Specialpedagogiskt arbete för unga vuxna

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Specialpedagogiskt arbete för unga vuxna

Special education work for young adults

Fatme El-Homsi

Lärarexamen 270 hp Examinator: Haukur Viggòsson Lärarutbildning 90 hp Handledare: Birgitta Lansheim VT 2012

Sammanfattning:

Syftet med undersökningen är att ta reda på intervjupersonernas erfarenheter av lärandemiljön och vilka faktorer som har bidragit till positiva vändpunkter hos de studerande på lärcentret. Jag vill också försöka vad man på Lärcentret menar att specialpedagogiska enheter inom vuxenutbildningen bör ta fasta på för att nå lyckade resultat?

Teoriavsnittet innehåller litteratur från specialpedagogisk och didaktisk forskning med fokus på de inlärningshinder som vuxenstuderande i behov av särskilt stöd upplever. Läs- och skrivsvårigheter (Stadler, 1994), migrationens påfrestningar (Dysthe, 1996) och koncentrationssvårigheter (Olsson, 2007) är ofta förekommande inlärningshinder hos de studerande på Lärcentret. Vidare kopplar jag teoriavsnittet till de tankegångar och principer som ligger till grund för det arbetet vid Lärcentret. En god lärandemiljö, och ett pedagogiskt ledarskap som gynnar positiva vändpunkter (Gunnarsson & Persson, 1998) belyses.

Metoden är kvalitativa forskningsintervjuer (Kvale, 1997) och urvalsgruppen består av sex intervjupersoner; två speciallärare, en speciallärare, en studerande med som är andraspråksinlärare, en studerande med dyslexidiagnos och en studerande med ADHD-diagnos.

Resultatet av mitt arbete innebär att jag har funnit att lärarna och de studerande är överens om de viktigaste strategierna för att lyckas med en god måluppfyllelse. Allra viktigast för måluppfyllelsen är att eleven upplever sig sedd och väl bemött. Studierna måste individanpassas och det är avgörande att man börjar på rätt nivå, inte för svårt och inte för lätt. Sedan går man framåt i små hanterbara steg mot målet. Målbeskrivningen måste vara tydlig för både lärare och elev. Det är också av stor betydelse med en lugn och trygg studiemiljö som är anpassad till verkligheten. De studerande behöver helhetssyn och tillräckligt med tid. Därför är det också viktigt med samarbete med övrig skolpersonal och andra myndigheter.

Nyckelord: behov av särskilt stöd, helhetssyn, inlärningshinder, inlärningsmiljö, måluppfyllelse, specialpedagogik.

Innehållsförteckning

1. Inledning .………. 7

1.1 Undersökningens problemområde ……….………...…... 7

1.2 Bakgrund ……….……… 7

1.3 Styrdokumenten ……….………. 8

2. Syfte och problemställning ………...…………. 10

3. Litteraturgenomgång och teoretisk förankring ……… 12

3.1 Relationen mellan lärare och elev är ett maktförhållande ……….………. 12

3.2 Specialpedagogik för vuxna (och alla andra) ...……….. 13

3.3 Inlärningshinder ...….………. 14

3.3.1 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ...…….………... 14

3.3.2 Migrationens påfrestningar/flyttning ....……….. 15

3.3.3 ADHD ………. 16

3.4 Att arbeta specialpedagogiskt ………..……….. 16

3.5 Lärandets ekologi ……….……….. 16

3.6 Perspektiv på specialpedagogik ...……….. 17

4. Metod ……….………. 18

4.1 Om metod och metodval ...……….…….…... 18

4.2 Urvalsgrupp ……….………...…….………... 18

4.3 Genomförande av kvalitativa intervjuer ………...……….. 19

4.4 Bearbetning och analys ………...…………... 19

4.5 Etiska aspekter ………..………. 20

5. Resultat, analys och teoretisk tolkning ………..……… 22

5.1 Intervjuresultat, lärare .………...……… 22

5.2 Analys av lärarintervjuerna/lärare .………. 24

5.3 Intervjuresultat, vuxenstuderande ...………... 26

5.4 Analys av studerandeintervjuerna ...………... 29

6. Slutsats och diskussion ……….. 32

6.1 Slutsatser ………...………. 32

6.2 Resultatdiskussion ...………... 33

6.3 Metoddiskussion ………...………... 35

6.5 Fortsatt forskning ………..………... 36

Referenser ……….. 38

Bilagor ……… 39

Bilaga 1 ………... 39

1. Inledning

1.1 Undersökningens problemområde

Jag har valt att fördjupa mig i det specialpedagogiska arbetet på ett lärcenter för unga vuxna som jag själv har kommit i kontakt med under min studietid. Verksamheten är en självständig enhet inom vuxenutbildningen. De studerande är till största delen unga vuxna mellan tjugo och trettio år.

På lärcentret arbetar man för att undanröja olika typer av inlärningshinder. Genom samtal och intervjuer med personal och studerande vill jag kartlägga de olika upplevda hindren för lärande och fördjupa mig i vilka undervisningsstrategier som kan användas för att nå högre måluppfyllelse. Jag är intresserad av att försöka förstå vad det är i denna verksamhet som legat till grund för de goda resultaten.

Jag vill framförallt studera framgångsfaktorer, alltså det som har gått bra. Vad är det som behövs för att elever som drabbats av olika former av inlärningshinder trots allt lyckas? Viktiga ord i det här sammanhanget är KASAM, det vill säga ”känsla av sammanhang” (Antonovsky, 1991). Ju större känsla av sammanhang en person upplever, desto lättare kan hon eller han övervinna sina inlärningshinder. I detta arbete ska jag försöka visa möjligheter i stället för hinder.

1.2 Bakgrund

När jag studerade på komvux för att bli behörig till Lärarutbildningen kom jag i kontakt med lärcentret. Där ges individuellt stöd och enskild undervisning för vuxna i behov av särskilt stöd. Det kan gälla allt från läsinlärning på grundskolenivå till Svenska B. Eftersom ämnet specialpedagogik är väldigt stort försöker jag göra några begränsningar i mitt arbete:

1. Den inlärningsmiljö som jag undersöker består av lärcentret Komvux.

2. Intervjupersonerna är sex till antalet och består av tre speciallärare och tre studerande. 3. Jag beskriver bara kortfattat de inlärningshinder som framkommer under intervjuerna.

Det jag försöker kartlägga i mitt arbete är vad som är viktigt att fokusera på för att hjälpa vuxna med inlärningshinder att bryta onda cirklar och bättre lyckas med sina studier. Svenska som andraspråk kommer därför att behandlas som ett möjligt inlärningshinder bland alla andra.

1.3 Styrdokumenten

I de övergripande målen finns de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar skolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete.

Vad står om skolans ansvar för att hjälpa personer i behov av särskilt stöd problem: Vad står det i skollagen? (2 010:800)

Alla barn och ungdomar har rätt att utbilda sig och gå i skolan oberoende av kön, geografiskt hemvist, sociala och ekonomisk förhållanden. Utbildningen ska var likvärdig för alla skolor och den ska ge kunskaper och färdigheter i samarbete med hemmen som utvecklar individen till att vara delaktig i att bygga vårt samhälle.

Verksamheten i skolan ska präglas av grundläggande demokratiska värderingar. All personal ska verka inom skolan och understödja elevens egenvärde med respekt för vår gemensamma miljö. Den som verkar inom skolan ska främja jämställdhet mellan kön samt arbeta emot alla former av kränkande behandling, mobbning och rasistiska beteende.

Förskoleverksamheten, skolan och skolomsorgen ska med hjälp av socialnämndens samverka med andra organisationer i frågor som berör barn som far illa eller riskera att fara illa. (Lärarförbundet, 2006).

Det som står skrivet i styrdokumenten som gäller grundskola och gymnasium går i de allra flesta fall att överföra även till vuxenundervisningen, även om det inte står i själva lagtexten.

Vad framhåller styrdokumenten (Lgr11) om elever i behov av särskilt stöd?

Särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet och stödet ska ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Skolans ansvar att identifiera och uppmärksamma de elever som har svårigheter i skolarbete.

Stödundervisning ska ges till elev som inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller elever av andra skäl behöver stöd.

”Eleven med funktionshinder bör så långt möjligt erbjudas undervisning inom ramen för skolans ordinarie organisation såväl inom den obligatoriska som den frivilliga skolan” (Regeringens proposition, 1998/99:105).

Skolan är skyldig att hjälpa eleverna som riskerar att bli efter genom att få stödundervisning eller extrahjälp för att nå upp till grundskolans kunskapskrav. (Sveriges riksdag, 1997)

2. Syfte och problemställning

 Kartlägga och beskriva intervjupersonernas erfarenheter av vuxnas inlärningshinder.  Hitta och analysera faktorer som bidragit till att eliminera inlärningshinder och skapa

en positiv inlärningsmiljö.

 Visa vad specialpedagogiska avdelningar inom vuxenutbildningen kan/bör fokusera på för att förbättra måluppfyllelsen.

Frågeställningar:

 Vilka är intervjupersonernas erfarenheter av inlärningshinder?

 Vilka faktorer har bidragit till positiva vändpunkter hos de studerande på lärcentret?  Vad bör specialpedagogiska enheter inom vuxenutbildningen ta fasta på för att nå

3. Litteraturgenomgång och teoretisk förankring

3.1 Relationen mellan lärare och elev är ett maktförhållande.

För att undervisningen ska vara framgångsrik, särskilt för elever i behov av särskilt stöd, krävs ett kompetent och skickligt ledarskap. Förmågan handlar i första hand om att kunna skapa goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för eleverna.

Relationen mellan lärare och elev är alltid ett maktförhållande. En lärares makt hänger samman med ett ansvar som grundar sig i skolans värdegrund och mål. Den här makten kan utövas på olika sätt. De tre vanligaste förhållningssätten är:

Auktoritärt förhållningssätt, där makten i relationen till eleverna utövas genom tvång. Kommunikationen är enkelinriktat och läraren bestämmer det mesta, t.ex. när det gäller regler i klassrummet.

Demokratiskt förhållningssätt, makten i relationen till eleverna utövas genom att läraren försöker att påverka eleverna och ge dem inflytande.

Kommunikation sker i form av dialog mellan läraren och eleverna, vilket leder till att eleverna känna sig mognare och har större ansvar. Det demokratiska ledarskapet brukar ge bäst resultat. Bland annat brukar elever med en demokratisk lärare/ledare arbeta vidare med sina uppgifter även när läraren inte är där.

Ett låtgå- mässigt förhållningssätt där läraren förhåller sig passiv. Eleverna bestämmer när och hur läraren ska involveras. Lärare kan ge dem inflytande (den demokratiske läraren), men de kan aldrig lämna ifrån sig det ansvar som kopplat till läraruppgiften.

Det demokratiska förhållningssättet hos lärare har en god relation till sina elever. Lärares demokratiska förhållande till eleverna och sina pedagogiska metoder är mycket bra. Att sätta gränser, men ändå ge frihet under ansvar gör att eleverna respekterar lärare. (Gunnarsson & Persson, 1998)

3.2 Specialpedagogik för vuxna (och alla andra)

Ett demokratiskt förhållningssätt från lärarna (Gunnarsson och Persson, 1998) är en god förutsättning för att arbeta med ett inkluderande förhållningssätt, något som på senare tid har diskuterats ofta i pedagogiska sammanhang.

Ett grundläggande dilemma eller problem inom all specialpedagogisk verksamhet som då poängteras kan beskrivas som att man ska (och vill) ge alla barn ”samma undervisning” samtidigt som man måste anpassa sig till barns olikheter. Detta dilemma försvinner inte av sig själv, så man kommer hela tiden, i olika former, att göra skillnad mellan elever och på så sätt kommer problemen med inkludering och exkludering att ständigt återskapas. Nilholm (2006) visar de grundläggande sammanhang där inkludering/exkludering görs. Detta görs för att öka möjligheterna att förklara vad man menar med inkludering. Till sist diskuteras relationen mellan inkluderingsbegreppet och olika demokratibegrepp.

Boken visar också på empiriska undersökningar av inkluderingsprocesser utifrån följande frågor: Gynnas elever i behov av särskilt stöd av att befinna sig i ”inkluderande” miljöer? Ökar inkluderingen? Vilka faktorer är viktiga för att inkluderande processer ska uppstå? Nilholm menar att det är svårt att dra några enkla slutsatser från befintlig forskning. Ett argument i boken mot inkludering är att man genom ”speciella åtgärder under skoltiden kan förbereda elever för att bli mer delaktiga som vuxna”. Detta argument återkommer jag till i analysavsnittet, längre fram.

Avslutningsvis presenterar boken faktorer som brukar lyftas fram som gynnsamma för inkluderande processer, vilket till stora delar är liknande faktorer som brukar anses underlätta skolutveckling:

– ledarskap med en klar vision

– engagement från elever och föräldrar – lärares attityder

– övergripande planering med uppföljningar – reflektion

– kompetensutveckling – flexibelt stöd

– övergripande policy

– samarbete i undervisningen

– goda ekonomiska möjligheter (Nilholm, 2006 s.44)

Vuxenpedagogik skiljer sig inte mycket från allmän pedagogik. Det mesta som gäller för barn, gäller också för vuxna. Ett demokratiskt och inkluderande förhållningssätt kan vara en framkomlig väg när man möter vuxna med inlärningshinder av olika slag.

3.3 Inlärningshinder

Det specialpedagogiska stödet för vuxna med inlärningshinder strävar efter ett inkluderande arbetssätt, ofta med målet att förhindra utanförskap och åstadkomma en integrering i samhället för individen.

3.3.1 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

I den nya skollagen (2011) står att läsa att skolan ska ge alla elever bra undervisning oavsett deras behov. Utbildningen ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (Skollagen, www.skolverket.se)

Ett vanligt förekommande inlärningshinder är läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi. Dyslexi innebär svårigheter med ord med talade ordens relation till skrivna orden.

Torleiv Höien & Ingvar Lundberg två olika definitioner på dyslexi i bok Dyslexi (1999):

a disorder manifested by difficulty learning to read, despite conventional instruction, adequate intelligence and sociocultural opportunity. It is

dependent upon fundamental cognitive disabilities which are frequently of constitutional origin. (s.32)

Dyslexi är en störning I kodningen av skriftspråket, orsakad av en defekt I det fonologiska systemet. (s.37)

Med den senare definitionen finns dyslexi på alla intelligensnivåer men är svårare att känna igen hos personer med mycket svag intelligens.

3.3.2 Migrationens påfrestningar/flyttning

Ett annat problem med stark koppling till läsning och skrivning är svårigheter med inlärning av svenska som främmande språk. Svårigheter och problem med att lära sig ett nytt språk kan ha flera olika orsaker.

Faktorer som inverkar före flyttningen kan vara: personlighet, livserfarenhet, kultur bakgrund, skälet till flyttningen från hemlandet och skälet till flyttningen till det nya landet.

Faktorer som inverkar under flyttningen: Påfrestningar under flyttningen.

Faktorer som inverkar efter flyttningen: Omgivningens attityd mot invandraren, assimilationstryck, möjlighet till arbete och försörjning, uppfyllandet av förväntningar, uppskattning som individ, främlingsskapskänsla och syndabockskänla. (Nergården, 1990 s.32)

Det är mycket viktigt att stimulera elevers språkliga utveckling genom att stärka elevers självförtroende och identitet. Barnet språkanvändning kan förknippas med känslor och erfarenheter de har haft eller varit med om tidigare. Språket ger man möjligheter att smälta in i olika kulturer språket tillhör.

Olika elevers röster måste få komma till tals och att det är lärarens uppgift att ta elevernas samtal på allvar och vidareutveckla dem. Om man arbetar systematiskt och medvetet med tal, läsning och skrivning så får man bra resultat (Dysthe, 1996). Elever med dyslektiska problem, såväl som problem med svenska som främmande språk upplever på så sätt flera olika

3.3.3 ADHD

Kärnsymtomen vid ADHD är uppmärksamhetsproblem och impulsivitet och överaktivitet. Detta kan medföra till exempel läs- och skrivsvårigheter, främst på grund av koncentrationsproblemen (Duvner 1997, s.19-21). Koncentrationssvårigheter är ett av de dominerade inlärningshindren i skolan, vilket har visats i flera svenska studier genom åren.

3.4 Att arbeta specialpedagogiskt

En förutsättning för att arbeta med elever med olika upplevelser av inlärningshinder är, förutom ett demokratiskt och inkluderande förhållningssätt (Nilholm, 2006), att man arbetar specialpedagogiskt med kartläggningar och målmedvetna, strukturerade åtgärdsprogram.

En pedagogisk kartläggning och åtgärder målet är att öka förståelse av elevens styrkor och

svårigheter i relation till dennes kunskaper, erfarenheter och behov. Både läroplan och kursplanernas mål måste finnas med som utgångspunkt. I läroplanen ska eleven ha rätt att medverka i både arbetsformer, arbetssätt, kunskapsstoff och utvärdering. ”De specialpedagogiska insatserna ska ske så att eleverna blir så lite särskilda som möjligt.” (Olsson, 2007).

3.5. Lärandets ekologi

Faktorer som tidigare har nämnts i detta kapitel som till exempel lärarnas förhållningssätt och ett specialpedagogiskt upplägg av undervisningen samspelar i arbetet med eleverna i ett ekologiskt ”lärsystem”, om allt fungerar som det ska.

Lärcentret har inspirerats mycket av Bernt Gunnarssons resonemang om lärandets ekologi. Man har till stor del försökt organisera arbetet utifrån detta sätt att tänka när det gäller inlärning, särskilt för de studerande på komvux som är i behov av särskilt stöd. Gunnarsson (1999) beskriver en alternativ skolmiljö som strävar efter att ge eleverna reella upplevelser av jamlikhet, inflytande, generositet, ansvarstagande, kompetens, trygghet och framtidstro. Det

möjlighet och makt att tillhandahålla detta. En gynnsam lärandemiljö kan utgöra den drivkraft som får en påbörjad process att fortskrida men den kan även fungera som en startfaktor genom att hjälpa till med att skapa motivation hos de studerande.

Lärandets ekologi: I boken diskuteras och dras slutsatser om vad som krävs för att en

skolmiljö ska vara en utvecklingsmiljö för alla elever.

Lärare är skolans viktigaste resurs för elevers lärande. Lärarnas förmåga och vilja är beroende av hur de upplever sin arbetssituation. Därför är det mycket viktigt att lärare, liksom elever, upplever att de är uppskattade, respekterade och att de har ett reellt inflytande över sin arbetssituation. (Gunnarsson, 1999)

3.6 Perspektiv på specialpedagogik

Det finns flera olika sätt att se på specialpedagogiken. Nilholm berättar om två olika åsikter om relationen mellan forskning och verksamhet. Den ena åsikten handlar om att forskningen är överordnad verksamheten, alltså att forskningen styr och dominerar verksamheten. Den andra åsikten innebär att forskningen och verksamheten står i ett dialogiskt förhållande till varandra, det vill säga de påverkar varandra ömsesidigt.

Nilholm visar fyra områden som är möjliga att forska vidare på i framtiden:

 Förändring av specialpedagogiska verksamheter  Beskrivning av specialpedagogiska verksamheter  Förändring av samtalet om specialpedagogik  Beskrivning av samtalet om specialpedagogik

De två översta områdena är mer praktiskt inriktade och de två nedersta områdena är mer teoretiskt inriktade (Nilhlom, s.105). Kartläggning av inlärningshinder av olika slag och vägarna till att undanröja dessa hinder kommer alltid att diskuteras i undervisningssammanhang. Det är ett svårt dilemma som det inte finns några enkla lösningar till. (Nilhom 2003)

4. Metod

4.1 Om metod och metodval

Syftet med arbetet är att kartlägga den hjälp man kan få för att undanröja sina inlärningshinder vid det specialpedagogiska lärcentret som jag undersökt. Jag vill försöka belysa vad elever och specialpedagoger har tagit fasta på för att uppnå positiva resultat. Den metod som jag har valt är en kvalitativ metod med intervjuer (Kvale, 1997). Intervjuer är ett bra sätt att nyansera de olika upplevelser som intervjupersonerna har när det gäller positiva vändpunkter hos vuxenstuderande i behov av särskilt stöd. Kvantitativa metoder gör det svårare att komma åt detaljerna i upplevelserna vid Lärcentret. Varje person har en berättelse att förmedla och de får ett bra tillfälle att förmedla denna berättelse genom intervjuerna.

4.2 Urvalsgrupp

I urvalet knyts an till själva syftet med projektet. I mitt examensarbete gäller det att ta reda på vad lärcentret har tagit fasta på för att nå goda undervisningsresultat och för att vuxenstuderande i behov av särskilt stöd ska få tillfälle att uppleva positiva vändpunkter. Jag väljer att göra några få, men djuplodande, intervjuer för att få kunskap om detta.

Jag intervjuar sex personer; tre speciallärare och tre vuxenstuderande från lärcentret:

 Två Speciallärare (Sv, Eng, Sv 2, studieteknik)  En speciallärare (Ma)

 En studerande med Sv2-problematik

 En studerande med läs- och skrivsvårigheter eller matematiksvårigheter (ämnesspecifika problem)

 En studerande med allmänna inlärningssvårigheter och/eller socioemotionella problem eller neuropsykiatriska funktionshinder (ADHD)

Dessa sex personer har allihop erfarenhet av tydliga och omvälvande vändpunkter, aningen personligen eller rent professionellt. Resultatredovisningen blir intressantare om

intervjupersonerna har berättelser som skiljer sig från varandra. De vuxenstuderande skiljer sig därför från varandra när det gäller ålder, kön och upplevda svårigheter.

4.3 Genomförande av kvalitativa intervjuer

Det är viktigt att ställa sig frågan om själva undersökningens resultat kan komma att hjälpa de intervjuade och den eller de grupper de tillhör. Om inte undersökningen leder till något gott kan man ifrågasätta hela projektet, menar Kvale (1997) att man aldrig kan undvika de etiska frågorna i sådana här sammanhang. Jag hoppas att mitt undersökningsprojekt till viss del kan användas för att förbättra arbetsmetoderna vid Lärcentret. I alla fall menar jag att alla kartläggningar om de metoder som fungerar bra kan användas som positiva exempel på framgångsrikt specialpedagogiskt arbete.

Det är också väldigt viktigt med öppenhet och ärlighet mellan intervjupersonerna och intervjuaren.

4.4 Bearbetning och analys

”Kvalitativa undersökningar skaffar en djupare kunskap än den fragmentariska (i små bitar) kunskap som man får när man använder sig av kvantitativa metoder, till exempel statistik. Att använda kvalitativ undersökning innebär att inledande analysera tankar och reflektioner under problemområdet och bearbeta idéer och anteckningar efterhand. Detta betyder att man gör löpande analyser hela tiden. Detta skiljer sig från när man gör en kvantitativ undersökning (statistik) där man brukar vänta med analyserna till man har samlat in allt material” (Patel & Davidsson, 2003, s.118-119).

Under hela undersökningen måste man vara medveten om de problem som har att göra med resultatens trovärdighet och tillförlitlighet. Riskerna med detta ska man uppmärksamma under hela forskningsprocessen, under till exempel själva intervjun, utskriften och analysen, särskilt problemen med ledande frågor. Sådana frågor kan påverka svaren, särskilt när den som ställer frågorna inte är medveten om detta. Även när man skriver ut svaren kan man omedvetet vara subjektiv. Kvale (1997) berättar flera olika stadier som alla behöver valideras och kvalitetskontrolleras under arbetets gång; till exempel tematiseringen, planeringen, intervjuernas genomförande, analysen och utskriften.

Så här gick intervjuerna till; Jag bestämde tid med varje intervjuperson i ett lugnt rum på Lärcentret. Jag använde bandspelare och spelade in vad lärarna och studenter sa. Varje intervju tog nästan en timma. Sen jag skrev av från bandspelaren vad intervjupersonerna hade svarat. Därefter analyserade jag svaren och försökte dra några slutsatser från dem.

Under intervjuerna försökte jag lyssna mycket och inte prata mycket själv. De frågor som jag använde kan man läsa längst bak i det här arbetet i Bilaga 1 och Bilaga 2.

4.5 Etiska aspekter

När man gör kvalitativa forskningsintervjuer, kan man inte undvika de etiska problemen. Jag väljer här att ta upp det som har varit mest aktuellt under mitt arbete. Den första frågan man måste ta ställning till är hur man kan skydda de studerandes konfidentialitet. Jag har talat med varje intervjuperson och berättat att hon eller han kommer att vara anonym. Jag kommer att använda andra namn för att skydda deras identitet. Jag kommer också att använda ett annat namn för den skola som jag beskriver. Den kommer att kallas för ett ”Lärcenter för unga vuxna”.

Andra frågor som har varit viktiga att diskutera, bland annat med min handledare på Lärcentret, har varit;

”Vilka konsekvenser får undersökningen för dem som deltar i den? Hur kommer forskarens roll att påverka undersökningen?

Hur kan forskarens säkra undersöknings vetenskapliga kvalitet och bevara forskningens oberoende?

Hur kan forskaren undvika eller motverka otillbörliga påtryckningar fån dem som beställt eller finansierat undersökningen? (Undvika långa frågor, ledande frågor och negationer) Hur kan forskaren undvika att identifiera sig för mycket med sina intervjupersoner och därigenom förlora sitt kritiska perspektiv på den kunskap som erhålls?” (Kvale, 1997, s.113)

Jag förstår att man alltid har en ganska stor makt att påverka intervjupersonerna och att man måsta akta sig noga för att inte använda sig av denna makt.

5. Resultat, analys och teoretisk tolkning

5.1 Intervjuresultat, lärare

Lärare 1, specialpedagog som arbetar som speciallärare inom vuxenutbildningen i lärcentret (Sv., Sv2, Eng).

Lärare 2, arbetar som speciallärare inom vuxenutbildningen (matematik). Lärare 3, arbetar som speciallärare inom vuxenutbildningen (sv, sv2)

1. Förekomst av inlärningshinder

Lärarna säger att: ”Vi har hittat fjorton olika hinder hos våra elever. Det rör sig om till exempel dyslexi/dyskalkyli och allmänna inlärningssvårigheter, funktionshinder såsom ADHD, ADD, Aspergers, socialfobi, psykosociala hinder, koncentrationssvårigheter, svag begåvning. Men det kan också vara problem med mobbning och andra sociala och

känslomässiga problem till exempel funktionshinder såsom ADHD, ADD, Aspergers,

socialfobi, psykosociala hinder, koncentrationssvårigheter, svag begåvning, tidigare mobbing i skolan Förutom läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har många studerande andraspråkshinder, uttalssvårigheter. Ibland har eleverna fysiska problem tillexempel hörselnedsättning eller stamning. Ofta har de mer än ett hinder”.

2. Organisering av arbetet vid Lärcentret

Tre lärare arbetar med ca 60 elever. De flesta läser individuellt, men det finns också mindre grupper. Det är viktigt med små rum så eleverna kan studera i lugn och ro. Eleverna har i största möjliga mån en lärare i ett ämne, då detta ger större trygghet och bättre struktur, eftersom lärare också är olika. ”Vi börjar där eleverna står, kunskapsmässigt och bygger vidare därifrån. Det är också viktigt med en helhetssyn. Vart ska studierna leda? Vad ska den studerande använda sina studier till?” (Lärare 1)

Vi har under årens lopp lärt mig att ju allvarligare inlärningshinder en person har, desto viktigare är det att man samarbetar just kring den personen. Därför vill vi försöka förbättra samarbetes vägarna mellan olika inblandade kollegor och myndigheter. Vi samarbetar redan med kurator och studie- och yrkesvägledarna (SYV) på komvux. Där fungerar samarbetet

smidigt. Dessutom samarbetar vi med flera komvuxlärare från ordinarie kurser på ett utmärkt sätt. Men det är några lärare där vi skulle vilja förbättra kontakterna. ”Samarbetet utvecklas bäst om man har ett konkret fall, en verklig människa, att samarbeta kring”, säger en av lärarna. Om resultatet blir lyckat ökar lärarnas förtroende för vårt arbete på den specialpedagogiska enheten och det går ännu lättare att samarbeta nästa gång. Målet är att både speciallärare och vanliga ämneslärare arbetar utan prestige för att eleverna ska lyckas.

3. Didaktiska aspekter

– ”Det bästa är att sätta sig in i (förstå) elevernas kunskapsnivå och utgå därifrån, steg för steg. Det är också viktigt att lära de studerande att använda sig av kompensatoriska hjälpmedel (dator, CD, talsyntes etc.)”. (Lärare 1)

– ”Eleverna behöver mycket struktur, enskilda rum och helst inga andra elever som stör koncentrationen, gott om tid och ändamåls- enliga lokaler”. (Lärare 2)

– ”Vi behöver bli ännu bättre på att arbeta tillsammans för en ökad måluppfyllelse hos varje elev. Vi måste hjälpas åt utan konkurrens över gränserna (ämnesgränser, avdelningsgränser, förvaltningsgränser) och alltid sätta elevens bästa i främsta rummet. Ju större problem en elev har, desto mera samarbete krävs det av personalen (och alla andra) Vi är en bit på väg, men vi kan bli ännu bättre på vår skola”. (Lärare 3)

4. Användning av diagnoser

Urvalet görs hos SYV i första hand. Elever kommer också till oss via andra lärare som upplever att eleven har svårighet att nå målen. Det händer också att eleven söker upp oss själv, då eleven själv känner att det finns svårigheter av något slag. Urvalet är också i mån av plats.

”Diagnostiseringsmetoderna som används består förutom tester hos SYV, av kartläggningssamtal på en timme. Då försöker vi bilda oss en uppfattning om hur stort hjälpbehovet är och dessutom få en helhetssyn på eleven, så att vi börjar hjälparbetet på rätt sätt och på rätt nivå. (Lärare3)

5. Viktiga aspekter för goda resultat

Det allra viktigaste är tid och lugn och ro i inlärningsmiljön. Det är nödvändigt att eleven känner sig trygg för att våga. Det är också mycket betydelsefullt med struktur och individualisering.

6. Utvecklingsområden

– Just nu är komvux inne i en viktig utvecklingsfas. Vi diskuterar mycket med varandra. För det mesta går det bra men jag ser en risk i att olika lärargrupperingar ställs emot varandra, speciallärare mot ämneslärare till exempel. Då är det viktigt med en stark skolledning som har kraft (och tid) att styra upp diskussionerna så att utvecklingen leder framåt mot gemensamma mål för elevernas bästa. Man måste fånga upp de olika åsikterna och hitta gemensamma grunder att bygga vidare på. Ibland löser det sig av sig själv och ibland krävs det en klok och lyhörd rektor och en skolledning som är engagerad… (Lärare 3)

– Rent praktiskt skulle det behövas mer personal på Lärcentret för att kunna bemöta alla elever på ett ännu bättre sätt. En elevassistent hade inte varit fel till exempel. (Lärare 1)

– Arbetssättet och idéerna på Lärcentret fungerar mycket bra. De skulle kunna spridas till andra skolformer, helst redan från årskurs ett. (Lärare 2)

5.2 Analys av lärarintervjuerna/lärare

För mig var det intressant att höra hur man resonerade om olika typer av inlärningshinder. Tidigare har jag mest tänkt på läs- och skriv- och matematiksvårigheter som de enda inlärningssvårigheterna, förutom problem med svenska som andraspråk.

Speciallärarna pratade även om känslomässiga och sociala problem. Jag skulle vilja prata mer med dem om hur man kan arbeta för att undanröja inlärningshinder som härstammar från detta område. Lärarna ger i alla fall en del konkreta exempel på hur de arbetar med ADHD problematiken. Det handlar framförallt att skapa struktur, minnesträning, hur man ger tydliga instruktioner med mera.

I intervjuerna framkommer också hur viktigt det är samarbeta med andra för att undanröja olika typer av problem. Hon pratar framförallt om andra lärarkategorier men också om andra yrkesgrupper och andra förvaltningar. Det är väldigt viktigt att inse att det krävs väldigt mycket samarbete med andra för att hjälpa en människa med många svåra inlärningshinder.

En god ”ekologisk” skolmiljö för eleven innebär att de upplever trygga relationer och att lärarna bryr sig om och är engagerade i deras utveckling och att de själva bryr sig om vad de lärarna erbjuder. Det ska alltså vara en ömsesidig relation. Förutsättningarna för en rättvis skola innebär att skolledningen och lärarna samarbetar för elevernas bästa. Dessutom behöver lärarna, som jobbar allra närmast eleverna, ha makt och inflytande över sin arbetssituation och ta ansvar för detta. (Gunnarsson, 1999)

Sedan tycker jag också att det är lite sorgligt att inse att det inte alltid är så lätt att samarbeta kring elevens bästa. Det verkar som om man på Lärcentret ibland har mött motstånd från andra lärarkategorier när de har försökt samarbeta. Kanske blir det någon sorts tävling om vem som är bästa läraren, specialläraren som har djupa pedagogiska kunskaper eller ämnesläraren med sina djupa ämneskunskaper. Det är en mycket tråkig konkurrens som både skadar den goda stämningen bland arbetskamraterna på skolan och som försämrar elevernas resultat.

Man måste komma ihåg vilken uppgift som är den viktigaste för all personal. Det är att hjälpas åt för att tillsamman göra undervisningen så bra som möjligt för eleverna. Det är det verkligaste.

Jag tror att man måste börja samarbeta med de lärare som det är lätt och positivt att arbeta tillsammans med. Om andra lärare ser att resultaten blir bra vill de också vara med. Sedan växer samarbetet från den ene till den andra. Det sprider sig.

Det är bra om rektorn låter lärarna använda egna idéer men rektorn måste ändå vara med i arbetet och hindra att det blir konflikter mellan olika lärare och olika arbetssätt. Man måste förstås också följa läroplan och styrdokument.

Målet med arbetet på Lärcentret är, enligt lärarna, att arbeta för att de studerande ska inkluderas i samhället genom högskolebehörighet för vidare studier, avslutad yrkesutbildning eller en anställning. Man har alltså ett långsiktigt, holistiskt perspektiv på eleverna. I skollagen står ingenting direkt uttalat om specialpedagogiska insatser för vuxenstuderande, men man poängterar hur viktigt det är att varje elev möts där han eller hon står och att undervisningen anpassas efter individuella förutsättningar (www.skolverket.se). Det här speciella Lärcentret har tagit fasta på detta och organiserat arbetet därefter.

5.3 Intervjuresultat, vuxenstuderande

1. Studiernas slutmål samt diagnosticerade inlärningshinder

Vuxenstuderande 1 Inlärningshinder: dyslexi

Studerar: Svenska på gymnasiet och engelska på grundläggande nivå. Mål med studierna: personlig utveckling

Vuxenstuderande 2 Inlärningshinder: ADHD

Studerar: Etik och livsfrågor och Svenska B för att få godkänt i alla betyg. Mål med studierna: att bli fritidsledare.

Vuxenstuderande 3

Inlärningshinder: svårigheter med svenska som andraspråk

Studerar: Svenska 2B, Samhällskunskap A, Engelska A och Naturkunskap A, Matematik B Mål med studierna: att bli sjuksköterska

2. Upplevda svårigheter

– ”Har tagit tjänstledigt från jobbet för att kunna studera. (Personligassistent- 8 år)

Har dyslexi och jag vill fördjupa mig extra stöd och behöver ha god tid på, lugn och ro. Jag har problem svårt att läsa, skriva och stava”. (Studerande 1)

– ”Har ADHD och jag har svårt att koncentrera mig och svårt att lära in saker. Jag måste plugga, plugga, plugga för att det ska fastna! Det är därför jag har sökt den här hjälpen”. (Studerande 2)

– ”Behöver stöd i svenska som andraspråk. Har problem med att uttrycka mig. Jag kan läsa, skriva och förstå svenska men jag har lite träning i att diskutera och samtala. Detta beror mest på att jag bra svenska i skolan och ute i samhället. Jag har unga svenska privata kontakter alls. Detta är problemet för många, tror jag”. (Studerande 3)

3. Tankar om tidigare skolgång

– ”På grundskolan gick jag i liten grupp på svenska och engelskan men jag upplevde att jag förlorade den tiden eftersom man inte gjorde samma saker på specialundervisningen som den stora gruppen. Jag hade heller fått stöd på annan tid”. (Studerande 1)

– ”Min tidigare skolgång har varit katastrofal. Dom tyckte att jag var ett problembarn. Dom utredde mig inte för dom visste inte vad det var.

I årskurs sju bytte jag klass fyra gånger för ingen lärare ville ha mig.

I årskurs åtta kom jag i liten grupp. Där var en blandning av alla diagnoser och där var det inte heller lugn och ro”. (Studerande 2)

– ”Det gick bra i mitt hemland Turkiet. Jag fick ingen extrahjälp då men jag klarade mig i alla fall. Det var ju mitt modersmål. Jag tror att det är svårare att lära sig ett nytt språk när man blir vuxen, över tjugo år gammal”. (Studerande 3)

4. Stödformer som hjälper

– ”Det bästa stödet har jag fått här på lärcentret. Man tog mitt problem på allvar. Jag blev sedd, jag fick hjälp (lugn och ro), med de ordinerare kurserna och framförallt extra tid att hinna med”. (Studerande 1)

– ”Jag behöver en lärare som är till hands hela tiden och som tror på mig”. (Studerande 2)

Det underlätta mycket om man har en bra handledare”. (Studerande 3)

5. Fördelar med Lärcentret

– ”När jag gjord på låg och mellanstadiet klassades jag som ”dum” eftersom jag inte hann med på grund av mina koncentrationssvårigheter. Det blir lätt att tappa koncentrationen. Den extra tiden är viktig”. (Studerande 1)

– ”15-20 personer i ett klassrum ger ingen individuell hjälp. Här får man snabb hjälp, lärarna ser en och tror på en enskild undervisning”. (Studerande 2)

– ”Man arbetar närmare sin lärare och känner sig som hemma. Det gör att man slappar av och känner sig trygg... Det är en mycket lugn miljö och bra atmosfär”. (Studerande 3)

6. God specialpedagogik

– ”Trygghet, tid, förståelse (bli sedd med de bekymmer man har).

Smårummen är bra för koncentration. Det är viktigt att man får stöd i de vanliga kurserna, på extra tid”. (Studerande 1)

– ”Tro på sina elever! Detta ger självförtroende ärlighet!”. (Studerande 2)

– ”Lärarna ska vara bra på att lyssna och identifiera elevernas problem. Lärarna ska vara empatiska och visa förståelse och ha kunskap om olika sorters problem. De ska vara positiva”. (Studerande 3)

Eleverna berättade att de uppskattade det helhetstänkande som de mötte på Lärcentret. De upplevde KASAM, det vill säga en ”känsla av sammanhang” (Antonovsky, 1991) när lärarna arbetade med hela deras situation, från CSN-försörjning den närmaste terminen till långsiktiga mål. Det viktiga var att studierna skulle leda till någonting efter tiden på Lärcentret, Arbete, yrkesutbildning eller högskolebehörighet. På Lärcentret försöker man arbeta med hela människan.

5.4 Analys av studerandeintervjuerna

Intervjupersonerna uppvisar tre dominerande inlärningshinder. Intervjuperson nummer ett har dyslexi. Dyslexi är inte något lätt ord att definiera. Man kan säga att dyslexi är ett syndrom (= en kombination av flera olika symtom och orsaker). Symtomen är mycket olika hos olika människor. Gemensamt för alla personer med dyslexi är ändå att de har ”svårigheter med det skrivna ordet” (Stadler, 1994). I litteraturavsnittet beskrivs ett synsätt där läsningen består av två avgörande delar; avkodning och förståelse. Om det går för mycket mental kraft till att tolka bokstavstecknen finns det ingen kraft kvar till själva förståelsen av texten (Höien & Lundberg, 1996).

Bristande läs- och skrivförmåga är ett av de allra allvarligaste inlärningshindren. Detta berättar intervjuperson 1. Hela hennes skolgång har påverkats av problemen med det skrivna ordet. Det är framförallt extra tid hon behöver och att få den studiero som krävs för att lyckas.

Intervjuperson 2 har Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och det är den vanligast förekommande neuropsykiatriska diagnosen vid Lärcentret. Kärnsymtomen är uppmärksamhetsproblem och impulsivitet och överaktivitet. Detta kan medföra till exempel läs- och skrivsvårigheter, främst på grund av koncentrationsproblemen. Koncentrationsskrivsvårigheter är ett av de dominerade inlärningshindren i skolan, vilket har visats i flera svenska studier genom åren (Kadesjö, B. 2001. Johnson, G. & Kälvesten, A.L. 1964 m.fl.).

Varannan person, av de studerande vid Lärcentret, har antingen själv angett att de upplever sådana problem, eller så hr de uppvisat dessa problem i Indervisningssituationerna. Några har en diagnos där koncentrationsproblem ingår som ett av symtomen. Koncentrationssvårigheter kan yttra sig på många olika sätt, från svårigheter att sitta still till problem med uthållighet och att slutföra en uppgift (Berglund, 2008).

Intervjuperson 2 menar att det är viktigt att ha en lärare till hands hela tiden. Läraren måste tro på sin elev för att stärka elevens självförtroende. Det är också viktigt med enskild undervisning, menar intervjupersonen.

Intervjuperson 3 har språksvårigheter och problem med svenska som andraspråk.

Problem med svenska som andra språk

Mer än var fjärde studerande på Lärarcentret har problem som orsakas att svenskan inte ä deras modersmål. Vid kartläggningssamtalen har man dels konstaterat att dessa personer ofta haft ovanligt svårt med att tillägna sig de mest grundläggande färdigheterna i svenska språket. Man har helt enkelt inte lyckats bli godkänd på SFI eller grundläggande svenska inom rimlig tid. Orsakerna till detta är naturligtvis komplicerade. Det handlar inte bara om att tillägna sig ett nytt uttal, nya ord och ny grammatik. Det handlar också om ett annat sätt att se på världen.

Kulturella skillnader och olika familjesituationer kan innebära att studerande och lärare har olika föreställningar om vad som är den bästa möjliga utvecklingen. Andra hinder, till exempel dyslexi, kan vara svåra att separera från de allmänspråkliga problemen.

En annan grupp studerande med invandrarbakgrund söker sig till Lärcentret, eftersom deras nivå i svenska språket inte har nått den nivå som deras studier kräver, till exempel om man sökt till vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. Kan man ge strukturerat individuellt stöd redan från början når dessa personer oftast ikapp under studiernas gång och stödet kan trappas ner efterhand.

Även krigs- och flyktingerfarenheter kan utgöra hinder i studierna. Detta leder ofta till kriser som kan bero på traumatiska upplevelser. Flykten från hemlandet och mötet med den främmande kulturen kan också störa den språkliga utvecklingen. Första tiden efter flykten upplever individen ofta glädje och känner hopp inför framtiden. Så småningom upptäcker han eller hon dock de verkliga problemen i sin situation; svårigheterna med att ordna arbete, språkproblem och den främmande kulturen. Man börja känna saknad efter hemlandet och kan börja ifrågasätta det nya landet (Nergården 1990). Om man inte lyckas bearbeta detta på ett bra sätt, är risken stor för depressioner som, i värsta fall, kan övergå i ren apati.

Att låta varje enskild individ komma till tals och att varje levnadsberättelse uppmärksammas och respekteras är en av arbetsmetoderna som kan leda till positiva vändpunkter.

6. Slutsats och diskussion

Syftet med detta arbete har varit att kartlägga och beskriva intervjupersonernas erfarenheter av vuxnas inlärningshinder. Dessutom ville jag hitta och analysera faktorer som bidragit till att eliminera inlärningshinder och skapa en positiv inlärningsmiljö. Slutligen ville jag visa vad specialpedagogiska avdelningar inom vuxenutbildningen kan/bör fokusera på för att förbättra måluppfyllelsen.

Mina frågeställningar gällde intervjupersonernas egna erfarenheter av hinder och om de upplevt framgångsrika vägar vid Lärcentret som hjälpt till att skapa bestående positiva vändpunkter för dem.

6.1 Slutsatser

De studerande på Lärcentret upplever flera olika sorters inlärningshinder. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och Matematiksvårigheter/dyskalkyli förekommer ofta. Koncentrationsproblem som förorsakas av psykosociala hinder, neuropsykiatriska funktionshinder och problem med svenska som andraspråk har ökat på Lärcentret de senaste åren. En stor del av eleverna upplever också att deras självförtroende är skadat på grund av tidigare misslyckanden i skolan.

På Lärcentret försöker man undanröja alla typer av inlärningshinder. Mina slutsatser är att lärarna och de studerande är överens om att de viktigaste strategierna för att lyckas med en god måluppfyllelse kan sammanfattas i två huvudpunkter:

 Viktigast för måluppfyllelsen är att eleven blir sedd och väl bemött. Studierna måste individanpassas och det är avgörande att man börjar på rätt nivå, inte för svårt och inte för lätt. Sedan går man framåt i små hanterbara steg mot målet. Målbeskrivningen måste vara tydlig för både lärare och elev.

 Lugn och trygghet i en anpassad lärmiljö, helhetssyn och tillräckligt med tid för att nå målen är också avgörande för elever i behov av särskilt stöd. Därför är det viktigt med samarbete med övrig skolpersonal och andra myndigheter.

Studerande med läs- och skrivsvårigheter har mångåriga erfarenheter av skolmisslyckande i bagaget. Att arbeta strukturerat, steg för steg på rätt nivå med aktivt lärarstöd under den tid som krävs är en välbeprövad väg till framgång. Kartläggningen för att finna rätt träningsnivå är betydelsefull (Stadler, 1994). Svårighetsgraden måste vara realistisk, inte för svår och inte för lätt. Dessutom måste träningsmängden vara tillräcklig. Man kan inte bli en god läsare utan att läsa och man kan inte förbättra skrivförmågan utan att skriva (Höien & Lundberg, 1996).

Lärmiljön, kontakten, tilliten till lärarna och samarbetet med övriga instanser (Nilholm,

2006) var, enligt intervjupersonerna, viktiga delar för att skapa ett ”ekologiskt lärsystem” som leder till verkligt god måluppfyllelse (Gunnarsson, 1999).

De studerande har individuella planeringar och får ofta enskild undervisning i nära kontakt med sin lärare. Trots detta vittnar de intervjuade eleverna om en vänlig och inkluderande miljö där målet är att alla ska uppleva sig sedda och respekterade oavsett bakgrund och inlärningshinder (Olsson, 2007). Det avgörande för vuxenstuderande är inte om eleverna arbetar enskilt eller i grupp eller utan det avgörande är elevens upplevelse av tillhörighet eller utanförskap. Både lärare och studerande menar att den bästa vägen till ökat självförtroende, gemenskap och framtidstro är att verkligen lyckas med sina studier oavsett hur vägen dit har sett ut.

6.2 Resultatdiskussion

I avsnittet Syfte och problemställning talade jag om att min avsikt med examensarbetet har varit att kartlägga och beskriva intervjupersonernas erfarenheter av inlärningshinder. Dessutom vill jag analysera och diskutera de faktorer som jag har hittat som bidrar till att undanröja inlärningshinder och skapa en positiv inlärningsmiljö för vuxenstuderande i behov

av särskilt stöd. Mina slutsatser ska visa på vad specialpedagogiska avdelningar inom vuxenutbildningen särskilt bör ta fasta på för att förbättra de studerandes måluppfyllelse.

Vilka är då intervjupersonernas erfarenheter av inlärningshinder? De mest kända inlärningshindren på Lärcentret är fortfarande specifika och allmänna läs- och skrivsvårigheter (dyslexi). Tillsammans matematiksvårigheter (dyskalkyli) och de svårigheter som man kan koppla till problemen med svenska som andra språk är dessa problem de som är mest kända för allmänheten. Läs- och skrivproblemen har länge varit kända under i Sverige och man har forskat om dessa svårigheter under lång tid.

På senare tid har de neuropsykiatriska funktionshindren tillkommit Diagnoser som DAMP. Aspergers syndrom blir allt vanligare, enligt personalen. Det mest intressanta resultatet av mina intervjuer var att antalet elever med koncentrationssvårigheter var så stort. En av lärarna räknade med att ungefär 50 % av de studerande uppvisade tydliga problem med koncentrationen. Det dåliga självförtroendet återfanns hos en ännu större del av de vuxna som var i behov av särskilt stöd. Till detta kan räknas sociala och emotionella hinder. (T.ex. mobbning, sociala fobier, missbruksproblematik). Den här typen av inlärningshinder har ökat på senare år, menar personalen.

Finns det några gemensamma undervisningsprinciper som bidrar till att förbättra resultaten hos personer med olika typer av inlärningshinder som jag har hittat? När jag analyserar mina intervjuresultat är det ett par faktorer som verkar vara viktigare än de andra. Både lärare och studerande vid Lärcentret poängterar betydelsen av att eleverna får individuell uppmärksamhet av lärarna och att man börjar på rätt nivå med studierna. Det får inte vara för svårt och inte för lätt. Dessutom måste de studerande känna sig trygga så att de kan erkänna sina problem, både för sig själv och för lärarna. En lugn och trygg miljö, där man kan få tillräckligt med tid att utvecklas verkar vara avgörande. På Lärcentret arbetar man därför mycket med att ordna de vuxnas studieekonomi och med att skapa förlängda kurser så att man har en verklig möjlighet att klara sina mål. Det är också betydelsefullt att man har en helhetssyn på de studerande, det vill säga att man ser hela människan. Både lärarna och eleverna poängterar att det är viktigt att ha målet med studierna framför sig, att man tänker på framtiden. Flera av dessa tankar står att finna i Bernt Gunnarssons bok Lärandets ekologi (1999).

6.3 Metoddiskussion

Min undersökning har bestått av semistrukturerade intervjuer där jag har intervjuat tre studerande och tre speciallärare vid ett Lärcenter för unga vuxna med inlärningshinder. Undersökningen handlar om intervjupersonernas upplevelser av inlärningshinder, men också om deras upplevelser av framkomliga vägar för att åstadkomma varaktiga positiva vändpunkter, när det gäller studier och yrkesliv för Lärcentrets målgrupp.

6.4 Pedagogiska implikationer

På väggen i en av korridorerna i Lärcentret står följande strategier uppskrivna: Lärcentret vill ge de studerande:

 Möjligheter att bryta onda cirklar och åstadkomma verkliga vändpunkter!  Tillräckligt med tid och studiero!

 Ändamålsenliga och trevliga lokaler!  Enskild undervisning!

 Individuell planering och realistiska åtgärdsprogram!

 Förståelse och kunskap när det gäller inlärningshinder av olika slag!  Struktur och mätbara framsteg!

 Goda kontakter och samarbete med övriga samhällsinstanser!  Framtidstro!

Dessa strategier bekräftade en del av de slutsatser som jag har försökt dra i detta examensarbete. Intervjupersonerna berättar att personer som upplever inlärningshinder av olika slag får god hjälp av individuell planering och lärare som har möjlighet att ge omedelbar feedback, både på lång och kort sikt. Eftersom det tar tid att bryta onda cirklar talar flera intervjupersoner om hur viktigt det är med tillräckligt med tid att genomföra sina kurser. Samarbete med andra instanser får stor betydelse, särskilt när det gäller studerande med flera allvarliga hinder.

När de studerande upplever att det börjar gå bättre med studierna efter många års misslyckanden, så återkommer framtidstron.

6.5 Fortsatt forskning

Det skulle vara intressant att intervjua ett större antal studerande vid Lärcentret, så att man fick möta fler upplevelser av inlärningshinder. Det skulle kunna vara intervjupersoner med fysisk eller psykisk sjukdom, autism, posttraumatiskt stressyndrom, dyskalyli o.s.v. Det finns många svårigheter som kan hindra och stoppa personer i sina studier och sitt arbetsliv. Frågeställningen skulle kunna vara att ta reda på hur deras upplevelser av inlärningshindren sett ut och vilka vägar till framgång som fungerat bäst för dem.

Lärarna berättar om många lyckade vändpunkter och det skulle också vara mycket intressant att forska vidare om vad som hänt dessa elever fem eller tio år senare. Vad arbetar de med? Hur hanterar de sina eventuella svårigheter nuförtiden? Hur kan de kompensera sina inlärningshinder? Har förändringarna varit hållbara och varaktiga.

Referenser/Litteratur lista

Antonovsky, Aaron (1987) Unraveling the Mystery of Health: San Francisco: Jossey-Bass. Berglund, Lars (2000) Pedagogisk forskning i Sverige. (Forsknings rapport) Malmö Högskola Duvner, Tore(1997) ADHD, Impulsivitet, överaktivitet, koncentrationssvårigheter. Sthlm.Lbr Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur AB

Gunnarsson, Bernt & Persson, Kerstin (1998) Läraren och det pedagogiska ledarskapet. Malmö: Malmö högskola.

Gunnarsson, Bernt (1999). Lärandets ekologi. Studentlitteratur, Lund.

Haug, Peder. (1998) Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Sthlm: Skolverket Höien, torleiv & Lundberg, Ingvar (1999). Dyslexi. Sthlm: Natur och kultur.

Kvale, Steiner. (1999) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Kadesjö, B. 2001. Barn koncentrationssvårigheter. Sthlm. Liber

Johnson, G. & Kälvesten, A.L. 1964 m.fl.

Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner.

Lärarnas Riksförbund. (2006). Lärarboken. Skollag, läroplaner, policydokument. Malmer, Gudrun & Adler, Björn (1996). Matematiksvårigheter och dyslexi. Lund Malmquist, Eve (1976) Läs- och skrivsvårigheter hos barn. Lund: Gleerups Nilhom, Claes (2003) Perspektiv på Specialpedagogik. Studentlitteratur, Lund.

Nilhom, Claes (2006) INKLUDERING AV ELEVER ”I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD”–

Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus • myndigheten för skolutveckling

Nergården, George (1990) Invandraringens psykosociala och psykiska effekter. Varberg Olsson, Britt-Inger (2007) Att se möjligheter i svårigheter.

Persson, Bengt (2007) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Sthlm: Liber. Patel, Runa & Davidsson Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur, lund. Stadler, Ester (1994) Dyslexi en introduktion. Studentlitteratur, Lund.

Hultinger, Eva-Stina & Wallentin, Christer (1996) Den mångkulturella skolan. Lund. Wirkberg, Erik (2002) Lekfulla metoder - allvarligt funktionshinder. Uppsala.

Bilagor

Bilaga 1

Intervju med lärarna:

1. Vilka inlärningshinder har ni mött på lärcentret?

2. Hur är arbetet på lärcentret organiserat?

3. Vilka didaktiska metoder fungerar bäst för vuxna med inlärningshinder?

4. Hur väljer ni ut eleverna som får komma till lärcentret? Vilka diagnosmetoder använder ni?

5. Vad är det allra viktigaste för att få goda resultat när det gäller personer med inlärningshinder?

Bilaga 2

Intervju med studerande:

1. Vad studerar du? Vilket är ditt mål med studierna?

2. Varför har du sökt extra hjälp här på lärcentret? Vilken svårighet har du?

3. Hur har din tidigare skolgång varit? Fick du extra stöd då också?

4. Vilken sorts stöd har hjälpt dig mest?

5. Vad skiljer lärcentret från en ”vanlig” skola? Vad är bra med lärcentret?