• No results found

Vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av samarbete och handledning från arbetsterapeuter.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av samarbete och handledning från arbetsterapeuter."

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vård- och omsorgspersonalens erfarenheter

av samarbete och handledning från

arbetsterapeuter.

Fridlund, A

Jokinen, A

Arbetsterapeut 2018

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

1 Fridlund, A. & Jokinen, A.

Vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av samarbete och handledning från arbetsterapeuter. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå Tekniska universitet,

Institutionen för Hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2018.

Sammanfattning

Vård- och omsorgspersonal utför ett klientnära arbete och samarbetar och får handledning av arbetsterapeuter. Studier visar att brister i kommunikation och samarbete, leder till minskad säkerhet för klienten. Den arbetsterapeutiska handledningen uppskattades av vård- och omsorgspersonalen då det underlättade i deras arbete. Idag saknas det forskning som närmare studerar vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av arbetsterapeutiskt samarbete och handledning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av samarbete och handledning av arbetsterapeuter. Metod: Författarna valde en kvalitativ ansats. Studiens data material insamlades via semistrukturerade intervjuer. Tio yrkesverksamma personer som arbetade inom kommunal vård- och omsorgs valde att delta i studien. Informanterna intervjuades via mobiltelefon samt personligt möte Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen av intervjumaterialet resulterade i tre huvudkategorier samt två underkategorier Resultat: Resultatet visar att tillgänglighet till arbetsterapeut, kommunikation inom teamet och förhållningssättet hos arbetsterapeuten var av stor betydelse för vård- och omsorgspersonalen. Handledningen av arbetsterapeuter ansågs vara fördelaktig i det klientnära arbetet. Slutsats: Tillgänglighet av arbetsterapeut främjar samarbete och handledning och arbetsterapeuter bör vara pedagogiska, lyhörda och tydliga i sin kommunikation. Den arbetsterapeutiska handledningen ansågs som betydelsefull och informanterna efterfrågade mer handledning och ett närmare samarbete.

(3)

2 Fridlund, A. & Jokinen, A.

The community health care personnel experiences of collaboration and supervision from occupational therapists. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå Tekniska universitet,

Institutionen för Hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2018.

Abstract

Background: Healthcare workers whom perform close to the client and collaborates and get

supervision from occupational therapists. Several studies shows that a lack of communication and teamwork leads to insufficient patients safety. The study also show that occupational therapist supervision was appreciated by healthcare workers as it facilitated their work. However recent research is lacking in the study of healthcare professionals experience of occupational therapy supervision. Purpose: The purpose of the study was to describe the healthcare personnel experiences of collaboration and supervision of occupational therapist.

Method: The authors chose a qualitative approach and the study method is collected via

semi-structured interviews. Ten professionals who worked in healthcare service in municipality participated. The interviews performed by mobile and personal meeting. Interviews were analyzed by qualitative content analysis. Analysis of the interview material resulted in three main categories and two subcategories. Results: Results show that the availability of the occupational therapist, communication within the team, and the

occupational therapists approach was of great importance to healthcare workers. Supervision and management of occupational therapist was considered beneficial in the client centered work. Conclusion: Accessibility of occupational therapist promotes cooperation and supervision. Occupational therapists should be educational, responsive and clear in their communication. The occupational therapy supervision was considered important and the informants demanded more guidance and closer cooperation.

(4)

3

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1 Abstract ... 2 Inledning ... 4 Bakgrund ... 4

Kommunikation och professionella samtal ... 5

Samarbete ... 6

Arbetsterapeutens roll inom kommunal verksamhet ... 7

Problemformulering ... 8 Syfte ... 8 Metod ... 8 Urval ... 8 Datainsamling ... 9 Dataanalys ... 9 Forskningsetiska aspekter ... 10 Resultat ... 11

Erfarenheter av tillgänglighet och samarbete med arbetsterapeuter ... 12

Erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning ... 14

Det hälsopreventiva arbetet som främjar trygghet till klienter samt personalen ... 15

Diskussion ... 16 Resultatdiskussion ... 16 Metoddiskussion ... 19 Slutsats ... 21 Tillkännagivande ... 22 Referenser: ... 23 Bilaga 1 Missivbrev ... 28 Bilaga 2.Intervjuguide ... 29

(5)

4

Inledning

Handledning av vård- och omsorgspersonal är en vanligt förekommande arbetsuppgift för arbetsterapeuter som inkluderar rehabiliterande insatser, förflyttningsteknik och hantering av hjälpmedel. Arbetsterapeuter förskriver hjälpmedel till klienter och det är under förskrivarens ansvar att informera och instruera klienten eller övriga användare om hjälpmedlet och hur det används. Vård- och omsorgspersonalen har en viktig och central roll för att utföra delegerade arbetsterapeutiska insatser. Författarna har därav valt att undersöka vård- och

omsorgspersonalens erfarenheter kring samarbetet med arbetsterapeuter med fokus på handledning inom kommunal verksamhet.

Bakgrund

Handledning är en metod där teori och praktik flätas samman. Handledaren delar sina kunskaper och guidar sin/sina deltagare på ett pedagogiskt och praktiskt sätt (Barbosa Da Silva et. al 2009;Lepp & Leksell, 2017). Enligt Lauvås och Handal (2015) kan handledning antingen ses som en vardagsaktivitet utan anknytning till någon specifik profession eller som en professionell aktivitet. Det som skiljer dem åt är att kvalitetskrav endast bör ställas på den professionella aktiviteten, vilken tillämpas av många olika yrken och organisationer. Intresset för utveckling av kvalitét beskrivs vara en orsak till att handledning ökar inom olika yrken och verksamheter. Vidare beskrivs handledning (Clark et al., 2009; Pros & Kjellberg, 2008) som en process som ska syfta till att säkerställa effektiv och säker leverans av professionella arbetsterapeutiska insatser samt att främja utveckling och yrkeskompetens (Lauvås & Handal 2001). Den ökade användningen av handledning inom olika verksamheter har dock lett till begreppsförvirring, Coachning, guidning, rådgivning och konsultation används idag vanligen som synonymer till begreppet handledning. I denna studie kommer fokus riktas mot begreppet handledning, den professionella aktiviteten.

Handledning kan beskrivas som ett utvecklingstillfälle, då utbyte av kunskaper, reflektioner och möjligheter för diskussioner om olika arbetssituationer kan ske (Lauvås & Handal, 2001;Tickle-Degnen, 2008). Såväl arbetsterapeuter och vård- och omvårdnadspersonal, kan utveckla sin kompetens om det sker en uppmuntran till reflektion över de egna prestationerna och över arbetsterapeutens utförande (Pros & Kjellberg, 2008).

(6)

5 Handledning som tillämpas av arbetsterapeuter innefattar att ge instruktioner, visa och

handleda samt delegera personalen i ett rehabiliterande arbetssätt, vilket innebär att de därefter överlämnar ansvar till vård- och omsorgspersonalen (King, Parsons, Robinson & Jorgensen 2012; Mackey & Nancarrow, 2005). Det rehabiliterande arbetssättet för vård- och omsorgspersonal innebär att de ska uppmuntra klienterna till att handla på egen hand

vilket benämns som vardagsrehabilitering. Författarna Pros och Kjellberg (2008) tillägger att det är viktigt att vård- och omsorgspersonal som arbetar med vardagsrehabilitering får råd och stöd från arbetsterapeuter. Arbetsterapeuten har ett ansvar om att försäkra sig om att

personalens kunskapsnivå är tillräcklig för att utföra arbetsterapeutiska insatser, ge råd samt stöd innan en delegering kan tilldelas (Clark et al., 2009).

Kommunikation och professionella samtal

Enligt Kielhofner (2012) beskrivs kommunikation och dokumentation som en viktig och grundläggande del inom arbetsterapin. Arbetsterapeuter har kunskaper om att förmedla information gällande olika bedömningar, tillämpning av olika interventioner och resultat för klienter och andra yrkesprofessioner. Författarna till denna studie har därför valt att förklara kommunikation närmare. Begreppet kommunikation beaktas likt en enkel aktivitet där ett budskap sänds över till mottagare från sändare för att få en önskad respons. Om budskapet från sändaren har tolkats korrekt, sänds en återkoppling från mottagaren tillbaka till sändaren (McCabe & Timmins, 2013). Det professionella samtalet i sin tur beskrivs inom litteraturen (Andersson 2012) som ett verktyg vilket syftar till att uppnå ett specifikt mål. Målets inriktning kan vara att skapa delaktighet, hantera problem, ge stöd, tillrättavisa samt

utvärdera. Det professionella samtalet innebär ett strukturerat samtal, med tydliga och klara riktlinjer samt ett tydligt och konkret mål för att undvika missförstånd.

Författarna Johansson, Eklund och Gosman-Hedström, 2010; Sharp, 2012) framställer kommunikation som en viktig faktor för god vård och diskuterar orsaker till bristande

kommunikation. Enligt Sharp (2012) är hierarki inom hälso- sjukvården en möjlig sådan orsak vilket även skulle kunna inverka negativt på patientsäkerheten. McCabe och Timmins (2013) anser kommunikationen kan påverkas av olika faktorer såsom kunskap/utbildning, kultur, roller, attityder, värderingar, mål, kommunikationsmedel och fysisk omgivning. Vidare beskriver Sharp (2012) att det är av stor vikt att ha respekt samt kännedom kring de olika professionernas kunskaper och ansvarsområden inom teamet.

(7)

6

Enligt Kielhofner (2008) kan arbetsterapeutens handlingar där råd, uppmuntran, fysiskt stöd, feedback, struktureringar, att bekräfta klienten och förhandla med klienten benämnas som terapeutiska strategier. Arbetsterapeutens terapeutiska förhållningssätt knyter an till det professionella samtalet, då författare (Peloquinn, 2003; Kielhofner, 2012) anser att det är av stor vikt i det arbetsterapeutiska samarbetet att ha god relation till klienten. Beroende på insatser kan klienten enligt Fisher (2009) beskrivas som personen vilken erhåller en arbetsterapeutisk insats, personal eller anhöriga. Vidare beskriver författaren vikten av ett ömsesidigt förhållande där respekt visas mellan berörda parter för att upprätthålla och utveckla klientrelationen. Fisher (2009) belyser även vikten av att som arbetsterapeut vara lyhörd och lyssna till sin klient, vilka i denna uppsats anses vara vård- och omsorgspersonal. Författaren förklarar vidare att det annars finns en risk att misslyckas med att få en fungerande klientrelation.

Samarbete

Enligt Pros och Kjellberg (2008) är samarbete och kommunikation en viktig del vid handledning av vård- och omsorgspersonal. Författarna får medhåll av Pettersson och Fahlström (2010) vilka beskriver vård- och omsorgspersonalens roll som budbärare och kommunikatörer angående hjälpmedel. De beskriver vidare att vård- och omsorgspersonalens huvudsakliga arbetsuppgifter innebär ett patientnära arbete, vilket innebär att informationen från vård- och omsorgspersonalen är viktig för arbetsterapeuter.

Ericson-Lidman och Strandberg (2015) beskriver att sjuksköterskor och undersköterskor anser sig vara ett specifikt team som utför den dagliga vården och de är beroende av ett

välfungerande samarbete med ansvariga arbetsterapeuter. Flertal studier (Johansson et al., 2010; Ericson-Lidman & Strandberg, 2015) definierar team som två eller flera hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål, för säker och

klientcentrerad vård. Personerna i ett team har olika roller, kompletterande bakgrunder och kunskap samt att personerna är beroende av varandra för att arbeta effektivt. Enligt Sharp (2012) är det viktigt att alla i teamet känner sig delaktiga oavsett profession och att de upplever att deras kompetens bidrar i team samarbetet.

(8)

7 Arbetsterapeuter bidrar med sin kompetens i teamet genom att utbilda alternativt fortbilda annan personal inom rehabiliterande och hälsofrämjande (hälsopreventivt arbete) områden samt erbjuda praktiska verktyg (Sveriges Arbetsterapeuter, 2017). Arbetsterapeuter ser till människors aktivitet i relation till personlig förmåga, förutsättningar samt miljö. Detta innebär att arbetsterapeutens arbetsuppgifter handlar om att utreda, bedöma förmågor och kompensera eller skapa förutsättningar till aktivitet och delaktighet (Dorsey et al ., 2017). Arbetsterapeuter kan tillämpa olika arbetsterapiprocesser, ett exempel är Occupational Therapy Intervention Process Model [OTIPM]. OTIPM fungerar som ett stöd för arbetsterapeuten i det kliniska arbetet, där olika modeller som pedagogiska-, kompensatoriska-, aktivitets tränings- och förbättring av kroppsfunktioner modellen ingår. Beroende på vad utredningen visar tillämpar därefter arbetsterapeuten adekvat modell. Exempel på detta kan vara den kompensatoriska modellen för att sätta in ett hjälpmedel och den pedagogiska modellen för att instruera och lära ut hur ett hjälpmedel fungerar för klienter (Fisher, 2009). Genom samarbete med vård- och omsorgspersonal kan arbetsterapeuten delegera och ordinera insatser inom de

meningsfulla vardagsaktiviteter som klienter vill kunna fortsätta vara delaktig i eller fortsätta utföra.

Arbetsterapeutens roll inom kommunal verksamhet

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) bär alla kommuner ett ansvar att erbjuda en habilitering, rehabilitering eller hjälpmedel till de boende inom respektive

kommun som är i behov. Arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet arbetar för att vuxna och äldre ska kunna åldras och leva ett hälsosamt liv genom att underlätta och främja ett aktivitetsutförande. Interventioner arbetsterapeuterna utför handlar till en stor del av att främja livskvalitet, självständighet och välbefinnande, genom att skapa möjligheter till delaktighet i aktivitet och sociala sammanhang (Papageorgiou, Marquis, Dare & Batten, 2016).

Arbetsuppgifter inom kommunal verksamhet kan innefatta förskrivning av hjälpmedel, utföra exempelvis ADL- bedömningar och aktivitetsträning. Ytterligare arbetsuppgifter inom

kommunal verksamhet, kan vara att utföra bedömningar i den fysiska miljön sk bostadsanpassningar (Fänge & Iwarsson, 2005).

Enligt Socialstyrelsens lägesrapport (2017) är de största orsakerna till att patienter drabbas av vårdskador, bristande kommunikation samt samverkan mellan personal.

(9)

8

Problemformulering

Tidigare forskning kring handledning handlar främst om studenter eller arbetsterapeuter emellan, dock finns det begränsad forskning om handledning för vård- och

omsorgspersonalen. Vård- och omsorgspersonal handleds av arbetsterapeuter och utför olika delegerade arbetsuppgifter vilka de instruerats i. Författarna har därför fokus på att undersöka om vård- och omsorgspersonalens erfarenheter, av hur de upplever samarbetet samt

handledning av arbetsterapeuter. Kunskaper om faktorer som kan vara hindrande eller främja samarbete samt handledning anses därav som viktiga.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva vård- och omsorgspersonals erfarenheter av att samarbeta med och att få handledning av arbetsterapeuter.

Metod

Design

Studien är baserad på en kvalitativ ansats med en deskriptiv design. Författarna valde en kvalitativ intervju som metod för att öka förståelsen av vård- och omsorgspersonalens erfarenheter och upplevelser, vilket svarar till studiens syfte.

Urval

Ett ändamålsenligt urval (Holloway, 2017) av informanter utfördes med utgångspunkt i följande inklusionskriterier; vård- och omsorgsutbildning, - arbete inom kommunal verksamhet minst två år samt erfarenhet av samarbete med arbetsterapeut. Författarna kontaktade totalt 51 enhetschefer för vård- och omsorgsboenden och hemtjänst varav en via telefon och resterande via mail. Information om studien och dess syfte framgick i mailet, med ett bifogat missivbrev (Se bilaga 1) vilket var riktat till personalen. I missivbrevet framgick information om studien, förfrågan om deltagande, information om samtycke och

kontaktuppgifter för anmälan till författarna. Författarna utförde tre omgångar av utskick med betänketid på två veckor, med påminnelseutskick efter en vecka.

Enligt Kvale (1997), är ett adekvat antal för en kvalitativ studie 10-15 personer vilket författarna till denna studie eftersträvade.

(10)

9

Datainsamling

Totalt utfördes 10 intervjuer. Informanterna som deltog i studien arbetade inom olika verksamheter vilka var; korttidsboende, särskilt boende samt hemtjänst. Det var åtta

informanter vilka arbetade som undersköterskor, en arbetade som specialist undersköterska samt en arbetade som omvårdare. Informanterna hade olika yrkeserfarenheter inom vårdyrket vilket varierade från 6-29 år. Deltagande informanter var överrepresenterade av kvinnor, vilka var nio respektive en man.

Författarna valde att tillämpa semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. En intervjuguide (Se bilaga 2) utformades och användes som ett extra stöd och försäkran om att intervjuernas innehåll svarade till studiens syfte. Vid varje intervju upplystes informanten om inspelning och fick lämna samtycke till deltagande i intervjun samt inspelningen. En av författarna utförde en provintervju och utförde en inspelning av samtalet via appen Smart Recorder där även tidtagning utfördes. Med samtycke från informanten togs provinspelningen med för vidare analys då författarna ansåg att innehållet var relevant för studien.

Författarna började med att ställa inledande bakgrundsfrågor vid varje intervjutillfälle.

Frågeområden som berördes under intervjuerna var handledning, samarbete, kommunikation, tid och tillgänglighet. Informanterna tillfrågades även om kontakt var möjlig för eventuell komplettering av information. Medgivande från samtliga informanter gavs. För att inte röja informanternas identiteter, tilldelades varje inspelad intervju ett nummer samt ett en bokstav.

Dataanalys

Intervjuerna utfördes enskilt och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim (2008). Analysen innebär att all data lyssnades igenom och

författarna genomförde enskilda transkriberingar av de inspelade samtalen. Transkriberingen av intervjuerna (analysenheten) lästes igenom upprepade gånger och därefter valdes

meningsbärande enheter ut vilka svarade på studiens syfte. Författarna delade därefter varandras transkriberingar för att skapa en helhet av det insamlade materialet. Författarna kondenserade de meningsbärande enheterna enskilt, för att därefter gå igenom materialet och koda tillsammans då författarna jämförde likheter och skillnader tillsammans. Koderna fördes i in i olika kategoriseringar som återspeglade innehållet av intervjuerna med informanterna. Se tabell 1 för exempel på utvalda meningsenheter, koder, underkategorier och kategorier.

(11)

10 Författarna har under processen haft tillgång till en handledare som granskat och varit delaktig i analysens samtliga delar.

Tabell 1. Exempel på meningsenhet, kod, underkategorier och kategori.

Meningsenhet Kod Underkategori Kategori

“vi träffar ju dom dagligen för dom är ju hos våra vårdtagare och gör insatser så jag träffar dom varje dag.”

Kontinuerliga träffar Erfarenheter av Faktorer som främjar samarbete Erfarenheter av tillgänglighet och samarbete med arbetsterapeuter ”Det som är problemet är att

det har varit för få arbetsterapeuter som har varit svåra att få tag i. Det har ju var tumult liksom”

Svåra att nå Erfarenheter av hindrande faktorer för samarbete Erfarenheter av tillgänglighet och samarbete med arbetsterapeuter

“Det är viktigt att arbetsterapeuten kan kommunicera med alla oavsett förutsättningar ... är pedagogisk, och tydlig”

Arbetsterapeut bör vara pedagogisk, tydlig Erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning

Jo men det är viktigt med handledning. Ibland kan det vara bara att få öva… och få feedback.. att man är

uppdaterad liksom. Det ger ju trygghet för mig och klienten

Handledning ger trygghet för mig och klienten.

Det hälsopreventiva arbetet som främjar trygghet till klienter samt personal

Forskningsetiska aspekter

En undersökning kring ämnet kan bidra med kunskap och påvisa vilka erfarenheter vård- och omsorgspersonalen har av samarbetet med arbetsterapeut. Delar/aspekter som arbetsterapeuter

(12)

11 utför bra alternativt kan bli bättre på kan identifieras. Detta kan leda till ökad tryggheten för både personal och klienter Studien kan även främja handledning, då det kan leda till en bättre rehabilitering, ökad delaktighet för klienterna och deras anhöriga

Utmaningar och svårigheter kan uppstå om en undersökning utförs i ett specifikt område, vilket kan bidra till att deltagarna upplever sig utpekade. Författarna minimerade denna risk genom att intervjuerna av vård- och omsorgspersonal utfördes i olika kommuner, vilket innebar att det blev svårare att utläsa vem som sagt vad.

Informanterna tilldelades information både skriftligt och muntligt, om syftet med studien samt att medverkan till studien var frivillig. Informanterna blev även informerade om att de kunde avbryta sitt deltagande om/ när de önskade. Den tilldelade informationen tar hänsyn till informanternas autonomi vilken är i enlighet med de forskningsetiska principerna Olsson och Sörensen (2011) gällande informations- och samtyckeskravet.

All insamlad data förvarades på författarnas arbetsdatorer och var avidentifierad. Endast författarna samt handledaren hade tillgång till materialet, och när studien avslutades raderas all data vilket tar hänsyn till konfidentialitets- och nyttjandekravet enligt Olsson och Sörensen (2011). Författarna till denna studie har visat respekt gentemot informanternas integritet, samt åsikter och uteslutit egna värderingar. Författarnas syfte med att tillämpa de forskningsetiska principerna var för att respektera och skydda informanterna. Enligt Olsson och Sörensen, (2011) bör en risk- och nyttoanalys utföras. Författarna till denna studie anser att vinsten överväger riskerna utifrån en risk- och nyttoanalys.

Resultat

Analysen av intervjumaterialet resulterade i tre huvudkategorier; Erfarenheter av tillgänglighet och samarbete med arbetsterapeuter, Erfarenheter av arbetsterapeutens handledning och Det hälsopreventiva arbetet som främjar för trygghet till klienter samt personalen samt två underkategorier. Citat från de transkriberade intervjuerna kommer att presenteras

(13)

12

Erfarenheter av tillgänglighet och samarbete med arbetsterapeuter

Intervjuerna visade att samarbetet mellan professionerna varierade, vilket presenteras i följande underkategorier, Erfarenheter av faktorer som främjar samarbete, respektive erfarenheter av hindrande faktorer för samarbete.

Erfarenheter av faktorer som främjar samarbete

Informanterna beskrev erfarenheter av ett fungerande och positivt samarbete vid de tillfällen då arbetsterapeuten var tillgängliga för dem. Informanternas erfarenheter av ett fungerande samarbete med arbetsterapeuter, relaterade till att de upplevde att de fick stöd i deras arbete av arbetsterapeuterna. Vidare beskrev informanterna att tillgänglighet kunde vara när

arbetsterapeuterna infann sig snabbt ut på plats då behov av insatser uppstod, att de var närvarande på t.ex. veckomöten eller gav snabb återkoppling. Det fanns erfarenheter av ett nära och fördelaktigt samarbete med arbetsterapeuten då de träffades dagligen på

arbetsplatsen. Ytterligare en aspekt som ansågs vara främjande för samarbete var då arbetsterapeuterna var delaktiga och tillgängliga trots att de inte fanns på arbetsplatsen dagligen. Vidare beskrev informanterna att det förekom kontinuerliga klientcentrerade veckomöten, teammöten och arbetsplatsträffar [APT] en gång i månaden. Informanterna i studien uppgav att det oftast var bra upplägg och struktur på mötena. Främjande faktorer för samarbete och en god kommunikation var att arbetsterapeuten kände till patienterna i

verksamheten. Vilket underlättade kommunikationen på mötena.

“jo men vi har ju möte varje veckan där vi går igenom alla vårdtagare så att vi gör ju det ganska grundligt”

Informanternas erfarenheter om kommunikationsvägar med arbetsterapeuterna beskrevs som varierande beroende på arbetsplats. Många av informanterna uppgav att de kontaktade arbetsterapeuterna via telefon, mail och vid veckomöten eller teammöten. Några av informanterna beskrev även att kommunikationen mellan dem och arbetsterapeuten,

hanterades av samordnare eller sjuksköterska, vilket beskrevs som fördelaktigt då de upplevde att de fick snabb återkoppling.

En likvärdig erfarenhet kring arbetsterapeutens förhållningssätt beskrevs av informanterna. Erfarenheterna de hade, var att det var viktigt att arbetsterapeuten var pedagogisk och tydlig i sitt förhållningssätt samt kommunikation. Informanterna beskrev vidare att de ansåg det viktigt att arbetsterapeuter var tydliga för att kunna nå ut till patienter/brukare, anhöriga,

(14)

13 nyanställda samt övrig personal. Vidare hade informanterna erfarenheter av arbetsterapeuters bemötande. Arbetsterapeuter som upplevdes som lyhörda och engagerade i klienterna, samt i personalens arbete och åsikter främjade samarbetet.

“hon e väldigt lyhörd, och hon är VÄLDIGT bra på att förklara… hon pratar så lätt…jag tror dom flesta tycker det är lätt att förstå”

Erfarenheter av hindrande faktorer för samarbete

Aspekter kring hindrande faktorer, vilka informanterna ansåg kunde påverka samarbetet med arbetsterapeuter berördes. Det fanns erfarenheter kring att arbetsterapeuten saknade lyhördhet gentemot klienter och informanterna. En del av informanter ansåg att de fanns en osäkerhet över vem som kallar till och vem som kom till möte. De beskrev vidare att det kunde gå lång tid mellan mötena och i vissa fall fanns total avsaknad. Det fanns erfarenheter av att

arbetsterapeuter kunde vara inbjuden till möte men deltog inte. Informanterna beskrev att de sökte större möjligheter till att diskutera eller föra en dialog med arbetsterapeuterna. De informanter som upplevde brist på tillgänglighet uppgav att arbetsterapeuterna var svåra att nå per telefon. En aspekt av bristande tillgänglighet, var även att ta kontakt med arbetsterapeut, då tillgång till dator var begränsad pga. stor arbetsgrupp. Samtliga hade erfarenheter av att det tog lång tid för att invänta interventioner, vilket skapade frustration då framförallt patienterna blev drabbade. Ett flertal av informanterna beskrev bristen på samarbete och tillgänglighet på ett likartat sätt, att det var svårt att komma i kontakt med arbetsterapeuten och att det tog tid innan de fick återkoppling.

Det fanns även erfarenheter av tidsbrist, när det var upptagna i annat arbete, då arbetsterapeut kom för att ge handledning. Detta bidrog till att informanterna inte upplevde delaktighet i samarbetet och handledningen. Önskan om att införa inplanerad tid avsatt för handledning när arbetsterapeut kommer till arbetsplatsen framkom bland informanterna.

En jämförelse av samarbete med arbetsterapeut på boende respektive hemtjänst upplevdes av en del informanter innebära en stor skillnad. Inom hemtjänst beskrevs kontakt med

arbetsterapeuter som bristande, att det tog längre tid till att få hjälp i sitt arbete med insatser och hjälpmedel. Informanter uppgav att det kunde ta lång tid för att få hjälpmedel på plats hos klienterna, vilket upplevdes vara en bidragande orsak till sämre kvalitét av omvårdnaden samt arbetsförhållanden. Det uttrycktes att då det var stressade situationer, kunde informanterna

(15)

14 ibland kunde göra saker i farten, utan att tänka på arbetstekniker som gynnar både klient och personal.

Erfarenheter framkom även om att eventuellt hög arbetsbelastningen för arbetsterapeuter kunde vara en möjlig orsak till den bristande tillgängligheten. De informanter som uppgav att de upplevde bristande tillgänglighet, önskade fler besök av arbetsterapeuter vilket enligt dem skulle bidra till en närmare kontakt och ett bättre samarbete som skulle vara fördelaktigt för patienterna.

”... nu så är det som att vi kan få vänta en 4-5 veckor på hjälpmedel, och de när det tar så där lång tid så blir det ju stora förslitningsskador på kunden…”

“kunden har ju så ont tillslut så att man inte kan hålla på att slita upp den. Bara för att sitta upp och andas bättre eller ta en fika eller någonting utan då är det

bara mest måltider”

Erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning

I studiens resultat framkom det att informanterna hade likvärdiga erfarenheter av handledning. Informanternas erfarenhet av handledning var att det var viktigt och att de såg fördelar med handledningen.

En aspekt som informanterna beskrev var förslag på förbättringar. Informanterna uppgav ett intresse för handledning då det var viktigt både för dem att få hjälp, stöd och arbeta

professionellt. De ansåg även att det var viktigt att ha kunskaper och veta vad och hur man ska göra för klientens bästa. En del av informanterna beskrev att de hade arbetat länge och därmed inte hade samma behov av handledning, däremot uppgav de att uppdatering av ett nytt hjälpmedel är viktigt. Informanterna beskrev inte några erfarenheter av nackdelar med

handledning. Informanterna beskrev att handledning utfördes både individuellt och i grupp. De flesta handledningstillfällena beskrevs som individuella vilka utfördes exempelvis i klientens bostad vid olika förflyttningssituationer. Handledning av grupp kunde ske vid APT -möten vid visning av exempelvis ett nytt hjälpmedel eller då det fanns flera av personalen som medverkade i klientens bostad. Det fanns även erfarenheter av att handledning förekom i grupp vid obligatoriska utbildningstillfällen. En del av informanterna uttryckte betydelsen av arbetsterapeutens förhållningssätt, då de ansåg det som viktigt att arbetsterapeuten var tydlig i sin handledning. Vidare beskrev informanterna att kommunikationen av arbetsterapeuter vid handledningen utfördes muntligt, skriftligt och visuellt, vilket uppgavs som tydligt och fördelaktigt.

(16)

15 “en lång korv (Paus) som man kan bädda i sängen runt för att avlasta liksom ..

dom var där och tog kort på den här [hjälpmedlet] ….och hur dom hade gjort liksom. Och satt upp på rummet så att alla kunde se klart hur man gör. Så att

jag inte behöver visa för alla utan man kan se på korten.”

En del av informanterna beskrev erfarenheter av att handledning av hjälpmedel samt arbetssätt för nyanställda, utfördes av kollegor istället för arbetsterapeuter. Det ansågs av informanterna att handledningen borde utföras av en profession som har utbildning inom förflyttningsteknik och hjälpmedel. Informanterna hade erfarenheter av att handledning, vård- och omsorgspersonal emellan varandra inte var av rekommendation, då de upplevde lägre kvalité på handledningen. Det fanns även erfarenheter av att det fanns ett behov av mer handledning av arbetsterapeuter. Handledning var viktig för både uppdateringar och stöd i deras arbete. En del av informanterna beskrev erfarenheter av att det saknades skriftliga instruktioner inom hjälpmedel och föreläsningar.

“Det är viktigt med uppdateringar och få handledning oftare av arbetsterapeuten”

Erfarenheter kring vikten av ett tydligt samt pedagogiskt förhållningssätt framkom, vilket ansågs vara viktigt. Arbetsterapeutens pedagogiska förhållningssätt var viktigt för att nå ut till alla berörda parter som klienten, anhörig, assisten eller personal.

Det hälsopreventiva arbetet som främjar trygghet till klienter samt personalen

Informanternas erfarenheter var att de upplevde att deras arbete blev lättare både fysiskt och mentalt, efter att de fått utbildning, handledning samt uppdatering av nya hjälpmedel och arbetstekniker. Handledningen hade även stor betydelse för arbetsmiljön då det fanns erfarenheter av att det minskade och motverkar skador, bidrog till ett säkrare arbetssätt och underlättade arbetet i sin helhet. Informanterna ansåg att ökade kunskaper gav trygghet i yrkesrollen när de som personal vet hur de ska utföra sitt arbete. Enligt informanterna skapade de ökade kunskaperna i sin tur trygghet för klienter. En del av informanter beskrev att, på grund av skiftande arbetsuppgifter i sitt yrke, kan arbetsmoment som kräver viss kunskap förbises. Informanterna beskrev erfarenheter av ett behov, att känna sig uppdaterad och få öva. Därför ansåg informanterna att feedback och att få öva praktiskt (Hands-on) vid handledningstillfällen som en positiv erfarenhet. Det framkom även erfarenheter att

(17)

16 informanterna får hjälp och stöd vid problematiska arbetssätt, t.ex. vid tunga lyft.

Informanterna beskrev erfarenheter av att arbetsterapeuten visade och gav olika förslag till att förbättra problematiska situationer. Det fanns även erfarenheter av att arbetsterapeuten visade och hade genomgångar på de gemensamma veckomötena.

”men det har ju stor betydelse! För att det är egentligen a och o att det fungerar i mellan oss och att vi får bra handledning och guidning. Det är viktigt”

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva vård- och omsorgspersonalens erfarenhet av samarbete med, och handledning av arbetsterapeuter. Intervjuerna visar att tillgänglighet till

arbetsterapeut, arbetsterapeutens bemötande och förhållningssätt liksom kommunikation inom teamet är av stor betydelse för vård och omsorgspersonal då de upplever att stöd och hjälp underlättar i deras arbete.

Tillgänglighet och samarbete

Studien visar att det är av stor betydelse att arbetsterapeuten är tillgänglig och närvarande på möten. Resultatet i studiens beskriver att möjligheten till att kunna delta i möten bidrar till ett gott samarbete. Fler möten eller mer kontinuerliga möten bör ha betydelse för kvaliteten gällande rehabilitering eller omsorgen kring klienten liksom bidra till ett positivt

samarbetsklimat. Resultatet beskriver erfarenheter av att det är av mycket stor vikt att

arbetsterapeuter visar engagemang och är medvetna om sitt bemötande. Arbetsterapeuter som uppskattades av informanterna och beskrevs som engagerade i klienter samt personal, var lyhörda, pedagogiska och kommunicerade på ett klart och tydligt sätt samt var delaktiga på olika möten. Resultatet i studien knyter an med det terapeutiska förhållningssättet enligt arbetsterapeuten kan använda sig själv som ett verktyg för att skapa goda samarbeten och relationer samt att nå ut med sitt budskap till klienter.

Resultatet i studien påvisar, att när arbetsterapeuten deltar i möten främjar detta till att

informanterna känner tillgänglighet till arbetsterapeuten. Ytterligare aspekt som framkom var att informanterna inte hade vetskap om vem som kallar till möten, men de antog att det var enhetschefen. Enligt Ericson- Lidman och Strandberg (2015) kan en god kommunikation med

(18)

17 enhetschefen bidra till en sammanhållning av teamet samt en höjning på kvalitét av deras arbete och vården som erbjuds till klient

I studien framkom informanternas erfarenheter kring kommunikationsbrister vilket gav negativa konsekvenser för både klienter och personal. I likhet med informanternas erfarenheter beskriver studier (Ericson-Lidman & Strandberg, 2015; Atwal &

Caldwel,2005) att bristande kommunikation, är en bidragande faktor till problem i den dagliga vården av klienterna. I en annan studie beskriver Street och Blackford (2001) att exempelvis e-post och mobiltelefon är goda medel för snabbare kontakt med sjuksköterska. Dock kan kontakten via mobil begränsa en effektiv dokumentation, vilket är av vikt för att information skall nå ut till personal. Resultatet i denna studie påvisar att det finns arbetsplatser inom kommunal verksamhet som är i behov av att effektiviseras och finna lösningar för en bättre kommunikation. Enligt Thomas, Gantert och McWilliam (2004) kan teknologins möjligheter och fördelar beaktas vid teamarbete, att det med dagens teknik borde finnas god möjlighet att förbättra kommunikationen mellan personal.

Föreliggande studie visar att möjligheten till möten är förutsättningar för ett gott samarbete. Möjliga förbättringsförslag kan vara att erbjuda kurser samt utbildningar för vård- och omsorgspersonal och även utöka resurser så att all personal har tillgång till lämpligt

kommunikationsmedel oavsett storlek på arbetsgrupp. En annan aspekt vilket diskuteras är om en omorganisation av de olika kontaktvägarna kan vara en möjlighet till att effektivisera kommunikationen inom kommunal verksamhet. Detta står i relation till informanter som uppgav förbättring av kommunikationen, då kontaktvägar omorganiserats.

Ytterligare resultat från studien visar på missnöje bland informanter om att tiden det tar för att få stöd eller hjälpmedel är för lång. I studier Hedberg-Kristensson, Dahlin, Ivanoff och

Iwarsson (2007) beskrivs konsekvenser som passivitet och depression vilket kan uppstå vid långa väntetider på insatser. Enligt (Arthanat, Simmons & Favreau, 2012;

Hedberg-Kristensson et al., 2007) bör detta beaktas eftersom det kan bidra till minskad autonomi och självständighet för klienterna. De ovanstående konsekvenserna kan leda till att klienten blir passiv och hamnar i en beroendeställning, vilket motstrider arbetsterapeuternas yrkesansvar enligt den etiska koden (FSA, 2010). Informanternas erfarenhet om brister gällande

hjälpmedelshantering samt långa väntetider bekräftas i Socialdepartementet rapport (SOU 2017:43,s 291). Resonemanget relateras även till det ansvar legitimerade arbetsterapeuter innehar enligt Socialstyrelsen (2018) samt yrkets kompetensbeskrivningar (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018) säker arbetsterapi.

(19)

18 Handledning

Resultatet i studien visar på likheter gällande handledning mellan olika kommuner i Sverige, där fokus är på hjälpmedel. Många av informanterna efterfrågade handledning och uttryckte ett intresse av att få uppdatering och information om hjälpmedel samt arbetstekniker. Enligt Pros och Kjellberg (2008) sker ofta handledning inom kommunal verksamhet av

kompensatoriska insatser som hjälpmedel. Enligt Lauvås och Handal (2015) bidrar

handledning till kompetensutveckling av personal. Informanternas erfarenheter av ett behov av handledning är en viktig och positiv aspekt. Intresse av handledning bör stöttas då det är viktigt att personalen har rätt kunskaper samt håller sig uppdaterade. Detta står i enlighet med (Ham & French, 2002; Priya, 2016)vilka beskriver att detta har stor betydelse för insatser som skall utföras. I enlighet med yrkesansvaret som legitimerad arbetsterapeut kan det diskuteras om det kan vara fördelaktigt att införa fler handledningstillfällen, och att de kan utföras individuellt alternativt i grupp. Enligt Ham och French (2002) bär all personal ett gemensamt ansvar gentemot klienterna att vara kompetent i sin yrkesroll.

Resultatet visar på att det är av stor vikt att vård- och omsorgspersonal får handledning, då de uppgav att de var hjälpta med det stöd som handledningen innebar. Kopplat till

informanternas erfarenheter kring handledning om belastningsergonomi, skriver

(Arbetsmiljöverket, 2018; Rasmussen, Holtermann, Mortensen, Søgaard och Jørgensen, 2013)att de vanligaste orsakerna till arbetsskador hos vårdbiträden och undersköterskor är på grund av felaktiga arbetsställningar och tunga lyft.

Resultatet beskriver informanternas erfarenheter av hjälpmedel i samband med

patientsäkerhet samt arbetsmiljön. Erfarenheter av att bristande handledning om hjälpmedel uppgav informanterna kunde vara en bidragande orsak till att patientsäkerheten blev drabbad och kunde innebära högre arbetsbelastning för personal. Enligt Pettersson och Fahlström (2010) kan handledning främja för att hjälpmedel används. Vilket bekräftar studiens resultat om att hjälpmedel inte används, då det inte finns tillräckliga instruktioner eller information för personalen.

Informanternas erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner kan innebära exempelvis förflyttningsutbildning. Författarna Bos, Krol, Van Der Star och Groothoff (2006) bekräftar informationen då de beskriver att en kombination av utbildning och träning inom ergonomi samt interventioner av hjälputrustning var fördelaktigt för att underlätta det fysiska arbetet. Bos et al. (2006) tillägger även att individuella faktorer som attityd, motivation och

(20)

19 användbarhet är förutsättningar för att kunskap ska användas i arbetet. Detta kan knytas an till arbetsterapeutisk teori. Arbetsterapeuten ser till klientens vilja, vanor, utförandekapacitet och tar hänsyn till den omgivande miljön enligt Kielhofner (2012).Författarna menar att detta kan tillämpas i arbetet med vård- och omsorgspersonal i syfte att främja deras motivation till en förändring och ett hälsopreventivt arbetssätt.

Forskningsfråga

Resultatet i studien visar att informanterna var i behov av handledning och därför bör effekterna av handledning tas i beaktande för vidare forskning, då det finns tydliga

kunskapsluckor inom området handledning för arbetsterapeuter. Äldre akademiska yrken som exempelvis sjuksköterskeyrket har mer vetenskapligt material och därför ställer sig författarna sig frågande om detta kan vara en bidragande orsak att det finns mer forskning samt

vetenskapligt material att tillgå gällande handledning för sjuksköterskor i jämförelse med vad som finns tillgängligt för arbetsterapeuter. Författarna till denna studie anser att det behövs mer forskning kring ämnet samarbete och handledning för vård- och omsorgspersonal. Informanterna beskriver erfarenheter av att arbetsterapeuter har en hög arbetsbelastning inom vissa kommuner. En studie kring arbetsterapeutens arbetsbelastning hade därför varit av intresse för att bidra till ett bättre samarbete. Kommunikationen mellan vård- och

omsorgspersonal hanterades av sköterska eller ansvarig samordnare vilket är ytterligare en aspekt vilket författarna ställer sig frågande till. Innebär det fördelaktigt för det

klientcentrerade arbetet om kommunikationen hanteras av en samordnare?

Metoddiskussion

Författarna valde en kvalitativ metod enligt Olsson och Sörensen (2011) för att kunna besvara syftet och belysa vård- och omsorgspersonalens erfarenheter. Informanterna var

yrkesverksamma inom kommunal verksamhet och relevanta utifrån studiens syfte, och uppfyllde studiens inklusionskriterier. Genom att tillämpa förvalda inklusionskriterier kunde författarna förbättra möjligheten att få med relevanta informanter (Holloway, 2017), vilka kunde förespråka vård- och omsorgspersonalens erfarenheter angående samarbete och handledning från en arbetsterapeut.

Författarnas ambition var från början att utföra 15 intervjuer. Dock fanns det en tidsbegränsning vilket resulterade i totalt 10 utförda intervjuer. Enligt Graneheim och Lundman (2004) är valet av metod för datainsamling och mängd data en viktig del för

(21)

20 studiens trovärdighet. Enligt författarna innehöll det lägre antalet intervjuer tillräckligt med data för att utföra studien. Dock kan det lägre antalet deltagare påverkat studiens trovärdighet. De utförda intervjuerna varierade mellan 8-30 minuter, och samtliga intervjuer var

fullständiga då de besvarade alla frågeställningar. Variationen på intervju längden kan bero på att informanterna varierade i sina svar, en del korta och koncista medan andra gav långa ingående förklaringar. Författarna har även fört resonemang kring att vara nybörjare och utföra intervjuer, vilket kan vara ytterligare en orsak till en tidsmässig variation på

intervjuerna. Författarna upplevde att deras erfarenhet av att utföra en intervju utvecklades från allra första början till den sista intervjun. Två av intervjuerna utfördes via personligt möte av den ena författaren, på informanternas arbetsplats. Detta kan medföra en känsla av stress eftersom det kan upplevas som tidskrävande att delta i en intervju. Författarna anser att det finns en möjlighet till att intervjuerna blivit kortare med mindre uttömliga svar, vilket skulle kunna påverkat studiens trovärdighet.

Resterande intervjuerna utfördes via mobiltelefon. Författarna ringde upp informanterna på deras mobil, och kombinerade samtalet med en påslagen ljudinspelning via en nedladdad app. Enligt Olsson och Sörensen (2011) har rummet där intervjun genomförs betydelse för att få ärliga svar. Informanterna erbjöds att enskilt välja tid, plats samt kommunikationssätt. Valmöjligheten för informanterna ansåg författarna vara en viktig faktor för att de skulle känna sig trygga inför intervjutillfället, vilket kan bidra till så uppriktiga svar som möjligt. Vid något tillfälle kan informanterna intervjuats via telefon när de befann sig på arbetsplatsen vilket kan ha påverkat deras bidrag till studien. Författarna menar att det finns en möjlighet att svaren från informanterna som befunnit sig på arbetsplatsen kan ha påverkats beroende på om de haft möjlighet att utföra intervjun ostört. Det insamlade materialet transkriberades enskilt av författarna därefter utfördes en gemensam analys där meningsenheter valdes ut, följt av koder vilka slutligen bildade underkategorier samt huvudkategorier. Författarna var medvetna om utmaningen att utföra intervjuer på distans, och säkrade därför upp inspelningen av

intervjuerna med två mobiler för att inte förlora någon intervju. Författarna delade varandras inspelningar samt transkribering för att säkerställa att viktig information inte förlorades. Författarna analyserade den insamlade datan tillsammans och formade huvudkategorier samt underkategorier

Författarna var medvetna om sin förförståelse från tidigare erfarenheter inom vårdyrket och hade därav ett öppet förhållningssätt till informanterna och åsidosatte deras egna värderingar. Informanternas ord och åsikter har översatts ordagrant, och för att stärka studiens trovärdighet

(22)

21 valde författarna att inkludera citat vilket även bidrar till en ökad förståelse samt ökad

överförbarhet enligt (Lundman & Granheim, 2004; Olsson & Sörensen, 2011). Under processens olika delar har författarna tagit stöd av vetenskapliga artiklar, litteratur och även haft tillgång till en handledare. Enligt Graneheim och Lundman (2004) bör likheter och skillnader mellan kategorier mellan resultatet visas för att stärka trovärdigheten. Ytterligare är att i studien beskriva citat från informanterna och även söka annan kunskap och forskning. Studiens område kunde vara mer specifik, exempelvis inom hemtjänst samt haft ett större antal informanter. Författarna har resonerat kring att studien består mestadels utav kvinnor, vilka representerar den faktiska målgruppen inom vård- och omsorgspersonal. Författarna ser en överförbarhet av studien då det kan inkluderar fler män. En intressant aspekt som

författarna diskuterat är om resultatet skulle förändras om könsfördelningen var lika mellan kvinnor och män. Författarna anser även att en liknande studie i större skara hade kunnat påvisa fler erfarenheter från vård och omsorgspersonal. Författarna till denna studie har även resonerat att det kan finnas en chans till att resultatet kan vara ett snedvridet resultat då deltagande informanter kan ha haft en positiv inställning till att delta i studien. Däremot anser författarna till denna studie att tolkning av studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning samt informanternas beskrivna erfarenheter vilket stärker validiteten enligt Olsson och Sörensen (2011). Studien är utförd inom kommunal verksamhet, dock anser författarna att vidare studier kring samarbete och handledning från en arbetsterapeut kan utföras inom privat sektor. Författarna har strävat efter en tydlighet i denna studie för att underlätta för kommande studier inom området samarbete och handledning.

Slutsats

Resultatet visar på att tillgänglighet av arbetsterapeuter främjar samarbetet och

handledning. Studiens resultat belyser vikten av att arbetsterapeuten är tillgänglig och medverkar i möten, vilket främjar kommunikationen inom teamet. Informanternas erfarenheter beskriver även att handledningen är ett uppskattat och viktigt inslag i det klientnära arbetet då det skapar trygghet för klienterna och personal. Handledningen skapar även förutsättningar för att personalen ska utföra olika arbetsmoment på ett adekvat sätt, vilket sammanfattningsvis kan ses som ett hälsopreventivt arbete. Det framkom även i

resultatet att arbetsterapeutens förhållningssätt är av stor vikt för ett fungerande samarbete och handledning. Arbetsterapeuter bör vara pedagogiska, lyhörda, och tydliga i sin

(23)

22 kommunikation. Författarna anser att mer kunskap angående samarbete och handledning är viktig, då det bidrar till en ökad patientsäkerhet och att samarbete med vård- och

omsorgspersonal är en stor del i arbetsterapeutens dagliga arbete. Författarna ser ett behov för vidare forskning då det finns bristande forskning gällande områden om samarbete och

handledning inom arbetsterapi.

Tillkännagivande

Författarna vill framföra sina varmaste tack till informanterna som deltagit i intervjuerna i studien. Vi tackar vår handledare Ellinor Larsson för vägledning och stöd genom hela processen. Ett tack Dan Nyberg för tips och goda råd.

(24)

23

Referenser:

Andersson, S. (red.) (2012). Professionell utveckling inom läkaryrket. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Arthanat, S., Simmons, C.D., & Faverau, M. (2012) Exploring occupational justice in consumer perspectives on assistive technology. Canadian Journal of Occupational Therapy, 79(5): 309-319.doi: http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.2182/cjot.2012.79.5.7

Atwal, A,. & Caldwell, K. (2005) Do all health and social care professionals interact equally: a study of interactions in multidisciplinary teams in the United Kingdom. Scandinavian

Journal of Caring Science 19, 268–273. doi: 0.1111/j.1471-6712.2005.00338.x

Arbetsmiljöverket. (2018) Hälsa och säkerhet/Omsorg och sociala tjänster. Hämtad från:

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/omsorg--och-sociala-tjanster/

Barbosa da Silva, A., Berggren, I. & Nunstedt, H. (red.) (2009). Omvårdnadshandledning: ur

etiskt och tvärdisciplinärt perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bos, E., Krol, B., Van Der Star, A., & Groothoff, J. (2006) The effects of occupational interventions on reduction of musculoskeletal symptoms in the nursing profession.

Ergonomics, 49(7):706-23. doi :https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1080/00140130600578005

Clark, GF., DeLany, JV,. Garza, ER., Radomski, MV., Ramsey, R., Siebert,

C., Voelkerding, K., LaVesser, PD., Aird, L., Lieberman, D. (2009).Guidelines for Supervision, Roles, and Responsibilities During the Delivery of Occupational Therapy Services. American Journal of Occupational Therapy, 63(6): 797-803. (7p)

Dorsey, J., Ehrenfried, H., Finch, D., Jaegers, L., Kannenberg, K., Kaskutas, V. (2017). Occupational Therapy Services in Facilitating Work Participation and Performance. American

Journal of Occupational Therapy , 71(2), 1-13. doi: 10.5014/ajot.2017.716S05

Ericson-Lidman, E.,& Strandberg, G. (2015). Learning to deal constructively with troubled conscience related to care providers' perceptions of deficient teamwork in residential care of

(25)

24 older people--a participatory action research study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2):215-24. doi: 10.1111/scs.12152.

Fisher, A.G. (2009). Occupational therapy intervention process model: a model for planning

and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort

Collins, Colorado: Three Star Press.

FSA. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nack: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters Publikationer.

Furåker, C., & Nilsson, K. (2011). The consultative work of occupational therapists working in municipal healthcare. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 18 (2), 101- 108.

doi: 10.3109/11038121003686179

Fänge, A., & Iwarsson, S.(2005) Changes in accessibility and usability in housing: An

exploration of the housing adaptation process. Occupational Therapy International, 12(1), 44-59. Hämtad från:

http://web.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/ehost/detail/detail?vid=6&sid=ed46dd71-a49a-4a41a50e2076ddb4a1f0%40sessionmgr101&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY29wZ T1zaXRl#AN=106632172&db=c8h

Graneheim, UH., & Lundman, B.(2004).Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hedberg-Kristensson, E., Ivanoff, S.D., Iwarssion, S. (2007). Experiences among older person usin mobility devices. Disability & Rehabilitation: Assistive Technology , 2(1): 15-22.

Holloway, I. (2017[2017]). Qualitative research in nursing and healthcare [Elektronisk

resurs]. (4. ed.) Chichester, England: Wiley Blackwell.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 13(4): 240-246. Hämtad 2018-01-30:

http://web.b.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=12&sid=16174eb f-0bae-4571-9ac8-c3ceba36bd3a%40sessionmgr104

(26)

25

Johansson, G., Eklund, K, & Gosman-Hedström,G. (2010). Multidisciplinary team, working with elderly persons living in the community: a systematic literature review.Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 17(2),101. doi: 10.3109/11038120902978096

Kielhofner, G. (2008). Model of human occupation: theory and application. (4. ed.) Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins

Kielhofner, G. (2009). Conceptual foundations of occupational therapy practice [Elektronisk resurs]. (4th ed.) Philadelphia: F.A. Davis Co..

Kielhofner, G. (2012). Model of human occupation: teori och tillämpning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

King, A. I., Parsons, M., Robinson, E. & Jorgensen, D. (2012). Assessing the impact of a restorative home care service in New Zealand: a cluster randomised controlled trial. Health &

Social Care in the Community, 20(4), 365–374.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lauvås, P. & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. (2., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lauvås, P. & Handal, G. (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. (3., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lepp, M. & Leksell, J. (red.) (2017). Vårdpedagogik: vårdens kärnkompetenser från ett

pedagogiskt perspektiv. (Första upplagan). Stockholm: Liber

Lundman, B.& Graneheim, U. (2008). Kvalitativ Innehållsanalys. I M. Granskär & B.

Höglund- Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (1. uppl./p 159-172. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

(27)

26 Mackey, H., Nancarrow, S. (2005). Assistant practitioners: issues of accountability,

delegation and competence...including commentary by Wakefield A, Warne T, McAndrew S, Ormandy P, and Rushmer R. International Journal of Therapy & Rehabilitation ,12(8): 331-339.

McCabe, C. & Timmins, F. (2015). Grundläggande kommunikation: inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Papageorgiou, N., Marguis, R., Dare, J., Batten, R.(2016). Occupational Therapy and Occupational Participation in Community Dwelling Older Adults: A Review of the Evidence.Physical & Occupational Therapy in Geriatrics, 34(1): 21-42.

Pettersson, I., & Fahlström, G.

(2010). Roles of assistive devices for home care staff in Sweden: a qualitative study. Disability and rehabilitation: assistive technology. 5(5):295-304. doi:10.3109/17483100903100285

Peloquin, SM (2003) The therapeutic relationship: Manifestations and challenges in occupational therapy. In: Crepeau, EB, Cohn, ES, Schell, Boyt BA, eds. Willard and Spackman's occupational therapy. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins, 151–70.

Pros, C., & Kjellberg, A. (2008).Supervision in occupational therapy regarding rehabilitation of elderly people in Sweden. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 15(4),221. doi: 10.1080/11038120802087634

Priya, M. (2016). Factors influencing the perceived quality of clinical supervision of occupational therapists in a large Australian state Australian Occupational Therapy

Journal, 63(5): 338-346. doi: http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/1440-1630.12314

Rasmussen, CD, Holtermann, A., Mortensen, O.S., Søgaard K, & Jørgensen, M.B. (2013) Prevention of low back pain and its consequences among nurses' aides in elderly care: a

(28)

27 stepped-wedge multi-faceted cluster-randomized controlled trial. BMC Public Health,

13:1088. doi:10.1186/1471-2458-13-1088.

Sharp, L. (2012). Effektiv kommunikation för säkrare vård. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Socialdepartementet. (2017). På lika villkor!Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i

hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43). Stockholm. Hämtad från:

https://www.regeringen.se/49c8c5/contentassets/09ba8e1b70554a88a21c6450cc10af8e/sou-2017_43_webb_ta.pdf

Socialstyrelsen. (2017). Vård- och omsorg om äldre, Lägesrapport 2017. Hämtad 2017-12-03 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20469/2017-2-2.pdf

Sveriges Arbetsterapeuter (2017). Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet 2014 [Brochyr]. Hämtad 29/ 12 från https://www.arbetsterapeuterna.se/Min- profession/Kompetensutveckling/Forbundets-forlag/Stallningstagande-om-rehabilitering-inom-kommunal-verksamhet-2014/

Sveriges Arbetsterapeuter (2016).Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter[ Brochyr]. Hämtad 2018-05-20 från https://www.arbetsterapeuterna.se/Om-forbundet/Forbundets-forlag/Kompetensbeskrivningar-for-arbetsterapeuter/

Sveriges Arbetsterapeuter (2017). Kvalitetspolicy.[Brochyr]. Hämtad 2017-11-23 från

https://www.arbetsterapeuterna.se/Min-profession/Kompetensutveckling/Forbundets-forlag/kvalitetspolicy/

Taylor, R., Lee, S.W., & Kielhofner,G.(2011).Practitioners' use of interpersonal modes within the therapeutic relationship: results from a nationwidestudy. OTJR: Occupation, Participation & Health, 31(1): 6-14 doi: 10.3928/15394492-20100521-02

Tickle-Degnen, L. (2008). Therapeutic rapport. In M.V. Radomski & C.A. Trombly (Eds.)

Occupational Therapy for physical dysfunction (6th ed) Baltimore: William & Wilkins kap.

(29)

28

(30)

29

Bilaga 2.

Intervjufrågor.

Studiens syfte är att ta reda på vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av

samverkan/kommunikation och handledning från arbetsterapeuter. Under intervjun kommer jag att fråga dig frågor kring, handledning, samarbete, tid och tillgänglighet.

Inledande frågor:

Vilken yrkesprofession har du?

Hur länge har du arbetat som undersköterska/Rehabassistent/Aktivitetssamordnare? Inom vilken verksamhet arbetar du?

Vilka yrkesprofessioner finns på din arbetsplats?

Handledning:

Kan du beskriva för mig hur handledning av en arbetsterapeut brukar utföras på din arbetsplats?

Vart utförs handledningen? Grupp/ individuell handledning?

Hur utförs handledningen? (Hands on under handledning av arbetsterapeut/ Föreläsning/ Instruktioner av arbetsterapeut utan möjlighet att utföra själv? Endast skriftlig info?) Följdfråga: Ge exempel på när handledningen fungerat bra:

Ge exempel på när handledningen fungerat mindre bra: Hur skulle du vilja ha det?

Hur upplever du att kommunikationen mellan vårdpersonalen och arbetsterapeuten är? Information och instruktioner från arbetsterapeuten.

Tid /Tillgänglighet:

Upplever du att arbetsterapeuten är tillgänglig när hjälp och stöd behövs i ditt arbete? Upplever du att det avsätts tid för handledning på din arbetsplats?

Samarbete:

Hur upplever du att samarbetet fungerar mellan vårdpersonal och arbetsterapeuten? Hur ofta brukar ni träffas/ha möte?

Figure

Tabell 1. Exempel på meningsenhet, kod, underkategorier och kategori.

References

Related documents

Berg och Kisthinios (2007) förklarar att handledarna bör stödja sin handledning på teoretiska perspektiv så som fysiska, emotionella, intellektuella, spirituella och

136 Framför allt utifrån ett metodologiskt perspektiv (se avsnitt 9.2).. Resultaten visar vidare hur både skola, medier och familj utgör sociala praktiker som möjliggör

Denna studie intresserar sig för den människosyn missionsläkaren Georg Palmær tillskriver såväl sig själv som de kongoleser han mötte under sina perioder i Belgiska

När det gäller planering anger de flesta att de i förväg gör upp ett schema för den studerande innan LIA-perioden, där alla olika arbetsstationer finns med och att

Här kan man som lärare naturligtvis inte komma och kräva att de ska läsa för sina barn, men som lärare skulle man kanske kunna uppmuntra föräldrarna att köpa eller gå

The first line of the physical education aim statement in the Swedish curriculum states that, ‘teaching in phys- ical education and health should aim at pupils developing

Jonas Hallström, Magnus Hultén and Daniel Lövheim, The study of technology as a field of knowledge in general education: historical insights and methodological considerations from a

Litt etter litt fikk vi imidlertid innsikt i de aktuelle forvaltningssakene i byen, og jeg ble klar over at de stod overfor mange av de samme utfordringene i forhold til vern og