Möjligheter i en defekt estetik. Gentemot en sund förhållning till ändliga resurser

Möjligheter i en defekt estetik

Gentemot en sund förhållning till ändliga resurser

Potentials of a flawed aesthetic

Towards a healthy attitude to finite resources

En kandidatuppsats av Sofia Palm

Uppsats 15 hp

Kandidatexamen material och produktutveckling Konst, kultur och kommunikation (K3)

VT2019

Handledare: Li Jönsson Examinator: Elin Olander

2

Sammanfattning

I vår moderna tid har lättillgänglig och billig konsumtion bidragit till färre reparationer av defekta ting i hushållen. Det nuvarande förhållningssättet till materialitet orsakar avfall och missbruk av naturresurser som leder till förändringar i det biologiska

systemet. Studien undersöker därför möjligheter i att minska på konsumtion och avfall genom ett designförslag som kan bidra till att skapa sunda förhållningsätt gentemot defekta ting.

Uppsatsen består av teorier som lyfter olika perspektiv angående materialitet och miljö, samt vilka emotionella värden som kan uppstå ur vårdandet av tingen. För att kunna bistå med en designlösning som bidrar till sundare förhållningssätt angående

materialitet, har undersökningar och experiment utförts både på egen hand men också tillsammans med en fokusgrupp om fem personer i åldern 26 - 45 där varje individs förhållningssätt till defekta ting varierat.

Utifrån studiens empiri kan en se att det finns utrymme för utveckling av diverse lösningsansatser. Något som dock framkom mer tydligt var avsaknaden på kunskap och tillgång till hjälpmedel för reparation av defekta ting i hemmet. Designlösningen som togs fram resulterade i ett reparationskit med verktyg för övergripande ändamål som kan lånas på bibliotek, samt tillgång till en öppen webplattform innehållande diverse möjligheter för reparation.

Nyckelord: co-design, hållbar utveckling, reparation, holistisk, emotionella värden. Antal ord: 10 868

3

Abstract

In our modern times, easily accessible and cheap consumption has contributed to fewer repairs on flawed aesthetics in households. The current approach to materiality causes waste and misuse of natural resources that leads to changes in the biological system. The study therefore examines possibilities to reduce consumption and waste through a design proposal that can contribute in creating healthy attitudes towards flawed things. The essay consists of theories that highlight different perspectives on materiality and the environment, and which emotional values can arise from the care of things. In order to access a design solution that contributes to a healthier approach on materiality, studies and experiments have been carried out both on my own and together with a focus group consisting of five people aged 26 to 45, whose approach on flawed things varied. Based on the study's empirical information, one can see that there is room for the development of various solution approaches to the problem of over-consumption. However, something that emerged more clearly was the lack of knowledge and access to tools for repairing flawed things in households. The design solution that was developed resulted in a repair kit with tools for various purposes that can be borrowed from libraries, as well as access to an open web platform containing various possibilities for reparation.

Key words: co-design, sustainable development, repair, holistic, emotional values. Word count: 10 868

4

Innehållsförteckning

1.4 Fördjupningsområde inom designforskning ... 8

1.5 Avgränsningar ... 8

1.6 Etiska övervägningar ... 8

2 Teoretiskt ramverk ... 9

2.1 Centrala begrepp ... 9

2.2 Hållbar utveckling ... 9

2.2.1 Konsumtion under 2000-talet ... 10

2.2.2 Antropocen och dess innebörd ... 10

2.3 Konsumtionsnormer och emotionell design ... 11

2.4 Värdet av defekt estetik ... 12

2.4.1 Hur kännetecknas estetik? ... 12

2.4.2 Vad är estetik inom design... 12

2.4.3 Wabi sabi ... 13

2.4.4 Graceful aging... 14

2.5 Co-design ... 15

2.6 Sammanfattning av det teoretiska ramverket ... 16

3 Metod ... 18

3.1 Genomförande av workshop del 1 ... 18

3.1.1 Kartläggning av saker som bevaras och saker som slängs ... 19

3.1.2 Individuell reflektion av personliga ägodelar ... 19

3.1.3 Idégenerering som problemlösning ... 19

3.2 Deltagande observation ... 20

3.2.1 Observation av defekta ting ... 20

3.3 Genomförande av workshop del 2 ... 20

3.4 Produktframställning ... 21 3.4.1 Val av koncept ... 22 3.4.2 Marknadsanalys ... 22 3.4.3 Vårdande experiment ... 22 3.4.4 Materialval ... 23 3.4.5 Utvärdering av slutkoncept ... 23

5

4 Resultat och analys ... 24

4.1 Resultat och analys av workshop del 1 ... 24

4.1.1 Saker som bevaras ... 24

4.1.2 Saker som slängs ... 24

4.1.3 Resultat av individuell reflektion av personliga ägodelar ... 24

4.1.4 Resultat av idégenerering... 25

4.2 Resultat och analys av observation ... 26

4.3 Resultat och analys av workshop del 2 ... 28

4.4 Resultat och analys av produktframställning ... 29

4.4.1 Resultat av valt koncept ... 29

4.4.2 Resultat av marknadsanalys ... 30

4.4.3 Resultat av vårdande experiment ... 31

4.4.4 Produktutveckling ... 32

4.4.5 Resultat av materialval... 33

4.4.6 Framställning ... 33

4.4.7 Slutgiltigt resultat ... 34

4.4.8 Nya förhållningssätt ... 35

4.4.9 Resultat av utvärdering av slutkoncept ... 36

5 Slutsats ... 37

6 Diskussion ... 38

6.1 Studiens resultat och utformning ... 38

6.2 Hur väl är syftet uppnått ... 39

6.3 Vidareutveckling av studien ... 39

7 Källförteckning ... 40

8 Figurförteckning ... 42

6

1 Inledning

Den generella attityd som människan idag har till produkter är att det inte bör finnas något utrymme för våra personliga ägodelar att synbart åldras eller bli defekta. Detta innebär att somliga individer inte nöjer sig med något annat än en så kallad perfekt, ren och felfri estetik, som i sitt utvändiga uttryck ska bibehållas likadan som när den köptes (Rognoli 2014). När det yttre råkat ut för en defekt som förändrat ägodelens estetik, sjunker affektionsvärdet hos individen gentemot ägodelen, och den byts i många fall ut mot en nyare, ren och felfri sak. Detta sker trots att den förra ägodelen fortfarande var funktionell och fyllde det syfte som den skulle.

Svenskars konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp är årligen cirka 100 miljoner ton. 64 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion

(Naturvårdsverket 2018). I relation till statistik över konsekvenserna, kan en sedermera dra slutsatsen att svenskar ägnar sig åt en enormt överflödig konsumtion av

nyproducerat.

Mer än 90% av allt råmaterial som utvinns från jorden idag blir till avfall inom tre månader. Människan föddes inte med beteenden som bidrar till avfall. Det är genom säljhungriga läror som människan indoktrinerats i en kortsiktig livsstil under 2000-talet, menar Chapman (2005).

Utifrån denna realitet vill jag identifiera vad som gör att människor slänger alternativt behåller saker. Jag kommer undersöka individens förhållningssätt till personliga ägodelar i hemmet som blivit synbart defekta av tidens inverkan. Hur ställer vi oss till synliga defekter i vårt hem? Hur får de oss att känna och agera? Kanske kan jag genom dessa frågor identifiera vad som gör att människor slänger alternativt behåller saker. Kan materiella ting med defekter vara en möjlig öppning till utvecklandet av en designinnovation som ger upphov till sundare förhållningssätt hos individen, gällande konsumtion och slit och släng?

Klara Lindqvist, student inom produktdesign, undersökte emotionella värden i

produkter till sitt examensarbete år 2017 på Malmö Högskola. Även Klara refererar till Chapman (2015) som belyser att design inte bör konstrueras enbart inom funktion och estetik utan att det finns psykologiska faktorer som bör tas hänsyn till i designprocessen. Det finns en större sannolikhet att konsumenten behåller produkten istället för att byta ut den om en emotionellt stark relation bildas mellan konsument och produkt. Jag vill därför undersöka hur produktdesign kan öka affektionsvärdet eller andra värden som kan påverka individen till att börja vårda ägodelar eller kanske rentav lära sig att uppskatta och se defekter som något positivt. Vad finns det för möjligheter i en defekt estetik med hänsyn till hållbar utveckling?

7

1.1 Frågeställning

Jag har för avsikt att exemplifiera vad en defekt estetik är, men även utforska hur en rent praktiskt kan arbeta med det inom produktdesign utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Därmed frågar jag:

Hur kan en produktdesigner skapa nya eller andra värden genom olika processer; likt lappa, laga och förfalla för att påverka hur människor hanterar materiella ting med defekter i hemmet och därmed bidra till minskad konsumtion?

För att göra det genomförbart att besvara frågeställningen ska jag först besvara dessa underfrågor:

- Hur ställer sig individen till synliga defekter på materiella ting i sitt hem? - Hur hanterar individen rent praktiskt materiella ting med defekter idag? - Vad slängs, vad sparas?

1.2 Syfte

Projektets syfte är att reducera avfall och missbruk av värdefulla resurser genom att ta reda på hur människor kan minska sin konsumtion av nyproducerade saker till sitt hushåll. Detta kommer göras genom att undersöka hur forskning genom design kan påverka individens förhållande till materiella ting med defekter.

1.3 Mål

Genom valda teorier och metoder är målet att komma fram till en designlösning innehållande egenskaper som ska bidra till nya förhållningssätt hos människan. Förhoppningen är att resultatet även ska skänka nytt bidrag i hur produktdesign kan utformas för att påverka individers inställning till jordens begränsade resurser och sköra ekologi. Projektet har därmed en intern relevans för produktdesigners, men det ligger även lika stor extern relevans som att förse allmänheten med verktyg för att sluta missbruka naturens tillgångar.

8

1.4 Fördjupningsområde inom designforskning

Genom inkluderande undersökningar och utvecklandet av holistiska förhållningssätt till materiella ting samt bildandet av en ökad medvetenhet i ekologi, ligger co-design och hållbar utveckling som grund i fördjupningsområde.

“Innovation can emerge when we create new connections in the networks of people and things and support the ongoing performance of a new everyday” (Binder et al. 2010, 73).

1.5 Avgränsningar

För att geografiskt kunna möjliggöra denna studie under utsatt tid undersöks enbart fem individer i Malmö om deras förhållningssätt till materiella ting med defekter.

Produktion- och handelsföretag kommer inte undersökas då huvudsakligt fokus läggs på den enskilda individen i denna fråga. Ekonomiska aspekter kommer inte undersökas på djupet då relationen till materiella ting är av prioritet i projektet. Primärt fokus kommer ligga i att undersöka individens förhållande till defekter på ägodelar i hemmet. Genom observationer hemma hos frivilliga deltagare kommer diverse ägodelar undersökas för att hitta en relevant ingångspunkt i behov av problemlösning. Undersökning av

elektronik, samt ägodelar utanför hemmet, exempelvis cyklar och bilar kommer prioriteras bort för att kunna besvara frågeställningen inom den utsatta storleken och tidsramen som projektet avser.

1.6 Etiska övervägningar

Utåt sett kan det verka aningen problematiskt och möjligen odemokratiskt att jag som forskare och designer sedan innan känner samtliga medverkande co-designers i denna undersökning. Fokusgruppen utgör dock en viss mångfald angående deras förhållning till defekter och hantering av materiella ting i hemmet. Utifrån det perspektivet har individerna trots vår privata relation visat på relevans för projektet.

9

2 Teoretiskt ramverk

Det teoretiska ramverket introduceras med en redogörelse för centrala begrepp som studien innefattar. Sedermera tolkas begreppet hållbar utveckling, vilken följs av en inblick i konsumtion på 2000-talet. Därefter kommer en summering av vår nutida epok antroposcen. En fördjupning sker angående normativa beteenden kring defekta ting, konsumtion och dess konsekvenser beträffande människa och ekologi. I detta avsnitt definieras även estetik ur olika perspektiv, samt befintliga exempel på hantering av defekt estetik. Stycket avrundas med en förklaring av co-design och varför det finns relevans i att inkludera externa aktörer i utvecklandet av holistiska alternativ till prylsvinn.

2.1 Centrala begrepp

• Defekt – saker som råkat ut för en skada (SAOB, 1903). Kan också beröra något som är ofullständigt och saknar en del (SAOB, 1685).

• Estetik – läran om det sinnliga (tid, rum osv.), (SAOB, 1796), sinnesbildkonst (SAOB, 1764).

• Affektionsvärde – känslovärde, personligt värde för livlösa materiella ting (Runeberg, 1966).

• Holism – förstå/utforska helheten som består utav olika sidor tex. socialt, kulturellt och existentiellt (Psykologiguiden, u.å.).

2.2 Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling används i varierande definitioner, men den generella betydelsen grundar sig i att möta människans behov, utan att riskera framtida

generationers välfärd (Thorpe 2007). Välfärden omfattas generellt sett av tre delar, vilka består av ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Begreppet används som definition för industrialiserade länders utveckling där den ekonomiska tillväxten är hög.

Långvarigt självförsörjande kretslopp i naturen anses vara ekologisk hållbart. Naturen berör även social hållbarhet, då naturen som resurs bör delas lika sinsemellan alla individer. Thorpe (2007) noterar att resurser i nuläget förbrukas i en takt där naturen varken hinner återhämta sig eller bryta ner avfall, med konsumtion som orsak. Ska

10 kriterium för hållbar utveckling uppnås är det centralt för människor att förses med nya förhållningssätt som minskar konsumtion.

2.2.1 Konsumtion under 2000-talet

Jorden har under de senaste 50 åren haft en slående 50 procents populationsökning av människor. Vi är alltså dubbelt så många människor på jorden idag jämfört med för 50 år sedan (Chapman 2005). Det finns forskare som vill hävda att en ökad

befolkningsmängd är den största orsaken till olyckliga förhållanden, angående jordens ekologi som det ser ut idag, då varje människa är i behov av diverse resurser för att kunna stödja sin existens. Statistiken avslöjar dock att konsumtionen har ökat med 1000 procent på 50 år. Det talar för att resursförbrukningen har ökat fortare än

befolkningsmängden, och att en förökning av jordens population inte nödvändigtvis har varit den mest avgörande faktorn till den ohållbara situation vi idag befinner oss i. Mer avgörande faktorer ligger i vårt sätt att designa, producera och konsumera, menar Chapman (2005). Människans livsstil har utvecklats till att bestå av kortsiktiga beslut. Konsumtionsökningen har bidragit till att vi börjat skilja på respekten för människor och saker (Hornborg 2007). Många konsumenter väljer att inte förhålla sig till vad ökad konsumtion får för konsekvenser i relation till människa och miljö. Ofta bortses

relationen mellan varans pris och arbetarnas villkor, samt den mängd avfall och resursslöseri som konsumtion medför. Genom dessa beteenden skiljer vi därmed på moral och ekonomi. Karl Marx gav denna företeelse namnet varufetischism (Hornborg 2007).

2.2.2 Antropocen och dess innebörd

Antropocen är benämningen för vår nutida geologiska epok som innefattar en tid där klimat och ekosystem påverkats av människan (Scranton 2015). Det råder delade meningar om när antropocen specifikt började, men uppskattningsvis cirka år 1800, i samband med den industriella revolutionen. Klimatvarierande cykler som istider och mellanistider har under tidigare epoker uppstått med en konsekvent kontinuitet och symbios med naturen, medan antropocen har inneburit inkonsekvens i skepnad av extrema och snabbskiftande klimatförhållanden, samt förändringar i det biologiska systemet (Scranton 2015). Utifrån den fakta som lett människan fram till denna samtid; Antropocen, har en djupare förståelse infunnit sig angående människans påverkan på klimat och rubbning av naturliga cykler. Cykler om längre varma eller kalla perioder är en naturlig företeelse på jorden. Skillnaden är dock att vi nu rubbat jordens naturliga balans när en pratar om klimatet, vilket även bidragit till en fortlöpande massutrotning av diverse djurarter.

11

2.3 Konsumtionsnormer

och emotionell design

Långt bortom den materiella och fysiska värld vi lever i så finns det något som sipprar under ytan, som är grunden till allt materiellt vi äger. Denna något är ett behov som behöver tillgodoses med känslan av empati, och det behovet har lett oss fram till den värld vi idag lever i (Chapman 2005). En fiktiv drömvärld där naturen besitter oändligt med resurser som kan och ska uppfylla vårt emotionella ego. I drömvärlden existerar inte heller något avfall (orsakat av en kapitalistisk ångvält). Människor intalar

omedvetet sig själva att de förtjänar de mest ultimata ägodelarna, att vara oss trogna (Chapman 2005). Objekten predikar och övertygar, genom diverse kommersiella medier om att de är den saknade pusselbit som fattas för att människan ska bli hel. Utan den är jaget vare sig fullständig eller lycklig. Utifrån denna utopidrivna föreställning som har präglat människors leverne, står det tydligt att det finns behov för nya förhållningssätt samt livsstilar att göra inträde. Människor har drivits allt längre ifrån att få det

empatiska behovet uppfyllt genom kontakt med andra människor, till att

individualistiskt få det uppfyllt av materiella ting, vilket ter sig ytterst temporärt och kortsiktigt. Kanske är det via en tro på total individuell frihet som drivit människan i sina handlingar (Chapman 2005).

Med kunskap om konsumtionens kortlivade tillfredställelse blir det förståeligt att detta beteende verkar som ett slags missbruk, där konsumtion är den substans som skänker rus. Då dessa rus eller kickar är kortvariga måste de tillgodoses inom kort igen för att uppnå den tillfredställande känslan av empati för jaget, och således fortlöper en ohållbar ständig jakt efter den.

En stor medvetenhet om vår destruktiva livsstil har fortsättningsvis blivit mer välkänt hos allmänheten. Resultatet av detta har medfört en ökad förfrågan om mer

genomtänkta produkter ur en innovativ produktion. Dock kan en fråga sig om detta räcker? Finns det andra sätt att angripa problemet om missbruk av jordens ändliga resurser?

Det finns inga garantier för att den svenska individen bekvämt och tillgängligt kommer kunna konsumera i vanlig bemärkelse mycket länge till. När en individ blivit van vid att det mesta finns lättillgängligt, kanske den börjar ta saker för givet, och det kan vara där någonstans på vägen som vi förlorar vår empatiska anknytning till materiella ting. Vi kanske istället ska försöka vända på myntet för att se om människor kan skapa empati till sina tillhörigheter? Finns det affektion för individen att ta del av i vårdandet av något? Våra ägodelar är där för att på något sätt uppfylla och möjliggöra vår existens och vårt välbefinnande. Utifrån dessa möjligheter bör en viss tacksamhet infinna sig. Detta genom att vårda tingen, eller kanske finna acceptans i att tingen inte är

beständiga, men att istället se det vackra och naturliga med förfallet. Kan vi skapa utrymme för saker att förfalla tills de fyllt sin funktion eller kanske rentav vårda dessa, med syfte att förlänga tingens livstid?

12

2.4 Värdet av defekt estetik

I detta avsnitt beskrivs teorier med olika tolkningar och perspektiv på estetik. I stycket sker viss fördjupning angående värdet av defekt estetik och dess relevans gällande människors förhållningssätt i strävan efter en hållbar utveckling. Det kan vara av betydelse att få större kännedom om begreppet estetik, då termen idag ofta används av skönhetssalonger som utför diverse skönhetsingrepp och plastikkirurgi. Vid en

Googlesökning blir denna företeelse väldigt uppenbar. Intressant är att vi kan se

liknande beteenden angående våra kroppsliga förändringar med vårt förhållningssätt till defekta eller åldrande ting, där den generella uppfattningen är att alla typer av

ålderstecken bör elimineras.

2.4.1 Hur kännetecknas estetik?

Estetik är en företeelse som vanligtvis brukar betraktas som konst eller något som uttrycks. Uttrycket kan vara ett objekts existens eller en handling. Vid uppläsning av en dikt, omskrivandet av samma dikt, att betrakta en målning eller att måla, så inbegriper estetik att vara delaktig oavsett om konstformen utövas eller upplevs (Dewey 1934). Estetikens essens består alltså av en symbios utav handlingar och skapande.

2.4.2 Vad är estetik inom design?

Om en blickar tillbaka till 20, 30-talet, in i konst- och designskolan Bauhaus och deras värderingar så valde modernisterna, alltså dåtidens designers att lägga störst fokus på duration och användarvänlighet i den rådande produktutvecklingen. Deras estetiska uttryck styrdes därför av funktionalitet som utgångspunkt, alltså produktens mest grundläggande syfte. Marianne Brandts hushållsartiklar är ett exempel på sådan design, se figur 1.

Det rationella hade under denna tid, företräde inom design då de nya

produkternas funktioner torde vara lätta för konsumenten att anamma (Thorpe 2007). Detta ansåg modernisterna vara det mest väsentliga när det kom till kommersiell estetik.

Figur 1. Kaffe- och teservis designade av modernisten Marianne Brandt.

13 När vi sedan närmar oss 70-talet börjar

postmodernisterna göra revolt mot de strikta lagar som modernisterna inrättat. Tiden var nu inne då färg och form fick ta större plats i designvärlden. Att genom design, väcka känslor hos konsumenten blev allt mer intressant. Detta resulterade i en rad

fantasifulla och bisarra ting liksom Sottsass bokhylla, se figur 2. Gemensamt för

modernisterna och postmodernisterna var att bägge lagen uppmärksammade omgivningens behov rörande sociala, kulturella och

ekonomiska aspekter i dess samhörighet med design (Thorpe 2007). Dessvärre är

modernisternas estetik som främst mötte

funktionalitet och omsorg för användaren, generellt sett fortfarande åsidosatt till fördel för postmodernism som har ett djupt fotfäste i vår moderna tids fortlöpande

kapitalistiska framfart. Rådande är att estetikens form går före funktion samt

säljstrategier som tenderar att övertyga konsumenter om att deras personliga identitet grundas utav nya trendiga ting. På så vis erhåller tillverkarna hejdlösa vinster. Den enorma förfrågan på nya produkter har skapat ett stort tryck på produktion som

resulterat i produkters korta livscykel som kommit att bli en standard inom produktion. Det återspeglas exempelvis i våra mobiltelefoners iögonfallande estetisk men dessvärre korta livslängd, vilka är ett exempel på vad som kallas slit och släng. Att blicka tillbaka till början av modernismen och påminna sig om den kommersiella estetikens främsta syfte kanske kan vara av någon slags nytta för nutida samt framtida designers i strävan efter design för hållbar utveckling. Det kan även finnas en relevans för konsumenten att erhålla denna typ av designhistoria som en påminnelse att vårda sina ting, så som tingen tjänat konsumenten.

2.4.3 Wabi sabi

Begreppet wabi sabi inbegriper att anamma filosofi som ett förhållningssätt till estetik. Wabi sabi utvecklades och inspirerades av kinesisk taoism och japansk zenbuddism (Orgad 2017). Tankesättet är oerhört präglat av naturen. Här uppmärksammas en skönhet i att omgivningen är föränderlig, harmonisk, bristfällig. En stor del av detta tankesätt motstrider dock den moderna människan, vars strävan ofta går gentemot en föreställning om perfektion, när perfektion endast är en ouppnåelig illusion. Generellt sätt så belyses defekter negativt, vilka bör döljas. Genom wabi sabi kan människan lära sig att ge utrymme för livets nyckfullheter och låta tiden ha sin inverkan på den

omgivande miljön. Det kan innebära att när livet väl händer, något blir defekt, att istället för att sudda bort och förtränga dess avtryck, kunna se att en berättelse skrivs om just denna stund som blir till ett bestående vackert minne. Ett slags bidrag till estetikens utveckling och utstrålning av styrka. Genom en acceptans av defekter skapas större utrymme för att uppnå inre harmoni menar Orgad (2017).

Figur 2. En bokhylla designad av postmodernisten Ettore Sottsass.

14 Exempel på en metod inom wabi sabi som behandlar defekta ting är kintsugi eller kinsukuroi, där trasigt porslin repareras med guld och därmed framhäver objektets defekter (Fox-Leonard 2018), se figur 3. Detta anses göra objektet mer estetiskt tilltalande än dess originella tillstånd, samtidigt som den utstrålar styrka och skörhet.

Att vara i ett sinnestillstånd där allt måste vara perfekt kan liknas med narcissism. Det är som att alla synliga defekter ses som ett hot, vilka är bevis för att något är fel och bör motarbetas till varje pris. Narcissisten försöker konstant arbeta emot tiden och dess inverkan på det fysiska. Förnekelsen kan liknas med att leva i ett parallellt universum samtidigt som en befinner sig i denna verklighet. Det eviga jagandet efter perfektion är något som skapar disharmoni i relationen mellan människa och natur (Orgad 2017). Genom att se defekter som en naturlig del av tidens förlopp kan människan händelsevis lära sig att se möjligheter i defekt estetik, samt vinna större förståelse i att det

ålderstecken är ett bevis på erfarenhet och styrka. I denna rofyllda acceptans kan även utveckling av empatiska förmågor ske. Koren (2008) beskriver att genom sina läror av wabi sabi upplever denna filosofi som ett slags estetiskt paradigmskifte, där hans personliga förnuft angående sitt skapande av konst, återställdes, genom att låta det spontana och oförutsägbara göra entré. Detta i motsats till att fastna i ett tillstånd av kontroll och besatthet om det perfekta, likt narschisismen som Orgad (2017) beskriver. Att vara i detta tillstånd av ödmjukhet inför oordning påträffas ofta inom blomstrande ungdomskulturer. Något som visat sig i beatnik -, punk- och grungekulturen, samt det som härnäst komma skall (Koren 2008).

2.4.4 Graceful aging

” How can the environmental value be expressed, embodied, or revealed through the object´s sensuous surface in an esthetically positive manner so that we will be attracted not only by its environmental value but also by its aesthetic manifestation?” (Saito 2007 se Rognoli 2014, 70).

Flera designers är överens om att miljövänlig design upplevs vara just miljövänlig. Det finns exempelvis design med utbytbara delar, design där vissa färger undvikes, men finns det utrymme för just det estetiska uttrycket att påvisa miljövänlighet? (Rognoli 2014). Liksom inom wabi sabi så diskuteras det om uttrycket av det naturliga i estetik. I västvärlden har en estetik som är perfekt, med rena linjer utan ojämnheter varit möjlig genom industrialismen. Allt ska se vackert ut i den mening av att vara totalt felfri, vilket har värderats högre än substansen i estetik. Tiden kanske är inne för att vända på det och försöka introducera avvikande estetik. Kan det möjligen finnas ett naturligt uttryck i defekter? Vilka värden kan defekter bidra med hos betraktaren?

15 I detta stycke har det reflekterats över huruvida defekt eller avvikande estetik kan ta plats när det talas om estetiska uttryck i förhållande till hållbar utveckling och samhällsnormer. Stycket syftar till att bredda perspektivet rörande estetiska uttryck.

2.5 Co-design

Co-design är ett begrepp som innefattar inkluderande processer där designers designar tillsammans med externa aktörer, alltså icke designers (Sanders och Stappers 2008). Externa aktörer kan bestå av företag likaså samhällsmedborgare. Designprocessen utförs med hjälp av olika undersökningar och metoder, i syfte att nå ett resultat som kan möta behov och problemområde på ett mer extensivt plan än om designarbetet utförs utan externa aktörers deltagande och perspektiv. Designers får idag allt oftare i uppdrag att bilda fokusgrupper och leda dessa i samarbeten, i motsats till den traditionella designprocessen där varje medverkande utför sin del av samma process fast på egen hand, se figur 4. Vissa uppdrag ter sig för komplexa för att de ska förväntas bli lösta av endast en yrkesverksam person, oavsett hur specialiserade de än må vara inom ett visst område.

Alina Wheeler (2013), verksam inom design av varumärkesidentitet poängterar däremot att fokusgrupper används som ett verktyg och inte som tänkta ledare. Stora beslut fattas av aktörer med lämplig behörighet.

Sanders och Stappers (2008) uppger att co-design ofta feltolkas och blandas ihop med begreppet co-creation, vilken består av enbart designers som samarbetar i en

designprocess. De klargör därför att co-design är ett begrepp där designers inkluderar människor utan erfarenhet eller utbildning inom design, att delta i en kreativ och iterativ process. Iterativ innebär att något upprepas. Utvecklandet av strukturer eller

designlösningar kan bli mer övergripande och fullständiga om samhällets invånare och aktörer får utrymme i att identifiera existerande behov (Sanders och Stappers 2008). Att utbyta roller, designers och externa aktörer sinsemellan, kan vara ett verktyg för att

16 vinna större förståelse och kännedom kring viktiga frågor: “When we find ourselves stuck with an unproductive design situation. When we change the frame, we change our outlook on the world, and thus we also change the way we can interact with it” (Binder et al. 2010, 143).

2.6 Sammanfattning av det teoretiska ramverket

Thorpe (2007) framhäver delar som behöver tillgodoses för en holistisk hållbar

utveckling. Scranton (2015) och Chapman (2005) har påvisat att det ligger en fin balans i att acceptera att vissa företeelser är föränderliga och utanför ens kontroll, till att ta ansvar för sitt beteende och se att varje handling har en påverkan på något annat, något större, även om det inte visar sig just där en befinner sig. Wabi sabi’s synsätt är av likartad karaktär men påpekar att individen, genom filosofiska förhållningssätt, kan lära sig att acceptera defekter och avvikelser som en berättelse om livets tillfälligheter samt tidens förlopp (Koren 2008; Orgad 2017). Acceptansen samt vårdandet av det materiella syftar även till att uppfylla ett inre lugn.

Hornborg (2007) och Chapman (2005) konstaterar att privatpersoner och konsumenter är de som i slutändan avgör hur marknaden ser ut genom sitt sätt att konsumera. Vilken typ av konsumtion människor utför eller avståndstagandet från den kan i många fall likställas med deras värderingar. Boken Rehearsing the Future (Binder et al. 2010) diskuterar relevansen för inkludering av diverse samhällsmedborgare och aktörer i undersökandet av lösningar till diverse samhällsproblem apropå deras inflytande i samhällsstrukturer och normer, samt att inkludering av externa aktörer kan bidra till ett mer holistiskt tänk i designprocessen. Modernisterna under Bauhaus-eran utgick också från en viss holism i sitt skapande då dessa designers med fördel utgick från

konsumenters behov, samt produktdesigns beständighet och faktiska funktion (Thorpe 2007). Med Bauhaus stilrena estetik förefaller många av deras produkter tidlösa, vilka ur ett perspektiv kan anses positivt då produktens ägare möjligtvis behåller produkten i längre utsträckning, jämfört med exempelvis produkter tillverkade av postmodernister vars yttersta syfte är att uppfylla en direkt känsla. Dessa trendpräglade och kortlivade produkter orsakar avfall och kontinuerlig konsumtion (Thorpe 2007).

En kultur har skapats kring dessa ting med en ständig vilja att äga det senaste på marknaden. Denna kultur ter sig som en form av missbruk, där ett konstant jagande efter empati och självuppfyllan tillgodoses av kontinuerlig konsumtion, menar Chapman (2005). Det teoretiska ramverket skapar indikationer till att ifrågasätta rådande normer beträffande konsumtion. Litteraturen visar även att det finns verktyg som kan tillämpas för att bidra med nya förhållningssätt till defekt estetik i syfte att reducera konsumtion. Förutsättningarna är goda för att, erhållandet av ett holistiskt, möjligen filosofiskt förhållningssätt till materialitet, kan bidra till en vårdande relation gentemot sin omgivning. Det finns även antydningar om möjligheter att vinna empati och välbefinnande hos individen, genom att släppa på föreställningar om perfektion (Koren 2008; Orgad 2017). Då konsumtion verkar ge temporär stimulans, kanske individen kan finna en mer långvarig stimulans i att göra sig personligt delaktig i vårdandet och upprätthållandet av tingen. I denna delaktighet finns det även möjliga

17 öppningar till att påverka den moderna världens inprogrammerade beteenden, och därmed skapa utgångspunkter för en extensiv, global holistisk hälsa.

18

3 Metod

För att kunna besvara frågeställningen om hur design kan påverka individers hantering av materiella ting med defekter, har co-design används. Statistiken hos naturvårdsverket visar att svenskar missbrukar absurda mängder resurser genom sin konsumtion, vilket enligt Chapman (2005) även leder till tonvis av prylsvinn. Därför bildade jag en

fokusgrupp med externa aktörer bestående av samhällsmedborgare för att finna svar till varför statistiken ser ut som den gör. Med hjälp av olika metoder utgörande av

kartläggning, reflektioner samt deltagande observationer, ville jag få en inblick i deras tankar kring konsumtion (Sanders & Stappers 2012). Genom konversationer och idégenerering ville vi tillsammans även ta reda på om det finns någonting som kan påverka individens förhållningssätt eller attityd kring åldrande ting och prylsvinn i hushåll. Studien kan få ett mer relevant resultat om efterforskningen sker tillsammans med individen, där jag som designer får större inblick i vanor och känslor kring materiella ting med defekter (Binder et al. 2010). Syftet var att vi gemensamt, som fokusgrupp skulle kartlägga problem som orsakar prylsvinn samt identifiera och finna öppningar för problemlösning (Ericson, Wikberg Nilsson och Törlind 2015).

Utifrån metodernas samlade empiri, inleddes en produktframställning för att ta fram en designlösning som ska besvara studiens frågeställning. Med hänvisning till Alina Wheelers konstaterande i kapitel 2.5 bedrevs denna huvudsakligen på egen hand. Empirin jämfördes och utvärderades för att kunna ta beslut om ett koncept som den betydande delen av informationen lutade åt. Därefter utfördes en webbaserad marknadsanalys, följt av ett personligt vårdande experiment utav en defekt estetik. Kapitlet redogör även för val av material samt en utvärdering av slutkoncept.

3.1 Genomförande av workshop del 1

Jag fick svar från fem aspiranter med deras medgivande att delta i min studie om människans förhållningssätt till materiella ting i hemmet som blivit synbart defekta. Detta efter att ha utlyst om studien och mitt sökande efter aspiranter skriftligen på min tidslinje på Facebook. Aspiranternas åldrar varierade från 26 år upp till 45 år, bestående av två kvinnor och tre män, varav en egen företagare, resten anställda, av vilka två även studerar. Två deltagare var samboende, resten singelboende. Som bekant till dessa individer var min uppfattning att deras förhållande gentemot konsumtion, samt ny och gammal estetik, varierade. Tillsammans utgjorde deltagarna en nyanserad skara av personlighetstyper med olika infallsvinklar, vilka jag upplevde som lämpliga i egenskap av en fokusgrupp för att undersökningen ska leda till ett resultat som kan nå ut till en bredare publik. Den första workshopen utfördes i mitt hem med samtliga deltagare under ett och samma tillfälle för att skapa utrymme för gemensamt undersökande och idérika diskussioner. Jag bjöd på mat och fika så att varje person lättare skulle kunna hålla fokus under varje moment och känna sig bekväm i deltagandet, då workshopen

19 utfördes en vardagskväll efter ordinarie arbetstid. Jag förklarade för fokusgruppen att jag, med deras hjälp och deltagande, har för avsikt att undersöka individers

förhållningssätt till personliga ägodelar i hemmet som blivit defekta, i syfte att reducera en fortlöpande överkonsumtion av materiella ting.

Denna workshop var uppstrukturerad i två delar som bestod av kartläggning samt idégenerering. Kartläggning brukar nyttjas för att lyfta fram kunskap som ligger latent, med syfte att åskådliggöra olika aspekter, till exempel interaktionen med en produkt (Sanders & Stappers 2012). Idégenerering tillämpas som en metod för problemlösning. Att väcka kreativitet genom att se saker från nya infallsvinklar som kanske inte görs lika naturligt utan vissa riktlinjer (Ericson, Wikberg Nilsson och Törlind 2015). Genom idégenerering utmanas befintliga tankemönster och beskrivs ofta som att ”tänka utanför lådan”. I workshopen agerade jag facilitator.

3.1.1 Kartläggning av saker som bevaras och slängs

Workshopen inleddes med en kartläggning av saker i hemmet som sparas länge samt saker som slängs eller byts ut oftare. Syftet med kartläggningen var att försöka hitta och identifiera problematik som kan orsaka svinn men också undersöka om det finns

möjliga lösningar som kan te sig i förhållandet till materiella ting (Sanders & Stappers 2012; Ericson, Wikberg Nilsson och Törlind 2015). Fokusgruppen placerades i en ring på mitt vardagsrumsgolv. I mitten av ringen placerades två stora papper varav det stod ”saker som sparas längst eller länge” på den ena och ”saker som ofta slängs eller byts ut” på den andra (se bilaga 1. a och 1. b). Varje deltagare fick individuellt anteckna sina svar på flera post-it lappar. Lapparna placerades ut på respektive papper med tillhörande fråga, vilka i slutändan utgjorde vår gemensamma kartläggning. Detta fick pågå tills fokusgruppen inte hade mer att tillägga, i cirka femton till tjugo minuter. Därefter förde vi en diskussion om några av sakerna som kartlagts för att trigga igång varandras tankeverksamhet.

3.1.2 Individuell reflektion av personliga ägodelar

Jag utformade en individuell reflektion bestående av tre frågor (se bilaga 2) som varje deltagare fick besvara i skrift på varsitt papper. Syftet med reflektionen var att få mer utförliga, personliga svar från varje individ för att vinna en djupare insyn i deras känslovärde kring saker som betyder mycket för dem och saker som inte betyder så mycket för dem, samt anledningen bakom. Jag ville även ta reda på hur varje deltagare förhåller sig till synliga defekter på materiella ting i sitt hem. Tjugo minuter avsattes för reflektionen.

3.1.3 Idégenerering som problemlösning

Efter workshopens första del, där deltagarna fått trigga igång tankeverksamheten, var nu tillfället ypperligt att tillsammans med fokusgruppen idégenerera angående

designlösningar. Idégenereringen började med att fokusgruppen fick utföra en

20 går ut på att en person säger ett ord, (i vårt fall började vi med ordet defekter) och sedan tar nästa person vid och säger ett ord som den associerar med föregående ord

(Davidsson och Schullström 2017). Jag dokumenterade alla ord skriftligen i följd i takt med metoden, vilken fortlöpte i cirka tre minuter. Syftet med leken är att öppna upp för nya sätt att tänka, samt trigga fantasin.

Vi fortsatte sedan vidare med en mer visuellt skapande uppgift. Metoden kallas Braindrawing, vilken består av att varje deltagare ska lyfta ett problem de tycker behöver lösas genom att, på papper skissa en designlösning till problemet, med tre minuters marginal (Ericson, Wikberg Nilsson och Törlind 2015). När tre minuter passerat lämnade varje deltagare vidare sin illustrerade idé till deltagaren sittande till höger om den själv, med en kort muntlig förklaring av idén för nästa person att vidareutveckla, i ytterligare tre minuter. Metoden fortlöpte tills varje medverkande deltagare satt sin prägel på samtliga originalidéer och avslutades med en diskussion om de olika förhållningssätt till materiella ting med defekter som framkommit.

Genomförandet av metoden tog ungefär 30 minuter.

3.2 Deltagande observation

För att kunna exemplifiera och skapa sig en tydligare bild av defekta sakers estetik, begav jag mig hem till deltagare som gett deras medgivande för observation (Ericson, Wikberg Nilsson och Törlind 2015). Denna deltagande observation skedde i form av muntlig kommunikation med aspiranten och dokumentation förutom den uppenbara observationen.

3.2.1 Observation av defekta ting

När jag befann mig i deltagares hem, bad jag de visa mig saker som de sparar,

respektive saker de vill göra sig av med. Jag tittade på vilket material diverse sak bestod utav, sakers estetiskt uttryck, funktion, samt ägarens relation till de. Observationerna dokumenterades med en kamera, samt skriftliga noteringar utifrån våra konversationer.

3.3 Genomförande av workshop del 2

För att komma steget närmare en designlösning, arrangerade jag en ny, mindre strukturerad workshop, där jag ville undersöka fokusgruppens känslor kring att vårda eller förändra något defekt. Jag och en deltagare hade dessförinnan brainstormat och skapat en tankekarta som samlade ihop förhållningssätt utifrån tidigare workshop, observationer, samt teorier, men också våra egna tankar, se figur 5.

“Creative thinking often works by having people make new connections between previously unconnected ideas” (Schön 1963 se Sanders & Stappers 2012, 46).

21 Detta blev en slags översiktskarta på förhållningssätt till defekta ting, ett underlag att jobba vidare med i syfte att försöka besvara frågeställningen (Ericson, Wikberg Nilsson och Törlind 2015). Utifrån teoretiska studier samt extraherad information utav första workshopen, hade jag själv före denna workshop skissat på idéer och skapat prototyper i kartong, trä och lera (se bilaga 3). Dessa skisser och prototyper användes senare vid val av koncept men nyttjades även som exempel för fokusgruppen, på hur en kan designa utifrån samlad empiri. Denna ostrukturerade undersökning hölls i Malmö Universitets verkstad utan tidsramar och innefattade främst diskussioner men även valfritt skapande.

3.4 Produktframställning

Fokusgruppen var en stor bidragande faktor för insamlandet av relevant empiri till undersökningen. Den samlade empirin kom att bli en bred och stabil grund för lösningsansatser att utvecklas ifrån. Vidare konceptutveckling utfördes med

fokusgruppens idégenereringar, deltagande observationer och samtal i åtanke. Projektet har genomförts utifrån en aktuell designutvecklingsprocess, se figur 6.

22 Min kunskap i produktutveckling, efterforskning angående hållbara material, samt framställning gjorde det nu mer lägligt för mig att på egen hand vidare utveckla konceptet med en utvärdering från fokusgruppen av slutresultatet (Sanders & Stappers 2012; Alina Wheeler 2013). Med hänsyn till uppsatsens teorier, workshops samt observationer har designexperiment med inspiration utifrån den samlade empirin utförts.

3.4.1 Val av koncept

Alla utförda designexperiment ställdes i förhållande till specifika uttalanden från

fokusgruppen som jag funnit vägledande inför att kunna ta beslut och välja ett slutgiltigt koncept för vidare utformning av en designlösning (se bilaga 4).

3.4.2 Marknadsanalys

Innan framtagning av koncept kom att genomföras gjordes en marknadsanalys utav sökningar av liknande koncept på internet. Marknadsanalysen gjordes för att undvika upprepning av existerande lösningar men med huvudsakligt syfte att tillföra ett bidrag som kan möjliggöra reparation i hemmet.

3.4.3 Vårdande experiment

Uppsatsens frågeställning vars syfte är att reducera konsumtion genom att påverka människors hantering av defekta ting, avser att besvaras genom mina egna vårdande experiment utav en defekt estetik.

Figur 6. Illustration av en aktuell designprocess med en bred och oklar utgångspunkt där olika vägar utforskas för att sedan smalna av i en tydligare riktning gentemot en designlösning.

23

3.4.4 Materialval

Projektets värdegrund avser att ta hänsyn till ekologin och dess ändliga resurser, därför har även val utav produktmaterial utgått från samma premisser. Materialdistrict är en webbaserad materialbank och sökmotor för innovativa material vars mål är att bidra med alternativ som kan öka hållbarhet angående produktion och konsumtion i samhället. Av den anledningen har Materialdistrict (2019) använts för att hitta och jämföra material lämpligt för ett reparationskit.

3.4.5 Utvärdering av slutkoncept

Huruvida slutkonceptet kan vara en potentiell lösning i att förändra människors

förhållning till defekta ting och därmed reducera konsumtion var något jag ville ta reda på genom en återkoppling från fokusgruppen (Ericson, Wikberg Nilsson och Törlind 2015). En utvärdering med fokusgruppen skedde via mejl. Frågor som ställdes vid utvärdering av slutkoncept återges i bilaga 5.

24

4 Resultat och analys

Detta stycke redovisar resultat och analys från workshops, observationer samt designarbetets process i förhållande till uppsatsens teoretiska ramverk.

4.1 Resultat och analys av workshop del 1

Första workshopen presenteras med svar angående vad som bevaras och vad som slängs i hushållet men även utifrån hur deltagarna i fokusgruppen förhåller sig till synliga defekter på materiella ting i sitt hem. Som en metod för nya infallsvinklar presenteras även deltagarnas respons och resultat på idégenereringslekarna i syfte att vidare kunna besvara uppsatsens frågeställning.

4.1.1 Saker som bevaras

Det som sparades var ofta äldre, tidlösa och hållbara saker som till exempel möbler i teak och köksartiklar i rostfritt stål. Saker eller möbler med modulärt system eller saker med anknytning till minnen och känslor sparades trots synliga defekter. Denna analys intygar Chapmans (2005) teori om människans behov av att känna empati från sin omgivande miljö. Empatin i detta fall yttrar sig i det välbekanta, gamla och nostalgiska.

4.1.2 Saker som slängs

Utifrån deltagarnas anteckningar slängdes saker med mycket förslitningar, exempelvis skärbrädor, stekpannor, sängkläder, glas, porslin eller kläder. Det slängdes även när en tillhörande del av en pryl saknades, det handlade oftast om matlådor. Inredningsprylar och kläder som de fått i gåva och inte tyckt om disponerades. Vissa defekta möbler som exempelvis bord sparades enbart i väntan på att bytas ut mot ett nytt bord.

4.1.3 Resultat av individuell reflektion av personliga ägodelar

Den individuella reflektionen gav snarliga svar om en lite mer ingående i deltagarnas relation till materialitet. En deltagare upplevde värde i bland annat verktyg och

funktionskläder. För de övriga rörde det sig allt som oftast om prylar som frambringar en mysfaktor, känns personliga och väcker minnen, såsom en marockansk taklampa, tavlor, omsorgsfullt inköpta prydnader och en renskinnsfäll som en deltagare fått i present. Fokusgruppen uttryckte att saker som saknade historia eller karaktär var mindre betydelsefulla liksom plaststolar, duschdraperi, vissa textilier, en tv-bänk och svarta

25 gråa skåp. I frågan om fokusgruppens förhållning och känslor kring defekta ting

varierade svaren allt från att någon var helt oprovocerad av synliga defekter till att dennas partner ansåg att det emotionella värdet för saken sjönk när något blivit defekt, liksom deras soffbord i teak med fuktfläckar. Flera deltagare svarade att de inte

besväras av defekter om funktionen finns kvar. Saknas funktion är det en god anledning till att ersätta en sak.

4.1.4 Resultat av idégenerering

Associationsleken visade sig vara både underhållande och inspirerande då deltagarna skrattade och undrade om leken kan appliceras på annat i livet som exempelvis byte av yrke. Här fick generaliserande resonemang ta plats. Resultatet blev en bred utsvävning av tankar men gav även varje deltagare inblick i andras associationer. Davidsson och Schullström (2017) nämner att ”Kreativitet vaknar när det medvetna möter det omedvetna och rationella tankar och kunskap möter fantasi”. Detta fick vi bevis på,

speciellt i samlad grupp när vi utförde leken och andras associationer väckte ens egna fantasi till liv, se figur 7.

Med metoden Braindrawing sjönk jag och fokusgruppen in i en iterativ process där vi fick möjlighet att utvinna latenta tankar till faktiska idéer (se bilaga 6). I denna process fick varje deltagare ta del av samtligas perspektiv på reparation, addera sina tankar och därmed utveckla dessa idéer, likt det som diskuterats i kapitel 2.5.

Efter alla utförda moment diskuterades resultaten mer fritt, samt de idéer som utvecklats under Braindrawing. Det pratades om event och mässor med stationer för uppmuntring till olika typer av reparation. Försäljning av gamla saker skulle även kunna tänkas ske i anslutning till denna typ av mässor. Knytpunkter för do-it-yourself var även en idé, 3d-printer som printar nya saker av gamla prylar samt ställen erhållande reparationsservice. En deltagare betonade vikten av reklam med fakta som kan påverka konsumenten. ”Ge verktyg, visa individen vad den kan göra för att behandla och vårda sina saker. Det är viktigt att ha fina saker omkring sig för det psykologiska värdet”

En annan deltagare uttryckte att folk köper färdiga helhetskoncept vad gäller inredning, med anledning att de inte har några personliga idéer om det. Det poängterades likväl att detta kan påverkas genom vissa metoder.

26

4.2 Resultat och analys av observation

Observationen av defekta ting i respondenternas hem gav blandade svar. I samtliga hushåll blev det snabbt tydligt att det var svårt att exemplifiera defekta saker som slängs, genom observation, då dessa nästan alltid kasserats kort efter att defekten inträffat. Saker med defekter som snabbt slängs verkade till största del ha att göra med att sakens funktionalitet försämrats eller försvunnit. Dock fick jag en del vetskap om dessa i kartläggningen, kapitel 4.1.2.

I ett av hushållen var det boende paret väldigt lösningsorienterade gentemot saker som blivit synbart defekta. Saker med möjlighet till reparation av antingen funktionalitet eller estetik, lagades eller förnyades i största mån. Exempelvis hade en fåtölj och fyra stolar med träram i teak, alla förnyats genom omklädnad med textilier då föregående tyg vart slitet. Det nya uttrycket var en intressant blandning av gammalt möter nytt. En taklampa i porslin hade limmats ihop efter att den gått itu, och satt nu på samma plats som innan olyckan. Paret hade ett bord i teakträ och en hopfällbar pall/stege som fortfarande var synbart defekta. Dessa möbler hade paret en viss ambivalens för om de skulle spara. Funktionaliteten var det inget fel på men estetiken var fortfarande synbart defekt, trots ansträngning att förnya.

Hemma hos en annan deltagare tilläts saker bli synbart defekta, utan vidare åtgärd. Om de fortfarande var funktionsdugliga så sparades de. Ett exempel var deltagarens

köksbord med vit, rektangulär bordsskiva och ben i trä. Bordet användes till det mesta; matlagning, bakning, pyssel men även enstaka pingismatcher. Praktiskt var att det gick att förlänga med en extern bordsskiva. Ett vindspel saknade en del som fick den att låta, vilken hade sparats på grund av en estetik som tilltalade ägaren, samt minnen från en utomlandsresa. En grå soffa hade synliga rivmärken på dess hörn orsakat av katterna i hushållet. Denna defekt var inte särskilt uppskattad. I övrigt fanns där en kastrull, en porslinskanna och en taklampa som alla hade synbara defekter, men som sparats på grund av sakernas funktionalitet. De tre objekten uttryckte en historia om åldrande och unik estetik, vissa med utländsk kultur, andra flera årtionden gamla. Sakers märkbara historia verkar spela en roll i bevarandet, trots synliga defekter, se figur 8.

27 En annan deltagare hade i sitt hem en defekt taklampa, i orientalisk stil. Lampan hade en buckla i mässingen vilket inte störde ägaren. I hushållet fanns även en svart, massiv tv-bänk som blivit kantstött. Denna möbel fyllde sin funktion men var inte särskilt värdefull för ägaren och verkade ersättlig. Observation hos den femte intressenten var inte möjlig då denna var bortrest.

Observationen i deltagarnas hem berättade om både lika och skilda förhållningssätt till materiella ting med defekter. Gemensamt var att deltagarna till stor del behöll saker med synliga defekter om de fortfarande fungerar. Om defekterna var påtagligt synliga kunde detta till viss del besvära några deltagare. Fördelen var motivation och vilja att laga och förnya dessa ägodelar. Märkbart i två hushåll var att flera av de lagade och förnyade ägodelarna var i klassisk vintage-stil. Åter till det Chapman (2005) diskuterade om människans behov av empati genom tingen, då äldre saker tycks bidra till större affektionsvärde hos vissa ägare. Vart diverse ägodel är köpt, när den producerats eller huruvida den besitter minnen verkar utgöra en stor påverkan på vad som sparas och slängs. De flesta defekta ägodelar som uppskattades, upplevdes utstråla en tidlös estetik. Kanske berodde detta på tingens främsta syfte, som med all sin enkla estetik var dess funktionalitet och långa livslängd, vilka går i linje med Thorpe’s (2007) beskrivning av design under modernismen.

28

4.3 Resultat och analys av workshop del 2

Jag hade en tydlig bild av hur resultatet av denna workshop skulle bli när jag höll i den. Det vill säga en samling prototyper och konkreta förslag på designlösningar. Det blev inte som jag tänkt, men trots allt, oerhört lärorikt för mig som designer och undersökare. Efter att jag visat upp mina designexperiment och översiktskartan, började en deltagare omedelbart idégenerera genom skisser på hur hon skulle behandla och göra om sitt vingliga soffbord i sitt hem. De övriga deltagarna verkade lite handfallna. Här började vi desto mer diskutera. Vi pratade om olika sätt att behandla defekta ting. Jag och en annan deltagare var båda väldigt intresserade av ett material vid namn resin som kan fylla igen ojämnheter så att exempelvis hålrum ser ut som glas. Materialet går att experimentera med på många olika sätt. Denna deltagare var oerhört entusiastisk gentemot att laga och göra om defekta ting, dock påpekade han att allt som oftast saknade han många av dessa komponenter eller verktyg för att kunna utföra sina idéer. Även denna workshop var ett sådant tillfälle. Om alla medel införskaffas för att

behandla en defekt ägodel, hade notan för reparation troligtvis blivit väldigt kostsam, och inte heller särskilt miljövänligt. Detta var värdefull information men också förklarande till varför människor hellre köper nytt. Det påpekas också att det krävs kunnande för att det ska bli som man hoppas. Genom denna information förstår en också att människor behöver större vetskap om hantverk och olika tekniker för att ens kunna behandla defekta ting, utan att det blir pynt. Viljan att vårda defekta ting var trots allt närvarande hos alla i fokusgruppen. En deltagare nämnde att den uppskattar att ärva saker och göra något nytt av det gamla så arvet får leva vidare. Samma deltagare

påpekade även att det nya inte alltid är bäst, och drog kopplingar till sitt hus som han renoverar där han vill ta bort det nya för att ta fram det gamla. Deltagaren som skissat på lösningsansatser till sitt defekta bord, skickade mig (vid senare tillfälle) bilder av hennes vårdande experiment av sitt soffbord, samt resultatet, se figur 9.

29 Hennes process bekräftade att det krävs kunnande för att det ska bli som man hoppas och att det är komplicerat att reparera om en inte har tillgång till alla verktyg eller allt material som krävs för reparation. Trots dessa aspekter upplevde hon processen som givande.

4.4 Resultat av produktframställning

Stycket redovisar projektets slutkoncept, framställningsprocess, materialval, uppmaningar till nya förhållningssätt samt resultat av utvärdering.

4.4.1 Resultat av valt koncept

Vid granskning av fokusgruppens diskussioner samt ett utfört experiment blev det tydligt vad som saknas för att förändra människors förhållningssätt till defekta ting. Det verkar finnas behov och en önskan om att kunna reparera defekta ting själv. Valet om att utveckla ett reparationskit har därför tagits.

Reparationskitet bör bestå av olika verktyg som kan möjliggöra allomfattande

reparation, väsentligt för hushåll men även för bruk till vissa hantverk. Avsikten är att reparationskitet främst bör säljas till bibliotek där det sedan ska finnas som en

tillgänglighet för allmänheten att låna. Ytterligare motivering till val av slutkoncept är att ett reparationskit är lättöverkomligt då alla verktyg redan finns samlade, utan att själv behöva fundera över vad för verktyg som behöver införskaffas till reparation, vilket är ett hinder som framkommit genom fokusgruppen. Istället för att varje hushåll köper varsitt kit vid enstaka reparationer, bidrar utlån av reparationskitet även till minskad resursanvändning då kittet produceras till endast bibliotek och dylikt.

30 I fokusgruppen var deltagarna eniga om att det nya inte alltid är bäst, samt att det finns en glädje i att förvandla något gammalt och defekt så att tingen kan erhålla ett syfte igen. Det framkom dock att inspiration och motivation till reparation ibland saknas. En anledning till bristande motivation är att reparation kräver ett visst kunnande för att resultatet ska bli som önskat. Utifrån våra workshops och konversationer uppkom en idé om en öppen (gratis) webplattform.

4.4.2 Resultat av marknadsanalys

Utifrån mina internetsökningar har det framkommit att snarlika koncept, jämfört med mitt valda koncept, existerar i nuläget. Jag fann Smarta Kartan via en Google sökning som visar sig vara en internetbaserad samlingsplattform med upplysningar om

reparationsträffar, byte av tjänster, ställen som hyr eller lånar ut verktyg och mycket mer (Smarta Kartan 2019). Plattformen är en samlingskarta över olika ändamål som ska bidra till mer långsiktigt hållbara samhällen, ej dock specialiserade på just reparation. Företaget ToolPool påträffades via Smarta Kartan vars tjänster består av att erbjuda verktyg för hemlån via sin sida på Facebook (ToolPool 2019). Det förekom några exempel på verktyg som kan lånas via ToolPool, se figur 10. Funktionen ”Boka verktyg” på ToolPools Facebooksida möjliggjorde dock varken lån eller chans att kunna se exakt vad för verktyg som kan lånas. Till synes saknar ToolPool verktyg för makeovers och övergripande reparation av just defekta saker, liksom sömnad och snideri, se avsnitt 4.4.3. I övrigt upptäckte jag fler företag som bedrev liknande tjänster, men mot betalning.

Efter att ha undersökt befintliga företagskoncept konstaterades det att dessa saknar exempel på tillvägagångssätt för reparation i hushåll som kan tillgås ögonblickligen via sin hemsida. Dessa koncept eller företag erbjuder inte heller något specifikt reparationskit avsett för olika användningsområden i hushåll.

31

4.4.3 Resultat av vårdande experiment

Jag upplevde i detta stadie att jag behövde införskaffa mig ett renoveringsprojekt för att i praktiken testa det valda konceptet. På Malmö Återbyggdepå fyndades ett defekt blombord med potential för renovering. Blombordets ytbehandling var slitet samt att den saknade en skiva där växten ska kunna placeras. I

universitetets verkstad experimenterade jag med olika metoder och verktyg för att ge blombordet nytt liv. Mitt experiment, samt rådgörande samtal med en hantverkare och min mor (som brukar delta i reparationsträffar) gav mig insikt i vad för medel som kan behövas om ett reparationskit ska bli övergripande användbart. Användningsområden som verkar passande för reparation i hushåll ansågs vara sömnad, ytbehandling, snickeri och snideri, och inkluderades därmed i utformningen av reparationskitet.

Min vårdande process, som helhet, blev likväl ett slags bidrag angående konkreta tillvägagångssätt på reparation till sitwithflaws.com, se figur 11.

32

4.4.4 Produktutveckling

Med den handhållna informationen, gällande funktioner och användningsområden som bör finnas i kittet för övergripande reparation av defekta ting i hushåll, kunde jag nu börja visualisera och utforma ett reparationskit. Jag började med att skissa för att få fram olika former till verktygslådan och verktygshöljen, se figur 12.

Därefter undersökte jag befintliga verktygshöljen, bland annat ett pennfodral

bestående av en rulle i textil. Detta gav mig inspiration, varpå jag byggde prototyper och utförde fler skisser i en iterativ process, se figur 13. Först illustrerades ett

verktygshölje som kan rullas ihop sedan byggdes ett hölje i kartong med verktyg fäst på en ställbar vägg. Som förvaring till samtliga verktygsfodral, skissades och byggdes en kartongprototyp av en verktygslåda med tillhörande fack för limpistol och andra valfria tillbehör. Verktygen mättes och placerades ut för att få rätt dimension på verktygshöljen och -låda.

Figur 12. Skisser av varierande verktygslådor och verktygshöljen.

33

4.4.5 Resultat av materialval

Ett kretslopp av förnybara och biobaserade material inom nyproduktion kan, ur en synvinkel upplevas eftersträvansvärt, sett till en holistisk produktutveckling. En förnybar resurs är ett material som har en ständig tillväxt, till skillnad från ändliga resurser (Träguiden 2015). Det är dock inte fastställt huruvida användning av vissa förnybara resurser är mest lämplig i ämnet om miljövänlig produktutveckling, vilket reflekteras över i kapitel 6. Störst materiallämplighet för ett reparationskit, ämnat för utlån, bör vara dess beständighet och i viss mån reptåligt. Premisser som förnybart, beständigt, biobaserat och reptåligt har därför varit utgångspunkterna i materialval. Nedan läses de material som listats och jämförts med ett reparationskit i åtanke. Material till verktygslåda och ställbara höljen

- Trä (hyperion komposit): Förnybart, beständigt, biobaserat, reptåligt. - Kaffe polymerer: Förnybart, beständigt, biobaserat, måttligt reptåligt. - Plast (återvunnen): Ej förnybart, beständigt, ej biobaserat, reptåligt. - Stål/metall: Ej förnybart, beständigt, ej biobaserat, reptåligt.

Material till tyghöljen

- Polyesterväv: Ej förnybart, måttligt beständig, ej biobaserat, reptåligt. - Bomull: Förnybart, måttligt beständig, biobaserat, måttligt reptålig. - Linneväv: Förnybart, beständigt, biobaserat, reptåligt.

Efter att ha listat materialens kvalitéer stod trä (hyperion komposit) och linneväv som klara alternativ för slutprodukten. Återvunnen plast skulle möjligtvis kunna

kvalificeras som material passande för själva verktygslådan, dock valdes plast bort till förmån för långsiktig miljövänlig produktion.

4.4.6 Framställning

I slutändan inkluderades samtliga idéer från produkt- och formutvecklingen. Ingen av idéerna framstod som mer kompatibel än den andra. Därtill utgjorde idéerna en intressant och passande helhet genom viss variation.

Verktygshöljen till verktyg för ytbehandling och snideri syddes i en kraftig linneväv som bör tåla långtidsanvändning samt maskintvätt. Resårband fästes på höljena för verktygsplacering. Skinn hade också fungerat i produktion av verktygshöljen då skinn är beständigt och biobaserat, men som av oetiska och ekologiskt ohållbara skäl valdes bort. En verktygslåda och ställbara väggar för sömnadstillbehör och snickeriverktyg utformades i en träkomposit, där samtliga delar togs fram i en laser skärare som sedan limmades och monterades ihop. För verktygsplacering användes även här resårband men också krokar. Handtag för enkel transport fästes på verktygslådan och de ställbara väggarna. Även dessa syddes i linneväv. Då verktygslådan bör kunna stängas

34

4.4.7 Slutgiltigt resultat

Produktresultatet är ett reparationskit innehållande sektioner av verktyg ämnat för reparation i hushåll. Verktygslådan består av uppdelade fack för de olika verktygens användningsområden, se figur 14. Användningsområdena innefattas av sömnad, ytbehandling, snickeri, snideri och övrigt material. Fodral för ytbehandling- och snideriverktyg är rullar i linneväv som kan rullas ut och ihop, medan höljen för snickeri- och sömnadsverktyg består av ställbara väggar (för enkel åtkomst av verktyg vid användning) med handtag, se figur 15. Reparationskitet och diverse fodral är utformade till att enkelt kunna ta med sig hela kittet eller delar av det. Kittet har även en utdragbar låda med förvaring för limpistol, limpatroner och andra lämpliga tillbehör, se figur 14. Reparationskitet är i en vit exteriör som varje bibliotek eller låntagare har

möjlighet att sätta sin prägel på. Exakt vilka verktyg som behövs för att göra reparationskitet komplett tåls att undersökas närmare i detalj om konceptet tas i produktion.

Figur 14. Reparationskitet med tillhörande delar.

35

4.4.8 Nya förhållningssätt

I utvecklandet av en designlösning har det vuxit fram att plattformen vid namn sitwithflaws.com ska erbjuda praktiska exempel och tydliga instruktioner på

reparation, och makeovers utav defekta ting, som med fördel kan utnyttjas hemifrån. Plattformen har som ändamål att med hjälp av lösningsorienterade medlemmar, få kontinuerlig uppdatering av nya idéer och tillvägagångssätt gällande vård av defekta ting, som andra besökare ska ha möjlighet att kunna få ta del av. Gällande att förse allmänheten med kännedom, är plattformens existens tänkt att spridas genom bibliotekens hemsidor, sociala medier samt vid lån av kittet. Jag har skrivit ett manifest där besökare och nya medlemmar välkomnas vid besök av plattformen. Manifestet uppmanar samtidigt till ekologiskt och socialt hållbara värdegrunder, där stor vikt läggs på att vara kreativt delaktig, mer än att uppnå polerade slutresultat. Slit och släng tillhör gårdagen men att vårda gamla saker är svårslaget.

Lekfull kreativitet är av högsta prioritet.

Se att perfektion endast är en illusion och låt tingens defekter bjuda in till inspiration, där improvisation kan minska på din konsumtion.

Gör dig delaktig i miljön runt omkring, rekreera mera och personalisera gamla ting. Fin, ful, röd, blå, grön eller gul. Det viktigaste är att ha kul!

Reparationsträffar kan ha en påverkan för att utveckla nya förhållningssätt till defekt estetik hos gemene man, därför kommer information angående reparationsträffar vara en del av plattformen. Informationen ska bestå av svenska städer där träffarna äger rum, med specifik information om dessa ställen, exempelvis eventinnehåll, tid och plats. På träffarna kan utbyte av kunskap ske, men träffarna kan även te sig som ett slags utrymme för avkoppling, rekreation med möjlighet för anknytning av nya

bekantskaper. Kännedom angående reparationskitets existens sprids även via träffarna, samt hur det faktiskt kan nyttjas för fortsatt reparation, även hemma.

Lån av reparationskitet ska om möjligt kunna utföras antingen direkt på biblioteken eller via biblioteksbussar. Bibliotek är generellt sätt brett utspridda i olika

stadsdelarna, till skillnad från klädes- och möbelbutiker. Alltså är det närmare till hands att gå och låna verktyg för reparation och därmed spara på sin ekonomi istället för att åka in till stan och leta efter en ny sak som ska ersätta den gamla samt den kostnaden som tillkommer.

Hänvisningar om vilka bibliotek och ställen som erhåller reparationskitet för utlån kommer finnas tillgängligt på plattformen. Här finns även anvisningar som bör

upprätthållas vid lån av kittet. Anvisningarna syftar till att använda verktygen varsamt och med nöje. Att endast låna de sektioner av kittet som det finns behov av samt att lånet består av 3-dagars hemlån med möjlighet till förlängning. Om verktyg saknas sker en debitering av dessa, dock ersätter biblioteken havererade verktyg. Det ges även en hänvisning om vilka verktyg som finns, samt kunskap till reparation som finns att tillgå på plattformen.