Sammanfattning/Abstract
Tidigare forskning och dagstidningar visar att det kommer många invandrade akademiker till Sverige, däribland lärare, samtidigt som det råder stor brist på pedagoger. Utländska lärares vidareutbildning är ett projekt vid sex universitet och högskolor i Sverige, dit lärare med en utländsk examen kan vända sig för att komplettera sin utbildning och få en svensk lärarlegitimation eller behörighet. Med anledning av detta är syftet med arbetet att undersöka invandrade lärares syn på ULV-projektet och vilka hinder och möjligheter de mött. Vi har även undersökt hur de upplever tillgången till studie- och yrkesvägledning. För att besvara våra frågeställningar har tidigare forskning, teorin Planned happenstance och begreppen Kapital och Habitus tillsammans med kvalitativa intervjuer använts. Det empiriska materialet inhämtades genom sex kvalitativa intervjuer med ULV-deltagare från Malmö högskola. Resultatet visar bland annat att deltagarna ser positivt på projektet och upplever många möjligheter. De menar till exempel att de nu har två lärarutbildningar och att de har utvecklats och vuxit oerhört som både person och pedagog. Resultatet visar även att språket, som från början var deras största upplevda hinder, idag kan ses som en möjlighet.
Nyckelord: Hinder, Invandrade Lärare, Möjligheter, Studie- och yrkesvägledning, ULV-projektet
Earlier research show that many immigrant teachers come to Sweden, while there is a great shortage of educators. The ULV-project is a project where a teacher with a foreign degree can turn to complete their education and get a Swedish teacher certification. The purpose of the thesis is to examine immigrant teachers' views of the ULV-project and what obstacles and opportunities they face. We also examined how they perceive the access to study and career guidance. The empirical data was collected through six interviews with ULV participants from Malmö University. The result shows that participants look positively on the project and they experience many possibilities. They argue, for example, that they now have two teacher-education degrees. The result also shows that language, which from the beginning was their greatest barrier, can today be seen as an opportunity. Keywords: Immigrant Teachers, obstacles, opportunities, Study- and Career guidance, ULV-project.
Förord
När man är en björn med en mycket liten hjärna och tänker ut saker, upptäcker man att en idé som verkade vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på. -Nalle Puh (Milne)
Först och främst vill vi tacka de informanter som har ställt upp på intervju, utan er hade vi inte haft ett arbete. Vi vill rikta ett stort tack till Laid, Maria och Nils för att de inspirerat oss och delat med sig av sin stora kunskap inom området. Ett särskilt stort tack till Lotte och Johan för deras ovärderliga hjälp och tips. Självklart vill vi även rikta ett tack till vår handledare, Lars, för hans guidning och vetenskapliga kunskap. Till sist vill vi även tacka varandra för ett gott samarbete och väl genomfört arbete.
Arbetsfördelning
Vi har gemensamt arbetat fram ett aktuellt problemområde inom fältet för studie- och yrkesvägledning. Vidare är hela arbetet utformat och utfört gemensamt, med lika stor arbetsfördelning och båda är författare av samtliga kapitel.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 7
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
1.2 DISPOSITION ... 8
2. TIDIGARE FORSKNING ... 9
2.1 KOMMA TILL SIN RÄTT ... 9
2.2 ULV-‐PROJEKTET ... 11
2.3 INTEGRATION I SVERIGE ... 13
2.5 SAMMANFATTNING ... 14
3. TEORIER OCH BEGREPP ... 15
3.1 HABITUS OCH KAPITAL FORMERNA ... 15
3.1.1 Kapital ... 15 3.1.2 Habitus ... 16 3.2 CAREERSHIP ... 16 3.3 PLANNED HAPPENSTANCE ... 17 3.4 IDENTITET ... 18 3.5 SAMMANFATTNING ... 19 4. METOD ... 20
4.1 UNDERSÖKNINGSMETOD OCH DATAINSAMLING ... 20
4.2 URVALSGRUPP ... 21 4.3 ANALYSMETOD ... 22 4.4 ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 23 4.4.1 Informanter ... 23 4.5 SAMMANFATTNING ... 24 5. RESULTAT ... 25 5.1 DELTAGARNAS BAKGRUND ... 25 5.2 HINDER ... 26 5.3 MÖJLIGHETER ... 27
5.4 UPPLEVELSER AV FÖRÄNDRINGEN UNDER ULV PROJEKTET ... 28
5.5 UPPLEVELSER AV STUDIE-‐ OCH YRKESVÄGLEDNING ... 29
6. ANALYS ... 32
6.1 KAPITAL UTIFRÅN HINDER, MÖJLIGHETER, UPPLEVELSER AV ULV-‐ PROJEKTET OCH STUDIE-‐ OCH YRKESVÄGLEDNING ... 32
6.2 HABITUS UTIFRÅN HINDER, MÖJLIGHETER, UPPLEVELSER AV ULV-‐ PROJEKTET OCH STUDIE-‐ OCH YRKESVÄGLEDNING ... 33
6.3 PLANNED HAPPENSTANCE UTIFRÅN HINDER, MÖJLIGHETER, UPPLEVELSER AV ULV-‐PROJEKTET OCH STUDIE-‐ OCH YRKESVÄGLEDNING ... 34
6.4 SAMMANFATTNING ... 36
7. DISKUSSION ... 37
7.1 METOD-‐ OCH TEORIDISKUSSION ... 37
7.2 DISKUSSION OM ANALYS OCH TIDIGARE FORSKNING ... 39
7.3 SLUTSATSER ... 40 7.4 VIDARE FORSKNING ... 41 8. REFERENSLISTA ... 42 9. BILAGOR ... 44 BILAGA 1 ... 44 BILAGA 2 ... 45 BILAGA 3 ... 47
1. Inledning
I media och forskning har vi flertalet gånger tagit del av berättelser från invandrade akademiker, som inte vet vilka möjligheter det finns för dem att kunna arbeta inom det område de är utbildade (Almerud och Krantz, 2014). Vi kan även läsa om bristen på pedagoger som råder i Sverige och vilka konsekvenser detta kan leda till (SCB, 2014). Bjurling (2004) har i sin studie intervjuat invandrade akademiker som har kvalificerade arbeten för att få en nyanserad bild av vägen och hindren för dem, samt arbetsförmedlare som arbetar med invandrade akademikers intressen. Bjurling (2004) tar upp vikten av språkinlärning och att de invandrade akademikerna, i rapporten, ser SFI (Svenska för invandrare) som det viktigaste i början av integrationsprocessen. Författaren redogör att inlärningen såg olika ut, men att alla var tvungna att lära sig det nya språket.
På Malmö högskola och på fem universitet i resten av landet, finns en kompletterande utbildning för invandrade lärare. Projektet heter Utländska Lärares Vidareutbildning (ULV) och har som syfte att projektets deltagare ska ha större möjligheter att få en anställning i en svensk skola genom att ha en svensk lärarexamen eller behörighetsbevis. ULV-projektet är en kompletterande utbildning för invandrade lärare som har en utländsk eftergymnasial lärarutbildning och som student på projektet kompletterar du som mest 120 högskolepoäng (Cornelius, 2011:10).
Vi har valt att studera de invandrade lärarna på ULV-projektet och deras väg till en anställning. Vi har valt att avgränsa arbetet till att undersöka hur invandrade lärare upplever projektet på Malmö högskola och hur tillgången till studie- och yrkesvägledning upplevs. Vi har utifrån tidigare forskning valt problemområdet med inspiration från ULV-projektet och genom detta har vi arbetat fram vårt syfte och frågeställningar. Med tanke på den rådande bristen på pedagoger (SCB, 2014) och vår framtida roll som studie- och yrkesvägledare, är det av stor vikt att vara informerade om vilka vägar det finns för de redan utbildade lärarna som saknar behörighet eller lärarlegitimation.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att se vilka hinder/möjligheter de invandrade lärarna ser under sin kompletterande utbildning (ULV-projektet) samt hur de upplever tillgången till Studie- och yrkesvägledning innan/under utbildningen. Våra frågeställningar är: - Vilka hinder/möjligheter ser de invandrade lärarna under sin kompletterande
utbildning?
- Hur upplever de tillgången till Studie- och yrkesvägledning innan/under utbildningen?
1.2 Disposition
Denna uppsats kommer att disponeras som följer: I kapitel två presenteras tidigare forskning med bakgrund till ULV-projektet, en rapport om invandrade akademiker samt tre artiklar kring migration och invandring i Sverige. I tredje kapitlet presenteras teoretiska begrepp som används för analys av det empiriska materialet. I kapitel fyra redogörs valet av undersökningsmetod, datainsamling, urval, analysmetod samt de etiska överväganden som gjorts. I femte kapitlet presenteras det empiriska materialet i olika teman. Sedan följer, i kapitel sex, en analys av det empiriska materialet med hjälp av teorierna som tidigare nämnts i kapitel fyra. Till slut avslutas uppsatsen med en diskussion av metod, teorier och tidigare forskning, analys och resultat i förhållande till syfte och frågeställningar. I sista kapitlet redogörs även egna reflektioner och förslag på vidare forskning. Vi kommer att ha en inledning till metod-, resultat-, analys- och diskussionskapitlen samt sammanfattning i slutet på samtliga kapitel för att underlätta för läsaren.
2. Tidigare forskning
2.1 Komma till sin rätt
Studien Komma till sin rätt - Om invandrade akademikers väg till kvalificerade
arbeten: hinder och öppningar (Bjurling, 2004) är en kombinerad litteratur- och
intervjustudie baserad på mindre rapporter, uppsatser samt artiklar. Den innehåller även avhandlingar och större arbeten som berör invandrade akademiker. Intervjustudien består av intervjuer med invandrade akademiker som har kvalificerade arbeten, detta eftersom författaren ville få en mer nyanserad bild av vägen och hindren för deltagarna. Även arbetsförmedlare har intervjuats, dessa arbetar med invandrade akademikers intressen.
I rapporten fortsätter författaren (Bjurling, 2004:33,35) att diskutera migrations-processen för informanterna som intervjuats. Där tar hon upp hur språkinlärningen sett olika ut samt varit ett hinder för informanterna, men alla var tvungna att lära sig svenska. Författaren skriver att många av deltagarna klarade av sina SFI-studier snabbt, detta förklarar författaren genom att det troligtvis beror på deras goda studievana. Författaren skriver dock att det inte nödvändigtvis beror på integrationsprocessen utan mer som ett nödvändigt ont, någonting de kan använda för att komma vidare i sina akademiska studier. Några av de äldre informanterna i rapporten tyckte att det kändes egendomligt att gå tillbaka till skolbänken. Trots detta ser de flesta informanterna SFI som det viktigaste för invandrare i början av integrationsprocessen, då det är den enda sysselsättningen och sambandet de har till det svenska samhället.
Ett annat hinder som informanterna upplevde var när det kom till yrkesval och vilka möjligheter som fanns. Författaren skriver att det är omgivningens ansvar när valen presenteras, hur mycket av informationen invandrarna får. Nästan alla informanterna sökte någon gång råd hos en svensk myndighet, kontakterna var bland annat, socialsekreterare, studievägledare och arbetsförmedlare. Deras upplevelser av mötena
skiljer sig mycket beroende på vem och vilken myndighet de har haft kontakt med (Bjurling, 2004:36-37).
Informanterna har nu, vad författaren kallar, kvalificerade arbeten dock har vägen dit sett olika ut för dem. Några har arbetat sig uppåt, vissa har kompletterat sin tidigare utbildning; antingen genom lokala tester, kortare introduktioner eller genom att läsa ytterligare kurser på ett svenskt universitet/högskola. Några har valt att byta inriktning genom att läsa ytterligare en högskoleutbildning i Sverige. Författaren skriver att det mest troliga är att informanterna har använt sig av flera av dessa vägar för att komma dit de är i dag (Bjurling, 2004:47).
I rapporten (Bjurling, 2004:50-52) finns det informanter inom flera olika yrken representerade, bland annat en gymnasielärare. I avsnittet om komplettering i Sverige skriver författaren om gymnasielärarens berättelse. Informanten fick besked på att hon skulle skicka sin lärarexamen till högskoleverket för att få besked på vad som behövde kompletteras. Hon fick då beskedet om att en komplettering samt en kontakt med en högskola behövdes. Hon kontaktade två olika universitet/högskolor och fick två olika svar på vad hon behövde komplettera. Hon ville inte pendla och det gjorde att hon fick börja sin komplettering på en lägre nivå än hon annars behövt, eftersom detta universitet gjorde bedömningen att det behövdes, kompletteringen tog därför många år.
Vid intervjutillfället var Asima med andra ord fortfarande relativt nyanställd. […] En anledning är att hon nu måste undervisa i SO som omfattar fyra ämnen, vilket gör att hon jobbar som obehörig lärare trots att hon var tvungen att utbilda sig så länge (Bjurling, 2004:51).
Hon hade funderingar kring andra yrken men kände att det inte var aktuellt för henne när hon redan var klar med Komvux och behövde komplettera ytterligare för att kunna byta yrke.
I de två avslutande kapitlen, Den utländska bakgrunden i förgrunden (Bjurling, 2004:67,78,83,87) och Den skymda kompetensen skriver författaren om informanternas bemötande längs vägen till exempel; kulturella skillnader, känslan av utanförskap, kollektivt bemötande samt förväntningarna på karriären i det nya landet. Författaren summerar och diskuterar kring hur de invandrade akademikerna känner att deras utländska bakgrund oftast skymmer dem som person, så som meriter, egenskaper och
viktigt det är för arbetsgivare. Majoriteten av informanterna anser att avsaknaden av ett socialt nätverk kan ses som ett större problem för invandrade akademiker än vad språket kan göra. Författaren fortsätter att skriva om dessa lyckade akademiker, som hon kallar det, med deras oansenliga förväntningar. Detta eftersom de hade förväntat sig ett visst motstånd och att de har insett att det inte skulle bli en helt rak, svensk karriär.
Slutligen skriver författaren (Bjurling, 2004:87) om att rapporten har visat att på vägen till ett kvalificerat arbete riskerar invandrade akademiker att stöta på olika typer av hinder. Dessa hinder tillsammans med deras mentala spärr kan bidra till att skymma deras kompetens. Författaren skriver att statistiken visar att många invandrade akademiker lyckas ta sig förbi sitt hinder och ta sig till kvalificerade arbeten, dock finns det inte så mycket samlad information om detta.
2.2 ULV-projektet
Utländska lärares vidareutbildning, som här efter benämns som ULV-projektet (Cornelius, 2011:9-10), startades 2007 när sex lärosäten fick uppdraget av högskoleverket att anordna en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk eftergymnasial lärarutbildning. De sex lärosäten som fick uppdraget var universiteten i Stockholm, Göteborg, Umeå, Linköping och Örebro samt Malmö högskola. Anledningen till att denna kompletterande utbildning utformades var att det hade kommit många nyanlända personer till Sverige med utländsk lärarexamen. Det som saknades var en väg för dem in på den svenska högskolan. “Uppdraget var efterlängtat. Under många år hade det funnits olika satsningar för utländska lärare, främst via olika arbetsmarknadsåtgärder.” (Cornelius, 2011:9).
Representanter från varje lärosäte bildade en ledningsgrupp och en av deras första handlingar var att fastställa projektets syfte. Det generella syftet för projektet blev att projektets deltagare skulle ha större möjligheter att få en anställning i en svensk skola genom att ha en svensk lärarexamen eller behörighetsbevis. Ledningsgruppen bestämde även namnet för projektet. Det var i regleringsbrevet för budgetåret 2007 för universitet och högskolor, som ovan nämnda lärosäten fick uppdraget att anordna en kompletterande utbildning för personer med avslutad eftergymnasial lärarutbildning. De
skulle anordna utbildning för 300 helårsstudenter per år under 2007 och 2008 (Cornelius, 2011:10-12, 20).
Precis som rapporten redovisar, och som fortfarande gäller, ska utbildningen innefatta högst 120 högskolepoäng per student och en studieplan för varje deltagare ska upprättas. Denna studieplan ska baseras på, och ta hänsyn till varje individs tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Kompletteringen ska inte ersätta deltagarnas redan befintliga kompetens utan utveckla, och bygga vidare på den. Det lärosäte som studenten studerar vid, kommer vid fullföljd utbildning utfärda deras examen. (Cornelius, 2011:10, 12, 20).
ULV-projektet är ett systemintegrationsprojekt, då projektet får de invandrade lärarna att bli en del av systemet genom att de får lärarlegitimation eller behörighet till att undervisa i svensk skola. Genom att komplettera sin utländska lärarutbildning integreras de i samhället. Från höstterminen 2007 till vårterminen 2010 sökte 1675 personer till projektet, av dessa påbörjade cirka 800 personer sina studier. Dessa deltagare hade lärarexamen från 85 olika länder. Att skillnaden mellan antalet sökande och antalet som påbörjar sin vidareutbildning är så stor, är att många som söker saknar; avslutad eftergymnasial lärarutbildning, kunskap i svenska språket eller att de i vissa fall inte kunnat bevisa sin behörighet. Behörighetskraven för att antas till ULV-projektet är en avslutad utländsk eftergymnasial lärarexamen och kunskaper i svenska som motsvarar; kurs B (nu motsvarande kurs 2) i Svenska eller svenska som andra språk på gymnasiet, eller godkänt TISUS (Test i Svenska för Utländska Studenter) (Cornelius, 2011:12-13, 15).
Under den kompletterande utbildningen finns det tre obligatoriska moment som varje deltagare måste genomföra, oavsett erfarenhet. Den kompletterande utbildningen börjar med att alla deltagarna läser kurserna “Att vara lärare i Sverige I och II”, totalt 30 högskolepoäng. Det andra obligatoriska momentet är Verksamhetsförlagt utbildning (VFU), som ingår i ovanstående kurser, totalt åtta veckor (Malmö högskola, 2016). Under “översättningsprocessen” flyttas lärarnas yrkesutövande över nationsgränser. För den enskilde läraren handlar det om att försöka identifiera vad i deras yrkeskompetens som är användbart samt vad som måste förändras och kanske förkastas (Cornelius, 2011:18-19).
2.3 Integration i Sverige
I artikeln ‘Occupational match’ (Dahlstedt, 2010) skriver författaren om hur det kan finnas olikheter när det kommer till yrkesmässig matchning i Sverige, både bland svenskfödda och immigranter. Det kan även finnas olikheter när det kommer till utbildningsnivå samt generell utbildning och yrkesutbildning. Författarna kommer i resultatet, fram till att det finns en betydande skillnad mellan yrkes- och generell utbildning. De som har en yrkesutbildning är bättre matchade till arbeten som de har en utbildning för, detta gäller både svenskfödda och immigranter, men det är inte ofta som de blir befordrade över sin utbildningsnivå. Medan de som har en generell examen har svårare för att få en anställning inom sitt område, men har i arbetet lättare för att bli befordrade över sin utbildningsnivå. Vidare skriver Dahlstedt att det är lättare att överföra en yrkesutbildning till arbete internationellt, än att överföra en generell utbildning.
Ann-Dorthe Christensen (2009) har skrivit en artikel ‘Belonging and Unbelonging from an Intersectional Perspetive’ med syftet att bidra med mer kunskap och utveckling av begreppet tillhörighet. Christensen (2009) menar att frågan om tillhörighet är en tydlig markör på både för individers och gruppers identiteter och att det skapar utanförskap. Vid tillhörighet och utanförskap menar författaren att det talas om "vi", de som tillhör och "dem", de som inte tillhör. De begrepp som har fokus i, och ligger till grund för artikeln är framför allt kön, klass och etnicitet men även makro-, meso- och mikronivå. Genom att först i resultatdelen gå igenom olika aspekter av tillhörighet och medborgarskap med fokus på kön, klass och etnicitet och därefter analysera begreppen på makro-, meso, och mikronivå, med bland annat exempel från en undersökning i Danmark, kommer författaren fram till sitt resultat. Christensen menar att en viktig fråga är relationen mellan makro- och mikronivå då författaren menar att grupperingarna "vi" och "dem" har sin grund i något. Författaren har också kommit fram till hur klass, kön och etnicitet påverkar individers sociala ställningar. Dock menar författaren att det är viktigt att poängtera att sociala grupper är kontextuella och föränderliga. Christensen tar i sin artikel vidare upp etnicitet som något som kan leda till utanförskap, dessutom diskuteras mikronivån i samband mellan de andra två nivåerna.
2.5 Sammanfattning
Dahlstedt (2010) skriver om de olikheter som kan finnas när det kommer till yrkesmässig matchning i Sverige, både bland svenskfödda och immigranter. Bjurling (2004) skriver i rapporten, Komma till sin rätt, om bland annat de invandrade akademikernas bemötande på vägen till kvalificerat arbete, till exempel om förväntningarna i det nya landet. I den tidigare forskningen kan vi se hur invandrade akademiker med en yrkesutbildning i bagaget har lättare att få arbete samt att de har mer uttalade förväntningar på den nya tillvaron. Christensen (2009) tar i sin artikel upp etnicitet som något som kan leda till utanförskap. Rapporten Utländska lärares
vidareutbildning (Cornelius, 2011) tar bland annat upp bakgrunden till att
ULV-projektet startade, hur ULV-projektet är utformat och vilken möjlighet det är för invandrade lärare som vill få behörighet eller lärarlegitimation för att undervisa i svensk skola. Rapporten ger en bra bakgrund till undersökningen och en god förkunskap inom det ämne uppsatsen berör. Rapporten kommer således fungera som bakgrund till undersökningen/uppsatsen.
3. Teorier och begrepp
3.1 Habitus och Kapital formerna
Bourdieu förklarar habitus som en grundtanke där individers beteende är påverkat av deras uppväxt och omgivning. Om ett habitus ska bli bestående måste handlingen eller beteendet pågå under en viss tid. Vidare menar Bourdieu att språket inte endast används som kommunikation utan är beroende av individens vokabulär. Språket, och då även vokabuläret, som individen använder beror på det språk som förmedlats av familjen. Bourdieu menar även att den språkliga kompetensen kan förklaras genom individens sociala bakgrund, tillsammans med innehavet av kulturellt kapital och individens grad av framgång (Bourdieu, 2008:19,77,120-121).
Social klass ses generellt i första hand som en ekonomisk kategorisering. Klassificeringen av individer skapas genom deras inkomst, anställning eller besparingar. Bourdieu menar att i den sociala klassen ses oftast det ekonomiska kapitalet som en större del av det dagliga livet än det sociala och kulturella kapitalet. Det är samspelet mellan det ekonomiska, sociala och kulturella kapitalet som utgör individens klassposition (Bourdieu, 1986:243-251).
3.1.1 Kapital
Kapital kommer från Bourdieus begrepp fält som Hodkinson och Sparks har tagit med sig till sin teori Careership. Hodkinson och Sparkes (1997:36-37) menar att kapitalet ger makten att förändra och bestämma spelreglerna inom fälten. Kapital är ett bra sätt att förstå de personliga resurser som finns. Författarna skiljer på tre huvudtyper av kapital som identifierats: ekonomiska, kulturella och sociala. Det ekonomiska kapitalet är de materiella tillgångar en person har. Det kulturella kapitalet handlar om vad en person
har med sig, till exempel språk eller erfarenhet. Socialt kapital kan ses som de personer som finns runt omkring, alltså en persons nätverk (Hodkinson, 2008:7). Detta tillsammans utgör enligt Bourdieu en individs klassposition (Bourdieu, 1986:243-251).
3.1.2 Habitus
Habitus kommer ursprungligen från Bourdieus teoretiska ramverk som Hodkinson och Sparks (2008:5) har tagit med sig till sin teori Careership. Bourdieu menar att utifrån individens samhällsklass och sociala arv förvärvar den olika habitus och detta formar oss. Habitus kommer från omgivningen, de vanor individen har med sig från familj och skola, detta fungerar som ett handlingsmönster och som är mer eller mindre ofrivilligt. Habitus påverkar oss, styr vårt beteende och formar vår livsstil. Det fungerar som ett system av grupperingar vilka påverkar hur individer tänker, agerar, och orienterar sig i den sociala miljön. Det blir en resurs för att kunna tillhöra eller avgränsa sig ifrån grupper och individer. Habitus är tungt sammanbundet hos individer, detta gör det svårt att bryta mönstret som reproducerar underordningen (Bourdieu 1996:20-21). Habitus inom careership är ett samlingsord för de dispositioner som påverkar hur vi ser världen, i alla aspekter av livet (Hodkinson och Sparks 2008:5).
3.2 Careership
Professor Phil Hodkinson och Professor Andrew C. Sparkes som författade Careership teorin (1997:29,38), förklarar den som en sociologisk teori om karriärbeslut. Teorin är baserad på Bourdieus terminologi kring; Habitus, Handlingshorisont, Fält, Aktörer, Kapital samt hans teori om att individer föds in i sina val och framtiden baserats utifrån individernas uppväxtmiljö och deras handlingshorisont. I teorin väljer författarna att belysa de sociala och kulturella faktorer som sedan blandas med det personliga valet. Vidare kan strukturella möjligheter och individuella preferenser komma att koordineras
handlingshorisont. Hodkinson och Sparkes menar att individer som går igenom en brytpunkt även genomgår en förändring av sin identitet. Vi har valt att fördjupa oss i termerna Kapital och Habitus då vi anser att dessa är de mest relevanta för undersökningen.
3.3 Planned Happenstance
Planned happenstance är en teori utvecklad av Krumboltz. Teorin handlar om att skapa möjligheter och att se möjligheter ur ett öppet sinne, samt att respondera på oväntade händelser. I boken Luck is no Accident skriver Krumboltz och Levin (2010: 5, 9-11) att oplanerade händelser påverkar och bestämmer mer över en persons livs- och karriärbeslut, än vad noggrant planerade beslut gör. Oplanerade händelser kan både vara positiva och negativa på samma gång, med detta menar författarna till exempel om du får en anställning i en annan stad än där du bor. Det positiva är att individen har fått anställning och det negativa kan vara att den kanske måste flytta, och på så sätt tvingas lämna familj och vänner, eller pendla långa sträckor varje arbetsdag.
Det går inte att välja en väg och hålla sig till den livet ut, eftersom allting ständigt förändras. Vid oväntade förändringar menar författarna att antingen kan individen sitta och undra över varför det inte det gick enligt planerna eller så kan den ta tag i det och skapa möjligheter. Genom att skapa sin egen tur och göra det bästa av nya och oförutsedda händelser kan ett mer tillfredställande liv och en karriär erhållas. Vidare menar författarna, för att skapa sin egen tur inom karriären behövs det göras saker som ökar chanserna till ett tillfredställande arbete och inte sitta och vänta på att det ska hända något. Tror du, att du kommer misslyckas med något, menar författarna att du med stor trolighet kommer göra det. Tror du att du kommer att lyckas förbättras däremot dina chanser väsentligt (Krumboltz och Levin, 2010:18-22, 75-77, 103-107).
Vidare tar Krumboltz och Levin (2010:140-141) upp hinder. Det finns två sorters hinder, interna och externa. Interna hinder är inre faktorer som kan hämma en, till exempel ens värderingar. Externa hinder är yttre faktorer som påverkar och hämmar, till exempel om pengar saknas.
bestämma vilken familj du föds i, men det är något som har stor inverkan på en persons liv. Författarna menar även att redan när du börjar skolan som liten påverkar det vilken skola du går på och därför vilka vänner du får. Detta kan i sin tur påverka det nätverk du har som vuxen.
3.4 Identitet
‘Career support for migrants’ (Bimrose & McNair, 2011) diskuterar hur immigranter antingen måste ändra sig själv eller forma sig efter den nya tillvaron som inte alltid är självvald. De diskuterar skillnader mellan Europa och USA, detta eftersom immigranterna tas om hand på olika sätt. Detta på grund av olika styrsystem i olika länder med annorlunda politiska lägen. Författarna av denna artikel lyfter fram immigranternas anpassningsförmåga och hur identitet är avgörande för deras karriär, till och med en prioritet i samtalen med vägledare innan de överväger någon typ av praktik eller arbete.
Inom socialpsykologi och sociologi ses identitet som ett kollektivt begrepp, till skillnad från den psykologiska definitionen som i stället kopplas till utveckling. Individen kan tillskrivas en plats i samhället genom den sociala identiteten. Identitet refererar i samhället till sociala strukturer, institutioner samt positioner. I det samhälle vi lever i idag uppstår det nya förutsättningar för identitetsskapande, detta innebär att människor har börjat experimentera med sina identiteter och möjligheter. Det betyder att människor idag känner sig ha större möjlighet att tala om till exempel att vara öppen med sin sexualitet eller en alternativ livsstil. Diskussionen om roll och modernitet handlar om identitet som ett socialt fenomen när utvecklingstänkandet introducerar begreppet som psykologiskt. Symboler och kläder har symboliserat samhällsskikt som människor tillhör ända fram till senare delen av 1800-talet. I dagens samhälle ses fortfarande kläder som en statussymbol. Det vill säga, människor har i alla tider har sett status som en del av sin identitet (Hammarén, 2009: 27, 30, 32).
Klass och etnicitet är två begrepp som kan diskuteras i relation med varandra. Klass kan ses som ett förhållande mellan två individer, till exempel social status. Detta utifrån
3.5 Sammanfattning
Bourdieus teoriförankring har lett till Hodkinsons och Sparkes (1997) teori Careership där de utgått ifrån begreppen Habitus, Handlingshorisont, Fält, Aktörer, Kapital. Detta har skapat en karriärteori kring det personliga valet och hur detta förknippas med hur slumpen och tillfälligheter påverkar individens karriärbeslut. Habitus och Kapital är två begrepp där faktorerna påverkar. Krumboltz och Levin (2010) tar i teorin Planned happenstance upp att individer kan skapa sin egen tur och på så sätt skapa sig ett mer tillfredställande liv och karriär. Samtidigt som oplanerade händelser har stor påverkan på människors liv. Bimrose & McNair (2011) skriver om hur immigranter inte alltid själv har valt att flytta och då kan ha svårt att forma sig efter den nya tillvaron.
4. Metod
4.1 Undersökningsmetod och datainsamling
Vi valde att utforma detta arbete genom att använda en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer (Kvale och Brinkmann, 2014. 165-166). Den kvalitativa metoden har valts med tanke på att antalet deltagare i ULV-projektet på Malmö Högskola är få och en kvantitativ studie då inte skulle ge ett tillräckligt stort urval. Enligt Larsen (2009: 27, 78) kan en av nackdelarna med att använda en kvalitativ metod vara att det inte går att generalisera resultatet, då resultatet endast kommer att representera en liten del av befolkningen och inga slutsatser som skildrar hela befolkningen kan dras. Nackdelen med att inte kunna generalisera är alltså att endast de medverkande i studien blir synliga, inte hela befolkningen eller i vårt fall inte hela ULV-projektet. En annan nackdel är att det tar mer tid att behandla data då det inte finns några färdiga svarskategorier, det kan då bli ett stort arbete med att dela upp materialet i teman för att kunna jämföra det. En av de mer tydliga nackdelarna är enligt Larsen (2009, 27-28) intervjuareffekten. Detta är när intervjuaren kan påverka resultatet genom att informanten svarar det som han/hon tror att intervjuaren vill höra för att, till exempel göra ett bra avtryck eller svarar det som han/hon tror är det mest allmänna.
Vi har upprättat en intervjuguide (Bilaga 2) som har använts som hjälpmedel, denna används som försäkran om att inga teman utelämnas (Larsen, 2009:84). Intervjuguidens frågor konstruerades med undersökningens syfte, frågeställningar och tidigare forskning i åtanke. Detta för att, på ett relevant sätt, uppfylla och besvara undersökningens syfte och frågeställningar. Genom att ha öppna frågor kunde informanterna prata fritt om olika teman och vi fick möjligheten att kunna ställa följdfrågor under intervjun, samt att vi inte var helt beroende av fastställda frågor. Enligt Larsen (2009, 26-27) är fördelarna med en kvalitativ metod, jämfört med en kvantitativ metod, att bortfallet av informanter
Vi har intervjuat sex informanter för att få djup i vår undersökning. Intervjuerna har genomförts både genom personliga intervjuer samt telefonintervjuer. Anledningen till telefonintervjuerna var att några av informanterna har mycket att göra och en del deltagare bor långt ifrån Malmö och har inte alltid möjlighet att komma ner. Vid telefonintervjuerna skickades våra frågor samt samtyckesblanketten (bilaga 3) i förväg då informanterna hade ont om tid vilket gjorde att de då kunde förbereda sig innan.
Nackdelar med att genomföra intervjuer över telefon och inte ansikte mot ansikte kan vara att icke-verbal information inte kan registreras, till exempel kroppsspråk och ansiktsuttryck. Kvale och Brinkmann (2014:131) menar att intervjuer inte endast är verbal kommunikation utan att kroppslig kommunikation också är en del av intervjun. Författarna menar att kroppen och kroppsspråk är något som kan påverka interaktionen, vilket kan tolkas som en fördel med telefonintervjuer då kroppsspråket inte kan hämma eller störa interaktionen. En fördel Kvale och Brinkmann (2014:131) tar upp med telefonintervjuer är möjligheten att nå människor som befinner sig långt ifrån, att urvalet inte behöver begränsas av avståndet.
4.2 Urvalsgrupp
Urvalet av informanter gjordes med kvoturval samt snöbollsurval. Snöbollsurvalet är en metod som innebär att kontakt tas men en person som har goda kunskaper inom det aktuella ämnet, denna person kan sedan tipsa om andra individer som kan vara av värde för undersökningen (Larsen, 2009, 78). Snöbollsmetoden valdes då det var enklare att ta kontakt med deltagarna via projektledaren. En annan anledning var att deltagarna utbildar sig tillsammans med personer som läser lärarprogrammet på Malmö Högskola och att det då kan vara svårt att veta vem som är en deltagare i ULV-projektet. Samtidigt valdes kvotmetoden för att avgränsa och bredda urvalet. Kvoturval är en metod där man i förväg bestämmer sig för ett visst antal variabler, bland annat hur många informanter som behövs. Det bestäms även andra avgränsningar till exempel vilken ålderskategori informanterna ska tillhöra (Larsen, 2009:78). Vi valde att inte begränsa urvalet efter ålder eller kön eftersom vi inte ansåg att detta var relevant för undersökningen, då vi bedömde att det inte skulle påverka vårt resultat. Däremot valde
sin sista, eller näst sista, termin enligt studieplanen. Vi har även valt att geografiskt begränsa urvalet genom att endast använda oss av informanter som går ULV-projektet på Malmö högskola. Kombinationen av snöbollsmetoden och kvotmetoden gav urvalet den avgränsning som var mest lämplig för undersökningen.
Med hänsyn till våra frågeställningar är vårt kvoturval därför följande: personer med en utländsk lärarexamen som är deltagare i ULV-projektet på Malmö Högskola. Då vi har undersökt vilka hinder och möjligheter de invandrade lärarna ser under sin kompletterande utbildning samt hur de upplever tillgången till studie- och yrkesvägledning innan/under utbildningen, anser vi att detta urval av informanter är den mest lämpliga för undersökningen. Snöbollsurvalet har implementerats genom att vi har tagit kontakt med projektledaren för ULV-projektet, via e-post, som sedan hjälpte oss att hitta informanter som ställde upp på intervjuer.
4.3 Analysmetod
Det empiriska materialet har delats upp i olika teman för att kunna analyseras. Därefter har innehållsanalys använts för att analysera det empiriska materialet (Larsen, 2009:101). När en innehållsanalys används, samlas data in genom intervjuer, de görs om till texter genom transkribering, och sedan kodas texterna. Utifrån texten delas koderna upp i teman eller kategorier, och datainsamlingen sorteras sedan efter dessa. Vidare ska det empiriska materialet granskas och mönster eller processer identifieras, därefter analyseras de identifierade mönstren mot redan befintlig forskning (Larsen, 2009. 101-102).
Eftersom ULV-projektet är någonting nytt för oss, kan vi säga att arbetet karakteriseras av abduktionsmetoden. Abduktion är ett sätt att diskutera, som används vid oklara situationer där något behövs förklaras eller förstås bättre. Abduktion kan till exempel användas om den som observeras gör något som i situationen anses som oväntat eller udda, något som bryter mot det förväntade. Om observatörerna i sin tur kan anta varför den observerade beter sig som denne gör, alltså förklara beteendet, kan
4.4 Etiska ställningstaganden
Vi började med att skicka ut e-post (Bilaga 1) till alla adresser vi fick av de ansvariga för ULV-projektet. Vi valde att göra så deltagarna inte såg vilka vi hade skickat e-post till, de kunde endast se sitt eget namn som mottagare. Detta för att vi ville försäkra oss om informanternas konfidentialitet (Kvale, 2014:88). Redan vid den första kontakten informerade vi deltagarna om att vi kommer att följa de forskningsetiska reglerna från Vetenskapsrådet (2002), informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta innebär att vi informerade att deras eventuella medverkan i vårt examensarbete skulle ske konfidentiellt och att deras namn inte kommer att synas i uppsatsen. Anledningen till att detta görs är för att informanterna i studien inte ska kunna identifieras (Larsen, 2009). Detta innebär att vi informerade informanterna om att allt insamlat material, anteckningar och ljudinspelningar endast kommer att behandlas av oss och endast användas till denna uppsats och därefter förstöras. Eftersom de vi intervjuat är över 18 år, utformade vi ett samtyckesavtal (bilaga 3) som intervjupersonerna fick skriva under innan intervjuerna startade. Vid telefonintervjuerna skickades, samt lästes samtyckesavtalet upp och informanten fick därefter berätta om denna godkände avtalet. Vi informerade även om att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan utan att behöva förklara sig (Vetenskapsrådet, 2002). Både i det första e-postmeddelandet vi skickade ut och innan intervjuerna startade var vi noga med att informera informanterna om vad som är syftet med undersökningen samt vilka frågeställningar vi valt. Detta för att informanterna skulle veta vad deras uttalanden skulle användas till.
4.4.1 Informanter
Genom att utgå från konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002, 12) har vi valt att tillskriva våra informanter fiktiva namn för att uppnå konfidalitet. De fiktiva namn vi kommer använda oss av är: Chloe, Emma, Laura, Marie, Olivia och Sarah.
4.5 Sammanfattning
I denna undersökning har en kvalitativ metod genomförts, semistrukturerade intervjuer och empirin har analyserats genom en innehållsanalys. De forskningsetiska ställningstagandena har följts genom att informationen om informanterna är konfidentiell, samt att de när de vill kan avbryta sitt deltagande. Genom att intervjua sex informanter, ha en öppen intervjuguide och använda teorier och tidigare forskning som är relevant, samt följa de etiska ställningstagandena bedömer vi att vårt arbete har en hög trovärdighet.
5. Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av det empiriska materialet. Denna del kommer endast att lyfta det som är av intresse för syftet och frågeställningen. Först presenteras informanternas bakgrund, därefter presenteras empirin utifrån följande teman: hinder, möjligheter, upplevelser av ULV-projektet samt upplevelser av studie- och yrkesvägledning.
Informanterna kommer att figurera under fiktiva namn, anledningen till detta har nämnts tidigare i metodkapitlet. Högskolepoäng kommer att förkortas hp, 30 hp är en termins studier. VFU är en förkortning av verksamhetsförlagd utbildning.
5.1 Deltagarnas bakgrund
Informanterna kommer att presenteras kortfattat för att öka förståelsen av resultatet, två härstammar från Balkan, tre från Östeuropa och en från Sydostasien.
- Sarah har varit i Sverige i fem och ett halvt år och anledningen till att hon emigrerade till Sverige var att hon gifte sig. Hennes utbildning från hemlandet är grundskolelärare i historia och engelska och i Sverige blir hon även behörig i bild. Hon har studerat på högskole-/universitetsnivå i fem år i sitt hemland och kompletterar detta med 90 hp i ULV-projektet.
- Chloe har varit i Sverige sedan 2007 och flyttade till Sverige när hon blev sambo. Hennes utbildning från hemlandet var lärare i årskurs 1-4 och i Sverige blir hon lärare i årskurs F-6, med behörighet i NO och Matte. Hon har studerat till lärare på universitetsnivå i två år i hennes hemland och kompletterar 120 hp i ULV-projektet. - Emma har varit i Sverige i elva år och flyttade hit när hon gifte sig. Innan hon påbörjade ULV-projektet hade hon studerat i fyra år till lågstadielärare i hemlandet. I ULV-projektet kompletterar hon 90 hp och blir förskolelärare.
- Laura har varit i Sverige i tio år och innan dess bott i ett annat nordiskt land i nio år, hon flyttade hit för att få hjälp med sin son. Hennes utbildning från hemlandet var gymnasielärare i franska och i Sverige läser hon till förskolelärare. Hon har studerat fyra år i sitt hemland och kompletterar 120 hp i ULV-projektet.
- Marie har varit i Sverige sedan 2011, då hon gifte sig. Hon har fem års utbildning från sitt hemland och är utbildad engelsklärare. Hon kompletterar till engelsklärare i årskurs 7-9 i Sverige och läser 90 hp.
- Olivia har varit i Sverige i sju år och innan dess bott i ett annat nordiskt land. Hon är utbildad grundskolelärare i årskurs 1-4, och den utbildningen är fem och ett halvt år. Hon kompletterar 90 hp och blir lärare i årskurs 1-6 med behörighet i matte och NO.
5.2 Hinder
Informanterna har vissa problem att identifiera hinder, men efter en stunds betänketid känner de alla att språket är eller har varit ett hinder för dem på ett eller annat sätt. De menar att språket är ett hinder för dem antingen för att få en anställning eller under deras kompletterande utbildning. En informant berättade att hon fick underkänt under sin första VFU- period på grund av bristande språkkunskaper och fick då möjlighet att byta VFU-skola. Hon fick en ny chans och upplevde det positivt, hon såg inte längre VFUn som ett hinder utan en möjlighet där hon kunde växa som pedagog och utveckla sitt språk.
Ett annat hinder som en informant upplevde var att hon inte blev antagen första gången hon sökte till ULV-projektet, anledningen till detta var enligt henne att hon hade missat att skicka in ett papper som hon inte visste behövdes för att kunna bli antagen. Informationen om vad som saknades i ansökan fick hon sent, dock var hon envis och sökte en gång till. I citatet nedan visar hon sitt missnöje med antagningsprocessen. “man lämnar inte information så snabbt till de som har sökt, jag hade velat bli färdig med min utbildning tidigare och göra det som jag hade tänkt...” (Laura).
utförandet av sin studieplan, vilket framgår i citatet. “de var lite oprofessionellt tyckte jag, att lägga upp en studieplan utan att ta hänsyn till vad jag vill.” (Chloe).
5.3 Möjligheter
En del av informanterna upplever studieplanen, som upprättas i början av deras kompletterande utbildning, som ett hinder medan andra såg den som en möjlighet. De som var positiva till studieplanen upplevde att det underlättade att ha en tidsplan för sina studier. Att läsa kurser tillsammans med de andra lärarstudenterna, de som inte är med i ULV-projektet, är något som samtliga informanter upplever som positivt. Medan en informant fick mycket hjälp av de andra lärarstudenterna, upplevde en annan att det var de andra studenterna som frågade ULV-studenterna om hjälp. Den sistnämnda informanten tror det beror på att ULV-studenterna hade mer utbildning och att det därför uppfattades som att de hade mer kunskap om ämnesområdet. I citatet nedan utvecklar informanten sina upplevelser.
vi pratade mycket om yrket, om profession, så vi hade en bra dialog med dem och samarbete. De frågade oss: gör jag såhär så gör jag rätt? De trodde eftersom vi hade mer utbildning än dem så vi kan bättre och mer. Vi lär oss också. Jag lär mig fortfarande, livet är att lära sig hela tiden, utveckla sig hela tiden. (Laura).
Majoriteten av informanterna upplevde sina VFU-perioder som en möjlighet och som något positivt. De berättade bland annat om vilket stöd de fått, under sin VFU, av lärarna på skolan samt om hur lärarna hjälpt dem att utvecklas. Två informanter berättade att de gör sin VFU i tjänst, vilket innebär att de har VFU på sina arbetsplatser och gör sina uppgifter under tiden de arbetar. En informant fick underkänt på den första skolan och fick då möjlighet att byta skola, ett byte informanten beskriver som lyckat. Även en annan informant bytte VFU plats men av en annan anledning, skolan lades ner. Hon gillade båda sina skolor men såg en tydlig skillnad mellan hur de jobbade på den privata- och den kommunala skolan, hon fick med sig olika erfarenheter från de båda VFU platserna. En annan informant såg det som en fördel och även möjlighet att hon redan har en lärarutbildning, att hennes tidigare utbildning bidrog till att hon var mer kunnig när hon kom ut på VFU. “däremot man var ju mer kunnig om jag får säga så, man visste ju mer vad det handlade om” (Chloe).
När informanterna fick frågan hur de upplevde det var att gå från att undervisa till att studera, var de positiva. En av dem ser det som en möjlighet att endast behöva komplettera sin utbildning och inte behöva läsa samma utbildning en gång till. “För det första så är man inställd på att man ska plugga hela livet så det är inte något jättekonstigt” (Chloe). Informanten berättar även att hon får större behörighet i Sverige. I sitt hemland var hon lärare i årskurs 1-4 och efter sin komplettering blir hon lärare i årskurs F-6 med inriktning matte och NO. Hälften av informanterna ser möjligheter för eventuell vidareutbildning efter ULV- projektet, dessa funderingar har utvecklats under deras deltagande. “men eftersom man gick på ULV-projektet fick man tips. Till exempel du kan läsa vidare till detta, eller hur du kan utbilda dig och utveckla dig vidare som lärare...” (Olivia). En tycker det är spännande att studera, från början tyckte hon det gjorde ont att hon var tvungen att gå tillbaka till skolan men under sin kompletterande utbildning har hon fått tankar på ytterligare studier. “Nu läser vi specialpedagogik och det lockar mig och tvingar mig att fundera lite, vad ska jag göra nu?” (Laura). En informant ser sin kompletterande utbildning som en möjlighet till att utvecklas och inspirera sina kollegor. “Man utvecklas på ett annat sätt och har möjlighet att prova det på arbetsplatsen samt inspirera kollegor som har utbildat sig för länge sedan.” (Emma). En informant menar dessutom att hon har fått ut mer av sin kompletterande utbildning på ULV-projektet än vad hon fick från sina lärare i sitt hemland.
5.4 Upplevelser av förändringen under ULV projektet
Samtliga informanter menar att deras självförtroende har förändrats sedan de började sin kompletterande utbildning. De berättar att de har fått mer självförtroende nu och att de känner sig säkrare, både i sig själva och i sin yrkesroll. “Jag har självförtroende nu. Jag trodde att jag hade det innan men på ett annat sätt än nu. Nu har jag fått självförtroende.” (Laura). Några informanter menar att en anledning till att de har bättre självförtroende nu är att de kan mer och att de är mer förberedda på att undervisa. Samtliga informanter nämner också att deras språkkunskap i svenska har blivit bättre
När informanterna får svara på vilket sätt de upplever att de har förändrats nämner samtliga endast positiva förändringar, både privat och professionellt, “Jag vet nu, att jag kan överleva här i Sverige utan hjälp från andra.” (Sarah). En annan menar att hon är starkare i sin roll som pedagog och kan nu motivera till exempel sitt arbetssätt på ett bättre och mer utvecklat sätt. “Jag är mer självständig och mer modig inom mitt yrke.” (Emma). Nedanstående citat tar upp fördelen och möjligheten en informant upplever med två lärarutbildningar och vilken användning hon kan få av sitt modersmål i rollen som lärare.
sen såklart man har ju tagit del av två lärarutbildningar, så klart att jag har mer i mitt bagage. Jag har fler lärande strategier där jag kan anpassa mer på ett mer lämpligt sätt och framför allt när de gäller tvåspråkiga elever eller nyanlända där kan jag se en fördel. (Chloe).
Några informanter menar att deras förhållningssätt inom yrket har förändrats, att de har fått större medvetenhet om varför de gör som de gör i olika situationer. Vidare fortsätter en av dem och menar att hon är väldigt rik på erfarenhet. I nedanstående citat utvecklar informanten sitt resonemang.
Jag är väldigt rik. Jag har upplevt mycket, jag har mycket att berätta, jag har en massa saker som jag har fått med mig. Vid varje väg samlar man en massa saker, nu är jag här så samlar jag på detta sen går jag vidare. Oj, hinder här vad ska jag göra, hur ska jag göra? Så samlar man ännu mer. Så jag är väldigt rik. Jag har upplevt massa saker. (Laura).
5.5 Upplevelser av Studie- och yrkesvägledning
Det är inte alla deltagarna som har träffat en studie- och yrkesvägledare innan eller under ULV-projektet. I mötet med en studie- och yrkesvägledare innan ULV-projektet såg en av informanterna ett hinder för att få vägledning. Några upplevde att de inte fick den hjälp de önskade, detta kände informanterna kunde bero på olika saker. En av informanterna trodde detta berodde på att hon inte kunde uttrycka sig så bra på svenska, hon var besviken men ser det nu som en upplevelse som har lärt henne något nytt. En annan var osäker på om det var en vägledare hon träffade innan hon hört talas om ULV-projektet. Hon besökte universitet i staden där hon bodde för hon ville veta mer om hur
mycket hon var tvungen att komplettera i Sverige för att få en lärarlegitimation. Hon fick där en rekommendation att kontakta högskoleverket om lärarlegitimationen. Högskoleverket gav henne därefter rekommendationen att söka till ULV-projektet. “Innan jag registrerade mig och började studera på Malmö Högskola, träffade jag min studievägledare, därigenom har jag fått information om hur lång tid ska jag studera.” (Marie).
En informant berättar att hon fick höra om ULV-projektet när hon besökte ett vägledningscentrum. På vägledningscentrumet upplevde hon att informationen var bristfällig, det tillhandahölls endast broschyrer. Det var en kollega som tipsade henne om ULV-projektet. “Det fanns en tjej där som redan gått det projektet så hon kunde jobba som lärare, så hon tipsade mig” (Olivia). Hon berättar därefter att hon tog kontakt med ULV-projektet innan hon ansökte dit. Hon fick då träffa en studie- och yrkesvägledare som arbetar med projektet, som hjälpte till att besvara hennes frågor. Vidare berättar deltagaren att sedan hon började på projektet har hon inte varit i behov av studie- och yrkesvägledning. Det var först när hon skulle göra ett kortare planerat studieuppehåll som hon tog kontakt med projektets studie- och yrkesvägledare igen. En annan informant upplevde inte heller att hon fick den hjälpen som behövdes innan hon sökte till projektet. Hon var besviken i början men kände ändå att hon lärde sig något av det.
Under projektet ser de mötet med både projektledaren och studie- och yrkesvägledaren som vägledning. Informanterna påpekar att det oftast var mindre saker som de tog kontakt med dem om. De fick bland annat hjälp med om de ville studera utöver deras ordinarie studieplan samt hur de ska gå tillväga vid studieuppehåll. De kunde även se e-post- och telefonkontakt som vägledning.
5.6 Sammanfattning
Samtliga informanter identifierar språket som ett hinder för dem, dock av olika anledningar. En del menar att språket är ett hinder för att få ett arbete och för andra är
Informanterna betonar att möjligheterna, med deltagandet i ULV-projektet, överväger upplevda hinder. Det som upplevs positivt och som en möjlighet av majoriteten är bland annat möjligheten till VFU, kontakten med de andra studenterna och lärare, samt att studera igen. De menar att deras självförtroende har ökat sedan de började sin kompletterande utbildning, både privat och professionellt, samt att de har växt i rollen som pedagog.
Upplevelsen av tillgången och möjligheten till studie- och yrkesvägledning är det som varierar mest. En del berättar att de inte haft någon kontakt med studie- och yrkesvägledare medan en del har haft mycket kontakt. En del upplever att de inte fått den hjälp de behövt och förväntat sig av studie- och yrkesvägledningen medan en del ser positivt på sina upplevelser av studie- och yrkesvägledning.
6. Analys
I detta kapitel kommer det empiriska materialet analyseras utifrån de teorier som tidigare presenterats, detta kommer att göras utifrån arbetets syfte och frågeställningar. Syftet med arbetet är undersöka ULV-deltagarnas hinder och möjligheter i projektet samt deras upplevelse av studie- och yrkesvägledning. Sambandet mellan empirin och teorierna redogörs genom att respektive teori och begrepp kopplas tillsammans utifrån de tematiska indelningarna i resultatdelen. Analysdelen avslutas med en kort sammanfattning av kapitlet.
6.1 Kapital utifrån hinder, möjligheter, upplevelser av
ULV- projektet och Studie- och yrkesvägledning
Hodkinson och Sparkes (1997) menar att kapital ger makt att förändra och bestämma spelregler inom olika fält. Det kulturella kapitalet är det en person har med sig, till exempel språk och erfarenheter, detta är något samtliga informanter berörde. Språket är något de ansåg vara ett hinder, både under deras kompletterande utbildning och för att få ett arbete. I slutet av deras kompletterande utbildning såg många däremot språket som en möjlighet, nu kan de det svenska språket vilket de menar ökar deras chanser till att få en anställning samt att de snart har sin lärarlegitimation. En del såg även sitt modersmål som en fördel och möjlighet i sitt kommande arbete. Majoriteten av informanterna ansåg det även vara en fördel och möjlighet att de har två utbildningar, att detta även har bidragit till att de är starkare i sin roll som pedagog. Vilket kan härledas till kapital (Hodkinson och Sparkes, 1997:36-37) som är ett sätt att förstå de personliga resurser som finns, i detta fall som ovan nämnt, främst det kulturella
gett dem makten till att förändra och bestämma spelreglerna inom deras karriärmöjligheter.
Bourdieu (2008:121) redogör att språket inte endast används som kommunikation utan är beroende av individens vokabulär, något som kan kopplas till en informants upplevelse av att inte kunna uttrycka sig på grund av bristande språkkunskaper. Informanten understryker att språket var ett hinder för henne vid första besöket hos en studie- och yrkesvägledare, hon upplevde att detta tillfälle inte bidrog till den hjälp hon behövde. I efterhand tror hon att det berodde på hennes bristande språkkunskaper och att hon inte kunde uttrycka sig tillräckligt. Denna händelse är något som hon menar har gett henne mer erfarenhet och stärkt henne som person.
Socialt kapital (Hodkinson, 2008:7) kan ses som de personer som finns runt omkring en, med andra ord en persons nätverk, något som direkt kan återkopplas till informanterna och vilken tillgång de berättar deras nätverk har varit. De nämner fördelarna de haft av både medstuderande, kollegor och personal som arbetat på deras VFU- platser. De tar alla upp, direkt och indirekt, vilken möjlighet och tillgång deras sociala nätverk har varit. De berättar om diskussioner de haft med medstuderande, kollegor och handledare och hur detta har hjälpt dem att utvecklas som pedagoger. En informant berättar även att det var en person från hennes nätverk som tipsade henne om ULV-projektet och att det var dennes tips som ledde till att hon kom i kontakt med det.
6.2 Habitus utifrån hinder, möjligheter, upplevelser av
ULV- projektet och Studie- och yrkesvägledning
Hodkinson och Sparks (1997) menar i sin teori Careership, genom begreppet habitus, att individen ser sina begränsningar inom sin handlingshorisont. Detta gör att individer därför tar praktiska beslut vid brytpunkter inom sin handlingshorisont. När informanterna kom till Sverige var de i en brytpunkt, de hade kommit till ett nytt land där de behövde lära sig ett nytt språk. De hade med sig i sitt bagage en lärarutbildning men visste inte hur denna kunde användas i Sverige. I bagaget fanns också deras tidigare språkkunskaper, alla hade redan mer än ett språk med sig. Informanterna visste att de behövde lära sig svenska, både för att kunna leva i samhället men främst för att
kunna arbeta i skolan, att lära sig svenska kan därför ses som ett praktiskt beslut av dem, eftersom de visste att det skulle behövas.
Då habitus skapas genom omgivningen som individen rör sig i kan informanternas habitus ha påverkat dem att välja ULV-projektet. Hodkinson och Sparks (2008:5) menar att habitus påverkar vårt beteende och formar vår livsstil. Detta har gjort att informanterna har valt att gå tillbaka till sitt tidigare yrke då detta är någonting som de känner sig bekväma i, de har på så sätt skapat ett handlingsmönster. Deras omgivning har även hjälpt deltagarna att hitta tillbaka till sitt gamla yrke då de redan fått en del information om ULV-projektet innan de sökte eller tog kontakt med personal där.
Möjligheten att kunna tillhöra eller avgränsa sig ifrån grupper och individer kan ses som en resurs inom begreppet habitus. (Bourdieu 1996:20-21). Några av informanterna tog själva kontakt med ULV-projektet på något sätt och kan därigenom se sig tillhöra den gruppen av individer som är invandrade lärare och vill jobba som lärare i Sverige. Habitus påverkar oss mer än vad vi tror, detta kan ha bidragit till att informanterna inte kände behov av, eller inte ville gå till en studie- och yrkesvägledare. Några av dem säger att de inte längre behöver vägledning eftersom de vet vad de vill och hur de ska ta sig dit. Då habitus ses som något som är tungt sammanbundet hos individen, då det är svårt att bryta mönstret, kan detta steg ses som en del av deras habitus (Bourdieu 1996:20-21).
6.3 Planned Happenstance utifrån hinder, möjligheter,
upplevelser av ULV-projektet och Studie- och
yrkes-vägledning
Planned Happenstance handlar om att skapa möjligheter och att se möjligheter med ett öppet sinne samt att respondera på oväntade händelser (Krumboltz och Levin, 2010:5, 9-11). Detta kan direkt kopplas till informanterna då samtliga av dem har skapat stora möjligheter för sig själva genom sitt deltagande i ULV-projektet. Innan deras
behövs det göras saker som ökar chanserna till ett tillfredställande arbete och inte sitta och vänta på att det ska hända något. Informanterna har aktivt arbetat för att öka sina chanser att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. När de funnit information om hur de kan gå tillväga för att arbeta med det de är utbildade till har samtliga tagit tillfället i akt för att skapa sig ett tillfredställande liv.
En av informanterna blev inte antagen första gången hon sökte till projektet, men istället för att ge upp sökte hon igen och blev antagen. Eftersom de har en pedagogisk utbildning med sig från sina hemländer har en hel del arbetat som pedagoger på förskolor, då de inte haft behörighet att undervisa. Trots detta har de valt att söka till ULV-projektet för att få lärarlegitimation och behörighet att undervisa i ämnen och på så sätt skapar de ett mer tillfredställande arbete. De har innan påbörjandet av sin kompletterande utbildning arbetat aktivt för att ta sig vidare, och för att få information om vilka alternativ som fanns tog de flesta av dem kontakt med studie- och yrkesvägledare. De har alltså sett möjligheterna och tagit tillfällena till att kunna arbeta med vad de är utbildade till, fast i ett annat land än sina hemländer. Detta kan kopplas till Planned Happenstance (Krumboltz och Levin, 2010: 75-77) där det tas upp, dels att det inte endast går att välja en väg och hålla sig till den livet ut, eftersom allting ständigt förändras. Dels att individer kan skapa sin egen tur och att göra det bästa av nya och oförutsedda händelser och på sätt kan ett mer tillfredsställande liv och karriär erhållas.
Krumboltz och Levin (2010:7) menar att händelser människor inte kan bestämma över har stor påverkan på en persons liv, till exempel att det inte går att bestämma vilken familj du föds i. Detta är inget informanterna har låtit sig påverkas av, utan de har trots sin bakgrund sett möjligheterna, och de har responderat på oväntade händelser för att skapa sin egen tur och en mer tillfredställande karriär, genom att se möjligheten i ULV-projektet och fullfölja sin studieplan. Istället för att jobba som obehörig lärare eller pedagog på en skola, och därigenom få till exempel en lägre lön, har deltagarna inte låtit sin bakgrund bestämma deras förutsättningar i Sverige utan de har skapat sina egna.
6.4 Sammanfattning
Resultatet av analysen visar att informanternas kulturella kapital har utvecklas, de har nu makten att förändra och bestämma spelreglerna inom sina karriärmöjligheter. Deras språk har utvecklats från att vara ett hinder till en upplevd möjlighet. När informanterna kom till Sverige var de i en brytpunkt, i sitt bagage hade de bland annat en lärarutbildning från sina hemländer. Påverkade av sitt habitus såg de möjligheterna i sina utbildningar och arbetade aktivt för att få information om vilka vägar de kan gå för att kunna arbeta med det de redan har en utbildning för. De skapade på så sätt sin egen tur och gjorde saker som ökar deras chanser för ett mer tillfredställande liv och karriär.
7. Diskussion
I detta kapitel kommer resultatet av undersökningen, valda metoder och tidigare forskning att diskuteras. Slutsatser av resultatet kommer att dras och slutligen kommer förslag på vidare forskning att ges. Diskussionen kommer att ske utifrån undersökningens syfte, som är att se vilka hinder/möjligheter de invandrade lärarna ser under sin kompletterande utbildning (ULV-projektet) samt hur de upplever tillgången till Studie- och yrkesvägledning innan/under utbildningen.
7.1 Metod- och teoridiskussion
En anledning till resultatet kan ha varit vår avgränsning att endast intervjua de deltagare som var i slutskedet av sin kompletterande utbildning, sista eller näst sista terminen. En annan anledning till resultatet kan ha varit att vi valde att begränsa urvalet till ULV-deltagare på Malmö Högskola, även om vi visste att det finns andra lärosäten som även de bedriver ULV-projektet. Hade vi valt att intervjua deltagare på ULV-projektet oavsett vilken termin de går eller vilket lärosäte de studerar vid, hade kanske resultatet sett annorlunda ut. Detta resultat hade varit mer obundet till geografisk placering eller hur långt de kommit i sin kompletterande utbildning. Vi hade troligtvis fått ett bredare urval och fler informanter till vår undersökning. En nackdel kan vara om vi hade valt att basera undersökningen på deltagare från samtliga lärosäten, som bedriver ULV-projektet, att undersökningen hade blivit för bred. Likaså hade resultatet med stor sannolikhet kunnat se annorlunda ut om undersökningen hade baserats på andra individer, då varje individ har unikt habitus och olika upplevelser och uppfattningar med sig i sitt bagage.
Intervjuerna bidrog till vår förståelse för deltagarnas hinder och möjligheter i ULV-projektet samt deras upplevelser av studie- och yrkesvägledning. Larsen (2009:27) menar att vid kvalitativa intervjuer är det svårare att vara ärlig då det sitter flera
människor framför informanten. Vid telefonintervjuer är det svårt att både höra personen och läsa dennas kroppsspråk vilket kan ha gett oss mindre information än vid de personliga intervjuerna. Vi upplevde till största del fördelar med vårt metodval, detta eftersom vi nådde en mättnad i många av våra valda teman. En av nackdelarna var att vi fick göra en del av intervjuerna via telefon vilket inte var helt optimalt. Detta gjordes på grund av att några av informanterna bor långt ifrån Malmö och hade svårt att ta sig till Malmö högskola. Vi anser att en kvalitativ metod var det bästa valet för oss då vi hade svårt att få tag på informanter.
Vi valde att inte begränsa urvalet efter kön eftersom vi inte ansåg att det var relevant för vår undersökning, dock kan vi anta att det har påverkat vårt resultat. Samtliga informanter i undersökningen var kvinnor som på ett eller annat sätt stannat i Sverige på grund av kärleken. Endast en av informanterna flyttade till Sverige tillsammans med sin man, de andra flyttade hit eller stannande för att bli sambo eller gifta sig. Att informanterna hade ett hem direkt när de flyttade hit menar vi kan ha påverkat vårt resultat. Vi menar också att resultatet hade kunnat se annorlunda ut. Dels om undersökningen varit baserad på manliga utländska lärare, dels om informanterna hade kommit till Sverige av annan anledning och därför inte haft ett hem att flytta till i deras nya land. Vi valde alltså inte en genusaspekt på vår undersökning, men vi kan inte ignorera att det kan påverkat vårt resultat.
Valet av teorier gjordes med vetskapen om att vi kunde komma att ändra, ta bort eller lägga till teorier efter genomfört intervjuerna. I efterhand kan vi se att det kunde varit en fördel att komplettera valda teorier och begrepp med begreppet handlingshorisont inom Careership, alternativt tagit med hela Careershipteorin. Teorierna valdes då vi ansåg dem mest lämpliga för att kunna besvara våra frågeställningar och förklara deltagarnas upplevelser. Vi kan se tydliga samband mellan vårt empiriska material och valda teorier, vilket framgår i analysen. Teorierna hjälper oss förklara och analysera informanternas redogörelser och skapa en större medvetenhet om området. Genom att börja från grunden och sedan ta ner teorierna till vår undersökning tycker vi att analysen av empirin gick lättare. Efter diskussion och analys av det empiriska materialet tror vi begreppet handlingshorisont hade bidragit med större förståelse för informanternas handlingar samt på ett mer ingående sett förklara deras habitus.
