• No results found

Vad ska jag göra nu då? En litteraturstudie om sjuksköterskans psykiska reaktioner på kritiska händelser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vad ska jag göra nu då? En litteraturstudie om sjuksköterskans psykiska reaktioner på kritiska händelser"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

Vad ska jag göra nu då?

En litteraturstudie om sjuksköterskans psykiska

reaktioner på kritiska händelser

Rasmus Hermansson

Examensarbete i omvårdnad Malmö Högskola 51-60 poäng Hälsa & Samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

(2)

2

Vad ska jag göra nu då?

En litteraturstudie om sjuksköterskans psykiska

reaktioner på kritiska händelser

Rasmus Hermansson

Hermansson, R. Vad ska jag göra nu då? En litteraturstudie om sjuksköterskans psykiska reaktioner på kritiska händelser. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde: omvårdnad, 2006.

Denna litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskans psykiska reaktioner vid kritiska händelser. Frågeställningarna var: vad upplever sjuksköterskan som en kritisk händelse? Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska händelser? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans reaktioner? Hur påverkar tillfälle till reflektion sjuksköterskan? Databaserna som studierna söktes i är Cochrane Library,

PubMed, ISI (Social Citation Index) och i Cinahl. Studien baseras på sju

vetenskapliga studier, baserade både på kvantitativ och kvalitativ grund. Studierna granskades utifrån kriterier för vetenskaplighet (Polit et al 2001). Därefter

användes modifierade mallar för kvalitetsbedömning (Willman & Stoltz 2002). Litteraturstudien visade att sjuksköterskor ansåg att händelser som rör barn som varit utsatta för olägenheter samt självmord/självmordsförsök hos en arbetskamrat var kritiska händelser. Erfarenhet påverkar sjuksköterskans reaktioner.

Sjuksköterskor önskar stöd i efterförloppet av en kritisk händelse.

(3)

3

What shall I do now?

A literature review regarding nurses´

psychological reactions to critical incidents.

Rasmus Hermansson

Hermansson, R. What shall I do now? A literature review regarding nurses’ psychological reactions to critical incidents. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.

The aims and questions in this literature review were to identify nurses´ psychological reactions at critical incidents. The questions were: What does a nurse perceive as critical incidents? How does the nurse react when critical incidents occur? Which factors influences the nurse’s reactions? How does the opportunity to reflect affect the nurse? Data research was made in different databases: Cochrane Library, Pubmed, ISI (Social Citation Index) and Cinahl. This literature review is based on seven scientific studies, both qualitative and quantitative. The studies were reviewed by using criteria for scientific studies (Polit et al 2001). For qualitative assessment modified templates based on Willman & Stoltz (2002) were used. The results showed that nurses´ considered critical incidents as events including children who have been exposed to

difficulties and suicide/suicide attempts among co-workers. Experience affects nurse’s reaction to a critical incident. The nurses would like to have more social support after a critical incident.

(4)

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Psykiska reaktioner 5 Coping 6 Debriefing/Reflektion 7 Stress 7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8

METOD 8 Artikelsökning 8 Inklusionskriterier 9 Exklusionskriterier 9 Artikelgranskning 9 Databearbetning 11 RESULTAT 11

Vad upplever sjuksköterskan som en kritisk händelse? 11 Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska händelser? 13 Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans reaktioner? 14 Hur påverkar tillfälle till reflektion sjuksköterskan? 15

DISKUSSION 16

Metoddiskussion 16

Resultatdiskussion 17

Vad upplever sjuksköterskan som en kritisk händelse? 17 Hur reagerar sjuksköterskan inför vid kritiska händelser? 17 Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans reaktioner? 18 Hur påverkar tillfälle till reflektion sjuksköterskan? 18

Slutsats 19

REFERENSER 20

(5)

5

INLEDNING

Denna uppsats kommer att handla om vad sjuksköterskan upplever som kritiska händelser och hur hon/han reagerar på dessa. Ämnet är intressant eftersom alla sjuksköterskor förr eller senare kommer att hamna i en situation som är av kritisk karaktär. Jag har själv arbetat inom akutsjukvården och är intresserad av hur detta påverkar sjuksköterskan och vilka faktorer som spelar in för att sjuksköterskan ska kunna hantera kritiska situationer. Att få en ökad kunskap och på så sätt vara förberedd på hur sjuksköterskan reagerar och vad man kan göra för att minska reaktionen på en kritisk situation kan tänkas vara av värde för ens framtida kliniska praxis.

BAKGRUND

Den definition som Mitchell et al (2003) ger på en kritisk händelse är den som kommer att användas i denna litteraturstudie. Mitchell et al (2003) menar att plötsligt sker en händelse, denna händelse stör personens/personernas känsla av kontroll och tilltro till omgivningen. Efter en sådan händelse kan en så stark känslomässig reaktion utvecklas att den kan vara ett hinder för individen att vara kapabel att fungera vid den kritiska händelsen, till och med vid ett senare tillfälle. Denna känslomässiga reaktion kan ge alltifrån en normal stressreaktion till post-traumatisk stress syndrom (Mitchell et al 2003).

Enligt Buijssen (1998) så är sjuksköterskan i sitt yrke utsatt för extrema händelser som kan vara starkt känsloladdade. Vad sjuksköterskan kan uppleva i sitt yrke på kort tid är kanske vad en genomsnittsperson upplever på en hel livstid (anfört arbete: a a). Iacono (2002) menar att även personal som är beredda på oväntade händelser, t ex ambulanspersonal, kan reagera på situationer som ger dem så starka känslomässiga reaktioner att deras kapacitet att fungera kan bli nedsatt även efter den kritiska händelsen.

Psykiska reaktioner

Buijssen (1998) definition på en traumatisk händelse är ”varje händelse som

förorsakar en ovanligt stark reaktion hos en individ” (s.99). Ordet trauma

kommer ursprungligen ifrån grekiskan och betyder sår. Reaktionerna på en traumatisk händelse varierar enligt Buijssen (1998) och graden av lidande skiljer sig åt. De psykiska reaktionerna kan för vissa individer vara minimala, medan för andra ge långvariga problem. Reaktionerna hos de sjuksköterskor som drabbas kan visa sig på olika sätt, även detta är individuellt. En del blir tysta, andra blir dystra/cyniska eller aggressiva, vissa söker tröst i form av missbruk t ex alkohol, cigaretter och mat. Känslor såsom rädsla, sorg, skuld, maktlöshet och hopp kan även förekomma (a a).

Enligt Buijssen (1998) så innebär en längre konfrontation med en händelse större risk för framtida problem. Vissa sjuksköterskor har lättare än andra att utveckla problem i efterförloppet t ex har en sjuksköterska som tidigare utsatts för traumatiska händelser med en tendens till att underkuva sina känslor svårare att

(6)

6 hantera dessa än andra sjuksköterskor. Andra riskfaktorer som kan påverka

sjuksköterskan kan vara: begränsad möjlighet att förutse chockhändelser, begränsad möjlighet till kontroll under händelseförloppet, identifikation med offret, inbillad/reell skuld till händelse. Det finns även viktiga skyddsfaktorer: möjlighet till förutsägande av en chockhändelse, möjlighet till kontroll över en sådan händelse, socialt stöd och en god bemästringsförmåga.

Normalt sett avtar reaktionerna inom några veckors tid, men om detta inte sker och de starka känslomässiga reaktionerna finns kvar efter minst en månad, kan personen ha drabbats av en posttraumatisk stress-störning (PTSD). Detta innebär bland annat att den drabbade personen vid upprepade tillfällen och på ett verkligt sätt återupplever den aktuella händelsen. En person/sjuksköterska som drabbats av ett trauma upplever symtomen växelvis. Denne växlar mellan två lägen,

återupplevelse av incidenten i sin helhet och fullständigt förnekande (Buijssen 1998).

Enligt Caplan (Cullberg 1996) så kan en krisupplevelse påverka personens funktionsnivå på olika sätt. Caplan delar in krisen i fyra grader, beroende på krisens styrka. Vid den lägsta graden har man en normal

problemlösningskapacitet. Vid den andra graden drabbas man av ineffektivitet. Tredje gradens funktionspåverkan tvingar mobilisering av inre och yttre resurser för en viss grad av funktionsnivå. Den fjärde och starkaste ger en så stark reaktion så att människan inte har förmåga till att klara sig själv med hjälp av egna

resurser.

Cullberg (1996) beskriver att när en person är i ett kristillstånd har denne upplevt en situation som de reaktioner och erfarenheter individen har inte räcker till för att kunna hantera. Han menar vidare att det finns olika faktorer att ha i beaktande vid utvecklande av en kris, bland annat beskriver han vikten av socialtstöd och att ibland kan små saker vara utlösande faktorer: ”…man kan ibland se hur ytligt sett

ganska triviala händelser vekar krisutlösande i en familj som lever under stark spänning. Händelsen fungerar då som tändhatten som spränger krutladdningen” (s 17). Individer kan reagera olika beroende på vad händelsen har för inre

betydelse för den drabbade.

Coping

Coping kommer från verbet cope. Cope översatt från engelska till svenska från Nationalencyklopedin (2006) är ”att klara det eller att klara av”. Lazarus & Folkman (1991) menar att coping är en medlare av känslor, coping berör känslomässiga reaktioner. Coping är ett försök att hantera stressfulla krav och består av försök till att hantera specifika krav som anstränger eller överstiger de resurser personen har genom tänkande och uppförande. Det finns två olika sorters funktioner av coping, den ena är problemfokuserad och den andra är

känslofokuserad. Lazarus & Folkman (1991) menar att problemfokuserad coping är direkta och aktiva strategier för problemlösning och hantering av svåra

situationer genom t ex; objektivt bedöma situationen, göra en analys av orsaken till problemet, definition och avgränsning av problemet och försök att förändra situationen eller förhindra att den kommer igen. Känslofokuserad coping är en strategi till att vilja förändra upplevelsen av situationen med t ex; att bagatellisera allvaret, använda ironi och humor, arbeta, tröstäta och att undvika situationen. Lazarus & Folkman (1991) menar att ingen coping strategi är betraktad som bättre

(7)

7 än den andra utan en bedömning ska göras utifrån sambandet med hela innehållet av situationen.

Debriefing/Reflektion

Enligt Sivertsson (1996) är debriefing från början en del av katastrofpsykiatrin. Forskning som bedrivits har riktat in sig på människors reaktioner och behov av rehabilitering efter svåra, traumatiska händelser. Debriefing innebär i praktiken att man i grupp samtalar om sina tankar, känslor, intryck och handlingar i en svår händelse. Syftet med debriefing är att mildra psykiska stressreaktioner och chockupplevelser. Under debriefing samtalen bearbetas händelsen i fråga med önskan om minskad stress av händelsen för individen. Debriefing bör påbörjas så fort som möjligt, helst inom det första dygnet för att minska problem i

efterförloppet. När det gäller bearbetning finns det speciella områden att ta i beaktning; ta reda på den egentliga händelsen samt att försöka reda ut känslorna och sinnesintrycken därav (Sivertsson 1996).

Stress

Sjöström och Johansson (2000) beskriver att känna trygghet i arbetet gör att man kan arbeta lugnt, med framförhållning och att inte i stressade situationer bli för upphetsad eller hämmad. Stressreaktioner enligt Larsson (1988) som kan uppstå hos sjukvårdspersonal, som kan tänkas fördröja en insats, är t ex desorientering, förlust av objektivitet, förmåga till alternativa handlingssätt och prioritering mellan uppgifter. Bronsberg & Vestlund (2004) beskriver mekanismen som utlöses vid en stressreaktion som den som hjälper människan att fly eller kämpa. Stressreaktionen är främst avsedd för överlevnad och den fungerar bäst under en kort stund, inte mer än ett par timmar. Det finns två typer av stress: positiv och negativ. Positiv stress kan innebära att en person känner spänning och stimulans i en stressad situation. Negativ stress innebär att personen ifråga inte känner att dennes förmåga/kompetens räcker till för att besvara de krav som ställs. Negativ stress kan i slutändan leda till somatiska symtom samt ge en negativ påverkan socialt, känslomässigt och tankemässigt. Exempel på detta kan vara att uppleva olust, försvunnen glädje, irritation, dåligt självförtroende med känslor som att känna sig värdelös, maktlös och otillräcklig. Ytterligare kan det leda till en vilja till att isolera och distansera sig som t ex skydd från fler påfrestningar, relationer och svårigheter med att sätta sig in i hur andra har det på grund av bristande engagemang. En negativ bild på andra och livet, ett hårt och cyniskt beteende kan göra sig gällande (a a).

(8)

8

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Föreliggande studies syfte är att belysa sjuksköterskans psykiska reaktioner vid kritiska händelser.

Frågeställningar som önskas besvaras är:

? Vad upplever sjuksköterskan som en kritisk händelse?

? Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska händelser?

? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans reaktioner?

? Hur påverkar tillfälle till reflektion sjuksköterskan?

METOD

Denna studie är en litteraturstudie. Enligt Polit et al (2001) är en litteraturstudie en kritisk sammanfattning som gjorts av forskning på ett område, som ofta sätter ett forskningsproblem i ett sammanhang eller ligger till grund för ett projekt.

Litteraturstudiens metod beskrivs under tre rubriker.

Artikelsökning

Artiklar söktes i databaserna Cochrane Library, PubMed, ISI (Social Citation Index) och referenser söktes i Cinahl. PubMed valdes därför att den innefattar MedLine som är den primära databasen inom omvårdnad och medicin med referenser från 1960-talet enligt Willman & Stoltz (2002). Databasen Cinahl valdes för att den innehåller referenser till omvårdnads tidskrifter. Sökningen genomfördes även på PsychInfo genom Cinahl för att eventuellt hitta studier i ämnet med psykologisk inriktning. Cochrane Library genomsöktes på grund av att den innehåller sex stycken databaser med olika inriktningar inom hälso- &

sjukvård (a a). Även ISI (Social Citation Index) användes för att finna referenser till studier i ämnet med inriktning på beteendevetenskap.

Sökord valdes som svarade mot syftet: nurse, emergency, emotion, debriefing, critical incident, experience, cardiopulmonary resucitation, response. Sökord kombinerades sedan för avgränsning med en så kallad boolesk sökning, detta gjordes med termerna AND, OR, NOT och *(trunkering). Sökord som resulterade i använda artiklar för resultatet finns i tabell 1: artikelsökning.

En manuell sökning gjordes för en av artiklarna. Efter att ha sett igenom referenslistan på en artikel som delgivits under tidigare tillfälle fann jag en referens som kunde vara av värde. En sökning på författarnamnet (Murphy) kombinerat med sökordet cardiopulmonary resuscitation i PubMed gav 28 träffar, efter sex lästa abstracts resulterade det i 1 använd artikel: Murphy & Fitzsimons (2004).

(9)

9

Tabell 1. Artikelsökning

Databas Sökord Begrän sningar Träffar Lästa titlar Lästa Abstracts Använda artiklar

Pubmed emergency AND nurse

AND emotion

- 71 40 11 1

Pubmed emergency AND nurse AND debriefing - 13 13 5 1 Pubmed nurse* AND Critical Incident AND experience - 39 39 9 1 Pubmed nurse* AND “cardiopulmonar y resuscitation" AND reaction* - 5 5 5 1 Pubmed nurse* AND critical incidents AND experience* abstract + English 39 39 39 1

Pubmed Murphy AND

“cardiopulmonar y resuscitation"

- 28 28 6 1

ISI nurse* AND

critical incidents AND response

- 4 4 1 1

Totalt 201 168 76 7 Inklusionskriterier

Någon avgränsning tidsmässigt för när artiklarna publicerades är inte gjord, eftersom artiklarna handlar om mänskliga reaktioner/beteenden och kan därför antas att de inte har ändrats. Dock är de flesta av studierna som inkluderats publicerade under senare år. I vilket land studierna gjorts har inte tagits i beaktning eftersom det har varit svårt att hitta relevanta studier.

Exklusionskriterier

På grund av tidsbrist uteslöts de artiklar som inte gick att hämta i fulltext från de använda databaserna.

Artikelgranskning

På dessa redovisade sökord i tabellen ovan lästes 76 abstracts. Av dessa sökningar bedömdes 7 artiklar att vara intressanta för vidare granskning. Granskningen av den vetenskapliga strukturen på dessa artiklar genomfördes enligt Polit et al (2001) kriterier för vetenskaplighet (se bilaga 1). Alla artiklarna som visas i tabell 1 uppfyllde dessa kriterier och ansågs vetenskapliga För en mer noggrann

genomgång av kvalitet på artiklarna valdes det att göra en kvalitetsbedömning. Kvalitetsbedömningen på dessa sju studier gjordes genom modifikation av de mallar som Willman & Stoltz (2002) presenterar för kvalitetsbedömning av kvalitativa och kvantitativa studier. Den kvantitativa mallen förändrades genom att frågor från den kvalitativa bedömningen kombinerades med de kvantitativa frågorna. Det var svårt att avgöra om studierna var kvalitativa eller kvantitativa, så de originalmallar som presenterades var tvungna att omformuleras. Vissa av de kvantitativa studiernas syften var kvalitativt inriktade därav var det svårt att

(10)

10 kvalitetsbedöma dessa artiklar endast efter den kvantitativa mallen. Frågor som ansågs vara av värde även för de kvantitativa studierna var t ex: Är

beskrivning/analys adekvat? Redovisades resultatet klart och tydligt?

Kvalitetsbedömning gjordes i omgångar, för att få en djupare inblick i artiklarna. Dessa kan enligt Willman & Stoltz (2002) värderas i bra, medel eller dålig kvalitet. Bra kvalitet: För att studie skulle värderas som bra kvalitet så skulle den ha en klart beskriven kontext, motsvarat urval, en tydligt beskriven

datainsamlingsmetod och dataanalys, samt att det resultat som visades var tydligt och logiskt presenterat. Medelkvalitet: Något av ovanstående kriterier uppföljdes inte. Dålig kvalitet: Om flera av de nämnda kriterierna inte uppfylldes. Denna kvalitetsbedömning sammanfattas i bilaga 2 och 3. De sju vetenskapliga artiklarna refereras under resultat. En kort presentation av artiklarna finns i tabell 2:

Beskrivning av inkluderade artiklar.

Tabell 2. Beskrivning av inkluderade artiklar.

Artikel Typ Syfte Metod Validerat använda instrument Strategies used of nurses in a national crisis Hendel, T (2000)

kvantitativ Att undersöka oro och coping strategier av sjuk-sköterskor under en nationell krissituation Ett frågeformulär som 100 sjuksköterskor svarade på. Likert scale Experiences of stress in accident and emergency nurses Help, S (1997).

kvalitativ Hur påverkas sjuk-sköterskor av yrkesrelaterad stress Studien innefattade 51 sjuk-sköterskor som svarade genom enkäter och semistrukturerade intervjuer. General Health Questionnair e Maslach Burnout Inventory. Nurses` perceptions of critical incidents. O`Connor, J & Jeavons, S (2003)

kvantitativ Att ta reda på vilka typer av kliniska händelser sjuk-sköterskor ansåg vara kritiska och om detta påverkas av kvalifikation och arbetsplats Ett frågeformulär som besvarades av 227 sjuk-sköterskor. Likert scale. Nurses´ reactions to Participation in Cardiopulmonary Resuscitation. Pupps, G M et al (1997

kvalitativ Att ta reda på sjuk-sköterskans upplevelser vid deltagande i hjärt-lungräddning Ett frågeformulär som 29 sjuksköterskor besvarade A phenomenological study of early nursing experiences in Hong Kong. Wong, F K Y & Lee, W M (2000)

kvalitativ Att ta reda på sjuk-sköterskors tidiga erfarenheter i professionen

De 77 sjuk-sköterskor som var med i studien skrev varsina essäer

(11)

11

Artikel Typ Syfte Metod Validerat använda instrument

Are health professionals getting caught in the crossfire? The personal

implications of caring for trauma victims. Crabbe, J M (2004)

kvantitativ Att undersöka den långsiktiga psykologiska verkan på läkare och sjuk-sköterskor av att behandla mångfaldiga offer av traumatiska händelser Frågeformulär som både sjuk-sköterskor och läkare besvarade. 42 deltagare IES-R Maslach burnout inventory. Does attendance at an immediate life support course influence nurses` skill deployment during cardiac arrest? Murphy, M & Fitzsimons, D (2004) kvalitativ Påverkas sjuksköterskornas skicklighet i det tekniska utförandet vid en hjärt-lungräddning efter deltagande i en kurs i ämnet Data från alla hjärt- stillestånd samlades in och semistrukturerade intervjuer gjordes med 12 sjuksköterskor. Databearbetning

Efter kvalitetsbedömning granskades artiklarnas resultat för om möjligt finna teman och tematisera. Det framträdde dock inte några klara teman utan studiernas resultat visade sig att svara på denna litteraturstudies frågeställningar. Resultaten kommer därför att presenteras utifrån de frågeställningar som angivits under rubriken syfte och frågeställningar.

RESULTAT

Resultatet kommer att presenteras utifrån frågeställningarna som följer:

? Vad upplever sjuksköterskan som en kritisk händelse?

? Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska händelser?

? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans reaktioner?

? Hur påverkar tillfälle till reflektion sjuksköterskan?

Vad upplever sjuksköterskan som en kritisk händelse?

O´ Connor och Jeavons (2003) har gjort en studie där 227 sjuksköterskor svarar på enkäter om vad de uppfattar som en mycket kritisk händelse. Händelser som sexuellt utnyttjande av barn (68,9 %) och som att barn dör (66,4 %), ansågs av de svarande vara de mest kritiska, följt av arbetskamrater som tar livet av sig (60,7 %), ett barn som skadar sig på grund av missförhållande av en vuxen och kontakt med smittade kroppsvätskor (HIV, hepatit eller TBC 60,6 %). Akuta händelser som t ex andnings eller hjärtstopp ansåg (27,9 %) vara mycket kritiska. De händelser som ansågs ha lägst grad av mycket kritiska var att ge vård till

traumatiserade patienter som har likheter med en själv eller familjemedlemmar i ålder eller utseende (9,9 %) och händelser med stor media bevakning (11,2 %). Det fanns andra kliniska händelser som 56 % av de tillfrågade ansåg vara allmänna stressfaktorer. Dessa var för lite personal, för många patienter, och

(12)

12 oförmåga att ge den vård till den standard som man vill uppnå för att det fattas resurser, tid och personal. Händelser som upplevdes som kritiska men inte givna av enkäterna, tog sjuksköterskorna upp själva. Av dessa inkluderades sexuella trakasserier/överfall, beslut att avsluta liv av en av respirator beroende person som var vid medvetande, organanskaffande och att begå kliniska misstag.

Den vanligast förekommande kritiska händelsen som inträffade under det år som studien gjordes var händelser som innefattade våld (19 % av sjuksköterskorna beskrev detta). Dessa händelser kunde vara t ex fysiskt våld från patient mot sjuksköterska, eller hot från patientens anhöriga.

En studie genomförd av Crabbe (2003) där 38 sjuksköterskor och läkare, med majoritet av sjuksköterskor, svarade på ett frågeformulär på hur känslomässigt störande vissa kritiska händelser var. Det visade sig att den mest känslomässigt störande händelsen, med definition som extremt störande, vara de händelser som innefattade skadade barn (29 %). Även 42 % av sjuksköterskorna ansåg dessa händelser som ganska störande. Självmord/ och eller försök till självmord upplevdes som lite störande av 32 % och inte alls störande av 39%.

Den mest stressfulla upplevelsen under år 2003 (O´ Connor och Jeavons 2003) var en akut situation som andnings eller hjärtstopp följt av att handskas med flera traumatiska händelser under en kort period. När dessa händelser var kombinerade med kategorin våld så svarade 10 % att dessa händelser var de mest stressfulla under det aktuella året.

Wongs & Lees (2004) studie visar vilka händelser som upplevdes som avgörande kritiska händelser under studietiden till sjuksköterska och tidigt i professionen hos sjuksköterskor som läste en vidareutbildning. Genom korta essäer beskrev 77 sjuksköterskor sina upplevelser av deras första avgörande kritiska händelse. De kom fram till olika kategorier där en av dessa var professionell utveckling. Denna kategori delades in tre underkategorier; rolldefinition, initial arbetslivserfarenhet och professionella standarder. Sjuksköterskorna beskrev bland annat att de som studenter kämpade för att hitta sin roll som sjuksköterska och var väldigt oroade för att inte kunna använda sig av teori i praktiken. Av de 77 deltagarna beskrev 25 % svårigheter att fastställa sin nya roll som sjuksköterska som en avgörande kritiskhändelse.

I Wongs & Lees (2004) studie så är den näst mest avgörande kritiska händelsen enligt 28 % av de 77 deltagande sjuksköterskorna mellanmänskliga relationer. Relationer sjuksköterskor emellan ansåg 20 % av de tillfrågade vara en avgörande kritisk händelse respektive 8 % relationer mellan sjuksköterska och patient. Både positiva och negativa reaktioner uppgavs ligga till grund för dessa händelser. När händelser beskrevs som positiva hade detta att göra med en god inlärnings miljö. Detta beskrevs som att sjuksköterskor och läkare tog sig tid att berätta och förklara för sina studenter. Sjuksköterskorna upplevde om det fanns en positiv inlärningsmiljö påverkade detta de mellanmänskliga relationerna. Om relationerna sjuksköterskor mellan fungerade bra underlättade detta sjuksköterskornas

identifiering med de arbetsuppgifter sjuksköterskan utför o s v. Det hjälpte även sjuksköterskorna att förstå att de valt rätt yrke. När en negativ händelse beskrevs handlade det om en sämre inlärningsmiljö. De deltagande sjuksköterskorna beskrev att de som sjuksköterske-studerande blev förolämpade inför andra. En sämre inlärningsmiljö beskrevs påverka sjuksköterskan som studerande i så hög

(13)

13 grad att de övervägde byta yrke medan den positiva miljön hjälpte en studerande att arbeta som sjuksköterska.

Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska händelser?

I Pupps et al (1997) studie svarade 29 sjuksköterskor på ett frågeformulär med öppna svarsalternativ angående deras reaktioner i samband med en HLR situation. De har i sin studie delat in sjuksköterskornas beskrivning av upplevelsen av HLR i fyra kategorier. Dessa var krävande, väl kontrollerade, lärande upplevelse, etiskt utmanande. Känslor som skrämmande, överväldigande, frustrerande, stressigt och att känna sig på fel plats fanns med bland sjuksköterskornas beskrivningar, dessa kategorier beskrivs enligt följande.

Krävande: Om det var en av sjuksköterskans egna patienter som var i behov av HLR upplevdes detta som mer stressfullt än om det hade varit en patient som man inte kände till. Objektivitet uppnåddes lättare om de inte hade någon relation till patienten. Vissa sjuksköterskor funderade på vad de hade gjort för fel som kunde resulterade i en HLR situation (a a).

Väl kontrollerad: Totalt var det nio av 27 sjuksköterskor i Pupps et al (1997) som upplevde sin HLR situation som väl kontrollerad. De upplevde att situationen gick bra på grund av lagarbete eller på grund av den kunskap som de som deltog i situationen hade. En sjuksköterska beskrev en sådan situation:

”basically the adrenalin started flowing and you just do what had to be done” ( s 64).

Lärande situation: Situationen som ett lärdomstillfälle upplevde 2 av de 27 deltagande sjuksköterskorna i a a. En av dessa beskrev situationen som:

”It was very interesting. You learn a lot from participating in a code even if you

do mostly observation” (s 64).

De som upplevde situationen som sådan beskrev också en känsla av att de var glada att där var mer erfarna sjuksköterskor med, detta beskrevs möjliggöra inlärning.

Etiskt utmanande: Diverse etiska dilemman som uppkom beskrevs av fyra av de 27 deltagande. De kände t ex att patienten inte borde bli upplivad En

sjuksköterska beskrev händelsen som deprimerande och etiskt utmanande. (a a) Sjuksköterskorna beskrev både positiva och negativa reaktioner i efterförloppet av en HLR situation. Generellt sett var de känslor som upplevdes sammankopplade med resultatet hos patienten. Sjuksköterskor (11 av 27) angav att de kände sig bra, lättade eller stolta över att patienten hade överlevt. De övriga sjuksköterskorna reagerade dock negativt. De kände sig ledsna, frustrerade, arga, överväldigade, hjälplösa och/eller att deras insats kunde liknas vid ett nederlag. Efter HLR situationen upplevdes diverse svårigheter. Sjuksköterskorna (11 av 27) upplevde svårigheter med att återgå till normalt vårdarbete efter deltagande i HLR, det upplevdes även svårt att hantera patientens familj. Likgiltighet bland läkare och läkare som inte följde rutinerna upplevdes av två stycken sjuksköterskor påverka situationerna negativt. (a a)

(14)

14 Wongs & Lees (2000) studie visar att de händelser som oftast ansågs vara

relaterat till en kritisk händelse var under utbildningsperioden att möta döden t ex genom en misslyckad HLR situation. Sjuksköterskestudenterna upplevde känslor såsom hjälplöshet, frustration, värdelöshet och skuld.

Hendels (2000) studie beskriver 100 sjuksköterskors upplevelser av en kritisk händelse på nationell nivå som krigsberedskap. De upplevde stress med

innebörden av känsla av spänning, gripande, ångest, nervositet och oro. Nervositet och oro upplevdes måttligt och väldigt mycket av 26- 27 % av sjuksköterskorna. En gripande känsla upplevdes måttligt eller väldigt mycket av 22,8 %. Spänning och ångest upplevdes av 16-17 % som måttligt eller väldigt mycket. Även positiva känslor beskrivs, resultatet visar att ca 85 % upplevde lugn och tillfreds måttligt och väldigt mycket. Tillförlit kände 79,9 %, upplevelse av komfort 75,3 % och 67,5 % kände sig avslappnade måttligt eller väldigt mycket.

Av de tillfrågade sjuksköterskorna i Crabbe (2004) uppgav 82 % att deras attityder gentemot patienterna hade förändrats sedan de började jobba på trauma enheten, dock beskrev 42 % sitt jobb som väldigt givande. En känsla av att vara osympatisk mot patienterna uppgav 65 % av de tillfrågade sjuksköterskorna

Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans reaktioner?

I Murphy & Fitzsimons (2004) studie samlades data in genom semi- strukturerade intervjuer med 12 sjuksköterskor samt statistik från alla hjärtstopp under en 12 månaders period. Resultatet visar färdigheter före och efter en kurs i ILS

(immediate life support). Deltagarna i studien upplevde att det efter kursen var en mindre risk att de skulle drabbas av panik vid ett hjärtstopp. Sjuksköterskorna upplevde att de tappade sina kunskaper om de inte fick klinisk erfarenhet

kontinuerligt, de som deltog vid en hjärtstopps situation kort efter kursen vidhöll sina kunskaper bättre. En sjuksköterska i studien beskriver detta som:

”I would have no problem using my skills now. But that’s probably because I got

the chance to use them on soon afterwards.” (s 52)

De deltagande sjuksköterskorna i Murphy & Fitzsimons (2004) studie kände att de kunskaper som de hämtade in genom deltagandet i ILS kursen var en viktig faktor som möjliggjorde förberedelse av patienten innan det att hjärtstoppsteamet var på plats. Sjuksköterskorna upplevde dock en lättnad när hjärtstoppsteamet anlände till platsen. En del kände sig uppmuntrade till att få träna de kunskaper de hämtat in under kursen, medan vissa kände sig överflödiga och alltför

kontrollerade av hjärtstoppsteamet. Äldre och mer rutinerad personal verkade värdera sina kunskaper som underlägsna jämfört med hjärtstoppsteamets:

”There is a limit to how far I am prepared to take it without support.” (s 52)

I Pupps et al (1997) framkom det att vissa sjuksköterskor upplevde att man gjort allting som var möjligt för patienten under HLR situationen. Detta var generellt de som var mest erfarna. De hade även upplevt förloppet lugnt och välkontrollerat. Helps (1997) studie visar resultat på faktorer sjuksköterskor upplever vara stressande i arbetsmiljön. I studien baserad på semistrukturerade intervjuer och

(15)

15 olika enkäter av 51 sjuksköterskor sammanställdes en lista av orsaker som

sjuksköterskor uppgav vara de som oftast skapade irritation, obehag och besvär. Dessa var bland annat: otillfredsställande temperatur och belysning, för mycket att göra, budgetnedskärningar, läkare, oregelbunden arbetsbörda, andra

sjuksköterskor, tids och arbetspress och avsaknad av resurser. Dessa skiljer sig en del från de orsaker som sjuksköterskorna tyckte var den största orsaken till yrkesrelaterad stress som var för lite personal (11 av 51) och relationen till

kollegorna (9 av 51). För övrigt uppgavs fysisk och psykisk misshandel (4 av 51), dödsfall av barn (1av 51st) och bristfällig utrustning (1 av 51).

I studien utförd av Crabbe (2004) finns beskrivet hur arbetsmiljön kan se ut för sjuksköterskor på en trauma enhet. De senaste 2 åren hade 92 % av de tillfrågade varit utsatta för verbalt ofredande, hot om överfall 76 % och våld från patient 42 %. Endast 3 av 38 sjuksköterskor uppgav att de inte någon gång under dessa två år hade upplevt några av dessa händelser. Sjuksköterskorna var i större risk att utsättas för dessa händelser än övrig medicinsk personal.

I Pupps et al (1997) beskrevs dålig organisering av arbetet, problem med läkaren, utrustnings problematik vara faktorer som påverkade sjuksköterskornas

upplevelser negativt.

I Wong & Lee (2000) beskriver 5 % av sjuksköterskorna att en situation som innefattade våld, eller en förlossning, påverkade dem så att de inte kunde agera tillfredställande. Sjuksköterskorna lärde sig av händelsen för att i framtiden kunna vara uppmärksam på liknande situationer.

Hur påverkar tillfälle till reflektion sjuksköterskan?

Att prata med kollegorna var i Crabbe (2004) den coping metod som användes av flest sjuksköterskor (87 %), den var även tillskriven som ett väldigt stort stöd (47 %). Att hålla sina tankar och känslor för sig själv användes av 58 %. Svart humor användes av 55 %. Att undvika att tänka på vad man gjorde användes av 47 %. Majoriteten av sjuksköterskorna i en studie av Pupps et al (1997) anser att stöd från andra är den mest användbara coping metoden efter en HLR situation, både stöd ifrån personal och familj inräknat. Galghumor och försäkran från andra om att alla åtgärder som var möjliga att göra för patienten hade utförts, var stödjande metoder för coping. De mest erfarna sjuksköterskorna upplevde i efterförloppet av en HLR situation att det inte gick att göra någonting för att påverka deras

känslor/upplevelser.

Helps (1997) har sammanställt vad sjuksköterskor anser vara effektivt för att reducera stress. De tre viktigaste faktorerna visade sig vara att anställa mer personal, debriefing efter en traumatisk händelse och förståelse från den äldre personalen för den yngre personalens stressupplevelse.

(16)

16

DISKUSSION

Litteraturstudies metod och resultat kommer att diskuteras i denna del.

Metoddiskussion

Buijssen (1998) påpekar i sitt förord att sjuksköterskans reaktioner är ett område som är dåligt utforskat, detta är något som gjort sig påmint under arbetes gång. Jag gick in med föresatsen om att specificera syftet redan ifrån början, så på grund av detta inriktades studien på sjuksköterskans upplevelser vid HLR situationer. Vid sökning av artiklar var det svårt att finna studier som behandlade sådana händelser. När specifika situationer som HLR var svåra att finna i vetenskapliga artiklar bestämdes det att syftet skulle breddas; från en specifik händelse till övriga händelser som kan uppkomma i sjuksköterskeyrket som kan vara traumatiska Studien valdes då att inrikta sig på sjuksköterskans reaktioner vid traumatiska händelser. De första sökorden som var specifikt inriktade på hjärtlungräddning fick ändras då de gav alltför litet antal artiklar. Studier av Murphy & Fitzsimons (2004) samt Pupps et al (1997) är dock med från denna första sökning i resultatet, eftersom att en HLR situation kan anses vara en akut plötslig händelse och säkerligen kan ge speciella reaktioner som är av intresse för denna litteraturstudie.

Den databas som gav flest artiklar i fulltext var PubMed, många av artiklarna som var länkade med PubMed fanns i ISI. Det fanns även artiklar i ämnet som bara var publicerade på ISI varav en är inkluderad i denna litteraturstudie. På PsychInfo och Cochrane Library fanns inget av intresse för arbetet och på Cinahl fanns inget som inte redan hittats på de andra databaserna. Därför gjordes ingen redovisning av dessa sökningar.

Granskningen av artiklarna efter Polits et al (2001) vetenskapliga kriterier var bra för en första kontroll på vetenskaplighet. För att vidare bedöma den vetenskapliga kvaliteten på studierna inspirerades jag av Willman & Stoltz (2002) och efter modifikation var deras mall ett bra verktyg för detta ändamål. Frågor som kunde vara av vikt på även de kvantitativa studierna som studerats på de kvalitativa studierna lades till på den kvantitativa mallen, samtidigt som några av de frågor som var med ifrån originalet togs bort, detta för att kunna bedöma även dessa studier som jag ansåg vara svårbedömda. Att presentera resultaten efter frågeställningen föll sig naturligt eftersom inga klara teman kunde ses.

Resultatdiskussion

I detta avsnitt kommer de likheter och skillnader som påvisats i artiklarna att påvisas och försöka förklaras utifrån den litteratur som användes i bakgrunden. Begreppet kritisk händelse enligt Mitchell (2003) och en traumatisk händelse enligt Buijssen (1998) är två begrepp som går in i varandra. Man kan säga att hans definition tar vid där Mitchells (2003) slutar. Mitchell beskriver att reaktionerna på en kritisk händelse kan ge alltifrån en normal stress reaktion till symtom på post traumatisk stress. Alltså kommer vissa av reaktionerna som beskrivs i resultatet att kunna tolkas utefter det Buijssen (1998) beskriver som reaktioner på en traumatisk händelse. Resultaten diskuteras efter frågeställningarna och avlutas med slutsatser.

(17)

17 Vad upplever sjuksköterskan som en kritisk händelse?

Vissa händelser upplevdes som kritiska händelser i flera av studierna. I O´Connor & Jeavons (2003) ansågs händelser som rörde barn vara de mest kritiska

händelserna. Även i Crabbe et al (2003) ansågs händelser som rörde barn vara en av de mest kritiska händelserna. Händelser som rörde självmord/självmordsförsök var situationer som frågades efter i dessa båda studier, men som gav olika resultat. I O´Connor & Jeavons (2003) specificerades denna fråga angående självmord till händelser som rörde arbetskamrater och i Crabbe (2003) var det händelser som rörde självmord i allmänhet, så därför kan skillnaden i graden av kritiskhet mellan dessa två studier skilja sig åt. Att endast 27,9 % av de tillfrågade i O´Connor & Jeavons (2003) ansåg att en akut händelse som t ex andnings eller hjärtstopp som mycket kritisk kan möjligtvis bero på den erfarenhet sjuksköterskorna hade sedan tidigare. Sjuksköterskorna ansåg händelser som denna var kombinerade med någon form av våld var den mest stressfulla upplevelsen under det gångna året. I samma studie var de händelser som låg grad av kritiskhet de som syftade att ge vård till traumatiserade patienter som hade likheter med en själv eller

familjemedlemmar i ålder eller utseende. Även detta kan tänkas bero på den erfarenhet som sjuksköterskorna var i besittning av.

Hot- och våldsituationer nämndes både av O´Connor & Jeavons (2003) och Crabbe (2003). Våldsituationer togs även upp i Wong & Lee (2004) men i mycket mindre utsträckning. De kritiska händelser som beskrivs i Wong & Lee (2004) är väldigt annorlunda än de kritiska händelser som togs upp i de andra studierna. Detta kan bero på den utformning som Wongs & Lees (2004) studie har, den är kvalitativt utformad medan Crabbe et al (2003) och O´Connor & Jeavons (2003) är kvantitativt inriktade. Wong & Lee (2004) undersökte den tidigaste

erfarenheten hos sjuksköterskor och ville ta reda på vad som ansågs vara avgörande kritiska händelser i motsats till de andra studierna som undrade hur kritiskt vissa situationer ansågs vara. På grund av dessa faktorer skiljer sig

resultaten åt. Mellanmänskliga relationer och professionell utveckling var faktorer som ansågs vara avgörande kritiska händelser enligt Wong & Lee (2004). Att kämpa med ny yrkesroll samt de relationer som råder sjuksköterskor emellan kan säkerligen anses vara stressande. Även möte med döden, som också beskrevs kan förstås upplevas som kritiskt.

Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska händelser?

Något som framkom av de granskade studierna är att många av de känslor som beskrivs är liknande. Både positiva och negativa reaktioner beskrivs av Pupps et al (1997). De negativa känslor som beskrivs av Pupps et al (1997), Hendel (2000), Wong & Lee (2000) är också känslor som nämns av Buijssen (1998). Han har som tidigare nämnts beskrivit skyddsfaktorer för att drabbas av en psykisk reaktion, dessa kan kanske förklara detta resultat: Vissa av sjuksköterskorna har kanske en begränsad möjlighet att förutse chockhändelser eller så kan de ha en begränsad möjlighet till kontroll under händelseförloppet. Detta kan ha berott på den grad av erfarenhet sjuksköterskorna hade. De uppgav också att det var skönt att ha stöd från mer erfarna sjuksköterskor. Vissa sjuksköterskor (i Pupps et al 1997) upplevde deras HLR situation som krävande. De beskrev situationen som krävande på grund av faktorer som identifiering med patienten eller en känsla av att ha gjort något fel. Buijssen (1998) har beskrivit dessa båda mekanismer som riskfaktorer för att drabbas av ett psykiskt trauma: identifikation med offret eller inbillad/reell skuld. De negativa känslor som har beskrivits i studierna t ex

(18)

18 negativ stress, vilket i det långa loppet inte är bra, varken för sjuksköterskorna eller för patienterna.

I Hendels (2000) studie påvisades att en hög andel av sjuksköterskorna uppvisade lugn trots den situation som rådde under utförandet av studien. Kan det möjligtvis ha att göra med att detta inte var deras första erfarenhet utav en sådan speciell situation?

Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans reaktioner?

I Murphy & Fitzsimons (2004) samt Pupps et al (1997) framkom det att den erfarenhet sjuksköterskan har är en faktor som påverkar hans/hennes reaktioner vid en kritisk händelse. Cullbergs definition säger att en individ är i en kris då individens erfarenheter och tidigare reaktionssätt inte räcker till för att bemästra en situation. I praktiken kan detta innebära att en erfaren sjuksköterska inte reagerar lika kraftigt som en ny sjuksköterska, detta resulterar då inte i en

krisreaktion lika lätt.

Något som visade sig men som inte var i åtanke vid denna studies början var arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskan. I Crabbe et al (2004) beskrevs en förändring av synen på patienten efter att ha börjat på en ny arbetsplats. Detta kan vara ett tecken på att omgivningen har en påverkan på sjuksköterskans reaktioner. I Helps (1997) studie påvisades olika stressfaktorer bland annat belysning som inte fungerade, problem med läkaren, tids och arbetspress o s v som också de påverkade sjuksköterskans reaktioner. Cullberg (1996) beskriver som tidigare nämnts att små ganska obetydliga händelser kan vara krisutlösande. Cullberg liknar dessa händelser vid ”…tändhatten som spränger krutladdningen…” (a a s. 17), man kan alltså säga att ibland kan små saker vara den droppe som får bägaren att rinna över.

Hur påverkar tillfälle till reflektion sjuksköterskan?

Det framkom faktorer som sjuksköterskorna ansåg skulle underlätta arbetet i efterförloppet av en kritisk händelse: Debriefing, stöd från andra, anställa mer personal, galghumor, ironi. Något som är intressant är det faktum att vissa av sjuksköterskorna beskrev användande av svart humor och ironi. Detta kan enligt Lazarus & Folkman (1991) vara ett sätt att hantera sina känslor, alltså

känslofokuserad coping. En annan åtgärd som ansågs vara viktig i studierna är det stöd andra sjuksköterskor på arbetsplatsen ger. De åtgärder som önskades i Helps (2000) visar bland annat en önskan om debriefing och detta kan tänkas vara ett tecken på önskan om vidare stöd. Socialt stöd är en skyddsfaktor som både Buijssen (1998) och Cullberg (1996) beskriver. Dessa sjuksköterskor kan tänkas använda sig av en mer känslofokuserad coping metod och genom detta kanske vara mer i behov av känslomässig vägledning och stöd.

I Pupps et al (1997) framkom att ingenting kunde göras i efterförloppet av en HLR situation för att förändra de mest erfarna sjuksköterskornas reaktioner. Sett ur Lazarus & Folkmans (1991) perspektiv kan det tänkas att de sjuksköterskor som upplever att det inte finns någonting att göra i efterförloppet använder sig av en problemfokuserad coping metod. Denna metod kan tänkas ha utvecklats i samband med den grad av erfarenhet som sjuksköterskan har fått. En objektiv bedömning av situationen eller att göra en analys av problemet kan anses vara lättare att göra om man varit närvarande/delaktig i många liknade situationer.

(19)

19

Slutsats

Erfarenheter påverkar alltså sjuksköterskors reaktioner, och vad de anser behöva för krishantering i efterförloppet. Kan det tänkas att erfarenhet ger en minde

traumatisk reaktion och i så fall är det bättre att man bara har rutinerad personal

på en avdelning? Är det som så att om man har en mix av olika erfarenheter ung som gammal möjliggör ett lärande klimat i en annan utsträckning? Utvecklas olika coping metoder beroende på erfarenheten?

Den risk man som sjuksköterska utsätter sig för i sitt yrke kan resultera i ohälsa längre fram i karriären. Ju längre konfrontation med traumatiska händelser desto större risk finns det för framtida men. Kan förberedelser inför hot- och

våldssituationer och andra kritiska händelser vara av vikt för sjuksköterskans hälsa under ett längre tidsperspektiv? Sammanfattningsvis kan man säga att det är av vikt att kunna eliminera så många orosmoment som möjligt för att förhindra att sjuksköterskor skall drabbas av olika psykiska men.

Jag är medveten om att denna litteraturstudie inte är särskilt stor. Tyvärr är detta ett område som är väldigt outforskat och det har varit svårt att finna studier som besvarat syftet och frågeställningarna. Sökningarna som gjorts har varit grundliga och att det inte finns fler studier tyder på att vidare forskning inom detta område är av stor vikt för sjuksköterskor och deras hälsa.

(20)

20

REFERENSER

Bronsberg, B & Vestlund, N (2004) Bränn inte ut dig. Falun: ScandBook AB. Buijssen, H (1998) Sjuksköterskans utsatthet att hantera traumatiska upplevelser i

arbetet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur..

Crabbe, J M (2004) Are health professionals getting caught in the crossfire? The personal implications of caring for trauma victims. Emergency Medical Journal, 21, 568-572.

Cullberg, J (1996) Kris och utveckling. Finland: WSOY.

Helps, s (1997) Experiences of stress in Accident and Emergency nurses. Accident

and Emergency Nursing, 5, 48-53.

Hendel, T (2000) Strategies used by hospital nurses to cope with a national crisis: a manager`s perspective. International Nursing Review, 47, 224-231.

Iacono, M (2002) Critical Incident Stress Debriefing: Application for Perianesthesia Nurses. Journal of Perianesthesia Nursing, 17(6), 423-426. Lazarus, R & Folkman, S (1991) Coping I: Jahren Kristoffersen, N (2005 red)

Grundläggande omvårdnad. Danmark: Narayana Press.

Lazarus, R & Folkman, S (1991) Coping. I: Monat, A & Lazarus, R (1991 red)

Stress and coping- an antholgy. New York: Columbia university press.

Larsson, G (1988) Psykiska Reaktioner vid katastrofer och kriser –

Kunskapsöversikt och praktiska råd för sjukvårdspersonal. Karlstad: Knappen

Tryckeri AB.

Mitchell A-M, Sakarida Tj, Kameg K (2003) Critical Incident Stress Debriefing: Implications for Best Practice. Disaster Management & Response 1(2) 46-51. Murphy, M & Fitzsimons, D (2004) Does attendance at an immediate life support course influence nurses` skill deployment during cardiac arrest? Resuscitation, 62, 49-54.

National encyklopedin. >www.ne.se< 2006-01-05

O`Connor, J & Jeavons, S (2003) Nurses` perceptions of critical incidents.

Journal of Advanced Nursig, 41 (1), 53-62.

Polit DF, Beck CT, Hungler BP (2001) Essentials of Nursing Research. Methods,

appraisal and utilization. 5th Ed. Philadelphia: Lippincott.

Pupps G M, Rodgers BL, Weyker JD (1997) Nurses´ reactions to Participation in Cardiopulmonary Resuscitation. Clinical nursing research, 6, 59 – 70.

(21)

21 Sjöström, B & Johansson, B (2000) Ambulanssjukvård –Ambulanssjukvårdares

och läkares perspektiv. Göteborg: Acta univeristatis gotenburgensis

Willman, A & Stoltz, P (2002) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Wong, F K Y & Lee, W M (2000) A phenomenological study of early nursing experiences in Hong Kong. Journal of Advanced Nursing, 31(6), 1509 – 1517.

(22)

22

BILAGOR

Bilaga 1. Polit et al (2001) kriterier för vetenskaplighet.

Bilaga 2: Redovisning av kvalitetsbedömning på kvalitativa studier. Bilaga 3: Redovisning av kvalitetsbedömning på kvantitativa studier.

(23)

23 Bilaga 1. Polit et al (2001) kriterier för vetenskaplighet.

Kriterier för vetenskaplig artikel enligt Polit

et al(2001)

Kriterier enligt Polit et al (2001) som använts för granskning av artiklar är som följer:

Abstract

Ett abstract skall innehålla en kortfattad presentation på ca 100- 200 ord om studien. Ett abstract ska ta upp syfte och frågeställning, metoden, resultat och var studiens resultat kan tänkas tillämpas i praktiken.

Inledning

Inledningen är ett stycke som syftar till att introducera läsaren i forskningsproblemet och kontexten som gjorde att problemet formulerades. Den ska även ta upp de centrala begrepp som är relevanta för studien och det som undersöks samt beskriva om någon teoretisk referensram är använd. Rubriken ”introduktion” är inte nödvändig men det är ett tvång att inledningen skall efterfölja artikelns abstract

Metod

Här ska artikelns metod beskrivas. Metod delen skall exempelvis beskriva vilket urval som är använt, vilken design som är vald, använda mätinstrument, datainsamlingsmetod och forskarnas ledning/uppförande vid studien.

Resultat

Resultatet ska presentera de resultat som studien har lett till. Detta resultat presenteras i text och kan även väljas att kombineras med både tabeller och figurer. Här presenteras namnen på de olika former av statiska test som utförts, värden på mätningar och signifikans.

Diskussion

I diskussionen presenteras forskarnas tolkning och de slutsatser som gjorts av resultatet, den tillämpning som kan vara möjlig i praktiken samt brister och styrkor i studien.

Referenser

Artikeln ska avslutas med en referenslista över den litteratur och de studier mm som har referats till/ använts i artikeln.

(24)

24 Bilaga 2: Redovisning av kvalitetsbedömning på kvalitativa studier. Inspirerad av Willman & Stoltz (2002)

Fråga Help, S (1997) Pupps, G M et al (1997) Wong, F K Y & Lee, W M (2000) Murphy, M & Fitzsimons, D (2004) Tydlig avgränsning/ problem formulering? Ja Ja Ja Ja Är kontexten presenterad? Ja Ja Ja Ja

Etiskt resonemang? Nej Nej Nej Nej

Relevant urval? Ja Ja Ja Ja Strategiskt urval? Ja Ja Ja Ja Urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja Ja Ja Ja Datainsamling tydligt beskriven? Ja Ja Ja Ja

Analys tydligt beskriven? Ja Ja Ja Nej

Är resultatet logiskt, begripligt?

Ja Ja Ja Ja

Råder datamättnad? Ja Ja Ja Ja

Råder analysmättnad? Ja Ja Ja Ja

Redovisas resultatet klart och tydligt?

Nej Ja Ja Ja

Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram?

Nej Nej Nej Nej

Genereras teori? Nej Nej Nej Nej

Är beskrivning/ analys adekvat?

Ja Ja Ja Ja

Kommentar? Gjord medan

det var en ombyggnation i annat fall kanske ej samma resultat. En tabell ej helt tydlig. Sammanfattande bedömning av kvalitet:

(25)

25 Bilaga 3: Redovisning av kvalitetsbedömning på kvantitativa studier. Inspirerade av Willman & Stoltz (2002)

Fråga Hendel, T (2000) O`Connor, J & Jeavons, S (2003) Crabbe, J M (2004) Tydlig avgränsning/ problem formulering? Ja Ja Ja Är kontexten presenterad? Ja Ja Ja Urvalsförfarandet beskrivet? Ja Ja Ja Relevant urval? Ja Ja Ja Strategiskt urval? Ja Ja Ja Datainsamling tydligt beskriven? Ja Ja Ja

Adekvat statistisk metod? Ja Ja Ja

Använt valid instrument? Ja Ja Ja

Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Ja Ja Är beskrivning/ analys adekvat? Ja Ja Ja Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram?

Ja Nej Nej

Etiskt resonemang? Nej Nej Nej

Genereras teori? Nej Nej Nej

Kommentar? Tids -

begränsad och en väldigt speciell situation.

Studien gäller även läkare men med majoritet av sjuksköterskor.

Sammanfattande bedömning av kvalitet:

References

Related documents

Av den bevarade prenumerationssedeln till Fröjas Tempel (Afzelius, s. Handlingen utspelar sig en höstnatt 1764 på krogen Rosenlund vid Dantobommen, där båtsmän

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Regeringen gör i beslutet den 6 april 2020 bedömningen att för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet för Norrland och Gotland bör regeringen besluta att

Uppdraget till utredaren från regeringen har bland annat varit att överväga om det nuvarande systemet i tillräcklig grad fångar upp större samhällsförändringar

Jag har sökt på ord som på ett explicit sätt kan tänkas handla om frågor som rör genus, kön eller feminism och som kan kopplas till animata referenter: kille, tjej, manlig,

Men då ganska många verkar uppfatta ordet som bara en synonym till det äldre mödoms- hinna, och åtminstone en informant ger ett svar som indikerar att hen har en förståelse som

Once more, Kalmar became the hub in a great union, this time uniting the Kingdom of Sweden and the Polish-Lithuanian Rzeczpospolita, Unfortunately, this brave experience

THE ADMINISTRATIVE BOARD OF KALMAR COUNTY'S ROLE AND EXPERIENCES CONCERNING CONTAMINATED SITES Jens Johannisson Administrative Board of Kalmar County, Sweden.. THE ROLE OF