Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sitt första år som legitimerad sjuksköterska : En litteraturstudie

sjuksköterska

En litteraturstudie

Sanna Isaksson

Evelina Stenbom

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Institutionen för Hälsovetenskap

Avdelningen för omvårdnad

Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser under sitt första

år som legitimerad sjuksköterska

En litteraturstudie

Newly graduated nurses experiences during their first year as

a registred nurse

A literature review

Sanna Isaksson

Evelina Stenbom

Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Therese Lindh

Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser under sitt första år som legitimerad

sjuksköterska

En litteraturstudie

Newly graduated nurses experiences during their first year as a registred nurse

A literature review

Sanna Isaksson

Evelina Stenbom

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad

Luleå Tekniska Universitet

Abstrakt

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska kräver kompetens och innebär ett stort ansvar.

Där det är viktigt att upprätthålla en hög patientsäkerhet. För att kunna förstå och stödja nyexaminerade sjuksköterskor under sin första tid finns ett behov av att undersöka deras upplevelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser under det första året som legitimerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv. Vid sökningen användes två olika databaser, totalt var det 13 studier som valdes ut eftersom att dessa motsvarade syftet. De 13 studierna kvalitetsgranskades. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes.

Resultat: När dataanalysen sammanställdes så resulterade det i fyra kategorier: Att få

stöd och feedback ger självförtroende, Att ställas inför oväntade krav, Att stöttas av kollegor har betydelse för den nyexaminerade sjuksköterskans upplevelse av sitt första år och Att kunna arbeta självständigt som nyexaminerad sjuksköterska Slutsatser: Det första året upplevs som stressande och att inte känna sig tillräckligt förberedd är en av orsakerna. Genom att erbjuda en handledare under första året som yrkesverksam sjuksköterska kan övergången underlättas. Vidare studier är nödvändiga inom området.

År 1958 blev sjuksköterskeyrket ett legitimerat yrke med det kom ett självständigt

yrkesansvar (Swenurse, 2009). I Sverige har antalet legitimerade sjuksköterskor ökat med 1.5% baserat på 100 000 invånare, mellan 2014-2018 (Socialstyrelsen, 2019).

Sjuksköterskans sex kärnkompetenser beskrivs av Swenurse (2009) som Personcentrerad vård, Säker vård, Informatik, Samverkan i team, Evidensbaserad kunskap och

Förbättringskunskap. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad. Sjuksköterskan ska arbeta efter beprövad erfarenhet som bygger på vetenskap, en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Vidare beskriver Swenurse (2009) att den legitimerade sjuksköterskan är ansvarig för sina patienter. Sjuksköterskan ska självständigt kunna identifiera

omvårdnadsdiagnoser, planera omvårdnadsåtgärder och utföra omvårdnadshandlingar.

Socialstyrelsen (2019) beskriver att en av förutsättningarna för att kunna upprätthålla en hög patientsäkerhet är att sjuksköterskan har god kunskap och en hög kompetens, detta för att bl.a. kunna förebygga vårdskador. Vidare beskriver Socialstyrelsen (2019) hur det är av vikt att sjuksköterskan motiveras av sitt jobb för att kunna upprätthålla en hög patientsäkerhet. Faktorer som kan påverka motivationen är bl.a. stress, hög arbetsbelastning och möjligheter till återhämtning.

Hickey och Giardino (2019) beskriver hur sjuksköterskan som omvårdnadsexpert utvecklar och kvalitetssäkrar kliniska vårdprocesser på avdelningen. Där sjuksköterskor använder evidensbaserad kunskap för att förbättra den kliniska praxisen. Sandman och Kjellström (2013) beskriver att det är viktigt att sjuksköterskan tar hänsyn till de värden och normer som finns inom sjuksköterskeyrket, att lindra lidande, respektera självbestämmande och integritet, öka välbefinnande, respektera människovärdet och värdigheten samt behandla alla människor rättvist.

I transitionen från att vara nyexaminerad sjuksköterska till att bli en erfaren sjuksköterska är den erfarenhetsbaserade kunskapen en viktig del. Den nyexaminerade sjuksköterskan

kommer inte automatisk bli professionell med tidens gång, utan kommer att behöva genomgå en process för att ta sig dit (Martin & Wilson, 2011). Den nyexaminerade sjuksköterskan kommer att genomgå olika stadier i övergången för att successivt bli en erfaren sjuksköterska. Kompetensutvecklingsstadierna den nyexaminerade sjuksköterskan möter är novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert (Ternstedt & Norberg, 2014, s.45).

Meleis, Sawyer, Im, Messias och Schumacher (2000) beskriver hur en transition består av flera olika faktorer som påverkar varandra. Dessa är medvetenhet, engagemang, förändring och skillnad, tidsspann samt kritiska stunder. En ny karriär som nyexaminerad sjuksköterska, att gå från student till legitimerad innebär en transition. En stor förändring sker i den

personliga utvecklingen. Vidare beskriver Meleis et al. (2000) att för att en transition, ska bli lyckad krävs de att den nyexaminerade sjuksköterskan är förberedd för det som komma skall. Om den nyexaminerade sjuksköterskan har inskaffat tillräckligt med förkunskap för yrket kommer transitionen att underlättas.

Benner (1982) beskriver hur nyexaminerade sjuksköterskor har svårt att utföra de mest basala sjuksköterskeuppgifterna som ingår i yrket. Med ökad erfarenhet kommer den nyexaminerade sjuksköterskan kunna förstå mer djupgående vad det innebär att vara sjuksköterska men även hur denne ska prioritera. Martin och Wilson (2011) beskriver hur det inte är den

nyexaminerade sjuksköterskans enskilda ansvar att ta sig igenom anpassningen, utan där har även organisationen ett ansvar att stödja denne. Vilket stärks av Lindfors, Meretoja,

Kaunonen och Paavilainen (2017) som beskriver hur vårdavdelningens upplägg av orienteringen, professionell och kliniska kompetens är en viktig del för övergången.

Som nyexaminerad sjuksköterska på arbetsplatsen är det viktigt att det finns ett utrymme för att vara ny. Att ställa frågor fundera och reflektera är något som behöver få göras under den första tiden på arbetet. Sjuksköterskan ska förankra den teoretiska kunskapen praktiskt i det dagliga arbetet. Som legitimerad sjuksköterska finns ett stort ansvar över avancerade arbetsuppgifter (Vårdförbundet, 2019). Övergången spelar en avgörande roll för

nyutexaminerade sjuksköterskors utveckling i sjuksköterskerollen. I övergången är det viktigt att sjuksköterskan känner sig trygg i att utföra omvårdnadshandlingar och ge patienten en god och säker vård.

Nyexaminerade sjuksköterskor behöver någon form av stöd under det första året i arbetslivet (Cubit & Ryan, 2011).

I en studie av Blomberg och Welander (2019) beskriver bl.a. enhetschefer att de är medvetna om att det tar tid att anpassa sig till det nya yrket som sjuksköterska och hur de även försöker stödja sjuksköterskor som inte riktigt håller måttet ännu för att kunna vara helt självständiga.

Genom att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser under sitt första år som legitimerad sjuksköterska, kan det stödja hälso- och sjukvårdsverksamheter som anställer en nyexaminerad sjuksköterska att underlätta för dem i framtiden. Studiens resultat kan även ge kunskap om hur framtida nyexaminerade sjuksköterskor kan förberedas för sin yrkesroll.

Syfte

Syftet var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser under sitt första år som legitimerad sjuksköterska.

Metod

En litteraturstudie med inifrånperspektiv, med manifest innehållsanalys med induktiv ansats valdes med anledning att kunna beskriva sjuksköterskors upplevelser under sitt första år som legitimerad sjuksköterska (Henricson & Billhult, 2017, s.112).

Litteratursökning

I studiens början gjordes en pilotsökning för att kontrollera det kunskapsunderlag som fanns i dagsläget (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011, s.61). I den officiella sökningen användes databaserna Cinahl och PubMed, (se tabell 1). För att knyta ihop sökorden/ söktermerna för att finna vetenskapliga artiklar använde sig författarna av booleska sökoperatorer, vilket är ord som används för att kombinera sökningen på olika sätt (Willman et al., 2011, s.72). I figur 1 presenteras en översikt av urvalsprocessen.

Totalt gjordes fyra sökningar. Sökningen Newly graduated AND Nurses AND Transition gjordes i både PubMed och Cinahl, sökningen gjord i Cinahl användes, då resultatet i PubMed inte gav nya resultat. Sökningen (Nurses OR Nurse) AND (Role transition OR Transition to practice) AND (Qualitative study OR Qualitative research) gjordes i PubMed och Cinahl. Sökningens resultat från Pubmed valdes, då resultatet i Cinahl inte gav nya resultatet.

Exklusionskriterer: Artiklar som handlade om grundutbildade sjuksköterskor som blev specialistsjuksköterskor, erfarna sjuksköterskors upplevelse av nyexaminerade

sjuksköterskors första år som legitimerad sjuksköterska, nyexaminerade sjuksköterskor som genomgick transitionsprogram och artiklar skrivna före 2003.

Figur 1: Översikt urvalsprocessen

Begränsningar:

CINAHL och PubMed: Fulltext, peer reviewed, publivation date 2003.01.01-2019.12.31

Sökning i PubMed: ((((”Role transition”) OR ”Transition to practice”)) AND ((”Qualitative study”) OR ”Qualitative research”)) AND

((”Nurses”) OR ”Nurse”): (n=66)

Titlar lästes (n=142)

Artiklar som ej svarade på syftet (n=85) Sökning i CINAHL ”Newly graduated”

AND ” Nurses” AND ”Transition” (n=76)

Abstrakt som lästes (n=57)

Artiklar som innehöll exklutionskriterierna eller ej svarade

på syftet (n=37) Artiklar som lästes (n=20) Artiklar som ej svarade på syftet (n=6) Artiklar som svarar på syftet (n=14) Artiklar som bedömdes ha låg kvalité (n=1) Slutligt urval (n=13)

Tabell 1: Översikt av litteratursökning

Syftet med sökning: Beskriva den nyexaminerade sjuksköterskans upplevelser under sitt första år som legitimerad sjuksköterska

CINAHL 2019 09 04 Begränsningar: Full text, peer reviewed, publication date 2003-2019,

Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda

1 CH ”Newly graduated 293 2 CH ”Nurses” 171,352 3 CH “Transition” 27,300 4 1 AND 2 228 5 1 AND 3 80 6 1 AND 2 AND 3 76 7

PubMed 2019 09 17 Begränsningar: Full text, peer reviewed, publication date 2003-2019

Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda

1 CH ”Nurses” 102648 2 CH ”Nurse” 89013 3 CH “Role transition” 195 4 CH “Transition to practice” 233 5 CH “Qualitative study” 31059 6 CH “Qualitative research” 55501 7 1 OR 2 191661 8 3 OR 4 428 9 5 OR 6 86560

Tabell 1 forts. Litteratursökning

Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda

10 7 AND 8 289

11 7 AND 9 12369

12 7 AND 8 AND 9 66 7

Kvalitetsgranskning

För att bedöma artiklarnas kvalité har de valda artiklarna kvalitetsgranskats av författarna. Kvalitetsgranskningens syfte är att exkludera artiklar som är av låg kvalitet. Författarna har använt sig av SBUs granskningsmallar för att granska de utvalda artiklarnas kvalitet. De kvalitativa artiklarna granskades utifrån granskningsmall “ Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser” (SBU., 2014). Artiklarna granskades utifrån den givna mallen och bedömdes hålla låg, medel eller hög kvalité. Artiklar som bedömdes ha hög kvalitet motsvarade 80–100%, medel kvalitet motsvarade 70–79% och låg kvalitet motsvarade 60–69% (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s.96). Artiklar av låg kvalité exkluderades.

Tabell 2. Översikt över artikel som ingår i analysen (n=13) Författare /År/ Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamlin g /Analys Huvudfynd Kvalitet (Hög, Medel, Låg) Awaisi et al., / 2015 / Sultan Oman Kvalitativ 242 stycken

Fallstudie Under transitionen har de nyexaminerade

sjuksköterskorna upplevt en verklighetschock som i huvudsak beror på det stora gapet mellan teorin och praktiken. Nyexaminerade sjuksköterskor kan uppleva osäkerhet i transitionen då upplevelsen av att sakna kunskap och praktiska färdigheter fanns.

Tabell 2 Forts. Översikt över artikel som ingår i analysen (n=13) Författare /År/ Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling /Analys Huvudfynd Kvalitet (Hög, Medel, Låg) Doughty et al. / 2018 / Nya Zeeland Kvalitativ 16 stycken Fokus-grupp intervjuer samt individuella intervjuer

I transitionen till att bli nyexaminerad sjuksköterska är en stödjande struktur en förmån. Arbetsmiljön, den höga arbetsbelastningen och balansen i privatlivet spelar in på hur transitionen upplevs. De nyexaminerade sjuksköterskorna har en tendens att känna sig överkörda av sina kollegor.

Medel Ellerton & Gregor / 2003 / Canada Kvalitativ 11 stycken Intervju med öppna frågor

I praktiken spelar erfarna sjuksköterskor en stor roll för att underlätta transitionen för nyexaminerade

sjuksköterskor. Man räknas inte som fullfjädrad när man är nyexaminerad. Medel Hoeve et al. / 2018 / Nederländern a Kvalitativ 18 stycken Kvalitativ longitudinell studie Ett sätt för den nyexaminerade

sjuksköterskan att hantera utmaningarna som kom med jobbet var att dela deras erfarenhet med sina kollegor. Nyexaminerade

sjuksköterskor bör jobba i en miljö där de finns stödjande erfarna arbetskollegor. Hög Kaihlanen et al. / 2019 / Finland Kvalitativ 20 stycken Kvalitativt beskrivande tillvägagångss ätt samt semistrukturer ade intervjuer individuellt En verklighetstrogen slutpraktik där de får möta utmaningar, vara med vid akuta situationer och

samarbeta med medarbetarna minskar de nyexaminerade sjuksköterskornas

övergångschock i den nya arbetsrollen.

Tabell 2 Forts. Översikt över artikel som ingår i analysen (n=13) Författare /År/ Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling /Analys Huvudfynd Kvalitet (Hög, Medel, Låg) Labrague et al. / 2019 / Filippinerna Kvalitativ 15 stycken En kvalitativ fenomenologis k metod med strukturerade intervjuer

Transitionen kan vara stressfull och utmanande att gå igenom. Akademiskt team samt kollegor kan ha en avgörande roll för att göra denna processen mer vänlig för de nyexaminerade sjuksköterskorna. Medel Lea & Cruickshan k/ 2015 / Australien Kvalitativ 15 stycken En utforskande, beskrivande, kvalitativ fallstudie-design

När flytten från rollen som student till den mindre bekanta rollen som

yrkesutövare är det viktigt att det erbjuds ett program som stegvis ökar arbetsbelastningen och ansvaret utifrån sjuksköterskans status. Medel Lee et al./ 2016 / Taiwan Kvalitativ 15 stycken En kvalitativ fenomenologis k studie med intervjuer

Den västerländska kulturen ses kränkande indoktrinering av nya sjuksköterskor som giftigt beteende, under de kinesiska traditionerna för avkastning, tolerans och självförtryck, efter makthierarkin och söker harmoni, tolkas övergången av nya sjuksköterskor annorlunda Hög Leong och Crossman / 2015 / Australien Kvalitativ 26 stycken Semistrukturer ade intervjuer Anpassning av personliga, organisatoriska och professionella identiteter är avgörande faktorer för en framgångsrik transition för den nyexaminerade sjuksköterskan, för att bäst kunna anpassa sig till sjuksköterskeyrket.

Tabell 2 Forts. Översikt över artikel som ingår i analysen (n=13) Författare /År/ Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling /Analys Huvudfynd Kvalitet (Hög, Medel, Låg) MacLellan et al. / 2016 / Australien Kvalitativ 10 Stycken Semistrukturer ade intervjuer

Resultaten illustrerar att transitionen för många deltagare var en tid av orolighet och en hel del uthållighet krävdes för att navigera resan. Trots

utmaningarna var dock vissa deltagare triumferande och kapabla skapa en

framgångsrik roll för sig själva Medel Pennbrant et al. / 2013 / Sverige Kvalitativ 330 stycken En kvalitativ studie av enkäter Resultaten understryker vikten av att utveckla en professionell omvårdnadsroll inom det nya arbetssättet. För att underlätta

denna professionella utveckling behöver nya sjuksköterskor stöd från sina lärare på utbildningen och deras arbetsgivare inom sjukvården. Hög Regan et al. / 2016 / Canada Kvalitativ 70 stycken En deskriptiv kvalitativ studie De nya sjuksköterskorna samt ledarna kunde peka på samma faktorer som påverkar transitionen. Såsom

orienteringsprogram, vårdkulturer på avdelningen som uppmuntrar till

konstruktiv kritik och stöttande mentorer.

Medel

Whitmore et al. / 2019 / Canada

Kvalitativ 7 stycken Semistrukturer ade intervjuer

Resultaten från denna studie motbevisar

övergången till universellt tillämpning

praktisera teori och bidra med ny förståelse för det nya

forskarsköterskorna i LTC-inställningar. Denna studie förstärker behovet av större stöd

för vård examinerade i LTC-inställningar.

Analys

Målet med en kvalitativ innehållsanalys är att systematiskt omvandla en stod mängd text till en komprimerad text, som är en beskrivande och organiserad sammanfattning av

huvudresultat och fynd från artiklar (Bengtsson, 2016). Analysen har genomförts med stöd av Bengtsson (2016) där författarna använde sig av en manifest ansats. Före analysarbetet påbörjades läste författarna igenom de valda artiklarna upprepade gånger för att få en förförståelse för innehållet. Analysens första steg var att plocka ut beskrivande textenheter som svarade på studiens syfte. Textenheterna färgkodades och numrerades, så att det var enklare kunde skilja artiklarna och textenheterna från varandra. Därefter kondenserades textenheterna till mindre meningsenheter. Under kondenseringen var de viktigt att

textenheterna inte förlorar sin ursprungliga betydelse. Efter kondenseringen av textenheterna till meningsenheter översattes meningsenheterna till svenska, även när meningsenheterna översattes var den ursprungliga betydelsen fortfarande densamma. Nästa steg i analysen var kodning, vilket innebar att författarna placerade meningsenheter med samma betydelse i samma subkategorier. Subkategorierna bildade i sin tur de slutgiltiga kategorierna som svarade på studiens syfte och presenteras i resultatet.

Resultat

Analysen resulterade i fyra kategorier som presenteras i Tabell 3.

Tabell 3: Översikt av kategorier (n=4) Kategorier

Att få stöd och feedback ger självförtroende Att ställas inför oväntade krav

Att stöttas av kollegor har betydelse för den nyexaminerade sjuksköterskans upplevelse av sitt första år

Att kunna arbeta självständigt som nyexaminerad sjuksköterska

Att få stöd och feedback ger självförtroende

De nyexaminerade sjuksköterskorna beskriver att det är viktigt att få och ge feedback, samt att ha möjligheten till att kunna ställa frågor till de mer erfarna sjuksköterskorna på

Kaihlanen, Salminen, Flinkman & Haavisto, 2019; Reagan et al., 2016). Genom att de nyexaminerade sjuksköterskorna får möjlighet till att få och ge feedback kan de leda till att självförtroendet stärks, samt att den första tiden på den nya arbetsplatsen underlättas och känns positivt för den nyexaminerade sjuksköterskan när det får stöd från sina kollegor (Kahilinen et al., 2019; Labrague, McEnroe & Leocadio, 2019; Lea & Crucikshank, 2015).

Many felt unprepared and lacked the necessary skills and knowledge to function well as a nurse and

thought that support from their managers or colleagues would have been a big help (Labrague et al., 2019).

De nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att känna tillit till sina kollegor. Nyexaminerade sjuksköterskor menade att en god relation till sina kollegor är viktigt för att det kunde öka deras självförtroende. Genom att ha erfarna sjuksköterskor att vända sig till och en stöttande arbetsplats, menade de nyexaminerade sjuksköterskorna att de gav dem möjlighet att växa i sin yrkesroll (Ellerton & Gregor, 2003; Whitmore et al., 2019).

It was important to have the courage and possibility to get involved and make decisions in demanding and complicated patient situations. These were the sorts of situation I might not have dared to face on my own after graduation. It eased my transition, because I realised how difficult some things can be (Kaihlanen et al., 2019).

De nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det kunde vara svårt att ställa frågor och be om hjälp, då de vet att deras kollegor har mycket att göra själva. Detta gjorde att de

nyexaminerade sjuksköterskorna oroade sig över att ställa frågor (Hoeve et al., 2018).

I recently had a patient who needed a lot of care and I had to ask two colleagues to help me. I sometimes feel very troubled that I have to ask for help all the time, because they were also very busy (Hoeve et al., 2018).

Uteblivet stöd och support från kollegor och chefer kunde skapa en rädsla för att bli ifrågasatt, även känslor av ångest och ett bristande självförtroende kunde uppstå hos de nyexaminerade sjuksköterskorna om de nekades stöd och support (Leong & Crossman, 2015; MacLellan, Higgins & Levett-Jones, 2016).

I ett flertal studier (Kaihlanen et al., 2019; Labrague et al., 2019; Reagan et al., 2016) beskrev de nyexaminerade sjuksköterskorna att de behövde lägga ner tid på att anpassa sig under ett tidigt skede på arbetsplatsen, för att lättare kunna möta utmanande arbetsuppgifter och situationer. Genom att de nyexaminerade sjuksköterskorna fick möta och utsättas för svåra situationer redan under studietiden blev de förberedda för arbetslivet och risken för att hamna i chock minskades.

Some thought that students should be put into situations where they had to take responsibility, so that they would be more prepared for the shock of a sudden increase in responsibility after graduation (Kaihlanen et al., 2019).

För de nyexaminerade sjuksköterskorna kunde det vara tungt att trotsa den höga

arbetsbelastningen och kämpa för att kunna hålla en god omvårdnadsnivå. Under transitionen uppstår känslor av oro hos de nyexaminerade sjuksköterskorna över att inte klara av att hålla måttet inför sina erfarna kollegor och chefer. Bristande självförtroende och hög stressnivå uppstår när den nyexaminerade sjuksköterskan ställs inför situationer som inte kan hanteras eftersom tillräcklig kompetens saknas. Trots detta sker det en utveckling vilket resulterar i att den nyexaminerade sjuksköterskan kommer kunna gå vidare med arbetet och känna

tillfredsställelse (Hoeve et al., 2018; MacLellan et al., 2016; Reagan et al., 2017; Whitmore et al., 2019).

Being able to manage a whole shift despite having responsibility for a large number of patients seemed to increase positive perceptions of personal competence (Hoeve et al., 2018).

It felt like I was expected to go from 0 to 100. Like, you know, as a new grad and someone who hadn't ever worked here [in long‐term care] I really had a hard time. I felt like I was disappointing myself but also the people I worked with sometimes (Whitmore et al., 2019).

Nyexaminerade sjuksköterskor kunde uppleva att obekanta situationer var svåra att hantera. Om en nyexaminerad sjuksköterska kontinuerligt omdirigerades från avdelning till avdelning blev det svårt, då denne konstant mötte nya situationer och utmaningar hela tiden. De

nyexaminerade sjuksköterskan upplevde en rädsla över att inte vara tillräckligt förberedd (Hoeve et al., 2018; Regan et al., 2016; Whitmore et al., 2019).

Som nyexaminerad sjuksköterska följde ett stort ansvar för patienter samtidigt som det fanns ett behov av att lära sig verksamheten. Möjligheten och tid till att reflektera över arbetet

kunde upplevas begränsat av de nyexaminerade sjuksköterskorna. Den höga

arbetsbelastningen kom redan under den första månaden trots att den nyexaminerade

sjuksköterskan gick igenom en transition. Som nyexaminerade sjuksköterska var de viktigt att ha mod och en god förmåga att kunna hantera de prövande situationerna som uppstod på arbetet (Ellerton & Gregor, 2003; Kaihlanen et al., 2019; Labrague et al., 2019; Lea & Cruickshank, 2015; Pennbrant et al., 2013).

In addition, all of the graduates perceived that there was no difference between the new graduates’ workload and the workload of more experienced staff within the rural environment (Lea & Cruickshank, 2015).

De nyexaminerade sjuksköterskorna menade att en av orsakerna till stress var att bära uniformen, då det innebar att det inte längre gick att ursäkta sig med att vara student. Det skapade även en oro av att inte vara tillräckligt förberedd för jobbet som sjuksköterska (Leong & Crossman, 2015).

Whilst the uniform brought with it a sense of belonging in shared identity, it was

predominantly associated in the data with responsibility and the realisation that the new nurse could no longer “excuse” herself from taking responsibility as she did when she was a student (Leong & Crossman, 2015).

I studien av Regan et al. (2016) beskrev de nyexaminerade sjuksköterskorna att de kände en osäkerhet för yrket då de kontinuerligt blev förändringar kring de arbetspass som den nya sjuksköterskan hade blivit tilldelad, upplevelsen var att det inte fanns någon säkerhet. Detta kunde i sin tur leda till att de nyexaminerade sjuksköterskor övervägde att lämna sin

arbetsplatsen.

Some NGNs considered leaving after a ‘bad’ shift; others considered leaving

because the entire transition experience was negative and others had no thoughts of leaving the profession, (Reagan et al., 2016).

Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde verkligheten som sjuksköterska som tuffare än vad de hade förväntat sig, vilket medförde osäkerhet och utmaningar. Om de nyexaminerade sjuksköterskorna kände sig överväldigade kunde glädjen och entusiasmen över arbetet minskas. Då de nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det inte finns någon kvalitetsvård, övervägde de att sluta sitt jobb (Hoeve et al., 2018).

De nyexaminerade sjuksköterskornas höga förväntningar och brist på tid för att kunna orientera sig är exempel på faktorer som kan påverka transitionen. De nyexaminerade sjuksköterskorna kunde uppleva att de fanns svårigheter med att hantera tiden på rätt sätt. Trots att de nyexaminerade sjuksköterskorna kunde uppleva transitionen som svår, så var de trots allt nöjda med sitt val av yrke efter första året (Awaisi et al., 2015; Whitmore et al., 2019). Genom att de nyexaminerade sjuksköterskorna ska kunna arbeta under dessa förhållanden, behöver de bygga ett självförtroende och arbeta fram en förmåga att bättre kunna hantera det tunga arbetet (Kaihlanen et al., 2019; MacLellan et al., 2016; Whitmore et al., 2019).

I think some people have an expectation of what I’m going to do that I can’t live up to, and I’m going to feel like I’m a failure . . . I’m terrified . . . . People expect you to be superman and you don’t want to let other people down if they’ve got that expectation of you (MacLellan et al., 2016).

Many had found the transition experience difficult and that many expressed reservations about the status of nursing, at the end of their first year of practice many felt happy and proud that they had become nurses (Awaisi et al., 2015).

I studien av Labrague et al. (2019) beskrev de nyexaminerade sjuksköterskorna att de upplevde att kunskapen som de fått under utbildningen och de situationer som anammas i praktiken är olika. De nyexaminerade sjuksköterskornas upplevde att det fanns en klyfta mellan teorin och praktiken kunde leda till att de första månaderna var förvirrande och många patientsituationer var komplexa. De nyexaminerade sjuksköterskorna menade även att rollen som sjuksköterska var komplex och krävde mycket av dem, redan som nyexaminerad sjuksköterska (Pennbrant et al., 2013)

För de nyexaminerade sjuksköterskorna kunde det vara tungt att trotsa den höga

arbetsbelastningen och kämpa för att kunna hålla en god omvårdnadsnivå. Under transitionen uppstår känslor av oro hos de nyexaminerade sjuksköterskorna över att inte klara av att hålla måttet inför sina erfarna kollegor och chefer. Bristande självförtroende och hög stressnivå uppstår när den nyexaminerade sjuksköterskan ställs inför situationer som inte kan hanteras eftersom tillräcklig kompetens saknas. Trots detta sker det en utveckling vilket resulterar i att den nyexaminerade sjuksköterskan kommer kunna gå vidare med arbetet och känna

tillfredsställelse (Hoeve et al., 2018; MacLellan et al., 2016; Reagan et al., 2017; Whitmore et al., 2019).

Being able to manage a whole shift despite having responsibility for a large number of patients seemed to increase positive perceptions of personal competence (Hoeve et al., 2018).

It felt like I was expected to go from 0 to 100. Like, you know, as a new grad and someone who hadn't ever worked here [in long‐term care] I really had a hard time. I felt like I was

disappointing myself but also the people I worked with sometimes (Whitmore et al., 2019).

Som nyexaminerad sjuksköterska följde ett stort ansvar för patienter samtidigt som det fanns ett behov av att lära sig verksamheten. Möjligheten och tid till att reflektera över arbetet kunde upplevas begränsat av de nyexaminerade sjuksköterskorna. Den höga

arbetsbelastningen kom redan under den första månaden trots att den nyexaminerade

sjuksköterskan gick igenom en övergång. Som nyexaminerade sjuksköterska var de viktigt att ha mod och en god förmåga att kunna hantera de prövande situationerna som uppstod på arbetet (Ellerton & Gregor, 2003; Kaihlanen et al., 2019; Labrague et al., 2019; Lea & Cruickshank, 2015; Pennbrant et al., 2013).

In addition, all of the graduates perceived that there was no difference between the new graduates’ workload and the workload of more experienced staff within the rural environment (Lea & Cruickshank, 2015).

Itwas important to have the courage and possibility to get involved and make decisions in demanding and complicated patient situations. These were the sorts of situation I might not have dared to face on my own after graduation. It eased my transition, because I realised how difficult some things can be (Kaihlanen et al., 2019).

De nyexaminerade sjuksköterskornas höga förväntningar och brist på tid för att kunna orientera sig är exempel på faktorer som kan påverka transitionen. Genom att de

nyexaminerade sjuksköterskorna ska kunna arbeta under dessa förhållanden, behöver de bygga ett självförtroende och arbeta fram en förmåga att bättre kunna hantera det tunga arbetet (Kaihlanen et al., 2019; MacLellan et al., 2016; Whitmore et al., 2019).

I think some people have an expectation of what I’m going to do that I can’t live up to, and I’m going to feel like I’m a failure . . . I’m terrified . . . . People expect you to be superman and you don’t want to let other people down if they’ve got that expectation of you (MacLellan et al., 2016).

Att stöttas av kollegor har betydelse för den nyexaminerade sjuksköterskans upplevelse av sitt första år

De nyexaminerade sjuksköterskorna beskrev hur stöttande arbetskollegor kunde ha en betydande roll för att hjälpa dem att växa från nyexaminerade sjuksköterskor till erfarna

sjuksköterskor (Kaihlanen et al., 2019). Att ha närvarande kollegor hade stor betydelse för de nyexaminerade sjuksköterskorna (Ellerton & Gregor, 2003).

The nurses who were satisfied with the way they were managing were those who had accessible and competent preceptors for an extended period of time who answered their questions and modeled professional behavior (Ellerton & Gregor, 2003).

De nyexaminerade sjuksköterskornas relation till de mer erfarna sjuksköterskorna kunde komma att ha en avgörande roll för hur de nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde sitt första år som yrkesverksamma. Atmosfären på arbetsplatsen behövde vara välkomnande och hjälpsam, då nyexaminerade sjuksköterskor menade att personalbrist och omorganiseringar kunde påverka övergången negativt (Hoeve et al., 2018; Pennbrant et al., 2013).

It's important that there is a permissive atmosphere in the ward when you are new on the job, where you are allowed to ask questions, where the time for introduction is sufficient, where it is permissible to say, I don't know how to do this, can you help me?/…/ Where you are allowed to grow into your professional role (Pennbrant et al., 2013).

I ett flertal studier (Doughty et al., 2018; Kaihlanen et al., 2019; Whitmore et al., 2019) menar de nyexaminerade sjuksköterskorna att arbetsmiljön kan ha stor betydelse för hur övergången upplevs av de nyexaminerade sjuksköterskorna, då den kan vara utmanande och även konflikter på arbetsplatsen påverkar övergången.

I think the ward environment can play a big part, morale is low, we're always getting sick calls, you walk onto the ward and it's like this big wave of tension, it's just overwhelming (Doughty et al., 2018).

Mottagandet från arbetskollegorna och relationen med dem, menade nyexaminerade

sjuksköterskorna kunde spela stor roll i förhållande till hur den första tiden på arbetsplatsen upplevdes av de nyexaminerade sjuksköterskorna. De nyexaminerade sjuksköterskorna kunde uppleva att de erfarna kollegorna inte vill dela information eller vägleda dem, vilket i sin tur kunde försvåra transitionen och teamarbetet (Hoeve et al., 2018; MacLellan et al., 2016; Reagan et al., 2017).

I can’t believe it. Not sharing information and not collaborating with each other. I have no other nurse practitioner I can converse with, apart from one, and he’s a very much an alpha male and does not like to share information (MacLellan et al., 2016).

... there are strong personalities in my department ... a little bit of ‘my way or the highway’ ... and if you do something different they ask “why are you doing it that way”. I sort of avoid them (Reagan et al., 2017).

En känsla som kunde uppstå hos den nyexaminerade sjuksköterskan när det fanns en negativ arbetsmiljö, var att de var mindre värda. De nyexaminerade sjuksköterskorna kunde uppleva att de inte blev respekterade av sina mer erfarna kollegor och samtidigt uppstod en känsla av övergivenhet då det inte fanns någon sjuksköterska med mer erfarenhet att vända sig till (Lea & Cruickshank, 2015; Lee et al., 2013; Leong & Crossman, 2015) .

New nurses were unfamiliar with the environments and specialties of these units, so they were considered less capable in the short run, and they suffered from vulnerability (Lee et al., 2013).

Att kunna arbeta självständigt som nyexaminerad sjuksköterska

I ett flertal studier (Kaihlanen et al., 2019; Lea & Cruickshank, 2015; Whitmore et al., 2019) beskrev den nyexaminerade sjuksköterskan att de kunde vara utmanande och stressande att jobba på egen hand. Trots detta gavs det nyexaminerade sjuksköterskorna möjlighet till att utvecklas och att lära sig att ta ansvar. Att få möjlighet till att utvecklas främjade förtroendet hos den nyexaminerade sjuksköterskan som kom att leda till att kompetensen stärktes.

Several respondents said that having opportunities to take responsibility and to work independently were necessary for improving their ability to cope as a registered nurse (Kaihlanen et al., 2019).

It is stressful working on my own on the after hours shift... You are responsible for anything that goes wrong in the whole place (Lea & Cruickshank, 2015).

I ett flertal studier (Leong & Crossman, 2015; Pennbrant et al., 2013) så beskrev de

nyexaminerade sjuksköterskor känslan av att pendla mellan att vara beroende och oberoende av en handledare. De menar att genom att göra saker själv kan det öka självsäkerheten och ökar även möjligheterna till att kunna lära sig arbetsuppgifterna. Nyexaminerade

sjuksköterskor beskriver att genom att bara erfara negativa situationer så kommer känslan av att inte utvecklas infinna sig.

If nurses received support and encouragement from their managers, they became more motivated and felt more comfortable and secure in their roles (Pennbrant et al., 2013).

De nyexaminerade sjuksköterskorna beskrev att de fanns en oro över att kunskapen som studierna gett dem kunde gå förlorade på arbetsplatsen. Samtidigt ville de nyexaminerade sjuksköterskorna kontinuerligt lära sig nya saker på arbetsplatsen (Ellerton & Gregor, 2003; Whitmore et al., 2019).

I don’t remember how to do this and I still never did that yet, and you know, I still find I’m working on my organization skills. And on top of that I’m learning new skills, the high intense skills. So it’s a little overwhelming (Ellerton & Gregor, 2003).

I ett flertal studier (Doughty et al., 2018; Labrague et al., 2019; Lee et al., 2013) beskrev de nyexaminerade sjuksköterskor att de upplevde att med lägre kompetens hade de mindre kraft och resurser att använda sig av på vårdavdelningen, vilket skapade en oro och en känsla av att misslyckas hos den nyexaminerade sjuksköterskan när hen försökte förbättra saker men inte lyckades.

Att göra misstag är mänskligt, men det kunde också leda till att den nyexaminerade sjuksköterskan upplevde en känsla av osäkerhet och en rädsla över att misslyckas i sin yrkesroll (Awaisi et al., 2015; Hoeve et al., 2018; Lee et al., 2013; Regan et al., 2016).

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva de nyexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av sitt första år som legitimerad sjuksköterska. Resultatet visar att få stöd och feedback, att vara förberedd, relationen med arbetskollegor, att kunna hantera krav och att arbeta

självständigt har betydelse för hur den nyexaminerade sjuksköterskan upplever sitt första år.

Resultatdiskussion

Resultatet visar att det stöd som har erbjudits var uppskattat och gjorde att den

stöd stärker den nya yrkesutövaren. Van Rooyen, Jordan, ten Ham-Baloyi och Caka (2018) beskriver att tillräckligt stöd visade sig minska ångest och förbättra arbetstillfredsställelsen, samt att det hjälpte de nyexaminerade att känna sig som en del av teamet. Stöd måste finnas i varje skede av den nyexaminerade sjuksköterskans övergång. Om det stöd som erbjuds inte är tillräckligt eller bristfälligt, skapas det en känsla av att vara övergiven och stärker inte

sjuksköterskans självförtroende, vilket resulterar i att upplevelsen av det första året som legitimerad sjuksköterska uppfattas som negativ. Pasila, Elo och Kääriäinen (2017) menar att nyexaminerade sjuksköterskor behöver mer stöd av sina arbetskollegor och chefer för både kompetensutveckling och för att uppnå ett välbefinnande på arbetsplatsen. Zamanzadeh, Jasemi, Valizadeh, Keogh och Taleghani (2015) beskriver behovet av att ha stöd från sina kollegor i en obekant miljö, resultatet visar även att om det saknas brist på stöd från kollegor kan den nyexaminerade sjuksköterskan uppleva ensamhet och övergången försvåras.

Dreyfusmodellen är en utvecklingsmodell som nyexaminerade sjuksköterskor kan använda som stöd för att utvecklas från oerfaren till erfaren. Benner (2004) beskriver hur modellen kan användas för att skaffa färdigheter. Modellen beskriver de olika stadier som en person genomgår när denne förvärvar kunskaper och hur kunskapen förvärvas, tex. som novis saknar studenten erfarenhet för hur denne ska hantera nya situationer. Vidare beskriver Benner (2004) de olika utvecklingsfaserna novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert, vad som karaktäriserar de olika utvecklingsfaserna och skillnaderna mellan dessa. Om arbetsplatsen stöttar den nyexaminerade sjuksköterskan genom att sätta in stödsamtal där den nyexaminerade sjuksköterskan kan få stöd och feedback under sin transition, ges större förutsättningar till att kunna upprätthålla en hög patientsäkerhet vilket är ett av målen för en god omvårdnad som varje patient ska få (jfr. Hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30, 5 §).

Resultatet visar att förberedelse inför sjuksköterskeyrket är avgörande för att kunna hantera svåra situationer som sjuksköterskor kan ställas inför. Även Kelly och Ahren (2009) menar att en transitions chock uppstår då kraven från arbetslivet inte möter de nyexaminerade sjuksköterskornas förväntningar när de går ut i arbetslivet med uppfattningen om att de är förberedda för sin roll som sjuksköterskor. Gardiner och Sheen (2016) beskriver att en av orsakerna till stress hos nyexaminerade sjuksköterskor var att inte känna sig tillräckligt förberedda, vilket även litteraturstudiens resultat visar. Resultatet visar att gå från student till legitimerad sjuksköterska kan komma som en chock, då nyexaminerade sjuksköterskor upplever att det inte är tillräckligt förberedda för den nya och krävande situationen som de

hamnar i när det kommer ut i arbetslivet. De upplevs att obekanta situationer är svåra att hantera, då det är en tydlig skillnad mellan teorin och praktiken, att inte vara förberedd för den nya rollen som sjuksköterska påverkar transitionen negativt.Pasila et al. (2017) skriver att på grund av att sjuksköterskorna inte upplevde sig som förberedda för yrket, rapporterade ca var femte sjuksköterska en hög nivå stress med risk för utmattningssyndrom. Resultatet från litteraturstudien visar att när en nyexaminerad sjuksköterska bär uniformen finns det inte längre någon ursäkt. Det finns nu ett eget ansvar som nyexaminerad sjuksköterska, där denne måste möta situationerna och ta egna beslut. Det var något som stressade och skapade oro hos de nyexaminerade sjuksköterskorna, de kände sig inte tillräckligt förberedda. Även Quek, Ho, Hassan, Quek och Shorey (2019) menar att de är en plötslig rollförändring att gå från student till nyexaminerad sjuksköterska. De upplevdes stressande att arbeta under eget ansvar och fatta egna beslut och utan stöd från handledare som bekräftar, vägleder och håller

uppsikt. Hegney, Eley och Francis (2013) beskriver att erfarna sjuksköterskor som arbetade parallellt med de nyexaminerade sjuksköterskorna föreslog att mer verksamhetsförlagd utbildning behöver involveras under studietiden. De menar att om den verksamhetsförlagda utbildningen skulle förlängas så ökar i sin tur de praktiska erfarenheterna och kunskapen.

Resultatet visar att relationen till kollegor och chefer spelar en stor roll för att transitionen ska upplevas som positiv och kollegorna måste vara hjälpsam och tillåtande. Även Van Rooyen et al. (2018) beskriver att först när de nyexaminerade sjuksköterskorna känner sig likvärdiga och inkluderade i arbetsteamet var de kapabla och villiga att ta ansvar, erkänna sina

begränsningar, ställa frågor, utöva professionella bedömningar och avgöra när samråd

krävdes. Nyexaminerade sjuksköterskor ska bli behandlade som en del av arbetsteamet redan från början, då de hjälper dem att utveckla sin identitet och att känna sig som en del av avdelningsteamet. Gardiner och Sheen (2016) visar i likhet med resultatet i litteraturstudien, att om en nyexaminerad sjuksköterska välkomnas och stöttas av sina kollegor så kommer transitionen att upplevas som positiv. Detta menar författarna talar för att arbetskollegorna som redan känner sig trygga i sitt arbete och med sina arbetskollegor, har som uppgift att välkomna den nyexaminerade sjuksköterskan för att skapa de bästa möjliga förutsättningar för att bli en del av arbetsteamet. Wiklund Gustin (2015, s. 220-221) beskriver hur relationer med andra skapar en känsla av att leva i ett sammanhang. Det är viktigt att ha någon att vända sig till för att få hjälp eller emotionellt stöd, det beskrivs som ett sätt att hantera stress. Om arbetskollegor inte är villiga att delge nyexaminerade sjuksköterskor relevant information eller stödja, så ställer sig författarna frågan, har inte dessa arbetskollegor helt tappat målet

med varför de jobbar med ett omvårdnadsyrke. Sjuksköterskan ska ge patienter och anhöriga bästa möjliga vård och genom att inte delge den nyexaminerade sjuksköterskan information och stöd, så skapas inte heller förutsättningar för den nyexaminerade sjuksköterskan att ge sina patienter bästa möjliga vård eftersom tillräckligt stöd från erfarna sjuksköterskor saknas.

Att klara av den höga arbetsbelastningen som arbetet kräver ökade självförtroendet hos den nya sjuksköterskan. Trots att övergången stundvis kunde upplevas tung, stärktes den nyexaminerade sjuksköterskan alltid efter att ha klarat av de höga kraven som arbetet medförde. Dames (2019) kunde genom sin studie av arbetsplatsens betydelse under första året för nyregistrerade sjuksköterskor bekräfta med resultatet att många av de nyexaminerade sjuksköterskorna hade problem med att hänga med de mer erfarna sjuksköterskornas tempo, men efter att ha arbetat ett tag och ökat sina erfarenheter så blev det lättare. Resultatet i litteraturstudien visar att det finns en brist på självförtroende, den nyexaminerade sjuksköterskan kan inte använda sig av tidigare kunskap från studierna, vilket skapar en känsla av att inte kunna hantera de krav som finns i den nya yrkesrollen. Detta stämmer överens med det Zamanzadeh et al. (2015) kan se i sin studie, att de nyexaminerade

sjuksköterskorna kan uppleva att de inte kan hantera kraven som yrkesrollen ger. Resultatet visar att det är hög arbetsbelastning och mycket ansvar att leva upp till, vilket bekräftas i en studie av Jewell (2013). Genom att erbjuda de nyexaminerade sjuksköterskorna möjlighet till reflektion med andra så kan det hjälpa den nyexaminerade sjuksköterskan att hantera

liknande situationer annorlunda nästa gång (Kihlgren, 2011, s. 111).

Genom att arbeta självständigt kunde den nyexaminerade sjuksköterskan lära sig arbetet och hantera arbetsuppgifterna på sitt sätt och- att använda de kunskaper som fanns innan denne klev in i sjuksköterskeyrket. Det var en pendel mellan att vara självständig och inte

självständig. Att ibland behöva arbeta ensam innebar en utveckling och stärkte

sjuksköterskans känsla av att kunna hantera jobbet. Pendlandet mellan att vara oberoende och beroende för att uppnå självständighet beskriver Zamanzadeh et al. (2015) som svårt. Att kunna arbeta självständigt och fatta beslut kan enligt Ortiz (2016) vara en av de svåraste saker att göra som nyexaminerad sjuksköterska, men det kan även stärka självförtroendet. Genom att ha en erfaren sjuksköterska med sig, så fanns det möjlighet att någon kunde korrigera eventuella misstag (Zamanzadeh et al., 2015). Resultatet visade att om

som gjordes, samtidigt som det är viktigt för utvecklingen hos den nyexaminerade sjuksköterskan att inte bara göra misstag, då det i sig kan orsaka stress och oro.

Metoddiskussion

En kvalitativ studies trovärdighet kan diskuteras med hjälp av flera teorier, vi har valt att diskutera trovärdigheten med hjälp av Wallengren och Henricson (2012, s. 487-488); Bengtsson (2016). De termer vi arbetat utifrån är trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet (Wallengren & Henricson, 2012, s. 487; Bengtsson, 2016).

Trovärdighet

För att trovärdigheten i studien ska kunna belysas behöver författaren övertyga läsaren om att kunskapen och resultatet är rimliga och äger giltighet. De innebär även att forskaren behöver vara bekant med forskningsmiljön innan studien startar (Wallengren & Henricson, 2012, s. 487). För att skapa en trovärdighet i studien har vi som författare läst på om det valda ämnet och gjort en pilotsökning innan studiens början för att bli bekanta med forskningsmiljön. Författarna konsulterade även det valda ämnet med sina handledare innan studien påbörjades, Bengtsson (2016) menar att trovärdigheten kan öka ytterligare genom att forskarna får

överenskommelse från medutredare, expertpanel, informanter och/eller kollegor. Rapporten har sedan granskats vid två separata tillfällen av medstudenter och lärare vilket författarna anser stärker trovärdigheten.

Pålitlighet

Pålitligheten i litteraturstudien påvisas genom att två författare har tydligt beskrivit hur analysprocessen och kodningens genomförande. Om analysförfarandet och kodningen är tydlig och väldokumenterad underlättar för författarnas möjlighet att kontrollera datans förändring och fastställa att den ursprungliga betydelsen inte förändras med arbetsprocessen. Bengtsson (2016) menar att pålitligheten ska avse stabilitet i vilken utsträckning datan förändras över tiden och de förändringar som gjorts i forskarens beslut under

analysprocessen. De viktiga är att hålla reda på kodningen och förändringen som sker i utvecklingen.

Begreppet bekräftelsebarhet har flera gemensamma nämnare med begreppen trovärdighet och pålitlighet (Wallengren & Henricson, 2012 s. 488). Bekräftelsebarheten handlar till stor del om presentationen av studiens resultat och slutsatser uppnått sitt syfte och hänvisar till datans objektivitet och neutralitet. Är tillvägagångssättet väl definierat går grundkällan att spåra (Bengtsson, 2016). Studiens resultat och slutsats är baserat på syftet, vilket stärker bekräftelsebarheten i studien. Studiens källhänvisning av alla referenser stärker även bekräftelsebarheten. Litteraturstudiens tydliga urvalsprocess över den valda litteraturen till resultatet stärker även bekräftelsebarheten.

Överförbarhet

Om resultatet av studien ska kunna vara överförbart beskriver Wallengren och Henricson (2012, s. 488) att begreppen trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet ska vara säkrade. Överförbarheten talar om i vilken grad resultatet är lämpligt att föra över till andra studier eller grupper. Studiens representerbarhet bestämmer hur överförbara resultaten blir (Bengtsson, 2016). I vår litteraturstudie belyses trovärdighet, pålitlighet och

bekräftelsebarhet, däremot finns en svårighet i överförbarhet i studien då resultatet är baserat på människors egna känslor och upplevelser. Överförbarheten stärks när studierna som analyserat inte har begränsats till ett specifikt kön eller land.

Slutsats

Litteraturstudien vi genomfört visar på att nyexaminerade sjuksköterskor stöter på svårigheter den första tiden på arbetsplatsen. Nyexaminerade sjuksköterskor går igenom en transition som påverkas av ett flertal olika faktorer. Genom att få insikt i hur nyexaminerade

sjuksköterskorna upplever övergången som de genomgår kan det skapas möjligheter till att påverka och underlätta övergången till erfaren sjuksköterska. Stöd och feedback, samt en god relation till arbetskollegorna var till stor hjälp under transitionen för de nyexaminerade sjuksköterskorna. Rollen som legitimerad sjuksköterska upplevs som svår, den

nyexaminerade sjuksköterskan behöver en bra grund att stå på för att känna sig förberedd för arbetet. Att arbeta utan tillräcklig kompetens riskerar patientsäkerheten. Erbjuds den

nyexaminerade sjuksköterska en handledare som vägleder, kan den nyexaminerade

sjuksköterskan använda kunskaperna i sin självständiga yrkesroll och upprätthålla en högre patientsäkerhet.Den nyexaminerade sjuksköterskan kommer därför att känna sig mer förberedd för den självständiga rollen som legitimerad sjuksköterska. Vidare studier om sjuksköterskors upplevelser av första tiden som yrkesverksam behövs. Erfarenheterna kan

skilja sig åt om man har tidigare erfarenheter från vården eller om den nyexaminerade sjuksköterskan inte har det. För att kunna jämföra upplevelserna behövs fler studier ur båda perspektiven.

Referenslista

*Al Awaisi, H., Cooke, H., & Pryjmachuk, S. (2015). The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study.

International Journal of Nursing Studies, 52(11), 1723–1734. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009

Benner, P., (1982). From Novice to Expert. The American Journal of Nursing, Vol. 82, No. 3 (Mar., 1982), pp. 402-407. http://www.jstor.org/stable/3462928

Benner, P. (2004). Using the Dreyfus Model of Skill Acquisition to Describe and Interpret Skill Acquisition and Clinical Judgment in Nursing Practice and Education. Bulletin of Science, Technology & Society, 24(3), 188-199. doi:10.1177/0270467604265061

Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis. NursingPlus Open, 2, 8-14.

Blomberg, H., & Welander, J. (2019). A narrative study of newly graduated registered Swedish nurses’ establishment in the profession and the portrayal of a healthcare

organisation. Journal of Health Organization & Management, 33(4), 413–425. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1108/JHOM-09-2018-0251

Cubit, K., & Ryan, B. (2011). Tailoring a graduate nurse program to meet the needs of our next generation nurses. Nurse Education Today, 31(1), 65-71. doi:10.1016/j.nedt.2010.03.017 Dames, S. (2019). THRIVEable work environments: A study of interplaying factors that enable novice nurses to thrive. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 27(3), 567. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edb&AN=13593434 7&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl. s. 163-176). Lund: Studentlitteratur.

*Doughty, L., McKillop, A., Dixon, R., & Sinnema, C. (2018). Educating new graduate nurses in their first year of practice: The perspective and experiences of the new graduate

nurses and the director of nursing. Nurse Education in Practice, 30, 101–105. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.nepr.2018.03.006

*Duchscher, JB. (2008). A process of becoming: the stages of new nursing graduate

professional role transition. Journal of Continuing Education in Nursing, 39(10), 441–450. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.3928/00220124-20081001-03

*Ellerton, M., & Gregor, F. (2003). A study of transition: the new nurse graduate at 3 months. Journal of Continuing Education in Nursing, 34(3), 103–137. Retrieved from http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=10685353 0&site=ehost-live&scope=site

Gardiner, I., & Sheen, J. (2016). Graduate nurse experiences of support: A review. Nurse Education Today, 40, 7–12. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.nedt.2016.01.016 Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl. s. 112-120). Lund: Studentlitteratur.

Hickey, J. V., & Giardino, E. R. (2019). The Role of the Nurse in Quality Improvement and Patient Safety. Journal of Neurological & Neurosurgical Nursing, 8(1), 30–36. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.15225/PNN.2019.8.1.5

Hegney, D., Eley, R., & Francis, K. (2013). Queensland nursing staffs' perceptions of the preparation for practice of registered and enrolled nurses. Nurse Education Today, 33(10), 1148-1152. doi:10.1016/j.nedt.2012.11.023

*Hoeve, Y., Kunnen, S., Brouwer, J., & Roodbol, P. F. (2018). The voice of nurses: Novice nurses’ first experiences in a clinical setting. A longitudinal diary study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(7–8), e1612–e1626.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jocn.14307

Jewell, A. (2013). Supporting the novice nurse to fly: A literature review. Nurse Education in Practice, 13(4), 323–327. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.nepr.2013.04.006

*Kaihlanen, A.-M., Salminen, L., Flinkman, M., & Haavisto, E. (2019). Newly graduated nurses’ perceptions of a final clinical practicum facilitating transition: A qualitative descriptive study. Collegian, 26(1), 55–61.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.colegn.2018.03.003

Kelly. J., & Ahern, K. (2009). Preparing nurses for practice: a phenomenological study of the new graduate in Australia. Journal of Clinical Nursing (Wiley-Blackwell), 18(6), 910–918. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-2702.2008.02308.x

Kihlgren, M (Red)., Engström, B & Johansson, G. (2009). Sjuksköterskan med uppdrag att leda. (Uppl. 2:5). Lund: Studentlitteratur

*Labrague, L. J., McEnroe, P. D., & Leocadio, M. C. (2019). Transition experiences of newly graduated Filipino nurses in a resource‐scarce rural health care setting: A qualitative study. Nursing Forum, 54(2), 298–306. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/nuf.12330

*Lea, J., & Cruickshank, M. (2015). The support needs of new graduate nurses making the transition to rural nursing practice in Australia. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 24(7–8), 948–960. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jocn.12720

*Lee, H. Y., Hsu, M. ‐ T., Li, P. ‐ L., & Sloan, R. S. (2013). “Struggling to be an insider”: a phenomenological design of new nurses’ transition. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 22(5–6), 789–797.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1365-2702.2012.04189.x

*Leong, Y. M. J., & Crossman, J. (2015). New nurse transition: success through aligning multiple identities. Journal of Health Organization & Management, 29(7), 1098–1114. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1108/JHOM-02-2014-0038

Lindfors, K., Meretoja, R., Kaunonen, M., & Paavilainen, E. (2018). Preceptors’ perceptions of the elements of a successful and an unsuccessful orientation period for newly graduated nurses. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 26(3), 256–262. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jonm.12541

Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund Nielsen, B., & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3:1 uppl. s.211-226). Lund: Studentlitteratur.

*MacLellan, L., Higgins, I., & Levett-Jones, T. (2016). An exploration of the factors that influence nurse practitioner transition in Australia: A story of turmoil, tenacity, and triumph. Journal of the American Association of Nurse Practitioners, 29(3), 149–156. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1002/2327-6924.12423

Martin, K., & Wilson, C. B. (2011). Newly Registered Nurses’ Experience in the First Year of Practice: A Phenomenological Study. International Journal for Human Caring, 15(2), 21– 27. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=10453128 6&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Meleis, A.I., Sawyer, L.M., Im, E.-O., Hilfinger Messias, D.K., & Schumacher, K. (2000). Experiencing Transitions: An Emerging Middle-Range Theory. Advances in Nursing Science, 23(1). 12-28. 10.1097/00012272-200009000-00006.

Ortiz, J. (2016). New graduate nurses’ experiences about lack of professional confidence. Nurse Education in Practice, 19, 19–24.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.nepr.2016.04.001

Pasila, K., Elo, S., & Kääriäinen, M. (2017). Newly graduated nurses’ orientation

experiences: A systematic review of qualitative studies. International Journal of Nursing Studies, 71, 17–27. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ijnurstu.2017.02.021

*Pennbrant, S., Nilsson, M. S., ÃhlÃ, n, J., & Rudman, A. (2013). Mastering the professional role as a newly graduated registered nurse. Nurse Education Today, 33(7), 739–745.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.nedt.2012.11.021

Quek, G. J. H., Ho, G. H. L., Hassan, N. B., Quek, S. E. H., & Shorey, S. (2019). Perceptions of preceptorship among newly graduated nurses and preceptors: A descriptive qualitative study. Nurse Education in Practice, 37, 62–67.

*Regan, S., Wong, C., Laschinger, H. K., Cummings, G., Leiter, M., MacPhee, M., … Read, E. (2017). Starting Out: qualitative perspectives of new graduate nurses and nurse leaders on transition to practice. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 25(4), 246– 255. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jonm.12456

Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken. Etik för vårdande yrken. (1:3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

SBU. (2014). Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. Hämtad 2019.09.07 från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

SBU. (2019). Vår metod. Hämtad 2019-09-07 från https://www.sbu.se/sv/var-metod

Schumacher, K. L., & Meleis, A. I. (1994). Transitions: A central concept in nursing. IMAGE: Journal of Nursing Scholarship, 26(2), 119–127.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1547-5069.1994.tb00929.x

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 17 oktober, 2017, från Riksdagen,

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Socialstyrelsen. (2019). REMISS Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2020-2024). Hämtad 2019.10.05 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument- webb/ovrigt/remiss-nationell-handlingsplan-for-okad-patientsakerhet-i-halso-och-sjukvarden.pdf

Socialstyrelsen. (2019). Statistik om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 2018 samt arbetsmarknadsstatus 2017. Hämtat 2019.10. 05 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-9-6311.pdf

Swenurse. (2009). Sjuksköterskans profession. Hämtad 2019-09-07 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf

Swenurse. (2017). ICN:S Etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2019.09.21 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Ternestedt, B-M., & Norberg, A. (2014). Omvårdnad ur ett livscykelperspektiv. I Friberg F, & Öhlén, J. (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s.33-60). Lund: Studentlitteratur.

Van Rooyen, D. R. M., Jordan, P. J., ten Ham-Baloyi, W., & Caka, E. M. (2018). A comprehensive literature review of guidelines facilitating transition of newly graduated nurses to professional nurses. Nurse Education in Practice, 30, 35–41. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.nepr.2018.02.010

Vårdförbundet. (2019). Redo för framtiden - Första jobbet. Hämtad 2019.09.20 från https://www.vardforbundet.se/sidor-for/student/redo-for-framtiden/

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete.. I Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till

examination inom omvårdnad. (1. uppl. s. 481-496). Lund: Studentlitteratur.

Walsh, A. L. (2018). Nurse Residency Programs and the Benefits for New Graduate Nurses. Pediatric Nursing, 44(6), 275–279. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=13364594 1&site=ehost-live&scope=site

Wiklund Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. (Uppl. 1:1). Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (Uppl. 3:2). Lund: Studentlitteratur.

*Whitmore, C., Kaasalainen, S., Ploeg, J., & Baxter, P. (2019). Transitioning to practice in long‐term care: New graduate nurses’ experience of an accelerated transition to nurse leader. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 75(6), 1272–1283. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jan.13945

Zamanzadeh, V., Jasemi, M., Valizadeh, L., Keogh, B., & Taleghani, F. (2015). Lack of Preparation: Iranian Nurses’ Experiences During Transition From College to Clinical Practice. Journal of Professional Nursing, 31(4), 365–373.