• No results found

Vägledningssamtal på distans

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vägledningssamtal på distans"

Copied!
55
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

”Vägledningssamtal på distans”

Lydia Eweström

Johanna Saarijärvi

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare

(2)
(3)

Sammanfattning

Till följd av pandemin orsakad av Covid-19 har Sveriges regering beslutat, på inrådan av Folkhälsomyndigheten, att invånare ska arbeta hemifrån i den mån detta är möjligt. Således har många studie- och yrkesvägledare kommit att bedriva vägledningssamtal på distans.

I denna kvalitativa studie intervjuades sex vägledare, fyra är yrkesverksamma på universitetet och två arbetar på gymnasiet. Intervjuerna har gjorts över zoom, med utgångspunkt i en semistrukturerad intervjuguide som framställts på förhand. Med utgångspunkt i dessa intervjuer har vägledningssamtal via videosamtal analyserats och jämförts med fysisk vägledning på plats.

Frågeställningarna i studien syftar till att ge ökad förståelse för informanternas uppfattning kring vilka rådande förutsättningar som finns för vägledningssamtal som hålls via Google Meet eller Zoom. Vidare utforskas huruvida vägledningssamtal på distans har särskilda möjligheter eller begräsningar, i förhållande till vägledningssamtal på plats.

Analysen utgår från informanternas redogörelser och undersöker dessa utifrån Malténs

Kommunikationsteori, Egans The Skilled Helper Model samt Antonovskys teori KASAM.

Här framkommer att majoriteten av informanter upplever att vägledningssamtal via videosamtal missar en del av den icke-verbala kommunikationen då parterna inte kan se varandras kroppsspråk. Vidare beskriver Egan och Maltén att icke-verbal kommunikation är en viktig komponent i kommunikation då denna utgör en stor del av samtal.

Antonovsky teori KASAM analyserar vägledarnas förhållningssätt till

vägledningssamtal som hålls på distans. Merparten av informanterna upplever att distanssamtal är hanterbara och meningsfulla. Vidare framkommer att vissa förändringar skett i arbetssättet inom vägledning på distans, exempelvisbeskrivs beskrivs fler sammanfattningar i samtalen bidra till att underlätta kommunikationen mellan vägledare och sökande.

Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning, vägledningssamtal, videosamtal, distans, pandemi.

(4)

Förord

Inledningsvis vill vi tacka samtliga informanter innerligt då ni bidragit med era redogörelser inför denna studie genom engagerade intervjuer. Ett stort tack till familjer och andra medstudenter som funnits tillgängliga för tankeutbyte och stöd under vår studieprocess. Ett varmt tack riktas till vår handledare Laid Bouakaz, för feedback och återkoppling under hela examensarbetets process. Slutligen vill vi tacka varandra för vår gemensamma insats genom denna studie.

Ansvarsfördelning

Ansvaret över arbetets moment har delats lika mellan oss. Vi har båda varit likvärdigt delaktiga i samtliga moment. Med anledning av den pågående Covid-19 pandemin har arbetet utförts med hjälp av Googles online-verktyg, Zoommöten, samt telefonsamtal mellan oss. Vi har under arbetet haft en aktiv dialog gällande arbetsprocessen. Gällande insamling av empiri har vi hållit i tre intervjusamtal vardera. Transkribering av dessa samtal har även delats upp lika mellan oss. Därefter har vi tagit del av varandras transkriberingar, kodat och analyserat materialet tillsammans, för att slutligen texten ihop. Under arbetets gång har vi skiftat huvudansvaret för olika delar i texten. Detta för att effektivisera arbetsprocessen. Därefter har vi bearbetat varandras textstycken genom att exempelvis lämna kommentarer i dokumentet. På så sätt har båda studenterna varit delaktiga i utvecklingen av varje kapitel i examensarbetet. Skrivprocessen har präglats av att vi är vana att skriva rapport tillsammans. Detta då vi skrivit gemensamma arbeten vid tidigare tillfällen. Det stundtals skilda huvudansvaret har inte hindrat oss från att på ett organiserat sätt bearbeta texten till en gemensam insats. Diskussionen har framkommit i samtal med varandra.

(5)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3 Förord ... 4 1. Inledning ... 7 1.1 Syfte ... 8 1.2 Frågeställningar ... 8 1.3 Disposition ... 8 1.4 Begreppsdefinition ... 9 2. Tidigare forskning ... 11

2.1 Historisk tillbakablick på vägledning ... 11

2.2 Digitaliserad vägledning ... 12

2.3 Sammanfattning samt betydelse för studien ... 17

3. Teoretiska utgångspunkter ... 18

3.1 Kommunikationsteori ... 18

3.2 Egan ... 19

3.3 KASAM ... 20

3.4 Sammanfattning samt betydelse för studien ... 21

4. Metod ... 23 4.1 Metodval ... 23 4.2 Datainsamlingsmetod ... 24 4.3 Urval ... 25 4.4 Analysmetod ... 26 4.5 Etiska ställningstaganden ... 27 5. Resultat ... 28 5.1 Fysiska vägledningssamtal ... 28

(6)

5.2 Vägledningssamtal på distans ... 30

5.3 Sammanfattning av studiens resultat ... 35

6. Analys ... 36

6.1 Möjligheter och begränsningar ... 36

6.2 Upplevelser och förhållningssätt ... 38

6.3 Sammanfattning av analysen ... 40

7. Diskussion ... 42

7.1 Resultatdiskussion ... 42

7.2 Metoddiskussion ... 44

7.3 Teoridiskussion ... 45

7.5 Sammanfattning och förslag på framtida forskning ... 46

8. Referenslista ... 48

9. Bilagor ... 52

9.2 Bilaga 2: The Skilled Helper-modellen ... 54

(7)

1. Inledning

I december 2019 uppgav World Health Organisation (WHO), att ett virus som orsakar lunginflammation uppmärksammats i staden Wuhan i Kina. Detta framgår i WHO:s rapport “Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT – 1 ” från januari 2020. Viruset visades vara ett coronavirus och fick benämningen Covid-19. Det nya coronaviruset spred sig snabbt över kontinenterna och kom således att orsaka en pandemi (WHO, 2020, 1).

I Folkhälsomyndighetens rapport ”Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd

om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m”, samlas de allmänna råd som gäller

för att minska smittspridning i Sverige. Enligt folkhälsomyndigheten kan sådana åtgärder vara att hålla möten via digitala plattformar, samt att undvika folksamling i trånga lokaler. Angående arbetsplatser säger de allmänna råden att arbete hemifrån ska utföras när det finns möjlighet till detta (Folkhälsomyndigheten, 2020, 1–3).

Under 2020, då pandemin redan var ett faktum genomförde Cedefop, ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, en mindre utredning om vägledningens förutsättningar under pandemin. Undersökningen ägde rum under juni-augusti 2020 och undersöker de första förändringarna inom vägledning efter de europeiska regeringarnas olika reaktioner på pandemin. (Cedefop et al. 2020, 5).

För studie- och yrkesvägledningen har detta inneburit nya sätt att förhålla sig till det vägledande samtalet med elever och sökanden. Då samtalen övergått till distanserade vägledningssamtal har studie- och yrkesvägledare bedrivit samtal via digitala hjälpmedel (Skolverket, 2020).

Arbetet med IT-utveckling inom skolväsendet har varit omtalat länge, bland annat eftersom digitalisering inom skolverksamheten beskrivs vara ett hjälpmedel till organisatoriskt arbete men även i arbetet med elever, enligt Skolverkets rapport

”IT-användning och IT-kompetens i skolan” från 2015. Skolverkets undersökning har visat att

kompetensutvecklingen gällande digitala verktyg har gått långsamt då denna i hög grad varit beroende av skolpersonals eget intresse för användning av digitala verktyg (Skolverket 2015, 90-95).

(8)

I detta arbete har vi undersökt vägledningssamtal via videochatt mellan studie- och yrkesvägledare och elever eller studenter på gymnasiet eller universitetet i en stad i södra

Sverige. Intresset har varit att ta reda på hur dessa digitala vägledningssamtal upplevs av

vägledare, samt att undersöka hur det är att bedriva vägledning på distans, i relation till fysiska samtal. Vad finns det för möjligheter och hur ser eventuella begränsningar ut?

1.1 Syfte

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur vägledare förhåller sig till vägledningssamtal på distans, med utgångspunkt i vägledningssamtal via videosamtal. Vilka förutsättningar finns för vägledningssamtal via program som till exempel Google Meet och Zoom? Vidare vill vi undersöka vad det finns för möjligheter och begränsningar med vägledning på distans.

1.2 Frågeställningar

- Hur förhåller sig vägledare till vägledningssamtal på distans via videosamtal? - Vilka möjligheter och begränsningar upplever vägledare med vägledningssamtal på

distans?

1.3 Disposition

Studien är indelad i sju kapitel. Inledningskapitlet presenterar studiens syfte, frågeställningar samt begreppsförklaring och disposition. Det andra kapitlet redovisar tidigare forskning och är uppdelad i två teman. Det första temat består av en historisk tillbakablick på vägledning och det andra temat handlar om digitaliserad vägledning. Under

(9)

kapitel tre presenteras studiens teoretiska utgångspunkter. Därefter innehåller kapitel fyra metodval och tillvägagångssätt. I kapitel fem redovisas resultat från sex intervjuer och följs upp av en analys i kapitel sex. Det avslutande kapitlet består av en diskussion om resultat, metodval och teori. Detta följs av förslag inför framtida forskning. Studiens intervjuguide, Egans ”The skilled helper”-modell samt Antonovskys ”KASAM” återfinns under bilagor.

1.4 Begreppsdefinition

Covid-19 - är den internationella benämningen på sjukdomen som orsakas av det nya

coronaviruset (Folkhälsomyndigheten 2021).

Distanssamtal - Samtal som sker över socialt distanserade kommunikationsverktyg, där

parterna som kommunicerar inte träffas. Inom denna studie handlar distanssamtal om vägledningssamtal som hålls via Google Meet eller Zoom mellan informanter och sökanden (Sveriges vägledarförening 2020).

Informations- och kommunikationsteknik - förkortas IKT. Begreppet står för digitala

verktyg som används för överföring av information och kommunikation. Exempel på detta är olika sorters digitala plattformar, appar, chatt och mailkommunikation. I studien kommer dessa att benämnas digitala verktyg eller IKT (Stockholms universitet 2020).

Sökande - för att underlätta för läsaren kommer vi använda oss av sökande när vi syftar

till vägledningssökande (Sveriges vägledarförening 2020).

Vägledare - för att främja läsbarheten i studien kommer vi främst använda oss av vägledare som begrepp och undantagsvis skifta till Studie-och yrkesvägledare. (Skolverket

2013, 11).

Vägledning - ett samlat uttryck som används för studievägledning och karriärvägledning.

I denna studie avser vägledningen de studie- och yrkesvägledningssamtal som sker mellan sökanden och informanter via videosamtal (Ibid.).

Fysisk vägledning/vägledning på plats - används i studien för vägledningen som inte

sker på distans utan den vägledningen som bedrivs ansikte mot ansikte. När informanterna i studien uttrycker sig om riktiga möten så syftar de på fysiska möten (Lindberg 2008, 68– 69).

(10)

Vägledning på distans – vägledning som sker på avstånd via exempelvis mail, chatt,

telefon och videosamtal. Detta begrepp används i studien istället för digital vägledning. Detta då vissa vägledningsinsatser inte sker digitalt, så som brevutskick eller samtal via telefoni. Det finns även ytterligare synonymer för digital vägledning, exempelvis e-vägledning, online-vägledning och internetvägledning (Lindberg 2003, 15).

(11)

2. Tidigare forskning

Studien ämnar undersöka hur vägledare förhåller sig till vägledningssamtal på distans via videosamtal. Vidare är studiens syfte att få ökad förståelse för vilka förutsättningar det finns för vägledning på distans, exempelvis vilka möjligheter respektive begränsningar upplevs av informanterna i studien. Detta avsnitt inleds med en historisk tillbakablick på vägledningen, därefter återges en presentation om tidigare forskning under rubriken

Digitaliserad vägledning. Avslutningsvis sammanfattas kapitlet och den tidigare

forskningens betydelse för studien redovisas.

2.1 Historisk tillbakablick på vägledning

Boken “Att bana vägen mot framtiden - Karriärval och vägledning i individuellt och

politiskt perspektiv”, från 2009, behandlar vägledningens utveckling nationellt i Sverige.

Texten bygger på en avhandling och en artikel från författarna: “Vägledning - i vems

intresse? Skolans studie- och yrkesvägledning i ett historiskt perspektiv” (Nilsson 2005)

och “Architects of their own future? Swedish Career Guidance Policies” (Nilsson & Lundahl 2009). Nilsson och Lundahl menar att vägledning är ett relativt nytt fenomen, som vuxit fram efter andra världskriget. Det är ett område som saknar samsyn nationellt och har varierande betydelse internationellt. Vägledningen återfinns i flera delar av samhället, utöver skolväsendet. Exempelvis används vägledning inom arbetsförmedlingen eller andra privata och offentliga verksamheter, som syftar till att hjälpa människor ut i arbete (Nilsson & Lundahl, 2010, 195).

Under de senaste decennierna har vägledning varit långt ifrån konfliktfri, då det har funnits varierande syn på innehåll och styrning. Syften och mål har sett olika ut beroende på organisation och ändamål. Detta innebär att vägledarens roll har varierat över tid och plats. För att bli vägledare har det i perioder genomförts kortare utbildningar, för att på

(12)

senare år bli en tre år lång högskoleutbildning. Diskussioner och utredningar har bedrivits och bedrivs fortfarande, i syfte att skapa en mer nationell samsyn på vägledarens roll, inom yrkes- och studieområden (Lundahl & Nilsson 2010, 175–185).

Som tidigare nämnts har utredningar återkommit men sällan lett till några specifika åtgärder som gynnat vägledningen trots att Sverige räknas till ett land med en stark vägledning. Efter internationell och nationell kritik mot Sverige gav regeringen 2005 Skolverket i uppdrag att utvärdera vägledningen på skolor. Skolverket kom då fram till att det fanns flera brister inom kommunernas vägledning. Elever och den övriga skolans förväntningar på vägledning stämmer inte överens med den synen vägledare har på vad vägledning är. Över landet är det stor variation på vägledarnas arbetsuppdrag och förutsättningar. Skolverkets rapport genererade uppföljningsrapporter följande år. En rapport från Skolverket 2001 lyfter att det är viktigt att vägledare är välutbildade och får en fortlöpande kompetensutveckling under arbetslivet (Lundahl & Nilsson 2010, 189-190).

I boken “Karriärvägledning - en forskningsöversikt” skriver Bimrose & Brown om forskningens förändrade roll inom vägledning. De menar att det bland annat har kommit att bli ett stort fokus på att utvärdera hur effektiva vägledningstjänsternas olika metoder är, för att på så sätt påverka ekonomiska och politiska intressen. Författarna menar att det behövs fördjupad forskning inom vägledning. Dels för att analysera effektiviteten hos olika metoder inom studie- och yrkesvägledning, dels för att kunna rättfärdiga de offentliga kostnaderna för en oberoende vägledning. Vidare påpekar författarna att kommunikationen mellan forskare och vägledare behöver bli bättre. Forskningsresultaten inom vägledning behöver tas till vara på inom vägledningens tjänster, samt att detta även kräver en kontinuerlig vidareutbildning av vägledarna (Bimrose & Brown 2015, 54–57).

2.2 Digitaliserad vägledning

Mia Lindberg är tidigare lärare på studie-och yrkesvägledareutbildningen på nuvarande Malmö universitet och har gett ut flera artiklar om vägledning samt är engagerad i debatten om väglednig och IKT (Skolverket 2021c). Lindberg skriver om flexibel vägledning i

(13)

verksamhet som under en period kallades för Infoteket, som fram till slutet av 2000-talet var ett kommunalt samverkansnätverk. Infotekets verksamhet skulle vara lättillgänglig för allmänheten. Vägledare och andra tjänstemän från kommunen och arbetsförmedlingen var fysiskt på Infoteket för att finnas till som stöd för individen. IKT-stöd och metodutveckling blev ett signum för verksamheten. Enligt Lindberg började infoteket tidigt med att undersöka distansvägledning. Rapporten tar upp att IKT saknas helt i studie- och yrkesvägledarutbildningen (Lindberg 2008, 18, 52).

Lindbergs rapport är skriven 2008, men i nuläget finns inte heller någon kurs gällande IKT eller digitalisering inskriven i studie- och yrkesvägledningsprogrammets kursplan. Utbildningen finns på tre universitet nationellt. Malmö universitet har ingen del i kursplanen som handlar om att utbilda i IKT eller digitalisering (Malmö universitet, 2021). Enligt Stockholms universitets hemsida är digitalisering ett av begreppen som är återkommande för utbildningen, det förekommer däremot ingen kurs för IKT eller digital vägledning i kursplanen (Stockholms universitet, 2019). Även Umeå universitet erbjuder studie- och yrkesvägledarprogrammet som utbildning. I deras kursplan står det att universitetet förbereder studenter för att samtala och informera, i syfte att bedriva vägledning. Det står dock inget om att utbildningen inkluderar IKT eller digital vägledning (Umeå universitet, 2019).

Vägledningens profession har en tradition som bygger på fysiska samtal, bokade vid en bestämd tid. Författaren skriver att förutsättningarna ändras när den sökande inte kan eller vill befinna sig på plats och undersöker således e-vägledning på distans och dess förutsättningar. Lindberg citerar Högskoleverkets rapport från 2006. Där beskrivs det om vägledare vid universitet och högskolor som har viss IKT kompetens, exempelvis i att använda videosamtal via webbkamera. Men det behövs mer kunskap i hur dessa kan användas i vägledningen och dess undervisning, specifik inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen bör IKT inkorporeras (Lindberg 2008, 68–69).

Cedefops rapport Career guidance policy and practice in the pandemic är en internationell undersökning av karriärvägledningen och hur den anpassades efter att Covid-19 deklarerades som en pandemi i mars 2020. I rapporten från Cedefop et al. står det:

Career guidance services, as other types of services, suffered a disruption in their traditional face-to-face provision and adapted by widely adopting distance provision

(14)

strategies, where possible. Innovative practices have emerged in many countries, mainly adaptations of career guidance provision from physical to online presence (Cedefop et al. 2020, 71).

Det är dock inte klarlagt om distansförändringarna kommer att bli permanenta och hur det

kommer att se ut i framtiden.Det finns ett behov av individuella lösningar med tanke på

den osäkerhet som pandemin skapat. Det har funnits ett fortsatt behov av karriärrådgivning, psykosocialt stöd, mentorskap och coaching. Pandemin har försvårat för personer med funktionsvariation, kvinnor, migranter och flyktingar att få åtkomst till dessa insatser. Vägledning betonas som ett viktigt stöd och en positiv kraft inom integration, exempelvis som social tillgång och lärande. I rapporten framgår det även att vägledning bör vara en integrerad del av riktat stöd för återhämning med balanserade omstruktureringsprocesser inom arbetsmarknaden (Cedefop et al. 2020, 71–72).

År 2014 publicerades Sampson och Makelas artikel Ethical issues associated with

information and communication technology in counseling and guidance om etiska frågeställningar kopplade till vägledning via IKT. Sampson och Makela menar att exempelvis videosamtal på distans kan nå de användare som känner sig bekvämare med fjärrhjälp än fysisk vägledning. Användandet av IKT kräver nya etiska ställningstaganden kring sekretess och användarintegritet. Sekretessbrott var ett problem redan innan IKT, men riskerna för brott mot sekretessen är fortsatt aktuella sen ljud- och videoinspelningarna blivit allt vanligare.

I artikeln refererar de till en tidigare artikel från Sampson et al (1997). Sampson et al skriver att karriärutövare måste vara medvetna om lämpliga säkerhetsåtgärder, så som att använda datakrypteringar när de skickar känslig information och att ändra lösenord kontinuerligt. Sampson et al (1997) menar att om det finns distraktioner genom exempelvis risken att observeras, höras eller påverkas av någon utomstående under vägledningen kommer påverka vägledningen och det försvårar konfidentialiteten.

Sampson och Makelas artikel från 2014 refererar till en tidigare artikel av Makela (2009), som hävdar att nya etiska frågor uppkommer när IKT förändrar vägledningens kontext, exempelvis när vägledningen överförts till distans (Sampson & Makela 2014, 140– 145). Hon menar att dessa etiska frågor behöver utvecklas för att underlätta för utövare med de utmaningar de kan möta. Vägledare har anpassat många etiska koder under utvecklingen av distansvägledning. Vidare skriver Sampson att service på distans kan inkludera de

(15)

individer som exempelvis är långt ifrån geografiskt eller för de som har någon funktionsvariation som begränsar rörligheten samt som tycker att distans är mer bekvämt än den som sker fysiskt. Däremot är vägledningen på distans inte effektiv för alla individer. Den kan vara olämplig för personer som exempelvis lider av psykisk ohälsa, eller för de som saknar de nödvändiga digitala kunskaper. Detta kräver att de som tillhandahåller vägledning på distans har den kompetens som krävs för att servicen inte ska bli undermålig (Ibid).

Forskarna fastslår att det är värdefullt att fortsätta att forska om fördelarna med IKT och dess etiska utmaningar. De menar även att IKT blir en allt vanligare del i användarnas liv och att detta gör det extra viktigt för vägledare att förstå dessa tekniker, liksom även att de etiska koderna behöver anpassas till verkligheten. Det behöver finnas både lämplig teknik och kompetens bland yrkesutövande skriver Makela (Ibid.).

Den som intresserar sig för vägledning och IKT kommer förmodligen att stöta på namnet Kettunen vid något tillfälle. Janna Kettunen forskar, undervisar och driver frågor kring IKT (Jyväsylä universitetet 2020). Jaana Kettunen har skrivit om IKT i en artikel tillsammans med Jenny Bimrose och Tannis Goddard. I deras artikel “ICT the new

frontier? Pushing the boundaries of careers practice” av Bimrose, Kettunen & Goddard

(2015), undersöks informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom

karriärvägledningen.

Enligt författarna är IKT inom vägledning inget nytt fenomen, däremot är behovet av att utforma kostnadseffektiva och tillgängliga IKT-verktyg stort. Rapporten undersöker hur integrering av IKT i professionen blir en framgångsfaktor. Vidare beskriver författarna att framsteg har gjorts och kan göras i större utsträckning när det gäller att utveckla informations och kommunikations-teknik inom vägledningsfältet.

Enligt artikelförfattarna beskrivs tre olika syften med IKT: dels som en resurs, dels som ett medium för kommunikation, men också för att för att utveckla material. Samtidigt så beskriver författarna att det saknas en samsyn kring IKT och dess användning. I en studie från England, som refereras av Kettunen, identifieras några olika scenarion kring användandet av IKT. I ett exempel var implementeringen av IKT hög, men att kompetensen bland användarna förblev låg. Vidare efterfrågas större fokus på en helhetsstrategi inom IKT. För att till exempel främja känslan av närvaron som upplever på plats, inom

(16)

exempelvis videosamtal, behövs det både användarvänlig design och skickliga vägledare inom kommunikation (Bimrose, Kettunen & Goddard 2015, 3–16).

Larsson och Löwstedt har skrivit boken Strategier och förändringsmyter – ett

organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. De nämner att det funnits

stora förhoppningar på att tekniken ska reformera skolan. Författarnas menar att förväntningarna sällan infriats och att utvecklingen varit varierad mellan olika skolor trots likartade förutsättningar rent tekniskt och organisatoriskt. Det är inte tekniken som gör den stora skillnaden utan snarare vad personerna gör med den och hur de tar sig an den. Det är alltså lärandet eller kompetensen hos de som nyttjar tekniken som spelar roll för hur den används (Larsson & Löwstedt 2020, 217–218).

Tristram Hooley är professor i karriärvägledning och har producerat flera forskningsartiklar under de senaste åren och är en efterfrågad föreläsare (Vimeo 2021). I artikeln How the internet changed career: framing the relationship between career

development and online technologies undersöker Hooley hur internet kommit att påverka

karriärutvecklingen. Det är en artikel som kom redan 2012, den är fortfarande högst aktuell med tanke på ämnesinnehållet. Artikeln hävdar att internet är ett viktigt verktyg för karriärutövare, för informationsutbyte och kommunikation av olika slag. Ytterligare betonar Hooley specifikt att individer behöver stärka sin digitala karriärkompetens för att kunna vara effektiv på det digitala området. Hooleys artikel lyfter sju lärdomar som karriärutövare behöver. Bland annat förmågan att anpassa sig, lära sig ny teknik, kunna kommunicera effektivt online och bygga digitala nätverk. Hooley slår fast att det är centralt att online-verksamheten behöver integreras med livet och karriären och inte ses som

separata delar(Hooley 2012, 3–10).

Peter Plant och Erik Hagaseth Haug är två forskare inom karriärvägledningsfältet som är stationerade i Norge. De skriver bland annat att användardeltagande är en nyckelfaktor för att utveckla vägledningen och dess metoder. I Plant och Hagaseths artikel “Unheard: the

voice of users in the development of quality in career guidance services” står det att

Europeiska unionen tillsatte en utredning som handlade om livslång vägledning (2004-2008), som fastslog att användarna är centrala för utvecklingen av strategier kring livslång vägledning. Nordisk forskning påvisar ett glapp mellan retoriken kring kvalitetsarbetet kring vägledning samt verkligheten. Det bedrivs sällan någon utvärdering av vägledning.

(17)

Artikelförfattarna kommer fram till att både användare och vägledare tror att en systematisk utvärdering av vägledningen skulle förbättra denna och ändå görs det allt för sällan (Plant & Haug 2018, 372–381).

2.3 Sammanfattning samt betydelse för studien

Sammanfattningsvis framgår det att digital vägledning har varit ett forskningsområde sedan flera år tillbaka samtidigt som vissa forskare menar att mycket fortfarande är outforskat inom IKT-området. Det finns olika perspektiv på hur synen kring vägledning bedrivs och ska bedrivas på distans. Forskarna i detta kapitel efterfrågar bland annat röster från de som använder sig av vägledning och IKT, för att på så sätt kunna skapa en bättre kvalitet på vägledningen. De efterfrågar även en mer kontinuerlig utvärdering av vägledningen.

Till följd av pandemin Covid-19 har digitaliseringens blivit mer central än någonsin tidigare. Covid-19 har flyttat vägledningen från det fysiska rummet till att vara på distans i större utsträckning än tidigare. I den här studien har vi försökt få klarhet i hur sex enskilda vägledare förhåller sig till distanssamtal över video, till skillnad från den nämnda forskningen som främst fokuserar på IKT i sin helhet. Gemensamt för dessa vägledare är att alla fått ställa om till distansvägledning under pandemins framfart. För oss har det varit viktigt att vi kunnat ta till vara på deras berättelse när det varit i nära anslutning till denna omställning vilket utmärker vår studie jämfört med den tidigare forskningen.

(18)

3. Teoretiska utgångspunkter

Det här kapitlet är en presentation av våra teoretiska utgångspunkter som omfattas av Arne Malténs kommunikationsteori, utvalda begrepp från Gerard Egans bok The Skilled helper samt Aron Antonovskys begrepp inom teorin KASAM - Känsla Av Sammanhang. Teorierna och begreppen ligger till grund för vår analys och återfinns som illustrationer under rubriken Bilagor. Teorierna ämnar bidra till ökad förståelse kring studiens syfte och dess frågeställningar:

- Hur förhåller sig vägledare till vägledningssamtal på distans via videosamtal? - Vilka möjligheter och begränsningar upplever vägledare med vägledningssamtal på

distans?

3.1 Kommunikationsteori

Maltén skriver i boken “Kommunikation och konflikthantering” att kommunikation är ett pedagogiskt samspel. För att kunna beskriva och förklara detta samspel finns kommunikationsteorin som ett redskap. Maltén uppger att han tillhör den interaktionistiska kommunikationsteorin, den utgår från att kommunikation sker genom interaktion. Vidare menar Maltén att det är nödvändigt med ett helhetsperspektiv på människans samspel för att kunna förstå interaktionen så väl inom, som utanför en människa (Maltén 1998, 44).

Den som sänder ut budskapet gör det muntligt, vilket även kallas för verbalt språk, eller med kroppsspråket, det icke-verbala språket. Det verbala språket består av ord och ljud och det icke-verbala språket består av medvetna samt omedvetna rörelser, exempelvis ansiktsmimik, kroppshållning och gester. Sändningen av budskapet görs via en kodning (via en kanal, eller tillvägagångssätt) och mottagaren gör då en tolkning av budskapet. Avkodningen påverkas av habitus, summan av personens erfarenheter, fantasier, egenskaper, känslor, attityder och kunskaper. Efter avkodningen, som svar på responsen ger

(19)

mottagaren en verbal och ickeverbal återkoppling. Detta gör personen medvetet eller omedvetet. Maltén menar att det är av vikt att sändaren försöker vara medveten om vad den sänder ut för signaler så att de kan anpassas till mottagaren (Maltén 1998, 13-33).

Feltolkningar i kommunikationen ligger ofta till grund för

kommunikationsmisslyckanden. Exempelvis blir det svårare att avkoda vad sändaren menar när det icke-verbala språket inte är synbart för mottagaren. Att lyssna aktivt till vad sändaren försöker förmedla underlättar för mottagaren att ge återkoppling som kan utveckla samtalet. Ett ytterligare sätt att föra samtalet vidare är att svara med uppmuntrande återkoppling, som till exempel med ett leende, en nickning eller ord som ”verkligen” eller ”jahaa”. Maltén skriver att lägesförhållande påverkar sändarens och mottagarens informationsöverföring beroende på var informationsutbytet förekommer, i ett stökigt klassrum, utomhus eller i ett enskilt rum utan åhörare. Detta kallar Maltén kallar för fysisk

kontext (Ibid. 13–33).

3.2 Egan

Andergren skriver i boken “Samtala” om boken “The Skilled Helper” av Egan, som innehåller metoden The skilled helper model (se bilaga 3). Metoden och Egans litteratur är återkommande i Studie- och yrkesvägledarutbildningen och anses vara en viktig komponent i det vägledande förhållningssättet. Egans metod kan bidra till att människor får syn på sig själva och att maximera sina egna resurser (Andergren 2014, 70).

Egan skriver i “The Skilled Helper” att det krävs en medveten och empatisk närvaro, genom att lyssna aktivt och visa förståelse för den andre, och på så sätt kunna hjälpa denne att få syn på möjliga lösningar och resurser i en svår situation. Det är av vikt att kunna sätta sig in i den andres situation genom att förstå hur tankar och känslor yttrar sig och kommunicera med empati genom verbalt och ickeverbalt språk (Egan 2019, 36-56). Kommunikation sker genom dialog, men även genom icke-verbala faktorer. En grupp individer kan sitta tysta i ett rum, men ändå kommunicera icke-verbalt. Ansiktsmimik och kroppsspråk är en viktig faktor i dialog mellan två parter. Ögonen skickar även ut

(20)

icke-verbal kommunikation genom ögonkontakt. Utebliven ögonkontakt kan indikera ett bristande engagemang för kommunikation (Ibid. 104).

Kroppen skickar alltid ut information och budskap i samtal, därför är kroppsspråket en viktig del av ett samtal mellan vägledare och sökande. Denna kommunikation kan vara både medveten och omedveten. Korsade armar och ben under ett samtal kan vara en indikator på att individen känner ett ointresse inför samtalsämnet. Öppenheten och engagemanget i samtal kan vara minskat från parten som stänger sin kropp på detta sätt. Att luta sig framåt kan indikera intresse och engagemang för kommunikationen. Bakåtlutande kan snarare indikera att individen inte känner ett intresse i samtalet (Ibid. 100-103).

Vägledare ger respons till verbal och icke-verbal kommunikation genom att bland annat checka av att de förstått vad den sökande menar, samt genom att sammanfatta vad som tagits upp i samtalet (Ibid. 130). När vägledaren gjort korrekta antaganden och förstår vad den sökande menar, ger denna ofta respons tillbaka som indikerar att vägledaren uppfattat denne korrekt. Denna respons kan vara både verbal och icke-verbal (Ibid. 148). I vägledningssamtalet kan sammanfattningar vara ett verktyg för att fokusera dialogen på ett visst ämne eller för att utforska ett ämne djupare. Det är även ett samtalsverktyg som kan användas när ett samtal tenderar att inte komma vidare. När en vägledare sammanfattar vad en sökande talat om, lämnas samtalsutrymmet över till den sökande (Ibid. 177).

3.3 KASAM

Grundaren bakom teorin om KASAM – Känsla Av Sammanhang (se bilaga 2), är professor Aaron Antonovsky (1923–1994). Antonovsky föddes i USA och flyttade till Israel på 60-talet där han verkade inom medicinsk sociologi. KASAM står för Känsla Av Sammanhang och innefattar tre egenskaper: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky 2005, 12–17). Definierat av Antonovsky:

Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som

(21)

dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang (Antonovsky 2005, 46).

Gemensamt för dessa egenskaper menar Antonovsky är att ju högre värde eller grad man har av dessa, desto högre KASAM blir det. Om en person har hög förståelse eller insikt i sin situation, känner att situationen är hanterbar och meningsfull då upplever den hög grad av KASAM. Antonovsky genomförde djupintervjuer med 51 personer om hur de såg på sina liv. Det som förenade informanterna var att de alla genomgått olika trauman som de ansågs ha genomlevt förhållandevis väl. Antonovsky hävdar att de tre egenskaperna

begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet går in i varandra men att det inte alltid är så,

vilket i sin tur kan påverka personers upplevelser.

Begriplighet handlar om i vilken grad man uppfattar inre och yttre påverkan som

förståelig, tydlig och greppbar, till skillnad från när den snarare upplevs som mer av kaosartad karaktär. Hanterbarhet innefattar den kapacitet en individ upplever sig ha och har tillgång till via andra i omgivningen. Meningsfullhet utgörs av i vilken grad en grundläggande motivation, engagemang och delaktighet en individ besitter (Antonovsky 2005, 44–46). Exempelvis kan en person som går hemma om dagarna uppleva hög grad av begriplighet och hanterbarhet men kanske lägre grad av meningsfullhet då persons förmåga till delaktighet inte är prioriterad (Antonovsky 2005, 43–47). Det kan också vara så att en person upplever sig ha en hög grad av KASAM trots exempelvis låg grad av engagemang. Det som avgör utfallet på den så kallade KASAM-skalan är personens egen livsupplevelse. (Antonovsky 2005, 50–52).

3.4 Sammanfattning samt betydelse för studien

Studiens teoretiska utgångspunkter består av Arne Malténs kommunikationsteori, Egans

The skilled helper samt Antonovskys teori om KASAM. Malténs teori om kommunikation

är relevant för oss då vår studie berör kommunikation. Egans modell från The skilled helper samt begreppen kroppsspråk, ögonkontakt, medveten närvaro och empatisk närvaro är användbara i vår studie då de handlar om relevanta komponenter i utforskandet av

(22)

vägledning på distans. Egan anser vi dessutom vara passande då våra informanter är vägledare och för att den ständigt är aktuell inom Studie- och yrkesvägledarens utbildning. Genom att låta vägledarna sätta ord på sina erfarenheter genom narrativa intervjuer tror vi KASAMS begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan hjälpa oss att tolka hur distansvägledningens möjligheter och begränsningar upplevs.

(23)

4. Metod

I detta kapitel beskrivs och diskuteras vårt val av metod. Vårat urval av respondenter till vår studie motiveras. Studiens problemformulering och syfte ligger till grund för vårt val av metod. Vi beskriver även hur intervjuerna gått till i fråga om ramar och avgränsningar. Vidare följer även en redogörelse för hur intervjuerna analyserats. Avslutningsvis tar vi upp de etiska ställningstaganden vi haft i åtanke under studiens gång.

4.1 Metodval

Vi är intresserade av att undersöka individens perspektiv och har således valt att använda oss av ett fenomenologiskt förhållningssätt (Kvale & Brinkmann 2014, 44–45). En kvalitativ metod möjliggör för djupintervjuer till skillnad från kvantitativ metod som ger en generell förståelse för undersökningens syfte och problemområde. Tidsaspekten med kvalitativ metod kan dock vara en nackdel då insamlandet av empirin och efterbehandlingen av denna är tidskrävande (Larsen 2009, 27). Genom att använda oss av en kvalitativ ansats kan vi ställa följdfrågor och på så sätt få en djupare förståelse för studieområdet. Det gör att kvalitativ metod bidrar till att öka förutsättningarna för en god validitet och trovärdighet i studien (Ibid.).

Sex stycken kvalitativa intervjuer har utförts, då vi önskar få en inblick i informanternas verklighet (Kvale & Brinkmann 2014, 142-143). Genom att ställa intervjufrågor vill vi få redogörelser av informanter som speglar deras profession som studie- och yrkesvägledare. Vidare vill vi även ta reda på hur informanterna upplever att deras arbete med vägledningssamtal ser ut idag, med hänsyn till distansarbetet som sker på grund av pandemin Covid-19. Genom intervjufrågor vill vi ta reda på hur detta arbete skiljer sig från vägledningssamtalen som hölls innan pandemin. Således har vi valt att intervjua informanter med erfarenhet av båda arbetssätten. Med intervju som metod kan den kvalitativa ansatsen bidra till en djupare inblick i informanternas resonemang. Den

(24)

kvantitativa ansatsen har valts bort, bland annat då denna studie inte ämnar vara generaliserbar. Den beskriver hellre informanternas arbete med distanssamtal, i syfte att få förståelse för deras skildring av arbetssättet. Då kvalitativ metod kan ge mycket data gällande få informanter har denna metod valts. Kvantitativ metod passar bättre för bredare studier av större antal informanter (Larsen 2018, 34).

4.2 Datainsamlingsmetod

Intervjuerna har genomförts digitalt på grund av rådande pandemi. Detta har skett genom att informanterna blivit inbjudna till ett Zoommöte genom mailkontakt. Inledningsvis har var informant fått ta del av vår intervjuguide. I guiden har vi beskrivit vilka områden vi vill tala om (se bilaga 1). I denna har vi även informerat om våra etiska ställningstaganden. I samtalets inledning har vi därefter informerat var deltagare kring studiens syfte och hur intervjuerna kommer att användas för att besvara våra frågeställningar. Vi har även gått igenom Vetenskapsrådets etiska ställningstaganden. Vi har sedan spelat in varje zoommöte, för att transkribera intervjuerna vid senare tillfälle.

En positiv aspekt av att göra intervjuer digitalt med videosamtal är att det kan bidra till förståelsen av möjligheter och begränsningar i distanssamtal. Detta ser vi som ytterligare en bidragande faktor till att svara på våra frågeställningar. Förståelsen kan på detta sätt öka för att hålla samtal på distans, via ett kommunikationsmedium som vissa informanter använder

i vägledningssamtal.En nackdel med vår datainsamlingsmetod är att denna sker på distans.

Detta kan försvåra tolkningen av intervjuerna, genom begränsningar av exempelvis olika uttryck. Detta kan i sin tur komma att påverka hur narrativen tolkas (Kvale & Brinkmann 2014, 44–45).

Vi har skapat en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1) med narrativa intervjuer i åtanke. Informanterna lämnades utrymme att berätta om sitt perspektiv av distansvägledningssamtal (Ibid. 194). Därför skapade vi även en intervjuguide utan frågor, men med ämnen som vi ville diskutera i intervjuerna. Vi ställde sedan frågor gällande dessa ämnen med möjlighet till följdfrågor, beroende på informanternas svar. På så sätt har vi

(25)

utfört semistrukturerade intervjuer (Larsen 2009, 83–88). I intervjuguiden har vi skrivit fyra ämnen som varit viktiga för oss att undersöka utifrån vårt syfte och frågeställning. Dessa lyder: Innan pandemin, Distans, Kommunikation och Den sökande. Utifrån dessa har vi haft underrubriker gällande bland annat ögonkontakt och digital kompetens.

4.3 Urval

Studien bygger på redogörelser från sex stycken studie- och yrkesvägledare. Dessa är idag anställda inom skolväsendet i södra Sverige. Några informanter arbetar på universitet, och några arbetar på kommunal gymnasieskola. Samtliga informanter är utbildade studie- och yrkesvägledare. Dessa har gått en treårig högskoleutbildning och fått en kandidatexamen. Ålder, kön och erfarenhet skiljer sig åt mellan deltagarna i studien. Respondenterna har stor yrkeserfarenhet av vägledningsmetoder inom skolväsendet sedan innan coronapandemin. Samtliga har bedrivit vägledningssamtal på distans, genom Zoom eller Google Meet. I arbetet kommer informanternas namn att vara fingerade.

I urvalet av informanter sökte vi studie- och yrkesvägledare som vi fått kontakt med, i samband med verksamhetsförlags utbildning. Vi tog även kontakt med studie- och yrkesvägledare vi blivit introducerade till genom utbildningen. Sedan frågade vi även dessa informanter om mailuppgifter till kollegor som kunde vara intresserade att delta i vår studie. Således fick vi kontakt med ytterligare informanter till intervjuer. Urvalet av studiens informanter har således skett via snöbollsmetoden (Larsen 2009, 78).

En förutsättning för informanternas deltagande var det faktum att de hade erfarenhet av distansvägledning inom skolsektorn. En ytterligare faktor var deras erfarenhet kring vägledningssamtal i samma rum, innan pandemins utbrott.

Ava är utbildad studie- och yrkesvägledare. Hon är verksam på en gymnasieskola där

hon började sin tjänst strax innan pandemin kom till Sverige. Innan dess var hon verksam som vägledare i flera olika kommuner.

(26)

Bell är examinerad studie- och yrkesvägledare sedan flera år tillbaka. Tidigare var hon

vägledare på en grundskola och är sedan ungefär 5–6 år tillbaka verksam på en gymnasieskola.

Love är examinerad studie- och yrkesvägledare, eller karriärvägledare som han själv

kallar det. Han har varit yrkesverksam på flera olika universitet.

Maj tog sin examen som studie- och yrkesvägledare för ett decennium sedan. Hon har

varit verksam som vägledare på både högskola och olika universitet.

Tess är utbildad studie- och yrkesvägledare och har varit verksam inom vägledning i

över ett par decennium. Dessa år har hon bedrivit inom olika verksamheter men arbetar sedan flera år på ett universitet.

Roy är examinerad studie- och yrkesvägledare sedan 2017 och är verksam på ett

universitet. Dessförinnan var han yrkesverksam inom ett arbetsmarknadsprojekt samt

verksam på gymnasieskola.

4.4 Analysmetod

Det insamlade empiriska materialet transkriberades till en begränsad omfattning så att det blev reducerat till att innehålla stoff till studiens syfte. Dess innehåll analyserades genom att tolka mönster, och tematiseras utifrån strukturen i studiens intervjuguide (Kvale & Brinkman 2014, 246). Som komplement till att vi valt innehållsanalys, som innebär att vi sorterade det insamlade materialet utifrån relevans för studien, har vi även använt oss av delanalys. När en av oss som bedrivit studien har intervjuat har den andra suttit med för att lyssna och anteckna ner viktiga begrepp för att besvara frågeställningarna i studien. Vilket har lett till att olika mönster har utkristalliserats och bidragit till studiens resultat och analys (Larsen 2009, 101-104).

(27)

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi har under arbetet med studien använt oss av Vetenskapsrådets “God forskningssed”

(2017), som tar upp fyra viktiga och grundläggande etiska krav inom forskning. De fyra

principerna är framtagna i syfte att skydda individens integritet.

Informationskravet: Inför varje intervju har vi informerat alla deltagare individuellt om dessa etiska principer och om hur använder oss av dem. Informanterna har innan intervjuerna fått information om studiens syfte och att de när som helst under studien får avbryta det frivilliga deltagandet (Vetenskapsrådet 2017, 40–41). Innan varje specifik intervju har vi läst upp inledningstexten i intervjuguiden. Denna har även gjorts tillgänglig för informanterna via mailutskick innan intervjuerna (se bilaga 1).

Samtyckeskravet: Samtliga intervjuer som används i studien är gjorda efter muntligt

samtycke från informanter (Ibid.). Detta har skett i samband med att vi läst upp vår inledningstext i intervjuguiden (se bilaga 1) och de har individuellt gett samtycke under varje inspelat samtal.

Konfidentialitetskravet: Vi har varit noggranna med att deras identiteter behandlas

anonymt genom hela processen. Platser och namn kommer anonymiseras eller utelämnas i studien. Vi har spelat in varje intervju, men dessa finns inte sparade på molntjänster, och kommer att raderas efter transkribering (Ibid.).

Integritet och nyttjandekravet: Allt som informanterna delger kommer enbart att

användas för denna studie, vilket informanterna blivit informerade om både i skrift via mail och muntligt (Ibid.).

(28)

5. Resultat

Det här kapitlet redovisar resultatet av studiens sex intervjuer. Kapitlet inleds med en redogörelse för informanternas beskrivning av hur de arbetat tidigare med fysiska vägledningssamtal på plats. Vidare övergår kapitlet till att handla om vägledningssamtal på distans. Här återges informanternas respons gällande vägledningssamtal på distans via Zoom eller Google Meet. Avslutningsvis sammanfattas studiens resultat.

5.1 Fysiska vägledningssamtal

Den fysiska vägledningen beskrivs olika av vägledarna som intervjuats i denna studie. Maj beskriver att vägledningssamtalen hon höll i på plats, ofta fick en grund redan när hon träffade sökanden i receptionen eller entrén. Under promenaden från receptionen till samtalsrummet fanns det ett naturligt utrymme för småprat. Exempelvis fick den sökande möjlighet att berätta hur resan till vägledningssamtalet hade varit. På så sätt fick vägledaren möjlighet att stämma av lite samt främja relationen till den sökande. Andra samtalsämnen än vad det var för väder ute kunde lägga grunden för ett varmprat. Maj beskriver detta som en naturlig isbrytare.

...man kom ner, man mötte personen, man tog i hand, bara en sådan sak, det gör man ju inte längre, ledde in personen i ett rum. En liten uppvärmningssträcka där man pratade lite om väder och vind, var det svårt att hitta hit? Lite ice-breaker (Maj, intervju 2021).

Gällande den inledande kontakten med sökanden beskriver Roy att sökanden kunnat e-posta en vägledare för att boka ett vägledningssamtal. Därefter kunde vägledaren boka in samtalet hos sig själv eller en kollega. Love beskriver även att sökanden kunnat kontakta en vägledare vid universitetet via telefon för att boka ett samtal. Detta innebar att vägledaren och sökanden kanske inte varit i kontakt innan vägledningssamtalet. Dock visste ofta vägledaren en del kring vad den sökande ville prata om menar Tess:

(29)

När det gäller vägledningssamtal, de bokade, så visste jag ju vem som skulle komma. Det kunde vara namnet då, det står ju alltid och lite bakgrund, vad vill personen? Och sen så mötte jag personen i ett samtalsrum då (Tess, intervju 2021).

Bell och Ava upplever början på samtalen på ett annat sätt. Bell beskriver att hon ofta kom i kontakt med sökanden och att de uppsökte henne på skolan där hon arbetar. Hon har försökt att arbeta med öppen dörr till sitt kontor för att visa sökanden att dessa kan komma in till henne och söka kontakt. Ofta var det så att sökanden kom till henne med frågor och därefter bokades ett vägledningssamtal. Ava beskriver det också som att det förekom många spontana besök av sökanden som hade frågor att ställa. Så här beskriver Bell den inledande kontakten vid ett vägledningssamtal som sker på plats:

Jag försöker sitta med dörren öppen så mycket som möjligt, så att eleverna kan komma förbi med spontana frågor också, för det är många gånger där det börjar. Jag vill att de ska känna att de kan komma när de har någonting (Bell, intervju 2021).

Studiens informanter berättar att de alla använde sig av något typ av verktyg i samtalen i olika syften. Love beskriver att han gärna använde sig av whiteboard för att engagera sökande i samtalet. Tess beskriver att hon använde sig av övningar i vissa samtal och kanske ritade på papper, beroende på vad hon upplevde kunde vara ett bra hjälpmedel i samtalet. Gemensamt för alla informanter är att dessa använde sig av dator som verktyg i sina vägledningssamtal innan den digitala verksamheten hade utökats till att hålla vägledningssamtal via Zoom eller Google Meet. Detta var ett verktyg för att kunna visa bland annat hemsidor och information. När Ava berättade om datorn som hjälpmedel i samtal på plats sa hon så här:

Ja men det är digitala verktyg på själva datorn, man tittar på olika webbsidor, hittar information, om man ska göra test eller intressetest eller liknande så är de oftast digitala. Jag använder inte tavlan för jag har inte den på mitt kontor (Ava, intervju 2021).

Ytterligare informanter i studien lägger också till att datorn var som ett komplement tidigare till vägledningssamtalet på plats. Ibland användes dator för att tillsammans navigera genom olika hemsidor eller hitta relevant information som bidrog till samtalet. Det är ett verktyg som alla informanter uppgav att dem nästan alltid haft tillgängligt vid vägledningssamtal.

(30)

Tess berättar att det tidigare kunde finnas vissa störningsmoment i samtal. Ava beskriver att sökanden kan sitta i lugn och ro på hennes kontor, men att det kan finnas fler distraktioner när hon håller vägledningssamtal digitalt med sökanden som befinner sig hemma. Maj berättar att samtal på plats kunde ha vissa distraktioner då samtalen ibland bedrevs i rum med stora fönster. Gick någon förbi kunde tillexempel både parterna bli distraherade och kolla ut genom fönstret. Hennes upplevelse är att distraktionerna i samtal på plats var få.

Blev en sökande distraherad, berättar Tess att det ändå fanns goda möjligheter att läsa av om en person hänger med i samtalet. Alla informanter uppger att kroppsspråket var en viktig del av kommunikationen på plats. När man sitter i samma rum och håller ett samtal menar Love att man kan se på en persons kroppsspråk och gester att denne förstår vad man menar. När han hade samtal så satt han med en sökande i samma rum, lite snett men vända mot varandra. Detta för att bland annat kunna läsa av kroppsspråk. Maj beskriver det som att hon kunde få en energi av att möta sökanden i samtalsrum och en viktig del var att kunna läsa av individens kroppsspråk och minspel. Bell beskriver det som att kroppsspråket talar mycket i ett samtal. Detta då det fångar upp det talet inte kan förmedla.

5.2 Vägledningssamtal på distans

Vägledningssamtalen som sker på distans upplevs annorlunda från vägledningssamtal som sker på plats av samtliga informanter. Maj beskrev tidigare att mötet och promenaden från receptionen kunde innehålla varmprat om resan till universitetet som den sökande tagit bland annat. Det ser annorlunda ut för vägledningssamtal som hålls digitalt. Maj beskriver en annan typ av inledning i dessa samtal som är naturliga ”ice-breakers”. När sökanden ansluter till ett vägledningssamtal över Zoom frågar Maj denne hur det var att komma in samt om tidigare erfarenheter av Zoom. Det kan även handla om ljudet i samtalet och bilden, om dessa är bra eller om något behöver justeras. Momentet kring inledande varmprat beskrivs fortfarande vara kvar i de samtal som Maj håller, men när det sker på distans innehåller detta andra ämnen än tidigare.

Samtal bokas som tidigare via mail och telefon för informanterna som arbetar på universitet. Dock upplever Ava och Bell en förändring i hur elever uppsöker vägledarna.

(31)

Tidigare var det många sökanden som tog kontakt med vägledarna genom att besöka dessa på deras kontor på skolan. Nu när vägledningen sker digitalt så behöver elever mejla eller ringa för att boka ett vägledningssamtal. Ava beskriver det så här:

...men det krävs ju att eleven mailar mig och bokar tid, och sen dyker upp på den tiden, den här spontaniteten försvinner, att de kommer spontant, sitter här utanför mitt kontor och kommer in, så det måste vara mer planerat nu. [...] Bara elever som känner det här med ansvar och boka tid, kanske planera men det är inte att vi utesluter dem, utan dem måste ta det här steget att boka (Ava, intervju 2021).

I intervju med Maj berättar hon att det förekommer mer spontana vägledningssamtal nu när hon håller vägledningssamtalen via Zoom. Hon berättar bland annat att hon nu kan ta in en sökande i ett Zoom-möte om hon har tid under dagen. Detta är en skillnad från innan då det fanns faktorer som restid bland annat att ta hänsyn till. Spontana kontakter kan leda till vägledningssamtal nu, som det inte kunnat innan. Maj säger att detta inte är något som är vanligt, men att det kan förekomma nu. Något hon har märkt är att hon kan boka in samtal med kortare varsel än tidigare. Detta var något som inte förekom när vägledningen skedde på plats. Maj berättar:

...ja men vet du vad, då tar vi Zoom nu för jag har en halvtimme innan nästa möte. Det ges möjlighet till lite mer det här spontana men jag ska inte säga att det är jättemycket så. Men jag märker att man kan boka in saker med lite kortare varsel på ett lite annat sätt, än när man kanske pratade i telefon med någon och bokade in samtal på plats där man ändå behövde ta hänsyn till att personen i fråga ska ta sig någonstans. [...] Nu kan man klämma in ett ganska tidigt möte eller ett ganska sent möte, tillgängligheten har ökat. Jag upplever att det är lite lättare att peta in spontansamtal än vad det var innan (Maj, intervju 2021).

Innan övergången till digitala vägledningssamtal använde många av informanterna datorn som komplement till samtalet. Detta har ändrats nu när datorn är kommunikationsmedlet. Andra verktyg beskrivs vara whiteboard, penna och papper eller övningar. Eftersom dessa inte kan användas via Zoom eller Google Meet delger informanterna att de övergått till digitala verktyg. Roy beskriver att han tidigare använt sig av whiteboard mycket i samtal och fortsätter använda detta verktyg digitalt. Andra verktyg var en utmaning att anpassa till det digitala samtalet. Tess beskriver att hon hade övningar i pappersformat som hon tidvis använde i samtalen. Bland annat kunde det handla om övningar med kortlek. När samtal började bedrivas över Zoom fanns det inga digitala verktyg som brukade användas på Tess arbetsplats, då arbetssättet var nytt. Tess beskriver övergången så här:

(32)

Det som var svårt i början med detta var väl att vi hade inga egentliga digitala verktyg. Utan de övningarna som vi då hade de finns ju i pappersformat, det var väldigt besvärligt med att skicka, de ska ta foto och så […] Nu har vi testat att köra lite digitala verktyg i form av kortlekar på olika sätt där man får ta olika ställningstaganden. Det fungerar faktiskt bra tycker jag (Tess, intervju 2021).

Att söka information via en gemensam dator var ett verktyg alla informanter använde sig av tidigare i samtalen. Denna möjlighet är nu förändrad, eftersom sökande och vägledare sitter på varsitt håll med egna skärmar. Det finns dock möjlighet i både Google Meet och Zoom att dela sin skärm med den man pratar med. Detta beskrivs vara det digitala alternativet till att gemensamt söka information eller visa något för varandra via datorn. Ava berättar att hon ofta använder detta som ett medel i samtal. Något hon berättar är att hon inte har möjlighet att se den sökande när hon delar skärm i Google Meet, och den sökande har inte möjlighet att se henne om denne delar sin skärm. Hon beskriver det som en jobbig del av samtal på distans, att det blir som att gå med en ögonbindel. Majs upplevelse av skärmdelning är att detta är en bra möjlighet att dela information med varandra.

Sen tycker jag själv att det går mycket åt informationshållet. Också lite grann så jag funkar som vägledare, jag glider lätt in i informationsfacket tyvärr [...] Där är ju Zoom superbra för där är det ju lätt att “kolla här” och även: de vill visa mig någonting, då kan ju de dela skärm med mig och det är ju superpraktiskt (Maj, intervju 2021).

En taktik hon har är att byta plats på samtalet på skärmen under skärmdelningen för att kunna se den sökande. Hon upplever att det är av vikt att meddela den sökande att hon har flyttat på deras samtal på sin skärm under skärmdelning. Hon säger exempelvis att hon

ibland lägger samtalet längst ner på skärmen för att hon ska kunna visa något annat. Roy

upplever att det är en god taktik att pausa skärmdelningen frekvent. Detta för att stämma av med den sökande att denne hänger med i samtalet och även för att han vill se den sökande när de samtalar.

Störningsmoment är något som kan förekomma i samtal med sökande på distans. Ava beskriver det som att sökanden kan ha andra i hemmet, såsom familj som låter. Det skiljer sig mycket mellan elev och elev när det gäller distraktioner i hemmet. När samtal skedde på plats så blev båda parter distraherade om ett störningsmoment ägde rum menar Maj. Hon beskriver störande moment på distans så här:

(33)

Gick någon förbi då blev båda distraherade. Idag är det annorlunda. Ni har ju ingen aning om vad som händer här bakom och jag har ju ingen aning om vad som händer här (gestikulerar bakom oss i videosamtalet). Vilket ibland kan vara distraherande, att veta det och ibland blir den man pratar med distraherad (Maj, intervju 2021).

Gällande distraktioner upplever informanterna att det är av vikt att göra många sammanfattningar i samtalen på distans. Detta då det finns en benägenhet för distraktioner att uppkomma. Vägledaren kan inte heller veta om den sökande blir distraherad, då de inte sitter i samma utrymme och upplever samma saker. Love beskriver att det kan krävas att man stämmer av med den sökande att båda är på samma våglängd.

...det kanske krävs lite mer att man checkar av och stämmer av med den sökande så vi båda uppfattat det på samma sätt och att vi är överens och ses man på riktigt kan man nästan se det direkt i ett kroppsspråk att nu har vi båda förstått, men man kanske inte kan se det på samma sätt i ett Zoom-samtal (Love, intervju 2021).

Love upplever en svårighet i att engagera sökanden i samtal över distans. Han beskriver att han ofta försökte ge sökanden en uppgift om man märkte av att engagemanget för samtalet började svikta på plats. En sådan uppgift var ofta att rita på en whiteboard tillsammans med honom. Han känner därför att det är en utmaning att få sökanden att delta i samma grad i samtal på distans och andra informanter håller med honom. Ava beskriver att elever på hennes gymnasium kan ha svårt med att fokusera i samtalet. Hon har märkt att många sökanden blir distraherade av att ha på sin kamera i samtalet. Ava berättar att de kollar mer på sig själva än på Ava:

Ja, jag fokuserar på eleven och ansiktsuttrycken, det är det man ser, man ser inte kroppen, medan jag tror att eleverna fokuserar mer på sig själva och hur de ser ut, vissa vill inte ens sätta på kamera, då uppmanar jag dem att göra det, för det blir ju jättekonstigt för mig. Och nu kan jag säga att många fler sätter på kamera, så det blir i alla fall lite lättare, men fokus är som sagt kanske inte på mig, fokus ligger ju på att titta på sig själv och så. Det är lite svårt med fokus för elevens del (Ava, intervju 2021).

Ava menar att kroppsspråket är något som ofta talade om hur elevens sinnesstämning var, i samspel med elevers tonläge. Det fanns en naturlig avläsning i var eleven befann sig mentalt när denne uppsökte vägledare. När samtalen sker på distans känner hon att det inte går att avläsa elevernas reaktioner i samtalen på samma sätt. Bland annat så ser hon inte det fysiska, och om hon har svårt att se hur en person förmedlar att denne känner med kroppsspråket, är det även svårt att spinna vidare på en reaktion i samtalet. Av den

(34)

anledningen förklarar Ava att samtalen ibland kan bli kortare. Tess anser däremot att kroppsspråket kanske inte har så stor betydelse för samtalet. Så här beskriver hon kroppsspråket på plats, i relation till kroppsspråket över Zoom.

…jag tror att det är lika mycket kvalitet i det faktiskt [...] visst du ser hur personen går, pratar och läser, man kan ju avläsa saker, man ska inte anta saker men man får en känsla, men jag tycker inte det påverkar själva vägledningsprocessen tänker jag (Tess, intervju 2021).

Love berättar att det känns som om samtalet går genom ett filter när det sker på distans. Det finns faktorer man inte kan uppfatta eftersom man inte ser hela personen eller vet vad som händer runt omkring denne. Han beskriver det som att det kan vara svårt att utmana den sökande i samtalet. Den sökande sitter i sin privata sfär, och han sitter i sin. Det finns inget gemensamt utrymme, och det är svårt att fånga upp helheten i samtalet. Han berättar att när han sitter i samma rum som den sökande, bidrar det till att kunna utmana den sökande i tankar och reflektioner. Det är en utmaning via distanssamtal, då han uppger att det är svårare att se och känna om han behöver backa lite i samtalet. Det är inte lika enkelt att känna om en utmanande fråga kan vara bidragande till konversationen.

Majoriteten av informanter tror att vägledning på distans förmodligen kommer att finnas kvar i framtiden som ett komplement till den fysiska vägledningen. Så här beskriver Roy sina framtidsvisioner angående vägledning på distans:

Vi kan faktiskt implementera de traditionella verktygen in i samtalet, inte skrämmas av de digitala tjänsterna. Grunden är att jag använder de digitala verktygen som stöd, det är videomötet som vi har nu face-to-face, men vägledningen, den är ju detsamma. Samtalsmetodiken kan vi fortfarande använda men det vi missar är ju det visuella och det icke-verbala. [...] Jag tänker lite på landsbygden eller exempelvis personer som sitter utomlands. De som inte bor närheten av ett universitet får tillgång till universitet trots att de inte bor i närheten. [...] Ju längre tiden går ju mer kommer det här bli en norm [...] jag tror att den här distansvägledningen kommer bli en del, jag tror inte den här erfarenheten de senaste månaderna kommer kastas bort utan det kommer nog bli en del av vårt seviceutbud men det finns mycket utvecklingspotential (Roy, intervju 2021).

Vidare berättar Roy att han nu försöker lägga stor vikt vid att implementera visuella uttryck i distanssamtalen. Detta beskriver han vara av vikt för att kunna engagera sökanden i samtalet.

(35)

5.3 Sammanfattning av studiens resultat

Vägledarna arbetar på gymnasium och universitet. Deras sökande är i huvudsak gymnasieelever och universitetsstudenter, samt andra sökande som har frågor eller ett intresse för universitetsstudier. De informanter som arbetar på universitet uppger att inledande kontakt med sökanden sker via mejl. Informanterna som arbetar på gymnasiet berättar att sökanden tar kontakt med vägledarna på skolan när eleverna har utbildning på plats. I samtal på plats formulerar samtliga informanter att dessa använt sig av olika verktyg i vägledningssamtalen. Ett verktyg som används i majoriteten av samtalen är dator. Merparten av informanterna har anpassat vägledningssamtalen på ett sådant sätt att verktyg kan implementeras till distanssamtal. Datorns användningsområde i samtal på plats var i syfte att utbyta information mellan parterna. Detta sker nu på distans genom skärmdelning.

Merparten av informanterna berättar i intervjuerna att distraktioner på plats, i kontrast till distraktioner på distans, får annorlunda konsekvenser för samtalet. När en distraktion skedde i ett samtal på plats, blev båda parter distraherade av samma moment. Det beskrivs finnas en förståelse för hur den andra parten kan reagera på denna distraktion. Möjligheten för att fortsätta samtalet var god. När en distraktion sker hos en part på distans, kan inte den andra parten ha samma förståelse för hur distraktionen påverkar kommunikationen.

Vägledningssamtalet på plats beskrivs av samtliga informanter vara närmast likvärdigt med vägledningssamtalet på distans. Innehållet beskrivs inte vara annorlunda gällande vägledningsprocessen. Det finns dock förändringar i förutsättningarna för kommunikationen. Detta menar merparten av informanterna får konsekvenser för vilka metoder som används i samtalet.

Samtliga informanter beskriver att det finns en ovisshet kring de sökandes kroppsspråk. Detta då kroppsspråket kan vara svårt att urskilja genom en webbkamera. Detta beskrivs få olika konsekvenser i vägledningssamtalen. Bland annat kan det finnas svårigheter i att utmana den sökandes tankegångar. Det kan även vara en utmaning att få den sökande att koncentrera sig på samtalet och delta aktivt. Majoriteten av informanterna beskriver att de oftare sammanfattar i samtalen på distans, för att på så sätt främja god kommunikation.

Figure

Figur 2: Illustration av Gerard Egans The Skilled Helper-modellen (Andergren, 2013, 69)
Figur 1: Illustration av Antonovskys KASAM-begrepp (Engquist).

References

Related documents

● Vilka fördelar och nackdelar upplever samhällskunskapslärare med distansundervisning, för lärare och elever i förhållande till varandra, samt till ämnets innehåll.. ●

Vi hoppas att vi inte bara lyckats starta processer i våra deltagare, utan att vårt arbete med gruppvägledningsprojektet smittat av sig till andra vägledare och att fler vägledare

Det blir för mycket ljud och tar för mycket på bandbredden för att vara praktiskt möjligt, när studenterna sitter utspridda över världen.. Utöver detta har studenterna

I första delen av solot när han kompar sig själv så tänkte jag att det skulle bli enkelt, men som i till exempel takt 17–21 så har han mer rak frasering än swing i

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskap på distans kan påverka individens trivsel i sin konsultroll på ett teknikkonsultbolag. Studien ger även förslag på

Översättning med man och uteslutningar av det explicita läsartilltalet vid översättning av Sie innebär en ökad distans mel- lan avsändare och mottagare medan översättning

Nio program hade det första mötet på campus och två program hade sina första möten på campus eller lärcentra (bland de nio program som hade första mötet på campus hade

högskoleutbildning Vård och omsorg, som inte enbart var öppen för sjuksköterskor utan också gjorde det möjligt för undersköterskor att läsa in akademiska poäng i vård och