Grön Flagg, En komparativ studie av två skolors arbete med miljö

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Grön Flagg

En komparativ studie av två skolors arbete med miljö.

Green Flag

A comparative study of the environmental work by two schools.

Cecilia Eklund

Kristin Wejåker

Lärarexamen 210hp

Barndoms och Ungdomsvetenskap 2009-01-19

Examinator: Angerd Eilard Handledare: Mikael Londos

Abstract

Eklund, Cecilia & Wejåker, Kristin. (2008).

Grön Flagg- En komparativ studie av två skolors arbete med miljö.

Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.

Examensarbetet är en jämförelse mellan två skolors arbete med Grön Flagg. Arbetet grundar sig på intervjuerna av sex pedagoger, tre på varje skola. På de två skolorna där undersökningen är gjord är det i huvudsak pedagoger som ansvarar för arbetet med Grön Flagg som är intervjuade. Syftet med arbetet är att synliggöra och kritiskt granska två skolors arbete med Grön Flagg och jämföra arbetssätten. I uppsatsen lyfts likheter och skillnader och jämförs med Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer samt med skolans styrdokument. Frågorna som examensarbetet utgått ifrån är följande: Hur har skolorna lagt upp arbetet med Grön Flagg? Hur talar pedagogerna om Grön Flagg? Metoden som använts är kvalitativ intervju. Den teoretiska förankringen utgår från Vygotskijs tankar och teorier. Resultatet visar att skolorna arbetar liknande utifrån de ramar som Grön Flagg konceptet förmedlar men att arbetet utförs i olika stor utsträckning. I resultatet visas även att skolans läroplan och kursplaner samt Grön Flaggs grunder stämmer väl överrens med varandra. Uppsatsens slutsats är att skolor kan arbeta med Grön Flagg i olika hög utsträckning och att pedagogernas intresse påverkar hur arbetet utformas.

Innehållsförteckning

  1. Inledning ... 7  1.1 Introduktion ... 7  1.2 Syfte ... 8  1.3 Frågeställningar ... 9  1.4 Disposition ... 9 2. Styrdokument ... 10  2.1 Läroplanen ... 10  2.2 Kursplaner ... 11  2.3 Hållbar utveckling ... 11 3. Miljöundervisning ... 13  3.1 Historik ... 13  3.2 Eco-Schools ... 15  3.2.1 Grön Flagg ... 16 4. Teoretisk förankring ... 18  4.1 Sociokulturellt perspektiv ... 18 5. Metod ... 20  5.1 Metodval ... 20  5.2 Urval ... 21  5.3 Genomförande ... 22  5.5 Analysbeskrivning ... 24 6. Resultat ... 26 

6.1 Sammanställning av hur skolorna arbetar med Grön Flagg ... 26 

6.1.1 Skola 1 ... 26 

6.1.2 Skola 2 ... 27 

6.2 Sammanställning av hur pedagogerna talar om Grön Flagg ... 29 

6.2.1 Skola 1 ... 29  6.2.2 Skola 2 ... 30 7. Analys ... 32  7.1 Underifrånperspektiv ... 32  7.2 Delaktighet ... 34  7.3 Handling ... 34  7.4 Öppenhet ... 36  7.5 Slutsats ... 36 8. Diskussion ... 38  8.1 Kritisk reflektion ... 38 

Referenslista ... 41 Bilaga A

1. Inledning

We generate our own environment. We get exactly what we deserve.

How can we resent a life we’ve created ourselves? Who’s to blame, who’s to credit but us?

Who can change it, anytime we wish, but us?

- Richard David Bach-

1.1 Introduktion

I den avslutande terminen på lärarutbildningen vid Malmö högskola har vi, i vårt examensarbete, valt att göra en komparativ undersökning mellan två skolor med Grön Flaggcertifiering. Intresset för Grön Flagg har vuxit fram då vi båda tillbringat vår Verksamhetsförlagda Tid, VFT, på skolor med Grön Flaggcertifiering. Dessutom valde vi att som en av våra sidoämneskurser läsa NO från början II, en kurs som gav oss fördjupade kunskaper i bland annat olika aktuella miljöfrågor i samhället. En av oss har även läst kursen No från början I, där människans påverkan på naturen ingår som ett kursmoment. Vårt mål är att undersöka hur skolorna arbetar med Grön Flagg för att sen jämföra skillnader och likheter. Vi anser att Grön Flagg är ett bra, avskärmat undersökningsområde som ger en god grund för ett examensarbete. Dessutom är det en personlig fördel att sätta sig in i Grön Flaggarbetet då kunskaper inom området är eftertraktat på arbetsmarknaden i nuläget.

Att granska skolans undervisning i hållbar utveckling anser vi är viktigt eftersom miljö är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Ett ämne som debatteras i flera olika forum, stora som små och är relevant, då skolan i hög grad är en del av samhället. Ett tecken på miljöfrågornas aktualitet är bland annat att IKEA år 2008, bjudit in elever i årskurserna 1-3 till en miljötävling. IKEA samarbetar även med Världsnaturfonden med att bland annat ge ut energisparartips (IKEA 1 och IKEA 2, 2008). I livsmedelskedjan ICA:s

koncern arbetas det också miljöinriktat. Butikerna kan bland annat arbeta med att bli diplomerade för ett brett miljösortiment eller bli miljöbutiker (ICA, 2008). Miljötänkandet finns i flera delar av samhället. Forskning kring miljö uppmärksammas i dagspressen och de flesta människor har en åsikt i ämnet. Pressen på skolan att arbeta med hållbar utveckling har ökat i takt med samhällets intresse för miljön. Det kan bli ett stort tryck på skolorna att lägga mer tid på undervisning i hållbar utveckling, vilket innebär att fler undervisningsämnen konkurrerar om tiden.

Grön Flagg är ett projekt från stiftelsen Håll Sverige Rent och är utformat som ett koncept för skolor och förskolor som på ett långsiktigt sätt vill arbeta med miljö och hållbar utveckling. Håll Sverige Rent är en stiftelse och organisation som arbetar med att bilda opinion för att få individer att minska nedskräpningen, öka återvinningen och miljömedvetenheten. Organisationen har som vision att Sverige ska bli det renaste landet i världen (Håll Sverige Rent 5, 2008). Materialet som Grön Flagg utgår ifrån är inte utformat av lärare eller personer i skolans värld. Det innebär att en aktör utifrån påverkar skolorna i deras undervisning. Skolor som går med i Grön Flagg och arbetar enligt deras ramar erhåller en miljöcertifiering. För att behålla denna certifiering krävs ett kontinuerligt miljöarbete.

Vi ser examensarbetet som en vidareutveckling av Greco och Löfstedts examensarbete, Undervisning i hållbar utveckling (2007). De jämförde i sitt examensarbete två skolor en med och en utan Grön Flaggcertifiering. Som vidare forskning föreslog de att undersöka två skolor där båda innehar Grön Flaggcertifieringen.

1.2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att synliggöra två skolors arbete med Grön Flagg och jämföra deras arbetssätt. Vi vill jämföra hur arbetet på de båda skolorna läggs upp och vad pedagogerna anser om Grön Flagg. Vi vill lyfta fram likheter och skillnader och

1.3 Frågeställningar

Vi presenterar här våra frågeställningar för examensarbetet;  Hur har skolorna lagt upp arbetet med Grön Flagg?  Hur talar pedagogerna om Grön Flagg?

1.4 Disposition

Examensarbetet är disponerat i åtta övergripande kapitel. Det första kapitlet är inledningen där introduktionen till arbetet presenteras liksom syftet och frågeställningarna. Kapitel två presenterar vad som står i läro- samt kursplanerna angående undervisning i hållbar utveckling och miljö, i kapitlet beskrivs och förklaras även begreppet hållbar utveckling. I kapitel tre presenteras miljöundervisning. Den första delen presenterar hur miljöundervisningen sett ut historiskt. I den andra delen presenteras Eco-Schools och hur de uppkommit därefter följer en beskrivning av den svenska varianten av Eco-Schools nämligen Grön Flagg. I kapitel fyra presenterar vi vår teoretiska förankring. Metodval, urval, genomförande, forskningsetiska överväganden och analysbeskrivning presenteras i kapitel fem som döpts till metod. Kapitel sex innehåller resultatet där den insamlade empirin presenteras i underrubriker skola för skola. Analysen redogör vi för i kapitel sju. I det avslutande kapitlet, kapitel åtta diskuterar och reflekterar vi över uppsatsens genomförande och resultat. Uppsatsen avslutas med förslag till vidare forskning.

2. Styrdokument

Inom skolan är det läroplanen och kursplanerna som är riktlinjerna för lärare och pedagoger. Det är utefter styrdokumenten som pedagoger lägger upp sina lektioner. Vi kommer i följande kapitel presentera vad som står i styrdokumenten angående undervisning i hållbar utveckling. Därefter utvecklar vi vad begreppet hållbar utveckling innebär.

2.1 Läroplanen

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, finns gott om stöd för miljöundervisning (Skolverket, 2006). Där står bland annat att skolan ska utveckla elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar. Skolan ska även ”förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver” (a.a. s.5). I Lpo94 står att det offentliga skolväsendet ska vila på demokratins grund och skolans arbete ska genomföras i demokratiska arbetsformer, eleverna ska ha inflytande över utbildningens utformning. Personer som arbetar inom skolan ska lära eleverna respekt för människors värde samt respekten för vår gemensamma miljö. I läroplanen står även att undervisningen i skolan ska utgå från elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter. Skolan ska ge eleverna överblick och sammanhang (Skolverket, 2006)

”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling” (Skolverket, 2006, s.6).

Läroplanen, Lpo94 (Skolverket, 2006) ger även stöd för praktiskt och skapande arbete. Där står att aktivt lärande sker med hjälp av skapande och att praktiska moment ska

2.2 Kursplaner

Det finns kopplingar till undervisning om miljö och hållbar utveckling i de flesta kursplanerna för grundskolan. I kursplanen för geografi står bland annat att skolan ska utveckla elevernas miljötänkande så att de ser sambanden mellan resursanvändning och miljöpåverkan och kan bedöma konsekvenser av olika handlingsalternativ. Eleverna ska även utveckla en helhetssyn som bidrar till kunskap i, och handlande mot hållbar utveckling (Skolverket, 2000). Skolan ska enligt kursplanen i geografi föra eleverna in i en ansvarskänsla för miljö och resursanvändning och på så sätt möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling.

Det finns även stöd för miljöundervisning i kursplanen för de naturorienterande ämnena där målen att sträva mot bland annat säger att eleverna ska ”utveckla sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen.” (Skolverket, 2000, s. 47). Eleverna ska också utveckla omsorg om naturen och ansvara för dess nyttjande. I uppnående målen betonas att skolan ska se till att eleverna har kunskap om resurshushållning samt kunna använda sig av praktiska åtgärder som bidrar till en resurssnålare livsstil (a.a.).

Miljöundervisning har även stöd i kursplanerna för bland annat hem- och konsumentkunskap, samhällsorienterade ämnen och teknik. Kursplanerna tar upp att skolan bland annat ska arbeta för att lära elever om hållbar utveckling, om hur människan påverkar naturen och väcka elevernas engagemang för betydelsen av att skydda och vårda naturen och miljön (Skolverket, 2000).

2.3 Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling myntades första gången 1987 i Brundtlandrapporten. Hållbar utveckling eller bärkraftig utveckling definierades som ”en utveckling som tillfredställer de behov mänskligheten nu har utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov” (SOU 2004:104, s.32). Det var inte förrän i början på 1990-talet som begreppet togs i bruk på allvar. Hållbar utveckling innebär att

alla människor tillsammans måste värna om våra framtida resurser, samtidigt som de dagliga behoven tillgodoses.

Hållbar utveckling delas in i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljö. Genom att de tre dimensionerna integreras så fungerar de som förutsättningar och stöd för varandra. De tre dimensionerna har stor betydelse för varandra och de är alla lika viktiga för att nå en hållbar utveckling (SOU 2004:104).

Ur ett miljöperspektiv handlar hållbar utveckling om att värna om ekosystemets funktion. Människor i samhället måste ta tillvara vår natur och dess resurser genom att nyttja dem på ett sparsamt sätt. Genom att vara medveten om hur vi använder vår natur kan vi påverka hur vår kommande generation kommer att få det (SOU 2004:104). I ett ekonomiskt perspektiv är hållbar utveckling en förutsättning för utveckling. Det innebär att välståndet måste fördelas rättvist, miljön må bra samt tillväxt i kapitalen för att det ekonomiska perspektivet kan uppnås (SOU 2004:104).

Hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv handlar om hur människan har det i samhället. Samhällets resurser ska vara fördelade rättvist och jämlikt så att alla individer får tillgång till den service samhället erbjuder. Det bidrar till att de känner sig delaktiga och trygga i sin omgivning (SOU 2004:104).

3. Miljöundervisning

Undervisning om miljö och undervisning i hållbar utveckling har varit aktuellt inom skolan sedan miljöfrågor blev aktuella i samhället på 1960-talet. I det här kapitlet presenteras miljöundervisningens historia för att visa hur utvecklingen sett ut och varför undervisningen ser ut som den gör idag. Eco-Schools vilket är den internationella benämningen för Grön Flagg presenteras och vi beskriver hur Eco-Schools uppkom samt vilka riktlinjer de har. Därefter presenteras och beskrivs det svenska utförandet av Eco-Schools, Grön Flagg.

3.1 Historik

När vi sett på miljöundervisningens historia har vi uppmärksammat att miljöundervisningen i skolan influerats av aktuella miljödebatter i samhället. Skolan är i hög grad en del av vårt samhälle och denna utveckling är därför oundviklig. Även Sandell (2003) skriver att vi lär oss vårt miljömoraliska förhållningssätt och vår miljöetiska reflektion i skolan. Undervisning i miljöfrågor blev en del av verksamheten i svensk skola under 1960-talet. Det var även under 1960- och 70-talet som miljöintresset blev allt större i Sverige (Skolverket, 2002; Naturvårdsverket, 1999). Delvis för att Carsons bok ”Tyst vår” (1962/1966) kom ut och blev ett första startskott för miljödebatten. Under den här tiden fanns inte så stor kunnighet bland pedagogerna i skolan om miljöundervisning eftersom det saknades traditioner att undervisa i ämnet. Några pedagoger tog av den anledningen kontakt med Svenska Naturskyddsföreningen, numera Naturvårdsverket, för att få råd (Naturvårdsverket, 1999). På UNESCO:s konferenser år 1975 och 1977 breddades miljöundervisningens innehåll till att även innebära sociala, kulturella samt ekonomiska och politiska frågor (Skolverket, 2002). Sandell (2003) skriver hur miljöundervisningen under såväl 1960- som 1970-talet var uppbyggd kring en tro på att vetenskapen skulle lösa problemen. Undervisningen var faktabaserad och naturen sågs som nyttig för människan. Sandell menar även att

lektionerna under denna tid i hög grad var lärarledda men att elevernas attityder och synpunkter fångades upp.

I Skolverkets referensmaterial Hållbar utveckling i skolan (2002) går det att läsa hur 1980-talet kom att innebära en ny, utmanande syn på miljöundervisning. Det berodde bland annat på den i samhället diskuterade kärnkraftsomröstningen. Sandell (2003) menar att miljöproblematiken nu blev en värdefråga. Miljöproblemen ansågs kunna lösas genom att människor antog miljövänliga handlingssätt och värderingar. Människan ansågs vara en del av naturen och bör därför anpassa sig till denna. Undervisningen under den här perioden tog fasta på elevernas erfarenheter men hade vetenskaplig fakta som grund (Skolverket, 2002). Arbetssättet var huvudsakligen tematiskt med grupparbeten samt elevaktivitet. Eleverna fick även vara med att planera arbetet tillsammans med pedagogen (Sandell, 2003).

Under 1990-talet kom miljöundervisningen att präglas av FN:s konferens för miljö och utveckling som hölls i Rio de Janeiro i Brasilien 1992. Det var där Agenda 21 med sina 38 kapitel utvecklades. Miljöproblematiken blev här en politisk fråga och miljöproblemen sågs som en följd av samhällets utveckling. Vetenskapen gav inte längre någon moralisk vägledning utan istället presenterades flera motstridiga uppfattningar (Sandell, 2003; Skolverket, 2002). Nu ersätts även miljöundervisningen som begrepp med uttrycket ”hållbar utveckling” som i sin tur definieras av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Individen får även större samhällsansvar i sin roll som konsument (Sandell, 2003). Eleverna lär aktivt och får kritiskt värdera olika alternativa perspektiv. I skolan används demokratiska samtal och fokus ligger på samspelet mellan lokala och globala problem i förhållande till såväl dåtid, nutid och framtid (a.a.). Horning (1994) beskriver även individens betydelse i det stora. ”Summan av de små åtgärderna som tillsammans åstadkommer de stora skillnaderna.” (a.a. s. 4). Dessa arbetssätt och tankesätt stämmer väl överrens med vad som står i läroplanen, Lpo 94, vilken utkom under denna period och är den läroplan som är aktuell idag (Skolverket, 2006).

3.2 Eco-Schools

I början av 90-talet startades i Köpenhamn ett skolprojekt om hur elever i skolan kunde arbeta för att minska vattenförbrukningen. Projektets syfte var att eleverna aktivt skulle medverka i skolans dagliga arbete med miljöfrågor. Friluftsrådet i Danmark stod bakom projektet och idéerna spreds i hela landet. Ole Lövig Simonsen var under skolprojektet ordförande i både Friluftsrådet och FEE (Foundation för Environmental Education). FEE verksamheten bildades 1981 och består av olika miljöorganisationer i Europa. Lövig Simonsen tog med sig det danska projektet till FEE. Projektet döptes till Eco-Schools. I FEE var det sex medlemsländer som anslöt sig till Eco-Schools projektet; Danmark, Tyskland, Holland, Spanien, Frankrike och Storbritannien. Länderna beslutade tillsammans de internationella riktlinjer som Eco-Schools skulle verka för (Lernevall & Ottosson, 1998).

De fyra grundprinciperna för Eco-Schools är.

 Underifrånperspektiv – intresset för Grön Flagg ska komma från barn och personal.

 Delaktighet – på demokratiska former ska barn tillsammans med personal kunna påverka och utforma arbetet med miljöundervisningen.

 Handling – undervisningen ska innefatta konkreta handlingar som bidrar till en förbättrad miljö och hållbar utveckling.

 Öppenhet – kunskaperna som erhålls under arbetet är tänkta att barnen ska lära ut till familj och vänner (Håll Sverige Rent 2, 2008).

I Europa skiljer sig skolsystemen åt vilket har inneburit att Eco-Schools inte har utformat något färdigt material att använda sig av. Istället har det utarbetats riktlinjer som förskolor och skolor följer och grundar sitt arbete kring miljö på (Håll Sverige Rent 1, 2008).

Idag är det 40 länder som deltar i Schools och verksamheten växer hela tiden. Eco-Schools har blivit ett vinnande koncept när det gäller att miljömärka förskolor och skolor i hela Europa och anses vara ett av de främsta inom ämnet. Eco-Schools har fått

kunskapsutbyte sinsemellan. Syftet är att engagera förskolor och skolor att i den dagliga verksamheten arbeta med miljöfrågor med fokus på demokrati och delaktighet. (Håll Sverige Rent 1, 2008; Lernevall & Ottosson, 1998).

3.2.1 Grön Flagg

Grön Flagg är det svenska namnet för Eco-Schools och i Sverige är det stiftelsen Håll Sverige Rent som står bakom projektet. Det är cirka 1500 förskolor och skolor som är med i Grön Flagg. I Sverige har Håll Sverige Rent förenklat Eco-Schools internationella riktlinjer i tre grundprinciper för att tydliggöra det arbetssätt som eftersträvas. Grundprinciperna är följande;

 Miljörådet – barn och personal på förskolan eller skolan arbetar tillsammans med miljöundervisningen.

 Tematiskt arbetssätt – utifrån valt tema formuleras konkreta miljömål som förskolan eller skolan ska arbeta mot.

 Redovisning – det krävs att någon utomstående granskar och godkänner skolans

miljöarbete för att skolan ska kunna erhålla Grön Flaggcertifieringen (Håll

Sverige Rent 1, 2008).

Skolor som arbetar med Grön Flagg utgår från de svenska grundprinciperna men ska även följa Eco-Schools riktlinjer. I miljörådet beslutar miljörådsrepresentanterna från varje klass tillsammans med personalen vilket tema skolan ska arbeta med. Teman att välja mellan är konsumtion, livsstil och hälsa, kretslopp, klimat och energi, vattenresurser och närmiljö (Håll Sverige Rent 3, 2008). Efter att ett tema har valts så skrivs minst fem mål vilka ska förankras i det valda temats handlingsplan. Handlingsplanen innehåller en beskrivning hur arbetet ska genomföras för att skolan ska uppnå målen. Viktigt med målen är att de är konkreta och utvärderingsbara samt att både barn och personal har varit med och utformat dem. Handlingsplanen skickas sedan

genomförts under temats gång. Rapporten ska också innehålla någon form av dokumentation av arbetet, till exempel protokollen från miljöråden. Det är sedan upp till Håll Sverige Rent att granska och godkänna rapporten. Godkänns rapporten får skolan miljöcertifieringen Grön Flagg.

Flaggan (se Bild) överlämnas genom en högtidlig ceremoni på skolan. Genom att hissa Grön Flagg så visar skolan att barn och personal i den dagliga verksamheten aktivt jobbar med miljöarbete. När rapporten blivit godkänd väljer skolan ett nytt tema och nya mål. Flaggan får behållas så länge skolan arbetar med olika teman och

lämnar in rapporter som blir godkända. Den kontinuitet som skapas genom arbetet med olika teman utvecklar en fördjupad kunskap och förståelse om miljö (Håll Sverige Rent 4, 2008; Lernevall & Ottosson, 1998).

4. Teoretisk förankring

I det här kapitlet presenteras utvalda delar av den sociokulturella pedagogen och filosofen Lev Semenovich Vygotskijs tankar kring lärande.

4.1 Sociokulturellt perspektiv

Vi har valt att i vår teoretiska förankring utgå från den sovjetiske psykologen Lev Semenovich Vygotskijs (1896-1934) sociokulturella teorier. Vygotskij har haft en stor betydelse för den moderna utvecklingspsykologin och för pedagogiken under den senare delen av 1900-talet och framåt. Under tidigt 1920-tal arbetade Lev Vygotskij med utvecklingsstörda barn och blev sedan intresserad av barns utveckling och inlärning (Vygotskij, 1934/1999).

Vygotskijs teorier utgår från det sociala samlärandet. Han menade att lärande sker i det sociala samspelet och därför påverkas av samhället. Vygotskij (1934/1999) fokuserade på den sociala dimensionen och ansåg att individens mentala utveckling måste ses som ett samspel med den sociala omgivningen. Han ansåg att skolan var en mycket viktig del i individens utveckling (Andersson, 2001). Kunskap och begrepp bildas under yttre påverkan. Barns kunskaper utvecklas genom att deras spontana begrepp möter vuxnas teoretiska begrepp (Vygotskij, 1934/1999). Skillnaden mellan dessa begrepp ansåg Vygotskij vara speciellt intressant och han kallade det för barnets närmaste utvecklingszon eller den proximala utvecklingszonen, där han menar att lärande sker (a.a.). Vygotskij ansåg att vuxna med sina vetenskapliga begrepp och sin kunskap leder in barn i en utvecklingszon där barnens vardagliga begrepp och kunskap utmanas. Då barns kunskap och begrepp utmanas tillägnar de sig ny kunskap. Bråten (1998) menar även att Vygotiskij såg elever som aktivt agerande i den pedagogiska processen istället för passiva.

kreativa och skapande har betydelse för barns allmänna utveckling (Vygotskij, 1995). Skapande är enligt Vygotskij ”inte en isolerad företeelse utan … uppträder särskilt i samband med ansamlandet av ny erfarenhet” (a.a. s. 17).

5. Metod

I följande kapitel kommer vi ta upp vilken metod vi valt. Vi kommer även att presentera vårt urval samt genomförandet av den empiririska insamlingen. Slutligen kommer vi presentera våra forskningsetiska överväganden och avsluta med att beskriva vår analysmetod.

5.1 Metodval

Vi har valt att i vårt examensarbete använda oss av en kvalitativ intervjumetod. Metoden passar bra till vårt undersökningsområde och den tid vi har på oss att göra examensarbetet. Vi vill med intervjuerna få djupare kunskaper om hur pedagogerna arbetar på skolorna med Grön Flagg. Därför är kvalitativa intervjuer bra eftersom ”syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något” (Patel & Davidson, 2003, s. 78).

Kvalitativa intervjuer kännetecknas av att frågorna ger utrymme för informanten att formulera sig med egna ord. Tanken med kvalitativa frågeställningar är att svaren ska bli så innehållsrika som möjligt. Det är därför viktigt att den som ska intervjua är inläst på det aktuella området (Patel & Davidson, 2003). Fördelen med att använda sig av en kvalitativ intervjumetod är att metoden ger intervjuaren många möjligheter att ifrågasätta, utveckla och fördjupa frågeställningarna som informanten svarar på och få ett mer ingående svar (Bell, 2006). Vi har valt att ställa frågor efter tratt-tekniken, vilket innebär att intervjun börjar med en stor öppen fråga och sen går över till mer specifika frågor (Patel & Davidson, 2003).

Det finns saker som intervjuaren bör tänka på innan intervjuerna genomförs. Trost (2005) nämner att det är viktigt att använda en plats för intervjun där informanten

skolan kommer vara helt anonyma i vårt arbete. Viktigt för oss att tänka på är att informera intervjupersonerna om att de har rätt att välja att inte svara på en fråga (Trost, 2005).

Vi kommer under våra intervjuer att använda oss av en diktafon. Vi anser att det gör det lättare att fokusera på frågeställningarna då fokus inte ligger vid att göra anteckningar under intervjun. Däremot kan det vara bra att göra stödanteckningar (Trost, 2005), vilket vi även kommer att göra. Fördelen med att använda diktafon är att intervjun bandas och att det går att höra på intervjun flera gånger efteråt. Trost (2005) menar att diktafonen fördelaktigt fångar upp den intervjuades tonfall och ordval. Nackdelen är att det kan vara svårt att hitta var på diktafonen de olika frågeställningarna är inspelade. Det är därför lättare att transkribera intervjuerna eftersom materialet blir mer överskådligt. Transkriberingen med diktafon är tidskrävande och det blir mycket papper att hålla reda på (a.a.) men vi har ändå valt det tillvägagångssättet.

5.2 Urval

Anledningen till att vi valt följande skolor i vår undersökning är att vi haft vår VFT där under vår utbildning. Eftersom vi är bundna till en tidsram ansåg vi att det skulle underlätta om vi kände till platserna och personerna för våra intervjuer.

Skola 1 ligger i en mindre stad i södra Sverige, där går ungefär 240 elever och det är arbetsplats för cirka 35 pedagoger. Majoriteten av eleverna har svenskt ursprung. Skolan ligger i utkanten av staden med en medelstor skolgård men med en viss tillgång till grönområden. Där går elever från förskoleklass till och med skolår fem. Klasserna F-2 är åldersintegrerade medan klasserna 3-5 är åldershomogena. Det finns även en förskola som är kopplad till skolan med samma rektor. Grön Flaggcertifieringen erhöll skolan första gången 2004.

Skola 2 med Grön Flagg ligger i en mellanstor stad i södra Sverige. Den ligger i ett bostadsområde i utkanten av staden och har en stor skolgård. Skolan är en F-5 skola och

klasserna är åldersintegrerade. På skolan finns ungefär 150 elever och 25 pedagoger. Grön Flaggcertifiering erhölls för första gången 1996.

Urvalet av intervjupersonerna har vi gjort i samråd med respektive skolor. Vi valde att låta skolorna vara med och bestämma vilka pedagoger som skulle representera den egna skolan. Med pedagoger menar vi de som har en pedagogisk utbildning vilka kan vara både fritidspedagoger och lärare. En fördel med att låta skolan vara med att bestämma vilka som ska vara med och intervjuas är att vi får kontakt med kunniga personer inom ämnet. Personer som förmodligen även känner att de på ett bra sätt kan representera skolan. Det kan även vara negativt att låta skolan vara medbestämmande då de utvalda kanske inte speglar alla pedagogerna på skolan, deras åsikter och deras arbete med Grön Flagg. Undersökningen kan då komma att visa en skev bild av pedagogernas arbete. Vi valde ändå att låta skolorna vara medbestämmande då vi ansåg att det var viktigt att tillfråga pedagoger som var insatta i ämnet och som kunde ge oss en inblick i hur arbetet på skolorna är avsett att fungera.

Vi har valt att intervjua sex pedagoger, tre från varje skola. Vi anser att sex intervjuer kommer att ge oss tillräckligt med material för att kunna jämföra de båda skolorna. Trost (2005) påpekar även att få intervjuer är att föredra på grund av att materialet annars kan blir för stort och ohanterligt. Det är viktigare att fokusera på att genomföra intervjuerna med hög kvalitet. Nackdelen med att intervjua få personer menar Bell (2006) är att resultatet kanske inte speglar skolornas arbete. Det gäller att kritiskt granska, tolka och ifrågasätta det material som samlats in under intervjuarna så att resultatet bygger på det insamlade materialet och inte på egna värderingar (Bell, 2006).

5.3 Genomförande

Inför insamlingen av empirin tog vi kontakt med de båda skolorna för att få tips om vilka personer som vi kunde intervjua. På båda skolorna fick vi förslaget att vända oss

intervjuer på de båda skolorna. Vi valde att åka ut till respektive skola för att boka intervjuerna personligen.

Våra intervjuer på de två skolorna genomfördes under två veckor och varje intervju tog mellan 15 – 30 minuter. Vi upptäckte efter den första intervjun att våra frågor inte var optimalt utformade utan styrde informanten för mycket under intervjun. Därför valde vi att starta upp de fem sista intervjuerna med en öppen fråga genom att be informanterna berätta hur de arbetar på skolan med Grön Flagg. Den öppna frågan medförde att informanterna beskrev verksamheten och automatiskt gav svar på flera av de frågor som vi ställt i de tidigare intervjuerna. Det innebar att vi inte hade givna frågor utan endast la till följdfrågor vid oklarheter eller då mer information kändes nödvändig.

Vid alla intervjuerna medverkade vi båda. Vi valde att lägga upp intervjuerna så att den vars VFT skola vi befann oss på intervjuade och den andra antecknade. Anledningen till uppdelningen under intervjun var att vi ansåg att personen som intervjuade då kunde fokusera helt på informanten. Alla intervjuerna hölls i en lugn, enskild miljö på skolan vald av informanten i enlighet med Trost (2005). Inför intervjun frågades informanterna om det gick bra att diktafon användes. Vi förklarade att endast vi skulle lyssna av diktafonen och att intervjuerna skulle transkriberas. Informanterna informerades även om att transkriberingarna och uppsatsen skulle skrivas på sätt att varken enskilda personer eller skolorna skulle kunna urskiljas.

Efter varje intervju transkriberades intervjuerna från diktafonen. Vi ansåg att det var lättare att transkribera samma dag som intervjutillfället då vi hade intervjun färskt i minnet. Vid transkriberingen tyckte vi att kvaliteten på intervjuerna ökade med antalet genomförda intervjuer.

5.4 Forskningsetiska överväganden

Genom att informera våra uppgiftslämnare om syftet med vår uppsats och att de får avbryta deltagandet om de vill, har vi uppnått informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Vi har även varit noga med att informera våra intervjupersoner om att endast vi kommer att lyssna av diktafonen och läsa våra transkriberingar, i enlighet med Vetenskapsrådets rekommendationer (a.a.).

Då vi tillfrågade alla deltagare om de kunde tänka sig att ställa upp och bli intervjuade angående skolans arbete med Grön Flagg så fick vi deras samtycke. Därmed uppfyllde vi även samtyckekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Vi har valt att låta såväl enskilda personer som skolorna och deras placering vara helt anonyma. Det finns enligt oss ingen vinning för uppsatsen i att publicera vem vi intervjuat på de båda skolorna. Vid de intervjuer vi transkriberat har vi medvetet valt att inte skriva ut namn eller uppgifter som gör att utomstående kan ta reda på vilken skola vi varit på. Konfidentialitetskravet ser vi därmed som uppfyllt (Vetenskapsrådet, 2002). Gällande nyttjandekravet har vi ingen avsikt att låta någon utomstående ta del av personuppgifter på dem vi har intervjuat. Skulle det bli aktuellt har vi som avsikt att följa rekommendationerna från vetenskapsrådet (2002) och endast låna ut dem till andra forskare och då i första hand efter att ha kontaktat våra informanter och fått deras tillåtelse.

Då vi samlat vår empiri har frågan kommit från skolorna om de kan få ett exemplar av uppsatsen då den är klar. Vi har informerat om att uppsatsen kommer att finnas tillgänglig på MUEP, Malmö University Electronic Publishing.

undersöka likheter och skillnader (Hellspong, 2001). Vi kommer titta på vad som skiljer skolorna åt och vad de har gemensamt när det gäller Grön Flagg. Då vi tolkar vårt material och gör våra jämförelser kommer vi utgå från vårt syfte och våra frågeställningar och koppla det till teorier samt tidigare forskning inom ämnet.

I det kommande kapitlet presenterar vi vårt empiriska resultat och utgår från våra frågeställningar samt sammanställer de svar vi fått från våra informanter. Vi har valt att göra en presentation om hur informanterna beskriver arbetet med Grön Flagg på respektive skola. Vi presenterar även hur de intervjuade pedagogerna talar om Grön Flagg. Genom att presentera empirin får läsaren inblick i vad som framkommit i undersökningen.

I analysen utgår vi från Eco-Schools grundprinciper och kopplar samman dem med empirin, den teoretiska utgångspunkten och skolans styrdokument.

6. Resultat

För att underlätta för läsaren presenteras i det här kapitlet en sammanställning av den insamlade empirin. Först beskrivs hur de två undersökta skolorna, Skola 1 samt Skola 2 arbetar med Grön Flagg. Därefter redovisas hur informanterna talar om Grön Flagg på de respektive skolorna.

6.1 Sammanställning av hur skolorna arbetar med Grön Flagg

6.1.1 Skola 1

Skola 1 har haft Grön Flagg certifieringen i ungefär fyra år. Skolan har inte själv tagit initiativ till certifieringen utan är, efter ett beslut i kommunen, ålagd att arbeta med Grön Flagg. De pedagoger som är involverade i miljöarbetet har blivit tilldelade den arbetsuppgiften vid skolårets start. Miljörådet på skolan består av två ansvariga pedagogerna samt en representant ur varje klass. Möten för miljörådet ska hållas en gång i månaden men under de senaste månaderna har kontinuitet mellan mötena saknats av olika anledningar. Tiden för mötena är mellan 40- 45 minuter. Det är elever som är ordförande och sekreterare under mötet, med visst stöd från de ansvariga pedagogerna. Det är även pedagogerna som bokar in tiderna för mötena, något som informeras om samma vecka som mötet ska ske. Miljörådet öppnas med att en person läser upp föregående protokoll och sen tas andra punkter upp. Punkterna som tas upp kommer i hög grad från pedagogerna, men ibland finns även frågor eller punkter från eleverna. Det diskuteras vad som hänt inom temat och hur de ska arbeta vidare. Det sker även praktiska miljörådsmöten då elever och pedagoger ser på film eller gör studiebesök. Efter avslutat miljöråd ska miljörådsrepresentanten informera sin respektive klass på ett

klassrepresentanten. Det är så klassen kommunicerar med miljörådet. Ett problem skolan har haft är att alla klasser inte haft klassråd, något som miljörådet tagit upp som ett mål att alla ska ha.

Pedagogerna ger ett förslag till miljörådet om vilket tema inom Grön Flagg som skolan ska arbeta med. När förslaget godkänts av miljörådet diskuteras vilka miljömål som ska gälla. Miljömålen diskuteras först under en personalkonferens och sen under klassråden. Miljörådet går sedan igenom förslagen som kommit och väljer ut cirka fem med underliggande konkreta delmål (Se bilaga A). Alla klasser får sen ta del av miljömålen och så är det upp till varje pedagog att genomföra dem i sin klass. Pedagogerna i miljörådet följer sen upp med miljörådsrepresentanterna hur det arbetas runt om i klasserna med miljömålen. Under hösten har skolans tema varit livsstil och hälsa, skolan har som mål att lämna in sin slutrapport på temat under våren 2009.

Skolan har ingen politisk representant kopplad till Grön Flaggarbetet och har inte heller skickat in slutrapporter efter avslutade teman till Grön Flagg efter första certifieringen. De har inte hört något från Grön Flagg angående det faktumet. I år finns ett beslut att de ska skicka in rapporten.

Ett exempel på hur miljörådet drivit igenom förändringar på skolan är de kärl som är utplacerade i klassrummen för returpapper. Miljörådsrepresentanterna ansvar att se till att kärlen i respektive klassrum töms i miljörummet.

Informanterna anser att det är svårt att veta om eleverna har tagit till sig kunskapen de erhålligt från Grön Flagg arbetet och tagit med sig den hem för att påverka föräldrar och vänner. Ingen av pedagogerna har hört några reaktioner från föräldrarna. Enligt pedagogerna har föräldrarna inte berättat om något tillfälle där eleverna diskuterat miljö hemma.

6.1.2 Skola 2

Skola 2 certifierades första gången 1994. Initiativet till Grön Flagg kom från pedagoger på skolan. På skolan finns ett miljöråd som består av tolv elever och tre pedagoger.

Varje klass på skolan har två representanter i miljörådet samt en suppleant. Pedagogerna har själva valt att vara ansvariga för miljörådet.

Miljörådet träffas varannan vecka i 40-45 minuter och vid varje tillfälle närvarar rektorn. Det är pedagogerna som är ordförande och sekreterare vid mötena och anledningen är att pedagogerna anser att mötena på så sätt blir effektivare. Miljörådsmötena inleds med att föregående protokoll läses upp. Vid mötena tar miljörådsrepresentanterna upp tips, frågor eller idéer som kommer från den egna klassen. Representanterna ska fungera som en länk mellan klassen och miljörådet. Programmet på miljörådet ser olika ut från gång till gång. Innehållet bestäms av pedagogerna och varierar från musikstund till studiebesök. Efter miljörådsmötet skriver pedagogen ut protokollet så att miljörådsrepresentanterna kan få med sig det till klassen. Vid klassråden använder de sig av protokollet för att berätta vad som diskuterades och beslutades vid senaste mötet. Miljörådet har också en brevlåda där eleverna på skolan kan komma med frågor och förslag. Vid varje möte töms brevlådan och lapparna läses upp och diskuteras.

Skolan arbetar nu med temat kretslopp. Valet av temat har pedagogerna gjort tillsammans med eleverna på miljörådet. Klasserna på skolan har fått komma med förslag på vad temat ska innehålla. I miljörådet har miljörådsrepresentanterna och pedagogerna diskuterat förslagen och tillsammans har miljömål för temat utformats (se bilaga B).

Miljörådet har genomfört att varje klass ska ha miljötimme en gång i veckan. Varje klass har blivit tilldelad ett städområde på skolgården. På miljötimmen ska klassen städa sitt område på skolgården och har då även möjlighet att diskutera saker som handlar om miljö. Miljörådet har också genomfört att varje klass ska källsortera papper, skräp och fruktavfall i olika kärl.

Det är pedagogerna som är ansvariga för miljörådet på skolan som sammanställer rapporten efter avslutat tema. Rapporterna har innehållit miljörådsprotokoll, foton,

Alla rapporter har blivit godkända. Skolan har precis erhållit ett nytt Grön Flaggcertifikat från Håll Sverige Rent.

De pedagoger vi har intervjuat anser att eleverna på skolan har ett miljöintresse och att de kan ha fått i samband med skolans arbete med Grön Flagg. Men de menar att det är svårt att avgöra om det intresset kommer från skolans arbete eller från individen själv. Det gör det också svårt för pedagogerna att avgöra ifall eleverna tar med sig kunskapen hem.

6.2 Sammanställning av hur pedagogerna talar om Grön Flagg

6.2.1 Skola 1

På Skola 1 återkommer de intervjuade pedagogerna till att arbetet med Grön Flagg är ”påtvingat” och att det saknas ”eldsjälar” på skolan. Skolan har inför läsåret inte haft någon som frivilligt anmält sig för att driva arbetet med Grön Flagg. Istället har den arbetsuppgiften lagts på personer som i första hand önskat andra ansvarsuppgifter. Grön Flagg ses av informanterna som en extra arbetsbörda och de upplever det som om engagemanget hos skolans pedagoger är lågt. Alla pedagoger på skolan är informerade om att skolan innehar Grön Flagg certifiering men informanterna tror att det arbetas väldigt olika i klasserna med miljömålen och miljön. Det faktum att en av de två pedagogerna som ansvarar för Grön Flagg har andra åtaganden gör att kontinuiteten på miljöråden samt informationen om det löpande arbetet till pedagogerna haltar. Informanterna ser Grön Flagg som ett mål för miljöarbetet men är skeptiska till om skolan skulle arbeta annorlunda med miljö och hållbar utveckling om de inte hade haft Grön Flagg. Åsikterna om Grön Flagg som ett koncept från en aktör utanför skolan är positiva. Informanterna anser att skolan behöver hjälp och stöd utifrån för att visa hur betydelsefullt arbetet med miljön är.

Grundtanken från Grön Flagg är att miljöarbetet ska genomsyra all undervisning, något som informanterna till viss del kan medge att det gör. I klasserna samtalar pedagoger

och elever om slöseri med papper eller el, men det är ingenting som de personer vi pratar med anser beror speciellt på Grön Flaggarbetet.

6.2.2 Skola 2

Initiativtagarna till Grön Flagg var ”eldsjälar” som idag inte arbetar kvar på skolan. De pedagoger som idag är ansvariga för miljörådet har själva valt att vara involverade. Informanterna upplever att engagemanget kommer framförallt från de pedagoger som är involverade i Grön Flaggarbetet på skolan. De ser sig själva som ”eldsjälar” och anser sig brinna för miljö och hållbar utveckling. De upplever också att intresset för Grön Flagg på skolan varierar och att pedagogerna på skolan arbetar olika mycket med Grön Flagg i klasserna. En anledning till det varierande engagemanget, menar de intervjuade, är att det kommer mycket annat från skolledningen som måste göras. Eftersom skolan bestämt sig för att arbeta med Grön Flagg anser informanterna att Grön Flagg arbetet ska prioriteras. Det är därför viktigt att all personal på hela skolan sätter sig in i arbetet och är medvetna om vilka miljömål skolan har och hur de ska uppnås. Arbetet fungerar inte om pedagogerna inte kan förankra Grön Flagg i varje klass. En av informanterna uttrycker tydligt att det inte bara är miljörådet som ska ha flaggan utan hela skolan ska ha Grön Flagg.

Informanterna anser att det är viktigt att alla känner sig delaktiga i arbetet och att det ska fungera att ha med i den dagliga verksamheten. Det får inte bli en börda eller en extra belastning. Det får inte heller upplevas att ”åh nu måste vi lägga tiden på det där” utan måste finnas med ”lagom” mycket i undervisningen. Grön Flaggarbetet ska vara något som ska genomsyra den dagliga verksamheten. De anser även att arbetet måste vara konkretiserat och ges i lagom stora uppgifter som pedagogerna kan hantera. Miljömålen måste vara på en grundläggande nivå så att alla pedagoger på skolan känner sig bekväma att arbeta med dem.

uppdrag är att hjälpa skolorna med miljöarbete. Informanterna påpekar också att det står i styrdokumenten att skolan ska arbeta med miljö i undervisningen.

De personer vi har intervjuat tycker att Grön Flaggs färdiga koncept är bra att arbeta efter och förenklar arbetet med miljö. Informanterna ser arbetssättet som en enklare process att använda sig av, för att uppnå de mål som skolan vill nå med miljöarbetet. Pedagogerna uttrycker även att skolan får mycket hjälp, tips och idéer av Håll Sverige Rent när de gått med i Grön Flagg. Vilket de tycker ger bra förutsättningar när ett nytt tema startas upp.

7. Analys

I analyskapitlet kommer vi med hjälp av föregående kapitel analysera hur skolorna arbetar med Grön Flagg samt vad pedagogerna anser om arbetet. Utgångspunkten är grundprinciperna för Eco-Schools som kopplas samman med empirin, den teoretiska utgångspunkten och styrdokumenten. Syftet är att synliggöra två skolors arbete med Grön Flagg och jämföra deras arbetssätt.

7.1 Underifrånperspektiv

En av de stora skillnaderna mellan Skola 1 och Skola 2 är valet att arbeta med Grön Flagg. Skola 1 har fått ålagt från kommunen att skolan måste arbeta med Grön Flagg. På Skola 2 kom intresset från pedagogerna själva och det var de som bestämde sig för att skolan ska arbeta med certifieringen. De pedagoger som ursprungligen tog initiativet arbetar förvisso inte kvar på Skola 2 men ansvaret för Grön Flagg har tagits över av personer som har ett intresse för miljö. I intervjuerna har det framkommit att de pedagoger som nu är ansvariga för Grön Flagg på Skola 2 länge har haft ett eget intresse för miljö. Informanterna på Skola 2 var också noga med att poängtera att pedagogernas intresse för arbetssättet var ”a och o”. I intervjuerna på Skola 1 har det tydligt framkommit att pedagogerna på skolan inte har ett intresse för Grön Flagg. Bara det faktum att skolan inte kunnat få frivilliga pedagoger att ansvara för Grön Flagg arbetet visar att det saknas ”eldsjälar” när det kommer till arbetet. En av informanterna uttrycker sig också på följande sätt ”Jag har inte det brinnande intresset för det va, men jag tror inte det finns någon eldsjäl här på skolan. Utan vi har mest blivit påtvingade”. Greco och Löfstedt (2007) har i sitt examensarbete kommit fram till att arbetet med Grön Flagg drivs av några få ”eldsjälar” trots att det borde drivas av alla pedagoger på skolan. Vi har, i vår undersökning, kommit fram till att Skola 1 genomför Grön Flaggarbetet utan ”eldsjälar” och även om engagemanget för Grön Flagg inte finns hos

En av Eco-Schools grundprinciper (Håll Sverige Rent 2, 2008) är underifrånperspektivet, att intresset för att arbeta med Grön Flagg ska komma från barnen och personalen på skolan. Att Skola 1 har blivit ålagd från kommunen att arbeta med Grön Flagg frångår grundprincipen, eftersom pedagogerna på skolan inte har något eget intresse för Grön Flagg. Eco-Schools påpekar tydligt att intresset ska komma från pedagoger och elever och att det är en viktig grund i arbetet. Att pedagogerna på Skola 2 håller med om att intresset är viktigt är tydligt. Skola 1 anser att de arbetar under tvång med Grön Flagg, det speglar sig i viss del på hur aktivt skolan arbetar med certifieringen.

Då det inte finns någon ”eldsjäl” på Skola 1 har vi sett att kunskapen om Grön Flagg bland skolans pedagoger är låg. Vi menar att det egentligen inte finns någon person på skolan som fullt ut satt sig in i hur arbetet med Grön Flagg ska genomföras. I och med att det inte finns någon som är helt insatt i arbetssättet är det inte heller någon som engagerat de övriga pedagogerna på skolan. Eriksson och Jansson (2007) skriver i sitt examensarbete att undervisningen i hållbar utveckling är beroende av pedagogens eget intresse och engagemang. De har i sitt arbete kommit fram till att även elevernas inlärning är beroende av pedagogens intresse. När intresset hos pedagogerna saknas för ett arbetssätt, så som det gör på Skola 1, är frågan om pedagogerna verkligen kan öka elevernas intresse för ämnet. När inte heller kunskapen om arbetssättet är speciellt hög bland pedagogerna, tolkar vi, att det är svårt för pedagogerna att ge eleverna en god grund. Vygotskij (1934/1999) menar att kunskap bildas då barns spontana begrepp möter vuxnas vetenskapliga begrepp. Utifrån Vygotskijs åsikt kan vi dra slutsatsen att det är en klar nackdel att Skola 1 inte har några pedagoger som intresserar sig för Grön Flagg arbetet och är insatta i arbetssättet. Vygotskij förespråkar även att pedagoger ska leda in elever i deras proximala utvecklingszon (Vygotskij, 1934/1999). Om då inte pedagogerna är insatta i ämnet ifrågasätter vi om de kan leda eleverna in i utvecklingszonen. Leds inte eleverna in i den proximala utvecklingszonen utmanas inte deras spontana begrepp och de lär enligt Vygotskij inget nytt. Då faller även Eco-Schools grundprincip för öppenhet. Förstår inte eleverna vad de lär så tar de inte med sig den kunskapen hem och påverkar familj och nära.

7.2 Delaktighet

Eco-Schools grundprincip delaktighet, står för att elever och pedagoger tillsammans ska arbeta på demokratiska former (Håll Sverige Rent 2, 2008). Grön Flaggs riktlinjer fastställer att skolor som innehar Grön Flagg ska arbeta genom ett miljöråd. Då skolorna har miljöråd arbetar de på demokratiska grunder vilket även läroplanen för grundskolan föreskriver (Skolverket, 2006). Det är under miljöråden som miljörådsrepresentanterna kan vara med och påverka hur arbetet på skolorna ska utformas. Eleverna får komma med tips och idéer om hur arbetet kan se ut. Miljöråden ger även chansen till övriga elever på skolorna att vara med och påverka arbetet med Grön Flagg då elevrådsrepresentanterna fungerar som en länk mellan miljöråden och klasserna. Båda skolorna arbetar med delaktigheten även om vi under intervjuerna samt under vår VFT har erfarit att det på båda skolorna är det oftast pedagogerna som kommer med konkreta förslag som eleverna får ta ställning till. En av våra informanter uttrycker sig på följande sätt, vilket vi tycker är talande för båda skolorna. ”Men vi kan väl säga så här att vi har presenterat förslag för dem och de har accepterat dem”.

En skillnad är att det i miljörådet på Skola 1 är det de äldre eleverna på skolan som är ordförande och sekreterare. På Skola 2 är det däremot pedagogerna som har hand om den uppgiften. Det är på båda skolorna ett beslut som tagits av pedagogerna att lägga upp arbetsfördelningen på det sättet. Genom att det är eleverna på Skola 1 som är ordförande och sekreterare anser vi att de i högre utsträckning tränas i de demokratiska mötesformerna än eleverna på Skola 2. Vygotskij (1934/1999) menar att lärande sker i samspel, ett demokratiskt råd är i hög grad ett socialt samspel. När eleverna och pedagogerna möts under ett miljöråd utmanas elevernas tidigare kunskaper och de tar till sig ny information och kunskap från pedagogerna. Eleverna lär sig nya begrepp och nya förhållningssätt.

skolorna ska arbeta tematiskt. Eco-Schools menar att skolan genom praktiska handlingar bidrar till att lättare nå en hållbar utveckling. I kursplanen för geografi understryks också att eleverna ska utveckla en helhetssyn som bidrar till kunskap i och handlande mot hållbar utveckling (Skolverket, 2000). Båda skolorna lägger upp arbetet med Grön Flagg genom att skriva miljömål. Skola 1 har valt att konkretisera målen genom att skriva reella delmål hur målen ska uppnås. De mål som Skola 2 ska uppnå beskriver vad skolan kommer att arbeta med under det valda temat. Hur Skola 2 kommer att genomföra arbetet nämns inte i målen. I intervjuerna har det framkommit att skolorna arbetar praktiskt och skapande för att uppnå målen för temat. Det är ett arbetssätt som Vygotskij (1995) förespråkar då han menar att barns allmänna utveckling påverkas positivt av kreativa och skapande arbetsformer. Även kursplanen för de naturorienterade ämnena nämner hur viktigt det är att eleverna lär sig praktiska åtgärder för att kunna bidra till resurshushållning (Skolverket, 2000). En fördel med att Skola 1 konkretiserar målen är att alla pedagoger på skolan lättare kan sätta sig in hur de kan arbeta för att nå dem. Det blir också tydligare för eleverna hur skolan arbetar med Grön Flagg. På Skola 1 talar pedagogerna om Grön Flagg som en extra arbetsbelastning i den dagliga verksamheten. Medan pedagogerna på Skola 2 ser att arbetet måste ges i lagom stora arbetsuppgifter så att det inte upplevs som en extra börda. Att arbeta tematiskt med Grön Flagg underlättas av att undervisning i hållbar utveckling har stort stöd i flertalet av grundskolans kursplaner. Läroplanen säger också att olika kunskapsformer ska ses som delar av en helhet (Skolverket, 2006). Vi har inte upplevt att Skola 2 integrerar miljöundervisningen i den dagliga verksamheten i någon hög utsträckning. Istället fokuserar de mer på punktinsatser i form av skolgårdsdagar, studiebesök och miljötimme. Utifrån VFT-erfarenheter används miljötimmen framförallt till att städa klassens städområde samt tömning av papperskorgarna. Skola 1 har istället valt att konkretisera sina miljömål och på så sätt gjort det möjligt att integrera arbetet i den dagliga undervisningen. Greco och Löfstedt (2007) kom i sitt examensarbete bland annat fram till att miljöundervisningen inte integreras i den dagliga verksamheten. Det framkom i deras studie att Grön Flaggarbetet ofta låg som ett eget ämne.

7.4 Öppenhet

På de båda skolorna har pedagogerna haft svårt att avgöra ifall eleverna tagit med sig kunskapen hem som de fått genom arbetet med Grön Flagg samt informerat sina föräldrar och vänner. Eco-Schools fjärde grundprincip, öppenhet att elever ska lära ut sin kunskap till familj och vänner är diffus anser vi. Det är svårt att vara säker på ifall den grundprincipen följs även om den självklart är eftersträvansvärd. Enligt läroplanen, Lpo94, ska kunskap som elever tillägnas i skolan bidra till ett livslångt lärande (Skolverket, 2006).

7.5 Slutsats

Grön Flagg är ett färdigt koncept med ramar och regler för skolor och pedagoger att hålla sig inom. De tydliga ramarna underlättar för pedagoger att arbeta med Grön Flagg och undervisa i hållbar utveckling. Grön Flagg är även utformat i enlighet med skolans läroplan, Lpo94 och skolans kursplaner bland annat genom att vara uppbyggt utifrån demokratiska arbetsformer. Grön Flaggs uppbyggnad och skolans läroplan stämmer väl överrens vilket medför att konceptet är lätt att förankra i skolans värld. På de två skolor där undersökningen genomförts arbetar pedagogerna utefter Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer i den mån de kan. Skola 1 kan inte följa Eco-Schools första grundprincip då de inte själva har valt att arbeta med Grön Flagg. På de punkter där vi undersökt skolorna anser vi att de arbetar med Grön Flagg på liknande sätt men i olika stor utsträckning.

I undersökningen har det framkommit att pedagogernas intresse för miljö och miljöarbete tydligt påverkar engagemanget för arbetet med Grön Flagg. Intresset för Grön Flagg är också avsevärt större hos pedagoger som själva valt att arbeta med konceptet. Liksom tidigare forskning visat har vi kommit fram till att skolors arbete med Grön Flagg har fördel av ”eldsjälar”. ”Eldsjälar” som är engagerade i miljö och

En annan skillnad mellan de undersökta skolorna är att den ena skolan saknar intresse för Grön Flagg, men har skrivit konkreta miljömål vilket bidrar till att arbetet integreras i den övriga undervisningen. Den andra skolan arbetar mer engagerat men i punktinsatser och stora projekt. Finns inte intresset kan skolan skriva konkreta miljömål och delmål som gör det lättare för alla skolans pedagoger att genomföra arbetet. Har skolan eldsjälar som driver arbetet och engagerar den övriga personalen behöver inte målen vara lika konkreta då arbetet ändå genomförs. Vi har sett att valet av tema och målens formulering är viktigt för hur skolornas arbete med Grön Flagg ser ut.

8. Diskussion

I vårt sista kapitel kommer vi att diskutera och kritiskt reflektera över vårt tillvägagångssätt, våra resultat, problem samt vad vi kunde ha gjort annorlunda. Kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning.

8.1

Kritisk reflektion

Vårt syfte med examensarbetet var att göra en komparativ undersökning, vilket vi har uppfyllt. Arbetet med undersökningen har gett oss nya kunskaper i hur skolor kan arbeta med Grön Flagg. Dessutom har arbetet resulterat i att vi i stor utsträckning börjat reflektera över hur mycket pedagogers intresse spelar in i undervisningen.

Vad som varit mycket spännande är att vi har sett hur mycket pedagogernas intresse spelar in i engagemanget för ett arbetssätt. När vi startade undersökningen visste vi inte att den ena skolan fått ålagt från kommunen att arbeta med Grön Flagg. Det gjorde att pedagogernas intresse blev centralt för studien. Den upptäckten gjorde även att uppsatsens resultat blev annorlunda än vad vi hade trott från början. Vi har under uppsatsen vid ett flertal tillfällen diskuterat att den ena kommunen ålagt skolorna att ha Grön Flagg. Det står tydligt i grundprinciperna att intresset ska komma från pedagoger och elever själva vilket vi ser som ett stort problem då den ena skolan har fått det ålagt sig. Då kommunen ålagt skolorna att arbeta med Grön Flagg trots att det frånskrider grundprinciperna drar vi slutsatsen att de beslutande politikerna inte är helt insatt i Grön Flaggs grundprinciper. För att arbeta enligt de principerna hade det varit ett bättre alternativ för kommunen att påverka skolorna genom att skapa ett intresse för Grön Flaggcertifieringen. I nuläget ser vi det som att Skola 1 egentligen aldrig att kan uppnå underifrånperspektivet vilket i sin tur borde medföra att de inte har rätt till sin Grön Flaggcertifiering. Men Håll Sverige Rent granskar endast den inlämnade rapporten från

ålägga skolorna inom kommunen att ha Grön Flagg då det så radikalt strider mot grundprinciperna för Eco-Schools.

Något som förvånade oss när vi studerade vår empiri var att pedagogerna på de båda skolorna hade liten inblick i huruvida eleverna förde vidare den kunskapen de erhållit inom det aktuella temat. Eco-Schools grundprincip om öppenhet bygger på att den nya kunskap som eleverna lär sig ska förmedlas vidare och förankras hos familj och vänner. Vi tycker båda att det är egendomligt att pedagogerna inte tar reda på elevernas öppenhet eftersom det också är ett tecken på att eleverna lär saker om miljö. Pedagogerna borde egentligen enkelt kunna ta reda på om kunskaperna förmedlas genom att fråga föräldrarna.

Genom att skolornas anledningar till att arbeta med Grön Flagg är så vitt skilda, hamnade vårt fokus framförallt på den punkten, något vi inte planerat. Hade förutsättningarna varit annorlunda hade uppsatsen förmodligen sett annorlunda ut. Att vi vinklade uppsatsen och tolkade vårt empiriska material utifrån pedagogernas intresse har förmodligen medfört att vi missat andra infallsvinklar som med all säkerhet varit mycket intressanta. Kanske hade intervjuer med pedagoger som inte är ansvariga för Grön Flagg lyft andra intressanta infallsvinklar eller mer kritiska åsikter.

Grön Flagg har varit ett mycket intressant uppsatsämne. En svårighet med ämnet har varit att vi haft problem med den teoretiska förankringen. Vi har studerat tidigare examensuppsatser om Grön Flagg och där inte fått något stöd utifrån någon teori. Det har inte heller funnits någon tidigare forskning om Grön Flagg. Vi skulle tidigare ha läst in oss på fler teorier och kanske fått en bättre teoretisk förankring.

Något som inte fungerat så bra är vår tidsram, vi har varit alltför optimistiska med tiden. Däremot har arbetsfördelningen fungerat bra, vi har stöttat varandra när det känns tungt och vi har kommit bra överrens under hela arbetets gång. Vi skulle också varit snabbare på att få tid med vår handledare då vi vid olika tillfällen känt att vi suttit fast i våra tankegångar och inte kommit framåt.

Vi är i det stora hela nöjda med vår examensuppsats, det vi hade valt att göra annorlunda om vi hade fått göra om uppsatsen är tidsplaneringen. Vi skulle ha strukturerat upp en ordentlig tidsram från början.

8.2 Förslag till vidare forskning

Under arbetets gång har vi fått lite tankar om andra delar av Grön Flagg som skulle vara intressant att undersöka. Vi har bland annat kommit fram till att det hade varit spännande att i större utsträckning jämföra skolans kursplaner och läroplaner med Grön Flaggs grundprinciper och upplägg. Det hade också varit givande att se hur skolor i andra länder arbetar med Eco-Schools utifrån de internationella riktlinjerna eller jämföra hur en skola i Sverige arbetar med Grön Flagg med hur en skola i ett annat land arbetar. En annan intressant undersökning hade varit att ta reda på hur kommuner som beslutar att skolor ska arbeta med Grön Flagg motiverar beslutet då det strider mot Eco-Schools grundprinciper.

Referenslista

Litterära referenser

Andersson, Björn. (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Skolverket/Liber.

Bråten, Ivar. (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Bell, Judith. (2006). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur

Carson, Rachel. (1962/1966). Tyst vår (översättning av Roland Adlerberth) Stockholm: Prisma.

Hellspong, Lennart. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Horning, Eric. (1994). Miljöundervisning naturligtvis! : metoder och skolexempel. Stockholm: Håll Sverige Rent.

Lernevall, Inger & Ottosson, Per-Olov. (1998). Boken om Grön Flagg. Stiftelsen Håll Sverige Rent.

Naturvårdsverket. (1999). Miljöundervisningen – så har den utvecklats. Stockholm: Naturvårdsverket.

Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur

Sandell, Klas, Öhman, Johan & Östman, Leif. (2003). Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2000). Grundskolan - Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2002). Hållbarutveckling i skolan. Stockholm: Liber.

Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

SOU 2004:104. (2004). Att lära för hållbar utveckling. Stockholm: Fritzes. Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Vygotskij, Lev S. (1934/1999). Tänkande och språk (översättning av Kajsa Öberg Lindsten). Göteborg: Daidalos AB.

Vygotskij, Lev S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen (översättning av Kajsa Öberg Lindsten). Göteborg: Daidalos AB.

Eriksson, Ingela & Jansson, Maria. (2007). Miljöundervisning i skolan. Hämtad: 2008-11-10.

https://dspace.hh.se/dspace/bitstream/2082/1261/1/C__DOCUME~1_MARIAJ~1_LOK ALA~1_Temp_plugtmp_examensarbete.pdf

Greco, Anna & Löfstedt, Ida. (2007). Undervisning i hållbar utveckling. Hämtad: 2008-10-14.

http://dspace.mah.se/bitstream/2043/6486/1/undervisningih%c3%a5llbarutveckling.pdf

Håll Sverige Rent 1 (2008-09-08) Så föddes Grön flagg. Hämtad: 2008-10-27

http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2324

Håll Sverige Rent 2 (2008-09-08) Ledord för Grön flagg. Hämtad 2008-10-28

http://www.eco-schools.org/countries/pages/page_swe.htm

Håll Sverige Rent 3 (2008-09-08) Teman. Hämtad: 2008-10-28

http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2328

Håll Sverige Rent 4 (2008-09-08) Steg för steg till grön flagg. Hämtad 2008-10-29

http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=659

Håll Sverige Rent 5. 2008-04-30). Om Håll Sverige Rent. Hämtad: 2008-10-30.

http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=3

IKEA 1. (2008-10-30). Gilla jorden. Hämtad: 2008-10-30.

http://www.gillajorden.se

IKEA 2. (2008-10-30). Stora värmeljusjakten. Hämtad: 2008-10-30

http://www.varmeljusjakten.se

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad: 2008-11-12.

http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_princ iper_fix.pdf

Bilaga A

Miljörådsprotokoll

För att få behålla Grön Flagg har vi kommit överens om att arbeta med tema Livsstil och Hälsa.

5 punkter krävs att arbeta med och vi i miljörådet har kommit fram till följande utifrån de förslag vi fått från klasserna:

1. Vi skall försöka arbeta för att vi skall vara bra kompisar på skolan genom att:  Alla skall fortsätta ha SET.

 Alla skall ha klassråd.

 Man skall arbeta med hemlig kompis i klasserna.

 Alla skall tänka på att säga något snällt till någon varje dag.

2. Vi skall jobba för att sänka bullret i gemensamma utrymmen som matsalen och studiehallen genom att:

 Sätta upp örat i matsalen igen.

 Sätta upp skyltar i studiehallen och matsalen som påminner oss om att vara tystare.

3. Vi skall få in mer rörelse under skoltid genom att:  Ha gympapauser under lektioner.

 Ha massage.

 Införa gemensam rastaktivitet en gång per vecka. 4. Vi skall vara rädda om skolgården och skogen genom att:

 Lägga allt skräp i papperskorgen.

 Alla plockar ett skräp om dagen och lägger i papperskorgen.  Att få upp fler papperskorgar på ”lilla” skolgården.

5. Vi skall sträva efter att alla blir mer medvetna om vad de äter genom att:  Klasserna arbetar med tema ”Bra frukost” någon gång under året.  Vi försöker att bjuda på så lite socker som möjligt till lunch och till

mellanmål.

 Vi försöker införa frukt eller fruktsallad som efterätt istället för kakor. Sekreterare

Bilaga B

Miljömål för temat – Kretslopp

1. Vi ska ha en fungerande sopsortering på Skolan och tillsammans utarbeta en ”lathund” för skolans alla klasser.

2. Vi ska ha två Skolgårdsdagar per läsår. En på hösten och en på våren.

3. Vi ska ha två Miljödagar per läsår. Dessa ska kopplas till kretslopp. Tex: matens kretslopp och hållbar utveckling. Vi ska även försöka skapa egna kratslopp både ute och inne.

4. Minst ett studiebesök per läsår som är kopplat till kretslopp. 5. Dammen ska bli ett fungerande uteklassrum och kretslopp. 6. Varje klass ska ha en miljötimme per vecka utlagd på schemat.