Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoängEntreprenöriellt lärande
- sett ur elevens perspektiv
Entrepreneurial learning
from Students Point of ViewAnnelee Nyh
Camilla Jangsell
Lärarexamen Camilla 180 hp Annelee 270 hp Handledare: Jan Härdig Lärarutbildning 90 p
Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka hur eleverna uppfattar det entreprenöriella lärandet. Vår intention med arbetet var också att ta reda på hur eleverna ser på lärarens roll i denna pedagogiska modell, samt belysa vilka de tycker är dem största skillnaderna mellan det entreprenöriella lärandet och traditionell undervisning.
Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att finna svar på det vi vill undersöka. Undersökningsgruppen består av åtta personer vilka ändamålsenligt har valts ut av läraren i respektive klass. Respondenterna är jämnt fördelade utifrån särskilda kriterier efter vårt önskemål. Vi ville ha en variation vad gäller kön och olika förutsättningar, aspekter som kan påverka elevens inställning till entreprenöriellt lärande. Eleverna går på olika gymnasieskolor och olika program men i samma stad.
Undersökningen visar att eleverna är väldigt positivt inställda till entreprenöriellt lärande. Det framkom att de hellre arbetar så här än på det traditionella sättet. Anledningen visade sig bl.a. vara att de känner sig gladare, får ta mer ansvar, är mer motiverade och att man arbetar utifrån sina egna förutsättningar på ett, som de uttrycker det, friare sätt.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
Sammanfattning ……… 2
1 Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar... 7
2 Litteraturöversikt... 8
2.1 Kunskaps-/lärandesyn ... 8
2.2 Entreprenören ... 10
2.3 Entreprenöriellt lärande... 11
2.4 Den entreprenöriella skolan ... 14
2.5 Från lärare till handledare/coach ... 17
2.6 Eleven i den entreprenöriella skolan ... 19
3 Metod... 21 3.1 Metodval... 21 3.2 Urval... 22 3.3 Etiska övervägande ... 22 3.4 Intervjuformulär ... 22 3.5 Procedur ... 23
3.6 Databearbetning, tillförlitlighet och trovärdighet... 23
4 Resultatredovisning... 25
4.1 Individuellt/kollektivt lärande som är fritt under ansvar... 25
4.2 Positivt och inspirerande arbetssätt……….26
4.3 Personlig utveckling... 27
4.4 Coachning... 29
5 Diskussion och slutsats... 30
5.1 Individuellt/kollektivt lärande som är fritt under ansvar... 30
5.2 Positivt och inspirerande arbetssätt ... 31
5.3 Personlig utveckling... 32
5.4 Coachning... 32
5.5 Slutkommentar och vidare forskning ... 33
6 Referenser ... 35
1 Inledning
Vi har valt att fördjupa oss i det förhållandevis nya arbetssättet som har implementerats i några av dagens skolor, det entreprenöriella lärandet, som vi fortsättningsvis benämner EPL. Det finns tidigare forskning om detta sett ur lärarperspektiv, men vi vill veta hur eleverna uppfattar EPL och har därför lagt fokus på det. Anledningen till att vi är intresserade av denna pedagogiska modell är att vi på olika sätt kommit i kontakt med det under vår verksamhetsförlagda tid på vår utbildning till lärare. Av det vi har läst och observerat känner vi att det är ett lärandesätt som stimulerar många positiva egenskaper hos både elever och personal. Uppfattar eleverna det likadant?
I dagens samhälle där konkurrensen mellan skolorna är stor krävs det att utbildningen förnyas och förändras i takt med samhällsutvecklingen. När eleverna kommer ut på arbetsmarknaden är kraven på dem höga och med detta arbetssätt utvecklar elevernas många värdefulla kompetenser och förbereder dem på att komma ut i näringslivet. Den kunskap som kommer fram av undersökningen, elevernas uppfattning om arbetssättet, är mycket viktig då det handlar om att hitta ett lärandesätt som motiverar, stimulerar och engagerar eleverna så att de känner att skolan finns till för dem, att de får gensvar av lärarna och att de blir förberedda på livet efter gymnasiet. Dessa aspekter är betydelsefulla för att eleverna ska tillägna sig ny kunskap och nå de olika målen som de olika styrdokumenten förespråkar samt klara av sin skolgång.
Enligt egen erfarenhet tar det både tid och kraft för läraren att gå över från traditionell undervisning till EPL. Det krävs förberedelser under en lång tid, där läraren läser litteratur, diskuterar inom arbetslaget, går kurser och förbereder sig, samtidigt som läraren genomför sitt arbete som vanligt. Som pedagog i EPL arbetar läraren på ett helt annat sätt och måste lära sig att tänka annorlunda också. Samtidigt måste läraren våga släppa fram eleverna mer och inte ta så stor plats själv. Reflektion och utvärdering är också viktigt att genomföra ofta, för att se att alla är på rätt väg.
1.2 Syfte och frågeställningar
Vårt huvudsakliga syfte med denna undersökning är att ta reda på hur eleverna uppfattar det entreprenöriella lärandet. Vidare vill vi få fram hur eleverna ser på lärarens roll samt belysa vad eleverna anser är de tydligaste skillnaderna mellan det entreprenöriella lärandet och den traditionella undervisningen.
Våra frågeställningar är:
• Hur uppfattar eleverna EPL? • Hur ser eleverna på lärarens roll?
2 Litteraturöversikt
Detta kapitel behandlar det område vi avser att undersöka. Huvudsakligen kommer vi att koncentrera oss på vad EPL är. Vi tittar sedan närmare på vissa av de områden som leder till att vi dels hittar svar på det som undersökningen syftar till, dels våra frågeställningar.
2.1 Kunskaps-/lärandesyn
Med detta avsnitt har vi för avsikt att visa hur dagens bildningsideal ser ut. Då den rådande synen på kunskap och lärande bestämmer idealet och sätter sina spår i läroplanen får lärarna nya restriktioner att förhålla sig till när de planerar och bedriver sin undervisning. Av den anledningen ligger fokus i texten som följer på den aktuella kunskaps- och lärandesynen samt på vad styrdokumenten säger.
På 1990-talet kritiserade OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) den kunskaps- och lärandesyn som den traditionella undervisningen står för. De påpekade att de förmågor som arbetsmarknaden i framtiden skulle komma att behöva inte kunde utvecklas i skolan. När synen på kunskap och lärande samt skolans arbetssätt ifrågasätts och ses som otillräcklig, tar en diskussion om skolutveckling vid och frågor man kan ställa sig är: Vad behöver ungdomarna idag ha kunskap om när de kommer ut i näringslivet? Vad ska skolan utbilda? Kunskapssynen har sett olika ut genom historiens gång på grund av att samhället är föränderligt. I takt med att samhället utvecklas ställs nya krav på utbildningsväsendets uppgift. Kraven på arbetstagaren i det moderna samhället är mycket höga. Idag räcker det inte att ha ämneskunskap, man måste också ha andra kompetenser och egenskaper som exempelvis ansvarsfullhet, samarbetsförmåga, självständighet, mönsterbrytare, innovatör och kunna ta initiativ. (Leffler 2006).
Eftersom det finns ett samband mellan samhällets behov/krav och skolans uppgift är diskursen om entreprenörskap i skolsammanhang mycket aktuell. Diskussioner har förts och det har resulterat i att fostran till företagsamhet introducerats i läroplanen som ett temaområde. Westbury (enligt Backström-Widjeskog, 2008) definierar läroplanerna som ”den formella normen för utbildningens innehåll och målsättning, ett instrument för hur nationen sköter och kontrollerar sitt utbildningssystem” (sid 59).
I läroplanen uttrycks utbildningens innehåll och mål, och läraren ansvarar för att det pedagogiska arbetet utförs på ett sätt så att eleverna lär sig det som läroplanen föreskriver. I läroplanen står det om skolans uppdrag bland annat så här:
”Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra” (s.5).
Läroplanen bygger på dagens ideal, det humanistiska bildningsidealet. I det idealet sätts eleven i centrum och man utgår ifrån att människan vill lära sig. Attityder, kunskaper och förmågor är andra centrala delar i lärandet, liksom lusten och viljan.
Lärande är målet med alla pedagogiska processer. Hur lär sig eleverna? Det finns olika teorier om detta. I Lgr 62 betonades fostran och i Lgr 69 och Lgr 80 poängterades delaktighet, frihet och samarbete. I Lpo 94 är nyckelorden valfrihet och eget ansvar. Vad i undervisningen är det som gör att lärande sker och att eleverna tycker det är roligt att gå till skolan? Det är frågor som Lendahls och Runesson (1995) ställer sig. De menar att det finns olika sätt att se på lärande och att den påverkar undervisningen och lärarens funktion. I den traditionella skolan handlar lärande om kunskapsöverföring. I andra teorier om lärande ligger tonvikten på den egna aktiviteten, att själv utveckla sin kunskap, socialt samspel och dialogen. Man kan således inte säga att det finns en undervisningsmetod som är rätt. Däremot kan man säga att det finns några metoder som i större utsträckning ger eleverna möjlighet att lära sig. Lendahls och Runesson (2005) säger att flera inlärningsforskare är överens om att de lärandesituationer där eleverna får lösa problem och på egen hand leda arbetet har god inverkan på lärandet. Dagens lärandesyn fokuserar på livslångt lärande och elevcentrering. Det kognitiva, konstruktivistiska- och sociokulturella perspektivet på lärande är några synsätt på lärande som kan relateras till fostran till företagsamhet. Remes säger (enligt Backström-Widjeskog, 2008) att det är möjligt att en pedagogisk arbetsform som är baserad på fostran till företagsamhet kan leda till livslångt lärande, självständighet och ansvar.
Genomgående i detta arbete använder vi begreppet traditionell undervisning, och därför finner vi det nödvändigt att förklara vad vi menar med det. Många människor relaterar lärande och kunskap till traditionell undervisning, en lärandemiljö som handlar om att läraren står i centrum och lär ut en viss kunskap till passiva mottagare/elever. Kunskap sågs från början av 1900-talet och framåt på det viset, som något som kan undervisas eller läras ut av läraren. (Egidius 2000). Utöver att arbetssättet är lärarstyrt kännetecknas det också av att pedagogen är auktoritär och ger information samt sitter inne med de rätta svaren. På sidan 16 i detta arbete finns en överskådlig tabell som visar vad som utmärker den traditionella undervisningen, och förklarar därmed vad vi menar med begreppet.
2.2 Entreprenören
Det har gjorts mycket forskning om entreprenören som individ och vad som är kännetecknande för en entreprenörs sätt att handla. Forskningen har bedrivits inom flera områden, exempelvis inom det ekonomiska, psykologiska och beteendevetenskapliga. Av den anledningen har bilden av entreprenören och dess agerande inte sett likadan ut genom historiens gång.
Så långt tillbaka i tiden som år 1435 definierades begreppet entreprenör i den franska ordboken som en person som är aktiv och driftig, en person som får saker och ting gjort. Det är en definition som, tillsammans med definitionen handlingskraftig person, finns med i de flesta forskares teorier. Under 1600-talet, när ordet entreprenör växte fram i Sverige, till 1800-talets slut sågs entreprenören som en person som gjorde stora tjänster åt staten, och dessa handlingar innebar ofta stora risker. Entreprenörskapet kopplades till affärsverksamhet under denna tid, men i takt med att beskrivningen av vad en entreprenör är har begreppet även introducerats i andra samhälleliga verksamheter. I och med nationalekonomen Joseph Schumpeters tolkning av entreprenören i början på 1900-talet breddades ordets innebörd. Hans tolkning ses än idag av forskare inom området som en viktig utgångspunkt. Schumpeter menade att en entreprenör är en individ med ett visst beteende och särskilda färdigheter. Det är en person som bryter gamla mönster och lägger fram nya. Att bryta mönster var just det han påstod var utmärkande för en entreprenör (Leffler 2006).
Trots att forskningen genom tiderna har lagt fram olika bilder av vad som menas med en entreprenör är de flesta forskare överens om att entreprenören tillskrivs följande roller: nyskapande, handlingskraftig, risktagande, möjlighetssökande och samordnande. Enligt Leffler (2006) menar Johannisson och Madsén att skapandet av någonting nytt är det som driver entreprenören. De använder ordet nyskapande för att påvisa att entreprenörskap har en koppling till lärande och därför bör ingå i utbildningsväsendet.
2.3 Entreprenöriellt lärande
”En bärande idé i Deweys pedagogiska teori är att studier med fördel kan ta sin utgångspunkt i något tema som ligger nära den egna erfarenheten och det egna intresset.” (Forssell, 2005, s. 93). Detta säger han i början av 1900- talet. Redan då ansåg Dewey att det egna intresset var viktigt för fortbildning och för att hålla fortbildningen intressant för eleverna. Detta är något som går som en röd tråd genom hela EPL. Att läraren tar reda på vad eleverna har för intresse och att de sedan utgår från det i sina arbeten. Det gör att de har en mer aktiv roll i skolan. Utgångspunkten i EPL är elevernas intresse och erfarenheter. I EPL ser ansvarsfördelningen mellan lärare och elev inte ut som i den traditionella skolan. I detta nya arbetssätt är det eleverna som har det största ansvaret över sitt eget lärande och utveckling. Ansvar och frihet hänger ihop och det är två begrepp som betonas i EPL.
Christer Westlund och Marielle Peterson (2007) har skrivit en bok i uppdrag av Nutek som heter ”Så tänds eldsjälar - en introduktion till entreprenöriellt lärande”. I boken skriver de att ”entreprenöriellt lärande är den pedagogiska form som är en träning för entreprenörskap, dvs. att stimulera attityder, förmågor och förhållningssätt som ökar entreprenörsandan.” (s. 25). Läraren arbetar inte så här för att utbilda entreprenörer utan i huvudsak för att förbereda eleverna för de utmaningar som finns i dagens samhälle. I detta arbetssätt är tanken att eleverna ska lära sig att ta för sig mer, att med kritiskt tänkande söka mer information och kunna styra sitt eget lärande. En annan viktig faktor i EPL är den sociala kompetensen, att söka upp och kunna etablera kontakt med andra människor. Av den anledningen är kontakten med närsamhället av stor betydelse. Eleven tränas också i att ta ansvar för sig själv och andra, att utveckla idéer, leda projekt och utveckla sin kreativitet, som ofta blir en naturlig del då det hela tiden behövs nya idéer för att kunna
komma vidare i sina projekt. Läraren arbetar mycket utifrån olika kompetenser för att stärka eleverna. I boken ”Så tänds eldsjälar…” finns 22 kompetenser upptagna och förklarade som anses viktiga i det entreprenöriella lärandet. De är indelade i tre huvudområden:
• Personligt ledarskap och självkunskap är en grundläggande del och berör människans inre. Här hittar vi kompetenser som exempelvis självkänsla och självförtroende, ansvarstagande, medvetenhet om sina talanger och personliga gränser och integritet.
• Ta-sig-församhet är nästa område och innefattar att man ska ta för sig och förvandla en idé till verklighet. Där finns bland annat kompetenser som förmågan att reflektera, motivation och framtidstro, lösningsorienterat tänkande och kommunikationskompetens.
• Förändringskompetens och lärande är det tredje och sista området som handlar om hur man kan bemöta, hantera och dra lärdom av förändringar, både personliga, lokala och globala sådana. Kompetenserna som finns i detta område är idéutvecklingskompetens, handlingskraft och projekt- och organisationskompetens.
När läraren har alla dessa delar i undervisningen stimuleras livskraftig och långsiktig entreprenörsanda. Det är också ett av skolans stora mål. EU har åtta nyckelkompetenser som de anser är absolut nödvändiga att ha för att klara dagens arbetsmarknad, och entreprenörskap är en av de åtta kompetenserna. (Petersson & Westlund, 2007)
I Lpf 94 står att läsa att: ”Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra.” (s.5). I EPL får eleverna i allra högsta grad ta ansvar och lösa problem på egen hand. Läraren finns med som en handledare och kommer inte med de rätta svaren, utan som svar på en fråga ställer pedagogen sådana frågor tillbaka så att eleven själv kommer på det den söker efter.
Vi lever i en tid där vår värld förändras i allt snabbare takt. Nya krav ställs på både individer och organisationer och många känner sig hjälplösa. Hjälplöshet och i synnerhet
då inlärd hjälplöshet är ett inlärt tillstånd som förhindrar lärande och förändringar hos en individ. Individen ser inte sambandet mellan sitt eget agerande och konsekvenserna det får. Hon tillskriver sig själv misslyckanden i förväg och vågar därför inte göra något av rädsla för att misslyckas. Detta leder till att hon ”ger upp” och inte vågar något innan hon ens försökt. Det som påverkar väldigt starkt är yttre omständigheter som känns otydliga och röriga. Hon utvecklar en vana att inta vissa hållningar mot omvärlden grundat på enstaka erfarenheter eller upplevelser. ”Jag har provat att studera tidigare på dagen, men det gick inte,” skriver Peterson och Westlund (2007, s.17) som exempel. Vidare säger de att det har visat sig att hjälplöshet sänker inlärningsförmågan och undergräver motivationen att ta egna initiativ. Hon kan inte heller se att något som gjorts varit framgångsrikt, vilket försämrar förmågan att lösa problem och kan allteftersom orsaka emotionella störningar och ohälsa. Därför är EPL en utmärkt pedagogisk form för att skapa möjligheter och väcka liv i drivkraften hos de elever som börjat utveckla inlärd hjälplöshet. På nätet hittade vi denna dikt som handlar om inlärd hjälplöshet och den visar på hur fel vi kan ha ibland i våra tankar om andra människor.
”Hjälper du mig för att du tror att jag inte vill JAG VILL
Men inte detsamma som du.
Hjälper du mig för att du tror att jag inte vet JAG VET
Men kanske något annat än du
Hjälper du mig för att du tror att jag inte kan tala JAG TALAR
Men på ett annat sätt än du
Hjälper du mig, hjälper du mig att bli fri. Fri från min inlärda hjälplöshet, då kan vi äntligen hjälpa varandra.” (LillaNyfikna)
2.4 Den entreprenöriella skolan
Läraren gör en förstrukturering – en årsplan - innan eller i början av terminsstarten. Där skriver läraren ner sina mål och vägen dit, tar kontakt med olika personer, likaså ser läraren över om det behövs fortbildning för personalen, gäster som ev. ska bjudas in mm. Läraren ser till de olika förutsättningar som behövs för att kunna genomföra ett år med EPL och det kan vara:
• Den fysiska miljön • Anpassat schema • Påverka friluftsdagar
• Bärbara datorer till alla elever
• Delta i olika ”happenings” (ex. mässor, marknader, konferenser)
Tack vare att läraren går igenom året redan i början på höstterminen så underlättar det att få till stånd det hon vill. Årsplanen består av många olika projekt och aktiviteter i olika storlek. Under årets gång genomför läraren en del reflektioner för att se hur hon står i förhållande till årsplanen och att allt görs rätt. I EPL spelar utmaningar en stor roll eftersom eleverna får en känsla av att det är äkta då de utgår från deras behov. (Peterson & Westlund, 2007)
Ofta börjar skoldagen med ett morgonmöte, där klassen kan göra olika övningar som handlar om värderingar och för att stärka gemenskapen. Läraren går också igenom dagen, om det är ett nytt projekt som ska startas upp gås detta igenom och andra frågor och funderingar som kan komma upp.
De olika projekten delas in i A, B och C projekt där eleverna börjar med A projekt som är mindre, oftast bara en dag långa och nästan helt lärarstyrda för att sedan övergå till B och C projekt som kan vara flera veckor och helt elevstyrda. Eleverna har målkriterier och betygsomdömena i kursen som grund till projektet. Projekten redovisas sedan på olika sätt, många gånger på ett sätt som eleven själv väljer. (Josefsson 2009)
För att veta var eleverna står och vad de behöver arbeta på så skriver eleverna loggbok. Där reflekterar de också över sina projekt och hur det har gått, vad de kan göra annorlunda
och vad de ska tänka på till nästa projekt. Eleverna utvärderar och reflekterar också sina kompetenser i slutet på varje kurs/projekt för att se var de står och vad de ska behöva göra för att höja sig. Detta finns sedan till grund inför utvecklingssamtalen som det är tänkt att eleverna själva ska hålla i.
I den entreprenöriella skolan arbetar lärarna i stort ämnesövergripande och i långa sammanhängande perioder. I lärprocesserna står elevens aktiva handlande i centrum. Just ämnesövergripande, och projekt- och grupparbeten, är de arbetssätt som genomsyrar EPL. (Leffler, 2006).
Här nedan är en tabell där Peterson & Westlund (2007) har redogjort för skillnader i sättet att arbeta traditionellt och EPL.
Tabell 1
Traditionell
Entreprenöriell
Pedagogens undervisning är i centrum genom exempelvis ämnesspecifika klassrum
Elevens lärande är i centrum med exempelvis elevanpassade klassrum
Pedagogen styr undervisningen Arbetslag och eleverna drar upp riktlinjer för lärandet
Pedagogen har en auktoritär ledarstil Pedagogen har en personlig auktoritet
Eleverna tränas att hitta rätt svar och att identifiera rätt kunskap
Eleverna kommer till insikt om att det ofta finns många alternativa svar och många vägar till kunskap och utveckling
Eleverna examineras med hjälp av prov Eleverna utvärderar lärprocessen under arbetets gång tillsammans med pedagogen. Arbeten rapporteras på olika sätt
Pedagogen berättar vad som är ”rätt” Pedagogen stimulerar en sökprocess
Pedagogen ger information Pedagogen frågar efter information
Pedagogen har svaren ”Jag vet det
här…” Pedagogen ställer frågor ”Vad vill du lära dig”?
Pedagogen är synlig Pedagogen är ”osynlig”
Innehållsorienterad och
prestationsorienterad Processorienterad
Fokuserar på teorier Fokuserar på erfarenheter
Är på ”låtsas” Sker på ”riktigt”
Fragment Helhet
2.5 Från lärare till handledare/coach
I EPL utgår allt arbete från eleven och inte från läraren som det ofta gör i traditionell undervisning. Här är läraren bland annat ”osynlig” och ifrågasättande medan läraren i traditionell undervisning är väldigt synlig och ger svaren till eleverna utan att de behöver anstränga sig för att leta upp dem själv. Oavsett om det är traditionell undervisning eller EPL som bedrivs spelar läraren en mycket viktig roll. Läraren ansvarar för att nå målen som styrdokumenten förespråkar. Som tidigare nämnts under rubriken ”lärande/kunskapssyn” har synen på kunskap och lärande samt skolans uppgift förändrats vilket resulterat i att lärarens roll i det moderna samhället är en annan. Förr sågs läraren som en allvetare och utmärktes genom att vara auktoritär. Dess uppgift var att fostra och förmedla ämneskunskaper. I den entreprenöriella skolan är lärarens primära uppgift att vara processledare (Peterson & Westlund, 2007). Det betyder att läraren ska se till så att eleven lär sig och utvecklas på lång sikt, processinriktat lärande. En annan viktig uppgift som coachen har är att hålla elevens inre motivation vid liv.
Arbetssättet i EPL består av tre faser, vilka ställer olika krav på läraren. Den första fasen är som tidigare nämnts förstrukturering, och i den ska lärarlaget i början av året formulera vad som behövs för att nå uppsatta önskemål vad gäller lär- och utvecklingsprocessen. Den andra fasen kallas för processunderhåll, vilken handlar om coachning, morgonmöten, reflektion, utmaningar, omvärldsbevakning och samverkan med andra lärare. Den sista fasen är efterarbetet. Läraren har med andra ord gått från att vara lärare till att vara handledare/coach.
Ferm (1993) säger att alla människor har en egen inre drivkraft. Coachningens uppgift är att ”stötta elevernas projektmetodik och att locka fram varje enskild elevs inre motivation och personliga växande” (Peterson & Westlund, 2007, s. 89). Coachen kan använda strategier såsom att vara ifrågasättande, stöttande samt tyst och väntande. Handledaren ska inte bara vägleda utan även fungera som partner och underlättare. På det viset får ledaren förståelse för elevens sätt att lära och underlätta arbetet under läroprocessens gång. Coachningen innebär också att utveckla elevernas eget tänkande och samarbetsförmåga. Vad beträffar coachens betydelse skriver Ferm (1993) ”Det gäller att som vägvisare ha
vetskap om hur man kommer till målet/svaret. Det är viktigare och mer professionellt än att ha svaret klart” (s. 28).
Johannisson och Madsén menar (enligt Leffler, 2006) att läraren i den entreprenöriella skolan måste vilja bryta mönster och vara en eldsjäl, kunna vägleda och ge frihet samt vara professionell. Att vara en eldsjäl innebär att en person brinner för någonting väldigt mycket. När en person brinner för någonting finns engagemanget, drivkraften och ambitionen till att vilja bryta gamla mönster och förändra något till det bättre. Som tidigare nämnts är mönsterbrytande och innovatör några av de attribut som tillskrivs en entreprenör. Med detta sagt kan den moderna läraren kallas för entreprenör. Vidare säger hon att Johannisson och Madsén menar att en lärare måste ha dessa förmågor för att kunna vägleda och ta vara på elevernas kreativitet.
Läraren måste också våga ge eleverna den frihet som krävs för att de ska utvecklas till drivkraftiga individer, entreprenörer. Johannisson och Madsén (enligt Leffler, 2006) anser att det ställer krav på pedagogen. De uttrycker det så här: ”Endast om läraren ger eleven svängrum för eget experimenterande med tillvaron kommer eleven att kunna verka entreprenöriellt i skolan och skiljas från skolan som en företagsam individ.” (s. 104). Røe Ødegård (enligt Leffler, 2006) anser att det krävs mod av läraren för att ge den frihet som behövs. Ledaren kan uppleva att han eller hon tappar kontrollen och känner sig osäker på elevernasdelaktighet, innehållet i undervisningen och läroprocessens meningsfullhet för eleverna. Røe Ødegård säger att läraren ska: ”ingripa utan att styra, vara en auktoritet utan att vara auktoritär samt engagera sig i elevens arbete utan att komma för nära” (s.105).
Peterson & Westlund (2007) och Ferm (1993) hävdar att lärarens arbete även innebär att visa omsorg och engagemang för varje enskild elev. Coachen måste ta elevens tankar, idéer och person på allvar, med andra ord respektera eleven. Om inte coachen baserar sitt arbete på detta spelar de övriga pedagogiska verktygen ingen roll.
2.6 Eleven i den entreprenöriella skolan
I boken om pedagogerna (2005) skriver Sundgren att mängden information som finns idag är mycket stor och vi kan inte lära oss allt om allt. Vi måste därför göra ett urval av det som ska studeras och Dewey menar att det urvalet ska ske genom att eleven väljer något som den är intresserad av eller har erfarenhet av. Ahlberg (2001) menar i sin bok ”Lärande och delaktighet” att
”Elevernas erfarenheter och förutsättningar för lärande måste tas som utgångspunkt i arbetet för att skapa en god lärandemiljö för alla elever – en miljö där elevernas delaktighet och lust befrämjas.” (s. 147).
Eleverna lär sig bättre om de utgår från något de är intresserade av och det har tagits fasta på i EPL. Eftersom eleverna har inflytande menar Ferm (1993) att läraren på ett effektivt sätt kan individualisera undervisningen. Effekterna av samverkan är initiativrika elever som kan kommunicera med människor. Ytterligare effekter säger han är att eleverna kan ta större ansvar, förstå att skolan är till för dem samt tycka att det är roligt att gå till skolan. Selberg (2001) håller också med om att delaktighet ökar lusten att lära och kvaliteten på elevernas arbete ökar.
”Klart är att lusten för lärandet ökar om man får möjlighet att vara med och påverka det man ska arbeta med och hur det arbetet ska ske. Klart är också att eleverna vill ha mer inflytande över sin situation i skolan, inte bara för trivselns skull utan även för lärandet och kvaliteten i detta lärande.” (s.163)
Elevens roll är med andra ord central i den entreprenöriella undervisningen. Dess roll är aktiv och ansvarsfull och de kan av den anledningen inte agera passivt i läroprocessen och i sin utveckling. Johannisson och Madsén (enligt Leffler, 2006) skriver att den företagsamma eleven kännetecknas av
”stor tilltro till den egna förmågan, att kunna söka kunskap och lära nya saker, vara viljestark och självständig, kunna ta ansvar, kunna samarbeta med och ta kontakt med andra, vara kreativ, se möjligheter och hitta lösningar på problem, kunna och vilja ta
initiativ och handla” (s.109).
Efter att ha jämfört sin definition med de mål och riktlinjer som föreskrivs i Lpo 94 noterar de att målen i huvudsakligen stämmer överens. Enligt dem finns det ingenting i läroplanen som antyder att elever inte kan utvecklas entreprenöriellt.
Ivar Björgren, professor i psykologi (enligt Leffler, 2006) har utarbetat AFEL- projektet. AFEL står för Ansvar För Eget Lärande. Med det projektet som utgångspunkt lyfter Björgren fram begreppet ”professionalitet” och diskuterar det i förhållande till elever. Han menar att nedanstående punkter utmärker en professionell elev:
• Kunskap om lärprocesser generellt – och om de egna lärprocesserna. • Kunskap om var källor finns och hur de kan användas.
• Kunskap om hur man lär tillsammans med andra. • Kontroll över egen arbetstid och arbetsinsats.
• Kunskap om målet för lärandet – och om kriterier för bra och dåliga resultat. • Förmåga att relatera kunskapsinnehållet till verkligheten.
• Kunskaper om och hur man kan framställa och redovisa resultatet av läroarbetet. • Motivation för arbetet och uthållighet att genomföra det.
• Självtillit och personlig trygghet för att kunna ta på sig läroarbetet. • Förmåga att utnyttja sin egen kreativitet.
(s.111).
Den entreprenöriella eleven är kort sagt företagsam och professionell samt har kontroll över sitt lärande och sin utveckling.
3 Metod
I detta avsnitt presenteras val av undersökningsmetod och hur studien har genomförts. Vi beskriver också hur inhämtning av informationen och efterarbetet har gått till. Dessutom resonerar vi här nedan också kring etiska övervägande och undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet.
3.1 Metodval
Vi bestämde oss först för att göra en kvantitativ enkätundersökning men insåg att vi inte skulle få fram tillräckligt med information om elevernas upplevelser och tankar om EPL med hjälp av en enkätundersökning. Trost (1997) skriver att det är syftet med undersökningen som bestämmer vilken metod som ska användas. Om vi med studien vill få fram siffror är det en kvantitativ metod som ska användas. Däremot, om syftet med undersökningen är att förstå människors uppfattningar eller resonemang om någonting ska vi välja en kvalitativ metod. Då vi ämnar finna svar på elevernas uppfattning om EPL ska vi genomföra kvalitativa intervjuer. Det som kännetecknar denna metod är att vi ställer raka och enkla frågor som ger informationsrika svar. Det betyder att vi efter utförda intervjuer har mycket information som visar åsikter, resonemang, mönster, etc.
Enligt Patel & Davidsson 2003 kan forskaren använda olika kvalitativa ansatser för att bearbeta textmaterialet. Vi har valt att använda en fenomenografisk analys, vilken är en ansats som i stort innebär att människors uppfattningar om någonting studeras och analyseras. En närmare beskrivning av hur vi har gått tillväga finns att ta del av under avsnitt 3.6.
Vi bestämde oss för att intervjua åtta elever och tänkte att det skulle kunna vara ett bra underlag för detta arbete och för att få fram elevernas åsikter i stora drag.
3.2 Urval
Vi ville ha ett ändamålsenligt urval bestående av lika många av samma kön och elever som är både positiva och negativa till EPL. Vi skulle göra undersökningen på två olika gymnasieskolor i samma stad och merparten av eleverna skulle gå i årskurs ett medan ett par stycken skulle gå i årskurs två. Eleverna i årskurs ett har jobbat enligt EPL metoden sedan de började i gymnasiet och årskurs två eleverna har introducerades i det under hösten i årskurs två. Därefter tog vi kontakt med de berörda lärarna och bad dem se ut elever åt oss efter de kriterier som vi ställt samman.
Ett par av eleverna hade blivit förberedda på att vi skulle komma och göra intervjuerna, medan resten blev tillfrågade där och då när vi var på plats. Det var ett val som lärarna gjort, men vi hade hellre önskat att eleverna varit förberedda på intervjuerna och dess innehåll, så att de hunnit tänka igenom det lite. Men här hade vi missat att föra fram vårt budskap ordentligt till lärarna.
3.3
Etiska överväganden
Givetvis ska både stad, skolor och elever förbli anonyma, vilket vi berättade för eleverna. De elever som läraren ansåg stämde överens med villkoren vi hade blev självfallet tillfrågade om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. De var alltså inte tvungna att medverka. Till vår glädje ville samtliga delta och för dem berättade vi vad syftet med vår undersökning var, och om deras anonymitet, så att de skulle känna sig avslappnade och berätta från hjärtat utan att tänka på eventuella risker. All information som vi fick om och av respondenterna kommer endast att presenteras i detta arbete, för övrigt hålls den skyddad.
3.4
Intervjuformulär
Intervjumallen tar upp olika områden som berör EPL, se bilaga 1. Först och främst var vi nyfikna på hur eleverna själva definierar EPL. Därefter fann vi det intressant att få svar på hur de tycker det känns att arbeta med detta sätt. Ett område som vi också ville studera var om elevernas studier har påverkats på något sätt sedan de började jobba med EPL.
3.5
Procedur
Vi genomförde intervjuerna i januari 2009 på plats på skolorna. Vi var på vars en skola och gjorde vars fyra intervjuer. Vi fick ett litet rum att sitta i så att vi kunde vara ostörda under intervjuns gång. Vi ville prata med en elev i taget för att få höra vad just den tyckte utan att kunna bli påverkad av någon annan elev. Vi började med att sätta oss ner och presenterade oss, därefter berättade vi varför vi var där, vad vi höll på med och vad vi ville ha ut av intervjun och att den givetvis var anonym. Intervjuerna varade mellan 13 och 25 minuter. Vi spelade in samtalen på bandspelare för att vi skulle kunna koncentrera oss på eleverna och för att underlätta transkriberingen. På det viset missade vi inget som framkom i intervjun. Frågorna hade vi sammanställt innan, så vi ställde samma frågor i samma ordning till eleverna. (se bilaga 1)
3.6
Databearbetning, tillförlitlighet och trovärdighet
I detta stycke följer dels en beskrivning av hur vi rent metodiskt har gått tillväga för att bearbeta textmaterialet som vi fick efter att ha transkriberat intervjuerna, dels förs ett resonemang om undersökningens tillförlitlighet och trovärdighet. Vi använde oss av en fenomenografisk analys, vilken är en kvalitativ ansats som genomförs i fyra steg. Först och främst läste vi noga igenom och bekantade oss med materialet. Detta ville vi göra så fort som möjligt då vi fortfarande hade intervjuerna i färskt minne. Därefter tog vi ut menings- koncentrationer och försökte urskilja eventuella likheter och skillnader i materialet. I ett tredje steg placerade vi elevernas uppfattningar i beskrivningskategorier. Slutligen tittade vi noga på det system av kategorier vi skapat, för att försäkra oss om att de skiljde sig ifrån varandra och stämde överens med det mönster som vi hade kunnat skönja. Kategorierna är undersökningens så kallade utfallsrum och beskriver elevernas uppfattningar om EPL. Kategorierna är med andra ord resultatet av analysen. (Patel & Davidsson 2003).
Vi anser att tillförlitligheten är stor då vi intervjuat dem en och en och de inte har kunnat påverkas av någon annan. Likaså var det drygt hälften som inte visste om att de skulle intervjuas så de hade inte haft tillfälle att prata om det och bestämma i förväg hur man skulle svara. Det finns tre saker som Trost (1997) säger påverkar läsarens åsikter om rapportens trovärdighet. För det första är det om intervjufrågorna redovisas. För det andra
om rubriken ”Etiska överväganden” finns med och för det tredje om forskaren har berättat att hon under intervjun har försökt vara så objektiv som möjligt så att hennes åsikter inte på något sätt har påverkat resultatet. Därmed anser vi att vår undersökning är trovärdig.
4 Resultatredovisning
Nedan presenteras det resultat vi har fått efter att ha transkriberat intervjuerna. När vi transkriberat plockade vi ut meningskoncentrationerna och gjorde centrala teman utifrån dem. Vid varje tema kommer vi att föra ett resonemang och styrka dessa utifrån de intervjusvar vi fått. Vi kommer även att lägga in citat för att verkligen påvisa elevens tankar kring EPL. Temans följd motsvarar den ordningen på frågorna som eleverna fick. För att skydda elevernas identitet kommer vi att benämna den första respondenten som E1, den andra som E2 o.s.v. Vi fick fram följande tema.
4.1 Individuellt/kollektivt lärande som är fritt under ansvar
Det framkommer att eleverna uppfattar EPL som ett individuellt och kollektivt lärande då de menar att varje enskild elev arbetar på sin nivå och efter sitt intresse. Eleven kan på det viset på egen hand avgöra vad hon behöver förbättra och träna på samt arbeta på ett sätt som hon finner intressant och som motiverar. E1 säger: ”Det är ingen som bestämmer över en, över vad man ska göra. Man väljer själv, vilket gör det mycket roligare i skolan, då känns det inte som att man är i skolan på samma sätt.” Mönstret av att de arbetar tillsammans och lär sig av varandra är tydligt då vi pratar om EPL och framförallt om projekten. E2 säger: ”Eleverna jobbar tillsammans och hjälper varandra när vi ska lämna in allt”.
Eleverna beskriver det entreprenöriella lärandet som ett fritt arbetssätt som kräver ansvar och innebär att de måste våga. Vårt textmaterial visar också att eleverna tycker att EPL handlar om både individuellt och kollektivt lärande samt att det har en tydlig koppling till verkligheten. De menar att de arbetar utifrån sin egen nivå och att alla inte gör samma sak på samma sätt samtidigt, men att de trots allt ändå får sina behov tillgodosedda. Vi uppfattar det som att samtliga intervjupersoner är eniga om detta. Vi vill citera ett par elever för att tydliggöra deras uppfattningar. E3 säger: ”Det är väldigt individuellt. Man måste arbeta hela tiden för att det ska hända något. Man måste vara drivande och ta tag i saker och arbeta. Man ska också våga be om hjälp för att komma vidare i sitt arbete.” Genom bland andra respondent E4 kommer en viktig aspekt av EPL fram då eleven säger:
”Det är mer likt hur det är i verkligheten. Man får lära sig att bemöta människor i verkligheten.”
De tycker att det är bra att de får mycket frihet, men med frihet kommer ansvar och det gör att en del elever tycker att detta fria arbetssätt och det ansvar det innebär anses som både positivt och negativt. Positivt i den bemärkelsen att det är just fritt och negativt i den bemärkelsen att det ibland kan stå still och de inte vet hur de ska gå vidare, samt att det kan vara svårt då ansvarsfullheten och disciplinen ibland brister. Dock, upplever eleverna att ansvarsbiten trots allt är nyttig eftersom de lär sig att man ska göra sina arbeten i god tid så att inte alla uppgifter sparas till slutet så att det blir stressigt. Kort sagt, vi utläser att friheten och ansvaret har ett klart samband som eleverna känner av och tycker är bra, trots att det kan vara kämpigt men framförallt anser de det vara viktigt.
E2 uttrycker förhållandet mellan frihet och ansvar bra då eleven uttrycker sig om EPL så här: ”Om man verkligen vill ta stort ansvar och man är redo för det är EPL bra.”
4.2 Positivt och inspirerande arbetssätt
Alla utom en elev tycker att deras studier har blivit roligare, lättare och bättre. Eleverna är inspirerade och motiverade på ett helt annat sätt än tidigare och det har påverkat deras studier i positiv riktning. E6 säger så här: ”Det har blivit bättre sedan vi började jobba så här. Innan orkade jag inte gå på lektionerna.” Motivationen har kommit tillbaka eller blivit starkare för dem och de ser lärandet som en process som har en röd tråd. Eftersom inte prov existerar så slipper de hårdpluggandet för att lära sig. Studierna blir lättare när man ser sammanhanget, den röda tråden. E3 säger att ”Man lär sig på ett annat sätt, hårdpluggar inte. Det är inte hackigt längre, allt hänger ihop.” Då eleverna vet vad de ska göra upplever de att det är enklare att jobba med EPL just för att de vet vad de ska göra, vilket i sin tur påverkar elevernas motivation till det bättre.
Verklighetsanknytningen är också en aspekt som gör att eleverna inspireras och motiveras. Eleverna anser att de får träna på att bemöta andra människor. När de arbetar med sina projekt behöver de ofta ta kontakt med människor utanför skolans värld för att få tag i uppgifter, göra intervjuer och så vidare för att kunna färdigställa sina arbeten. Eleverna själv upplever att de vågar mer nu, att de har blivit mer drivkraftiga.
Eleverna tycker framförallt att projektarbetena är inspirerande. Ett par av respondenterna tycker dock att det startas upp nya projekt för ofta. Det ger eleverna lite tid och de upplever det stressande. Den elev som inte är positivt inställd till EPL säger sig vara det på grund av att hon tycker det går för fort och att det är nya projekt hela tiden som hon inte hinner med. Andra positiva företeelser med EPL är att de använder datorer, inte har några prov samt inte använder läromedel. Eleverna tycker det är bra att allt finns samlat i datorn och att man slipper ha så mycket böcker, papper och pärmar.
Det arbetas direkt utifrån de olika kursmålen och betygskriterierna i detta arbetssätt, något många inte gjorde förut. Men den största skillnaden är att eleverna känner till målen på ett annat sätt nu, då lärare och elever tillsammans ofta går igenom dem i början på varje kurs. De läser dem högt, går igenom och förklarar svåra ord, samt diskuterar tillsammans vad det egentligen betyder/står för. Det visade sig i intervjuerna att eleverna inte kan målen innan de olika kurserna startar, men när de får de vetskap om dem och vet att de ska jobba utifrån de olika kursmålen i samband med betygskriterierna känner de att de har mer kontroll på sina arbete. Alla eleverna är mer eller mindre säkra på att de uppnår målen. E8 svarar på frågan om det: ” Ja det tror jag nog att jag klarar målen. Vi går igenom dem tillsammans i klassen.” En del elever känner att det krävs mer av dem med detta arbetssätt, men de tycker ändå att de uppnår målen. ”Om man vill, lyckas man. Mycket ansvar hänger på mig, men med hjälp av lärare och elever så fixar man det” som E2 säger i intervjun.
4.3 Personlig utveckling
Alla eleverna känner att EPL har påverkat dem positivt som person. De är överens om att de har blivit gladare, positivare och kan jobba mer självständigt nu än de kunde förut. E1 säger: ”Ja, jag känner att jag har lättare att ta kontakt med människor, känner mig gladare.” Likaså visar det sig att eleverna känner att de har mognat och att de nu vet att saker och ting inte är omöjligt utan att det går, eller som E3 uttrycker det: ”Man lär sig mycket här. Arbetssättet får mig att tänka att det går att göra saker, det är inte omöjligt. Jag är mer driftig, vågar mer.” Eftersom eleverna arbetar tillsammans lär de sig av varandra och de lär sig att samarbeta vilket är en mycket viktig kompetens. Sammanfattningsvis så visar det sig att eleverna bara har positivt att säga om den inverkan EPL har på deras personliga utveckling. De säger sig vara gladare, positivare, kan ta ansvar och har mognat vilket visar
på att de växer som personer och börjar förberedas för både vuxen- och arbetslivet efter skolan. Eleverna vill jobba med EPL eftersom de upplever det som ett roligt, motiverande och lättare arbetssätt jämfört med den traditionella undervisningen. Nedan presenteras respondenternas sammanfattning av hur de upplever EPL. Även om deras sammanfattning inte är uttömmande har det under intervjuns gång framkommit, och i detta kapitel redovisats, hur de uppfattar EPL. Deras ord ger en tydlig bild av deras helhetssyn på EPL och vi vill därför i texten som följer citera vad de sagt.
E1: ”Man får många valmöjligheter, det är roligt. Inte lika långtråkigt som vanlig undervisning”.
E2: ”Om man verkligen vill ta stort ansvar och man är redo för det är EPL bra”.
E3: ”Bra, förbereder för att komma ut i verkligheten”.
E4: ”Bra, mycket hänger på dig själv. Man måste veta vad man vill. Lärorikt. Passar inte alla elever, måste vara bestämd, veta vad man vill och vara tålmodig. Men har man viljan så går det”.
E5: ”Roligare att jobba med. Man har mycket tid på sig att göra arbeten.”
E6: ”Skitbra!”
E7: ”Roligt, hjälpt mig att mogna”.
4.4 Coachning
Med undantag av en intervjuperson uppfattar eleverna lärarens roll i EPL som viktig och bra. I jämförelse med hur läraren fungerar i traditionell undervisning uppfattas den som bättre. E1 menar på att: ”Lärarna är glada och man känner sig välkommen.” Eleverna anser att läraren som arbetar på detta sätt förklarar bättre vad som ska göras och hur, samt finns där för att hjälpa till när det behövs. De elever som är nöjda med lärarens roll är eniga om att de får den hjälp de behöver. E7 uttrycker sig så här: ” Nu är den bättre. De berättar vad vi ska göra, vi får papper på det och när vi behöver hjälp kallar vi på dem.” E3 säger sig uppleva att: ”Lärarna känns mer som kollegor. Läraren är mer typ: men har du tänkt på…., vad bra, det kan du göra… uppmuntrande, inte typ du har skrivit fel där, klart till torsdag bla bla bla.”
Som sagt, uppfattningarna om coachen var i det hela positiva, även om E1 tycker att: ”Lärarna är lite stressade så det kan bli lite rörigt för dem också. Men vi är många i klassen.” Att lärarna upplevs stressade och inte har så mycket tid kan ju vara att det är nytt för dem också. E4 tycker att: ”Läraren har inte så mycket tid i vanlig undervisning så man lär inte känna lärarna lika mycket där.”
Den elev som inte är nöjd med lärarens roll i EPL tycker att lärarna inte alltid är nära när det behövs och att de kräver för mycket. Eleven menar vidare att lärarna inte är lika stränga som i den traditionella undervisningen och att eleven av den anledningen inte får saker gjorda.
5 Diskussion och slutsats
Här nedan följer en avslutande diskussion och i den analyserar och tolkar vi de teman som redovisas i resultatdelen från intervjumaterialet utefter undersökningens syfte, våra frågeställningar och tidigare forskning som vi har presenterat i litteraturdelen.
5.1 Individuellt/kollektivt lärande som är fritt under ansvar
Vi drar slutsatsen att eleverna tycker om att ha frihet och ansvar men att ansvaret ibland kan kännas för stort, vilket då gör att EPL kan uppfattas som ett krävande men ändå utvecklande arbetssätt. Detta då främst om man inte tar tag i sina uppgifter direkt utan drar ut på det så att eleven plötsligt har väldigt mycket som ska bli klart samtidigt. Därför arbetar man mycket med de olika kompetenserna som vi redogjort för tidigare för att eleverna ska lära sig att ta ansvar för sitt lärande. I Lpo94 står det att förändringar i arbetslivet ställer nya krav på arbetstagaren och eleverna ska därför i skolan lära sig att ta initiativ och ansvar och kunna arbeta både enskilt och i grupp. Detta är något som eleverna som arbetar enligt EPL metoden lär sig och som verkligen framkommit i våra intervjuer med dem.
Vi tror att detta är ett bra arbetssätt och att det plockar fram det bästa hos eleverna och lärarna. Det gör dem mer mogna och redo för framtiden i arbetslivet eftersom de tar sådant ansvar för sin utbildning och utvecklar så många kompetenser som Peterson & Westlund skriver (2007) om. Precis som Leffler (2006) skriver så är kraven på arbetstagare mycket höga idag och det är inte bara ämneskunskaper som krävs utan det gäller även att ha andra kompetenser och egenskaper också, därför arbetar man mycket med det i det entreprenöriella lärandet.
Att detta arbetssätt är fritt och att man får ta väldigt mycket ansvar var det blandade känslor om hos eleverna, men det övervägande var ändå positivt. Som vi ser det passar det entreprenöriella lärandet vissa elever bra, medan det för andra elever kanske lämpar sig mindre bra, precis som det finns i den traditionella skolan. Det som är avgörande är elevens specifika personlighet, egenskaper och förmågor. Det förklarar varför vissa elever
har ett större behov av lärarens hjälp än andra och upplever EPL som svårt, men ändå stimulerande och roligt.
5.2
Positivt och inspirerande arbetssätt
Hur uppfattar då eleverna det entreprenöriella lärandet? Vi tolkar det som att eleverna uppfattar denna pedagogiska modell mycket positivt. Vi tror att detta är en undervisningsform som kommer att introduceras på många skolor. Det är ett arbetssätt som är mycket krävande att sätta sig in i, då man måste förbereda sig under lång tid innan och även hålla sig ajour under tiden. Men det ger väldigt mycket också. Dels utvecklas man som person och pedagog dels ser man eleverna utvecklas på ett helt annat sätt än vid traditionell undervisning.
Vi fick den uppfattningen att eleverna verkligen tyckte om att arbeta med EPL, ett par elever riktigt strålade det om när vi gjorde intervjuerna och de skulle berätta om sitt arbetssätt. Som en elev uttryckte det under intervjuns gång: ”…..Det är mer likt hur det är i verkligheten….”
En del elever var mycket gladare nu än tidigare. Det gör också att många elever är mer motiverade till att studera än vad de varit förut, de tycker att allt hänger ihop, att det finns ett sammanhang. Selberg (2001) skrev att ”lusten för lärandet ökar om man får möjlighet att vara med och påverka det man ska arbeta med och hur det arbetet ska ske.” Vi förstod på eleverna att de tycker det är roligare nu när de får vara med och bestämma och de känner sig delaktiga på ett helt annat sätt än vid traditionell undervisning. Där kände de att de inte hade något att säga till om alls.
Att inte ha några läromedel upplever eleverna också som positivt med EPL. De arbetar med sin dator och har allt sitt material samlat där istället för att ha det på papper och i pärmar. Att det inte förekommer några prov, mer än de nationella proven som alla måste göra, tycker eleverna också är bra. Istället arbetar de utifrån de olika kursmålen och betygskriterierna vilket eleverna uppskattar. Nu vet de vad ska arbeta utifrån och det underlättar för dem.
5.3
Personlig utveckling
Efter våra intervjuer med eleverna kände vi att de verkligen tror på detta arbetssätt och att de tycker att de utvecklas väldigt mycket. Det kan ju vara på grund av att de arbetar väldigt intensivt med de olika kompetenserna och blir i och med det väldigt medvetna om sin utveckling eftersom de utvärderar kompetenserna med jämna mellanrum. De tycker att de har utvecklats mycket på många olika plan och att de känner att skolan är rolig.
Eleverna upplever sig också vara gladare och positivare i största allmänhet och mer motiverade att arbeta sedan de började med detta arbetssätt. Det är utmärkande drag hos en entreprenöriell elev enligt Björgren som säger att den entreprenöriella eleven har bland annat motivation för arbetet och uthållighet att genomföra det, den är företagsam och har kontroll över sitt lärande och sin utveckling. Därför är det kanske inte konstigt att EU har satt entreprenörskap som en av sina åtta nyckelkompetenser som eleverna ska ha med sig.
Eleverna anser att de lär sig av varandra och lär sig att samarbeta vilket är en viktig egenskap att ha när man kommer ut i arbetslivet samtidigt som de lär sig att bara man vågar och tar tag i saker så går det, det är inte omöjligt som de tidigare kan ha tyckt..
5.4
Coachning
Vad beträffar elevernas syn på lärarens funktion drar vi den slutsatsen att eleverna är medvetna om att ett nytt arbetssätt och nya arbetsuppgifter tar tid att sätta sig in i. Å ena sidan sägs det på ett förstående och snällt sätt att lärarna ibland är stressade och inte alltid verkar prata sinsemellan om frågor som rör det organisatoriska. En annan sak som vi fick fram var att vissa elever upplever det som att det kan bli lite väl stökigt på grund av att klasserna ofta är stora och att handledaren har svårt med att ge alla eleverna den tid de behöver. Eleverna jobbar förvisso mycket för sig själv men de behöver läraren som ett bollplank ibland. Av den anledning skulle det vara bra att se över klassfördelningarna och ha mindre klasser för allas trevnad och hälsa, precis som Ahlberg (2001) tar upp i sin bok om den studie som gjordes i USA.
Å andra sidan upplever de coachen som en stöttande vän som lotsar fram dem på rätt väg under arbetets gång, istället för att agera på ett sätt som kväver deras förmåga att tänka och
reflektera på egen hand. Det är klart och tydligt att det har väldigt goda effekter på motivationen och glädjen. Enligt oss uppfattar eleverna det som att coachen verkligen ser dem ”på riktigt” . De tycker att coachen ser till varje enskild elevs förutsättningar och låter dem ta till vara på det och har det som utgångspunkt. Det kan bero på, precis som Ferm (1995) antydde, att coachen i EPL på ett enkelt sätt kan individualisera undervisningen då pedagogiken i EPL utgår från elevens intresse och förutsättningar.
Kort sagt, de huvuduppgifter och sätten att utföra dem på som Peterson & Westlund (2007) menade att coachen har anser vi upplevs som mycket positiva av de elever som är väldigt självgående, driftiga och ansvarsfulla. Dessa elever klarar av sin skolgång och utvecklas genom att få vägledning och frihet. Vi uppfattar det som att de anser att det arbetssättet definitivt har god inverkan på deras inre motivation och lärande. De tycker att coachen är tillräckligt nära om det behövs och att bara är till att fråga om det är något. De känner att coachen uppmuntrar dem till att tänka själv, våga och ta initiativ. Däremot, de mindre driftiga elever som har svårare för att ta egna initiativ och ansvar har svårt för att på egen hand genomföra sina arbeten. De önskar att coachen hade funnits mer till hands och hjälpt till.
Detta resonemang speglar det som Röe Ödegard menade (enligt Leffler 2006) att coachen ska göra, nämligen, att engagera sig i elevernas arbete utan att komma för nära. Då eleverna är i behov av mer eller mindre styrning från coachens sida upplevs därmed coachens funktion på olika sätt.
5.5 Slutkommentar och vidare forskning
Stora skillnader som eleverna uppfattar mellan de olika undervisningssätten är att de får ta mer ansvar, det är fritt, läraren är mer en handledare och det finns inga läxor och prov, vilket gör att EPL är att föredra enligt eleverna. Eleverna ser verkligen skillnaderna på liknande sätt som Peterson & Westlund (2007) skriver i sin tabell. (se s.15 i detta arbete). Om man ser till det som var mindre smickrande angående EPL, så var det främsta att ett par tyckte att det startades upp för många projekt. De eleverna ville att det skulle vara färre till antalet. Vi misstänker dock att det kan vara så att de fortfarande håller på med A-projekten som är korta och att de inte har kommit vidare till B och C A-projekten ännu, som kan vara över flera veckor. Men överlag var det positivt och kändes verkligen intressant
att få göra intervjuerna med dem. Som fortsatt forskning skulle det vara intressant att intervjua dessa elever igen när de gått igenom hela gymnasiet med detta arbetssätt och se vad de tycker då och hur de ställer sig till EPL. Likaså att jämföra betygen för att se om detta arbetssätt gör någon skillnad där.
Referenser
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet, Lund, Studentlitteratur
Backström-Widjeskog, Bettina (2008). Du kan om du vill: Lärares tankar om fostran till
företagsamhet. Åbo. Åbo Akademis förlag.
Björgen, Ivar (1995:4). Ansvar for egen läring: Den profesjonelle elev og student. Trondheim: Tapir förlag
Ferm, Christer (1993). Demokrati i praktiken: Handbok för lärare om samverkan med
elever och föräldrar. Stockholm.
Forssell, Anna (2005). Boken om pedagogerna, Stockholm: Liber
Johannisson, Bengt & Madsén, Torsten (1997:3). I entreprenörskapets tecken: En studie
av skolning i förnyelse. Stockholm: Närings- och handelsdepartementet.
Lpf 94, (1994) Läroplanen för det frivilliga skolformerna
Leffler, Eva (2006). Företagsamma elever: Diskurser kring entreprenörskap och
företagsammhet i skolan, Umeå Universitet, Tryckt Print & Media.
Lendahls, Birgit & Runesson, Ulla (1995). Vägar till elevers lärande, Lund, Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund. Studentlitteratur
Peterson, Marielle & Westlund, Christer (2007). Så tänds eldsjälar – en introduktion i
Remes, Liisa (2001). Yrittäjyyskasvatus pedagogigessa toimintatehtävässä. Kasvatus 32, (4), 368-381
Røe Ødegård, Inger Karin (2000). Framtiden på timeplanen: Pedagogisk entreprenörskap. Kristiansand: Høyskoleförlaget AS.
Schumpeter, Joseph (1983). The theori of economic growth. (1934) New Brunswick (U.S.A): Greenwich, CT: Information Age Press.
Selberg, Gunvor (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande, Lund, Studentlitteratur
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer, Lund. Studentlitteratur.
Westbury, Ian (2003). Evaluating a national curriculum reform. I arbetet: P. Haug and T. A.Transaction Publisher cop. Scwandt (Eds.). Evaluating educational reforms:
Scandinavian perspectives.(pp. 189-207).
Föreläsningar
Josefsson, Robin, Utbildning steg 4 i EPL, 2-3 feb. 2009 Helsingborg
Internet
Lilla Nyfikna http://rorelsehinder.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=497c0117-e0ee-
