Malmö Högskola
Lärarutbildningen
Examensarbete
15 hp
”Elever i behov av särskilt stöd på gymnasiet”
Hur kan jag stötta dem och samtidigt alla de andra?
”
Students in need of special support in high school”
How can I support them, while all the others?
Maria Henell
Lärarexamen 90 hp Examinator: Anders Lindh
Validering av yrkesverksamma lärare VAL 3 Handledare: Therese Vincenti Malmgren Vårterminen 2010
Sammanfattning
Huvudsyftet med detta arbete var att få en ökad förståelse kring stödets betydelse och hur undervisning kan anpassas till allas bästa.
Jag har använt mig att lämplig litteratur, enkätundersökningar samt intervjuer för att samla in den information jag behövt. Jag har vänt mig både till elever, lärare, skolhälsan, rektorer och annan personal runt eleverna såsom specialpedagoger och resurspedagoger.
Enligt eleverna kan det stöd de får vara skillnaden mellan att klara av skolan eller att misslyckas med ämnen eller till och med hoppa av skolan. Det som är viktigt att tänka på är att alltid ha den enskilda individen i åtanke då alla individer är olika även om det finns likheter i form av t ex en diagnos.
Nyckelord: Elever, gymnasiet, Handels- och administrationsprogrammet, ”särskilt stöd” High school, ”special needs”, students
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 10 1.1 BAKGRUND I LAGEN... 11 1.2 SYFTE... 12 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 12 2 METOD ... 13 2.1 URVAL... 13 2.1.1 ETIK... 15 2.2 DATAINSAMLINGSMETODER... 15 2.2.1 Databearbetningsmetoder ... 15 2.3 PROCEDUR... 16 3 KUNSKAPSBAKGRUND ... 18 3.1 INLÄRNINGSSVÅRIGHETER... 183.2 SOCIALA OCH EMOTIONELLA STÖRNINGAR... 19
3.3 LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER... 19
3.4 INVANDRARBAKGRUND... 20
3.5 LÄTTARE HJÄRNDYSFUNKTIONER OCH NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER... 21
3.5.1 AD/HD ... 21
3.5.2 Tourettes syndrom... 21
3.5.3 Autism ... 22
3.6 LÄGET JUST NU PÅ SKOLAN... 22
3.7 STÖDBEHOVET JUST NU I ÅRSKURS 1 PÅ HP PÅ SKOLAN... 23
4 RESULTAT ... 25
4.1 HUR FRÅGESTÄLLNINGARNA BESVARAS... 25
4.2 HUR ARBETAR SKOLAN MED ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD... 25
4.3 VAD INNEBÄR DET STÖD ELEVERNA FÅR... 27
4.3.1 Exempel ur elevers vardag kring stöd ... 27
4.3.2 Kunskap kring elever med NPF (neuropsykiatriska funktionshinder) ... 29
4.4.1 Frångå våra invanda mönster... 30
4.4.2 Exempel på vad som underlättar för elever ... 31
4.5 HUR MAN KAN FÅNGA ELEVERNAS UPPMÄRKSAMHET... 32
4.6 HUR KAN JAG STÖTTA ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD I MIN UNDERVISNING... 33
5 DISKUSSION ... 36
5.1 BEHOV... 36
5.1.1 Lärarnas behov ... 36
5.1.2 Elevernas allmänna behov ... 36
5.2 VAD JAG KAN ÄNDRA PÅ I MIN EGEN UNDERVISNING... 37
5.2.1 Hur vara som lärare ... 37
5.2.2 Lektioner... 37
5.2.3 Genomgångar... 37
5.2.4 Uppgifters utformning ... 38
5.2.5 Test och prov ... 38
5.2.6 Kursmapp med feedback via internt mailsystem... 38
5.3 AVSLUTNING... 39
5.3 VALIDITET, RELIABILITET OCH GENERALISERING AV MITT ARBETE... 39
5.4 FORTSATT FORSKNING... 40 REFERENSER ... 41 LITTERATUR... 41 FÖRELÄSNINGAR... 41 KÄLLOR... 42 ELEKTRONISKA DOKUMENT... 43 BILAGOR ... 44
INTERVJU MED STUDIEVÄGLEDARE VÅREN 2009 ... 44
INTERVJU MED REKTOR VÅREN 2009 ... 45
ENKÄT TILL LÄRARNA VÅREN 2009... 46
ENKÄT TILL RESURSPEDAGOGERNA VÅREN 2009 ... 48
ENKÄT TILL SPECIALPEDAGOGERNA VÅREN 2009 ... 50
INTERVJU MED SPECIALPEDAGOG I SVENSKA HÖSTEN 2009 ... 52
INTERVJU MED RESURSPEDAGOG KRING VERKSAMHETEN HÖSTEN 2009... 52
INTERVJU MED ELEVER OCH RESURSPEDAGOGER VÅREN 2010 ... 52
ENKÄT - HUR LÄRA SIG PÅ BÄSTA SÄTT... 53
ENKÄT - ELEVER SOM FÅR STÖD I SVENSKA, ENGELSKA ELLER MATTE I ÅK 1 ... 55
ENKÄT - ELEVER SOM FÅR STÖD GENOM RESURSPEDAGOG I ÅK 1 ... 56
ENKÄT - ELEVER SOM UNDER ÅK 1 FÅTT STÖD I SVENSKA, ENGELSKA ELLER MATTE... 57
1 Inledning
Mitt intresse för elever i behov av särskilt stöd väcktes genom den undersökning jag gjorde våren 2009 i en annan kurs i min utbildning. Då var syftet att undersöka vad skolan där jag arbetar gör för elever i behov av särskilt stöd, är vi verkligen en skola för alla. Jag insåg då att det är fler än jag som känner sig lite rotlösa och maktlösa när det kommer till detta ämne. De flesta vill stötta men många är osäkra på hur eller känner att tid och resurser är för små.
Anledningen till detta examensarbete är alltså min önskan att hjälpa elever i behov av särskilt stöd så gott jag kan i den ordinarie undervisning, samtidigt som jag hinner med alla andra elever. Det är även ett försök att komma tillrätta med de ”beteendeproblem” jag upplever finns bland eleverna på Handels- och Administrationsprogrammet (HP). Jag har tidigare arbetat med bl. a Medieprogrammet, Samhäll-medieprogrammet och Film och TV på samma skola och upplever att det finns fler problem bland eleverna på HP än på de andra programmen jag varit på. När jag ber en kollega1 jämföra dagens elever med hur det var på 80- och 90-talet så är det en helt annorlunda bild hon målar upp. Då var skolk och sen ankomst knappt förekommande, lärarens ord var lag och eleverna tog ansvar för sitt eget arbete och sin praktik. Numera är skolk och sen ankomst tyvärr något som inte längre förvånar oss. Varningar om indraget studiemedel duggar tätt, eleverna accepterar inte ett nej och vill helst att vi lärare skall göra arbetet åt dem. Att förstå att de måste arbeta för att uppnå betyg är något främmande begrepp för dem och praktik undrar de om det är något nödvändigt. Självklart är inte detta något specifikt för just HP enligt programmets studie- och yrkesvägledare2, men det har gått från att vara ett program för de som vill ut i handeln eller arbeta på kontor till att bli ett program för de som inte riktigt vet vad de vill med sitt liv. Om man ser till inlärningsbeteende, skolprestation, arbetssätt och val av inlärningsstrategier bland eleverna upplever jag bl. a bristande intresse för skolämnena, bristande färdigheter i att arbeta självständigt, för hög eller låg aspirationsnivå, inlärningssvårigheter och kunskapsbrister, för högt eller för lågt arbetstempo, följer inte lärarens instruktioner, passivitet, bristande koncentration, problem med att använda sig av kunskap eller svårigheter att återkalla det som lärts in3. Detta kommer jag återkoppla till i min kunskapsbakgrund, att försöka att hitta orsakerna till dessa problem.
Känns ibland som att jag har fler elever i behov av särskilt stöd än utan. Självklart finns det lysande undantag, men överlag upplever jag att HP-eleverna har många beteendeproblem som man behöver hitta lösningar på för att få till ett bra inlärningsklimat. Självklart kan man inte bara se eleverna som problem, det är även själva situationen i klassrummet som påverkar deras prestationer. Precis som resurspedagog A4 säger så gynnas alla elever av en specialpedagogisk undervisning. Därav mitt arbete.
1
Information från yrkeslärare på HP 100204 2
Information från studie- och yrkesvägledare kopplad till HP 100107 3
Se även Ogden, 1991 4
1.1 Bakgrund i lagen
”Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet”5. Svårigheter kan vara inlärningssvårigheter, sociala och emotionella störningar, psykisk utvecklingsstörning, läs- och skrivsvårigheter, språk- och talrubbningar, synsvårigheter, hörselskador, rörelsehinder, olyckor och skador, lättare hjärndysfunktioner och dolda funktionshämningar6.
Elever i behov av särskilt stöd mår bäst av att ingå i de allmänna undervisningssystem och integreras då det är möjligt. ” …skillnader människor emellan är normala och att inlärningen följaktligen måste anpassas till barnets behov snarare än att barnet skall formas i enlighet med i förväg fastställda antaganden om inlärningsprocessens takt och natur. En pedagogik som sätter barnet i centrum är till nytta för samtliga elever …”7
”Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket skall befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen.”8. Vi skall arbeta mot att varje elev vid skolans slut: ”kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier" …”9. Här visas det tydligt att elevernas talade och skriftliga språk inte bara skall övas inom ämnet svenska utan uppgiften åligger många andra ämnen.
Alla elever skall kunna gå i skolan på likvärdiga grunder vilket innebär att vi som jobbar i skolan måste hjälpa till att stötta där elever har behov av stöd för att kunna genomföra sin skolgång. Att inte se sig blind enbart på synliga problem eller de som har en diagnos, det finns så många andra aspekter att se till. Vissa problem kan vara tillfälliga, och andra finns alltid kvar hos eleven genom hela livet. Vårt uppdrag är att jämna till vägen så den blir farbar för dem alla. Att färdas på den är upp till eleven men vi måst finnas där att visa riktningen och ge en hjälpande hand över de hinder som kan komma i deras väg. Visa de hjälpmedel som finns så att eleverna lär sig att själva klara av problem som ställs i deras väg - hjälpa dem till ett livslångt lärande. Sist men inte minst måste vi se detta som ett gemensamt uppdrag, att våga se utöver sitt eget ämne och inse att vi alla har ett övergripande ansvar.
Att inte klara av ämnen i skolan kan ses som ett misslyckande för en gymnasieelev. Kan man inte lysa med sin kunskap kan man tänka att negativ uppmärksamhet är bättre än ingen uppmärksamhet alls10. Dessa beteenden leder till oro i klassen vilket inte gynnar de elever som har problem av något slag. Det gäller då att tänka enligt följande citat:
Ӏlska mig mest
när jag förtjänar det minst för då behöver jag det mest”
5
Skollagen, 1985:1100, 4:e kapitel 1§ andra stycket 6
Enligt Asmerik, Ogden & Rygvold, 1993 7
Salamancadeklarationen, 1994, s. 433. Salamancadeklarationen antogs den 10 juni 1994 i Salamanca i Spanien. 300 deltagare som representerade 92 regeringar och 25 internationella organisationer deltog. Man träffades för att skapa en överenskommelse om att elever i behov av särskilt stöd skulle få en utbildning tillsammans med andra barn i sin egen miljö.
8 Lpf 94, s. 3 9 Ibid, s. 10 10 Ogden, 1991
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att studera och hitta lösningar till hur vi bäst kan ta hand om elever i behov av särskilt stöd.
1.3 Frågeställningar
Mina frågeställningar är dessa:
1 Hur arbetar skolan med elever i behov av särskilt stöd 2 Vad innebär det stöd eleverna får?
3 Hur kan jag stötta elever i behov av särskilt stöd tillsammans med de övriga eleverna i min undervisning?
2 Metod
Här beskriver jag hur jag gått tillväga när jag samlat in material genom enkäter och intervjuer.
2.1 Urval
Vårens (2009) undersökning kring behov och hjälp till elever i behov av särskilt stöd riktades till personalen på skolan och skedde genom olika enkäter under maj månad. Jag delade in dem i olika grupper beroende på om de var specialpedagoger, resurspedagoger, lärare på gymnasiet eller på gymnasiesärskolan. Rektorer, skolsköterskor, kurator och studie- och yrkesvägledare intervjuades då de ser behovet från ett annat perspektiv än den pedagogiska personalen. Ett följebrev medföljde varje enkät där jag berättade kring syftet och garanterade deras anonymitet. Jag mailade ut samma information i personalmappen i vårt interna mailsystem.
15 lärare på gymnasiet av 120 besvarade min enkät, 7 av 25 lärare på gymnasiesärskolan, 4 av 7 personer kopplade till den resurs våra integrerade elever med diagnos har tillgång till, samt 1 av 3 specialpedagoger. Intervjuade 2 av 5 rektorer, 1 av 1 kurator, 1 av 2 sköterskor, 2 av 4 studie- och yrkesvägledare. Enkäter och intervjufrågor finns bland mina bilagor.
Jag fick tyvärr inte in så många svar på mina enkäter då många la den i ”att-göra-högen” på skrivbordet och den hamnade under andra papper och försvann. Det var dessutom en tajt återlämningstid då mitt arbete skulle lämnas in kort efter enkäternas utdelning. Jag lärde mig att enkät via papper tar lång tid att distribuera, samla in och sammanställa.
Jag har i detta arbete räknat bort lärarna på särskolegymnasiet då de flesta där har en specialpedagogisk utbildning vilket gör att de har en annan kunskap kring just elever i behov av särskilt stöd. Jag vill rikta in mig på de lärare som arbetar på gymnasiet då de ligger närmast mig själv i kunskap och erfarenhet.
Vis av vårens erfarenhet blev det en elektronisk enkät till eleverna nu under hösten. Detta innebär att jag inte behöver ”stjäla” tid från kollegornas lektioner för att få enkäterna ifyllda, det kan eleverna göra när som helst bara de har tillgång till en dator. Jag slipper dessutom att själv sammanställs alla svar då detta göra automatiskt i Google documents11 på Internet vilket sparar tid. Deras anonymitet blir dessutom större då jag inte vet vilka elever som svarat i de olika programmen. Vid en skriftlig enkät kan man känna igen handstil och se vilka som var närvarande och kanske kunna lista ut vem som fyllt i vilken enkät.
Höstens undersökning har jag fokuserat på elever i behov av stöd i årskurs 1 och 3 för att se vad de behöver hjälp med och hur jag kan underlätta för dem i min undervisning. Årskurs 1 är nya på skolan och kan bara sia om sin framtid medan eleverna i åk 3 kan blicka tillbaka och se hur stödet har hjälpt dem. Jag har även tillfrågat elever i årskurs 2 för att se om tankarna kring stöd och undervisning är likvärdiga. De fick bli min kontrollgrupp kan man säga och där har jag enbart fokuserat på hur de upplever sin undervisning nu och hur de skulle vilja ha den. Jag vill se om eleverna med stöd och de utan har samma tankar och önskemål kring hur de skulle vilja ha lektioner upplagda för att lära sig bra.
11
http://docs.google.com Genom ett medlemskap kan man skapa olika typer av dokument som nås via en webbläsare
Specialpedagogerna i svenska, matematik och engelska kontaktade sina elever i årskurs 1 som nu får stöd i svenska, engelska eller matematik och 13 av dem ville besvara min enkät. Lärarna valde ut de elever de trodde var mest bekväma med att svara, de som inte upplever stödet de får som något att skämmas för. Samma procedur genomgicks för eleverna i årskurs 3 som tidigare fått stöd i svenska, engelska eller matematik och här var det 2 elever som svarade. Att inte fler svarade kan bero på ett de inte längre hade dessa specialpedagoger i undervisningen och därmed inte längre hade samma täta samarbete. Lärarna valde återigen ut de elever de trodde var mest bekväma med att svara. Detta urval kan påverka de svar jag fått in, men jag vill tro att de elever som svarat är de som känner sig tryggast i att erkänna att de behöver stöd.
Genom resurspedagogerna kopplade till elever med diagnos i årskurs 1 gavs 2 elever tillfälle att besvara min enkät och 1 elev svarade. Att en elev inte svarade är enkelt förklarat genom de problem deras diagnoser innebär, svårigheter att behålla koncentrationen tillräckligt länge att orka igenom hela enkäten. Frånvaro kan även vara en anledning. Samma procedur genomgick för eleverna med diagnos i årskurs 3 där 5 elever gavs tillfälle att besvara min enkät och samtliga gjorde det. Här tror jag det var mycket upp till resurspedagogerna att alla eleverna svarade.
När det gäller eleverna i årskurs 2 mailade jag ut min enkät till en mapp de har tillgång till i vårt interna mailsystem. De ser alltså inte mailet i sin egna personliga mailbox utan måste aktivt öppna årskursmappen för att se mitt mail. 171 av ca 350 elever i årskurs 2 läste mitt mail och 50 elever besvarade min enkät. 2 program hade inga svar alls: Byggprogrammet och Industriprogrammet. Orsaken till att just dessa program uteblev kan jag bara fundera kring. På byggprogrammet har visserligen 35 % av eleverna osäker stavning och 34 % har svag läsning, men det är inte värre än på HP som är ett av de program som flest svar kommer ifrån. En tanke kan vara att dessa elever (från BP och IP) inte använder mailsystemet så mycket eller att det är pojkdominerade program. Samhäll-media och Handel- och administrationsprogrammet som hade bäst svarsfrekvens är flickdominerade. Nu i efterhand inser jag att det hade varit intressant att veta könet på de personer som svarat på mina enkäter för att se om könet kan vara en orsak till skillnader i programmens svarsfrekvenser. Jag kunde även ha engagerat kollegorna och uppmuntrat dem att upplåts en lite stund vid datorerna till eleverna i de olika programmen för att öka antalet svar.
Jag valde från början att avstå från intervjuer med elever då jag har jobbat på många olika program inom skolan och inte vill blanda in personliga relationer till eleverna i mitt arbete. Om de har mig som lärare eller har haft mig eller vet vem jag är så kan svaren blir andra än om jag varit okänd. Dessutom är de problem jag vill belysa ett känsligt ämne. Det är inte alla elever som öppet vill erkänna att de har problem, de vill inte erkänna hur stor problemen är eller vad detta innebär för dem. En enkät blir inte en lika personlig granskning eller påhopp. Fick detta bekräftat av specialpedagogen Håkan Janstad och hans kollegor. Han och hans kollegor ville inte ens att jag mailade deras elever direkt utan att de hunnit prata med dem för att se om de ville ställa upp och svara på mina enkäter. Om ett mail med en önskan om medverkan i en enkät kan upplevas som kränkande, så är det inte så svårt att tänka sig hur de skulle kunna uppleva en intervju.
Valde trots detta att avsluta med en kvalitativ undersökning bland elever för att samla in delar av mitt material. Insåg att enbart enkäter som val av metod för att få information av eleverna inte gav tillräckligt då mitt underlag inte var så stort som jag från början hade hoppats. Frågade via mail bland eleverna i årskurs 3 på HP (som jag undervisat i årskurs 2) om det fanns några intresserade och fick svar av två elever som tillsammans har fått stöd i både svenska, engelska, matematik och svenska som andraspråk. Här fångade jag alltså in erfarenhet från samtliga specialpedagogiska resurser vi har.
Ville även intervjua elever med någon typ av diagnos som läser på skolan, men kom i samråd med deras resursassistenter fram till att en intervju direkt med eleven inte skulle bli rättvisande då deras diagnoser gör att de själva inte riktigt inser sina svagheter. Jag har istället intervjuat resurspedagogerna kring de problem och lösningar som behövs kring elever med olika diagnoser. De har följt eleverna i flera år och vet vad som fungerar och vad som inte gör det på ett djupgående sätt. Eleverna har skilda diagnoser, förutsättningar och problem vilket gör att jag får in många erfarenheter från dem.
Även genomfört intervju med specialpedagogen i svenska för att få information kring behovet av stöd från just specialpedagoger. Intervjuade en resurspedagog kring det arbete de genomför med de elever de stöttar i skolan. Deras svar behövs för att ge en tydlig bild av elevernas vardag och en extra koll att de svar jag får av eleverna stämmer med specialpedagogernas och resurspedagogernas vetskap kring elever i behov av stöd.
2.1.1 Etik
Den enda svårigheten med elektroniska enkäter är att man omöjligt kan be att få in intyg från föräldrarna till de elever som är under 18 år – enkäterna är helt anonyma och kan besvaras när som helst utan min inblandning vilket gör att jag inte vet vilka elever jag behöver ha in intyg ifrån. Att skicka hem brev till alla elever i årskurs 2 skulle innebära över 350 brev och hur skulle jag sedan kunna veta att de som svarat på min enkät är samma elever vars föräldrar godkänt deras medverkan? I detta fallet löste vi det genom att min rektor gick i god för att min enkät till årskurs 2 på inget sätt var skadlig eller utlämnande för våra elever.
När det gäller eleverna med stöd i någon form så är det specialpedagoger och resurspedagoger som först tittat igenom mina enkäter innan de lämnat dem vidare till eleverna. De har så att säga varit elevernas skydd från olämplig medverkan.
Eleverna i årskurs 3 är myndiga och kan själva ta ansvar.
Jag har valt att låta alla som medverkat med information till detta arbete vara anonyma då en del vill vara anonyma, och man skall inte kunna lista ut vilka de är genom de andras namn. Av samma orsak har jag låtit bli att nämna skolans namn.
2.2 Datainsamlingsmetoder
Jag har använt mig av enkäter utdelade i pappersform samt enkäter i digital form. Jag har mailat ut info kring enkäterna i båda fallen och beskrivit syftet med enkäterna.
Jag har genomfört intervjuer både under våren och hösten 2009 samt våren 2010. Jag ville använda en diktafon under våren (nyss inköpt) men den ena resurspedagogen ville inte ställa upp då så jag avstod. Avstod inspelning även på de övriga intervjuerna för att få samma förutsättningar när det gällde att samla information. Vad jag frågat kan ni läsa i bilagorna under rubriken Intervju med specialpedagog i svenska, Intervju med resurspedagog
kring verksamheten de bedriver och Intervju med elever och resurspedagoger.
Intervjuerna med eleverna och resurspedagogerna (kopplade till elever) går mer på djupet än vad enkäterna gör. En möjlighet att få mer personliga tankar som enkätsvaren kan kopplas till för att skapa tyngd.
De frågor jag ställt till lärarna kring sin egen syn på elever i behov av särskilt stöd kommer att användas till frågeställning nummer 1: Hur arbetar skolan med elever i behov av särskilt stöd. Här slår jag samman alla olika lärares åsikter. Även tankarna från intervjuade personer (rektor, kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare) kommer att redovisas här i en samlad sammanfattning.
De frågor jag ställt genom enkät till eleverna som får stöd kring deras stöd kommer att användas till frågeställning nummer 2: ”Vad innebär det stöd eleverna får?” Likaså kommer information från intervjuer med resurspedagogerna och elever att samlas här.
De frågor kring erfarenhet och önskemål kring undervisning jag ställt till årskurs 2 samt de elever som får stöd kommer att användas till frågeställning nummer 3: ”Hur kan jag stötta elever i behov av särskilt stöd i min undervisning?”. Här kommer även de tips jag fått av specialläraren, resurspedagogerna samt eleverna jag intervjuat beskrivas samt litteraturens tips.
2.3 Procedur
Intervjuerna våren 2009 skedde i personernas arbetsrum och samtalen tog mellan 10-20 minuter och svaren antecknades. Studie- och yrkesvägledare A är kopplad till de program jag tidigare arbetat på och intervjun genomfördes 18 maj 2009. Studie- och yrkesvägledare B är kopplad till HP och intervjun genomfördes 19 maj 2009. Sköterskan kopplad till HP intervjuade jag 20 maj 2009 liksom kuratorn på skolan. Rektor A kopplad till HP intervjuade jag 21 maj 2009 liksom rektor B kopplad till gymnasiesärskolan.
Elevernas åsikter har jag samlat in via elektroniska enkäter jag skapat genom Google documents12. Jag mailade ut enkätens webbadress via vårt interna mailsystem under vecka 51. I mailet beskrev jag bakgrunden till enkäten (examensarbete) och varje enkät började med information kring vilken elevgrupp som skulle svara på den, vad den handlade om (stöd i skolan och upplevelser och önskningar kring stöd) samt en försäkran om deras anonymitet. Alla elever i årskurs 2 mailades via en årskursmapp alla elever i årskursen har tillgång till då jag inte har möjlighet att maila 350 elever direkt.
Jag bad resurspedagogerna kopplade till elever med diagnoser att hjälpa eleverna i årskurs 1 och 3 att besvara enkäterna. Eleverna behöver ibland hjälp att förstå frågorna och att ge uppriktiga svar, de vill gärna se sig som icke behövande av stöd i sådana här sammanhang. Jag var noga med att förklara att assistenternas roll bara var att få elevernas fokuserade på att svara som det är.
Jag fick mailadresser via speciallärarna i svenska, matematik och engelska till några av de elever som får eller har fått stöd i svenska, matematik och engelska. Lärarna ville inte att jag kontaktade eleverna direkt utan att de fått en chans att prata med dem först. De har även själva bett elever att svara på mina enkäter. Här var det lärarnas presentation som gör att jag får sanningsenliga svar då dessa elever ville ställa upp. De ser inte sin hjälp som något att skämmas för eller försöka att minska sitt behov av stöd.
Specialläraren i svenska intervjuade jag på hans kontor fredag 27 november 2009 under ca en
12
http://docs.google.com Genom ett medlemskap kan man skapa olika typer av dokument som nås via en webbläsare
timme. Vi samtalade kring vilka elever som erbjuds stöd och vad han kan hjälpa till med. Jag antecknade och fick lite papper kring elever i behov av särskilt stöd.
Resurspedagog A intervjuade jag i ett av de rum de använder med sina elever måndag 14 december 2009 i lite mer än en timme. Det blev ett samtal kring elever, stödinsatser, resurspedagogernas utbildning och hur han ser på elevernas behov i stort. Även här antecknade jag hans svar.
Resurspedagog B intervjuades tisdagen den 19 januari 2010 i ett grupprum vid HP´s lokaler under ca en timme. Kommer enbart benämnas som resurspedagog B i detta arbete då hon vill vara fullständigt anonym. Gör likadant med den andra resurspedagogen så man inte kan lista ut den enas identitet genom den andra. Antecknade svaren då hon bestämt avböjt diktafon. Eleven A intervjuades tisdagen den 19 januari 2010 i ett grupprum vid HP´s lokaler under en knapp timme. Kommer enbart benämnas som elev A i detta arbete då hon skall ges fullständigt anonym. Gör likadant med den andra eleven. Svaren antecknades.
Resurspedagog C intervjuades onsdagen den 20 januari 2010 i ett grupprum vid HP´s lokaler i en knapp timme. Antecknade svaren.
Eleven B intervjuades onsdagen den 20 januari 2010 i ett grupprum vid HP´s lokaler under ca en timme. Svaren antecknades.
3 Kunskapsbakgrund
Med tanke på de inlärningsbeteenden, skolprestationer, arbetssätt och val av inlärningsstrategier bland eleverna jag nämnt i min inledning, har jag läst i litteraturen för att om möjligt hitta möjliga orsaker och eventuella lösningar. De svårigheter jag upplever att mina elever har kan enligt Asmerik m fl (1993) förklaras genom inlärningssvårigheter, sociala och emotionella störningar. Läs- och skrivsvårigheter vet jag genom specialläraren i svenska att det finns gott om på HP. Då vi har en stor andel elever med invandrarbakgrund har jag undersökt i litteratur och pratat med en kollega som undervisar i medieämnen som har en stor erfarenhet kring detta. När det gäller de elever vi har med diagnoser, som faller inom kategorierna lättare hjärndysfunktioner och neuropsykiatriska funktionshinder, har jag genom resurspedagogerna B och C tagit reda på vilka diagnoser som berör dessa elever och fokuserat på dessa.
För att ge en bakgrund till mitt arbete beskriver jag hur läget ser ut på skolan just nu för läsårets ettor. Både sett över hela skolan samt specifikt för Handels- och administrationsprogrammet.
3.1 Inlärningssvårigheter
Inlärningssvårigheter betyder att man har psykologiska eller neurologiska störningar och hinder i motoriska, perceptuella, språkliga och kognitiva funktioner. Detta innebär att man har problem att uppfatta eller följa lärarens instruktioner, svårt att förstå vad man skall göra vid en uppgift. Oro, impulsivitet och koncentrationssvårigheter gör det svårt att arbete på egen hand. En del utvecklar även emotionella och sociala problem. Den bristande sociala kompetensen kan leda till negativa reaktioner från omgivningen. Man nedvärderar sig själv vilket kan leda till passivitet eftersom det upplevs som att ansträngning ändå inte leder till något13.
När det gäller elever med inlärningssvårigheter gäller det att se elevens styrkor och ta ställning till hur man kan använda dem. Många elever med inlärningssvårigheter kan förknippa teoretiska inlämningar med osäkerhet och ångest. Om eleven är verbal och bekväm i denna redovisningsform så kan man låta eleven redovisa muntligt istället för att göra det skriftligt. Om eleven först redovisar muntligt får den direkt respons och ser vad som fungerar i dennes resonemang och vad den måste tänka om kring. Förhoppningsvis kan det då kännas lättare att sedan våga visa sina tankar i skriftlig form14.
Vidare gäller det för dessa elever att öva upp sin förmåga att klassificera och organisera det man skall lära sig i meningsfulla helheter15. Ett sätt att öva upp denna förmåga är att använda sig av en mindmap16 för att strukturera upp ny kunskap. Likaså använda sig av denna teknik inför prov så man kan strukturera upp det man lärt sig och se samband och minnas bättre. På HP uppvisar många av våra elever symtom på inlärningssvårigheter, dock tror jag inte alla har inlärningssvårigheter utan mycket av detta kan förklaras med skoltrötthet och några av 13 Asmerik m fl. 1993 14 Ibid 15 Ibid 16
Mindmap kan beskrivas som en minneskarta eller tankekarta. Mindmapping är en teknik att göra anteckningar, ofta i flera färger, som baseras på relationer mellan inlärda element.
dem har nog sociala och emotionella störningar.
3.2 Sociala och emotionella störningar
Sociala och emotionella störningar kan visa sig genom bråk och konflikter, eleven kan vara ouppmärksam, olydig och aggressiv. Eller så håller eleven problemen för sig själv och får svårt med sociala kontakter och drar sig undan. Dessa elever kan lätt skapa irritation vilket kan leda till avvisningar både från klasskamrater och lärare. Ogiltig frånvaro kan bli ett dominerande problem vilket inte underlättar deras skolarbete17.
Ser man till frånvaron så redovisar Maughan et al 1996 en studie som ”stärker hypotesen att länken mellan läs- och skrivproblem och beteendeproblem går via koncentrations- och uppmärksamhetsproblem. Problem med skolfrånvaro är en tydlig predikator för allvarligare sociala problem bland barn med uppmärksamhets- och koncentrationsstörningar i tillägg till läs- och skrivproblem” 18.
När det gäller sociala och emotionella störningar är det lätt att elever antingen inkluderar eller utesluter dessa elever. Samarbetsproblem i skolan är därför ett vanligt förekommande problem. Även lärare utvecklar negativa eller positiva förhållningssätt till dessa elever och stöttas mer eller mindre mycket av sina kollegor. Det är därför vikigt att problem och konflikter uppmärksammas snabbt kring dessa elever så man kan hitta rätt form av stöd och hjälp. Goda rutiner är av största vikt19.
3.3 Läs- och skrivsvårigheter
Läs- och skrivsvårigheter kan bero på att läs- och skrivutvecklingen stannat av i en kritisk fas eller aldrig riktigt kommit igång på allvar. Det är svårt att avgöra om detta skall se som en försening i utvecklingen eller en specifik störning. Dyslexi däremot betraktas som både en utvecklingsförsening och en avvikelse i språkutvecklingen. Ibland är det mycket svårt att upptäcka eller till fullo inse vidden av dessa svårigheter då personer med dessa problem lär sig att dölja dem väl. Upplevelsen av att inte kunna läsa och skriva ses som misslyckanden vilket påverkar deras koncentration och uthållighet. Elever med dessa problem kan antingen vara utåtagerande eller inåtvända och tystlåtna. Vi måste framförallt se de tystlåtna eleverna som inte tar vår uppmärksamhet i anspråk20.
På lektioner bör man ge en introduktion och sammanfattning, engagera eleverna i muntliga diskussioner, läs vad som skrivs på tavlan, ge sammanfattning som anteckningar då eleven kanske inte hinner anteckna själv, undvik att be eleven läsa högt eller skriva på tavlan då detta kan vara jobbigt om man har svårt med läsning och stavning. När det gäller studiearbete bör man ge hjälp att strukturera och planera arbetet, använda mindmaps samt repetera. Vid prov bör man ge gärna extra tid för eleven att bli klar, erbjud muntlig redovisning, hitta alternativa redovisningsformer, låt eleven skriva sitt prov i en lugn miljö eller erbjuda någon som hjälper till att läsa frågorna och anteckna svaren21.
17 Asmerik m fl. 1993 18 Citerad i Myrberg 2001, s.33 19 Asmerik m fl. 1993 20 Ibid 21 Druid Glentow, 2007
Elever som har problem med läsförståelse behöver förstå texten som en helhet, inte bara de enskilda orden. Bilder som förklarar och ger ett sammanhang hjälper dem att förstå vad de missar genom sin svårighet att förstå texten fult ut. Utgå från elevens starka sidor och vad som motiverar den för att öka intresset att lära sig mer. Läsning skall vara något lustfyllt och inte en plikt de måste klara av22.
När det gäller elever med läs- och skrivsvårigheter vill jag koppla det till punkt 33 i Salamancadeklarationen23 som slår fast att ”Lämplig och överkomlig teknologi skall vid behov utnyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier och stödja kommunikation, rörlighet och inlärning”. Genom att använda sig av stavningskontroll i ordbehandlingsdokument kan man få bort enkla stavfel. Nackdelen är att man enkelt kan lägga till egna ord i ordlistan tills den godkänner fel stavning. Då är det bättre att använda programmet Stava Rex som vi har på alla våra PC-datorer i skolan24. Detta program visar på ord som kan stavas på flera olika sätt beroende på innebörden. Programmet visar i vilket sammanhang olika stavningar kan användas. ”Han kallas för Pelle” eller ”Idag skall vi ha
kalas för Ola”.
Har man stora problem att få rätt ordföljd i meningar finns det ytterligare ett program att få av specialläraren i svenska där programmet föreslår möjliga ord att skriva efter det du just skrivit: Jag (heter, vill, borde, känner osv).
Elever som har problem med läsning kan få låna ett program, som heter Word Read, via USB genom specialläraren i svenska. Med detta program kan du få texter upplästa för dig. Vill du fortsätta använda detta program kan eleven få köpa det av skolan. När det gäller böcker, texter, uppgifter bör vi i större utsträckning använda specialpedagogen Håkan Janstads erbjudande om inläsning av material om det inte redan finns inläst.
3.4 Invandrarbakgrund
Invandrarbakgrund är även det något som kan ge elever svårigheter Här gäller det att ha i åtanke att elever med ett annat modersmål än svenska, först måste översätta det som sägs eller läses till något begripligt på sitt modersmål för att förstå. Denna ständiga översättning tar mycket kraft och energi i anspråk vilket leder till snabbare uttröttning. Detta måste man ha i åtanke när man tycker elever med invandrarbakgrund tappar koncentrationen under lektionen enligt min kollega som undervisar i medieämnen och har stor erfarenhet av invandrares problem då hon är gift med en turkisk man och mor till två adopterade turkiska barn. Hon har undersökt detta mycket då hon upplever problemen på nära håll.
Likaså kan kulturella krockar förekomma enligt läraren i svenska som andraspråk. Hemma är ett nej ett nej och accepterar du inte detta så kan det bli en konsekvens. I skolan kan det bli många tillsägelser som ignoreras och konsekvensen helt uteblir. Dessa två världar krockar lätt och kan skapa förvirring för elever som inte vet hur de skall agera.
22
Asmerik m fl. 1993 23
Salamancadeklarationen antogs den 10 juni 1994 i Salamanca i Spanien. 300 deltagare som representerade 92 regeringar och 25 internationella organisationer deltog. Man träffades för att skapa en överenskommelse om att elever i behov av särskilt stöd skulle få en utbildning tillsammans med andra barn i sin egen miljö.
24
När det gäller texter och uppgifter man ger ut till eleverna gäller det att tänka på att förklara svåra eller ovanliga ord. Lägg gärna in en ordlista i varje dokument du ger ut med de ord du tror kan bli ett problem. Använda ett klart och tydligt språk och gärna använda sig av liknelser som gör det lättare att förstå25.
3.5 Lättare hjärndysfunktioner och neuropsykiatriska funktionshinder
Lättare hjärndysfunktioner innebär olika typer av dysfunktioner i hjärnan och neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) innebär att man har svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De begrepp jag tar upp här är de jag vet är aktuella enligt diagnos26.
Psykologen och socionomen Nåkkve Balldin27 belyser att människor kan uppvisa beteenden från olika diagnoser utan att för den delen uppfylla kriterierna för själva diagnosen. Ser man till de problem som förknippas med diagnoserna så passar många in på eleverna på HP. Likaså kan invandrare vars tidigare eventuella negativa erfarenheter innan de kom till Sverige ge sig till känna genom beteenden liknande AD/HD enligt min kollega som undervisar i medieämnen.
3.5.1 AD/HD
AD/HD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är benämningen på barn som har en uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperaktivitet. AD står för uppmärksamhetsbrist och HD för hyperaktivitet. Det är möjligt att ha enbart en av de två bokstavsgrupperna – AD utan att ha HD eller vice versa. De kan ha uppmärksamhetsproblem såsom koncentrationssvårigheter, slarvighet, glömskhet och lättstördhet. Impulsivitet kan visa sig genom starka och svårkontrollerade känsloreaktioner, dålig förmåga att lyssna på andra och svårigheter att hantera ostrukturerade situationer som kräver reflektion och eftertanke. Överaktivitet kan visa sig som svårigheter med att reglera aktivitetsnivån efter det man gör, så att den antingen är för låg eller för hög. Svårigheter att varva ner och sitta still kan varvas med extrem passivitet och utmattning28.
Ett sätt att hjälpa eleverna är att strukturera omgivningen med få saker som kan störa uppmärksamheten. Låt eleven sitta långt fram i klassrummet, eller sitta långt bak för att ha full koll, låt eleven känna vad som fungerar bäst. Någon elev kan behöva ha ett avskärmat hörn för enskilt arbete för att kunna behålla koncentrationen. Korta avbrott, att få röra på sig en kort stund är bra för dessa elever29.
3.5.2 Tourettes syndrom
25
Teveborg, 2001 26
Informationen är (om ingen annan källa anges) samlad från NeuroNätets hemsida som är ett neuropsykiatriskt forum kring ADHD, DAMP, Tourettes & Aspergers syndrom m.m. Samt Riksförbundet Attentions hemsida som är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och OCD.
27 Föreläsning 100107 28 Asmerik m fl. 1993 29 Ibid
Tourettes syndrom definieras utifrån förekomsten av tics – både kroppsliga och verbala. Ofta har personer med Tourettes syndrom även svårigheter av AD/HD-karaktär. Att bekämpa sina tics tar en enorm energi vilket gör att eleven lätt tappar koncentrationen efter ett tag.
Elever som har Tourettes syndrom kan behöva lämna klassrummet för att avreagera sig ibland. Då har de möjlighet att låta alla sina tillbakakämpade tics komma fram utan åskådare. Om eleven har problem med koordinationen bör man undvika handskrivna uppgifter. Genomföra prov i ett avskilt utrymme kan göra att eleven kan koncentrera sig på provet då distraktionerna är borta30.
3.5.3 Autism
Autistism är ett funktionshinder som kännetecknas av att man har svårigheter inom områdena socialt samspel och kommunikation samt problem med repetitiva och rigida mönster i beteende, intressen och aktiviteter. De kan ha svårigheter med socialt samspel såsom att ge ögonkontakt och kommunicera med kroppsspråk och gester. Deras tal kan vara upprepande eller stereotypt där de ordagrant återger fraser som den de talar med sagt eller sådant de hört tidigare. De kan få svårt att skapa relationer.
Personer med autism behöver en strukturerad och noggrant planerad vardag. Alla runt omkring dem måste vara insatta i deras vardag och medvetna om vilka problem som kan uppkomma. I skolan är det tydliga instruktioner som är lätta att förstå samt konkret undervisning med tydliga läromedel som behövs31.
3.6 Läget just nu på skolan
Varje nytt läsår testas alla i årskurs 1 i både matematik, engelska och svenska i min skola samt på de övriga kommunala gymnasieskolorna på samma ort. Testen genomförs för att se vilka förkunskaper eleverna har och vilka hjälpinsatser som kan behövas. Resultaten från elevernas tester delas in i nio olika grupper efter den vedertagna stanine-skalan. De fyra procenten lägsta respektive högsta resultaten får stanine 1 respektive 9. Man räknar stanine 1- 2 som mycket lågt. Medelgoda resultat är stanine 4-5-6, höga 7-8-9. Detta sätt att dela in testresultaten i de olika ”staninegrupperna” är ett allmänt vedertaget sätt att arbeta med testresultat enligt specialläraren i svenska.
Enligt dessa tester får eleverna på min skola sämre resultat varje år32. Jämfört med 1997 när skolan började med testerna var det runt 23% som låg lågt inom svenskan. Om man använder samma måttstock som vi hade 1997 på dagens elever skulle det betyda att ca hälften av eleverna nu skulle hamna inom stanine 1-3, dvs. behöva hjälp och stöd. Det har alltså över några år skett en kraftig försämring av nivån i grundläggande kunskaper i svenska hos de elever som söker till Kungsmadskolan. Dock har testerna standardiserats 2007 så siffrorna påvisar inte denna utveckling i dagsläget. Nivåerna har sänkts vilket gör att resultaten ser bättre ut nu än vad de egentligen är om man jämför enligt 1997 ås standard. Om denna försämring i svenska är resultatet av att friskolorna lockar de elever med högre kunskapsnivåer, eller om det är ett tecken på en generell kunskapsförsämring överlag törs inte 30 Asmerik m fl. 1993 31 Teveborg, 2001 32 http://www3.kungsmadskolan.se/vip2000/index.htm
specialläraren i svenska svara på. Han kan dock bestämt fastslå att det inte beror på det stora antalet invandrarelever på skolan. De är på inget sätt överrepresenterade bland eleverna som behöver stöd.
Hösten 2009 var det 346 elever ur årskurs 1 som deltog i testerna. Den resurs som finns för stöd i svenska kommer att räcka till för hjälp till de som ligger inom stanine 1-2. Ambitionen har tidigare varit att ha stanine 3 som ”ribba” men resurserna räcker inte till.
Totalt 55 elever på skolan är kontaktade kring stöd i svenska, 2 avböjde hjälp, 22 får hjälp under hösten 2009 och 31 kommer att få hjälp under vårterminen 2010. I matematik har 23 elever i årskurs 1 erbjudits hjälp med start hösten 2009. 45 elever har erbjudits stöd i engelska under hösten 2009, 2 har avböjt och några har självmant sökt stöd33.
3.7 Stödbehovet just nu i årskurs 1 på HP på skolan
Just nu har en HP-elev i årskurs 1 stöd i svenska, en står i kö, två har avböjt stöd, fyra elever läser svenska som andraspråk, en elev har avböjt svenska som andraspråk och läser istället svenska A. En elev får stöd i engelska och fyra elever får stöd i matematik. Vi har en diagnoselev som genomför ordinarie undervisning med resurspedagog till stöd34. I klass A har tio elever utländsk härkomst och i klass B har sex elever utländsk härkomst. Dock är en del av dem födda i Sverige så alla är inte i behov av språklig hjälp men kan istället ha kulturella svårigheter då hemmet har en annan kultur än skolan.
Fyra eller fem elever träffar regelbundet skolsköterskan. Dock har hon ännu inte hunnit att träffa alla elever i B-klassen så detta antal kan stiga framöver. Problemen varierar mellan huvudvärk, ont i magen, att de vill väga sig beroende på för låg vikt och önskan om att växa mer. Stress och problem hemma är sådant som ofta framkommer vid samtal med dessa elever. En elev har hon skickat vidare till vårdcentral och en till kurator kontakt35.
Sex HP-elever i årskurs 1 har varit aktuella för regelrätt EVK (dvs. åtgärdsinriktat samtal med rektor och elevhälsan involverad), Därutöver har det varit samtal i mindre format då rektor varit inblandad med två elever. Detta har bland annat resulterat i att tre elever har slutat i A-klassen (tre har tillkommit så de är numera 21 elever), fyra elever har slutat i B-A-klassen (en har tillkommit så de är numera 19 elever). 5 elever har valt HP som andrahandsval och vill således egentligen vara någon annanstans än här36.
På HP har 37 % av eleverna i årskurs 1 svag stavning, läsning samt problem med läsförståelsen37, vilket i siffror innebär knappt 15 av de 40 eleverna i årskurs 1.
Om man ser till närvaron/frånvaron utslaget över klass A och B i årskurs 1 på HP får man fram följande siffror (se tabell38).
33
Information från speciallärarna i svenska, engelska och matematik 34
Se punkt 7 35
Informationen från sköterskan kopplad till HP (100128) 36
Informationen från SYV kopplad till HP (100107) och rektor kopplad till HP (100101) 37
http://www3.kungsmadskolan.se/vip2000/index.htm 38
Klass Närvaro Giltig frånvaro Ogiltig frånvaro
A-klassen 85% 15% 6%
B-klassen 81% 19% 9%
Ser man bara till siffrorna så ser närvaron ut att vara ganska så god. Frånvaron ser heller inte så farlig ut. Detta beror på att de elever som har god närvaro höjer siffrorna så det skenbart ser bra ut för klasserna.
Individnivå Närvaro Giltig frånvaro Ogiltig frånvaro
A-klassen 66-100% 0-34% 0-27%
B-klassen 45-98% 2-55% 0-41%
Men om man ser till individnivå och jämför mest och minst närvaro/frånvaro skiftar siffrorna på följande sätt för samma klasser. 45% närvaro (B-klassen på individnivå) är en stor skillnad från 81% (B-klassen som helgrupp). Samma skillnad syns på frånvaron.
Så ser det alltså ut i årskurs 1 på HP just nu. Många olika faktorer, störande moment och stödbehov som påverkar undervisningen för dessa elever. En sammanfattning av de svårigheter eleverna kan ha med sig till undervisningen är oro, koncentrationssvårigheter, svårigheter med impulskontroll och aktivitetsnivå, svårt att reglera uppmärksamheten, bristande uthållighet, uppvisar beteenden som skapar irritation och kan leda till avvisningar, ha bristande social kompetens, ofta hamna i bråk och konflikter, vara utåtagerande eller inåtvänd och tystlåten, lida av emotionella problem, ha svårigheter att förstå det som sägs eller skrivs, problem med inlärning och minne samt svårigheter att uttrycka sig i tal och skrift.
4 Resultat
4.1 Hur frågeställningarna besvaras
Min första frågeställning var: Hur arbetar skolan med elever i behov av särskilt stöd? Här sammanfattar jag den information jag fick in genom de enkäter jag delade ut till skolans lärare samt de intervjuer jag gjorde våren 2009 med skolans personal.
Min andra frågeställning var: Vad innebär det stöd eleverna får? Här sammanfattar jag de svar jag fick in genom de enkäter jag fick ifyllda elektroniskt av elever hösten 2009. Sammanfattning från de intervjuer jag gjort med specialpedagog, elever och resurspedagoger kommer även de in här.
Min tredje frågeställning var: Hur kan jag stötta elever i behov av särskilt stöd i min undervisning? Här landar jag i en sammanfattning baserat på elevernas tankar, den information jag hittat i litteraturen och fått av personalen på skolan samt insamlat genom föreläsningar.
4.2 Hur arbetar skolan med elever i behov av särskilt stöd
De enkäter jag fick in våren 2009 från personalen på skolan och de intervjuer jag genomförde har jag här försökt att sammanfatta. Jag var intresserad av att se hur lärare definierar elever i behov av särskilt stöd, vad skolans personal anser sig kunna hjälpa till med och hur de anser att vi klarar vårt arbete på skolan.
Personalens bedömningen kring vem en elev i behov av särskilt stöd är stämmer rätt så bra med den beskrivning jag hittat i Asmerik, Ogden och Rygvolds bok ”Barn med behov av
särskilt stöd” (1993). Lärarna anser att det är en elev som ej kan följa den ordinarie
undervisningen, en elev med Aspergers syndrom, DAMP, AD/HD eller någon som är allmänt svag. Eleven kan ha problem med sociala saker, hemmet eller personlig utveckling. Det kan vara någon som skolkar, har svårt att läsa, höra, sitta still, koncentrera sig eller har ett fysiskt eller psykiskt handikapp. Det kan vara svaga elever som behöver mer tid och färdighetsträning i praktiska moment eller någon med något handikapp.
Kompetens att stötta elever med svårigheter anser sig hälften av lärarna (av de som svarade) på gymnasiet att de har och hälften anser sig inta ha kompetens nog. Tankarna kring detta ämne var bland annat att man kan stötta men saknar kunskap, många känner att de saknar kompetens och att man lär sig för lite kring detta i lärarutbildningen, några anser att de inte skall behöva kunna så mycket då vi har tillgång till specialpedagoger som är välutbildade inom stödområdet, några agerar efter sunt förnuft och visar stor förståelse och vilja och någon har utbildat sig utöver lärarutbildningen.
Något som i princip alla lärare lyfter fram är en önskan om mindre grupper, då de anser att detta krävs för att till fullo uppnå alla punkter inom våra styrdokument. Granström39 beskrev dock 1997 att det inte finns forskning som påvisar att det blir någon ökning vad gäller kunskap vid mindre studiegrupper, om inte även arbetsformerna ändras. Däremot bidrar
39
mindre grupper till att pressen på läraren minskar vilket gör att läraren orkar mer, vilket i förlängningen gynnar eleverna.
Tidsbrist och pengar pekar många på som andra orsaker till att vi inte fullt ut klarar av arbetet på skolan kring elever i behov av särskilt stöd, men självklart även kunskapsbrist. Att mycket ändå görs för att stötta elever med svårigheter är alla rätt så överens om, men inte på långa vägar tillräckligt. Enligt de intervjuade rektorerna gör vi lärare ett bra jobb men det är ett person- och relationsberoende arbete vilket inte alla lärare klarar av oavsett övrig kompetens40.
När det kommer till det stöd elever får anser lärarna att det behövs mer resurser från kurator och specialpedagoger. Kring resurspedagoger och sköterskor är de osäkra då de inte vet så mycket, men SYV anser de finns tillräckligt av. Ser man till personaltätheten så finns det en kurator till alla elever på gymnasieskolan. Hon jobbar 80% och vi har ungefär 1200 elever, hon anser själv att en fördubbling av resurser är det minsta som behövs. Tidigare hade vi en psykolog men nedskärningar ledde till att hon försvann och kuratorn övertog då det arbetet utöver sitt eget41.
Vi har fyra specialpedagoger som tillsammans kommer upp i tre heltidstjänster. Ser man till arbetsbelastningen i svenska kan de nu hjälpa de elever som uppnår stanine 1-2 jämfört med stanine 1-3 som tidigare varit målet de strävat mot. Specialpedagogerna inom svenska, engelska och matematik anser att det finns mer behov och något mindre resurser jämfört med för några år sedan men lyfter samtidigt fram att inte alla elever tar emot den erbjudna hjälpen. Det ses fortfarande som negativt att särskiljas från klassen42.
När det gäller elever som får stöd i form av en resurspedagog så utformas hjälpen baserat efter stödbehovet. Behövs det fyra personer så anställs det fyra personer43. Här är det alltså stödbehovet som personalgruppens storlek baseras på till skillnad från specialpedagogerna där 3 tjänster skall räcka till alla elever, oavsett antal och behov44. Allt blir mycket enklare att skaffa pengar till när det finns en diagnos i botten att kunna hänvisa till. Detta är bra för diagnoseleverna men synd att man inte ser alla elevers behov som lika viktiga.
Idéerna till förbättringar kring elever i behov av särskilt stöd är många om man lyssnar till lärare, rektorer, studie- och yrkesvägledare, sköterska och kurator. Vi skulle vara bättre förberedda om vi fick förhandsinformation kring elever i behov av stöd så åtgärder finns redan vid skolstart. Om vi gav undervisning i studieteknikshjälp till alla ettorna samt hjälp till att skapa en tydlig struktur av det egna arbete så uppstår inte lika mycket behov av stöd. Vi skulle behöva fler specialpedagoger inom kärnämnen men samtidigt skapa hjälp även inom yrkesämnen och erbjuda läxhjälp med närvarande pedagog flera gånger i veckan. Att erbjuda möjlighet till studier i mindre grupper utanför ordinarie lektioner skulle gynna många elever. Att ta bort sovmornar från schemat och undvika håltimmar skulle hjälpa eleverna att skapa en regelbunden vardag med fasta rutiner.
40
Intervju med rektor kopplad till HP (2009, 21 maj) samt rektor på gymnasiesärskolan (2009, 21 maj)
41
Intervju med kurator (2009, 20 maj) 42
Enkärsvar våren 2009 samt intervju med specialpedagogen i svenska (091127) 43
Intervju med resurspedagog A(091214) 44
4.3 Vad innebär det stöd eleverna får
Stöd i olika former är en viktig del av elevernas skolgång. En del behöver mycket medan andra bara behöver lite uppmuntran någon gång. Jag har här sammanfattat elevernas svar på sin syn på det stöd de får.
Hälften av de elever med diagnos, som nu under gymnasiet får stöd av en resurspedagog, hade stöd av en assistent även under grundskolan. Svenska och matematik lyfts fram som besvärliga ämnen, men enbart en elev var helt utan stöd. Eleverna som får/fått stöd av specialpedagog under gymnasiet lyfter fram svenska, engelska och matematik som ämnen de fick stöd i. Knappt 1/3 av eleverna var helt utan stöd under grundskolan och får nu som först hjälp. De flesta elever som svarat på min enkät har fått stöd i svenska vilket är intressant att se då de borde vara bland dem som har svårast att besvara min enkät då den innehåller mycket text. Här tror jag det är Håkans brinnande intresse för ämnet som inspirerat eleverna att svara. Det eleverna med diagnos får hjälp med nu är hjälp att koncentrera sig, möjlighet att i lugn och ro arbeta i de resurslokaler de har tillgång till samt motivation att arbeta. Sedan får de självklart extra stöd av specialpedagog i svenska, engelska, matematik och stöd av sin resurspedagog att förstå alla andra ämnen. Inte alla elever har sin resurspedagog närvarande på alla lektioner, och några elever har den mesta delen av sin undervisning i sina egna resurslokaler. Stödet anpassas helt utifrån elevens behov.
Det stöd eleverna nu få på skolan, oavsett med eller utan diagnos, innebär att de klarar att få betyg i sina kurser, får bättre självförtroende och förstår mer i undervisningen. De anser överlag att de får stöd av ordinarie lärare när det behövs.
De elever som får stöd i någon form nu i åk 1 hade många tankar kring hur det skulle gått för dem utan stödet de får nu i skolan. Några tror de skulle klarat skolan ändå men klarat sig sämre, eller kanske gett upp efter ett tag när det blev för jobbigt att hänga med. Stavning och läsning hade blivit ett problem är det flera som lyfter fram, att de fått lägga så mycket energi på de teoretiska ämnena att de tvingast försumma de praktiska. Utan sitt stöd har eleverna en rätt så dyster syn på sin skolgång, vilket gör att man förstår att detta stöd de får av specialpedagogerna är viktigt och mycket uppskattat.
Om man jämför med eleverna som nu går i årskurs 3 är de lika medvetna om stödets betydelse. Dessa elever har ju dessutom en längre tidsperiod på skolan att se tillbaka på. Eleverna med stöd i form av resurspedagog tror de skulle hoppat av skolan om de inte fått stöd från årskurs 1. De anser att just detta stödet gjort hela skillnaden och hjälp dem växa som människor. Eleverna som fått stöd hos specialpedagog tror de hade haft svårt att klara sig i svenska och engelska utan stöd.
Förutom stödet i skolan är stöd hemifrån en viktig del i elevernas skolgång. De elever som får stöd hemifrån anser att det är skönt att ha någon som stöttar och kan förklara, det känns naturligt, det betyder mycket och upplevs som positivt och kan underlätta deras problem, en mor med dyslexi vet vad det handlar om och kan ge bra stöd, föräldrar kan förklara på ett annat sätt än läraren vilket för någon betytt skillnaden mellan IG och MVG.
4.3.1 Exempel ur elevers vardag kring stöd
Här har jag intervjuat två elever som haft stöd under sin skolgång på gymnasieskolan för att se hur de anser att det fungerar för dem. Jag har även intervjuat två resurspedagoger kring de
elever de stöttar i gymnasiet och få deras syn på hur det fungerar.
Intervju med resurspedagog B (kring manlig elev)
Resurspedagogen har en pedagogisk utbildning i botten och sedan kompletterat med en specialpedagogisk utbildning. Resurspedagogen har följt eleven från åk 1 tills nu i åk 3 och känner väl till hans svårigheter och vad som fungerar bra.
Eleven har autism vilket visar sig i svårigheter att hålla fokus på uppgiftens syfte, förstå vad frågor innebär och därigenom vilken fakta som skall letas efter. Detta har dock blivit bättre under åren. Eleven har svårt för att reflektera och analysera. Detta gör att han själv insett att betyg över G-nivå inte är att fundera på eftersom kraven då höjs på att just reflektera och analysera och arbeta mer självständigt. Eleven har ett enormt bildminne och kan återberätta en text ordagrant och har oftast förstått vad den innebär. Här arbetar han hårt med sin resurspedagog på att prata och diskutera ämnen så att han verkligen förstår dem och inte bara kan återberätta. Men att dra paralleller eller jämföra olika saker med varandra är en svårighet. Eleven har humor vilket är ovanligt för en person med autism. Eleven kan interagera med klasskamraterna när det gäller grupparbeten vilket sägs vara en svårighet för personer med denna diagnos. Dock är eleven inte så social på sin fritid utan umgås mest med familjen. Omställning mellan olika salar och lärare fungerar bra, kanske för att det finns ett fast schema att följa som visar var eleven skall vara, när och med vem.
Stödet eleven fått har inneburit att läsförståelsen har blivit bättre då de jobbat mycket med läsning under gymnasietiden. Eleven har blivit bättre på att hålla fokus på uppgiften och hitta rätt information. Att kunna gå in i lektionssalen innan lektionen startar enligt schema är nu möjligt vilket inte var fallet från början. Eleven vill gärna följa klockan men kan vara flexibel numera.
Intervju med resurspedagog C (kring manlig elev)
Har en pedagogisk utbildning i botten och jobbat som vårdbiträde för psykiskt sjuka. Följt eleven två år på ett program innan byte till åk 1 på annat program.
Eleven har Tourettes syndrom vilket visar sig genom att eleven har koncentrationssvårigheter, är impulsstyrd och lättstörd. Inga direkta verbala tics men eleven säger ibland saker utan att tänka efter, saker vi andra kanske tänker men aldrig skulle få för oss att säga.
Dagsformen styr, ibland fungerar det bra och ibland inte alls. Vissa dagar fastnar elever vid köksbordet och kommer inte vidare. Vissa perioder är det värre än vanligt och då sviktar närvaron. Eleven sover mycket då sjukdomen tar mycket energi, att försöka hålla alla impulser i schack.
Eleven fungerar som en person med autism - vill följa sitt schema för att känna trygghet. Auktoriteter trotsar han mot och ifrågasätter så ett mjukare handlag behövs. Bytet av program har fungerat rätt så bra för eleven, är mer lik sina nuvarande klasskamrater - sökande och lite orolig. Eleven är omtyckt och har lätt för att få vänner och har många kompisar i skolan. Vännerna på fritiden är lugna vilket är bra för eleven. Det märks direkt om det blir lite stökigt i klassrummet, så sviktar koncentrationen direkt och tyvärr finns det elever som ständigt söker kontakt med denne elev vilket inte gynnar honom. Detta är något både lärare och resursassistent arbetar med att dämpa.
Stödet eleven fått har inneburit att han blivit lugnare under de år eleven studerat på skolan. Lärt sig mer om det svenska samhället och övat på sociala saker. Att våga sätta sig ner i resurslokalerna och ta en fika är nu en normal företeelse men från början ville han inte ens komma till deras lokaler. Han får genom sin resursassisten hjälp att fokusera på det han skall arbeta med och någon som puschar honom tills arbetet är gjort. Lugnet i resurslokalerna passar bra vid prov och lektioner där man arbetar enskilt och det är störigt i lektionssalen.
Intervju med elev A (flicka)
Eleven går nu tredje året på HP och har haft stöd i svenska och engelska. Fick diagnosen dyslexi i årskurs 3 i grundskolan efter många påtryckningar från mamman och den nya läraren. Tidigare hade skolan sett att problem fanns men inte löst dem, utan enbart gett eleven lättare böcker att jobba med. Samtidigt med diagnosen dyslexi upptäcktes det att eleven inte fick in information i vänster hjärnhalva korrekt. Träning på att lyssna med höger öra för att få in informationen gjorde att många problem löste sig för eleven. Att klassen fick information kring problemen upplevdes positivt av eleven då det ökade deras förståelse.
Stödet eleven fått har inneburit att gymnasiet fungerar bättre än grundskolan, att stödet här är bättre. I svenskan fick eleven hjälp med att lära sig skrivregler för hur ord skall stavas av specialpedagogen i svenska I årskurs 1. Detta hjälpte och stavningsprogrammet Stava Rex i skolans datorer har även det varit ett gott hjälpmedel. Engelska A läste eleven under två år istället för ett vilket gjorde att farten sänktes och eleven hann med. Stödet har varit en nödvändighet för att eleven skall klara sin skolgång anser hon själv.
Intervju med elev B (flicka)
Eleven går nu tredje året på HP och har haft stöd i matematik och läst svenska som andraspråk. Eleven har varit i Sverige i 8 år och har persiska som modersmål men har gått i skola i Indien och då studerat på engelska. Ord hon inte förstår tolkar hon först via sitt modersmål persiska och det som är svårast att förstå är historiska ord.
Stödet eleven fått har inneburit att hon klarade att få betyg i matematik. Den tidigare läraren kunde inte förklara så bra innan hon fick komma till specialpedagogen i matematik. Svenska som andraspråk har hon läst i alla tre årskurser vilket underlättar i de övriga ämnena. Även här är stödet en nödvändighet för att kunna klara av skolan.
4.3.2 Kunskap kring elever med NPF (neuropsykiatriska funktionshinder)
Nåkkve Balldin45 berättar om vikten att behålla elever med diagnoser i skolan. Att deras närvaro där är viktigare än möten med terapeuter för att skapa en ljus framtid. Det är även viktigt att man inte alltid kräver prestationskrav, ibland är närvarokrav det enda eleven orkar prestera i nuläget. Låter man eleven jobba med närvaron och det sociala umgänget i klassen så kan man efter ett tag lägga in små prestationskrav. Tills man kommer dit kan eleven t ex läsa en bok.
Man måste vara noga med att enbart ge feedback på beteende, ej på person då detta är två helt skilda saker. ”Du är duktig” kan alltså bytas mot ”ditt arbete var välplanerat” eller något annat
45
som beskriver det eleven har presterat. Nåkkve belyser även att de ord vi upplever som positiva kan upplevas tvärtom för en elev med diagnos. ”Kanon” eller ”toppen” låter bra i våra öron men eleven kanske behöver höra ord som ”elementärt” eller ”schysst” för att få samma upplevelse. Liksom ”bra jobbat” kan behöva bytas mot ”respektingivande”. För att hitta vilka ord som ses som positiva måste man prata med eleven och våga fråga. Det är viktigt att vi ser elevernas styrkor, förmågor och möjligheter.
För att förklara vilka hinder en elev med NPF kan ha beskriver Nåkkve det enligt följande. Hjärnan kan delas in i tre olika delar: sekreteraren, bibliotekarien och chefen. Sekreteraren gör den första kollen av information, aktivitet, impulser och reglering. Bibliotekarien sorterar, organiserar och kategoriserar. Chefen står för det aktiva tänkandet, gör analyser och är vår samlade IQ. Hos människor med NPF har sekreteraren och bibliotekarien brister. De kan exempelvis ha svårt att se alla detaljer i en helhet utan väljer ut 2-3 och baserar helheten på enbart detta, vilket gör att chefen fattar beslut med bristande underlag. Detta leder till stress och utbrändhet då chefen försöker överkompensera för de brister som finns hos sekreteraren och bibliotekarien.
Att det blir fler diagnosbarn förklarar Nåkkve med ökad forskning som ger mer kunskap. Dessutom blir det i samhället bara mer information som skall processas hela tiden och detta blir ett problem för en del som då sticker ut och uppmärksammas. Förut fick man kunskap, nu skall man erövra. Planera, strukturera, kunna göra en plan B samt hålla sig fast vid planen är svårt för vissa elever med diagnoser. Detta blir ett problem för dem då skolan numera är inriktad på detta arbetssätt i många ämnen.
Vi måste sluta fråga varför eleverna inte är motiverade eller varför de inte vill vara i skolan. Enligt Nåkkve bör vi istället fundera kring hur vi kan underlätta för dem att tillgodogöra sig kunskap. Ändra tankesättet ”han/hon kan om han/hon vill” till ”han/hon vill om han/hon kan”. Att även se det som att eleverna ännu inte lärt sig något, istället för att anse att de inget kan46. Vi lärare måste ha kunskap om diagnoser och hålla oss ajour. Vi måste gå ned på individnivå och se hur varje enskild elev fungerar. Vi bör även sluta kräva att eleverna skall kunna se med tanken vad inte ögat kan se. Vi behöver visualisera mer så det blir lättare för eleverna att förstå. Inom våra arbetsgrupper/arbetslag bör vi enas om gemensamma strategier så alla ger samma respons till obesvarade förväntningar.
4.4.1 Frångå våra invanda mönster
Resurspedagog A47 berättar om en elev (med diagnos) som ser ut att sova på genomgångar. Här gäller det att tänka bort tanken att eleven struntar i vad läraren säger och bara sover. Detta är istället denna elevens sätt att minimera störande intryck, med öppna ögon finns det så mycket saker att fastna på med blicken och därmed tappa koncentrationen på det man skall lyssna på. Ett sätt att minimera störande intryck är att aktivera så många sinnen som möjligt i det du gör, hur konstigt det än kan låta. Orsaken till detta är att risken för att bli distraherad genom dina sinnen blir mindre då de redan är upptagna. Syn, hörsel, känsel, smak och lukt vore med andra ord idealiskt att använda tillsammans vid en genomgång. Men hur ofta lyckas man med det?
Vi måste våga gå ifrån vårt tankesätt ”så här har vi alltid gjort förut” eller ”detta fungerade för
46
Svedberg 2002 47
den eleven så vi gör nu likadant med en annan elev” liksom det beskrivs i boken ”Empati hos
vuxna som möter barn med särskilda behov” av Emilie Kinge (2000). Att tänka vad som
fungerar bäst för eleven när vi väljer metod att jobba efter. Glenn belyser att man måste se till elevens behov och inte till diagnosen då den kan ta sig olika uttryck för olika elever.
4.4.2 Exempel på vad som underlättar för elever
Här är det samma resurspedagoger och elever som ger sin syn på vad som underlättar för dem i undervisningen.
Intervju med resurspedagog B (kring manlig elev)
Det som underlättar för denne elev är att inte stressa, ge mycket beröm och uppmuntran, lugn och ro vid läsning då eleven har lätt att tappa bort sig i texten eller låta resurspedagogen läsa texten så det går att koncentrera sig enbart på innehållet. Använd humor men undvik ironi och underförstådda saker som går eleven förbi. Kräv inte ögonkontakt då detta är en svårighet för personer med autism. Inte för mycket frångå lektionens start och sluttid då eleven gärna vill följa schemat, kan dock numera vara flexibel när det behövs. Att uppgifter finns via det interna mailsystemet fungerar - eleven skriver ut dem och sätter dem i pärm för att få struktur. Skriftliga sammanfattningar över lektionerna är bra då eleven inte hinner anteckna själv. Blir en bra bas att repetera från med resurspedagogen. Matriser för vad som gäller för de olika betygen i kurserna får eleven ofta av lärarna. Lägger sig på G-nivå då reflektion och analyserande är svårt vilket krävs för högre betyg. Denna svårighet gör att reflektionsblad inte fungerar för eleven.
Intervju med resurspedagog C (manlig elev)
Det som underlättar för denne elev är att inte vara strikt eller auktoritär då detta trotsas och ifrågasätts. Att vara mjuk i sättet och använda humor är bra verktyg. Bästa sättet för eleven att lära är genom att lyssna utan att några krav ställs. Lektioner bör startas på en gång utan utvikelser då detta oroar. Digitala uppgifter fungerar bra då de inte kan tappas bort och kan skrivas ut flera gånger om så behövs. Feedback genom mailsystemet vore bra då det blir något konkret att kunna återkomma till och läsa. Dock behöver det då vara tydligt - först vilket betyg uppgiften genererat och sedan kortfattad feedback kring positivt och negativt. Reflektionsblad fungerar inte då eleven behöver tydliga riktlinjer för att fungera. Skriftlig sammanfattning över lektionerna vore bra då detta kan repeteras med resurspedagogen senare.
Intervju med elev A (flicka)
Det som underlättar för denna elev är att lyssna sig till kunskap, men även läsa och göra för att lära sig. Variation och intressanta ämnen som lärs ut genom ett roligt upplägg passar eleven bra. Bildspel är bra och en beskrivning av uppgifter önskas samt gärna förklaring av svåra ord på uppgiften. Skriftlig sammanfattning efter varje lektion samt feedback via kursmappen (elektroniskt) vore bra som hjälp för att utvecklas. Variation mellan att söka eller få information är bra. Eller att få fakta och sedan söka mer information fördjupa sig i den på egen hand.
För att jobba önskas lugn i klassrummet och lösningen att klara elever får gå hem stressar. Då är det bättre att de får en extra uppgift att jobba med. Läraren bör ha förståelse och acceptera ens problem och ge vägledning. Om det är stökigt i skolan är det skönt att få kunna jobba klart hemma i lugn och ro. Uppgifter fungerar bra att få digitalt för då kan man skriva ut dem
