska tas till genderaspekten, vilket CSE beaktar vid val av deltagare till alla kurser.
Myndighetssamarbetet ger möjlighet till synergier av olika slag, vilket kan effektivisera arbetet. Exempelvis söker Kemikalieinspektionen möjligheter till synergier mellan samarbeten under det bilaterala anslaget och sina andra
internationella projekt. Samordning mellan myndigheter sker också. Till exempel tog Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket gemensamt emot ett besök från det kinesiska miljöministeriet och China Textile Information Center. Genom studiebesöket, som fokuserade på kemikalier i textilier och kommunikation kring dessa ämnen i leverantörskedjan, kunde svenska erfarenheter bidra i ett kinesiskt projekt finansierat av The Global Environment Facility (GEF).
Synergier fås också genom att myndighetssamarbetet indirekt stödjer den svenska
exportstrategin. Detta stöd kan ta sin utgångspunkt i kapacitetsutveckling kring
t.ex. lagstiftning, vilket leder till efterfrågan av ny teknik från industrier i genomförandefasen. I samband med högnivåmötet inom China Europe Water Platform i vilket Havs- och vattenmyndigheten deltog i, arrangerades ett Business to business event där svenska och europeiska företag mötte ett 50-tal kinesiska företag. Myndighetssamarbetet kan också förstärka miljöaspekter i den svenska exportstrategin. Ett exempel under 2017 var när Naturvårdsverket bjöds in av Miljö- och energidepartement till ett möte med Sweden China Trade Council för att diskutera den bilaterala strategin och där fick chansen att presentera det bilaterala anslaget och sitt miljösamarbete med Kina.
Under 2017 har insatserna inom det bilaterala anslaget tydligt kopplat till
miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö.
Kopplingar finns också till Skyddade ozonskikt, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, god Bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv och till Generationsmålet.
Insatserna inom det bilaterala anslaget bidrog under 2017 främst till de globala
hållbarhetsmålen God hälsa och välbefinnande (3), Rent vatten och sanitet för alla
(6), Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (9), Hållbara städer och samhällen (11), Hållbar konsumtion och produktion (12), Bekämpa
klimatförändringarna (13) och Hav och marina resurser (14), Ekosystem och biologisk mångfald (15), Fredliga och inkluderande samhällen (16) och Genomförande och globalt partnerskap (17).
Inom området kemikalier har Kemikalieinspektionen med samarbetspartnern i Brasilien genomfört tre workshopar och tagit fram en ny samarbetsplan för 2018– 2020. Två av workshoparna i Sydafrika har bland annat lett till att sydafrikanska miljöministeriet (DEA) efterlyser ett samarbete med Kemikalieinspektionen om utvecklingen av en kemikaliestrategi. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket genomförde en workshop om kapacitetsutveckling för en effektiv implementering av Minamatakonventionen i Indonesien. Kemikalier är också en komponent i Naturvårdsverkets samarbete med DEA och staden Buffalo City kring hantering av farligt hushållsavfall och i utbildningen av miljötjänstemän som genomförs i Indien tillsammans med Centre for Science and Environment. Ett flertal seminarier och
teknik (BAT) ger stöd till Barentsrådets undergrupp om hotspotavveckling. I samband med Miljöministermötet avvecklades två och en halv hotspots från hotspotlistan. Inom Arktiska rådet har Naturvårdsverket stöttat det svenska ordförandeskapet i Arktiska rådets arbetsgrupp för bekämpning av föroreningar (ACAP) och dess olika expertgrupper och givit expertstöd i ACAP:s Expertgrupp för långlivade organiska föroreningar (POPs) och kvicksilver.
Det har genomförts flera insatser kring områdena klimat och luftutsläpp under 2017. Fas 2 av SMHI:s projekt ParCur om utveckling av en metod för att bestämma utsläpp av partiklar och dess påverkning av stadens luftmiljö i brasilianske staden Curitiba inleddes under året. SMHI har slutfört en första modellsimulering av den storskaliga fördelningen av luftföroreningar i södra Afrika, vilken ingår i samarbetet med Sydafrika. Östersjöstaternas råd stöttade och genomförde sex seminarier och workshopar om Agenda 2030 i Ryssland och utvecklade Realizing the vision – The Baltic 2030 Action Plan. Flera seminarier och presentationer vid internationella konferenser har genomförts av
Naturvårdsverket för att främja en nedfasning av ozonnedbrytande ämnen (ODS) och fluorkolväten (HFC). Naturvårdsverkets samarbete med Kina syftar bland annat till att bidra med svenska erfarenheter till Kinas reformarbete med att förbättra reglering av utsläpp från industriella anläggningar genom
miljötillståndsförfarande. I Ryssland genomfördes två seminarier om
bioresursförvaltning i klimatpolitiken och energieffektivisering i städer. I samband med det ryska miljöåret 2017 medverkade Naturvårdsverket i flera seminarier och föreläsningar.
Inom området hav och vatten står Havs- och vattenmyndigheten för merparten av insatserna. Under året har Havs- och vattenmyndigheten kopplat sina insatser till FN:s havskonferens som ägde rum den 5–9 juni i New York. Syftet var att stärka genomförandet av Agenda 2030, mål 14. Samarbetspartners från Sydafrika och Vietnam hade bjudits in och höll presentationer vid Havs- och vattenforum. Myndigheten träffade den ryska samarbetspartnern på Baltic Sea Days och genomförde flera insatser med anknytning till China Europe Water Platform (CEWP). Myndigheten har vidare utarbetat två projektförslag inom CEWP som båda har beviljats EU-medel. Havs- och vattenmyndigheten har också genomfört en teknisk workshop om havsplanering och kumulativ miljöbedömning i USA. Utbytet har medverkat till att metoden Symphony som nu integrerar kumulativ miljöbedömning i svensk havsplanering utifrån en ekosystemansats har kunnat färdigställas. I SMHI:s vattenprojekt i Sydafrika låg fokus främst på att förbättra det framtagna modellsystemet HYPE, vilket används för att utvärdera hur vattenkvaliteten förändras i olika möjliga framtidsscenarier och i olika vatteninfrastrukturprojekt. Resultat från projektet har presenterats på världshydrologikonferensen och i en rapport.
Direkta kopplingar till biologisk mångfald finns i Naturvårdsverkets samarbete med Ryssland och Barentsrådet. Under ett expertmöte på Grimsö fördjupades
kunskapsutbytet om svenska och ryska vargpopulationers beskaffenhet och utbredning liksom förvaltningsmetoder i allmänhet. Under 2017 har grunden lagts för ett mer systematiskt kartläggningsarbete kring vilka ryska vargpopulationer som kan vara särskilt önskvärda migranter.
Inom det bilaterala samarbetet etablerar myndigheterna goda relationer med nyckelpersoner i samarbetsländerna, vilket underlättar för dialoger och utbyten med ländernas förhandlingsdelegationer vid partsmöten och
expertsamarbeten inom internationella miljökonventioner. Under året har Kemikalieinspektionens kapacitetsutvecklingsinsatser i sina samarbetsländer bidragit till Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM) och Havs- och vattenmyndigheten till Helsingforskonventionen (Helcom).
Naturvårdsverket har i några av sina samarbeten arbetat för ett genomförande av Montrealprotokollet och dess Kigalitillägg som handlar om nedfasning av produktion och konsumtion HFC. Naturvårdsverket fortsatte att stödja Brasiliens arbete med att utveckla ett utsläppsregister ett så kallat Pollutant Release and Transfer Register, enligt Århuskonventionens PRTR protokoll. Sveriges engagemang kring konventionsarbete uppskattas från samarbetsländer. När det kinesiska miljöministeriet i somras 2017 gick ut med information för att
uppmärksamma och informera om ikraftträdande av Minamatakonventionen lyfte ministeriet särskilt fram sitt bilaterala samarbete med Sverige och Norge.
Under 2017 har inom det bilaterala anslaget Havs- och vattenmyndigheten haft samarbete med Brasilien, Ryssland, Kina, Sydafrika, USA och Vietnam;
Kemikalieinspektionen med Brasilien, Indonesien, Kina, Sydafrika och Vietnam; Naturvårdsverket med Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Kina, Sydafrika, Arktiska rådet och Barentsrådet; Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut med Brasilien och Sydafrika och Östersjöstaternas råd med Ryssland.
1. Det bilaterala anslaget
1.1. Bakgrund
Sedan 2015 finns det en budgetpost om bilateralt samarbete (ap.1) inom anslaget angående internationellt samarbete (1:13) som får användas för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder som har stor påverkan på den globala miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och klimatsamarbetet. Naturvårdsverket har i uppdrag att förvalta budgetposten, i det följande kallad ”bilaterala anslaget”, och besluta om fördelning av medel efter samråd med berörda myndigheter. En samrådsgrupp med representanter för Miljö- och energidepartementet och berörda myndigheterna träffas cirka fyra gånger per år. Utifrån rapporteringar till Naturvårdsverket sammanställs en årsrapport till Miljö- och energidepartementet.
För Sverige utgör generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen grunden för miljöpolitik och miljöarbete på nationell nivå. Flera av miljökvalitetsmålen kan dock inte lösas inom Sveriges gränser eftersom dagens miljöutmaningar är till stora delar gränsöverskridande. Målen är även styrande för Sveriges agerande inom EU och internationellt och har därmed kopplingar till Sveriges politik för global utveckling, Agenda 2030, internationella miljökonventioner och Sveriges exportstrategi.
De stora ekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Kina och Sydafrika (BRIICS) har omfattande tillverkningsindustrier som levererar produkter till såväl inhemsk som global marknad. Dessa både stora och befolkningsrika länder har stor påverkan på den globala resursanvändningen och miljöprestandan och är därför viktiga aktörer för globalt miljö- och klimatsamarbete. Inom det bilaterala anslaget prioriteras därför samarbeten med BRIICS-länderna. Miljö- och
energidepartementet har samförståndsavtal, så kallade Memorandum of Understanding (MoUs) med Indien, Kina och Brasilien samt en
regeringsöverenskommelse med Ryssland. Dessa avtal ligger till grund för arbetet inom bilaterala anslaget. Diskussioner om framtagning av ett samförståndsavtal med Indonesien och Sydafrika pågår.
1.2. Förvaltning
av
anslaget
2017
I Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2017 fastslogs följande:
Villkor för anslag 1:13, ap.1 Bilateralt miljösamarbete
1. Anslagsposten får användas för kostnader för myndigheters bilaterala miljö- och klimatsamarbete med länder med stor påverkan på den globala
miljön eller som är av strategisk betydelse i det globala miljö- och
klimatsamarbetet. Anslagsposten får även användas för stöd till ökat ryskt deltagande och genomförande av aktiviteter som drivs inom ramen för Barents Euro-Arktiska råd, Arktiska rådet och Östersjöstaternas råd (CBSS) och som syftar till miljöförbättringar i Ryssland. Naturvårdsverket beslutar om fördelning av medel efter samråd med berörda myndigheter. I beslut bör beaktas hur föreslagna insatser bidrar till att uppnå
miljökvalitetsmålen och Generationsmålet. Medlen utbetalas i svenska kronor.
2. Minst 1 400 000 kronor ska användas för insatser som har bäring på miljön i Ryssland inom Barents Euro-Arktiska råd, Östersjöstaternas råd och Arktiska rådet.
I regleringsbrevet till Naturvårdsverket för 2017 sänktes det bilaterala anslaget från 15 till 8,5 miljoner kronor vilket ledde till att myndigheterna var tvungna att skjuta på några aktiviteter. I samband med vårändringsbudgeten höjdes anslaget till 17,4 miljoner kronor. Medlen från anslagsposten fördelades mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, SMHI och
Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS) och betalades ut i form av bidrag.
Under året ägde fyra samordningsmöten rum där samarbetet med länderna och mellan myndigheterna diskuterades tillsammans med Miljö- och
energidepartementet. En återkommande diskussionspunkt var hur anslaget skulle kunna användas även för exportfrämjande insatser. I samband med ett
samordningsmöte ombads Energimyndigheten, som har en stående inbjudan till dessa möten, att presentera sina insatser kring export och handel.
Arbetet inom bilaterala anslaget presenterades för miljöministern och för kollegor på Miljö- och energidepartementet. Arbetet presenterades även internt på
Naturvårdsverket.
Miljö- och energidepartementet bjöd in Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut och Energimyndigheten till en workshop om framtiden för det bilaterala samarbetet. Workshopen inleddes med en presentation av Internationella sekretariatet som följdes av diskussioner i mindre grupper. Workshopen gav inspel till Miljö- och energidepartementet kring framtagande av den nya bilaterala strategin, som är tänkt att presenteras under 2018.
2. Erfarenheter av anslagets
tvärgående frågor
Initiativ till samarbete kan komma från ett miljöministerium eller en
miljömyndighet i ett annat land eller från en svensk ambassad. För Sverige är det viktigt att det finns en politisk vilja hos samarbetslandet att själva leda och ta ansvar för sin utveckling med klara miljöpolitiska målsättningar. Det är viktigt att prioritera mellan de insatser samarbetslandet vill genomföra och samtidigt ta hänsyn till svenska prioriteringar och myndigheternas kompetens.
Det är också viktigt att tänka långsiktigt, att det behövs institutionell kapacitet för att arbeta med miljöfrågan och att fokusera på fördelar med att ta tillvara synergier på olika plan, till exempel i genomförandearbetet av Agenda 2030 och
miljökonventioner.
2.1. Långsiktighet
För att kunna genomföra konstruktiva samarbeten till stöd för genomförandet av Agenda 2030 och internationella miljökonventioner behövs långsiktiga insatser. Att etablera lämplig kapacitet på myndigheter är långsiktiga processer, vilka behöver uthållighet för att nå resultat.
I regleringsbrevet för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket angavs anslaget till 8,5 mkr, en nedskärning från föregående år med 6,5 mkr. I samband med vårändringsbudgeten höjdes sedan anslaget till totalt 17,4 mkr. Efter nedskärningen av anslagsbudgeten fick de involverade myndigheterna sänka sina ambitioner för att sedan skala upp insatserna ett halvår senare i samband med
vårändringsbudgeten. För att säkerställa goda resultat för Sveriges bilaterala miljö- och klimatsamarbeten bör plötsliga förändringar i anslagsbudgeten undvikas framgent.
Ett exempel på att långsiktighet är en viktig förutsättning är när de politiska förutsättningarna i ett land ändras. Samarbetet med Brasilien har till exempel på grund av organisatoriska förändringar inte kunnat genomföras som planerat. Havs- och vattenmyndigheten tog under 2017 kontakt med sina samarbetspartner i Brasilien, men dessa fick förhinder att delta och medverka i föreslagna aktiviteter. Det är då viktigt att ha möjlighet att ta en förnyad kontakt, vilket också planeras av Havs- och vattenmyndigheten i samband med World Water Forum 2018.
Långsiktighet kan också ge positiva bieffekter, vilket Havs- och
och vattenforum etablerades fördjupad kontakt med deras havsmyndighet (Ocean and Coast Branch). Detta resulterade i att Havs- och vattenmyndigheten fick en inbjudan till Sydafrika i november 2017. Vid detta möte delades kunskap om miljöövervakning som utförs i såväl sötvatten och estuarier som i marin miljö. Sydafrikanerna kommer att besöka Sverige under 2018 i syfte att ta samarbetet vidare.
2.2. Jämställdhet
Utan en god och demokratisk förvaltning, präglad av öppenhet, transparens, likhet inför lagen och ansvarsutkrävande, är det svårt för miljömyndigheter från hela världen att arbeta effektiv inom miljö- och klimatområdet.
Därför bör kapacitetsutveckling inom det bilaterala anslaget alltid inkludera dessa aspekter, bland dem jämställdhet. Med ett särskilt mål för jämställdhet inom de globala hållbarhetsmålen och med den svenska feministiska utrikespolitiken, är jämställdhet en viktig komponent i det internationella miljö- och klimatsamarbetet.
Jämställdhetsintegrering sker på olika sätt och kan vara kopplad till sakområden eller till representation av olika grupper i samarbetet.
Kemikalieinspektionen integrerade jämställdhetsaspekten i sina två workshopar i Brasilien. I workshoppen om riskbedömning och riskbegränsning av
allmänkemikalier lyftes skillnaderna mellan män och kvinnor fram vad gäller känslighet för kemikalier och skillnader i exponering. I workshoppen om riskbedömning av bekämpningsmedel togs särskild hänsyn till känsliga grupper som barn och kvinnor i fertil ålder. Förbyggande kemikaliekontroll, som står i fokus i flera samarbeten, kopplar starkt till de globala hållbarhetsmålen, inklusive jämställdhet och mänskliga rättigheter. Ökad information om risker, särskilt till det småskaliga jordbruket, innebär ökat skydd av kvinnor och barn.
Kemikalieinspektionens samarbete med Indonesien kring Minamatakonventionen påverkar indirekt jämställdhet. Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifterna och påverkar särskilt fertila kvinnor och foster. Vid småskalig guldutvinning är det oftast kvinnor och barn som utsätts för kvicksilverånga när amalgamet mellan guld och kvicksilver värms upp för att få fram det rena guldet.
Inom vattenområdet finns också viktiga kopplingar till jämställdhet. En tryggad tillgång på vatten av god kvalitet är viktig för en hållbar samhällsutveckling och har stor påverkan på kvinnors hälsa, säkerhet, utbildnings- och inkomstmöjligheter samt familjerelationer.
I samarbetet med Kina kring tillståndsprövning lyfter Naturvårdsverket särskilt fram vikten av att ha ett brett deltagande av alla berörda aktörer i
tillståndsprövningen och att underlätta för allmänheten att få tillgång till information och möjlighet att delta i beslutprocessen. Detta stärker
underrepresenterade grupper (inklusive kvinnor) i samhället. Naturvårdsverket belyser dessa aspekter också i samarbetet med Brasilien om tillgängliggörande av miljöinformation.
Flera myndigheter tar hänsyn till jämställdhet när det gäller deltagare vid
studiebesök och seminarier. Havs- och vattenmyndigheten tog exempelvis hänsyn till en jämn könsrepresentation vad gäller deltagare i sidoevenemanget under FN:s havskonferens i New York. Flera av de miljöorganisationer som deltog på Havs- och vattenmyndighetens seminarium i Vietnam drivs huvudsakligen av yngre kvinnor. Seminariet och studieresan innebar en möjlighet att diskutera förvaltningsfrågor med ett flertal av de manligt dominerade nationella myndigheterna.
SMHI:s samarbete med Sydafrika leddes av en könsbalanserad projektgrupp, – både från svensk och sydafrikansk sida. I brasilianska ParCur-projektet är hälften av deltagarna kvinnor.
I den gemensamma projektplanen som Naturvårdsverket och CSE tagit fram om utbildningen av miljötjänstemän i Indien står uttryckligen att hänsyn ska tas till genderaspekter. Detta beaktar CSE vid val av deltagare till alla kurser.
Jämställdhetsintegrering, som kopplas till det femte globala hållbarhetsmålet, Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt, är en av
prioriteringarna under det svenska ordförandeskapet i Östersjöstaternas
expertgrupp om hållbar utveckling. Hänsyn tas till jämställdhet både när det gäller föredragare och inbjudna deltagare.
Att ta hänsyn till en jämn könsrepresentation i projektgrupper och deltagande i workshoppar, studiebesök och konferenser är ett viktigt första steg för
jämställdhetsintegrering. Detta bör dock också leda till att jämställdhetsaspekter kring sakfrågor lyfts och integreras i projekten. Att kvinnor inkluderas i projekt betyder inte att en genomgripande jämställdhetsintegrering har ägt rum. Synen på jämställdhet i Sverige skiljer sig från den i våra samarbetsländer. Till exempel är det en utmaning att ta upp jämställdhetsfrågan i Ryssland där många aktörer ser jämställdhet som en icke-fråga. Östersjöstaternas råd arbetar med att höja medvetenheten om ämnet, med vetskap om att beteendeförändring är en långsam process.
2.3. Synergier
Att dra nytta av möjligheter till synergier av olika slag kan effektivisera arbetet. Detta kan innebära att myndigheter arrangerar en workshop med flera
ämnesområden på en gång, att man kopplar ihop miljö och handelsfrågor, eller att man jobbar med samma frågor i flera länder samtidigt. Myndigheterna strävar efter att skapa synergier mellan sina insatser i länderna. Under året har flera diskussioner förts om hur ett ökat samarbete och utbyte kan gå till, i syfte att bättre kunna dra nytta av varandras arbete.
Så söker till exempel Kemikalieinspektionen synergier med sina andra internationella projekt för att få ut så mycket som möjligt av de bilaterala samarbetena. De tar bland annat emot deltagare från samarbetsländerna på sitt Sida-finansierade utbildningsprogram (ITP). I några fall har de projekt som ITP-deltagarna gör i sina hemländer haft direkt koppling till det arbete som
Kemikalieinspektionen också har gett stöd till i det bilaterala samarbetet. Vietnam deltar i Kemikalieinspektionens regionala program i Sydostasien. Sydafrika är en viktig aktör i den regionala samverkan som stöds med medel från
Kemikalieinspektionens globala program. I detta globala program arbetar
Kemikalieinspektionen också med utveckling av vägledningsdokument för de olika elementen i kemikaliekontrollen. Material som de utvecklar där kan användas i andra samarbeten, så också i det bilaterala arbetet. Till exempel har en broschyr om vinsterna med förebyggande kemikaliekontroll spridits till flertalet
samarbetsländer.
Ett annat exempel som visar vikten av synergier mellan myndigheter är samarbete med Kina. Kina står för cirka 40 % av produktionen av kemikalier på
världsmarknaden och är dessutom en mycket betydande producent av varor som innehåller kemikalier och som omsätts i global handel. Kina har således en av de globala nyckelrollerna både vad gäller kunskapen om de ämnen som produceras och informationsöverföringen när dessa sprids vidare. Sverige har varit drivande i den globala processen för att öka informationen om farliga ämnens förekomst i varor, som resulterat i programmet Chemicals in Products (CiP), som drivs av UN Environment. Kina har fått medel av The Global Environment Facility (GEF) för ett pilotprojekt kopplat till CiP. Den 28–29 november 2017 besökte fyra deltagare från det kinesiska miljöministeriet (MEP FECO) samt en deltagare från China Textile Information Center Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.
Studiebesöket fokuserade på kemikalier i textiler och kommunikation kring dessa ämnen i leverantörskedjan. På så vis kunde svenska erfarenheter bidra i GEF-projektet, i syfte att göra arbetet så effektivt som möjligt och öka möjligheterna att få bra utväxling i projektet, vilket kan få stor betydelse för det fortsatta arbetet med bättre information om ämnen i varor globalt.
Inom luftmiljöprojektet i Sydafrika har inte kontakten med Department of Environmental Affairs (DEA) fungerat tillfredsställande, vilket har lett till att projektet inte har gått framåt som planerat. En möjlig väg framåt är om projektets målområde utvidgas utanför Sydafrikas gränser, vilket skulle leda till bättre kunskap om luftkvaliteten i grannländerna samtidigt som Sydafrikas kompetens inom området tas tillvara och förstärks.
2.4. Exportstrategin
Ett indirekt stöd till den svenska exportstrategin kan ha sin utgångspunkt i
kapacitetsutveckling kring till exempel lagstiftning som sedan leder till efterfrågan av ny teknik från industrier i genomförandefasen. Kapacitetsutveckling kan därför indirekt bidra till exportfrämjande. Initiativ kan också påbörjas genom att företag som är utomlands och vill exportera sin teknik efterfrågar stöd till landet vad gäller till exempel kapacitetsutveckling kring genomförandet av befintlig lagstiftning.
Team Sweden är ett nätverk av myndigheter och bolag som alla arbetar för att främja svensk export. Både Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket ingår i Team Sweden. I december 2017 bjöds Naturvårdsverket in av Miljö- och energidepartementet till ett möte med Sweden China Trade Council för att diskutera den bilaterala strategin. På mötet fick Naturvårdsverket chansen att presentera det bilaterala anslaget och sitt miljösamarbete med Kina.
I samband med högnivåmötet inom China Europe Water Platform (CEWP), vilket Havs- och vattenmyndigheten deltog i, arrangerades ett Business to Business-event där svenska och europeiska företag mötte ett 50-tal kinesiska företag. Fem svenska företag deltog i eventet. Exportfrämjande är också en viktig komponent i det EU-finansierade projektet Horizontal Activities (HA), där Havs- och
vattenmyndigheten är co-partner. Projektet genomförs inom CEWP och främjandet syftar till ett utbyte mellan kinesiska och europeiska partner inom näringslivet utifrån ett vattenperspektiv.
Genom ett kunskapsutbyte i USA kunde Havs- och vattenmyndigheten färdigställa metoden Symphony vars funktion är att integrera kumulativ miljöpåverkan i havsplaneringsprocessen. Spridandet av metoden kan indirekt främja svensk kompetens inom ämnesområdet, inklusive samarbete mellan svenska miljökonsulter och utländska myndigheter.
Nedfasning av HFC genom att främja användning av ett centraliserat energisystem som fjärrkyla och fjärrvärme är en del av Naturvårdsverkets samarbete med Kina. Sverige är världsledande inom området och fjärrkyla och fjärrvärme är ett
prioriterat område i regeringens exportstrategi. Olika berörda svenska organisationer, inklusive branschorganisationer och företag medverkande i
genomförande av årets aktiviteter och visade upp sitt kunnande för de kinesiska deltagarna.
Inom miljötjänstemannautbildning i Indien kommer deltagarna i kontakt med svenskt näringsliv och dess miljöarbete. Detta kan indirekt ha en exportfrämjande effekt.
I Rysslandssamarbetet ser Naturvårdsverket en stor potential för exportfrämjande genom kunskapsspridning om svensk teknik och det svenska samhällets allmänna energi- och klimatprestanda liksom om BAT och avfall. Under 2017 medverkade Naturvårdsverket i möten med ryskt näringsliv både i Sverige och i Ryssland.
I Kemikalieinspektionens Brasilienprojekt ingår exportfrämjande indirekt genom att begränsningar av farliga ämnen kan öppna möjligheter till export av mindre farliga alternativ.
Modeller och metoder SMHI testar och implementerar, såsom HYPE-modellen i Sydafrikasamarbetet, kan användas i konsultverksamhet och kapacitetsutveckling i många länder.
3. Samarbeten 2017 – per
miljöområde
3.1. Kapacitetsutveckling
För att ett konstruktivt miljöarbete ska kunna gå att genomföra är det viktigt att det kombineras med kapacitetsutvecklande insatser.
Arbetet med kapacitetsutveckling inom miljö och klimatområdet bör alltid inkludera arbete med god och demokratisk förvaltning, präglad av öppenhet, transparens, likhet inför lagen och ansvarsutkrävande. Detta eftersom det utan dessa stödjande system är svårt att över huvud taget bedriva miljöarbete.
I enlighet med sina kärnkompetenser och med koppling till svenska miljömål och Agenda 2030 satsar därför SMHI på luftkvalitet och klimat, Kemikalieinspektionen på kemikaliekontroll, Havs-och vattenmyndigheten på vatten- och havsförvaltning och Naturvårdsverket på bland annat, avfallshantering, industriutsläpp, klimat och biologisk mångfald.
3.1.1. Miljökvalitetsmålen och de globala hållbarhetsmålen
Dagens miljöutmaningar är till stora delar gränsöverskridande och många av Sveriges miljöproblem kan därför inte lösas inom landet. Samtidigt påverkar svensk konsumtion och produktion miljön i andra delar av världen. För att kunna utveckla en effektiv miljöförvaltning med syfte att uppfylla både nationella och internationella åtaganden, efterfrågar andra länder svenska kunskaper och att få ta del av Sveriges långa erfarenhet av miljö- och klimatarbete. Att samarbeta bilateralt med enskilda länder är också till nytta för Sverige då det ger en bättre miljö nationellt, en större tyngd i förhandlingar och ökade exportmöjligheter.
Det bilaterala samarbetet kopplar till de miljökvalitetsmål som inte kan lösas inom Sveriges gränser.
Under 2017 har insatserna inom det bilaterala anslaget tydligt kopplat till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Giftfri miljö. Det fanns också flera kopplingar Skyddande ozonskikt, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv och till generationsmålet.
Insatserna kan bidra på ett direkt eller indirekt sätt till att Sverige uppnå sina nationella åtaganden. Ett exempel på direkt bidrag är Kemikalieinspektionens samarbeten, när de resulterar i att Sverige importerar varor med mindre farliga kemikalier. Andra samarbeten bidrar indirekt till uppfyllande av ett mål genom att den svenska myndigheten har kunskap kopplad till målet som förmedlas till samarbetslandet.
De bilaterala samarbetena utgör också en del av vårt arbete med de globala hållbarhetsmålen.
Insatserna inom det bilaterala anslaget bidrog under 2017 främst till de globala hållbarhetsmålen God hälsa och välbefinnande (3), Rent vatten och sanitet för alla (6), Hållbara städer och samhällen (11), Hållbar konsumtion och produktion (12), Bekämpa klimatförändringarna (13) och Hav och marina resurser (14), Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (9), Ekosystem och biologisk mångfald (15), Fredliga och inkluderande samhällen (16) och Genomförande och globalt partnerskap (17).
Havs- och vattenmyndigheten arbetade främst med mål 14, inte minst i och med att Sverige, tillsammans med Fiji var värd till FN:s havskonferens, som ägde rum i New York den 5–9 juni 2017. Några samarbeten kopplar till alla de globala hållbarhetsmålen, till exempel de aktiviteter Östersjöstaternas råd leder i Ryssland.
3.1.2. Kemikalier
Samarbeten kring kemikalier är en viktig pelare i arbetet inom det bilaterala anslaget. I enlighet med sin kärnkompetens arbetar huvudsakligen
Kemikalieinspektionen inom detta område. Under året har Kemikalieinspektionen tillsammans med samarbetspartnern i Brasilien tagit fram en ny samarbetsplan för 2018–2020. Kemikalieinspektionen har genomfört två workshoppar i Brasilien, med inriktning på riskbedömning och riskbegränsning av allmänkemikalier respektive bekämpningsmedel.
Bild 1: Workshop om riskbedömning i Brasilien i oktober 2017. (Foto: Kemikalieinspektionen).
Kemikalieinspektionen har också gett stöd till Brasilien i deras arbete med utvecklingen av en ny lag. Ett besök på CETESB (lokal myndighet samt regionalt center för Stockholmskonventionen) har också genomförts för att diskutera framtida samarbete i samband med utbildning av statstjänstemän.
I samband med ett möte om en ny kemikaliestrategi efter 2020, i februari 2017, hade Brasilien bjudit in till en högnivådialog. Temat för diskussionen var ett holistiskt angreppssätt för hållbar utveckling med fokus på utmaningar och möjligheter kopplade till kemikalier och avfall. Brasiliens miljöminister, Sarney Filho, lyfte särskilt fram det bilaterala samarbetet med Sverige som en värdefull form av samverkan. Det kan vara värt att notera att denna samverkan är ett exempel på när man med relativt små medel kan göra insatser som får stor betydelse och är av strategisk vikt.
Två workshoppar i Sydafrika har bland annat lett till att Department of
Environmetal Affairs (DEA) efterlyser ett samarbete med Kemikalieinspektionen om utvecklingen av en kemikaliestrategi. Inom samarbetet med Kina höll
Kemikalieinspektionen presentationer om vikten av förebyggande
kemikaliekontroll samt kemikaliereglering i Sverige och EU, samt tog emot ett studiebesök med fokus på utfasning av kvicksilver i mätinstrument. Ett studiebesök till Sverige om textiliers miljöpåverkan arrangerades av Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket för det kinesiska miljöministeriet. Kina står för cirka 40 % av produktionen av kemikalier på världsmarknaden och är också en betydande producent av varor som innehåller kemikalier och som omsätts i global handel. Genom studiebesöket kunde svenska erfarenheter bidra till ett kinesiskt pilotprojekt som finansieras av GEF.
En ytterligare aktivitet genomfördes i samarbete mellan Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket i form av en workshop om kapacitetsutveckling för en effektiv implementering av Minamatakonventionen i Indonesien. Indonesien hör till de länder som släpper ut mest kvicksilver från den småskaliga guldutvinningen. De prioriterar arbetet med att genomföra åtgärder i enlighet med
Minamatakonventionen.
Kemikalier är också en komponent i Naturvårdsverkets samarbete med
sydafrikanska miljöministeriet DEA och staden Buffalo City kring hantering av farligt hushållsavfall och i utbildningen av miljötjänstemän som genomförs i Indien tillsammans med Centre for Science and Environment (CSE). Ett flertal seminarier och arbetsgruppsmöten kring resurseffektiviseringsstrategier för kommunal avfallshantering har genomförts i Ryssland liksom ett studiebesök i Sverige. Projektet med Ryssland om bästa möjliga teknik (BAT) ger stöd både till införandet av ny lagstiftning och till hotspotarbetet under Barentsrådet. Naturvårdsverket har medverkat vid tio möten inom subgruppen för
hotspotsavveckling (SHE) och i samband med ett miljöministermöte avvecklades två och en halv hotspot från hotspotlistan. Inom Arktiska rådet har
Naturvårdsverket stött det svenska ordförandeskapet i Arktiska rådets arbetsgrupp för bekämpning av föroreningar (ACAP) och ACAP:s Expertgrupp för långlivade organiska föroreningar (POPs) och kvicksilver där Naturvårdsverket deltagit i nio möten och tre ACAP-möten.
3.1.3. Klimat och luft
Flera insatser kring områdena klimat och luftutsläpp har genomförts under 2017. Fas 2 av SMHI:s projekt ParCur i den brasilianska staden Curitiba inleddes under året. Det fokuserar på utvecklingen av en metod för att bestämma utsläpp av partiklar (inklusive sot) och hur dessa påverkar stadens luftmiljö. Den insamlade information från fas 1 bearbetades under året. Under året genomfördes flera workshoppar i både Sverige och Curitiba. Två delstudier från ParCur presenterades på Colombian Congress and International Conference on Air Quality and Public Health (CASAP) samt en rapport för fas 1 överlämnades till Curitiba stad för granskning.
SMHI har slutfört en första modellsimulering av den storskaliga fördelningen av luftföroreningar i södra Afrika, vilken ingår i samarbetet med Sydafrika. Resultaten används i en studie som görs tillsammans med forskare på the Council for
Scientific and Industrial Research (CSIR) för att kvantifiera luftkvalitet i The South African Highveld Air Quality Priority Area (HPA) och har presenterats för
forskarkollegor på ett internationellt möte i Pretoria. Projektet återupptogs efter beslutet om vårändringsbudgeten. Eftersom intresset från Sydafrikas
Östersjöstaternas råd (CBSS) stöttade och genomförde sex seminarier och workshoppar om Agenda 2030 i Ryssland. Östersjöstaternas råd utvecklade
Realizing the vision – The Baltic 2030 Action Plan som antogs av Östersjöstaternas utrikesministrar den 20 juni 2017. Därpå påbörjade Rådet en kartläggning av regionens utmaningar relaterade till hållbarhetsmålens indikatorer. Aktiviteterna ledde till att medvetenheten om Agenda 2030 och dess integrerade dimensioner ökade i Ryssland. Östersjöstaternas råd medverkade också i två seminarier om klimat och energi samt två paneldebatter vid Strategic Forum of Regions and Cities of Russia. Insatsen hjälpte till att skapa en dialog mellan olika sektorer kring klimatanpassning och begränsning av klimatpåverkan.
Naturvårdsverket har arbetat aktivt för att utveckla internationellt samarbete om genomförande av Montrealprotokollet och dess Kigalitillägg. Samarbetet inriktades under 2017 främst på att främja tillämpning av innovativa systemlösningar såsom fjärrkyla och fjärrvärme och på så sätt komma ifrån användning av
ozonnedbrytande ämnen (ODS) och fluorkolväten (HFC).
Under året genomfördes bilaterala samarbeten med Kina och Indien. Inom Kinasamarbetet genomfördes bland annat i april ett två-dagars seminarium i Shanghai med cirka 150 deltagare från olika berörda kinesiska organisationer och i november ett veckolångt kinesiskt studiebesök till Sverige och Norge (i samarbete med det norska Miljödirektoratet). Naturvårdsverkets insatser har bidragit till att öka insikt och kunskap hos det kinesiska miljöministeriet och andra berörda kinesiska organisationer om möjligheter med innovativa systemlösningar som fjärrkyla och fjärrvärme för genomförande av Montrealprotokollet. Inom
Indiensamarbetet har Naturvårdsverket deltagit i Business and Climate Summit i New Delhi och på ett möte med The Energy and Resources Institute (Teri). Mötena resulterade i att Naturvårdsverket nu har för avsikt att delta i Teris årliga World Sustainable Development Summit under 2018, och till att diskussioner om fortsatt samarbete förs. I samarbete med norska Miljödirektoratet har Naturvårdsverket arrangerat ett studiebesök av organisationen Council on Energy, Environment & Water (CEEW). Därutöver gav experter från Naturvårdsverket huvudanföranden vid International Conference on District Energy for Urban Development i Egypten och International District Cooling and Heating Conference i Qatar.
Naturvårdsverkets insatser har bidragit till ökad internationell uppmärksamhet om fjärrkylans möjligheter att bidra till energieffektivisering samt utfasning av ODS och nedfasning av HFC under Montrealprotokollet.
Naturvårdsverkets kinasamarbete syftar bland annat till att bidra med svenska erfarenheter till Kinas reformarbete med att förbättra reglering av utsläpp från industriella anläggningar genom miljötillståndsförfarande. Under året har Naturvårdsverket bland annat tagit fram en engelsk rapport om miljöbalken med fokus på miljötillståndsprövning. Rapporten spreds till nyckelaktörer i Kina som har på detta sätt fått ta del av svenska erfarenheter.
I samarbetet med Ryssland genomfördes två seminarier, det ena om
bioresursförvaltning i klimatpolitiken och det andra om energieffektivisering i städer. Dessutom medverkade Naturvårdsverket vid det stora Klimatforumet Rysslands städer i Moskva och framförde de svenska erfarenheterna från LIP- och KLIMP-programmen samt nuvarande program för stöd till miljöteknisk och klimatsmart utveckling inom stadsbyggnad och teknikutveckling i Sverige, till exempel Klimatklivet och Stadsinnovationsprogrammet. I samband med det ryska miljöåret 2017 medverkade Naturvårdsverket i flera seminarier och föreläsningar i Ryssland, som gav goda möjligheter både till och spridning av svenska erfarenheter om bästa möjliga teknik (BAT) och integrerad tillståndsprövning till industriella aktörer och myndigheter utöver samarbetspartnern samt till egen
kunskapsinhämtning. Svenska BAT-experter höll en presentation på en internationell miljökongress i Sankt Petersburg och vid interna seminarier i Moskva. Naturvårdsverket lämnade in kommentarer med förbättringsförslag till den nya ryska miljöprövningsförordningen.
Länsstyrelsen i Norrbotten har varit medarrangör av Klimatforum i Arkhangelsk och har medverkat i möten i Barentsrådets miljöarbetsgrupp i Tromsö och Bodö. Erfarenheter om olika sektorers miljöprestanda liksom om styrmedel inom klimatområdet har delats på expertnivå mellan länsförvaltningarna, framförallt i Norrbotten och Arkhangelsks län.
3.1.4. Hav och vatten
Inom området hav och vatten står Havs- och vattenmyndigheten för merparten av insatserna. Havs- och vattenmyndigheten arbetar framförallt med havsplanering inklusive marina skyddade områden samt vatten och energi i våra samarbetsländer. Flera länder har påbörjat sina havsplaneringsprocesser, inklusive etablering och förvaltning av marina skyddade områden, och många vänder sig till Sverige för erfarenhetsutbyte kring både nationell och gränsöverskridande planering. Därtill arbetar Havs- och vattenmyndigheten med att lyfta vikten av en koordinerad vatten- och havsförvaltning (Source to Sea) i dialog med våra samarbetspartners. Detta då aktiviteter uppströms i vattenkällan påverkar den marina miljön
nedströms.
Under året har Havs- och vattenmyndigheten kopplat sina insatser till FN:s havskonferens som var en viktig internationell process på havsmiljöområdet under 2017. Havs- och vattenmyndigheten fick ett regeringsuppdrag att stödja
Regeringskansliets arbete med FN:s havskonferens. FN:s havskonferens ägde rum den 5 - 9 juni i New York. Syftet var att stärka genomförandet av Agenda 2030, mål 14, om bevarande och hållbart nyttjande av haven och dess resurser för en hållbar utveckling. Havs- och vattenmyndigheten bidrog med stöd till
under konferensen och lyftes bland annat i samband med Sveriges genom Havs- och vattenmyndighetens sidoevenemang om Source to Sea. Sveriges arbete med Havskonferensen och genomförande av hållbarhetsmål 14 har presenterats vid genomförda insatser inom ramen för det bilaterala anslaget.
Havs- och vattenmyndighetens bilaterala samarbetspartners bjöds in till Havs- och vattenforum, som i år arrangerades som en förkonferens till FN:s havskonferens. Två representanter från Vietnam och fem representanter från Sydafrika höll presentationer under forumet. Havs- och vattenmyndigheten stärkte kontakterna med internationella organisationer och bilaterala samarbetspartners och bidrog till att öka kunskapen om förvaltningsansatsen Source to Sea både internationellt och nationellt, och dess kopplingar till hållbarhetsmålen.
Havs- och vattenmyndigheten träffade brasilianska samarbetspartners i samband med den globala Havsplaneringskonferensen 2nd International Conference on Marine/Maritime Spatial Planning. Myndigheten presenterade Sveriges arbete kopplat till hållbarhetsmål 14 på Baltic Sea Days i St Petersburg i mars 2017 och höll en presentation om det nuvarande läget vad gäller mikroplatser i Östersjön.
Havs- och vattenmyndigheten genomförde flera insatser med anknytning till China Europe Water Plaftorm (CEWP). Myndigheten utarbetade två projektförslag inom CEWP – Sustainable Hydropower Use and Integration In China and EU (SHUI-SHE) om Horizontal Activities (HA). Båda projekten har beviljats EU-medel. I samband med besöksresan till Kina deltog Havs- och vattenmyndigheten i en konferens där CEWP-projekten och Havs- och vattenmyndighetens arbete med energidialogen presenterades. Havs- och vattenmyndigheten har deltagit i en rad möten arrangerade av CEWP, bland annat styrgruppsmöten, högnivåmöte i Åbo samt projektutvecklingsmöten, vilket har genererat fördjupade relationer.
Havs- och vattenmyndigheten finansierade medverkan av representanter från sydafrikanska miljöministeriets Ocean and Coast Branch (OCB) och Council for Scientific and Industrial Research (CSIR) under Havs- och vattenforum och en studieresa till Kosterhavets nationalpark. Medverkan ledde till att sydafrikanska representanter deltog i Sveriges sidoevenemang vid FN:s havskonferens som organiserades av Havs- och vattenmyndighetens samt att Havs- och
vattenmyndigheten blev inbjudet att delta i ett minisymposium om
miljöövervakning i marin och sötvatten miljö arrangerat av OCB i november. Genom symposiet har Havs- och vattenmyndigheten fått ökad kunskap om den övervakning som utförs i såväl sötvatten och estuarier som marina vatten, dessutom insikt i vilka utmaningar som återstår. Dessa lärdomar är i förlängningen av vikt och kan främja Sveriges eget förvaltningsarbete.
Havs- och vattenmyndigheten genomförde en teknisk workshop om havsplanering och kumulativ miljöbedömning i USA. Ett omfattande och värdefullt
kunskapsutbyte medförde att Havs- och vattenmyndigheten kunde ta till sig lärdomar från flera amerikanska staters lyckade och misslyckade
planeringsprocesser. Utbytet gav avtryck i Havs- och vattenmyndighetens verksamhet och möjliggjorde färdigställandet av metoden Symphony som nu integrerar kumulativ miljöbedömning i svensk havsplanering utifrån en ekosystemansats. Resultatet har väckt intresse såväl inom globala fora som regionalt och nationellt, såsom vid Helcom och på sidoevenemang under BBNJ-processen om biologisk mångfald utanför nationell jurisdiktion i FN.
Inom samarbete kring Source to Sea mellan två provinser i Vietnam anordnade Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med IUCN i Vietnam ett tvådagars seminarium om hållbar vattenkraft i Hoi An. Aktiviteten resulterade i att de två provinserna kommer att påbörja utarbetandet av en långsiktig strategisk plan för den fortsatta utbyggnaden av vattenkraften i de två provinsernas gemensamma flodsystem.
I SMHI:s vattenprojekt i Sydafrika låg fokusen främst på att förbättra det framtagna modellsystemet HYPE genom insamling av nya data och förbättra processbeskrivningen genom samarbete med sydafrikanska experter. Intresset för modellsystemet var stort när det presenterades för representanter för olika
organisationer som såg en tydlig användbarhet i vattenförvaltningsarbetet. Resultat från projektet har presenterats på världshydrologikonferensen IAHS-Scientific Assembly och i en rapport.
3.1.5. Biologisk mångfald
Direkta kopplingar till biologisk mångfald finns i Naturvårdsverkets samarbete med Ryssland och Barentsrådet. Naturvårdsverkets medverkan vid Bajkalska miljöforumet resulterade i en kunskapsinhämtning om ryska förhållanden och metoder kring ekoturism samt i spridning av svenska erfarenheter om ekoturism. Ett projektförslag om ekoturism inför svensk-ryska samarbetsprogrammet 2018– 2020 har tagits fram av Naturvårdsverket.
Under ett expertmöte på Grimsö fördjupades kunskapsutbytet om svenska och ryska vargpopulationers beskaffenhet och utbredning, liksom förvaltningsmetoder i allmänhet. Med detta som grund kunde sedan det praktiska arbetet med utbyte av genetiskt material och gemensamt analysarbete planeras. Under 2017 har grunden lagts för ett mer systematiskt kartläggningsarbete av vilka ryska vargpopulationer som kan vara särskilt önskvärda migranter. Under året formaliserades också samarbetet med de två tongivande ryska instituten och SLU.
Naturvårdsverket deltog vid två möten med Barentsrådets undergrupp för naturskydd. Dessutom har Naturvårdsverket lämnat bidrag till Barents Protected Area Network och till Habitat Contact Forum, ett forum Naturvårdsverket även deltog i. Naturvårdsverket har också medverkat i planeringen av naturvårdsdelen
3.2. Internationella
miljökonventioner
Internationella miljökonventioner spelar en central roll för att hantera
gränsöverskridande miljöutmaningar. I det bilaterala samarbetet ges möjlighet att diskutera globala konventioner och överenskommelser samt att stötta länders kapacitet att leva upp till dessa. Ett framgångsrikt exempel är Sveriges arbete kring Stockholmskonventionen.
Inom det bilaterala samarbetet har myndigheterna etablerat goda relationer med vissa nyckelpersoner i samarbetsländerna, vilket underlättar för dialoger och utbyten med ländernas förhandlingsdelegationer vid partsmöten och
expertsamarbeten inom konventionen. Eftersom insikter i vad som kan vara problem i olika länder och möjlighet att förklara svenska ståndpunkter är värdefullt förstärker detta Sveriges förhandlingsförmåga.
Sammanfattningsvis kan inkluderandet av miljökonventioner i det bilaterala samarbetet ge:
• stöd till länderna i att uppnå åtaganden de gjort
• argument för miljömyndigheten i landet om värdet av att arbeta med miljöfrågor
• förslag om hur landet kan arbeta med miljöfrågor
• goda relationer som ger Sverige insikter, vilket kan vara till hjälp i förhandlingar
• goda relationer som gör att Sverige kan förklara svenska ståndpunkter
Tabell 1: Myndigheterna under det bilaterala anslaget har under året haft aktiviteter med flera samarbetsländer som berört implementering av konventioner och överenskommelser.
Konvention/överenskommelse BR RU IN ID CN ZA USA VN Arktis Barents
Klimatkonventionen (UNFCCC) CBSS NV NV,
HaV SMHI
Montrealprotokollet NV NV
Konventionen om biologisk mångfald (CBD) NV
Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, CLRTAP
SMHI SMHI
Helsingforskonventionen (HELCOM) HaV HaV
Stockholmskonventionen NV NV KemI NV Baselkonventionen NV NV Minamatakonventionen NV KemI, NV KemI NV, KemI NV Rotterdamkonventionen KemI
Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM)
KemI
FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) HaV
Climate and clean air coalition (CCAC) SMHI NV NV SMHI
Havsplaneringsdirektiv HaV HaV HaV
Århuskonventionen NV
Kemikalieinspektionens kapacitetsutvecklingsinsatser i sina samarbetsländer bidrar till Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM), som är det internationella ramverket för att nå det globala målet för kemikalier från Johannesburg 2002. Förbättrad kommunikation kring farliga kemikalier i varor är en prioriterad fråga inom SAICM. Kemikalieinspektionen bidrar till dess
utveckling bland annat i samarbetet med Kina. Slutsatserna från projektet kommer förhoppningsvis att utveckla och förbättra UNEP:s Chemicals in Products
programme (CiP). Flera av Kemikalieinspektionens samarbeten bidrar också till ökad förståelse för problematiken kring utfasning av kvicksilver och möjliga angreppssätt för att uppfylla Minamatkonventionens krav.
Havs- och vattenmyndigheten arbetar aktivt med Helsingforskonventionen (Helcom), som samarbetet inom det bilaterala anslaget bidrar till. Ett omfattande och värdefullt kunskapsutbyte under en teknisk workshop i USA medförde att Havs- och vattenmyndigheten kunde ta till sig lärdomar från flera amerikanska staters lyckade och misslyckade planeringsprocesser. Utbytet möjliggjorde färdigställandet av metoden Symphony som nu integrerar kumulativ
miljöbedömning i svensk havsplanering utifrån en ekosystemansats. Resultatet har väckt intresse såväl inom globala fora som regionalt och nationellt. Resultatet gav avtryck i Helcom och Sveriges arbete för att uppfylla och rapportera enligt havsmiljödirektivet samt har föredragits på sidoevenemang under processen om biologisk mångfald utanför nationell jurisdiktion (BBNJ) i FN. Därutöver kunde också kunskap från Helcom spridas vidare. En pågående utveckling om åtgärder mot mikoplaster i Östersjön inom Helcom har kunnat spridas genom Havs- och vattenmyndigheten till ett stort antal miljöorganisationer och nationella
myndigheter i Ryssland.
Naturvårdsverket fortsatte att stödja Brasiliens arbete med att utveckla ett utsläppsregister, ett så kallat Pollutant Release and Transfer Register, enligt Århuskonventionens PRTR protokoll, och stärka tillgängliggörande av miljödata för allmänheten. Efter en workshop om PRTR i Brasilia har en rapport tagits fram som bland annat innehåller förslag till hur miljöministeriet MMA och den federala miljömyndigheten IBAMA kan gå vidare med sitt arbete.
Vid partsmötet inom Montrealprotokollet i Kigali i oktober 2016 kom länderna överens om en nedfasning av produktion och konsumtion av fluorkolväten (HFC) genom det så kallade Kigalitillägget till protokollet. Naturvårdsverket har sedan dess arbetat aktivt för att utveckla internationellt samarbete om genomförande av Montrealprotokollet och dess Kigalitillägg. Samarbetet inriktades främst på att främja tillämplig av innovativa systemlösningar som fjärrkyla och fjärrvärme och på så sätt komma ifrån användning av ozonnedbrytande ämnen (ODS) och HFC. Under året genomfördes bilaterala samarbeten med Kina och Indien. Utöver det höll Naturvårdsverket två huvudanföranden på internationella konferenser om
Naturvårdsverkets insatser har bidragit till ökad uppmärksamhet internationellt om fjärrkylans möjligheter att bidra till energieffektivisering och utfasning av ODS och nedfasning av HFC under Montrealprotokollet. Naturvårdsverkets inspel syftade bland annat till att påverka viktiga länder, berörda multilaterala och andra internationella organisationer. Detta torde i sig gagna arbeten inom Montrealprotokollet för att utveckla riktlinjer för nedfasning av HFC och energieffektivisering.
Sveriges engagemang kring konventionsarbete uppskattas från samarbetsländer. När det kinesiska miljöministeriet under sommaren 2017 gick ut med information för att uppmärksamma och informera om ikraftträdande av Minamatakonventionen lyfte ministeriet särskilt fram sitt bilaterala samarbete med Sverige och Norge.
4. Samarbeten 2017 – per land
Inom ramen för det bilaterala anslaget under 2017 samarbetade Havs- ochvattenmyndigheten (HaV), Kemikalieinspektionen (KemI), Naturvårdsverket (NV), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samt Östersjöstaternas råd (CBSS) med sammanlagt åtta länder.
Bild 2: Samarbeten som har bedrivits under 2017 inom det bilaterala anslaget
I tabell 2 nedan görs en sammanställning av 2017 års medelsanvändning.
Land HaV KemI NV SMHI CBSS Totalt
BRIICS-länder Brasilien 2 100 956 000 820 000 1 025 000 2 803 100 Ryssland 53 000 2 910 000 300 000 3 263 000 Indien 1 060 000 1 060 000 Indonesien 198 000 300 000 498 000 Kina 1 480 000 409 000 1 296 000 3 185 000 Sydafrika 336 000 415 000 804 000 1 220 000 2 775 000 Övriga länder och insatser
Arktis rådet 772 000 772 000 Barentsrådet 503 000 503 000 USA 66 000 66 000 Vietnam 283 000 30 000 313 000 Övrigt 32 000 152 000 537 000 721 000 Tilldelat 2017 2 400 000 3 300 000 9 300 000 2 100 000 300 000 17 400 000 Förbrukat 2017 2 252 100 2 160 000 9 002 000 2 245 000 300 000 15 959 100
4.1. BRIICS-länder
4.1.1. Brasilien
Fas 2 av Sveriges meteorologiska och hydrologiska
instituts arbete inom projektet ParCur i samarbete med
Curitiba stad, lokala och regionala myndigheter samt universitet inleddes under 2017. Det fokuserar på utvecklingen av en metod för att bestämma utsläpp av partiklar (inklusive sot) och hur dessa påverkar stadens luftmiljö. Den insamlade information från 2016
bearbetades under året. Trots byte av borgmästare samt samarbetsenhet kunde projektet drivas vidare. Under året genomfördes flera workshopar i både Sverige och Curitiba. Två delstudier från ParCur presenterades på
Colombian Congress and International Conference on Air Quality and Public Health i Cali samt en rapport för fas 1 överlämnades till Curitiba stad. Ett resultat från första fasen av ParCur är att ParCur har identifierat förhöjda partikelhalter som tyder på förbränning av biomassa, trots att myndigheterna inte känner till detta. Curitiba stad analyserar sedan december 2017 vilka typer av scenarier som de skulle vilja ha belysta vad gäller effekter på partikelutsläpp. SMHI:s samarbete med Brasilien sker inom ramen för det område som i Memorandum of
Understanding (MoU) från 2013 beskrivs som ”Övervakning och kontroll av luftföroreningar samt minskning och förebyggande av föroreningar inklusive sot och troposfäriskt ozon”. Den nya administrationen arbetar också med texten till ett nytt avtal mellan staden och SMHI, som ska gälla för 2018.
Under året har Kemikalieinspektionen tagit fram en ny samarbetsplan tillsammans med Brasilien för åren 2018–2020. Kemikalieinspektionen har genomfört två workshopar i Brasilien. Utvärdering av workshopen med inriktning på riskbedömning och riskbegränsning av allmänkemikalier visade på nöjda deltagaren från miljö- och hälsoministerierna. Deltagarna framförde att de tack vare tidigare aktiviteter, där de via svenska insatser fått en gemensam bild av olika processer, nu mycket lättare samarbetar med varandra. I den andra workshopen om riskbedömning och riskbegränsning av bekämpningsmedel ledde ökad kunskap till effektivare resursutnyttjande och bättre underlag till beslut för riskhantering av bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen har också gett stöd till Brasilien i deras arbete med utveckling av en ny lag genom att svara på frågor på distans. Ett besök på CETESB (lokal myndighet samt regionalt center för Stockholmskonventionen) har också genomförts för att diskutera ett framtida samarbete i utbildning av statstjänstemän. Det kan också komma att leda till andra former av samarbeten, till
1
Informationen för faktarutor är hämtade från följande webbplatser: http://www.landguiden.se/; http://epi.yale.edu; http://edgar.jrc.ec.europa.eu
Landfakta1 Brasilien Sverige
Befolkning (2015, miljoner) 208 9,8
Yta, km² 8 547 404 450 295
BNP totalt (2015, miljoner USD) 2 346 120 570 591
BNP per capita (2015, USD) 8 539 50 273 CO-utsläpp totalt (2015, tusen ton) 486 229 42 495 CO-utsläpp per capita (2015, ton) 2,34 4,35 Environment performance index (2016) 46 3
exempel att Kemikalieinspektionen arrangerar tematiska moduler inom sitt
internationella kapacitetsutvecklingsprogram (ITP) tillsammans med CETESB och på så vis når en bredare grupp tjänstemän i Brasilien och angränsande länder.
Under året fortsatte Naturvårdsverket att samarbeta med Brasilien inom två områden. Det första området handlade om att stödja landets arbete med att utveckla ett utsläppsregister Pollutant Release and Transfer Register (PRTR) och stärka tillgängliggörande av miljödata för allmänheten. Naturvårdsverket organiserade en två-dagars workshop om PRTR i Brasilia i december. Utbyten har gett en tydligare bild av situationen i Brasilien och de utmaningar som finns för att driva på
utvecklingen i området. Efter workshopen har en rapport tagits fram med en beskrivning av ett antal kritiska frågor för Brasiliens arbete med PRTR och även förslag till hur miljöministeriet MMA och den federala miljömyndigheten IBAMA kan gå vidare med sitt arbete. I projektet kring utveckling av hållbar
avfallshantering genomfördes ett brasilianskt studiebesök till Sverige med fokus på avfallshantering som skapade stort intresse för arbete på kommunal nivå.
Naturvårdsverket deltog också i en workshop om förebyggande av matavfall i Brasilien och hade även utbyte om producentansvar för hantering av elektroniskt avfall. Workshopen ökade intresset på den brasilianska sidan för att jobba inom avfallsförebyggande åtgärder och många organisationer på olika nivåer efterfrågar samarbete med Sverige. Workshopen tydliggjorde också behovet av förbättrade data och statistik.
Havs- och vattenmyndigheten träffade samarbetspartnern från Brasiliens
miljöministerium i samband med den globala havsplaneringskonferensen 2nd International Conference on Marine/Maritime Spatial Planning. Havs- och
vattenmyndigheten bjöd in samarbetspartners till Havs- och vattenforum. Syftet var dels att de skulle delta i en workshop kring havsplanering och
havsmiljöförvaltning, dels ge möjlighet till överläggningar om det fortsatta samarbetet. På grund av andra åtaganden ställde de inbjudna personerna in sitt deltagande strax före konferensen. En förnyad kontakt ska tas med Brasilien i samband med World Water Forum 2018.
4.1.2. Ryssland
Östersjöstaternas råd (CBSS) stöttade och
genomförde sex seminarier och workshopar on Agenda 2030 i Ryssland. Östersjöstaternas råd utvecklade Realizing the vision – The Baltic 2030 Action Plan som antogs den 20 juni 2017 av
Östersjöstaternas utrikesministrana, inklusive Sverige och Ryssland. Planen, som också översatts till ryska, presenterar en ny, gemensam vision för hållbar
Landfakta Ryssland Sverige
Befolkning (2015, miljoner) 144 9,8
Yta, km² 17 075 000 450 295
BNP totalt (2015, miljoner USD) 1 860 600 570 591
BNP per capita (2015, USD) 9 057 50 273 CO-utsläpp totalt (2015, tusen ton) 1 760 895 42 495 CO-utsläpp per capita (2015, ton) 12,27 4,35
utmaningar relaterad till hållbarhetsmålens indikatorer som ska introduceras till CBSS expertgrupp för hållbar utveckling i april 2018. Aktiviteterna ledde till en ökad medvetenhet om Agenda 2030 i Ryssland och dess integrerade dimensioner. Ryska samarbetspartners visar en starkare vilja att förplikta sig till gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar. Både svenska och ryska aktörer har ökat sin kapacitet att implementera de globala hållbarhetsmålen. Projekten ska i fortsättningen fokusera på bland annat ungdomar.
Östersjöstaternas råd medverkade också i två seminarier kring klimat och energi samt två paneldebatter vid Strategic Forum of Regions and Cities of Russia och stöttade XIV Lake Peipsi Forum. Insatsen hjälpte till med att skapa en dialog mellan olika sektorer kring klimatanpassning och minskad klimatpåverkan.
Bild 3: Kunskapsutbyte om Agenda 2030 och klimatåtgärder vid Forum of Strategic Planning of Regions and Cities of Russia (Foto: Östersjöstaternas råd)
Havs- och vattenmyndigheten medverkade på Baltic Sea Days i St Petersburg i
mars 2017. Myndigheten presenterade Sveriges arbete kopplat till hållbarhetsmål 14 inför FN:s havskonferens, samt höll en presentation om det nuvarande läget vad gäller mikroplatser i Östersjön och vilka åtgärder som håller på att utvecklas inom det pågående samarbetet med Helcom vid ett rundabords möte. Den kunskap som presenterades vid konferensen spreds vidare till ett stort antal miljöorganisationer och nationella myndigheter i Ryssland.
Inom insatsen för Naturvård har Naturvårdsverket medverkade vid Bajkalska miljöforumet den 14–15 september. Detta resulterade i en kunskapsinhämtning om ryska förhållanden och metoder kring ekoturism i allmänhet och i Bajkalområdet i synnerhet. Dessutom kunde svenska erfarenheter om ekoturism spridas. Ett
