Vägen till läraryrket i ett nytt land

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete

15 Högskolepoäng

Vägen till läraryrket i ett nytt land

En kvalitativ studie över utländska lärares väg till en lärartjänst i Sverige via ULV

The Road to the Teaching Profession in a

New Country

A Qualitative Study of Foreign Teachers Route to a Teaching Position in Sweden through ULV

Pia Hagrenius

Susanne Eklöf Brunnander

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Martin Kjellgren Uppsatsseminarium: 2015-06-03 Handledare: Nils Andersson

Sammanfattning

När man som utrikes född akademiker kommer till Sverige är det lätt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lång tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist på vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjälpa bristen på akademisk arbetskraft men de har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lärarexamen och deras väg till ULV (utländska lärares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förväntningar de har på utbildningen och om de ser skillnader på sin yrkesroll i Sverige jämfört med det tidigare hemlandet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att få en helhetsförståelse för våra åtta respondenter. Resultatet har tolkats utifrån olika teman och analyserats genom Hodkinson och Sparkes teori Careership och de brytpunkter de talar om och utifrån Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital, fält och habitus. Vi har även använt Angelöw och Jonssons rollteorier om tillskrivna roller, förvärvade roller och rollförluster. Donald E Super tolkar individers förändringsprocesser i olika faser han kallar cykler. Vid olika faser i livet sker det en minicykel då respondenterna är med om en förändring som kan vara personlig eller samhällelig liknande flytten till ett nytt land, tillfälliga arbeten, ny familjesituation och så vidare. Respondenterna har haft både rollförluster och rollkonflikter under sin väg mot arbetsmarknaden i Sverige. Vägen till ett yrke och en identitet i Sverige har tagit längre tid än de önskat och många har kämpat med att utveckla sitt kapital genom språkkunskaper, kunskaper om den nya kulturen och samhället. Sina fält har de försökt att vidga genom tillfälliga arbeten och nya kontakter men också genom nya sociala nätverk.

Förord

Vi vill tacka läraren och de åtta respondenter vid ULV på Göteborgs universitet som välkomnat oss och ställt upp på våra intervjuer. Tack för att vi fått ta del av era erfarenheter och upplevelser. Tack till vår handledare Nils Andersson för värdefulla kommentarer. Vi vill också tacka varandra för ett gott samarbete. Vi har använt oss av Skype då vi geografiskt inte bor i närheten av varandra. Vi har vid två tillfällen träffats i Varberg och vid ytterligare två tillfällen när vi utförde våra intervjuer vid universitetet. Vi har hittat ett ämne som intresserar oss båda då vi via arbete och praktik sett dilemmat med utrikes födda akademiker som inte kommer ut i arbete fast brist på arbetskraft råder. Vi har på var sitt håll arbetat med olika kapitel för att sedan väva ihop allt till en enhetlig text.

Innehållsförteckning

1 Inledning...7

1.1 Syfte...8

1.2 Frågeställningar...9

1.3 Begreppsdefinitioner ...9

1.4 Metod och avgränsningar...10

2 Tidigare forskning...11

2.1 Utrikes födda akademikers svårighet att få arbete inom sitt yrke...11

2.2 Utrikes födda akademikers upplevelser vid inträde på arbetsmarknaden...12

2.3 Sammanfattning...12

3 Teoretiska utgångspunkter...14

3.1 The Careership Theory...14

3.2 The Archway of Career Determinants och The Life Career Rainbow ...16

3.3 Rollteorier...17

3.4 Kapital, fält och habitus...18

3.5 Sammanfattning...19 4 Metod...20 4.1 Metodval...20 4.2 Urval av undersökningsenheter...20 4.3 Presentation av respondenterna...21 4.4 Datainsamling...22 4.5 Analysmetod...22 4.6 Etiska ställningstaganden...23 5 Empirisk genomgång...24

5.1 Respondenternas upplevelser på väg mot ULV...24

5.2 Respondenternas tankar om hur de kom i kontakt med och hur lång tid det tog för dem att finna ULV...26

5.3 Respondenternas tankar om hur ULV fungerar och förväntningar på ULV...27

5.4 Hur bemöter ULV skillnaden mellan svensk lärarkultur och icke svensk lärarkultur?...28

6 Analys...31

6.1 Upplevelser på väg mot ULV...31

6.2 Upplevelser vid och förväntningarna på ULV...33

6.3 Skillnader på svensk lärarkultur och icke svensk lärarkultur...33

6.4 Slutsatser...34

7 Diskussion...36

7.1 Åtgärder för utrikes födda akademiker...36

1 Inledning

Invandringen till Sverige blev betydande redan under medeltiden. Under perioder har arbetskraftsinvandringen i Sverige varit stor. Från slutet av 1940-talet och fram till mitten av 1970-talet ägde en omfattande arbetskraftsinvandring rum på grund av efterfrågan från den svenska industrin som då led stor brist på arbetskraft (Lundh 2010, 23), (Nationalencyklopedin 1992, 533). När man talar om tiden före 1960-talet kom invandrare direkt in på arbetsplatsen för att börja arbeta även om de varken kunde språket eller hade erfarenhet av arbetet. Detta var i många fall ett problem och därför införde regeringen en kostnadsfri undervisning i svenska som till att börja med utfördes på fritiden (Göransson 2005, 17). På 70-talet förändrades detta till att individer erbjöds att på betald arbetstid delta i undervisning i svenska (Lundh 2010, 54). Så fungerar det inte i dag. På 90-talet frågade arbetsgivare efter kunskaper i svenska när individen sökte arbete. Det var i stort sett omöjligt att få arbete om man inte hade deltagit i undervisning i svenska för invandrare SFI (Lundh 2010, 58). I dag blir utrikes födda som kommer till Sverige direkt erbjudna undervisning i SFI.

Samhället har förändrats och idag är det generellt sett svårt att få ett arbete om man inte har utbildning. Vidare har olika studier visat att våra utrikes födda akademiker har svårt att få arbete även om det finns akademiska yrken där det i dag råder brist på arbetskraft. Här ser vi en paradox - många nya svenskar med en akademisk utbildning från sitt tidigare hemland kommer inte ut i arbete inom sitt yrke även om det behövs arbetskraft.

Under vår tid på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi diskuterat kring människor från andra länder och deras strävan efter att få arbete i Sverige. Vi har efter flera års arbete inom vuxenutbildningen erfarenhet av att det finns en stor grupp individer från andra länder med akademisk utbildning som inte får arbete i det yrke de är utbildade för trots att det är ett yrke där vi har brist på arbetskraft i Sverige, ett så kallat bristyrke. I dag är exempelvis lärare ett bristyrke och det kommer inom en snar framtid inte att finnas tillräckligt många utbildade lärare för att fylla behovet i våra

svenska skolor (Lärarförbundet 2015). Detta, tillsammans med det faktum att många nya svenskar med lärarutbildning arbetar med yrken de är överkvalificerade för, är en ekvation som inte går ihop för oss. Hur kommer det sig till exempel att lärare och läkare från andra länder arbetar inom lokaltrafiken? Det fanns i november 2014 cirka 100 000 utrikes födda akademiker som gör ett arbete de är överkvalificerade för. Det borde finnas ett bättre sätt att ta tillvara nya svenskars kompetens när de är en tillgång för vårt samhälle (Arbetsförmedlingen 2015). Samhället i stort har även mycket att vinna på att hjälpa dessa individer att hitta värdefulla arbeten som motsvarar deras utbildning för att förebygga uppkomsten av psykosociala problem i framtiden (Ahmadi 2003, 137). Arbetets sociala betydelse är av stor vikt när man lämnar sitt hemland för en ny miljö och av stor vikt för integrationen. Det är en betydande hälsoeffekt för dessa individer att de kan känna sig delaktiga i samhället och en stor vinst för integrationen i det nya landet (Giddens 2009, 921).

Vi har i denna uppsats valt att studera utrikes födda lärare som idag genomför en kompletteringsutbildning genom ULV (utländska lärares vidareutbildning) för att bli behöriga att arbeta i Sverige. Vi är intresserade av hur de hamnat på ULV och hur processen sett ut som fört dem dit. Vi vill uppmärksamma detta eftersom vi anser att det skulle gå att påskynda denna procedur, vilket både individerna själva och samhället skulle tjäna på. Edström lyfter också ett liknande dilemma i en rapport där hon gör en jämförelse av vad utbildning kostar för infödda svenskar och utrikes födda akademiker. Kostnaderna blir mindre när man vidareutbildar en utländsk lärare än när man nyutbildar en individ (Edström 2015, 2).

1.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka utrikes födda lärares upplevelser på väg mot ett arbete som lärare i Sverige. Dels hur de har tagit sig fram till ULV där de i dag studerar för att komplettera sin lärarexamen och få svensk lärarlegitimation, dels vilka tankar de har kring sin yrkesroll i sitt nya hemland. Vi är intresserade av att undersöka utbildade lärare därför har vi valt ULV på grund av att det är den utbildning som finns för att komplettera en utländsk lärarexamen och få svensk lärarlegitimation. ULV finns i

Göteborg, Malmö och Stockholm.

1.2 Frågeställningar

I dag studerar våra respondenter på ULV och hoppet har åter tänds inför att kunna få tillbaka sin yrkesroll och en därmed också en trygg framtid. För att kunna genomföra vår undersökning har vi använt oss av följande frågeställningar:

Hur har vägen mot ULV sett ut för dessa utrikes födda lärare? Hur upptäckte de att ULV finns?

Vad har de här studenterna för tankar om ULVs upplägg?

Kan studenterna se skillnad på svensk lärarkultur och icke svensk lärarkultur?

1.3 Begreppsdefinitioner

En utrikes född kan vara en svensktalande individ från Finland eller en politisk flykting från Somalia. Med begreppet utrikes födda avser vi individer som av olika orsaker immigrerat till Sverige. I detta arbete talar vi om utrikes födda akademiker med lärarexamen.

ULV är en vedertagen förkortning av utländska lärares vidareutbildning och finns sedan 2007 vid sex universitet i Sverige på uppdrag av regeringen (Högskoleverket 2012, 12). ULV kompletterar utrikes födda akademikers lärarutbildning så de blir legitimerade lärare och anställningsbara i Sverige. Utbildningen består av femtio procent studier under två års tid.

1.4 Metod och avgränsningar

Den kvalitativa forskningsintervjuns syfte är att tolka ämnen från den upplevda vardagen och det är där vi ska finna mönster att analysera. Vi har använt oss av kvalitativ metod vid våra intervjuer då vi vill få en helhetsförståelse för våra respondenters resonemang samt upplevelser och även urskilja handlingsmönster. De avgränsningar vi gjort är att vi inriktat oss på en grupp utländska akademiker som är utbildade till ett yrke i sitt hemland som är ett bristyrke i Sverige. Vi har valt att skriva om lärare. Vi kontaktade ULV vid Göteborgs universitet för att det geografiskt passade oss bäst.

2 Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras en sammanfattning av tidigare forskares bild av hur problematiskt det kan vara för utrikes födda akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden i ett nytt land. Att kunna erbjuda utländska akademiker arbete, särskilt när det gäller så kallade bristyrken i landet, är ett globalt problem som många länder arbetar med.

2.1 Utrikes födda akademikers svårighet att få arbete inom

sitt yrke

I tidigare forskning finns det en mängd fakta som visar hur utländska akademiker inte fått ett arbete som motsvarar den utbildningsnivå de haft med sig från sitt tidigare hemland. I en artikel från Canada (Banerjee och Phan 2014, 290) har man uppmärksammat sådana svårigheter för högutbildade immigranter. Banerjee och Phan talar om hur landet behöver satsa stora resurser på att förbättra integrationen på arbetsmarknaden för högutbildad utländsk personal inom reglerade yrken. I en engelsk artikel har också Kofman och Raghuram (2002, 72) lyft det problem utrikes födda akademiker har med att ta sig in på arbetsmarknaden. Även Jönsson och Rubinstein (2006, 68) talar om hur högutbildade akademiker i Sverige har svårt att få ett arbete som håller den nivå man haft i det tidigare hemlandet. Bjurling (2004, 15) lyfter samma problem i sin rapport och menar att många invandrade akademiker är arbetslösa eller arbetar med för dem okvalificerade arbeten. Redan från början stöter de på hinder som kan skjuta upp deras inträde på den svenska arbetsmarknaden. Det kan exempelvis vara svårt att få uppehållstillstånd, bosättningsort och språkundervisning, och det kan ta lång tid att få sin utländska examen validerad (Bjurling 2004, 7-8). Man kan fastslå att det generellt sett är svårt att komma från ett land till ett annat och räkna med att placera sig i en ställning på arbetsmarknaden liknande den man hade i sitt tidigare hemland (Göransson 2005, 33).

2.2 Utrikes födda akademikers upplevelser vid inträde på

arbetsmarknaden.

De flesta immigranter har kommit till Sverige med hopp om en bättre framtid. För många har tanken på att starta ett nytt liv utan rädsla för krig, politiska repressalier, svält etcetera varit avgörande för emigrationen. Även att skaffa sig en bra utbildning och därmed få en bättre ekonomisk situation har varit anledningen för ett stort antal nya svenskar. De hinder och dröjsmål i migrationsprocessen som många immigranter sedan möter förvandlar hopp till mentala barriärer. Ett flertal individer hamnar i psykologiska kriser på grund av tidigare upplevelser, kriser som de har svårt att ta sig ur då de i det nya hemlandet upplever utanförskap och brist på meningsfull sysselsättning. Om de i stället tidigare vore delaktiga i samhället skulle migrationsprocessen underlättas (Bjurling 2004, 40-46). Många nya svenskars upplevelse är att de inte fått rätt information och hjälp med hur de kan använda sin akademiska examen vid sin ankomst till Sverige. Ett flertal har blivit inskrivna på kurser och utbildningar som inte har någon relevans till den utbildning de hade med sig från sitt hemland (Bjurling 2004, 22). Man har inte vetat vad man har att välja emellan, vilket gjort att man litat på de olika myndigheter man träffat (Bjurling 2004, 37). Eftersom det är svårt att få ett arbete, är det många som startar egna företag. De vill kunna försörja sig och sina familjer som de en gång gjorde i sitt hemland (Bjurling 2004, 23, 24). Bjurling talar vidare om vikten av att som utrikes född lära sig en god svenska och att praktik är ett bra sätt att lära sig ett språk. I en sfi-grupp kan det ofta finnas landsmän och då är det lätt att diskussioner förs på hemspråket och koncentrationen på att lära sig svenska försvinner. På en väl vald praktikplats är individen tvungen att prata svenska vilket ger både bättre självkänsla och större kunskaper om samhället. Det kan även ge referenser att ha med vid arbetssökande och i bästa fall arbete (Bjurling 2004, 34-35, 55-59).

2.3 Sammanfattning

Invandring till Sverige har pågått i århundraden. Det största antalet immigranter har kommit på 60-talet som arbetskraftsinvandring och på 90-talet då det handlade om

flyktinginvandring (Göransson 2005, 16). Dessa grupper har haft skilda förutsättningar inför ett liv i Sverige. På 60-talet kunde man från första dagen i det nya landet få arbete och språket fick komma efter hand, men på 90-talet var det lågkonjunktur i Sverige och svårt att få arbete för immigranterna. Alla som då invandrade var tvungna att läsa sfi (svenska för invandrare) för att överhuvudtaget ha någon chans att komma in på arbetsmarknaden. Flertalet förblev arbetslösa. Genom tidigare forskning ser vi att det är svårt för akademiker att få arbete inom sitt yrke och detta problem har visat sig även i andra länder än Sverige (Jönsson och Rubinstein 2006, 68). Tidigare forskning visar också att utrikes födda akademiker arbetar med yrken de är överkvalificerade för; de söker sig till yrken där det inte krävs någon utbildning för att överhuvudtaget få ett arbete (Bjurling 2004, 15). De flesta utrikes födda känner hopp inför det nya livet i Sverige, dock vet de ofta inte hur lång vägen till ett arbete kan vara. De tror att allt löser sig när man väl kan det nya språket (Bjurling 2004, 36). En fråga är vad som då kan göras för att fler ska komma i arbete, särskilt inom de bristyrken som finns. Runt om i världen pågår försök med olika lösningar. I Sverige har det till exempel startats kompletteringsutbildningar för att hjälpa dessa akademiker till ett arbete.

3 Teoretiska utgångspunkter

De teoretiska begrepp och utgångspunkter vi använt för att analysera det empiriska materialet är The Careership Theory av Hodkinson och Sparkes, som i arbetet används för att förklara en individs brytpunkt vid flytt till annat land. Supers teori The Archway of Career Determinant och The life Career Rainbow används för att förklara vad det kan betyda att mista sin yrkesidentitet, något som är vanligt vid immigration. Angelöw och Jonsson skriver om rollteorier och diskuterar hur rollförväntningar, rollförluster och rollkonflikter kan ha betydelse för individen när det gäller förlust av tidigare yrkesidentitet. Bourdieus begrepp habitus, kapital, fält och handlingshorisont samverkar och är viktiga utgångspunkter som ligger till grund för Hodkinson och Sparkes teori.

3.1 The Careership Theory

Hodkinson och Sparkes teori Careership har utvecklats utifrån Bourdieus begrepp och teori som handlar om att alla individer är födda i ett socialt sammanhang vilket sedan påverkar oss och vår framtid. De utgår ifrån att personliga val alltid görs i samspel med omgivningen och karriärval sker vid så kallade vänd- eller brytpunkter i livet (Hodkinson och Sparkes 1997, 38-41). När en individ blir påtvingad en brytpunkt i livet och med anledning därav blir tvingad att starta en ny karriär i ett främmande land kan detta för individen ses som ogörligt. Individen har inga verktyg för att klara av detta och befinner sig i vissa fall helt utan ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital (Bourdieu 1996, 19-22 och 2008, 119-126). Det visar sig när våra respondenter talar om denna abrupta brytpunkt som det blir att lämna sitt hemland för ett annat, att kulturellt och socialt kapital har stor inverkan på hur det går att anpassa sig i ett främmande land. Respondenterna är akademiker vilket innebär att de vid immigrationen har ett kulturellt kapital i form av till exempel språkkunskaper vid sidan av sin yrkesexamen. De har inga kunskaper i svenska språket men de har studerat andra språk i sina hemländer och har

således en grund att stå på när det gäller språkförståelse. När man talar om språk som ett kulturellt kapital innebär det även hur man talar och uppfattar saker. Att man kan se skillnad på hur man använder språk beroende på vilket socialt sammanhang man befinner sig i är en del i det kulturella kapitalet.

Vi noterar att våra respondenter talar mycket bra svenska även de som endast varit två år i Sverige. Problem uppstår att de befinner sig i ett fält där de av det svenska samhället inte riktigt erkänns som akademiker. Det sociala kapitalet är mycket bristfälligt, de har inga kontakter och vet inte riktigt hur de ska gå tillväga för att bygga upp ett kontaktnät i Sverige. Själsligt är de fortfarande kvar i det fält de lämnade i hemlandet och har inte haft möjlighet, kraft eller förståelse att bygga upp ett nytt kontaktnät och verka i ett nytt fält där man jämställs med svenska akademiker. Symboliskt kapital är viktigt för att visa att man tillhör en viss grupp i vissa sociala sammanhang. Kläder, sätt att röra dig, intressen med mera är markörer vilka inte alltid är så enkla att anamma när man just anlänt till ett nytt land.

Hodkinson och Sparkes har format en strukturell teori som menar att det finns många faktorer som påverkar den enskildes situation och att det kan finnas flera brytpunkter och vändpunkter i livet. Dessa punkter kan vara påtvingade eller självvalda. Viktigt i teorin är att karriärutveckling och karriärbeslut sker i ett samspel mellan individen och det fält vilket individen befinner sig. Karriärmöjligheterna för en individ påverkas av individens handlingshorisont och karriärmöjligheterna är beroende av hur långt individen kan se. När individen på grund av en påtvingad brytpunkt kommer till ett annat land är handlingshorisonten mycket begränsad. Individen kan inte se så långt ifrån det egna jaget på grund av att hen har fullt upp med det dagliga livet. Sorger och trauman finns ofta i bagaget och begränsar också handlingshorisonten. Teorin menar att habitus, fält, kapital och handlingshorisont påverkar individen över tid.

Hodkinson och Sparkes talar om tre brytpunkter. Den första brytpunkten är strukturell och bestämd av externa strukturer såsom utbildningssystem, arbetsmarknadslagar och geografiskt läge. Den andra är en självinitierad frivillig brytpunkt, individen är då frivilligt delaktig. Den tredje är en påtvingad brytpunkt. Den är ofrivillig och sker på grund av externa händelser, till exempel uppsägning från arbete eller flykt till annat land. Vissa brytpunkter är planerade och förutsedda medan andra kommer som en chock för individen (Hodkinson och Sparkes 1997, 38-41).

3.2 The Archway of Career Determinants och The Life

Career Rainbow

Donald E Supers teori är en karriärutvecklingsprocess där den för Super viktiga självuppfattningen samspelar med biologiska och geografiska förutsättningar. Självuppfattningen formas och omformas under livstiden och blir en slags ledstjärna för karriärutvecklingen. Super visualiserar sin teori med två bilder - en regnbåge och en valvbåge. Valvbågen representerar respondentens karriär och visar individens karriärutvecklingsprocess som en interaktion mellan bågens båda kolonner. Det handlar om interna och externa faktorer. I den ena kolonnen finns interna värderingar, förmågor och intressen, det vill säga individens livshistoria. Den andra kolonnen innehåller de externa faktorerna, ekonomi, omgivning och samhälle, alltså individens etniska och kulturella influenser. En persons självuppfattning kan vara både subjektiv och objektiv. Den yrkesmässiga självuppfattningen anses objektiv då den kan mätas instrumentellt. Individens egen självuppfattning anses subjektiv då det beror på vilka egenskaper som individen tillskriver sig själv. Självuppfattningen genomförs i yrkesvalet och möjligheten till arbetstillfredsställelse vidgas vid bättre självuppfattning (Patton och McMahon 2006, 56).

I regnbågen beskrivs individers livsomfång och de roller individen vandrar mellan under livet. I livskarriärregnbågen visas även livsstegen i en individs utveckling: Uppväxt, utforskande, etablerande, uppehållande och avtagande. Super talar vidare om en maxicykel där förändringsprocessen kan delas in i ett antal faser. Dessa faser kan vidare delas upp i övergångsfaser – utvecklingsperioder. Vid övergången från en fas till nästa sker en minicykel varje gång individens karriär blir instabil på grund av exempelvis arbetsbrist, personliga händelser eller samhällsförändring. Då kan individer återuppleva de tidiga stadierna utforskande, etablerande och upprätthållande och det inträffar en så kallad minicykel (Patton och McMahon 2006, 54). Åter-etablering och åter-utforskning kan då bli konsekvensen av att hamna i denna minicykel. När individer tvingas att återuppleva de tidiga stadierna utforskande, etablerande och upprätthållande och hamnar utan att egentligen vilja det en så kallad minicykel kan det vara en negativ upplevelse för individen.

3.3 Rollteorier

Angelöw och Jonsson skriver bland annat om rollförväntningar, rollförluster och rollkonflikter. Socialpsykologin skiljer mellan tillskrivna och förvärvade roller. Exempelvis så föds vi in i en könsroll men vi förvärvar en yrkesroll. Rollteoretiker visar på de sociala rollernas betydelse och synar hur de sociala rollerna inverkar på individens beteende (Angelöw och Jonsson 2000, 32).

Vid rollförväntningar skiljer Angelöw och Jonsson på positionen, rollen och rollbeteendet. Med position menas vilken yttre identitet en individ har, till exempel lärare, kvinna eller chef. De förväntningar som positionen utlöser utgör rollen. Rollbeteende handlar om hur rollinnehavaren uppför sig. Vid rollförluster, exempelvis vid förlusten av en yrkesroll, kan detta bli ett stort problem för de som drabbas. Genom att internalisera sociala roller förstår individen samhället och övertar samhällets normer, värderingar och ideologier via till exempel arbete och massmedia. (Angelöw och Jonsson 2000, 31-32). Lönearbete ger också social uppskattning och blir en identitet och status som individen bär med sig i samhället. När ingen vill eller kan köpa den arbetslöses arbetskraft innebär det för individen att hens arbetskraft inte har något bytesvärde. Individen förlorar självkänsla, känner sig maktlös och värdelös. Den arbetslöse blir fråntagen att delta i produktionen och isoleras från samhällsaktiviteter och gemenskap (Angelöw och Jonsson 2000, 36-37). Att förlora sin yrkesroll är för många människor att jämställa med att förlora sin identitet. Detta är också något som speglas i den frustration respondenterna känner inför att det tar så lång tid att bli verksamma igen inom sitt yrkesområde. Ett par av våra respondenter har varit deprimerade och haft svårt att ta sig ur en känsla av meningslöshet och utanförskap. Rollkonflikter kan yttra sig på två olika sätt. När en individ möter olika förväntningar i en och samma position om vad som är det riktiga rollbeteendet uppstår så kallade intra-rollkonflikter. När en individ har flera olika positioner mot vilka det riktas oförenliga förväntningar uppstår inter-rollkonflikter (Angelöw och Jonsson 2000, 33).

3.4 Kapital, fält och habitus

Kapital är ett relationsbegrepp som handlar om att andra individer måste erkänna någons kapital som en tillgång. Om omgivningen inte erkänner en individs kapital som en tillgång hamnar man i utanförskap. Bourdieu (1996, 19-22) talar om olika typer av kapital, socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Det sociala kapitalet består av olika former av kontakter, släktskapsband och vänskapsband något utrikes födda ofta har mist vid sin emigration. Även om man är högutbildad är det svårt att ta sig in i samhället på grund av att man saknar socialt kapital och även kulturellt kapital i form av till exempel kunskaper. Immigranter har kunskaper i form av yrkesutbildning, men saknar kunskaper när det gäller till exempel språk.

Begreppet fält är ett socialt rum som har specifika regler och värderingar. Ett fält består av en grupp individer som lieras där genom ett gemensamt intresse. Dessa fält kan uppstå där människor till exempel strider om symboliska och materiella tillgångar som är gemensamma för dem (Bourdieu 1996, 22). För olika kapital är det viktigt att känna till just det fältets regler annars får man inte tillträde till gruppen. De sociala fälten består av nätverk och relationer som har olika positioner i samhället. En individ mister sitt sociala fält vid flykt till annat land. När individen i det nya landet försöker bygga upp ett nytt socialt fält är arbetslöshet och språksvårigheter ett hinder för att lyckas. Individernas sociala fält blir således mycket begränsade och leder inte sällan till ett utanförskap som är svårt att komma ur.

Habitus grundläggs hos en individ av de vanor hen har med sig från familjen och skolan och fungerar som ett handlingsmönster som är mer eller mindre omedvetet. Bourdieu menar att individen förvärvar olika habitus utifrån samhällsklass och att det sociala arvet präglar oss starkt. Habitus blir ett medel både för att tillhöra och för att avgränsa sig från andra grupper. Det styr individens beteende och formar hens livsstil: Det ger ett system av dispositioner som påverkar hur individer handlar, tänker och orienterar sig i den sociala miljön. Habitus är tungt förankrat, vilket gör det svårt att bryta med mönster som reproducerar underordningen (Bourdieu 1996, 20-21). Hos våra respondenter har det visat sig att genom utanförskapet får de dåligt självförtroende vilket gör att individen mår sämre och det är inte ovanligt att psykiska problem förekommer när de upplever att livet och tillvaron inte fungerar som de skulle vilja att det gjorde.

3.5 Sammanfattning

Hodkinson och Sparkes menar att karriärval sker vid vänd- eller brytpunkter i livet och dessa punkter kan ibland vara påtvingade. När påtvingade brytpunkter sker på grund av till exempel arbetsbrist, personliga händelser, flytt eller flykt till annat land blir enligt Supers teori individens karriär instabil och hen kan behöva återuppleva de tidiga stadierna utforskande, etablerande, upprätthållande genom en så kallad minicykel samt därtill även behöva utvidga sin självkännedom. Våra respondenter har genom brytpunkter blivit fråntagna sin yrkesroll och därmed hamnat i utanförskap. Ett sådant fråntagande de varit med om kan göra att individen hamnar i en rollkonflikt eller rollförlust där de förlorar självkänsla och även isoleras från samhällsaktiviteter och gemenskap. När de enligt Bourdieus begrepp råkar in i ett annat fält styr deras habitus och det kan bli svårt att bryta sitt invanda mönster. Deras kulturella kapital är då av stor vikt och ligger till grund för hur karriärvägar öppnas och stängs samt hur de klarar av den nya livssituationen.

4 Metod

I detta kapitel kommer vi redogöra för vår undersökningsmetod med avseende på metodval, urval av undersökningsenheter och respondenter, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstaganden.

4.1 Metodval

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och analysera hur utrikes födda akademiker med lärarexamen upplever sin väg till ett arbete i den svenska skolan. För att få en helhetsbild har vi även granskat de möjligheter och hinder våra respondenter mött under vägen in i det svenska samhället. Vi har valt kvalitativ metod då vi vill få en helhetsförståelse för våra respondenters resonemang och upplevelser och för att kunna urskilja handlingsmönster. Trost (2010, 32) menar att det är en rimlig metod för arbeten liknande denna uppsats. Kvale och Brinkmann (2014, 41) skriver att den kvalitativa forskningsintervjuns syfte är att tolka ämnen från den upplevda vardagen och det är där vi ska finna mönster att analysera.

4.2 Urval av undersökningsenheter

Vårt val av respondenter är utrikes födda akademiker med lärarexamen från sitt tidigare hemland. Alla våra respondenter studerar i dag på projektet ULV (utländska lärares vidareutbildning) vid Göteborgs universitet. Valet av Göteborgs universitet är grundat på våra geografiska förutsättningar. Vi har via e-post och telefon tagit kontakt med ansvariga personer vid Göteborgs universitet som kunnat vara till hjälp vid vår kvalitativa undersökning. Vi har fått god respons från hjälpsamma och positiva personer som tyckt att vårt arbete är viktigt och idag högaktuellt eftersom lärare är ett bristyrke i

dagens Sverige. Läraren som ansvarar för ULV-gruppen hade frågat studenterna om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju och samtliga var positiva. Vi gjorde sedan individuella intervjuer med de första åtta individer som anmälde sig och vi deltog även i undervisningen en kortare stund för att få en känsla för utbildningen och deras studiemiljö. Det slumpmässiga utbudet av respondenter blev en man och sju kvinnor. Det var ett positivt gäng som hoppades att vårt arbete skulle hjälpa fler att hitta till ULV eftersom ULV är till för utrikes födda lärare med examen från sitt tidigare hemland.

4.3 Presentation av respondenterna

Våra respondenter är slumpmässigt utvalda då de själva valt att medverka om intresse funnits. Vi vill ge en presentation av respondenternas länder då vi tycker det är intressant för att se om det skiljer sig i utbildning och yrkesroll mellan länderna. Tre respondenter är från Irak, två från Polen, en från Brasilien, en från Indonesien och en från Libanon. Fem länder och tre världsdelar är representerade. Alla respondenter har en fyraårig lärarexamen från sitt tidigare hemland och de har arbetat från sex månader och upp till tio år innan de flyttade till Sverige (sex månader, två år, tre år tre år fyra år, fyra år, fem år, tio år). Alla utom en person är ämneslärare i endast ett ämne. I sina tidigare hemländer har respondenterna arbetat på olika nivåer allt från grundskola, gymnasie, universitet och vuxenutbildning. Dock är det någon som inte haft en läraranställning men hade arbetat med workshops, personens lärarutbildning var ganska ny i det tidigare hemlandet och här i Sverige är hen behörig att arbeta med till exempel Bild och form i gymnasieskolan.

I Sverige har våra respondenter varit bosatta olika lång tid och immigrationsåren för dem är 1987, 1995, 2003, 2004, 2007, 2008, 2009 och 2013. Våra respondenter skiljer sig åt även när det gäller av vilken av orsak de anlänt till Sverige. Flykt från krig, politik, kärleksinvandring eller att i ett annat land kunna bygga upp ett bättre liv är några anledningar tillemigrationen. Alla våra respondenter började på ULV i januari 2015 och läser tillsammans i en grupp. De ska nu studera fyra terminer på halvfart för att få sin lärarlegitimation.

4.4 Datainsamling

I vår forskningsintervju har vi utgått från ett fenomenologiskt perspektiv vilket generellt innebär att intervjuaren har ett intresse av att förstå respondentens egna perspektiv och dennes beskrivning av sin situation. Med vårt öppna fenomenologiska förhållningssätt kan vi som intervjuare behöva göra ändringar vad gäller form och förtydligande. Detta tillvägagångssätt kallar Kvale och Brinkmann (2014, 165-166) för halvstrukturerad livsvärldsintervju. Vi har använt oss av teman då vi gjort våra intervjuer vilket ger en vis frihet och en viss styrning, våra ämnesområden har varit respondenternas bakgrund, upplevelser av tiden i Sverige, hur de upplever vidareutbildningen och om de ser skillnader på skolan i Sverige och sitt tidigare hemland. Thomsson (2010, 59) ger sin förklaring till detta arbetssätt, hon kallar intervjuerna för reflekterande och menar att det är ett bra sätt att använda sig av teman. Vid intervjuerna har vi använt oss av en diktafon samt penna och papper för att på så sätt bli observanta på kroppsspråk, gester och hur personen i fråga upplever intervjuandet. Vi har utfört fyra intervjuer var vilka vi transkriberat.

4.5 Analysmetod

Vi har transkriberat och renskrivit intervjuerna. Vid transkriberingarna har vi valt att skriva ut den information som är relevant för vårt arbete. Vi har sedan använt oss av kodning vid dataanalysen. Vi har kodat den information vi ansett relevant och sedan kategoriserat in textmaterialet i våra olika teman enligt metod från Kvale och Brinkmann (2014, 241). Med kodning menar vi att vi har läst och tolkat utskrifterna av våra åtta intervjuer. Vi har letat efter samband och olikheter i vårt material. I boken Kvalitativa intervjuer Trost (2010, 154) har vi läst hur vi rent praktiskt kan kategorisera vårt material. Vi har färglagt texten i olika färger för att det ska bli lättare att se och kategorisera den relevanta informationen under våra olika teman. Efter den sista intervjun stannade vi kvar och reflekterade över det vi varit med om. Vi diskuterade och antecknade sådant som kunde vara av nytta för vårt arbete. Sedan har vi letat efter vissa nyckelord i respondenternas berättelser för att i vår process bryta ner, granska,

sammanställa, begreppsliggöra och gruppera fakta. Thomsson (2010, 151-152) kallar vissa intervjuer för nyckelintervjuer och menar att dessa intervjuer verkar som dörröppnare för vår förståelse när vi sökt efter bekräftelser, motsägelser, likheter och olikheter. Vi har samma erfarenheter när det gäller våra respondenter.

4.6 Etiska ställningstaganden

Under hela arbetet har vi följt de etiska riktlinjerna. Respondenterna har blivit informerade om de fyra etiska huvudkraven, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). Informationskravet har vi uppmärksammat då vi har informerat ULV gruppen om syftet med vårt besök och varför vi vill göra intervjuer med dem. Angående samtyckeskravet har vi informerat våra respondenter om att det är tillåtet att lämna någon fråga om man tycker den är känslig vi har också bara intervjuat de som själva önskat medverka vid våra intervjuer. När det gäller konfidentialitetskravet har vi lovat respondenterna sekretess vi har inte efterfrågat om deras namn och i transkriptionerna använder vi oss av siffror för att skilja respondenterna åt. All information som framkommit i intervjuerna kommer endast användas i vårt examensarbete och efter att arbetet är klart har vi lovat att fördärva materialet vilket nyttjandekravet vill framhålla.

5 Empirisk genomgång

Här presenterar vi det empiriska materialet där vi redovisar slutsatserna av de kvalitativa intervjuer vi utfört. Vi redovisar respondenternas upplevelser på väg till ett arbete som lärare liknande det arbete de utförde i sitt forna hemland. Slutligen jämför vi skillnader mellan svensk och icke svensk lärarkultur, hur det är att arbeta i Sverige jämfört med i respondenternas hemländer.

5.1 Respondenternas upplevelser på väg mot ULV

De flesta av respondenterna har studerat en rad ämnen inom vuxenutbildningen utan att ha någon egentlig plan med sina studier. Samtliga har studerat SFI och sedan gått vidare till svenska som andraspråk. De respondenter som har arbetat i Sverige innan de började på ULV har inte haft någon fast anställning och det har varit ett problem för dem. De har studerat med anledning av att de inte haft något arbete. En av dem har haft många olika arbeten och kör nu taxi samtidigt som respondenten studerar på ULV, hen säger så här: ”Om jag hade fått möjlighet att få information från början om hur jag kunde arbeta som lärare hade jag inte behövt slita kroppen”.

Alla respondenterna har gemensamt att de velat fortsätta med läraryrket men har haft svårt att finna information om hur de skulle kunna använda sin lärarexamen i Sverige. Ett gemensamt drag har varit att de inte trott det varit möjligt att fortsätta arbeta som lärare på grund av att vuxenutbildningen inte tagit notis eller uppmärksammat deras utbildning när de kommit för att studera SFI. Vid respondenternas tid på vuxenutbildningen har fokus varit på att lära sig svenska. Flera respondenter anser sig dåligt bemötta vid vuxenutbildningen och upplever att man inte tagit dem på allvar. Flera uttrycker sig liknande angående den okunskap viss personal inom vuxenutbildningen och på arbetsförmedlingen visat sig ha: ”Jag läste en massa ämnen på komvux för ingenting det var inte bra.”

Endast en av våra åtta respondenter har fått information från vuxenutbildningen om hur hen skulle gå tillväga för att kunna arbeta som lärare i Sverige. Den respondenten har en svensk partner vilket kan vara en bidragande orsak till att informationen har gått fram. Ett gemensamt drag är att alla har varit ledsna och uppgivna för att det varit så svårt att komma in på arbetsmarknaden fast de haft en lärarexamen. Samtliga hade förhoppningar att kunna arbeta som lärare i Sverige när de kom hit. Flera av respondenterna uttryckte stor frustration när de berättade om sin väg mot ULV. En respondent tyckte till och med att det var brottsligt att bli berövad fem år av sitt liv beroende på att hen fått fel svar vid sin första kontakt med ULV. Hen hade skickat alla sina betyg och intyg till Stockholm när hen fått reda på att ULV fanns där och fick till svar att hen inte kunde börja på ULV på grund av att hen var obehörig. När hen fem år senare gick till Lärarutbildningsnämnden i Göteborg sa den för ULV ansvariga personen att alla papper var ok och att hen kunde börja i januari. I fem år trodde individen i fråga att det inte var möjligt att börja på ULV och hen uttrycket sig mycket starkt kring sitt missnöje.

Respondenterna har alla noterat att det är lärarbrist i Sverige och de anser att det är konstigt att de inte kunnat få information hur de skulle göra för att kunna arbeta som lärare direkt när de kom till Sverige. Det har flera gånger både på arbetsförmedlingen och vid vuxenutbildningen gjorts kartläggningar där de berättat att de har en lärarexamen och erfarenhet av läraryrket från hemlandet. Med tanke på det undrar respondenterna varför det inte är av större intresse hos personal på arbetsförmedlingen och på vuxenutbildningen att se vad individerna har för utbildning med sig från hemlandet särskilt när det är brist på vissa yrkesgrupper i Sverige.

5.2 Respondenternas tankar om hur de kom i kontakt med

och hur lång tid det tog för dem att finna ULV

Respondenterna har antingen hittat till ULV själva när de letat efter olika alternativ för att kunna arbeta som lärare i Sverige eller också har någon studiekamrat eller bekant berättat för dem om ULV vilket denna respondent påpekar: ”Jag kolla hit och dit och hit och dit och så sa en kompis att jag kunde söka hit”. En annan respondent som kom till Sverige 2003 menar att ett korttidsvikariat för ett år sedan gjorde att hen fick informationen om hur man kunde gå tillväga för att få lärarlegitimation: ”Jag hade ett kort jobb och där sa en person att jag skulle kontakta Lärarutbildningsnämnden som har hand om ULV”.

Studie- och yrkesvägledare på vuxenutbildningen har respondenterna antingen inte träffat eller inte fått någon information om ULV av. En respondent från Polen har träffat en studie- och yrkesvägledare och menar att:

Det var ingen som sade något, inte vad jag kommer ihåg, men mina språkkunskaper var ju inte de bästa. Men jag har inget minne av att jag fått information om ULV faktiskt.

Vidare säger respondenten: ”Jag tycker att hon - studievägledaren skulle sagt att jag skulle kontaktat Göteborgs universitet, det var av henne jag borde fått reda på ULV”. En respondent fick till slut information om ULV på arbetsförmedlingen efter att ha varit i kontakt med arbetsförmedlingen ett flertal gånger. När respondenterna fick kontakt med ULV uttryckte de alla att de blev mycket bra och professionellt bemötta av kontaktpersoner där. För flera av respondenterna har starten på ULV varit resultatet av ett sökande efter ett sätt att använda sina akademiska kunskaper på. En av respondenterna menar att vid sidan av tillfälliga arbeten med oregelbundna tider, familjeliv och hushåll har drömmen om läraryrket och en fast anställning funnits där. Individen har vid ett flertal tillfällen letat efter information på nätet, frågat folk på Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen men också ringt till olika myndigheter och menar att: ”Jag har letat själv och det var mycket svårt och har tagit tid, jag har lagt många timmar på allt letande”

Alla respondenterna uttryckte stor frustration och är mycket ledsna över att det tagit så lång tid att få rätt information och att komma igång med att komplettera sin lärarutbildning så att de kan arbeta i Sverige. En av respondenterna från Irak uttrycker sig så här: ”Tyvärr känner jag att jag missat många år på detta sökande, visst har jag varit hemma med barn i nio år men jag har ju varit i Sverige i snart tjugo år”

Flera av dem tyckte att det var konstigt att Sverige som är ett så välordnat och rikt land inte kunde ha ett system på vuxenutbildningen där de bättre tar tillvara immigranters akademiska utbildning. En av respondenterna utrycker sig så här angående tiden fram till starten av ULV: ”Jag har aldrig träffat någon som hjälpt mig, det skulle varit lyx att få hjälp med att leta”.

Den respondent vilken det tagit längst tid för att närma sig ett arbete som lärare immigrerade till Sverige 1987 och har haft många olika arbeten genom åren. Hen uttrycker stor glädje över att äntligen få arbeta med det yrke hen en gång har utbildat sig till och har ett stort intresse av att arbeta med. Att respondenterna inte från början fått reda på var och hur de kan få sina betyg validerade eller översatta har också varit en käpp i hjulet för dem anser de. I Sverige är det Universitet och högskolerådet UHR som validerar och översätter utländska betyg. En av respondenterna menar att möjligheten med att få sina betyg översatta vid UHR har varit under all kritik och säger: ”När jag äntligen skickat alla mina papper tog det ett år att få svar – ett år”.

5.3 Respondenternas tankar om hur ULV fungerar och

förväntningar på ULV

Respondenterna hade höga förväntningar på ULV vid starten i januari. Vi träffade studenterna sista veckan i april, de hade då studerat cirka tre och en halv månad vid ULV. Samtliga respondenter anser hittills att utbildningen är genomtänkt och fungerar mycket bra. Dock menar flera av dem att de tycker att utbildningen är för lång. De har studerat fyra år i sitt forna hemland att de då måste läsa ytterligare två år känns som en lång tid. Respondenten från Polen tycker att utbildningen är upplagd på ett bra sätt och berömmer läraren:

Jag tycker utbildningen är jättebra så här långt och jag tycker att allt är bra förberett och tydligt planerat, man vet i god tid vad man skall göra. Vår lärare är jätteduktig hon har stenkoll på allt vi gör och hon ligger i förväg, jag är väldigt nöjd med denna formen, synd bara att utbildningen är så lång.

Respondenterna lovordar praktiken. Att se hur lärare arbetar rent praktiskt är mycket värdefullt anser de. En gemensam åsikt hos studenterna med anledning av detta är att de vill att utbildningen ska bestå av mer praktik. Flera av respondenterna menar att: ”ULV är en bra utbildning som öppnar vägen för oss att komma ut i samhället. Praktiken är jättebra, bra att komma ut i skolor och se hur det fungerar i verkligheten”

5.4 Hur bemöter ULV skillnaden mellan svensk

lärarkultur och icke svensk lärarkultur

?

Respondenterna anser att de vid ULV och då särskilt genom praktiken fått insyn i hur lärare i Sverige tänker och hur de undervisar. Flera av respondenterna har också haft eller har tillfälliga tjänster eller vikariat i skolan. Flera av våra respondenter har också barn som går i den svenska skolan och har på det sättet fått insyn och information om undervisning och lärarkultur. Så här säger en respondent: ”Jag har barn och jag följer med dem till skolan, hjälper dem med läxor och så. Jag ser att det är skillnad på olika skolor fast det inte ska vara så”.

Respondenterna menar att den svenska skolan tar större socialt ansvar än skolan i samtliga av våra respondenters hemländer där man har fokus på att och som lärare ge så djupa ämneskunskaper som möjligt till eleverna. Ämneskunskap hos respondenterna är således inte det ULV behöver lägga störst fokus vid anser de. En av respondenterna från Irak menar ”...att idrott är idrott och matematik är matematik, det beror på var du befinner dig, X och Y eller plus och minus man får börja där eleven är”. Däremot behöver respondenterna sätta sig in i hur lärare i den svenska skolan arbetar med individuell utvecklingsplan, likabehandlingsplan, stöd till elever med särskilda behov, särskoleklasser med mera. En annan respondent från Irak upplever att det är skillnad på systemen mellan länderna, och menar att ”...här i Sverige är det demokrati i skolan,

mycket för barnens skull....” men också att eleverna har mindre respekt för läraren och kan öppet sitta med sin mobil eller prata med andra klasskamrater under lektionstid. Respondenten från Irak menar att i det forna hemlandet så sitter man och lyssnar på läraren när det ges en föreläsning eller förklaring, pratar gör man på rasten. Respondenten har sett både för- och nackdelar med undervisning i Sverige och i Irak och säger: ”Jag kan inte säga vilket som är bäst, att gå i skolan i Sverige eller i Irak”.

Hur fritidshemmen som eleverna vistas vid efter skolan fungerar är också viktigt att veta för en svensk lärare i grundskolan. Fritidshem finns inte för självklart i andra länder. Mål och arbetssätt är också något som skiljer olika länder åt och som ULV arbetar med. Kulturella skillnader när det gäller vad som tas upp i undervisningen är mycket viktigt. En utbildad idrottslärare från Brasilien uttryckte det så här. Hen var på praktik och de skulle ha orientering. Hen hade aldrig hört talas om orientering och läraren på praktikplatsen blev förvånad när respondenten inte visste vad orientering var. Praktikanten fick då se hur det gick till på denna orienteringsdag och hen tyckte att det var väldigt viktigt att vara med och delta i arbetet för att helt förstå vad det handlade om. Nu kan även hen undervisa i orientering när hon börjar arbeta. Vid ULV lägger lärarna stor vikt vid kulturella och språkliga skillnader och det är mycket positivt anser våra respondenter. En av dem uttrycker det så här:

Det är jättebra att lära mig hur det fungerar i Sverige. Vilka ledande riktlinjer man har här, om undervisning, styrdokument och läroplaner. Jag tycker det är lärorikt och vi diskuterar ur olika spektra. Nu förstår jag mycket bättre om varför vi måste göra si och så, jo för att forskningen säger det.

Visst finns det skillnad mellan länder när det gäller skolsystem och upplägg med prov, nationella prov med mera. Men det viktigaste i läraryrket menar respondenterna ändå är ”...målet med läraryrket är att utveckla barnet och målet är sak samma i Sverige”.

Vår sista fråga var om de hade något de ville dela med sig av som vi missat att fråga. Något de flesta då talade om var att de visste att läraryrket var ett bristyrke och av den orsaken hoppades våra respondenter att de skulle få en anställning efter utbildningens slut då de var behöriga att undervisa. En av våra respondenter säger så här:

Jag vet att jag kommer ha jobb, jag kan många språk och samhället behöver sådana som jag. Det blir lättare för elever med olika etnisk bakgrund om det finns lärare som kan flera språk. Även för rektorer, lärare och för vissa föräldrar som kanske inte kan svenska språket så bra, då är man på plats och kan tolka eller översätta.

6 Analys

6.1 Upplevelser på väg mot ULV

Resultatet av vår undersökning visar att våra respondenter känt ett hopp inför en ny start i ett nytt land även om det för vissa av respondenterna har varit en påtvingad brytpunkt (Hodkinson och Sparks 1997, 38-41). Hoppet har sakta försvunnit då de märkt att det finns ett system i samhället som de inte förstår. På grund av att man inte har så stort ekonomiskt, kulturellt eller socialt kapital är det svårt att ta sig fram i tillvaron. Först hamnar man i en process för att få någonstans att bo sedan är det dags att skrivas in på vuxenutbildningen som har ett kösystem där man kan få vänta till det finns plats. När man sedan studerar svenska så är det först sfi sedan svenska på grundskolenivå för att till sist läsa gymnasienivå som ger behörighet att söka till ULV. Här hamnar respondenterna i vad Donald E Super nämner som en minicykel eftersom karriären är instabil på grund av de förändringar man varit med om och man upplever att man får börja om i sin karriär (Patton och McMahon 2006, 54)

.

Respondenterna har mist sina yrkesroller och det har gjort att de känt stor frustation. Att mista sitt yrke kan för många jämställas med att mista sin identitet (Angelöw och Jonsson 2000, 36-37). Tyvärr har respondenterna lite sent fått information om hur de ska gå tillväga för att få sina betyg översatta och validerade via UHR. Det är av stor vikt att få den informationen i tid eftersom det sedan kan ta upp till ett år att få svar. En av respondenterna hade blivit erbjuden att läsa omvårdnadsprogrammet för att det fanns arbete att söka inom omvårdnad. Hade hen fått information om att det fanns möjlighet att fortsätta med sitt läraryrke hade det naturligtvis varit det första valet. Istället har det tagit ett antal år för individen att äntligen hamna rätt. Hur ska man veta vad man ska välja när man inte vet vad det finns att välja emellan var en fundering hen delgav oss.

Flera respondenter har haft kortare arbeten men det har varit omöjligt att få ett fast arbete. Erbjudanden som vikariat eller timanställning alternativt att bli inringd när det behövs har några fått. Detta upplever våra respondenter som en otrygg framtid som gör att man inte kan planera något, man vet inte varken när man ska arbeta eller vad man

kommer att tjäna. Enligt Angelöw och Jonsson (2000, 36-37) så är det viktigt för respondenterna att ha ett arbete inte minst för att individen känner sig viktig både för samhället och familjen. Flera av respondenterna vet att det är lärarbrist i Sverige och har känt en frustation för att inte kunna arbeta med det de en gång utbildat sig till på grund av att de inte informerats om vilka vägar de kan gå. Det vi upplevt kring våra respondenter är att de som nu läser vid ULV är mycket handlingskraftiga individer som på olika sätt försökt att ordna sin situation i Sverige. En av respondenterna säger att:

Jag har jobbat på fritidshem men det blev aldrig något fast jobb och man kan inte ha det så, det är osäkert och man mår inte bra. Ibland har man vikariat men annars blir man inringd när det behövs. Jag tröttnade och blev arg och kom till en moment, då började jag kolla och leta på internet och ringde runt och då var det någon som gav mig numret hit till universitetet.

Ett gemensamt drag är att alla har varit ledsna och uppgivna för att det varit så svårt att komma in på arbetsmarknaden fast de haft en lärarexamen med sig till Sverige. Samtliga hade förhoppningar att kunna arbeta som lärare i Sverige när de anlände hit. Flera uttryckte stor frustration och uttryckte sig mycket starkt kring detta vilket även visade sig i att deras tal blev starkare och deras kroppsspråk yvigare.

Fler av våra respondenter har antingen själva genom sökande hittat information om ULV eller av vänner respektive bekanta fått reda på att de kan fortsätta med sitt läraryrke om de läser på ULV. En av våra respondenter har fått information via vuxenutbildningen, de andra har antingen själva eller först efter flera möten med myndighetspersoner fått information. Det hänger mycket på hur den personal de först mött har väglett dem anser de. Respondenterna har både varit ledsna och upplevt frustation på grund av att de har upplevt att flera år gått till spillo. Här har respondenterna varit i utforskande och etablerande faser och de försöker komma till en uppehållande fas i det nya samhället där de ska kunna få tillbaka sin yrkesstatus (Patton och McMahon 2006, 56-57).

6.2 Upplevelser vid och förväntningarna på ULV

Vi har märkt på våra respondenter att deras tålamod är begränsat. De har en akademisk examen och arbetslivserfarenhet från sitt tidigare hemland och nu måste de studera i två år. Det är något som irriterar dem och det är bland annat därför de är så frustrerade när de talar om hur lång tid det har tagit för dem att komma till ULV. De vill nu kunna försörja sig själva och vissa kan hamna i rollkonflikt och rollförlust när de tvingas gå tillbaka till det utforskande stadiet. De lovordar ULV som de tycker är en mycket bra utbildning men de tycker att den är för lång och vill att den så snabbt som möjligt ska var klar. Respondenternas förväntningar på ULV är höga och de tror alla att de kommer att ha arbete när utbildningen är klar. Våra respondenter tycker att de blivit väl bemötta av kontaktpersonerna som arbetar med ULV, både vid första kontakten och under den tid de studerat där. Upplägget är väl organiserat och man vet vad som ska göras och när. De har ett stort stöd i läraren som de lovordar. Respondenterna pratar varmt om praktiken det gör det lättare för dem att förstå upplägget i den svenska skolan. Några av dem arbetar redan inom skolan men efter utbildningen är de behöriga att sätta betyg och kan därmed få ett fast arbete. De flesta har gedigna språkkunskaper och tror att även det kommer att öppna dörrar för dem då de kan hjälpa nykomna elever och bistå med hjälp som tolk till exempel vid föräldramöten. Våra respondenter har ställt frågan om varför det inte finns ett bättre system för att hjälpa utländska akademiker ut i arbete särskilt vid bristyrken. Detta är en anledning till att vi velat studera detta i vår uppsats för att få reda på var det brister när det gäller att få ut utländska akademiker i arbete.

6.3 Skillnader på svensk lärarkultur och icke svensk

lärarkultur

Alla respondenter är eniga om att praktiken inom utbildningen det bästa. De får i skolmiljö se hur lärare planerar lektioner och samtidigt får de kunskaper i hur olika styrdokument ser ut och hur skolan väljer att arbeta med dem. Bourdieus begrepp kapital och fält (Bourdieu 1996, 22) får här en betydelse för våra respondenter. De kan utöka sitt kapital när de är ute på praktik och kan se vad som gäller och hur det fungerar.

Individerna vidgar även sitt fält då de skaffar nya kontakter på praktikplatser. På universitetet har de läst och diskuterat olika styrplaner, styrdokument och läroplaner. Respondenterna menar att det är bra att få denna kunskap då systemen mellan länder är uppbyggda på olika sätt. Våra respondenter är ämneslärare och har en bred kunskap i sitt ämne. De ämnen som finns representerade hos våra respondenter är matematik, engelska, franska, japanska, idrott, bild och form (konst) och respondenterna upplever att det inte skiljer sig så mycket just när det gäller ämneskunskaperna utan mer vid upplägg och planering av undervisning. Det våra respondenter upplever som en stor skillnad är lärarrollen. Här i Sverige har eleverna mindre respekt för läraren och de är förvånade över att eleverna på lektionstid öppet kan använda sina mobiltelefoner och att vissa lärare tillåter musik under lektionstid. De ser även stora skillnader i elevers uppmärksamhet som till exempel när läraren har en genomgång på tavlan så kan vissa elever sitta och prata, detta gör att eleverna inte hänger med i undervisningen och att läraren åter behöver berätta samma sak. Det stör också andra elever när det inte är tyst och lugnt i klassrummet. Någon av respondenterna menar att det kan vara för att skolan inte ger något straff om man inte sköter sig. Bourdieu (1996, 20-21) lyfter begreppet habitus och menar att man präglas av det sociala arvet, som är något man har med sig från sin uppväxt, till exempel åsikter och synsätt. På grund av det menar en respondent att straff kan löna sig för att få fokus på elever som är störande och inte har fått med sig ett bra skolbeteende hemifrån.

6.4 Slutsatser

Utifrån teorier och begrepp har vi läst och reflekterat kring våra respondenters situation. Vi har mottagit deras upplevelser, förväntningar och tankar kring arbetslivet i Sverige. Vägen till ULV har för en majoritet av dem varit lång. Flytten till Sverige har inneburit stora förändringar vare sig brytpunkten för dem har varit påtvingad eller självinitierad. Från den position de haft i det tidigare hemlandet har respondenternas roller förändrats både yrkesmässigt och privat. De har behövt vidga sitt fält och införskaffa sig kapital för att få tillbaka sin yrkesroll och yrkesidentitet. Efter att ha studerat sfi och svenska som andraspråk samt väntat på att få sina betyg översatta hos UHR har flera av respondenterna läst ämnen och kurser de inte har haft någon nytta av. Många har också

arbeta med vikariat och kortare anställningar för att kunna försörja sig och sina familjer. Hoppet om läraryrket har levt då de vetat att lärare är ett bristyrke i Sverige. Trots att ha känt hopp inför det nya livet har besvikelsen ibland infunnit sig då det tagit längre tid än de trott att få ett arbete.

Nu är våra respondenter på god väg att få tillbaka sin yrkesroll. Deras upplevelser av utbildningen är hittills positiv och de menar att det är ett bra upplägg och att de får lära sig mycket om hur den svenska skolan fungerar. Då det ingår praktik i utbildningen ger det våra respondenter en verklig insyn. Praktiken är alla mycket positiva till. Dock önskar de att utbildningen vore kortare då de redan utbildat sig i fyra år i sitt tidigare hemland och sedan studerat svenska på olika nivåer i flera år för att bli behörig till ULV. Alla hyser stort hopp och tror att de kommer ha arbete när utbildningen är färdig, de vet att Sverige lider brist på utbildade lärare och ser sig också som en extra tillgång i och med att de alla är flerspråkiga. Visst finns det skillnader på skolsystem och lärarkultur men det finns inget som visar att det ena landets skola är bättre än det andra anser de. En av skillnaderna enligt respondenterna är att lärare har högre status i deras tidigare hemländer och att elever har större respekt för lärare, det hänger ihop anser de. Vidare menar de att yrket går ut på är att fånga elevers intresse och på ett bra sätt kunna förmedla sin kunskap och vara där för eleverna, det är det samma i vilket land du än befinner dig. Då vi själva har erfarenhet av att arbeta med vuxenutbildning och sett de problem vi lyfter i denna uppsats på nära håll har det för oss varit intressant att undersöka detta närmare. Vi har inriktat oss på lärare med anledning av att det är ett bristyrke. Vi har förstått att Sverige delar detta dilemma med andra länder och bristyrken finns inom fler yrkeskategorier. Hur ska vi arbeta för att få bukt med problemen är en fråga vi ställer oss.

7 Diskussion

Vårt syfte med studien har varit att undersöka utrikes födda lärares upplevelser på väg till en lärartjänst i Sverige. De har lärarexamen från sitt hemland men behöver komplettera sin examen för att få svensk lärarlegitimation. Resultatet visar att för de flesta respondenter har det tagit lång tid innan de fått veta att det finns möjligheter för dem att kunna arbeta som lärare även i Sverige. Många har inte fått information om hur man kan ta sig vidare. När de sen fått information om att de måste lämna sina utländska betyg för bedömning hos UHR har det för vissa tagit ett helt år att få svar. Flera av våra respondenter har läst flera ämnen och någon har blivit rekommenderad att läsa en helt ny utbildning på vuxenutbildningen fast hen berättat att en lärarutbildning från det forna hemlandet finns i bagaget. Många av respondenterna känner sig besvikna och upplever att många år har gått till spillo. Några har haft många olika ströjobb för att kunna försörja sig och sin familj vilket gjort att de känner sig trötta och slitna. Till ULV är de alla mycket positiva. De vill lära sig så mycket om den svenska skolan och lärarrollen som möjligt. Respondenterna som nyligen varit ute på praktik berättar entusiastiskt om att de fått mycket god insikt i lärarrollen och det svenska skolsystemet. Våra respondenter är idag positiva då de äntligen vet att de snart får sin legitimation för att kunna undervisa och därmed ett fast arbete. Att äntligen få känna en trygghet och inte oroa sig för sin inkomst varje månad, men lika viktigt är att de till slut får arbeta med sitt yrke, lärare.

7.1 Åtgärder för utrikes födda akademiker

Utrikes födda akademiker är en grupp individer som det svenska samhället inte tagit till vara. Runt om i världen vidtas olika åtgärder för att komma till rätta med detta komplexa problem. Ett bättre tillvaratagande av dessa individers kunskaper och kompetenser skulle tillfredsställa ett flertal behov i samhället, inte minst i arbets- och föreningslivet. Det skulle även öka den kulturella förståelsen och mångfalden skulle

kunna bli en självklar del i den svenska vardagen (Jönsson och Rubinstein 2006, 67). I Sverige finns det bristyrken och ett av dem är lärare. Därför har det i Sverige satsats på kompletteringsutbildning för utrikes födda akademiker med syfte att öka andelen utländska lärare i skolan (Jönsson och Rubinstein 2006, 70). Den kompletteringsutbildning vi här talar om, ULV är en praktisk-pedagogisk utbildning som ger lärarbehörighet. Utbildningen syftar även till att dessa individer ska ha lättare att komma in i lärarrollen i det nya landet. Bristyrken talar man om i fler länder än Sverige. I en engelsk artikel skriver två forskare att antalet läkare som utbildas inte räcker till för att möta behovet i Storbritannien (Kofman och Raghuram 2002; 2077). Frågan efter läkarvård vård har tilltagit då den äldre befolkningen har ökat och behovet av utbildade läkare har därmed vuxit. Något som också påverkat situationen är att läkarlöner och arbetsvillkor har förändrats till det sämre och med det har yrket blivit mindre eftersträvansvärt (Kofman och Raghuram 2002; 2075). För att få bukt med dilemmat i Storbritannien har utrikes födda läkare tillåtelse att börja arbeta omedelbart, till och med innan de fått uppehållstillstånd (Kofman och Raghuram 2002; 2076). Det är intressant för oss i Sverige att se hur andra länder arbetar med liknande problem till exempel när det gäller bristyrken.

7.2 Metodval

Vårt metodval har varit kvalitativ metod vilket passat vårt syfte, detta har gjort att vi har fått en helhetsförståelse för våra respondenters upplevelser. Intervjuerna har lett till att vi kunnat urskilja handlingsmönster hos individerna när det gäller möjligheter och hinder som immigrant. Urvalet av respondenter har varit att de själva fått välja om de velat vara med i vår studie och därför varit öppna och gärna delat med sig av sina upplevelser. Vid en kvalitativ metod finns det även möjlighet att ställa följdfrågor om det behövs och det berikar materialet. Hade vi använt oss av en kvantitativ metod hade vi fått mer fakta men mindre upplevelser, vi hade inte heller träffat individerna och kunnat läsa av gester och kroppsspråk vilket förstärkt vissa uttalanden vid intervjuerna.

Referenslista

Ahmadi, Nader (redaktör). 2003. Ungdom, kulturmöten, identitet. 2:3 (rev.) uppl. Stockholm Liber AB.

Angelöw, Bosse och Jonsson, Thom. 2000. Introduktion till socialpsykologi. 2. (rev.) uppl. Lund: studentlitteratur.

Arbetsförmedlingen 2015. Arbetsförmedlingens återrapportering 2014. Uppdrag till arbetsförmedlingen att utveckla metoderna för och omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. Regerings uppdrag.

Banerjee, Rupa och Phan, Mai. 2014. Licensing requirements and occupational

mobility among highly skilled new immigrants in Canada. Canada, Quebec:

Département des relations industrielles, université Laval.

Bjurling, Carolina. 2004. Komma till sin rätt. Om invandrade akademikers väg till

kvalificerade arbeten: hinder och öppningar. Stockholm: Högskoleverket.

Bourdieu, Pierre. 1996. Homo academicus. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Bourdieu, Pierre. 2008. Reproduktionen. Lund: Arkiv förlag.

Edström, Josefin. 2015. Vad kostar en akademiker: En jämförelse av

utbildningskostnaden för en svenskutbildad och en invandrad akademiker. Sveriges

Giddens, Anthony. Sociology. 2009. Cambridge: Polity Press.

Göransson, Anita 2005. Ds 2005:12 Makten och mångfalden: Utländsk bakgrund

-tillgång eller hinder på vägen. Stockholm: Regeringskansliet.

Hodkinson, Phil och Sparkes, Andrew. C. 1997. Careership: a sociological theory of

career decision making. British Journal of Sociology of Education, Vol 18, No 1.

Jönsson, Annelis och Rubinstein Reich, Lena. 2006. Invandrade lärares

arbetssituation och läraridentitet - efter fyra år som lärare i den svenska skolan.

Malmö högskola.

http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/handle/2043/8153/invandrade%20larares %20arbetssituation.pdf?sequence=3 (Hämtad 2015-04-20).

Kofman, Eleonore och Raghuram, Parvati. 2002. The state, skilled labour markets, and

immigration: the case of doctors in England. Nottingham: Nottingham Trent

University, Department of International studies.

Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Lundh, Christer. 2010. Invandringen till Sverige. Stockholm: SNS Förlag.

Lärarförbundet 2015. 8 fakta om lärarbristen. Artikel från Lärarförbundets hemsida.

Nationalencyklopedin. 1992. Invandring 1. Band 9 sidan 533. Höganäs: Bra böcker AB.