Försurningssituationen i rinnande vatten: Västra Götaland

Försurningssituationen

i rinnande vatten

Västra Götaland

Ingemar Abrahamsson Ulf Ericsson

Förord

Denna rapport behandlar försurningsläget i Västra Götalands rinnande vatten hösten 2001. Undersökningen som redovisas omfattade 220 slumpvis utvalda vattendrag i länet.

Rapporten som tagits fram inom ramen för Länsstyrelsens miljömålsprojekt utgör ett underlag för regionala anpassningar och preciseringar av miljömålet. Utvärde-ringen har gjorts av Medins sjö- och Åbiologi på uppdrag av Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Västra Götaland

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...

Inledning ...

Metoder ...

Provtagning och analys ... 5

Urval ... 5 Beräkningar ... 6 Påverkan av kalkning... 6 Bedömning av försurningspåverkan ... 6

Resultat ...

Bedömning av påverkansgrad ...

Alkalinitetens avvikelse från förindustriell nivå ... 13

pH-värden ... 14

Oorganiskt aluminium ... 16

Alkalinitet ... 17

Försurning och kalkning ... 19

Diskussion ...

Beräkning av förindustriell alkalinitet ... 23

Tidpunkten för provtagningen ... 24

Kartunderlag vid slumpurval ... 24

Jämförelse med riksinventeringen ... 25

Framtidsprognos ... 25

Framtida uppföljning ... 26

Slutsatser ...

Sammanfattning

Denna rapport behandlar försurningsläget i Västra Götalands rinnande vatten baserat på en vattenkemisk undersökning av 220 vattendrag hösten 2001. Syftet är att beskriva dagens situation och diskutera den närmaste framtiden i förhållande till det nationella miljömålet att högst 15% av sträckan rinnande vatten skall vara drabbad av antropogen (onaturlig) försurning år 2010. Rapporten skall dessutom utgöra ett underlag för regionala anpassningar och preciseringar av miljömålet samt ligga till grund för åtgärdsstrategiska överväganden.

I november 2001 var 11 % (±4 %) av Västra Götalands vattendrag på röda kartan

onaturligt sura med låga pH-värden och höga halter av oorganiskt aluminium. Av länets totala vattendragssträcka på röda kartan, 12 135 km, var således ca 1 300 km rinnande vatten påverkade av surt vatten. Provtagningen genomfördes under en period med relativt låg vattenföring. Detta medför att resultaten ger en bild som inte är representativ för den situation som råder vid mer ogynnsamma klimatbetingelser. Från biologisk synpunkt är det ”surstötar” vid högvatten eller efter torrperioder som

är avgörande. Av länets vattendrag beräknades 24 % (±6 %) vara i riskzonen för

skadliga pH-värden och aluminiumhalter under ”surstötar”. De provtagna vatten-dragen valdes genom slumpurval från röda kartan. De minsta bäckarna, som är särskilt känsliga för surt nedfall, är därför underrepresenterade i undersökningen. Av länets rinnande vatten med kontinuerliga flöden torde därför i storleksordningen 20-30% vara antropogent försurade.

Den nuvarande försurningssituationen i länets vattendrag kommer knappast att förändras under innevarande decennium. I de starkt sura vattendragen kommer vattenkemin långsamt att återhämta sig men pH-värdena kommer under överskådlig tid att ligga på nivåer som medför att surhetskänslig fauna inte kan återkolonisera. I måttligt sura vatten uppstår troligen inga större förändringar av pH-nivåerna under de närmaste åren. Dessutom kan många sura vatten, särskilt i sydvästra Sverige, med tiden komma att bli mycket känsliga för surstötar vid stormar och kraftiga västvindar. Under dessa ”havssaltepisoder” kan hög deposition av klorid ge upphov till kraftigt sjunkande pH-värden till följd av utarmade förråd av baskatjoner i marken.

Enligt det nationella delmålet skall högst 15 % av landets vattendrag vara drabbade av antropogen försurning år 2010. Utifrån resultaten i denna rapport får det anses högst osannolikt att ett motsvarande delmål för Västra Götaland kan uppnås utan extraordinära åtgärder. I dagsläget är uppskattningsvis ca 25 % av länets vattendrag onaturligt sura och denna andel kommer inte nämnvärt att minska till år 2010 på grund av naturlig återhämtning. Endast utökade kalkningar kan på 10 års sikt förändra försurningssituationen i länets rinnande vatten.

Inledning

Regeringens miljöpolitiska mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta (Regeringskansliet 2001). Arbetet skall vägledas av 15 miljökvalitetsmål som beskrivs i regeringens proposition ”Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier” (prop. 2000/01:130). Propositionen antogs av riksdagen den 23 november 2001. Miljömålet ”Bara naturlig försurning” innebär bl a att de försurande effekterna av syranedfall inte skall överskrida vad sjöar och vattendrag tål. Ett av delmålen är: ”år 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan”.

Denna rapport behandlar försurningsläget i Västra Götalands rinnande vatten baserat på en vattenkemisk undersökning av 220 vattendrag hösten 2001. Syftet är att beskriva dagens situation och diskutera den närmaste framtiden i förhållande till miljömålet att högst 15% av sträckan rinnande vatten skall vara onaturligt sura år 2010. Rapporten skall dessutom utgöra ett underlag för regionala anpassningar och preciseringar av målet samt ligga till grund för åtgärdsstrategiska överväganden.

Metoder

Provtagning och analys

Provtagningen av de 220 lokalerna genomfördes 5-20 november 2001. Vattenproven togs på ett djup av 0,3 m. I samband med provtagningen bestämdes vattendrags-bredden och vattenhastigheten på lokalerna (bilaga 1) samt vattentemperaturen (bilaga 2). Bredden uppskattades med ögonmått och hastigheten i en fyrgradig skala (0=stillastående, 1=lugnflytande, 2=strömmande, 3=forsande).

Vattenproven analyserades av ITM (Institutet för tillämpad miljöanalys) med avse-ende på färg (FARG-NK), konduktivitet (KOND-25), pH, aciditet (AC-NPQ), alkalinitet (ALK-NPQ), klorid (CL-DJQ), sulfat (SO4-DJQ), natrium (NA-NFQ), kalium (K-NFQ), kalcium (CA-NFQ), magnesium (MG-NFQ), syralösligt alumi-nium (AL-NS), totalt monomert alumialumi-nium (AL-NAD), stabilt monomert alumialumi-nium (ALS-NAJ) och labilt monomert aluminium (ALL-NAJ). Den sistnämnda para-metern kallas genomgående oorganiskt aluminium i rapporten. Analysresultaten redovisas i bilaga 2.

Urval

Urvalet gjordes på röda kartan (skala 1:250 000) för att undvika provtagning av vattendrag som regelbundet torkar ut. Dessutom är längden vattendrag på röda kartan beräknad för Västra Götalands län. Provtagningslokalernas läge bestämdes via ett slumpurval av 220 provtagningssträckor i länet. En provtagningssträcka definieras som den sträcka rinnande vatten som avgränsas av mynningarna av första uppströms belägna tillflöde respektive första nedströms belägna tillflöde på röda kartan. Provtagningssträckorna valdes genom slumpurval av koordinatpunkter inom en rektangel som avgränsas av koordinatlinjerna 6339 och 6575 respektive 1230 och 1437 i rikets nät. Koordinatpunkten angav en provtagningssträcka om den fanns i länet och maximalt 1 km från ett rinnande vatten på röda kartan. Om flera punkter angav samma provtagningssträcka valdes endast den första. Fanns flera rinnande vatten inom en radie av 1 km valdes den närmaste. Totalt behövdes 684 koordinat-punkter för att identifiera 220 provtagningssträckor. Inom provtagningssträckan förlades provtagningen i första hand till den vattendragspunkt som låg närmast den utslumpade koordinatpunkten. I ca 60% av fallen flyttades dock provtagnings-punkten – inom den definierade provtagningssträckan – till närmaste bilväg för att underlätta provtagningen. Knappt hälften flyttades uppströms och övriga nedströms. De som flyttades i förhållande till koordinatpunkten redovisas i bilaga 1.

Beräkningar

Alkalinitetens (och aciditetens) förändring till följd av antropogent svavelnedfall beräknas enligt Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder. Dessa baseras på

Bernes (1991) ekvation för beräkning av förindustriell alkalinitet (alk₀):

alk₀ = alk + (1-F)(SO4* - SO4*₀), där

F=0,8 arctan (4,3(alk+0,2)); SO4* = SO4 – 0,103 Cl; SO4*

0 = 0,005 + 0,05 BC*.

Den statistiska säkerheten i relativa frekvenser anges som konfidensintervall (95 %) beräknade från de relativa frekvensernas standardavvikelse multiplicerat med 1,96 (normalapproximation).

Påverkan av kalkning

De vattendrag som var påverkade av kalkningar i uppströms belägna ytvatten eller våtmarker har identifierats via länsstyrelsens kalkningsregister. Lokaler där uppströms-kalkning inte utförts under de senaste fem åren har betecknats som opåverkade av kalkning. För övriga har kalkningspåverkan definierats som stark eller svag. Lokaler med stark påverkan har generellt en vattenkemi som är kraftigt påverkad av kalkning. De är belägna inom eller strax nedströms åtgärdsområden för kalkning. På lokaler med svag påverkan bedöms vattenkemin endast i liten utsträckning ha förändrats av kalkning. De är genomgående belägna långt nedströms kalkade vatten.

Bedömning av försurningspåverkan

De två begreppen onaturlig surhet och försurningskänsliga vatten används i rappor-ten. De bör därför närmare definieras. Med onaturligt sura (antropogent försurade) vattendrag avses lokaler där vattnet är så surt att faunan sannolikt är negativt påverkad med avseende på art- eller individantal. Surheten skall ha uppkommit genom mänsklig (antropogen) påverkan. Med försurningskänsliga vattendrag menas för-utom onaturligt sura lokaler även vattendrag som är starkt påverkade av kalkning. I denna rapport bedöms vatten som uppvisar pH-värden under 6,3 eller halter av

oorganiskt Al över 50 µg/l vara onaturligt sura. För pH gäller då att alkaliniteten

dessutom uppvisar en betydande avvikelse från beräknat förindustriellt värde. När alkaliniteten understiger 75% av beräknat förindustriellt värde bedöms den vara betydligt förändrad. Alkaliniteten har dessutom använts som ett mått på risken för faunapåverkan i vattendragen under högvattenföring.

Resultat

Avrinning

Under provtagningsperioden i november 2001 var avrinningen i Västra Götalands län något lägre än medelvärdet för åren 1980-2001 (figur 1). Avrinningen var dessutom betydligt lägre än månadsmedelvärdet för november.

Figur 1. Medelavrinningen i Nossan (2213 Eggvena), Ösan (1639 Törnestorp) och Töftedalsån (2215 Krokfors kvarn). Stationerna avvattnar avrinningsområden på 332, 167 respektive 116 km2_{. Andelen}

sjöyta inom de tre avrinningsområdena är 3 %, 0,3 % respektive 3,5 %. 0

10 20 30 40

Nossan Ösan Töftedalsån

Avrinning (l/(sxkm2))

Bredd

De provtagna vattendragen hade en bredd på 0,5-125 m förutom en lokal i Göta älv som var 300 m bred. Medianbredden var 2,5 m. Merparten var 1-5 m breda (figur 2). Endast 7 % var bredare än 10 m. De vattendrag som var opåverkade av kalkning hade en medianbredd på 2 m. Vid kalkningspåverkade lokaler var medianbredden 2,5 m.

Figur 2. Vattendrags-bredd på 220 provtagna lokaler.

Kalkningspåverkan

Av de 220 provtagna vattendragen var 69 påverkade av kalkningsåtgärder i avrinnings-området. Av dessa bedömdes 44 vara starkt påverkade av kalkning med avseende på syra-baskemi medan 25 var svagt påverkade. I de förstnämnda var medianbredden 2 m. I de sistnämnda var den 7 m. I fyra av de kalkningspåverkade lokalerna noterades pH-värden på 6,2 eller lägre. Det var bäck från sjön Löv (nr 48), bäck från Hallsjön (nr 49) på Halleberg, Hiån (nr 92) i den övre delen av Torestorpsån samt bäck från St Bodasjön (nr 197). Samtliga bedömdes vara starkt påverkade av kalkning. I bäckarna från Hallsjön och St Bodasjön uppmättes dessutom höga halter av oorganiskt

aluminium, mer än 50 µg/l. 0 5 10 15 20 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5-5 6-10 11-20 25-100 >100 Bredd (m) Andel lokaler (%)

pH-värden

De provtagna vattendragen hade pH-värden på 4,3-8,3 (figur 3). Medianvärdet var 6,9. I 34 lokaler var pH-värdet lägre än 6,3. I de vatten som var opåverkade av kalkning uppvisade pH ett tydligt positivt samband med vattendragsbredden (figur 4). Små vattendrag var generellt surare än större vattendrag. I kalkningspåverkade vatten fanns däremot inget tydligt samband mellan pH och bredd. Vattendrag med pH-värden under 6,3 var generellt små och okalkade. De var 0,5-4 m breda förutom tre som var 5-7 m breda. I Lafsån (nr 177) och Musån (nr 162) var pH-värdena avvikande låga i relation till vattendragsbredden. Lokalerna var fem respektive sju meter breda och uppvisade pH-värden på 5,1 respektive 5,3. I Forentorpabäcken (nr 6) och Slafsan (nr 76) noterades pH över åtta. De båda vattendragen avvattnar kalkrika marker i tillrinningsområdet till Hornborgasjön.

Figur 3. pH-värden i 220 vatten-drag.

Figur 4. Sambandet mellan pH-värde och vattendragsbredd på kalkningspåverkade (n=69) och ej kalkningspåverkade (n=151) lokaler. 0 10 20 30 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 pH Antal lokaler 4 5 6 7 8 9 0 1 10 100 1000 Bredd (m) pH

Sulfat

Sulfathalterna uppgick till 0,018-2,6 mekv/l med ett medianvärde på 0,13 mekv/l (figur 5). Sex lokaler uppvisade halter under 0,05 mekv/l. I flertalet vattendrag med låga sulfathalter registrerades också höga färgtal. Detta beror på riklig förekomst av myrmarker i avrinningsområdet där sulfat kan fastläggas i form av sulfider. Sulfat kommer naturligt från havet med vindar och nederbörd. Sulfathalter utan påverkan från havssalt benämns icke-marina halter och beräknas utifrån vattnets kloridhalt. De icke-marina sulfathalterna uppvisar ett starkt samband med icke-marina baskatjoner (figur 6). Sambandet orsakas av att sulfat även härrör från mineralvittring i berg och jord. I lågalkalina vatten bidrar atmosfäriskt svavelnedfall vanligen till en stor andel av sulfathalterna. Det antropogena bidraget till dagens sulfathalter i länets vattendrag kan uppskattas till 0,04-0,07 mekv/l (figur 6). I flertalet av länets vattendrag med sulfathalter under 0,15 mekv/l utgör således sulfat från industriella utsläpp drygt hälften av de uppmätta halterna.

Figur 6. Sambandet mellan icke-marina baskatjonhalter (BC*) och icke-marina sulfathalter (sul-fat*) i 151 okalkade vattendrag. Linjen markerar det beräknade förindustriella haltsambandet: sulfat* = 0,005 + 0,05BC* (Na-turvårdsverket 1999). Ett sam-band som endast gäller vatten-drag opåverkade av sedimentär berggrund (Wilander 1994). Sambandet gäller därför inte högalkalina vatten i de östra de-larna av Västra Götalands län. Figur 5. Sulfathalter i 220 vatten-drag. 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0 1 2 3 BC* (mekv/l) Sulfat* (mekv(l) Förindustriellt samband 0 20 40 60 80 <0,1 0,1-0,2 0,2-0,3 0,3-0,4 0,4-0,5 0,5-0,6 0,6-0,7 0,7-0,8 >0,8 Sulfat (mekv/l) Antal lokaler

Alkalinitet

I de provtagna vattendragen var alkaliniteten (aciditeten) -0,08-5,9 mekv/l (figur 7). Medianvärdet var 0,28 mekv/l. I 24 lokaler var alkaliniteten 0,05 mekv/l eller lägre. Alkalinteten uppvisade ett negativt samband med vattendragsbredden i de vatten som var opåverkade av kalkning (figur 8). Detta beror på de höga alkaliniteter som uppträder i många mindre vattendrag i anslutning till Falbygdens kalkberggrund. I kalkningspåverkade lokaler fanns däremot inget sådant samband. Vattendrag med värden över 1 mekv/l var generellt små och samtliga var okalkade. De var upp till 5 m breda förutom fyra som var 7-15 m breda. Stora vattendrag med hög alkalinitet var bl a Sjöråsån (nr 62), Ätran vid Blidsberg (nr 132) och Afsån (nr 176). Dessa lokaler var 10-15 m breda och uppvisade värden på 1,9, 1,6 respektive 1,2 mekv/l. I 13 vattendrag uppmättes aciditet (negativ alkalinitet). De var opåverkade av kalkning och huvudsakligen små med bredder på 0,5-1,5 m. Den högsta aciditeten, 0,083 mekv/l, registrerades i en liten bäck belägen 5 km NO om Åmål (nr 148).

Figur 7. Alkalinitet (aciditet) i 220 vattendrag.

Figur 8. Sambandet mellan alkalinitet (aciditet) och vattendragsbredd på kalkning-spåverkade (n=69) och ej kalkningspåverkade (n=149) lo-kaler. 0 20 40 60 <0 0-0,1 0,11-0,2 0,21-0,3 0,31-0,4 0,41-0,5 0,51-0,6 0,61-0,7 0,71-0,8 0,81-0,9 0,91-1 >1 Alkalinitet (mekv/l) Antal lokaler -1 0 1 2 3 4 5 6 0 1 10 100 1000 Bredd (m) Alkalinitet (mekv/l)

Oorganiskt aluminium

Halter av oorganiskt aluminium upp till 168 µg/l registrerades (figur 9). Medianhalten

var 9 µg/l. Halterna av oorganiskt Al uppvisade ett tydligt negativt samband med pH

(figur 10). I 25 lokaler var halterna över 50 µg/l. De hade pH-värden under 6,5 och

var generellt små och okalkade. Endast två var kalkningspåverkade (nr 49, 197). I två vattendrag, nr 134 och 153, var halterna av oorganiskt Al avvikande låga i förhållande till pH-värdena (figur 10). De uppvisade höga färgtal, 450 respektive 220, och mycket låga sulfathalter. De låga sulfathalterna, mindre än 0,05 mekv/l, medförde att vattendragen bedömdes vara naturligt sura (se avsnitt Alkalinitetens avvikelse från

förindustriell nivå). Anmärkningsvärt är att lokalen med den högsta halten, 168 µg/

l (nr 148), också hade låga sulfathalter och hög färg samt bedömdes vara naturligt sur.

Figur 9. Halter av oorganiskt alu-minium (labilt monomert Al) i 220 vattendrag.

Figur 10. Sambandet mellan oor-ganiskt aluminium (labilt monomert Al) och pH i kalknings-påverkade (n=69) och ej kalkningspåverkade (n=151) lo-kaler. 0 20 40 60 80 <3 3-10 10-20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-80 >80 Oorganiskt Al (µg/l) Antal vattendrag 0 50 100 150 200 4 5 6 7 8 9 pH Oorganiskt Al (µg/l)

Bedömning av påverkansgrad

Alkalinitetens avvikelse från förindustriell nivå

Svavelnedfall från industriella utsläpp har reducerat alkaliniteten i många jonsvaga vatten under de senaste hundra åren. Den uppmätta alkalinitetens avvikelse anger den andel som återstår av ett beräknat förindustriellt värde. Förindustriell alkalinitet kan inte beräknas på kalkningspåverkade vatten. Av 151 vattendrag opåverkade av kalkning hade 19 en alkalinitet som var mindre än 75% av den beräknade för-industriella alkaliniteten (figur 11). Detta betecknas som en betydande avvikelse. För resterande 132 lokaler beräknas avvikelsen från det förindustriella värdet vara obetydlig. Den nuvarande alkalinitetens förändring uppvisar ett starkt samband med uppmätt alkalinitet. Ju lägre alkalinitet desto större avvikelse från det förindustriella värdet (figur 12). Fyra lokaler uppvisar dock en obetydlig förändring trots att aciditet (negativ alkalinitet) registrerades i vattnet. De fyra vattendragen (nr 42, 134, 148, 153) avvattnar en stor andel myrmarker samt karakteriseras av höga färgtal, 100-450, och mycket låga sulfathalter. De låga sulfathalterna, mindre än 0,05 mekv/l, medför att vattendragen bedöms vara huvudsakligen naturligt sura. En surhet som främst orsakas av organiska syror i mark och vatten.

Figur 11. Den uppmätta alkalinitetens/aciditetens avvikelse i förhållande till beräknad förindustriellt värde i 151 vattendrag opåverkade av kalkning. Ett värde på 0,25 anger att den uppmätta alkaliniteten utgör 25% av beräknad förindustriell alkalinitet alternativt att den uppmätta aciditeten är fyra ggr hö-gre än den förindustriella.

2 1 5 11 132 0 50 100 150 <0,1 Extrem 0,1-0,25 Mycket stor 0,25-0,5 Stor 0,5-0,75 Måttlig >0,75 Obetydlig Avvikelse från förindustriellt alkalinitet

pH-värden

Vattnets pH-värde utgör ett ofta tillämpat mått på i vilken utsträckning vatten-anknuten fauna är negativt påverkad av surt vatten. Generellt gäller att skador börjar uppträda när pH understiger 6,0 (se t ex Degerman & Lingdell 1993, Herrmann m fl 1993, Degerman m fl 1994). Några arter, bl a lax, torde emellertid påverkas redan vid pH-värden under 6,3 (Fiskeriverket 1999, Naturvårdsverket 2002). I denna rapport bedöms vatten med pH-värden på 6,2 eller lägre vara så sura att förekomsten eller reproduktionen av känslig fauna med stor sannolikhet är påverkad. Det motsvarar ett försurningstillstånd som i Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder betecknas som surt eller mycket surt. I 34 lokaler (15 %) var pH-värdet 6,2 eller lägre (figur 13). Fyra lokaler var starkt påverkade av kalkning (figur 14) medan tolv bedöms vara naturligt sura då alkaliniteten beräknas vara obetydligt förändrad av svavelnedfall (figur 15). Vid provtagningstillfället var således 22 lokaler (10%) så försurade av atmosfäriskt svavelnedfall att faunan i vattendragen kan antas ha tagit skada. De kan därför betecknas som onaturligt sura. De var generellt små. Medianbredden var 1,5

m. Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 22 ±8,8 lokaler (10 ±4 %).

Figur 12. Samband mellan alkalinitet/aciditet och dess beräknade avvikelse från förindustriellt värde i 151 vattendrag opåverkade av kalkning. En avvikelse på 0,25 anger att den uppmätta alkaliniteten utgör 25% av beräknad förindustriell alkalinitet alternativt att den uppmätta aciditeten är fyra ggr hö-gre än den förindustriella.

0 0,25 0,5 0,75 1 1,25 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Alkalinitet (mekv/l) Avvikelse fr å n f ö rindustriell alkalinitet

Figur 15. Alkalinitetens förändring till följd av försurande svavelned-fall i 151 okalkade vattendrag uppdelat på två pH-klasser: sura vatten (≤6,2) respektive övriga (>6,2). Graden av förändring har bedömts utifrån alkalinitetens avvikelse från förindustriell alkalinitet. Betydlig förändring innebär att kvoten mellan nuva-rande alkalinitet och ursprunglig är mindre än 0,75.

Figur 13. pH-värden i 220 vatten-drag. Gränsen för sura till mycket sura vatten (pH≤6,2) har marke-rats.

Figur 14. Påverkansgrad av kalk-ning i 69 kalkkalk-ningspåverkade vattendrag uppdelat på två pH-klasser: sura vatten (≤6,2) res-pektive övriga (>6,2). 4 5 6 7 8 9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Percentil pH 4 40 0 25 0 20 40 60 80 100 120 pH ≤6,2 pH >6,2 Antal vattendrag

Stark påverkan Svag påverkan

18 2 12 119 0 20 40 60 80 100 120 140 pH ≤6,2 pH >6,2 Antal vattendrag

Oorganiskt aluminium

Halten av oorganiskt aluminium är ett alternativt mått på i vilken utsträckning ett vatten är onaturligt påverkade av antropogena syratillskott. I denna rapport har den halt som bedöms utgöra en kritisk gräns för fisk använts för att belysa i vilken utsträckning faunan i länets vattendrag kan vara drabbad. Enligt Lydersen & Löfgren (2000) kan negativa effekter på fiskfaunan i nordiska ytvatten förväntas när halten

överstiger intervallet 20-80 µg/l. För lax och mört bedöms den kritiska gränsen vara

20 µg/l. För abborre och öring 80 µg/l. Naturvårdsverket (2002) har satt den kritiska

gränsen för lax och mört till 30 µg/l och för abborre och öring till 50 µg/l. I denna

rapport bedöms halter över 50 µg/l ge upphov till negativa effekter på faunan i länets

vattendrag. Halter överstigande detta värde kan på goda grunder även anses härröra från antropogen försurning av mark och vatten.

Figur 17. Kalkningspåverkan i vattendrag med för akvatisk fauna ogynnsamma halter av oorganiskt Al (>50 µg/l) respek-tive i övriga lokaler (<50 µg/l). Figur 16. Halter av oorganiskt aluminium i 220 vattendrag. Den kritiska gränsen (50 µg/l) har markerats. 0 50 100 150 200 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Percentil Al (µg/l) 128 23 67 2 0 50 100 150 <50 >50 Oorganiskt Al (µg/l) Antal vattendrag

I 25 vattendrag (11 %) var halterna av oorganiskt Al högre än 50 µg/l (figur 16) och bedöms därmed vara onaturligt sura. De var generellt små med en medianbredd på 1,5 m. pH-värdena var 4,8-6,2 förutom i ett fall där 6,4 registrerades. Två lokaler var påverkade av kalkning (figur 17). I fyra av de 25 vattendragen bedömdes alkalinitetens förändring från förindustriellt värde vara obetydlig (nr 83, 148, 153, 188). Det

statistiska konfidensintervallet (95%) är 25 ±9,2 lokaler (11,4 ±4,2 %).

Alkalinitet

Vid provtagningstillfället var avrinningen förhållandevis låg, endast drygt hälften av medelvärdet för åren 1980-2001 (figur 1). Detta medför att resultaten med avse-ende på pH-värden och oorganiskt Al inte förmår att avspegla den situation som föreligger när vattendragen är som mest sura. Syra-baskemin i rinnande vatten sam-varierar starkt med fluktuationer i vattenföringen. Normalt uppstår ”surstötar” vid högflöden eller i samband med kraftiga regn efter torrperioder. Alkaliniteten, som mäter vattnets buffertförmåga mot sura tillskott, kan användas för att uppskatta i vad mån ett vattendrag riskerar att drabbas av skadligt låga pH-värden under hög-vattenföring. I två tidsserievattendrag, Lillån och Svedån, var alkaliniteten i novem-ber 2001 ca 0,1 mekv/l högre än de minimivärden som har registrerats under senare år (figur 18, 19). Denna skillnad kan användas för att påvisa vilka av de 220 vatten-dragen i denna undersökning som riskerar att drabbas av surt vatten vid högflöden. Lillån och Svedån är belägna strax utanför Västra Götalands länsgräns och bedöms vara relativt representativa för mindre till medelstora sjöfattiga vattendrag i sydväs-tra Sverige. De indikerar att vattendrag med en alkalinitet under 0,15 mekv/l i no-vember 2001 kan komma att uppvisa värden under 0,05 mekv/l under sura episoder. En alkalinitet under 0,05 mekv/l medför att pH-värden och halter av oorganiskt Al

tenderar att understiga 6,0 respektive överstiga 50 µg/l.

Figur 18. Månatlig alkalinitet/aci-ditet i Lillån (Oskarsström) åren 1998-2001. Värdet i november 2001 är markerat. Lillån är ett till-flöde till Nissan i Hallands län med ett avrinningsområde på 24 km2 _{och en sjöandel på 1 %.} -0,1 0 0,1 0,2 1998 1999 2000 2001 Alkalinitet (mekv/l)

Figur 19. Månatlig alkalinitet i Svedån åren 1995-2001. Värdet i november 2001 är markerat. Svedån är ett tillflöde till Vättern i Jönköpings län med ett avrinningsområde på 43 km2 _och

en sjöandel på 4 %. Svedån är svagt kalkningspåverkad.

Figur 21. Kalkningspåverkan i vattendrag med riskabelt låg alka-linitet (<0,15 mekv/l) respektive i övriga lokaler (≥0,15 mekv/l).

Figur 20. Alkalinitet i 220 vatten-drag. Andel lokaler med alkalinitet under 0,15 mekv/l har markerats.

Av de 220 provtagna lokalerna uppvisade 53 vattendrag (24 %) en alkalinitet mindre än 0,15 mekv/l (figur 20). En tredjedel av lokalerna var påverkade av kalkning (figur

21). Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 53 ±12,4 lokaler (24,1 ±5,6 %).

-0,5 0 0,5 1 1,5 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Percentil Alkalinitet (mekv/l) 36 115 17 52 0 50 100 150 <0,15 ≥0,15 Alkalinitet (mekv/l) Antal vattendrag

Ingen kalkning Kalkning uppströms 0 0,1 0,2 0,3 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Alkalinitet (mekv/l)

Försurning och kalkning

Onaturligt sura vattendrag och lokaler som var starkt påverkade av kalkning kan betecknas som försurningskänsliga. De bedöms vara beroende kontinuerliga kalkningar för att faunan inte skall skadas av surt nedfall.

Förutom de 22 lokalerna med onaturligt låga värden uppvisade 40 lokaler pH-värden över 6,2 samtidigt som de var starkt påverkade av kalkning (figur 15). Detta innebär att 62 vattendrag (28%) var eller kan antas ha varit betydligt påverkade av antropogen försurning (figur 22). De är genomgående små med en medianbredd på 2 m. Den geografiska fördelningen av de onaturligt sura och kalkade lokalerna är inte slumpartad (figur 24). Vattendragen är företrädesvis belägna i en bred korridor från nordvästra Dalsland och norra Bohuslän ner till Sjuhäradsbygden i den sydvästra delen av länet. Därutöver förekommer några i anslutning till Tivedenområdet i

gränstrakterna mot Örebro län. Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 62 ±13,1

lokaler (28,2 ±6 %).

Figur 22. Försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av uppmätta pH-värden och alkalinitetens avvikelse vid provtagningstillfället samt kalkningspåverkan. Vattendrag med stor försurningskänslighet utgörs av onaturligt sura och okalkade lokaler (pH ≤6,2; n=18) och starkt kalkningspåverkade vatten (n=44). De mindre känsliga omfattar svagt kalkningspåverkade lokaler med pH >6,2 (n=25) samt okalkade lokaler som var naturligt sura (pH ≤6,2) eller hade pH över 6,2 (n=133).

0 50 100 150 200

Stor känslighet Liten känslighet

Antal vattendrag

I 25 lokaler var halterna av oorganiskt aluminium över 50 µg/l. Av de vattendrag som

uppvisade halter under 50 µg/l var 42 starkt påverkade av kalkning. Således kan 67

lokaler (30 %) antas vara känsliga för surt nedfall (figur 23). I huvudsak är det samma lokaler som bedömdes vara försurningskänsliga på grundval av låga pH-värden och

kalkningspåverkan (figur 25). Det statistiska konfidensintervallet (95%) är 67 ±13,4

lokaler (30,5 ±6,1 %).

I 53 lokaler var alkaliniteten lägre än 0,15 mekv/l. Av de övriga var 30 vattendrag starkt påverkade av kalkning. Detta innebär att 83 lokaler (38 %) är kalkade eller riskerar försurningspåverkan vid ”surstötar”. Det statistiska konfidensintervallet

(95%) är 83 ±14,1 lokaler (37,7 ±6,4 %).

Figur 23. Försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av uppmätta halter av oorganiskt Al. Vattendrag med stor känslighet utgörs av okalkade lokaler med halter över 50 µg/l (n=23) och starkt kalkningspåverkade vatten (n=44). Vattendrag med liten känslighet omfattar svagt kalkningspåverkade lokaler (n=25) och okalkade lokaler (n=128) med halter under 50 µg/l.

0 50 100 150 200

Stor känslighet Liten känslighet

Antal vattendrag

Figur 24. Bedömning av försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av pH-värden och alkalinitetens avvikelse vid provtagningstillfället. Vattendragen är indelade i onaturligt sura (pH≤6,2; n=22), starkt kalkningspåverkade (n=40) och opåverkade lokaler (n=158). De opåverkade utgörs av okalkade och svagt kalkningspåverkade vattendrag (pH>6,2) samt naturligt sura lokaler (pH≤6,2).

Figur 25. Bedömning av försurningskänslighet i 220 vattendrag på grundval av halter av oorganiskt aluminium. Vattendragen är indelade i lokaler med höga halter (≥50 µg/l; n=25), starkt kalkningspå- verkade lokaler (<50 µg/l; n=42) och opåverkade lokaler (n=153). De opåverkade utgörs av okalkade och svagt kalkningspåverkade vattendrag med förhållandevis låga halter (<50 µg/l).

Diskussion

Beräkning av förindustriell alkalinitet

Bedömningsgrundernas modell (Naturvårdsverket 1999) för beräkning av alkalinitetens avvikelse har betydelse för tolkningen av resultaten i denna undersök-ning. Modellen bedöms inte ge tillförlitliga skattningar av förindustriell alkalinitet. I Kvarnebäcken i Dalsland har alkalinitens avvikelse från förindustriellt värde beräknats för vattenprov tagna under åren 1996-2001. Under åren 1996-98 var avvikelsen 0,05-0,2 medan den under åren 1999-2001 var 0,2-0,5 (figur 26). Denna förändring beror inte på ökad alkalinitet i vattendraget. Istället är det den för-industriella alkaliniteten som visar en sjunkande trend. I november 2001 beräknades alkalinitetens avvikelse till 0,3 och den förindustriella alkaliniteten till 0,005 mekv/ l. I november 1997 var motsvarande värden 0,1 respektive 0,03 mekv/l. Det faktum att den beräknade förindustriella alkaliniteten minskar med tiden, till följd av

Figur 26. Alkalinitet, beräknad förindustriell alkalinitet och alkalinitetens avvikelse från förindustriellt värde i Kvarnebäcken 1996-2001. Alkalinitet och förindustriell alkalinitet anges i mekv/l. En avvikelse på 0,25 anger att den uppmätta alkaliniteten utgör 25% av beräknad förindustriell alkalinitet alternativt att den uppmätta aciditeten är fyra ggr högre än den förindustriella. Kvarnebäcken är belägen i Dals-land och har ett avrinningsområde på 7 km2_.

-0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Alk/acid Alk/acid förind. Avvikelse

reducerade sulfathalter i vattendragen, medför sannolikt att modellen och därmed denna undersökning överskattar andelen naturligt sura vatten. I november 2001 beräknades endast 60 % av vattendragen med pH-värden under 6,3 vara onaturligt sura (se figur 15). Detta bedöms vara en underskattning av den antropogena försurningens verkliga omfattning i länets vattendrag. Modellen baseras på de höga sulfathalter som uppmättes på 1970-talet och är inte anpassad för den nuvarande situationen med avtagande svavelnedfall. Dessutom tar den inte hänsyn till försur-ande bidrag från förhöjda nitrathalter eller skogsbruksuttag.

Tidpunkten för provtagningen

Den tidpunkt vid vilken provtagningen gjordes har betydelse för resultatet. Vid provtagningstillfället i november 2001 var avrinningen låg, såväl för månaden som i jämförelse med medelvärdet under 1980-2001. Den låga vattenföringen medför att försurningssituationen underskattas om den bedöms utifrån uppmätta pH-värden eller halter av oorganiskt Al. Alkaliniteten kan emellertid användas för att uppskatta hur stor andel av vattendragen som riskerar att mer eller mindre regelbundet drabbas av surt vatten. I denna rapport har de vattenkemiska variationerna i två tidsserie-vattendrag använts för att beräkna hur stor andel som kan vara drabbade vid sura episoder. Genom att jämföra tidserievattendragets alkalinitet vid provtagnings-tillfället med de lägsta uppmätta värdena under en flerårsperiod kan ett gränsvärde för ”surstötsrisk” bestämmas. Gränsvärdet relateras till de länsomfattande resultaten för att ge en bild av situationen när den är som sämst. Metoden kan också användas för att jämföra resultaten från två olika synoptiska provtagningar inom samma region. De normgivande tidserievattendragen bör ha en variation i alkalinitet som innebär att de endast periodvis är sura. De skall inte vara kroniskt sura utan snarare uppvisa alkalinitetsvärden som tidvis sjunker ned mot eller strax under nollalkalinitet. Metoden har naturligtvis brister. Alla rinnande vatten uppvisar inte lika stora variationer som de två tidsserievattendragen. Rinnande vatten med hög sjöandel i avrinningsområdet har generellt mindre fluktuationer än sjöfattiga eller starkt kalk-ningspåverkade vattendrag. Dessutom tillkommer en osäkerhet i vad mån de risk-utsatta lokalerna är påverkade av antropogen eller naturlig surhet (se föregående avsnitt).

Kartunderlag vid slumpurval

Vid urvalet av provpunkterna användes röda kartan i digital form som underlag. Samtliga vattendrag som anges på röda kartan har troligen normalt en kontinuerlig vattenföring. Eftersom röda kartan är i skala 1:250 000 saknas dock de minsta

bäckarna vilket i sin tur innebär att de minsta bäckarna inte kommer med vid urvalet. Bäckar med en bredd under 1,5 m var underrepresenterade i denna undersökning (jmf figur 2). I flertalet av dessa uppstår årliga uttorkningar men många av dem har stabila flöden och förutsättningar att hysa en rik och varierad fauna. Underrepresentation av små bäckar medför att denna undersökning underskattar andelen onaturligt sura vattendrag med kontinuerliga flöden. Underskattningen är sannolikt inte obetydlig eftersom det främst är små vattendrag som är drabbade av den antropogena försurningen.

Jämförelse med riksinventeringen

Vid den s k riksinventeringen senhösten 2000 undersöktes de vattenkemiska förhål-landena i 67 vattendrag i Västra Götalands län. Vid riksinventeringen var pH-värdena genomgående något högre än i denna undersökning. 21% uppvisade pH-värden på 6,5 eller lägre medan 6% av lokalerna hade pH-värden på 6,2 eller lägre. I denna undersökning var motsvarande andelar 24% respektive 15%. Skillnaderna i resultat bedöms huvudsakligen bero på olika urvalsmetoder. Vid riksinventeringen skedde slumpurvalet på ett avrinningsområdesregister med avrinningsområden i storleken

15-250 km2_{. I de utvalda avrinningsområdena förlades provtagningen till}

vatten-systemets utloppspunkt. Denna metod bedöms inte ge ett representativt storleksmässigt urval. Metoden torde medföra att medelstora till stora vattendrag väljs på bekostnad av små. Eftersom större vattendrag är mindre försurningspåverkade än små medför det att provtagningen inte ger en korrekt bild av försurningens omfattning. Alka-liniteten i tidsserievattendragen (se figur 18 och 19) var dessutom något lägre vid riksinventeringen än vid provtagningen i november 2001. Om försurningssituationen varit likvärdig vid de båda undersökningarna hade troligen skillnaderna i resultat varit ännu större.

Framtidsprognos

Svavelnedfallet i Sverige kulminerade i mitten 1970-talet. Sedan dess har det kraftigt reducerats. I Västra Götalands län har depositionen i skogsmarker halverats under 1990-talet (Westling & Lövblad 2000). Som en följd av minskad deposition sjunker sulfathalterna i sjöar och vattendrag (Wilander 2000). De sjunkande sulfathalterna har väckt förhoppningar om stigande pH-värden i försurade ytvatten och en återhämt-ning i skadade ekosystem. Vattenkemiska data från landets tidsseriesjöar tyder dock på att återhämtningen dröjer och att den kommer att ta lång tid. För närvarande är det endast i starkt sura vatten som en tydlig återhämtning kan skönjas i form av långsamt stigande halter av ANC (Acid Neutralizing Capacity). I 18 av landets sura

tidsserie-sjöar fanns ett tydligt samband mellan minskade sulfathalter och förhöjda halter av ANC (Wilander 2000). I den starkt sura Stora Tresticklan, belägen i Upperudsälvens

vattensystem i Dalsland, har ANC årligen stigit med 1 µekv/l sedan mitten av

1980-talet (Torstensson m fl 2000). Förbättringen är således mycket långsam. Med nuvarande takt tar det 100 år innan pH-värdet överstiger 6,0. Bilden är likartad i fem starkt sura tidsserievattendrag i sydvästra Sverige. I fyra av dessa har halterna av ANC

årligen ökat med 1-2 µekv/l sedan mitten av 1980-talet (Westling m fl 2001).

Till skillnad mot starkt sura vatten uppvisar de måttligt sura inte lika positiva trender. Här ger inte nedgången i sulfathalter en entydig uppgång i halterna av ANC. Endast i hälften av landets tidsseriesjöar ökar ANC (Wilander 2000). Av fem tidsseriesjöar med alkalinitet i Upperudsälvens vattensystem tenderade ANC att öka i tre och minska i två (Torstensson m fl 2000). I måttligt sura vatten återverkar de sjunkande sulfathalterna endast på halten av baskatjoner i så måtto att båda reduceras i samma utsträckning.

Att döma av det ovan beskrivna scenariot kommer den nuvarande försurnings-situationen i länets vattendrag knappast att förändras under det kommande decenniet. I de starkt sura vattendragen kommer vattenkemin långsamt att återhämta sig men pH-värdena kommer under överskådlig tid att ligga på nivåer som medför att surhetskänslig fauna inte kan återkolonisera. I mindre sura och måttligt sura vatten kommer troligen inga större förändringar av pH-nivåerna att uppstå under de närmaste åren. Dessutom kan många sura vatten, särskilt i sydvästra Sverige, med tiden komma att bli mycket känsliga för surstötar vid stormar och kraftiga västvindar. Under dessa ”havssaltepisoder” kan hög deposition av klorid ge upphov till kraftigt sjunkande pH-värden till följd av utarmade förråd av baskatjoner i marken.

Framtida uppföljning

Vid en uppföljning av denna undersökning bör särskilt tre aspekter ägnas en viss eftertanke. Det gäller val av provtagningstidpunkt, parameter vid försurnings-bedömningen samt kartunderlag för slumpurvalet.

Provtagningstidpunkten har som tidigare nämnts stor betydelse för de resultat som erhålls. Ju bättre syra-baskemin är vid provtagningen, till följd av gynnsamma klimat- och vattenföringsförhållanden, desto osäkrare blir det vattenkemiska under-laget för att bedöma den situation som råder vid sura episoder. Detta innebär att en undersökning av försurningspåverkan bör förläggas till den tid på året då sannolik-heten för ”surstötar” i rinnande vatten är som störst. I Västra Götalands län bedöms den lämpligaste tidsperioden vara under månaderna januari och februari. Detta för att

vattenföringen då brukar vara som högst. Under åren 1990-2001 uppmättes 64 % av de högsta månadsmedelflödena i Töftedalsån, Nossan och Ösan under dessa två månader. Januari månad hade flest maxflöden med 36 % av de högsta månadsmedel-värdena.

Valet av vattenkemisk parameter för att bedöma onaturlig surhet är inte självklar. I denna rapport har såväl pH som halt av oorganiskt Al använts vid bedömningen och båda parametrarna gav likvärdiga resultat. Det är dock inte osannolikt att de två parametrarna ger olika resultat vid en förnyad undersökning. De nuvarande bedömningsgrunderna för antropogen försurning (Naturvårdsverket 1999) bedöms ge mycket tvivelaktiga resultat (se avsnitt Beräkning av förindustriell alkalinitet). Till dess att bättre modeller har utvecklats får halten av oorganiskt Al anses vara det bästa kriteriet för mänsklig syrapåverkan.

I denna undersökning gjordes urvalet av provlokaler med röda kartan som underlag. Följden blev att de minsta bäckarna blev underrepresenterade i urvalet. Gröna kartan bedöms vara ett bättre underlag för att undvika denna typ av skeva urval. Om undersökningen endast skall omfatta kontinuerligt vattenförande bäckar kan de uttorkningsbenägna bortsållas genom att man sätter en gräns för avrinningsområdets storlek i provtagningspunkten. En gräns för storleken på avvattnad areal bör då även beakta andel sjöyta inom avrinningsområdet. Denna sållningsprocedur bedöms inte vara särskilt tidskrävande. Endast i ett begränsat antal utslumpade punkter behöver en beräkning av avrinningsområdets storlek och sjöandel göras.

Slutsatser

I november 2001 var 11 % (±4 %) av Västra Götalands vattendrag på röda kartan

onaturligt sura med låga pH-värden och höga halter av oorganiskt aluminium. Av länets totala vattendragssträcka på röda kartan, 12 135 km, var således ca 1 300 km rinnande vatten påverkade av surt vatten. Provtagningen genomfördes under en period med relativt låg vattenföring. Detta medför att resultaten ger en bild som inte är representativ för den situation som råder vid mer ogynnsamma klimatbetingelser. Från biologisk synpunkt är det ”surstötar” vid högvatten eller efter torrperioder som

är avgörande. Av länets vattendrag beräknades 24 % (±6 %) vara i riskzonen för

skadliga pH-värden och aluminiumhalter under ”surstötar”. De provtagna vatten-dragen valdes genom slumpurval från röda kartan. De minsta bäckarna, som är särskilt känsliga för surt nedfall, är därför underrepresenterade i undersökningen. Av länets rinnande vatten med kontinuerliga flöden torde därför i storleksordningen 20-30% vara antropogent försurade.

Utöver onaturligt sura vattendrag var 18 % av lokalerna starkt påverkade av kalkning.

Detta medför att 29% (±6%) var försurningskänsliga vid provtagningstillfället. Den

låga vattenföringen vid provtagningstillfället medför dock att försurningssituationen

underskattas. Av länets vattendrag på röda kartan beräknas 38 % (±6 %) vara i

riskzonen för skadliga ”surstötar” om de inte kalkas.

Enligt det nationella delmålet skall högst 15 % av landets vattendrag vara drabbade av antropogen försurning år 2010. Utifrån resultaten i denna rapport får det anses högst osannolikt att ett motsvarande delmål för Västra Götaland kan uppnås utan extraordinära åtgärder. I dagsläget är uppskattningsvis ca 25 % av länets vattendrag onaturligt sura och denna andel kommer inte nämnvärt att minska till år 2010 på grund av naturlig återhämtning. Endast utökade kalkningar kan på 10 års sikt förändra försurningssituationen i länets rinnande vatten.

Referenser

Bernes, C. 1991. Försurning och kalkning av svenska vatten. –Monitor 12, Natur-vårdsverket.

Brakke, D. F., Henriksen, A. & S. A. Norton. 1989. A variable F-faktor to explan charges in base cation concentrations as a funktion of strong acid deposition. – Verh. Internat. Verein. Limnol. 24:146-149.

Degerman, E. & P-E. Lingdell. 1993. phisces – fisk som indikator för lågt pH. – Information från Sötvattenslaboratoriet, nr 3, 1993. Fiskeriverket.

Degerman, E., Fernholm, B. & P-E. Lingdell. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag – utbredning i Sverige. Naturvårdsverket, rapport 4345.

Fiskeriverket. 1999. Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9.

Herrmann, J., Degerman, E., Gerhardt, A., Johansson, C., Lingdell, P-E. & I. P. Muniz. 1993. Acid-stress effekts on stram biology. –Ambio 22 (no 5): 298-307. Lydersen, E. & S. Löfgren. 2000. Vad händer när kalkade sjöar återförsuras? En

kunskapsöversikt och riskanalys. Naturvårdsverket, rapport 5074.

Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. –Naturvårdsverket, rapport 4913.

Regeringskansliet. 2001. Sammanfattning av regeringens proposition 2000/01:130. –Miljödepartementet.

Naturvårdsverket. 2002. Kalkning av sjöar och vattendrag – handbok 2002:X. Naturvårdsverket (under tryckning).

Torstensson, H., Abrahamsson, I. & A. Jarlman. 2000. Upperudsälven 1981-1998 – Förändringar av vattenkvalitet och belastningar inom avrinningsområdet samt analysresultat från 1999. Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:37.

Westling, O. & G. Lövblad. 2000. Depositionsutvecklingen i Sverige. Ur: Warfvinge P. & U. Bertills (Red.). Naturens återhämtning från försurning. Naturvårdsverket, rapport 5028.

Westling, O., Löfgren, S. & C. Akselsson. 2001. Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland.

Wilander, A. 1994. Estimation of backgrund sulphate concentrations in natural surface waters in Sweden. –Water, Air, and Soil Pollut. 75: 371-387.

Wilander, A. 2000. Återhämtning i svenska vatten och skogsmark. Ur: Warfvinge P. & U. Bertills (Red.). Naturens återhämtning från försurning. Naturvårdsverket, rapport 5028.

Försurningssituationen i rinnande vatten Urval, kalkningspåverkan, fältuppgifter Bilaga 1.1

ID Vattendragsnamn Kalkningspåverkan V-bredd V-hast.

x y nr x y Uppströms Nedströms Nej Stark Svag Saknas (m) (0-3)

6562554 1281564 1 6562638 1282170 x X 2,5 3 6547992 1288439 2 6547509 1287351 Rämnesälven x X 2,5 1 6533396 1408529 3 6532648 1407953 Kullån x X 3 3 6423790 1379247 4 6423768 1379372 x X 0,8 2 6524966 1246189 5 6523250 1244290 x X 1,5 1 6460940 1366357 6 6460273 1366515 Forentorpabäcken x X 1 3 6502707 1386425 7 6506261 1386644 Tidan x X 20 2 6501158 1294379 8 6501064 1296044 x X 1,5 2 6494159 1242555 9 6494101 1242624 x X 1,5 1 6432458 1318094 10 6433081 1320522 Säveån x X 15 2 6431262 1362462 11 6432461 1362160 x X 1 1 6403963 1360410 12 6404342 1360766 x X 1,5 2 6440204 1384013 13 6440523 1383771 x X 3 2 6437068 1279736 14 6437387 1280032 Solbergsån x X 1,5 2 6481405 1293285 15 6482234 1294743 x X 2,5 1 6514304 1308984 16 6514349 1307438 Holmsån x X 8 1 6560295 1279575 17 6560136 1278822 x X 1 2 6406030 1363903 18 6406517 1363648 Ätran x X 0,5 2 6509378 1304825 19 6509314 1305181 x X 3,5 1 6391196 1295529 20 6392106 1294790 x X 2 3 6475596 1347139 21 6475659 1346689 Flian x X 3,5 3 6523494 1401494 22 6523067 1401770 Sågbäcken x X 2,5 1 6486976 1257212 23 6487238 1256444 x X 2 1 6407518 1342944 24 6406230 1343394 Gänglebäcken x X 1,5 2 6401921 1365429 25 6402206 1365631 x X 1,5 2 6422241 1278032 26 6422331 1278381 Hållsdammsbäcken x X 3 2 6451066 1389488 27 6452850 1389643 x X 2 1 6453493 1392322 28 6452561 1392190 Tidan x X 7 1 6483033 1238030 29 6483049 1238171 x X 2,5 1 6388633 1364968 30 6388954 1364891 Hjärtaredsbäcken x X 3 2 6498610 1290839 31 6498619 1291303 Hakerudsälven x X 3 2 6390386 1356021 32 6391121 1357153 Getavadaån x X 3 2 6394222 1284075 33 6394006 1283468 Nordån x X 1,8 2 6528619 1243346 34 6528296 1243420 x X 2 2 6560631 1280502 35 6560747 1280465 x X 0,5 2 6531016 1400903 36 6530209 1399115 x X 1,5 2 6519655 1241510 37 6519299 1240808 Tanumsån x X 4 2 6400477 1341525 38 6399858 1342304 Sågbäcken x X 1,5 3 6444035 1269537 39 6444136 1268306 x X 1,5 2 6357388 1320388 40 6357798 1320720 Knapasjöå x X 2 2 6483215 1360753 41 6483190 1361938 x X 1,5 2 6548179 1245512 42 6549249 1246279 x X 1,5 2 Provtagningskoordinater Flyttad Utslumpade koordinater

Försurningssituationen i rinnande vatten Urval, kalkningspåverkan, fältuppgifter Bilaga 1.2

ID Vattendragsnamn Kalkningspåverkan V-bredd V-hast.

x y nr x y Uppströms Nedströms Nej Stark Svag Saknas (m) (0-3)

Provtagningskoordinater Flyttad Utslumpade koordinater 6419934 1279880 47 6421585 1280811 x X 1,5 3 6521100 1265691 48 6521425 1265937 x X 1 2 6476888 1302457 49 6477748 1303101 x X 2 2 6550345 1273372 50 6550595 1272746 x X 2 2 6537318 1243606 51 6536235 1243022 Hämmensån x X 5 2 6514779 1260545 52 6515092 1260903 x X 1,5 1 6439015 1284313 53 6439058 1283904 Göta älv x X 300 1 6531815 1245551 54 6530829 1245047 x X 2,5 1 6478253 1261627 55 6476799 1262465 x X 2 2 6403665 1274103 56 6403687 1274146 x X 1,5 2 6546023 1301206 57 6545850 1300750 x X 1 2 6470258 1317892 58 6470081 1318308 Mjölån x X 2,5 2 6386800 1308165 59 6386706 1308989 x X 2 2 6428079 1264406 60 6426813 1265439 Grannebyån x X 1,5 2 6442174 1381682 61 6441819 1381500 x X 3 2 6499172 1365173 62 6499352 1365386 Sjöråsån x X 10 2 6390136 1274203 63 6390711 1274738 x X 2 2 6439524 1327251 64 6439649 1328010 x X 0,5 2 6398457 1331706 65 6397871 1332265 x X 1 2 6476537 1380193 66 6476565 1377800 x X 2,5 2 6507151 1376432 67 6506924 1376426 x X 3 1 6481463 1382891 68 6483210 1383790 Rånnån x X 3 2 6494440 1382680 69 6493749 1382047 Kräftån x X 5 2 6480235 1358448 70 6480495 1358672 Märskabäcken x X 4 1 6512788 1286402 71 6513678 1286432 Svingån x X 3 3 6530032 1414032 72 6528420 1413358 Håhulteån x X 4 2 6483562 1246647 73 6485313 1247306 Broälven x X 4,5 1 6345807 1334057 74 6346594 1333328 x X 1,5 1 6378297 1343381 75 6377763 1343084 x X 2,5 2 6452746 1374759 76 6452652 1375117 Slafsan x X 3 2 6508098 1249806 77 6506962 1249010 Storälven x X 1 1 6559191 1298214 78 6559468 1297880 x X 0,5 2 6476694 1283355 79 6476394 1283956 Risån x X 5 3 6489397 1416633 80 6489668 1417102 x X 1 2 6445213 1274595 81 6446310 1272761 x X 3 2 6462275 1273404 82 6461631 1272905 x X 2 2 6456992 1311278 83 6455999 1310750 Lillån x X 1,5 2 6433174 1274871 84 6432546 1275625 Vallerån x X 2 2 6377812 1309475 85 6378366 1309564 Skrålabäcken x X 2 2 6396322 1367280 86 6397443 1367912 Jälmån x X 7 1 6431021 1359467 87 6430429 1359473 x X 1 2 6347249 1334672 88 6347927 1335711 x X 1,5 0

Försurningssituationen i rinnande vatten Urval, kalkningspåverkan, fältuppgifter Bilaga 1.3

ID Vattendragsnamn Kalkningspåverkan V-bredd V-hast.

x y nr x y Uppströms Nedströms Nej Stark Svag Saknas (m) (0-3)

Provtagningskoordinater Flyttad Utslumpade koordinater 6464922 1304408 93 6464604 1304844 Bredängsån x X 7 1 6528613 1404480 94 6530383 1404495 Kullån x X 2 2 6503050 1242463 95 6501768 1243262 Jorälven x X 4 1 6432460 1335379 96 6432550 1335571 x X 2 2 6535159 1281471 97 6535853 1280960 x X 2,5 2 6511074 1432847 98 6511086 1432620 Tivedsdalsbäcken x X 1 2 6473212 1307934 99 6474413 1308264 x X 3 1 6538887 1309554 100 6538562 1309010 x X 2,5 2 6478414 1405074 101 6478201 1404931 x X 2 2 6457617 1309181 102 6458334 1309664 x X 1,5 2 6505170 1288369 103 6504787 1288336 x X 1 2 6455815 1316553 104 6455332 1317451 Stallbäcken x X 5 1 6492984 1261733 105 6492542 1262015 Munkedalsälven x X 12 3 6417609 1327994 106 6418639 1329229 Säveån x X 5 2 6449212 1355380 107 6449438 1354427 Grisslebäck x X 4 1 6522855 1274790 108 6523792 1275428 x X 1,5 2 6568441 1284469 109 6568261 1285078 x X 1,5 2 6479919 1330947 110 6480478 1331087 Storebergsån x X 5 2 6383606 1324739 111 6384324 1324945 x X 1,5 1 6448298 1348262 112 6447503 1348711 x X 3 1 6352969 1342674 113 6352985 1341364 x X 1,5 2 6414479 1276845 114 6412030 1277764 Lärjeån x X 7 2 6519993 1257863 115 6519547 1257355 Liverdälven x X 3 2 6408187 1315794 116 6408060 1316320 Skäresjöbäcken x X 0,8 3 6477636 1322628 117 6477199 1321071 Kämpegårdsån x X 3 2 6449040 1322395 118 6448668 1322023 Nossan x X 10 2 6539715 1400253 119 6539210 1399441 x X 2 1 6417530 1274216 120 6417993 1274552 Göta älv x X 80 1 6507095 1310475 121 6507926 1310809 x X 1 1 6413278 1286566 122 6412433 1286189 x X 1 2 6455458 1343234 123 6454978 1342061 Larvån x X 4 2 6466872 1338330 124 6466524 1338217 x X 3 1 6486483 1359517 125 6486479 1359809 Mariedalsån x X 4 2 6372363 1356112 126 6371670 1356246 x X 1 1 6465099 1382636 127 6464609 1383189 x X 2 2 6562747 1289648 128 6564299 1289582 Sillebäcken x X 6 2 6355275 1331023 129 6354495 1330979 Ätran x X 30 2 6530038 1253211 130 6532219 1252390 x X 3 2 6449039 1316929 131 6449154 1317214 x X 1,5 2 6426071 1363201 132 6426219 1364127 Ätran x X 12 2 6538879 1239516 133 6539516 1239831 Vättlandsån x X 6 2 6488699 1407413 134 6492709 1409369 x X 1,5 2

Försurningssituationen i rinnande vatten Urval, kalkningspåverkan, fältuppgifter Bilaga 1.4

ID Vattendragsnamn Kalkningspåverkan V-bredd V-hast.

x y nr x y Uppströms Nedströms Nej Stark Svag Saknas (m) (0-3)

Provtagningskoordinater Flyttad Utslumpade koordinater 6509205 1265442 139 6509362 1264587 Hajumsälven x X 6 2 6418997 1282346 140 6419895 1282044 x X 0,5 2 6471415 1348885 141 6470783 1348006 x X 2 2 6424049 1332226 142 6424076 1332367 Stomsjöån x X 2 1 6452244 1397981 143 6453512 1397107 x X 4 2 6405790 1363839 144 6405695 1363305 x X 1 1 6533188 1274860 145 6533585 1274763 Hakån x X 5 2 6471677 1329488 146 6471144 1329168 x X 2 2 6423856 1323117 147 6423457 1322473 x X 2,5 2 6558065 1324121 148 6557644 1324789 x X 0,5 2 6514483 1404319 149 6514710 1404397 x X 1,5 2 6489955 1254783 150 6491303 1255704 Sälebybäcken x X 2,5 2 6345854 1328304 151 6346964 1328595 Ätran x X 30 2 6385365 1367833 152 6384484 1368001 Västerån x X 6 1 6478411 1379804 153 6479448 1380863 Linebäcken x X 1 1 6454294 1253468 154 6454579 1254122 Hagån x X 4 1 6395837 1324115 155 6396334 1323147 Älsjöbäcken x X 0,8 2 6448098 1281613 156 6447585 1282597 x X 5 2 6514338 1390867 157 6514339 1390577 x X 1,5 2 6459060 1323963 158 6458971 1324184 x X 2 1 6390620 1301921 159 6389530 1301830 x X 1 2 6450265 1322119 160 6450170 1322659 Nossan x X 10 2 6517111 1268605 161 6517098 1268528 x X 1 1 6370753 1357185 162 6370574 1357806 Musån x X 7 1 6454476 1367048 163 6455766 1368069 x X 1,5 2 6422408 1267936 164 6423105 1268357 x X 2,5 1 6492358 1251759 165 6492066 1251266 x X 0,5 2 6476476 1268627 166 6476739 1268495 Kärraån x X 3 2 6467249 1272700 167 6466914 1272290 Restebäcken x X 2,5 2 6429622 1308108 168 6427946 1306866 Säveån x X 20 2 6409504 1268069 169 6409886 1268031 x X 1 2 6443394 1333620 170 6443415 1332550 Nossan x X 10 2 6545564 1280174 171 6544527 1280388 x X 3 2 6470675 1391053 172 6470497 1390382 Axtorpsbäcken x X 2 2 6470567 1294308 173 6467955 1293394 Göta älv x X 125 2 6408642 1295922 174 6409534 1295442 x X 1 2 6533522 1257344 175 6533601 1257385 x X 2,5 2 6466775 1332607 176 6467431 1331835 Afsån x X 15 2 6414940 1312195 177 6415616 1311993 Lafsån x X 5 1 6407246 1282296 178 6407526 1281591 x X 5 1 6473603 1359783 179 6474555 1359791 Afsen x X 6 1 6381513 1304386 180 6381528 1304788 Iglabäcken x X 2,5 2

Försurningssituationen i rinnande vatten Urval, kalkningspåverkan, fältuppgifter Bilaga 1.5

ID Vattendragsnamn Kalkningspåverkan V-bredd V-hast.

x y nr x y Uppströms Nedströms Nej Stark Svag Saknas (m) (0-3)

Provtagningskoordinater Flyttad Utslumpade koordinater 6377093 1319654 185 6376580 1319188 Galtabäcken x X 1,5 3 6492377 1413116 186 6492327 1413887 x X 1 2 6502885 1264425 187 6504091 1264228 Söbbhultsälven x X 3 1 6456318 1297919 188 6456294 1297227 x X 1 2 6545707 1268492 189 6546786 1267910 x X 0,5 1 6533804 1402890 190 6534104 1402940 x X 2,5 1 6507736 1237360 191 6508586 1238608 Anråsälven x X 10 1 6485769 1416246 192 6485040 1413257 Ulvån x X 5 1 6397493 1306200 193 6397264 1305477 Sörån x X 7 2 6400596 1329687 194 6400376 1327876 x X 0,7 2 6442866 1341548 195 6441276 1341204 Rönnåsabäcken x X 1,5 2 6399342 1293207 196 6399783 1293044 x X 1 2 6434187 1305750 197 6433099 1304568 x X 1 2 6432454 1279072 198 6432003 1279182 Solbergsån x X 3 2 6441260 1374705 199 6441558 1374220 x X 1 2 6505094 1250757 200 6504978 1250535 Långevallsbäcken x X 1 2 6500968 1311580 201 6501266 1311911 Dalbergsån x X 20 2 6507356 1276173 202 6507119 1275990 Även x X 2,5 2 6543427 1295425 203 6543550 1295283 Stenebyälven x X 6 3 6404061 1371678 204 6404528 1372179 Jälmån x X 2,5 1 6407829 1334371 205 6406121 1333989 x X 1,5 2 6455504 1323708 206 6456370 1324821 Getån x X 2,5 1 6497482 1299530 207 6497416 1299306 Frändeforsån x X 20 1 6485081 1283998 208 6484794 1284345 Bodaneälven x X 10 2 6411046 1305136 209 6411672 1304571 Laxån x X 4,5 3 6407464 1290438 210 6407080 1289575 x X 1,5 3 6544030 1308853 211 6543682 1308876 x X 1,5 2 6497081 1368475 212 6497266 1368493 x X 1,5 2 6475688 1315194 213 6475669 1314710 Nossan x X 20 2 6490104 1291795 214 6490230 1293184 Frändeforsån x X 8 3 6440048 1289018 215 6439340 1289598 Grönå x X 5 2 6477949 1329561 216 6478132 1328912 x X 2,5 2 6434577 1354884 217 6433510 1354933 x X 1,5 2 6450791 1300630 218 6450537 1300789 Iglabäcken x X 5 2 6504199 1408235 219 6504556 1407954 x X 2,5 2 6465325 1261987 220 6465521 1262024 x X 3 2 Summa 60 78 82 44 25 151

Försurningssituationen i rinnande vatten Vattenkemiska resultat och beräkningar Bilaga 2.1

IDnr Provdatum Djup p FARG-NK KOND-25 pHAC-NPQ ALK-NPQ CL-DJQ SO4-DJQ NA-NFQ K-NFQ CA-NFQ MG-NFQ AL-NS AL-NAD ALS-NAJ ALL-NAJ ALK0 Avvikelse

m °C mg Pt/l mS/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l alkalinitet

1 2005-11-08 0,3 6,5 30 5,39 7,1 0,19 0,13 0,1 0,129 0,014 0,281 0,06 52 18 17 <3 2 2005-11-08 0,3 3,2 70 4,95 7 0,2 0,1 0,075 0,119 0,013 0,283 0,06 120 39 30 9 0,236 0,85 3 2005-11-15 0,3 1,9 300 9,96 6,4 0,19 0,27 0,23 0,321 0,037 0,409 0,262 690 248 209 39 0,305 0,62 4 2005-11-20 0,8 1,6 75 6,49 5,9 0,06 0,21 0,18 0,214 0,023 0,226 0,093 270 156 91 65 0,180 0,33 5 2005-11-07 0,3 4 90 6,26 5,6 0,009 0,34 0,087 0,315 0,01 0,116 0,093 480 277 162 116 0,046 0,20 6 2005-11-16 0,3 1 10 63,9 8,3 3,4 0,51 0,51 0,654 0,07 4,91 0,22 75 14 10 4 3,424 0,99 7 2005-11-14 0,3 3,3 180 21,8 7,5 1 0,38 0,45 0,42 0,088 1,39 0,242 960 40 40 <3 1,120 0,89 8 2005-11-09 0,3 3,5 280 11 6,6 0,57 0,24 0,089 0,367 0,072 0,4 0,277 810 205 180 25 0,581 0,98 9 2005-11-06 0,3 5,1 70 19,9 6,7 0,54 0,78 0,39 0,76 0,038 0,72 0,264 330 40 37 <3 0,708 0,76 10 2005-11-20 0,3 3,1 65 6,81 6,9 0,16 0,22 0,12 0,222 0,022 0,301 0,087 97 32 34 <3 11 2005-11-20 0,8 2 55 41,4 7,5 3,4 0,32 0,44 0,31 0,13 3,65 0,38 32 43 16 27 3,400 1,00 12 2005-11-20 0,8 1,4 65 9,46 7,3 0,47 0,18 0,13 0,194 0,014 0,627 0,102 70 34 26 8 0,520 0,90 13 2005-11-16 0,3 0,2 120 34,7 7,4 2,2 0,28 0,63 0,275 0,07 3,01 0,22 110 47 40 7 2,218 0,99 14 2005-11-13 0,3 4 100 6,13 6,9 0,15 0,22 0,092 0,203 0,013 0,296 0,067 230 80 69 12 15 2005-11-09 0,3 3 260 5,69 5,2 0,023 --- 0,24 0,064 0,272 0,017 0,135 0,097 700 362 252 110 -0,004 0,28 16 2005-11-09 0,3 3,9 100 21,7 7,3 1,2 0,49 0,21 0,786 0,085 0,784 0,492 910 39 36 <3 1,231 0,98 17 2005-11-08 0,3 3,2 130 3,07 5 0,025 --- 0,099 0,053 0,103 0,015 0,07 0,05 240 188 91 97 0,005 0,14 18 2005-11-20 0,8 1,2 110 15,5 7,2 0,94 0,19 0,22 0,186 0,016 1,35 0,126 57 38 26 13 0,996 0,94 19 2005-11-09 0,3 4,2 240 27 7,4 1,7 0,51 0,26 0,89 0,136 1,02 0,86 2600 85 78 7 1,718 0,99 20 2005-11-07 0,3 6,1 80 7,48 7,2 0,22 0,27 0,1 0,243 0,02 0,377 0,079 170 47 42 5 21 2005-11-14 0,3 2,4 70 37,2 7,9 2,3 0,45 0,97 0,4 0,085 3,21 0,295 110 25 16 9 2,315 0,99 22 2005-11-15 0,3 1,4 120 15,7 7,2 0,75 0,27 0,29 0,394 0,079 0,631 0,508 1200 78 72 7 0,847 0,89 23 2005-11-06 0,3 5,2 100 26 7,3 1,2 0,82 0,25 1,02 0,16 0,756 0,486 490 45 38 7 1,237 0,97 24 2005-11-20 0,8 0,8 45 8,79 7 0,45 0,18 0,12 0,18 0,014 0,553 0,105 100 45 26 19 0,498 0,90 25 2005-11-20 0,8 1 100 9,03 7 0,45 0,17 0,12 0,187 0,015 0,597 0,113 170 70 54 17 0,494 0,91 26 2005-11-13 0,3 4 120 6,44 6,9 0,18 0,22 0,077 0,216 0,014 0,325 0,066 210 68 57 11 27 2005-11-16 0,3 0,4 65 13,1 6,3 0,31 0,39 0,3 0,45 0,038 0,514 0,175 290 107 74 33 0,465 0,67 28 2005-11-16 0,3 2,6 80 16,5 7,3 0,77 0,36 0,25 0,356 0,064 0,934 0,204 82 30 24 6 0,854 0,90 29 2005-11-06 0,3 2,5 80 25,2 7,5 1,2 0,77 0,24 0,92 0,074 1,11 0,38 380 28 23 6 1,230 0,98 30 2005-11-09 0,3 3,7 140 7,47 6,8 0,19 0,2 0,15 0,218 0,03 0,372 0,121 330 133 108 25 0,269 0,71 31 2005-11-09 0,3 2,3 200 11,2 6,9 0,48 0,3 0,14 0,409 0,046 0,429 0,252 990 129 109 21 0,524 0,92 32 2005-11-09 0,3 5,2 50 9,09 7,2 0,4 0,2 0,16 0,216 0,033 0,528 0,127 31 14 12 <3 0,474 0,84 33 2005-11-07 0,3 7,9 35 7,98 6,9 0,19 0,31 0,13 0,302 0,02 0,317 0,08 200 18 18 <3 34 2005-11-07 0,3 4,8 120 6,9 5,9 0,025 0,33 0,11 0,34 0,017 0,156 0,114 560 293 221 72 0,077 0,32 35 2005-11-08 0,3 3,6 80 3,15 5,9 0,031 0,093 0,076 0,102 0,015 0,1 0,051 140 70 43 27 0,081 0,38 36 2005-11-14 0,3 1,8 400 5,37 5,3 0,034 --- 0,14 0,12 0,167 0,017 0,218 0,108 580 321 166 155 0,037 0,02 37 2005-11-07 0,3 5,6 100 10,4 6,7 0,16 0,42 0,2 0,469 0,025 0,29 0,165 600 147 133 14 0,264 0,61 38 2005-11-09 0,3 4,5 80 4,61 6,5 0,065 0,16 0,096 0,179 0,017 0,166 0,065 190 76 59 17 0,121 0,54 39 2005-11-13 0,3 4,9 80 20,8 7,2 0,73 0,79 0,27 0,842 0,054 0,708 0,344 190 33 26 7 0,807 0,90 40 2005-11-08 0,3 5,8 120 5,68 6,4 0,15 0,19 0,079 0,173 0,015 0,322 0,061 160 79 71 8 0,181 0,83 41 2005-11-14 0,3 3 30 43,7 7,3 1,6 0,59 1,7 0,67 0,11 2,86 0,545 120 30 15 15 1,625 0,98 42 2005-11-07 0,3 4,4 100 4,54 5 0,032 --- 0,23 0,048 0,219 0,014 0,071 0,053 370 259 126 133 -0,018 0,57 43 2005-11-08 0,3 3,2 100 3,22 6,3 0,047 0,085 0,074 0,119 0,012 0,103 0,053 190 86 54 32 0,094 0,50 44 2005-11-13 0,3 5 40 7,36 7,2 0,29 0,21 0,11 0,208 0,012 0,413 0,062 46 17 16 <3 45 2005-11-16 0,3 1,8 35 62,1 7,8 5 0,35 1,1 0,294 0,073 6,26 0,246 24 23 18 5 5,323 0,94 46 2005-11-08 0,3 6,2 200 6,1 6,6 0,16 0,19 0,097 0,209 0,022 0,282 0,082 120 46 38 8

Försurningssituationen i rinnande vatten Vattenkemiska resultat och beräkningar Bilaga 2.2

IDnr Provdatum Djup p FARG-NK KOND-25 pHAC-NPQ ALK-NPQ CL-DJQ SO4-DJQ NA-NFQ K-NFQ CA-NFQ MG-NFQ AL-NS AL-NAD ALS-NAJ ALL-NAJ ALK0 Avvikelse

m °C mg Pt/l mS/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l alkalinitet

49 2005-11-14 0,3 3,8 180 4,67 6 0,031 0,15 0,088 0,163 0,008 0,212 0,073 410 180 101 79 50 2005-11-08 0,3 5,2 80 4,1 6,8 0,14 0,1 0,061 0,115 0,011 0,216 0,041 150 43 33 10 51 2005-11-07 0,3 4,8 110 7,01 6,6 0,12 0,3 0,097 0,328 0,019 0,204 0,107 390 130 101 29 52 2005-11-07 0,3 3,9 90 5,28 6,8 0,19 0,16 0,059 0,159 0,013 0,318 0,05 180 47 46 <3 53 2005-11-13 0,3 6 30 9,98 7,2 0,31 0,25 0,25 0,332 0,034 0,409 0,15 200 16 13 <3 54 2005-11-07 0,3 6,7 150 8,77 6,6 0,2 0,34 0,12 0,383 0,03 0,271 0,145 500 120 110 10 0,247 0,81 55 2005-11-06 0,3 5,4 130 15,9 6,9 0,42 0,42 0,42 0,59 0,06 0,57 0,276 460 93 80 13 0,614 0,68 56 2005-11-16 0,3 4 50 16,1 7,2 0,54 0,54 0,23 0,556 0,046 0,66 0,212 210 24 25 <3 57 2005-11-08 0,3 4,8 40 7,14 7,4 0,45 0,089 0,085 0,117 0,011 0,488 0,092 72 25 18 7 0,481 0,94 58 2005-11-14 0,3 4,8 200 27 7,4 1,8 0,36 0,33 0,892 0,092 1,07 0,842 1500 66 55 11 1,828 0,98 59 2005-11-08 0,3 8,6 25 6,18 6,7 0,079 0,24 0,13 0,23 0,029 0,186 0,087 44 18 14 5 0,157 0,50 60 2005-11-13 0,3 4,4 120 16,7 7,1 0,61 0,58 0,24 0,664 0,048 0,57 0,296 540 42 41 <3 0,692 0,88 61 2005-11-16 0,3 0,2 160 38,4 7,9 2,8 0,32 0,63 0,25 0,08 3,62 0,225 140 51 43 8 2,801 1,00 62 2005-11-14 0,3 3,8 160 38,6 7,6 1,9 0,62 0,79 0,83 0,115 2,38 0,535 930 53 46 7 1,930 0,98 63 2005-11-07 0,3 5,9 130 10,1 6,5 0,2 0,4 0,13 0,412 0,057 0,276 0,168 370 91 75 16 0,249 0,80 64 2005-11-20 0,3 0,6 55 15,5 6,3 0,21 0,82 0,22 0,852 0,044 0,391 0,17 100 43 35 8 0,291 0,72 65 2005-11-09 0,3 3,8 40 5,45 6,7 0,11 0,19 0,11 0,197 0,018 0,216 0,066 140 52 34 18 0,173 0,64 66 2005-11-15 0,3 -0,2 130 5,3 6,7 0,17 0,13 0,077 0,122 0,007 0,332 0,053 180 87 63 24 0,204 0,83 67 2005-11-14 0,3 3,8 160 26,7 7,5 1,2 0,54 0,45 0,796 0,078 1,24 0,612 840 101 67 35 1,273 0,94 68 2005-11-15 0,3 -0,6 80 8,06 7,2 0,31 0,17 0,15 0,175 0,009 0,534 0,079 190 56 40 16 0,384 0,81 69 2005-11-15 0,3 1,2 25 33,4 7,7 2,5 0,36 0,54 0,325 0,055 2,93 0,25 110 20 15 5 2,518 0,99 70 2005-11-14 0,3 0,4 130 46 7,8 2 0,4 1,9 0,44 0,105 3,57 0,51 230 49 32 16 2,004 1,00 71 2005-11-09 0,3 3,6 50 4,07 7 0,13 0,11 0,043 0,118 0,01 0,232 0,038 88 26 22 5 72 2005-11-15 0,3 0,2 110 9,08 6,2 0,12 0,36 0,14 0,398 0,034 0,292 0,094 210 67 49 18 0,184 0,65 73 2005-11-06 0,3 4,5 90 19,4 7,2 0,59 0,83 0,2 0,948 0,056 0,462 0,288 540 40 37 3 0,636 0,93 74 2005-11-08 0,3 6,2 200 5,03 5,6 0,02 0,2 0,079 0,216 0,025 0,133 0,082 290 187 112 76 0,058 0,35 75 2005-11-09 0,3 4 200 6,51 6 0,067 0,21 0,13 0,211 0,027 0,28 0,112 250 162 124 38 0,138 0,49 76 2005-11-16 0,3 0,4 30 45,9 8,1 3,8 0,32 0,71 0,24 0,045 4,46 0,355 42 18 17 <3 3,818 1,00 77 2005-11-07 0,3 4,9 240 10,7 6,1 0,23 0,4 0,2 0,484 0,032 0,296 0,199 480 179 162 17 0,328 0,70 78 2005-11-08 0,3 4,1 20 8 7,2 0,5 0,11 0,088 0,119 0,017 0,569 0,08 74 25 16 9 0,529 0,95 79 2005-11-09 0,3 4,4 120 7,34 6,7 0,18 0,28 0,1 0,282 0,036 0,269 0,121 290 71 63 8 0,219 0,82 80 2005-11-15 0,3 0,2 110 5,18 6,2 0,049 0,12 0,18 0,158 0,022 0,209 0,078 300 166 89 77 0,176 0,28 81 2005-11-13 0,3 5,2 70 11,2 7 0,27 0,4 0,19 0,382 0,032 0,345 0,224 300 42 38 4 82 2005-11-13 0,3 3,9 55 5,81 7 0,13 0,21 0,096 0,213 0,014 0,234 0,068 170 39 33 7 83 2005-11-16 0,3 4,6 240 9,46 6,2 0,23 0,27 0,13 0,299 0,041 0,39 0,166 530 259 195 64 0,282 0,82 84 2005-11-13 0,3 4 100 6,47 7 0,19 0,21 0,096 0,21 0,011 0,325 0,065 180 50 39 11 85 2005-11-08 0,3 6,5 100 8,89 6,9 0,24 0,3 0,2 0,31 0,041 0,408 0,129 340 66 58 8 86 2005-11-20 0,8 0,3 120 6 6,8 0,18 0,16 0,099 0,172 0,017 0,295 0,089 120 62 53 9 0,229 0,79 87 2005-11-20 0,8 0,7 100 18,8 7,1 1,4 0,25 0,15 0,248 0,026 1,5 0,184 73 44 33 11 1,414 0,99 88 2005-11-08 0,3 5,6 240 4,66 5,8 0,033 0,19 0,041 0,191 0,034 0,136 0,079 200 113 87 26 0,038 0,88 89 2005-11-08 0,3 4,5 35 10,9 7 0,59 0,21 0,14 0,328 0,032 0,515 0,137 98 19 13 7 0,642 0,92 90 2005-11-09 0,3 3,5 90 5,41 6,8 0,14 0,16 0,1 0,173 0,021 0,255 0,076 180 63 59 5 0,193 0,73 91 2005-11-16 0,3 5,3 15 8,8 7,3 0,27 0,18 0,23 0,268 0,03 0,371 0,13 170 14 10 3 92 2005-11-08 0,3 5,3 170 4,81 6 0,056 0,19 0,064 0,182 0,02 0,203 0,069 190 117 74 43 93 2005-11-16 0,3 2,2 60 8,53 5,7 0,28 0,31 0,092 0,369 0,031 0,238 0,123 290 97 62 35 0,309 0,91 94 2005-11-15 0,3 0,6 240 7,77 6,1 0,11 0,19 0,23 0,239 0,032 0,277 0,221 660 241 164 77 0,249 0,44

Försurningssituationen i rinnande vatten Vattenkemiska resultat och beräkningar Bilaga 2.3

IDnr Provdatum Djup p FARG-NK KOND-25 pHAC-NPQ ALK-NPQ CL-DJQ SO4-DJQ NA-NFQ K-NFQ CA-NFQ MG-NFQ AL-NS AL-NAD ALS-NAJ ALL-NAJ ALK0 Avvikelse

m °C mg Pt/l mS/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l µg/l µg/l µg/l µg/l mekv/l alkalinitet

97 2005-11-08 0,3 3,3 190 5,88 6,4 0,12 0,23 0,076 0,273 0,022 0,168 0,106 240 128 97 31 0,148 0,81 98 2005-11-15 0,3 2,9 180 3,05 4,8 0,046 --- 0,071 0,055 0,087 0,01 0,082 0,035 340 252 110 143 -0,012 0,26 99 2005-11-14 0,3 4,9 180 27,8 7,2 1,6 0,5 0,36 1,07 0,044 0,98 0,706 2200 68 64 4 1,644 0,97 100 2005-11-08 0,3 6,4 45 3,81 6,8 0,15 0,081 0,062 0,095 0,011 0,189 0,071 54 23 16 7 101 2005-11-15 0,3 0,6 100 12,3 6,9 0,45 0,3 0,16 0,318 0,045 0,63 0,202 260 69 58 11 0,504 0,89 102 2005-11-16 0,3 5,1 200 14 6,6 0,51 0,45 0,16 0,48 0,105 0,445 0,27 740 224 194 30 0,557 0,91 103 2005-11-09 0,3 1,6 180 7,6 6,8 0,33 0,2 0,057 0,168 0,022 0,476 0,118 280 117 100 16 0,333 0,99 104 2005-11-16 0,3 4,1 280 14,8 6,7 0,55 0,44 0,15 0,61 0,048 0,496 0,33 910 220 211 9 0,581 0,95 105 2005-11-06 0,3 8,1 120 8,4 7,1 0,28 0,26 0,1 0,306 0,039 0,311 0,145 480 42 40 <3 106 2005-11-20 0,8 1,2 90 8,72 6,5 0,29 0,24 0,14 0,258 0,021 0,43 0,112 110 49 43 5 107 2005-11-20 0,8 1 20 48,6 8 3,6 0,5 0,79 0,45 0,08 4,2 0,31 40 19 10 9 3,609 1,00 108 2005-11-07 0,3 4,1 220 4,74 6,1 0,057 0,18 0,059 0,182 0,024 0,159 0,094 300 158 103 55 0,077 0,74 109 2005-11-08 0,3 5,8 120 4,5 6,9 0,17 0,088 0,061 0,12 0,022 0,285 0,064 270 94 79 15 110 2005-11-14 0,3 5,6 180 31,3 7,4 1,9 0,57 0,41 1,21 0,09 0,985 0,855 1800 72 63 9 1,937 0,98 111 2005-11-09 0,3 6 220 7,49 6,8 0,36 0,19 0,054 0,17 0,013 0,529 0,078 120 56 55 <3 112 2005-11-20 0,8 1 220 31 7,1 2,1 0,33 0,45 0,325 0,06 2,46 0,25 160 77 57 20 2,134 0,98 113 2005-11-08 0,3 6 110 8,1 7,3 0,46 0,17 0,065 0,172 0,011 0,584 0,075 57 22 21 <3 114 2005-11-13 0,3 5 90 13,3 7,2 0,44 0,48 0,17 0,528 0,05 0,442 0,216 710 37 31 7 115 2005-11-07 0,3 4,7 130 4,52 6,4 0,058 0,18 0,069 0,182 0,012 0,176 0,059 270 131 86 44 116 2005-11-06 0,3 6,9 35 9,18 7,4 0,54 0,18 0,1 0,169 0,015 0,675 0,063 43 22 11 10 117 2005-11-14 0,3 5,6 110 37,6 7,7 2,8 0,44 0,37 1,26 0,1 1,39 1,16 1800 41 39 <3 2,804 1,00 118 2005-11-21 0,3 1,1 60 20,1 7,4 0,95 0,44 0,38 0,42 0,06 1,24 0,248 110 28 24 5 1,065 0,89 119 2005-11-14 0,3 1,6 200 26,9 6,7 1 0,82 0,38 0,968 0,09 1,04 0,572 990 113 96 16 1,074 0,93 120 2005-11-13 0,3 6 30 9,18 7,3 0,28 0,2 0,23 0,287 0,031 0,396 0,124 220 14 14 <3 121 2005-11-09 0,3 6 --- 44,6 7,2 1,8 1,2 0,09 2,21 0,13 0,26 1,05 3400 76 74 <3 1,767 1,02 122 2005-11-13 0,3 5,5 45 9,07 7,2 0,35 0,27 0,12 0,275 0,025 0,479 0,08 200 28 23 5 123 2005-11-20 0,8 1,2 140 17,4 7,3 0,77 0,33 0,35 0,36 0,046 1,09 0,234 160 62 50 12 0,889 0,87 124 2005-11-14 0,3 4,5 60 48 7,9 2,9 0,55 0,72 1,33 0,145 2,31 1,1 890 27 27 <3 2,903 1,00 125 2005-11-14 0,3 1,9 50 43,4 8 2,7 0,37 1,2 0,335 0,095 3,74 0,37 60 24 17 7 2,701 1,00 126 2005-11-09 0,3 5,1 160 8,96 6,6 0,12 0,43 0,14 0,378 0,029 0,269 0,108 130 51 43 8 0,186 0,64 127 2005-11-15 0,3 2,6 35 51,4 7,6 3,7 0,48 0,73 0,47 0,06 4,73 0,23 110 29 23 6 3,730 0,99 128 2005-11-08 0,3 5,8 35 5,45 7 0,15 0,16 0,1 0,193 0,022 0,218 0,084 72 23 17 7 0,203 0,74 129 2005-11-08 0,3 6,7 120 8,05 6,8 0,24 0,25 0,13 0,246 0,024 0,397 0,108 130 42 39 4 130 2005-11-07 0,3 4,5 100 5,81 6,4 0,057 0,27 0,083 0,266 0,012 0,176 0,071 270 125 82 43 131 2005-11-21 0,3 2,3 90 15,6 6,8 0,52 0,36 0,31 0,346 0,064 0,792 0,244 570 55 47 8 0,650 0,80 132 2005-11-20 0,8 1,7 45 24 7,7 1,6 0,25 0,4 0,268 0,044 2,07 0,18 40 27 19 8 1,656 0,97 133 2005-11-07 0,3 5,9 110 9,18 6,8 0,21 0,38 0,14 0,41 0,026 0,253 0,15 410 103 87 16 134 2005-11-15 0,3 0 450 4,3 4,3 0,035 --- 0,056 0,018 0,078 0,004 0,074 0,057 100 108 73 36 -0,035 1,01 135 2005-11-09 0,3 6 160 10,6 6,8 0,24 0,45 0,11 0,456 0,033 0,224 0,114 130 51 42 9 0,277 0,87 136 2005-11-15 0,3 0 45 33,6 7,8 2 0,66 0,53 0,545 0,05 2,65 0,205 61 24 18 6 2,040 0,98 137 2005-11-15 0,3 2,6 220 8,6 6,4 0,16 0,24 0,17 0,271 0,035 0,351 0,187 460 208 153 55 0,246 0,65 138 2005-11-06 0,3 7,7 65 7,49 7,2 0,37 0,18 0,086 0,183 0,011 0,488 0,06 65 24 22 <3 139 2005-11-07 0,3 6,5 90 6,15 6,9 0,18 0,2 0,085 0,238 0,028 0,199 0,115 380 43 39 4 140 2005-11-13 0,3 5,5 20 6,78 6,8 0,16 0,24 0,13 0,237 0,014 0,276 0,069 68 18 16 <3 141 2005-11-14 0,3 3,5 260 20,1 7,3 0,9 0,36 0,32 0,538 0,076 0,922 0,526 1100 101 88 13 0,977 0,92 142 2005-11-20 0,8 1,2 80 12 7,1 0,78 0,17 0,12 0,194 0,012 0,954 0,078 58 30 22 7 0,807 0,97