• No results found

Att vara lämpad och utvald

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att vara lämpad och utvald"

Copied!
56
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Att vara lämpad och utvald

En studie om tandläkarstudenters upplevelser av alternativt urval

Being suited and selected

A study on dental students experiences of an alternative admission

Stina Vikingson

Erik Nilsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Jan Anders Andersson Datum för slutseminarium 2016-06-02 Handledare: Frida Wikstrand

Fakulteten för lärande och samhälle

(2)
(3)

Sammanfattning

Gymnasiebetyg har länge varit det som avgjort vem som är mest och bäst lämpad för högre utbildning, något som på senare år har börjat ifrågasättas. Vissa lärosäten tillämpar ett alternativt urvalsförfarande till en tredjedel av sina utbildningsplatser, bland annat Malmö högskolas tandläkarutbildning. Med följande studie ämnar vi undersöka vad som händer när det normativa sättet att bli antagen till högre studier utmanas. Syftet med studien är att skapa större förståelse för tandläkarstudenter antagna via alternativt urvals upplevelser av urvalsförfarandet. Studien undersöker studenternas etablering på högskolan och de distinktioner som görs mellan de olika antagningsgrupperna. Vidare undersöks också vilken betydelse urvalsprinciperna motivation och fallenhet har. För att analysera studenternas upplevelser appliceras sociologiska teorier med hjälp av begrepp om positionering, kapital och distinktioner. För att svara på studiens syfte genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju studenter. Sammanfattningsvis kan vi utifrån studiens resultat konstatera att symboliskt kapital är viktigt för inträde och etablering på fältet och att distinktioner gällande egenskaper, bekräftelse och motivation görs. Det framkommer också att studenterna vänder på den allmänna värderingen av teoretisk och praktisk kunskap och att de ser urvalsprocessen som en bekräftelse på både sin motivation och fallenhet.

(4)

Förord

Vi vill framförallt tacka vår handledare Frida Wikstrand för outtröttlig uppmuntran, en aldrig sinande ström av litteraturtips, stor tilltro till vårt arbete samt solen i marginalen. Vi vill dessutom tacka våra respondenter för att ni ställt upp på intervjuer och gjort studien möjlig att genomföra. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett bra samarbete, spännande diskussioner och framförallt ett roligt uppsatsskrivande.

Examensarbetet som nedan följer har genomförts med gemensam ansvarsfördelning och arbetsinsats. Av hänsyn till arbetets tidsram har vissa utkast till ett par underrubriker författats individuellt för att sedan i samråd genom diskussion bearbetas och anpassats. Detta för att nå en enhetlig röst och likartad struktur genom uppsatsens alla delar.

Malmö 17 maj 2016

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7 1.1 Syfte och frågeställningar ... 9 1.2 Disposition ... 9 1.3 Begreppsdefinitioner ... 10 2. Tidigare forskning ... 11 2.1 Om alternativa urvalsförfaranden till högre studier ... 11 2.2 Om högskolan som identitetsskapande institution ... 14 2.3 Om olika former av kunskap ... 15 2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 16 3. Teoretiska begrepp ... 18 3.1 Produktion och reproduktion av strukturer ... 18 3.1.1 Kapital ... 18 3.1.2 Fält ... 19 3.1.3 Doxa ... 19 3.1.4 Habitus ... 20 3.1.5 Institutionellt habitus ... 20 3.2 Aktörsskap och skillnadskapande ... 21 3.2.1 Subjektspositionering ... 21 3.2.2 Respektabilitet ... 22 3.2.3 Distinktionsprincipen ... 22 3.2.4 Habituering ... 23 3.3 Sammanfattning av teoretiska begrepp ... 23 4. Metod ... 24 4.1 Metodval och metoddiskussion ... 24 4.2 Urval ... 25 4.3 Datainsamling ... 26 4.4 Analysmetod ... 26 4.5 Etiska ställningstaganden ... 27 4.6 Introduktion av respondenter ... 27

(6)

5. Resultat och analys ... 28 5.1 Positionering ... 28 5.1.1 Betydelsen av egenskaper och färdigheter ... 28 5.1.2 Etablering på utbildningen ... 30 5.1.3 Analys ... 32 5.2 Vi och dem ... 33 5.2.1 Skillnader mellan antagningsgrupper ... 33 5.2.2 Värdering av kunskapsformer ... 35 5.2.3 Analys ... 37 5.3 Mest och bäst lämpad ... 38 5.3.1 Urvalsprinciperna fallenhet och motivation ... 39 5.3.2 Vara utvald och få bekräftelse ... 40 5.3.3 Kontakter inom branschen ... 41 5.3.4 Analys ... 42 5.4 Breddad rekrytering ... 43 5.4.1 Ge chansen till fler ... 44 5.4.2 Analys ... 45 5.5 Sammanfattande analys ... 46 6. Diskussion ... 48 6.1 Förslag till framtida forskning ... 50 Referenslista Bilaga 1. Information till respondenter Bilaga 2. Intervjuguide

(7)

1. Inledning

“Är det verkligen de som suttit med en bok framför sig som är mest lämpade eller är det de som faktiskt gillar att umgås med människor som kanske ska bli tandläkare och då

kanske inte har utrymme att få MVG i allt?”

Citatet ovan är ett exempel på diskussionen om gymnasiebetyg som den vedertagna metoden för att bedöma vem som passar för högre studier. Meriter har länge fällt avgörandet av vem som är mest lämpad för en viss utbildning eller ett visst yrke. I Sverige har vi sedan länge utgått från meritokrati när det ska beslutas vem som är bäst lämpad (Tovatt, 2013, 22). Meriter kan, i form av erfarenheter, avgöra vem som passar bäst för ett jobb, eller, i form av betyg, avgöra vem som ska bli antagen till en utbildning.

De senaste åren har meritokratin kommit att utmanas genom att exempelvis sociala nätverk fått allt större betydelse (Tovatt, 2013, 123f). På arbetsmarknaden tar det sig uttryck genom att kontakter är allt viktigare för att hitta ett arbete. Samtidigt som meritokratin håller på att luckras upp blir även en akademisk examen allt viktigare för etablering på arbetsmarknaden. Universitetskanslersämbetet (UKÄ), pekar i sin årsrapport från 2015 (2015, 87) på att arbetslösheten varierar beroende på utbildningsnivå. Med en akademisk utbildning ökar chanserna till etablering på arbetsmarknaden (ibid) vilket i sin tur genererar hårdare konkurrens om studieplatserna på landets lärosäten. Då universitet och högskolor är statliga myndigheter styrs antalet studieplatser av ekonomiska och politiska faktorer, såsom rådande konjunktion (UKÄ, 2015, 44) och statsanslag (UKÄ, 2016). I takt med att allt fler söker sig till akademiska studier ökar konkurrensen om de platser lärosätet erbjuder och kraven, i form av betyg, för att komma in på utbildningen blir således högre (UKÄ, 2015, 23).

Gymnasiala prestationer är i viss mån avgörande för ett eventuellt tillträde till akademin då betyg är urvalsgrund för minst en tredjedel av utbildningsplatserna på svenska lärosäten (SFS 1993:100, 13 Kap). I ett PM från Skolverket framgår det att flickor och barn till högutbildade föräldrar är de som får högst betyg i gymnasiet, vilket leder till att dessa har störst chans att konkurrera om platserna på akademiska utbildningar (Skolverket, 2015, 15). Det avspeglas också i att dessa två grupper är

(8)

överrepresenterade på landets högskolor och universitet (UKÄ, 2015, 8). Med detta som bakgrund ser vi att det finns ett dilemma mellan vikten av en akademisk examen för etablering på arbetsmarknaden kontra det faktum att många studenter missgynnas av rådande tillträdesregler till högre studier. Olika försök till alternativt urval har gjorts på Sveriges lärosäten; intervjuer, tester, arbetsprover, lämplighetsprover etc., men också i form av kvotering av individer med arbetslivserfarenhet eller ett för yrket underrepresenterat kön. Angående alternativa antagningsförfarande har det förts en diskussion en längre tid, både med argumentet som valfrihet för lärosätet (Jällhage, 2007) och breddad rekrytering till högre studier (Wetterberg & Riberdahl, 2016), men framförallt för att ge studenter en ytterligare chans (Jusek studerandesektion, 2011).

På regionalt plan har Malmö högskola sedan starten 1998 arbetat med breddad rekrytering för att ge fler grupper tillträde till högre studier. I högskolans årsredovisning för 2015 framgår: “I syfte att bredda rekryteringen och tillvarata kompetens driver Studentcentrum tillsammans med fakulteterna ett utvecklingsarbete kring tillträde till högskolan. Fem utbildningar på grundnivå använder idag alternativt urval vid antagningen” (Malmö Högskola, 2015, 24). Tre av de fem utbildningarna är tandvårdsutbildningarna på Odontologiska fakulteten. En tredjedel av platserna på tandläkarutbildningen, tandteknikerutbildningen och tandhygienistutbildningen tillsätts genom alternativt urval baserat på intervjuer och tester (Malmö Högskola, 2016). Syftet är att rekrytera studenter med motivation och fallenhet för yrket (ibid). En utvärdering högskolan gjort av de studenter som antas på alternativa grunder, visar att dessa genomför utbildningen med lika goda resultat som betygsantagna och inom den förväntade tidsramen (Malmö högskola, 2009).

I förhållande till argument likt dessa kan det ifrågasättas om gymnasiebetyg är den ultimata urvalsprincipen och i förlängningen en garant för att klara av akademiska studier och bli en bra student. Vad händer när alternativa urvalsmetoder utmanar normen om gymnasiebetyget som det självklara sättet att avgöra vem som är mest och bäst lämpad för högre studier? Kan ett sådant urvalsförfarande påverka studenternas motivation, resultat och studiemiljö? Blir det en självuppfyllande profetia eller blir det, tvärtom, en press på studenten att motsvara högskolans förväntningar på fallenhet och motivation? Utifrån denna kontext ämnar vi undersöka studenternas upplevelser av ett alternativt urvalsförfarande.

(9)

1.1 Syfte och frågeställningar

I följande studie undersöks hur 7 studenter antagna via alternativ urval till tandläkarutbildningen vid Malmö högskola resonerar om det alternativa urvalsförfarandet.

Syftet med studien är att skapa större förståelse för studenternas upplevelser av ett alternativt urvalsförfarande i förhållande till etablering på högskolan och de distinktioner som görs gentemot andra antagningsgrupper. Syftet är dessutom att förstå vilken betydelse urvalsprinciperna motivation och fallenhet har för studenterna.

För att uppnå syftet söker vi svar på följande frågor:

• Hur upplever studenterna det alternativa urvalet som antagningsprocess och hur

resonerar de kring motivation och fallenhet som urvalsprinciper?

• Vilka distinktioner gör studenterna antagna via alternativt urval mellan sig själva

och studenter antagna på konventionellt sätt?

• Vilka resurser framhåller studenterna antagna via alternativt urval som viktiga

för deras etablering på högskolan som fält?

1.2 Disposition

Föregående kapitel utgjorde en inledning till problemområdet för studien samt vad det är som ska studeras och till vilket syfte. Kapitlet innehöll även studiens övergripande syfte och frågeställningar. Andra kapitlet kommer behandla en del av den nationella och internationella forskningsbakgrund som finns om urvalsgrunder till högre studier och hur högskolan kan fungera som identitetsskapande institution. Vidare följer det tredje kapitlet som förklarar de teoretiska begrepp som kommer användas vid analysen av insamlad empiri. Begreppen är kapital, fält, habitus, doxa, institutionellt habitus, habituering, positionering, respektabilitet samt distinktionsprincipen. I det fjärde kapitlet beskrivs studiens tillvägagångssätt, vilket metodval som ligger till grund för studien och de avvägande som gjorts för att säkerställa studiens reliabilitet och validitet. I det femte kapitlet, resultat och analys, har vi valt att analysera i direkt anslutning till resultatet. Resultatet tematiseras under Positionering, Vi och dem, Mest och bäst lämpad samt Breddad rekrytering för att tydliggöra våra resultat och underlätta

(10)

läsningen. I det sjätte kapitlet diskuteras studiens syfte utifrån tidigare avsnitt. Först ska för studien viktiga begrepp presenteras.

1.3 Begreppsdefinitioner

Urvalsgrunder: Urval till högre studier på grundnivå i Sverige görs idag på tre principer; gymnasiala betyg, resultat från högskoleprov samt av högskolan bestämda urvalsgrunder (SFS 1993:100, 23 Kap), vilket hädanefter benämns som alternativt urval.

Konventionellt urval: Antagningen till eftergymnasiala studier på grundnivå fördelas idag på tre principer, enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100, 13 Kap). En tredjedel av alla platser på en utbildning ska gå till sökande med betyg och en tredjedel ska gå till sökande som gjort högskoleprovet (ibid). Till den sista tredjedelen får lärosätet själv besluta vilka urvalsgrunder som ska gälla, till exempel alternativa urvalsmetoder såsom tester och intervjuer (SFS 1993:100, 23 Kap). Den sista tredjedelen kan dock även den vigas åt betygssökande.

Betygsantagna: Hädanefter kommer begreppet betygsantagna användas för både de som är antagna via gymnasiebetyg och de som har blivit antagna via resultat på högskoleprovet.

Alternativt urval: När begreppet alternativt urval används i följande studies resultat- och analysdel syftar vi på det alternativa urvalet som görs till tandläkarprogrammet vid Odontologiska fakulteten (OD) på Malmö högskola. Alla som söker in till tandläkarutbildningen via alternativt urval kallas till testdag 1. Under testdag 1 genomför de sökande olika teoretiska test för att testa sin allmänna problemlösningsförmåga. Därefter kallas cirka 25% av de sökande, baserat på första testets resultat, till testdag 2 där de sökande genomför ett praktiskt prov. Provet innehåller moment som är vanligt förekommande i tandläkarpraktiken, till exempel ett borrtest. Till testdag 3 kallas ungefär 2,5 gånger så många som sedan slutligen antas till utbildningen. Under testdag 3 intervjuas de sökande. Baserat på resultaten från de olika testdagarna rangordnas de sökande och antas till utbildningen utifrån detta (Malmö högskola, 2016).

Högre studier: I följande studie används begreppet högre studier frekvent. Då åsyftas akademiska studier på eftergymnasial nivå i bemärkelsen högskola och universitet.

(11)

2. Tidigare forskning

Följande avsnitt beskriver delar av den forskningsbakgrund som finns gällande urvalsförfaranden till högre studier och högre studier som institution. Forskning som gjorts gällande alternativa urvalsmetoder, liknande den OD använder, belyses för att senare relatera till empiriskt material. Följande forskning behandlar dessutom hur högre studier fungerar som en identitetsskapande institution, till exempel hur doktorander skolas till forskare och skapar en forskaridentitet i utifrån tillgångar och kapital. Den tidigare forskningen används för att ge legitimitet till förevarande studie genom att dess resultat kommer diskuteras i förhållande till förevarande studies resultat.

2.1 Om alternativa urvalsförfaranden till högre studier

I följande avsnitt behandlas studier om olika metoder för alternativa urval till högre studier. Hans Åberg, Hans Hindbeck och Mariana Nicolausson (1997) har undersökt hur motivation och lämplighet på 1990-talet blev nya kriterier för att antas till läkarutbildningen vid Karolinska institutet (KI). KI hade vid tidpunkten testat flera olika metoder för urval till läkarutbildningen utöver gymnasiebetyg och resultat på högskoleprov då det blivit klart att detta inte alltid har gett ett korrekt besked om studentens lämplighet för yrket. Exempelvis kan studenten ha bra betyg men sakna en del personliga egenskaper som behövs. Diskussionen om alternativa urvalsmetoder blir dessutom en ekonomisk fråga då läkarutbildningen är en kostsam utbildning vilket genererar att studieavbrott blir dyra både för universitetet och samhället (Åberg, Hindbeck & Nicolausson 1997, 1077). Författarna till studien om KI undersökte huruvida ett alternativt urvalsförfarande med intervju och prov rekryterat studenter som gör studieavbrott i mindre utsträckning än traditionellt antagna studenter, vilket studiens slutsats visar att det gjort. Resultatet visar även att studenterna klarar sig lika bra prestationsmässigt (Åberg, Hindbeck & Nicolausson 1997, 1077).

Cecilia Christersson, Daniel Bengmark, Christina Lindh, Hans Bengtsson och Madeleine Rohlin (2015) har studerat det alternativa urvalet vid tandvårdsutbildningarna på Malmö högskola. Syftet med att använda ett alternativt urvalsförfarande är inte enkom att rekrytera akademiskt högpresterande studenter utan

(12)

snarare sökande som, trots att de inte har de högsta gymnasiala betygen, har god potential att bli väl motiverade och väl lämpade tandläkarstudenter och slutligen tandläkare (Christersson et al. 2015, 255). Studiens resultat visar, likt Åberg, Hindbeck och Nicolaussons studie på Karolinska Institutet (1997, 1077), att andelen avhopp bland de studenter antagna via alternativt urval var signifikant lägre än de studenter antagna via betygsurval (Christersson et al. 2015, 254). Studenterna antagna via alternativt urval slutförde dessutom utbildningen inom stipulerad tid i större utsträckning än de traditionellt antagna studenterna (ibid). Christersson et al. (2015, 257) skriver att fokus framöver bör riktas mot att vidareutveckla urvalsprinciperna, i synnerhet mot bakgrunden av att empatisk förmåga i studien framhålls som en viktig egenskap för nå goda studieresultat. Då studien vid KI gjordes 1997 och studien vid OD 2015 kan vi även se att resultaten håller både över tid och på olika utbildningar. Båda studierna är av kvantitativ metod och saknar således studenternas resonemang kring upplevelser av alternativa urvalsförfaranden. Det blir därför intressant att sätta våra intervjupersoners svar i relation till dessa studier.

Just studenters upplevelser av en antagningsprocess undersöker Karin Röding och Gunilla Nordenram (2005) utifrån Karolinska Institutets tandläkarutbildning. Resultatet indikerar att de intervjuade studenterna inte reflekterat över varför just de blev antagna till utbildningen, men när de blev tillfrågade trodde de att personliga egenskaper som målmedvetenhet, insiktsfullhet, social kompetens, motivation, öppenhet och positivitet hade varit viktiga (Röding & Nordenram, 2005, 176). Liknande egenskaper var vad antagningskommittén eftersökte vid intervjuerna; realism, motivation, mogenhet och uthållighet (ibid). Flertalet av studenterna berättar också att de tror att urvalsprocessen påverkat deras studieresultat eftersom de var ‘utvalda’, att de hade resonerat mer om sin karriär och var mer motiverade eftersom de tagit sig tiden att gå igenom antagningsprocessen för att få en plats på utbildningen (ibid., 175). Studenterna antagna via intervjuer tenderade dessutom att tro att deras ambition att bli tandläkare var större än studenter antagna via betyg eller fallenhetsstesters ambition (ibid). Studiens problemområde liknar det som studeras i förevarande studie, med syftet att undersöka studenternas upplevelser av antagningsprocessen. Dock skiljer denna processen sig i flera avseenden från urvalsprocessen på OD där urvalet görs utifrån principerna motivation och fallenhet för yrket.

Vad gäller motivation som urvalsprincip har forskare från Amsterdam undersökt vilken roll motivationen har för läkarstudenter; rekryteras de mest motiverade

(13)

studenterna eller leder urvalet till att dessa studenter blir motiverade? Anouk Wouters, Gerda Croiset, Francisca Galindo-Garre and Rashmi A. Kusurkar (2016, 7) visar i studien att de som blivit antagna genom en alternativ urvalsprocess var mer motiverade än de som blivit antagna via betyg eller lottning. Likt författarna har även vi för avsikt att studera vilken inverkan det alternativa alternativa urvalet har och hur studenterna resonerar kring just motivation som urvalsprincip. Författarna till studien menar att urvalsprocessen påverkar motivationen hos studenterna (ibid). Motivationen är som högst i nära anslutning till urvalsprocessen, och minskar sedan ju längre från denna studenterna kommer, menar Wouters et al. (ibid., 6).

Thérèse Hartmans (2009, 27) avhandling syftar till att undersöka hur klass och etnicitet har betydelse i studiemiljön för alternativt antagna studenter på juristprogrammet på Uppsala universitet. Hartmans kvalitativa studie visar att de reformer för breddad rekrytering regeringen genomfört främst ökar antalet studenter och att samhällets sociala strukturer följer med in i klassrummet och där missgynnar de studenter som antagits via alternativt urval (ibid., 195). I studien exemplifieras hur studenterna talar om sin utbildning och det alternativa urvalet. Bland en del studenter finns det en farhåga att det ska bildas “A och B-lag”, de som antagits via betyg och de som antagits via alternativt urval (ibid., 91f). Det fanns både de som valt att berätta och de som inte valt att berätta att de var antagna via det alternativa urvalet (ibid., 170). Dock upplever studenterna stundtals de sociala strukturens effekter och konsekvenser, men då de genom intervjuer fått argumentera för varför de skulle vara lämpade på juristutbildningen har de ändå getts en viss tilltro till sin förmåga (ibid., 170). Ett par studenter vittnar även om känslan av att ha rätt till sin utbildningsplats infunnit sig först efter den första godkända examinationen (ibid., 95). Dessa resultat kommer vara intressanta för oss att återkoppla till då även vi ämnar studera studenternas upplevelser av alternativt urval och det kan komma bli intressant att se om våra respondenter för liknande resonemang eller om de skiljer sig åt. Resultatet i Hartmans studie visar att studenterna till viss del gör skillnad mellan antagningsgrupperna eller känner oro för att effekter av skillnadsskapandet. Utifrån detta kommer följande studie undersöka vilka distinktioner som görs av våra respondenter och analysera deras resonemang om de olika urvalsgrupperna.

(14)

2.2 Om högskolan som identitetsskapande institution

Följande avsnitt kommer belysa studier som gjorts angående vilken roll högskolan spelar för individens etablering på fältet. Gemensamt för studierna är att de utgår främst från Bourdieus teoretiska ramverk.

Anna Peixoto (2014) har studerat hur doktorander skolas till forskare och skapar en identitet i relation till tillgångar och kapital. Avhandlingen visar på betydelsen av symboliskt kapital i termer av att kunna inta rollen som forskare för att tillskansa sig tillräckligt stort förtroende för att fortsätta sin karriär inom akademin. Hon beskriver att sociala kapital, till exempel i form av vänskapsband eller andra kontakter, kan göra tillträde till specifika fält möjligt och ha en avgörande inverkan på det framtida rollen på fältet (Peixoto, 2014, 61). Peixoto poängterar betydelsen av hur den ideala doktoranden framställs och vem som i förlängningen ges möjligheter att anamma rollen doktorand (ibid). Analysen görs med hjälp av Bourdieus begreppsapparatur och i synnerhet habituering; processen där individer förändrar sitt habitus. Habitus kan beskrivas som de erfarenheter en individ bär med sig, till exempel kön, klass, familjesituation och etnicitet och hur dessa erfarenheter påverkar individens agerande i olika miljöer samt vilken makt och handlingsutrymme individen tillskrivs (Broady, 1991, 162) (för närmare definition se teorikapitel). Akademins “doxa”, menar Peixoto (2014, 63), får betydelse när habitueringen påverkas av akademins värderingar och normer. En doktorand måste alltså, förutom att kunna prestera på ett intellektuellt plan, även kunna anpassa sig till bilden av doktorand genom koder, språk och normer (ibid., 51). Förutom detta finns en relevans för förevarande studie i att det kulturella startkapital doktoranderna har, alltså deras bakgrund, påverkar hur de förhåller sig till fältets osäkerhet (ibid., 159). De med en akademisk bakgrund har haft betydligt enklare att hantera doktorandtidens nackdelar, exempelvis i fråga av familjebildande (ibid).

I likhet med Peixoto skriver Mats Widingson (2013) om hur habitus konstrueras på olika fält. I studien har högskolestudenter uppvuxna i göteborgsförorten Angered intervjuats om sin väg till högskolan samt deras identifieringsprocess i den nya miljön. Widingson använder begreppet institutionellt habitus som något studenterna anpassat sig till under sin tid på högskolan; de har skapat vanor och beteende som är acceptabla på den nya institutionen. Högskolan blir ett social fält som studenterna enligt Widingson (2013, 244) fogar sig efter genom en typ av social differentiering. Avhandlingen berör främst social bakgrund och etnicitet, men det finns även segment

(15)

relevanta för förevarande studie, exempelvis platsen högskolan som genom Bourdieus teorier ses som ett fält där agenter agerar. Widingson (2013, 267) menar att studenterna genom identifikationsprocessen skapat och tagit plats i en grupp med en kompensatorisk funktion. Individen är således en agent som påverkas av faktorer både på grupp- och individnivå. Widingsons avhandling (2013, 198) visar att det i den emotionellt laddade identitetsprocessen också har funnits känslor som stolthet och skam. Författaren menar att skamkänslan uppstår i förhållandet mellan samhälle och individ och att det finns normer som kan skapa en rädsla för individen att bli exkluderad på fältet (ibid).

Marita Flisbäck har studerat unga kvinnors etablering på det konstnärliga yrkesfältet utifrån intressen, ambitioner och de investeringar de gör i sin framtid (2006, 15). Dessa investeringar beskriver författaren utifrån Bourdieus begreppsapparatur, i termer av habitueringsprocesser, positionering på fältet och hur individerna förhandlar med dessa resurser. Författaren ställer de unga konstnärernas berättelser i relation till etablerade konstnärers berättelser om sina karriärvägar (ibid., 13) Resultaten visar att det finns flera underliggande regler och strukturer att förhålla sig till under sin väg till att etablera sig som konstnär. I Flisbäcks avhandling är det också tydligt att konstnärsstudenterna förhåller sig till den doxa som gäller på fältet. Samtidigt kan den som bryter mot doxans regler ibland ses som en pionjär och ändå ges status och makt på fältet. Både Flisbäck och Widingsons studier kommer relateras till förevarande studie för att förstå vilken roll högskolan som institution har vid individens etablering och identitetsskapande på fältet.

2.3 Om olika former av kunskap

Vad gäller olika former av kunskap och samband mellan dessa presenteras här två studier. Relationen mellan teoretiska kunskaper och praktisk färdighet har undersökts av Khalid Zawawi, Ahmed Afify, Mohammed Yousef, Hisham Othman och Ayman Al-Dharrab vid King Abdulaziz University studerat (2015). Undersökningen är en longitudinell studie på tandläkarstudenter i Saudiarabien där författarna jämfört olika kurser och moment i tandläkarutbildningen för att se om teoretiska kunskaper på ett tillförlitligt sätt kan förutspå tandläkarstudenternas praktiska färdigheter (ibid., 260).

(16)

Studien visar framförallt att förhållandet mellan teoretiska kunskaper och det praktiska genomförandet är specifikt för de olika undersökta kurserna. Dock menar författarna att teoretiska kunskaper inte på ett reliabelt sätt kan förutsäga studenternas praktiska färdigheter (ibid., 261).

För att värdera kunskapsformer sätts den ena formen av kunskap mot den andra formen, vilket Beverly Skeggs beskriver i sin forskning om arbetarklasskvinnor i England (2000, 97ff). Att vara teoretisk, smart och intellektuell formuleras som en motsats till den andra formen; att vara praktisk, händig och pragmatisk (ibid). Kvinnorna i Skeggs studie vänder på hierarkien om vilken typ av kunskap som är högt värderat. Skeggs menar att institutionen, i detta fall skolan de går på, har en förutbestämd hierarkisk ordning av kunskapsformer, där det akademiska är högre värderat (ibid). Samma värdering gäller i kontexten som ämnas studeras i förevarande studie. I Skeggs studie pratar kvinnorna om sin utbildning som uppdelat i två kategorier; det praktiska arbetet och akademiska moment. För att upprätthålla status och hävda kapital beskriver de det praktiska som viktigt och bra, och det akademiska som “irrelevant och tråkigt” (Skeggs, 2000, 97). Skeggs beskriver det som att förkastandet av den akademiska kunskapen är ett försök att definiera vad de själva är bra på och kan (ibid).

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Forskning som presenterats i ovanstående avsnitt har valts ut med utgångspunkt i förevarande studiens problemområde och i relation till teoretisk förankring. De studier som gjorts på urvalet till tandläkarutbildningen har inte använt Bourdieus teoretiska begrepp, vilket förevarande studie ämnar göra. Resultatet av förevarande studie kan således diskuteras både i förhållande till de studier som har gjorts utifrån en annan kontext men med Bourdieus begreppsapparatur, men också utifrån de som studerar liknande sammanhang med ett annat teoretiskt ramverk. Tidigare forskning som gjorts om alternativa urvalsförfaranden visar att det genererat goda effekter på studieresultat och motivation hos studenterna. Flera studier använder begreppet motivation utan att definiera vad motivation innebär i sammanhanget. I förevarande studie utgår vi från vår tolkning av motivationsbegreppet i förhållande till tandläkarutbildningen: att vara motiverad att bli tandläkare och att vara redo att fullfölja studierna. Det finns flera

(17)

studier som angränsar till valt forskningsproblem, men inte någon som studerar just hur studenterna resonerar kring urvalsprinciperna, distinktioner gentemot andra antagningsgrupper och etablering på högskolefältet. Följande studie kommer således bidra med ett studentperspektiv på ett alternativt urvalsförfarande och tillföra kunskap om studenters upplevelser av ett alternativt urvalsförfarande.

Forskningsfältet har fungerat som inspiration vid utformandet av intervjuguide till följande studie och varit behjälplig för att förstå vilka begrepp som kan vara användbara vid analysen. Den tidigare forskning som gjorts kommer att fungera som underlag för att analysera intervjupersonernas svar om att vara utvald, positionering på högskolefältet och distinktioner gentemot andra. Den forskning som ansetts relevant för ämnet har rört vad som generellt kan ses som högstatusutbildningar såsom läkar- och tandläkarutbildningen, vilket i sig kan ifrågasättas då alternativa urvalsförfaranden återfinns även på andra utbildningar.

(18)

3. Teoretiska begrepp

Följande avsnitt beskriver de teoretiska begrepp som används för analysen av det empiriska materialet, med syftet att besvara studiens frågeställningar. Utgångspunkt tas i sociologiska teorier för att förstå studenternas upplevelser av ett alternativt urvalsförfarande, främst i Pierre Bourdieus (1993, 251) identitetsrelaterade begrepp men även Beverly Skeggs (2000) teorier om positionering och respektabilitet. Kapitlet är indelat i två delar där den första delen presenterar begrepp som tar avstamp i Bourdieus teorier för att förstå skapandet och reproduktionen av strukturer; habitus, kapital, fält, doxa och institutionellt habitus. I det andra avsnittet beskrivs begrepp gällande individens aktörsskap på fältet; positionering, respektabilitet, distinktioner och habituering. Valda teoretiska begrepp menar vi möjliggör en analys av studenternas resonemang gällande ett alternativt urvalsförfarande.

3.1 Produktion och reproduktion av strukturer

Nedan presenteras begrepp användbara för att förstå skapande och reproduktion av strukturer.

3.1.1 Kapital

Kapital definieras som värden, tillgångar eller resurser och kan syfta till ekonomiskt och kulturellt kapital likväl som symboliskt kapital (Broady, 1991, 123). Symbolisk kapital är ett av de mest grundläggande begreppen i Bourdieus teori (ibid) och är de tillgångar eller resurser som har ett värde inom ett specifikt fält (ibid., 124). För att återgå till tidigare exempel om högskolan som fält kan tillgångar i form av akademiska meriter och erkänd forskning ses som symboliskt kapital på högskolefältet. Kulturellt kapital, menar Bourdieu (ibid), kan ta sig uttryck på tre olika sätt; genom praktiska kunskaper eller färdigheter, genom objekt som symbol för status och tillhörighet samt genom institutionaliserade titlar eller diplom (ibid., 124f). Värdet av dessa tillgångar bestäms

(19)

utifrån fältet, exempelvis är titlar som dekan och prefekt likväl färdigheter såsom språk och teoretiska kunskaper tillskrivna ett högt värde på det vetenskapliga fältet. Utifrån ovanstående kan vi se att det finns svårigheter med att definiera begreppet kapital på ett enda sätt. Broady (ibid) menar att man istället får se på kapital som ett redskap för att undersöka de dominansförhållanden som finns inom ett specifikt fält.

3.1.2 Fält

Bourdieu definierar, enligt Donald Broady (1991, 187), fält som det föränderliga område där människor (aktörer) och institutioner kämpar om makten att definiera det som är gemensamt för dem och området. Det sociala fältet konstrueras genom distinktioner, att identitet skapas på ett fält i förhållande till andra aktörer på fältet, (Bourdieu, 1993, 297f), vilket i förlängningen skapar normer och förhållningssätt specifika för fältet. Ett exempel på fält kan vara högskolan där det finns aktörer i form av forskare, studenter, prefekter, adjunkt etc. och organ såsom fakulteter, institutioner etc. Ett annat kan vara tandläkarbranschen i stort som tandläkarutbildningen måste förhålla sig till när de utbildar tandläkare vars kunskap efterfrågas. Mellan dessa fält finns alltså en spänning i att definiera vad en bra tandläkare är. Makten på högskolefältet fördelas beroende på aktörernas positionering på fältet, i detta fall akademiska meriter, erkänd forskning och tid på fältet. Den som är ny på fältet, kanske en student utan akademisk bakgrund, har svårt att hävda sig gentemot erkända forskare. Fält kan också beskrivas som “ett system av relationer mellan positioner besatta av specialiserade agenter och institutioner som strider om något för dem gemensamt” (Broady, 1991, 187). Fältet som undersöks i följande studie är tandläkarutbildningen.

3.1.3 Doxa

Doxa är ett begrepp som härstammar från Aristoteles och har sedan dess använts och diskuterats av ett flertal filosofer. Bourdieu beskriver (1977, 164) doxa som ett ”gemensamt system av erfarenheter som skapar normer och regler, som i förlängningen påverkar individens ’sense of reality’ (verklighetsuppfattning)”. I följande studie kommer begreppet främst användas likt Peixoto (2014); den allmänna uppfattningen som råder på ett fält. Doxan är en grundpelare för vilka normer och uppfattningar som

(20)

fältets aktörer förhåller sig till, medvetet eller omedvetet (Peixoto, 2014, 63). Bourdieu (1977, 165f) menar att ju mer normer och strukturer reproduceras på fältet, desto starkare blir doxan och kan i princip tas för givet av aktörerna. Peixoto beskriver hur viktigt det är för aktörerna på ett fält att förenas om doxan för att “tycka att spelet är värt att spela” (Peixoto, 2014, 51). Accepterar en individ inte doxan, kan denne inte delta på fältet. Aktörerna kan definiera doxans mest centrala innehåll på olika sätt, men samtidigt är alla överens om doxans existens (ibid., 50). Ett exempel kan vara att tandläkarstudenter har olika tankar om vad som är och inte är tandläkarpraxisens kärna, men samtidigt vara överens om att tandläkarpraxisens förekomst.

3.1.4 Habitus

Bourdieus begrepp habitus syftar till att förklara relationen mellan sociala förhållanden och individernas beteende och används för att förstå hur handlingar, tankar och värderingar är resultat av mötet mellan habitus och sociala sammanhang (Broady, 1991, 162). Bourdieu menar att varje individ har ett habitus byggt av de minnen, erfarenheter och tankemönster som individen upplevt under sitt liv (ibid., 160). Habitus fungerar som ett “system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen” (ibid). Habitus är följaktligen en förkroppsligad form av kapital som är varaktig men kan förändras när individen hamnar i nya situationer där den behöver anpassa sig till nya normer och värden (ibid., 228). Bourdieu poängterar även att det finns lika många habitus som det finns individer och människor kan därför inte grupperas efter vilket habitus de har (ibid., 161). Det är det sociala sammanhang individen befinner sig i som avgör vad ens habitus - det kapital individen har - har för värde. Trots att habitus är individuellt kan det bestå av kollektiva erfarenheter, exempelvis kön eller klass.

3.1.5 Institutionellt habitus

För att förklara vilken inverkan olika institutioner kan ha på en individs habitus används begreppet institutionellt habitus. Individen tenderar, menar Bourdieu (1984, 25) att utveckla ett beteende och ett sätt att vara som ligger i linje med det institutionella habitus som i förevarande studie gestaltas av högskolan. Widingson (2013, 52f)

(21)

förklarar begreppet på följande vis: “Institutionellt habitus kan förstås som det inflytande en kulturell grupp eller social klass har på en individs beteende förmedlat genom en organisation“. Precis som Peixoto (2014, 51) menar Widingson att det blir nödvändigt att utveckla en karaktär, ett beteende och vanor som är acceptabla och normaliserade på den nya institutionen för att bli inkluderad. Det institutionella habitus som högskolan innehar förmedlas till individen när den ska etablera sig på fältet (Widingson, 2013, 52f). Högskolans symboliska kapital i form av värden och normer påverkar då individen (ibid). Att högskolan utvecklat ett institutionellt habitus för att kunna inkludera alla studenter, oavsett vilka grunder de blivit antagna på, kan vara nyckeln till att stödja studenternas utveckling och lärande på fältet (ibid., 257).

3.2 Aktörsskap och skillnadskapande

Nedan presenteras begrepp användbara för att förstå individens aktörsskap på fältet.

3.2.1 Subjektspositionering

Subjektivitet beskrivs som att individer är underkastade en diskurs rådande ramar (Skeggs, 200, 27f). Effekterna av diskurser skapar subjektspositioner, utifrån vilka individen förstår sig själv och andra (ibid). Institutionens diskurs och doxa styr vilka subjektspositioner som är möjliga att inta på ett fält, dock kräver subjektspositionen investeringar från individen själv för att existera (ibid). Olika diskurser skapar och tillgängliggör också olika subjektspositioner vilket kan skapa konflikter i individens identitetsskapande. Skeggs förklarar subjektspositionering genom att beskriva hur arbetarklasskvinnorna i hennes studie förhåller sig till medelklassens normer och ideal (ibid., 119ff). Utifrån detta skapas en bild av hur arbetarklasskvinnorna förväntar vara, se ut och bete sig, vilket i sin tur förstärker medelklassens positioner och gör att deras dominans reproduceras (ibid). Subjektspositionering genererar också skillnader i värderingen av olika former av kunskap, vilken har beskrivits i tidigare avsnitt om tidigare forskning.

(22)

3.2.2 Respektabilitet

Beverly Skeggs (2000, 9) beskriver respektabilitet som “[...]en av de viktigaste mekanismerna för att göra vissa grupper till >>de andra<< [...]”. Begreppet, som utgår från

Bourdieus teorier om klass, används för att förstå hur doxan påverkar subjektspositioneringen genom normer och strukturer och hur olika former av kapital påverkar individens handlingsutrymme. Samtidigt påverkar subjektspositioneringen doxan och sätter ramarna för fältet. Skeggs menar vidare att diskursen styr hur en individ ska vara för att kunna betraktas som respektabel av andra (ibid). De som följer normer är således de som har legitimitet och värde och inte behöver förhålla sig till respektabilitet (ibid., 27). Utifrån förevarande studies sammanhang, där betygsantagning ses som det normativa, kan “de andra”; alternativt antagna, behöva uppnå viss respektabilitet genom att bevisa att de inte är normens motsats. Respektabilitet kan användas för att analysera upplevelser och därmed förstå hur de alternativt antagna positionerar sig.

3.2.3 Distinktionsprincipen

Distinktioner är en del i konstruktionen av det sociala fältet och innebär att individen skapar sin identitet i förhållande till andra agenter på fältet (Bourdieu, 1993, 297f). Med distinktionsskapande syftar Bourdieu på agentens försök att skilja sig från andra på fältet och utveckla den egna förmågan (ibid). Även olika praktiker får olika värde då de värderas i förhållande till varandra (ibid., 301). Flisbäck (2006, 43) definierar distinktionsprincipen på följande sätt: “för den som aspirerar på en plats på fältet gäller det därför att söka och finna ett eget språk”. Bourdieu beskriver det som att nykomlingarnas strategi för att etablera sig på fältet nästan uteslutande går ut på just att bryta mot några av de konventioner som råder (Bourdieu, 1993, 95). Samtidigt som det är viktigt att hitta sin egen plats på fältet behöver individen också förhålla sig till doxan. Individen måste skapa distinktioner gentemot andra för att hävda sin egen position, men samtidigt “hålla sig innanför ramarna”. I förevarande studie blir begreppet användbart för att undersöka hur studenter antagna via alternativt urval positionerar sig på fältet, förhåller sig till varandra och vilka distinktioner som görs i förhållande till betygsantagna.

(23)

3.2.4 Habituering

Habituering kommer från begreppet habitus och kan kortfattat förklaras som processen då ett habitus skapas och det faktiska anskaffandet av kapital (Peixoto, 2014, 60). Peixoto beskriver det som situationen där habitus och fält möts (ibid). Det skulle till exempel kunna vara det som händer när en ny utbildning påbörjas. Habitueringsprocessen kräver att individen investerar i kapital i den utsträckning som krävs för att ges inträde på det nya fältet (ibid., 61). Fältet avgör vilka kunskaper och erfarenheter som kan överföras till det nya sammanhanget. Således bestämmer fältet vad vilka kapital som behövs och vilka normer individen bör kunna anpassa sig till för att ges tillträde. Peixoto (ibid) beskriver även hur andra sociala kapital, till exempel kontakter, kan ha inverkan på habitueringen. I förevarande studie utgör tandläkarutbildningen platsen där habituering sker och habitueringsprocessen kan ses som mötet mellan studenternas olika habitus och fältet tandläkarutbildningen.

3.3 Sammanfattning av teoretiska begrepp

Sammanfattningsvis har Bourdieus teoretiska begreppsapparatur en central roll i förevarande studie men kompletterats med Skeggs begrepp för att göra analysen mer mångfacetterad. Kapital, habitus och fält framförallt används för att förklara studenternas roll i sammanhanget. Skeggs begrepp, däribland respektabilitet, används för att analysera hur studenterna positionerar sig på fältet. Distinktionsprincipen används för att studera hur studenter antagna via alternativt urval gör distinktioner gentemot de andra antagningsgrupperna. Begreppen doxa, institutionellt habitus och habituering tillämpas för att undersöka fältets inverkan på individen.

(24)

4. Metod

Följande kapitel kommer att behandla studiens metodologiska angreppssätt, hur dessa har använts samt en diskussion om valet av metod och alternativa metoder. Det följer även en diskussion om validitet och reliabilitet samt hur studiens etiska överväganden sett ut.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Valet av metod för förevarande studie var en kvalitativ sådan då vi ämnade skapa en större förståelse för hur studenterna resonerar om sina upplevelser av alternativ urval. Kvalitativ metod används för att skapa en förståelse för ett specifikt problem (Larsen 2009, 80), vilket överensstämmer med förevarande studies syfte. Vi ansåg kvalitativa intervjuer som mest lämpade, eftersom studien syftar till att skapa en förståelse av upplevelserna av ett alternativ urvalsförfarande. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som stöd (se bilaga 2).

Vid användning av kvalitativa intervjuer uppnås god validitet i undersökningen, då respondenten ges mer frihet att prata om det den tycker är relevant (Larsen, 2009, 27). Intervjuaren har dessutom möjlighet att ställa följdfrågor och be om förklaringar (ibid). Samtidigt har intervjuaren möjlighet att vara mer flexibel med intervjufrågorna vid kvalitativa intervjuer, vilket också genererar högre validitet (ibid). Vi kunde se fördelar även med kvantitativ metod då det hade gett oss möjligheten att dra mer generella och omfattande slutsatser då samma frågor ställs till ett större antal respondenter (ibid., 25). Nackdelarna med kvalitativ metod är främst att generella slutsatser om populationen inte kan göras (ibid., 27). Det är även mer omfattande och tidskrävande att behandla den insamlade datan i efterhand, då respondenterna ej valt mellan färdigformulerade svar (ibid).

Angreppssättet för studien har varit induktivt (Kvale & Brinkmann, 2009, 238); arbetet har varit en samverkansprocess mellan teori och empiri där teorivalet påverkats av tidigare forskning inom ämnet och för studien insamlat empiriskt material. Vad

(25)

gäller reliabiliteten i studien har empirin behandlats på ett noggrant och forskningsetiskt sätt. Datan har transkriberats, kodats och tematiserats i samarbete mellan författarna och på så sätt har reliabiliteten säkerställts (ibid., 81). Vid utformandet av studiens frågeställningar har tidigare forskning och teoretiska begrepp använts som stöd för att konkretisera och problematisera valt forskningsområde, vilket vi anser höja studiens reliabilitet. Reliabiliteten kan påverkas av respondenternas vilja att delta i undersökningen (Harboe, 2013, 136), vilken vi förmodar är stor sett till nedan beskrivna urvalsmetod.

4.2 Urval

Då syftet med studien varit att undersöka studenters upplevelser av alternativt urval och inte att dra slutsatser om studenters upplevelser av alternativa urvalsprocesser generellt, fanns det anledning att genomföra ett icke- sannolikhetsurval för att nå respondenter (Larsen, 2009, 77). Vi har använt oss av urval enligt självselektion (ibid). Frågan om deltagande ställs då till en grupp (se bilaga 1.), i vårt fall på tandläkarstudenternas lärplattform It’s learning, och studenterna får själva avgöra huruvida de är intresserade av att ställa upp på intervju. Huvudkriteriet för urvalet var att studenterna skulle vara antagen till tandläkarutbildningen på Malmö högskola via alternativt urval och vid intervjutillfället vara aktiv student på utbildningen. Om studenten ville medverka i studien fick denne självmant anmäla sitt intresse till oss via e-post. Eftersom vi använt oss av urval enligt självselektion kan vi inte se vad som är representativt för hela populationen tandläkarstudenter antagna via alternativt urval och inte heller kunnat sträva efter en jämn fördelning gällande kön, ålder, tid på utbildningen eller andra variabler, även om så varit önskvärt. Både gällande ålder och tid på utbildningen uppnåddes en relativt jämn fördelning, dock inte gällande kön då 6 av 7 respondenter var kvinnor. Att använda urval enligt självselektion kan medföra risken att respondenterna har ett visst intresse för ämnet, vilket Larsen (2009, 78) menar kan ge effekter på svaren som ges genom att de utmärker sig från populationens uppfattning i stort. Respondenterna valde själva att medverka i studien och har således en vilja att diskutera ämnet, något vi ser som en fördel. Detta skulle även kunna vara en nackdel, vilket kommer diskuteras vidare i diskussionskapitlet.

(26)

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet till studien samlades in genom 7 intervjuer under två veckors tid. Intervjuerna tog 30-60 minuter och samtliga genomfördes på Odontologiska fakulteten på Malmö högskola. Till hjälp under intervjun använde vi oss av en intervjuguide (se bilaga 2.). Intervjuguiden innehöll både övergripande teman och formulerade frågor. Utöver dessa ställde vi även följdfrågor, beroende på respondenternas svar, för att ge dem möjlighet att utveckla sina svar, vilket kräver ett aktivt lyssnande och ett kunnande om forskningsområdet (Kvale & Brinkmann, 2009, 36). Larsen (2009, 84) beskriver att det är viktigt att intervjuguiden formuleras i nära samband med frågeställningarna och problemformuleringen. Intervjuguiden kom således i förlängningen ett bli ett verktyg för att svara mot studiens syfte. För att formulera teman och frågor till intervjuguiden har vi tagit avstamp i kunskaper som inhämtats genom ämnets tidigare forskningsfält och teoretiska begrepp vi ansett varit relevanta för att kunna besvara studiens syfte.

Under intervjun var båda författarna deltagande, den ena i rollen som intervjuare och den andra i rollen som observatör. Rollerna skiftades inför varje intervju. Intervjuaren ansvarade för att genomföra intervjun och observatören för att föra anteckningar samt att se till att allting spelades in.

4.4 Analysmetod

Efter insamling av empiri gjordes en innehållsanalys av materialet för att se vilka mönster, likheter och skillnader som fanns i empirin (Larsen 2009, 101). Materialet har i sin helhet transkriberats, kodats och tematiserats för att underlätta analys och göra svaren enklare att överblicka (Dalen, 2008, 84f). Kodning och tematisering har skett genom identifiering av de delar som kunnat relateras till studiens syfte och frågeställningar. För att skapa ett sammanhang mellan studiens olika avsnitt har vi försökt urskilja teman utifrån de begrepp som vi funnit centrala vid inläsning och genomförande av studien. Studiens teman är följande resultat- och analyskapitels rubriker; Positionering, Vi och dem, Mest och bäst lämpad samt Breddad rekrytering. Den tidigare forskningen användes för att analysera empirin i relation till resultat från

(27)

tidigare forskning. Ett sådant arbetssätt ger även studien ökad validitet (Harboe, 2013, 135).

4.5 Etiska ställningstaganden

Vid genomförandet av intervjuerna har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer. I första kontakten med informanterna, via högskolans lärplattform, informerades om syftet med studien och varför just de blev kontaktade och ombedda att delta, i enlighet med informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002, 7). Vi underrättade även informanterna om samtyckeskravet (2002, 9) vilket innebär att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst har möjligheten att avbryta deltagandet, vilket vi dessutom påminde om strax innan intervjuns genomförande. Vidare upplyste vi även om nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 14); att svaren endast kommer användas för forskningens ändamål - förevarande uppsats - samt att deras namn och svar i enlighet med konfidentialitetskravet kommer avidentifieras och anonymiseras (Vetenskapsrådet 2002, 12). Respondenternas namn är i uppsatsen fingerade.

4.6 Introduktion av respondenter

Nedan följer en presentation av studiens respondenter. Namnen är fingerade.

Namn Ålder Kontakter inom branschen Tid i utbildningen

Paula 20 år Båda föräldrar Första halvan av utb.

Malin 22 år Släkting Första halvan av utb.

Andreas 27 år Ingen Andra halvan av utb.

Alice 25 år Förälder och syskon Andra halvan av utb.

Lovisa 33 år Ingen Andra halvan av utb.

Elsa 26 år Ingen Första halvan av utb.

Tove 25 år Bekant Första halvan av utb.

(28)

5. Resultat och analys

Nedan presenteras och analyseras studiens empiriska material. Kapitlet är indelat under avsnitt som är baserade på fyra teman: Positionering, Vi och dem, Mest och bäst lämpad samt Breddad rekrytering. Varje avsnitt inleds med en introduktion, följt av presentation av resultatet och avslutas med en analys där resultatet sätts i relation till teoretiska begrepp och relevant forskning för att skapa en större förståelse för resultatet och i förlängningen svara på studiens syfte och frågeställningar. Intervjuare, i citaten benämnd som “I”, var studiens författare.

5.1 Positionering

Följande avsnitt kommer att behandla empirin gällande studenternas resonemang om hur de på en mikronivå positionerar sig på fältet, baserat på erfarenhet, kapital och habitus. Empirin och efterföljande analys förklarar hur studenterna definierar sig beroende på antagningsförfarande, hur antagningsförfarandet påverkat individen och hur etableringen på högskolan sett ut. Detta avsnitt ämnar främst besvara frågeställningen “Vilka resurser framhåller studenter antagna via alternativt urval som viktiga för deras etablering på högskolan som fält?”

5.1.1 Betydelsen av egenskaper och färdigheter

I förhållande till frågeställningen beskriver flera respondenter personliga egenskaper som något de beskriver kan ha påverkat deras chanser i antagningsprocessen. Alice beskriver hur hon som person är glad, trevlig och bra på att göra ett gott första intryck, vilket hon säger har varit en fördel för henne. Andreas berättar att han inte var nervös inför testdagarna. “För jag visste att alla tester som de tog, är någonting jag är, naturligt, väldigt duktig på”. Andreas har tidigare läst en annan tandvårdsutbildning, vilket han beskriver haft inverkan på följande sätt:

(29)

[...] däremot kanske jag har känt mer press på grund av att jag har en tidigare utbildning inom fältet. De kanske har sagt bara att ‘ah men okej då vet du detta, då kan du hjälpa till med detta då istället’. Vilket både ger en annan press, men också en annan möjlighet och en, mer utav en sporre. (Andreas)

Lovisa berättar att antagningsprocessen är talande för hennes förmåga att plugga.

Jag blir ganska stressad när jag skriver teoretiska prov så jag har oftast kommit undan med att vara verbal. Det är det jag gått igenom på [...] Teoretiskt om jag diskuterar med handledarna så är det så ‘alltså du är med på det, du är jättebra teoretiskt’. Tentorna klarar jag, men det är inte så att jag är bäst i klassen. [...] Jag är mer prata och göra. (Lovisa)

Tove säger att det alternativa urvalet tar sig uttryck i att hon är en av de mer sociala och målmedvetna i klassen. Hon berättar även att hon främst umgås med de som också antagits via alternativt urval.

I: Tror du det är en slump, du sa att du umgås med de som blivit antagna på samma sätt som du, tror du det är en slump?

Tove: Nej det tror jag inte. I: Vad tror du det beror på?

Tove: Alltså just det här sociala. Alltså att man är mer lika, man är kanske lite mer i samma ålder, man har gjort lite saker innan, vilket betyder rätt mycket för människor: att komma ut efter gymnasiet, göra någonting annat innan man börjar plugga. En viss mognadsnivå.

Respondenterna resonerar om sina förhållningssätt till tandläkarutbildningen och att vara antagen på densamma. Elsa är framförallt tacksam för sin plats på utbildningen och tycker inte det säger något särskilt om henne. Malin för ett liknande resonemang och säger att “det är ganska många som är stolta för att de kommit in via lokal, för det är ju också en merit i sig”. Ett par respondenter berättar om att de antagna via alternativt urval är mer beslutsamma, till exempel Tove som säger att de är mer “målmedvetna”. Malin, som tidigare har läst en annan tandvårdsutbildning på annan ort, berättar om hur hon tänkte när hon sökte till Malmö.

Jag var ju ganska nöjd med min utbildning i (annan stad reds anm.), jag gjorde det mest för att jag ville ju ändå bli tandläkare så jag gjorde det som att kommer jag in så kommer jag in, och kommer jag inte in så är jag nöjd med att vara här. (Malin)

(30)

Alice resonerar också om antagningens betydelse: “Då kunde jag ju prova och söka in och så kom jag ju in så då kunde jag ju prova att börja”. Hon beskriver vidare hur hon kände när hon fick sitt antagningsbesked:

Jag var inte överexalterad. Men det var ju för att jag inte riktigt visste om det är det här jag vill bli, utan jaja, då får jag ju prova och se då! Jag oroar mig inte så mycket för framtiden, utan det löser sig! (Alice)

Hon berättar att hon inte visste innan utbildningen att hon ville bli tandläkare och att hon fortfarande inte vet. Lovisa, å andra sidan, tänkte mycket på framtiden innan hon valde att söka till tandläkarutbildningen. Hon berättar att hon bodde i ett mindre ansett område, rökte, var singel och jobbade på industri. “Så jag insåg ganska snabbt där någon dag att jag kommer dö ensam, i förtid och jag kommer ha ont och jag kommer vara fattig. Det livet vill jag inte leva. Så då får jag faktiskt utbilda mig.”

Respondenterna har olika resonemang om vad som varit viktigt i ansökningsprocessen, en del resonerar om personliga egenskaper eller erfarenheter, en del såg det som en självklarhet att utbilda sig till tandläkare och andra hamnade där av en slump.

5.1.2 Etablering på utbildningen

Några av våra respondenter beskriver starten på tandläkarutbildningen som intensiv. Andreas berättar att han innan han började studera hade vissa “skräckscenarion” angående utbildningen och tentamen som till viss del ska ha besannats.

Eftersom det går efter system där man gör tentamen en gång i halvåret så får man väl köpa lite att en gång om halvåret får man ju bryta ihop riktigt. Men resten av terminen så är det ganska så lättsamt om man säger så. (Andreas).

I likhet med Andreas beskriver Lovisa det som en intensiv utbildning: “Ja, alltså jag försökte ju vara jätteduktig i början och sedan vid termin tre så bröt jag ihop. Så nu jobbar jag aktivt på att inte vara så duktig.” Tove jämför tandläkaryrket med ett kontorsjobb, där hon beskriver att arbetsbelastningen kan anpassas.

Men som tandläkare funkar ju inte det. Utan du måste ju liksom ligga på 100 konstant, du måste liksom prestera, du kan inte ta det lite piano en dag. Det är sånt vi märker av mer och mer under utbildningen, det kanske inte är något som jag hade klurat på från början att det faktiskt är så pass, ja, prestationskrävande. (Tove)

(31)

Alice, som misslyckades på en tentamen och därför tagit ett årslångt studieuppehåll, beskriver hur lärandesystemet “Problem-based learning” haft inverkan på hennes studier från början av utbildningen:

Då får man ju inte in det man ska och det är svårt att helt plötsligt så är all litteratur på engelska och den är ju på tandläkarengelska. Nu kan jag ju läsa det med lätthet för att jag kan dom orden, men då var det ju bara en djungel av konstiga ord också slog man upp dom fem gånger per sida, samma ord. (Alice)

Malin tillhör de av respondenterna som berättar om sammanhållningen på skolan som en fördel. Hon berättar om äldrekursarna, de som befinner sig längre fram i utbildningen. “Man fick träffa äldrekursarna och de är väldigt stöttande och hjälper en. Vi har ju mycket egenstudier, så man kan lätt gå till äldrekursarna och fråga. Det känns som att man är en liten familj på nåt sätt.” Andreas beskriver också skolan som en familj och hur stämningen är: “Det är lite andan här på skolan att vi hjälper varandra. Så att det färgar ju av sig lite på det sociala livet också på skolan, att det är en del utav skolan, att man ska kunna prata med alla, så det är väldigt skönt”. Tove beskriver också en fin sammanhållning i klassen men berättar att hon är närmre vissa i klassen och att det finns en del grupperingar, vilket hon dock säger är naturligt i en stor klass. Lovisa tycker också sig märka av grupperingar i klassen, då arbetet i stor del sker i basgrupper. Hon berättar att hon ibland kan ha svårt för sammanhanget och och speciellt i sin relation till de yngre i klassen. Hon berättar att det ibland känns “[...] som att jag pajar deras grej. Stå där och vara präktig”. Lovisa berättar vidare om sin roll i sammanhanget:

Jag kommer ju från en helt annan... man är ju lite som min mormor sa; en sparv i en trandans. Det är ju mycket tandläkarbarn. Och jag... mina föräldrar är inte alls det, jag hade jättemycket hål i tänderna, innan jag började här hade jag fortfarande hål i tänderna, och här är det typ så här "hur kan man få ett hål i tanden, alltså det är omöjligt. (Lovisa)

Ett par respondenter uttrycker att de som varit på testdagarna kan ha en fördel. Paula berättar om vad hon haft nytta av från testdagarna: “Det är kanske mer att man hittar i lokalerna. Kanske att man är lite bekväm med att komma hit första dagen, för man hade varit i aulan och så. Man hade något att prata om”. Malin berättar att det var en fördel att träffa lärare som sedan återkommit under utbildningen.

(32)

5.1.3 Analys

De svar som erhållits i intervjuerna med respondenterna visar, då de berättar om hur deras etablering på fältet skett, att det finns en doxa på fältet tandläkarutbildningen som studenterna behöver förhålla sig till. Doxans normer gör att studenter kan märka om de, individuellt, skiljer sig från andra aktörer på fältet. I Lovisas berättelse om hennes hål i tänderna, kan vi konstatera att det i rådande doxa finns bestämmelser om vad som är högt och lågt värderat inom ramarna för fältet. Att ha hål i tänderna ses som något negativt med lågt värde. Att ha en tidigare utbildning inom tandvård, som Andreas, kan istället ses som något med högt värde, även om det stundtals kan vara påfrestande för individen. Widingsons (2013, 198) studie om klassresor till akademin visar hur känslor såsom skam och stolthet kan uppstå i processer likt den när en ny utbildning påbörjas. Denna sorts process benämns av Peixoto (2014, 60) som habituering och åsyftar på det som händer när habitus och fält möts. Institutionellt habitus och samhällets normer leder till skapandet av vad som är avvikande beteenden och därmed en förutsättning för skamkänslor. Detta går att sätta i relation även till respektabilitetsbegreppet då studenterna hela tiden upprätthåller bilden av sig själva som respektabla genom att anpassa sig till fältet och aktörerna på det.

Resultatet visar att det finns normer för hur tandläkarstudenter förväntas vara, till exempel är god tandhälsa en sådan norm. Detta menar vi är ett tydligt exempel på hur institutionellt habitus påverkar individen. Ett annat exempel är att tandläkarstudenterna förväntas skapa bra relationer med övriga studenter på skolan. Studenterna förväntas lära av de som kommit längre fram i utbildningen och hjälpa de nyare studenterna. Detta leder i förlängningen till att normerna av hur en tandläkarstudent förväntas vara reproduceras. När någon utmanar dessa normer kan alltså känslor likt skam uppstå och det blir svårt att hävda sitt sociala kapital.

Att flera av respondenterna framhåller kännedom om skolans lokaler och att de eventuellt träffat någon tidigare menar vi tyder på betydelsen av symboliskt kapital vid habitueringsprocessen, precis som att ett flertal av studenterna berättar om att skolan blivit som en familj för dem. Peixoto (2014, 61) beskriver att socialt kapital, såsom vänskapsband, kan verka avgörande för vilken position en individ får på sitt nya fält. Det är således viktigt för studenterna att känna tillhörighet.

Doxan styr alltså hur individen ska vara för att bli respektabel (Skeggs, 2000, 9) vilket kan ses i respondenternas resonemang. Respondenterna relaterar ständigt till

(33)

betygsantagna som en slags referenspunkt i sina resonemang på såväl grupp- som individnivå. Analysen visar att respondenterna indirekt subjektspositionerar sig när de diskuterar sig själv i relation till de betygsantagna. En del av respondenterna hävdar sitt kapital i form av social förmåga, målmedvetenhet och livserfarenhet vilket utifrån respektabilitetsbegreppet kan ses som en metod för att skapa legitimitet gentemot betygsantagna. Utifrån vårt resultat blir det dock tydligt att det finns normer att förhålla sig till även inom gruppen av studenter antagna via alternativt urval; de förväntas vara motiverade och målmedvetna. Detta till trots beskriver andra respondenter snarare en osäkerhet och en avvaktande attityd till tandläkarutbildningen. Den här gruppen försöker upprätthålla respektabilitet genom att belysa personliga egenskaper och erfarenheter, såsom att de hunnit med att göra annat eller har andra kvaliteter som uppskattas på fältet.

Utifrån ovanstående kan vi se att de resurser som varit viktiga för studenterna vad gäller inträde och etablering på fältet framförallt handlar om olika former av symboliskt kapital i form av personliga egenskaper, kännedom om fältet och möjlighet till anpassning till fältets normer.

5.2 Vi och dem

Följande avsnitt kommer att behandla empirin gällande hur studenterna i gruppen “alternativt antagna” gör och resonerar kring distinktioner mellan antagningsgrupperna och hur studenterna pratar om de olika kunskapsformerna teoretisk och praktisk kunskap. Detta avsnitt ämnar främst besvara frågeställningen “Vilka distinktioner gör studenterna antagna via alternativt urval mellan sig själva och studenter antagna på konventionellt sätt?”

5.2.1 Skillnader mellan antagningsgrupper

Respondenterna berättar om sociala egenskaper som de största skillnaden mellan studenter antagna via alternativt urval och studenter antagna via betyg eller resultat på högskoleprov. Malin berättar om hur grupperna skiljer sig åt:

Figure

Tabell 1. Presentation av respondenter.

References

Related documents

För denna remiss har Transportföretagen skickat in ett gemensamt remissvar som även beaktar Sveriges Hamnars perspektiv varför vi hänvisar till detta svar. Med vänlig hälsning

SKL anser att nuvarande regler och kriterier för tilldelning av tåglägen behöver förändras för att skapa bättre förutsättningar för vardagligt resande i

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

För att studera utfallet av chefsrekryteringar avseende sammansättningen av olika grupptillhörigheter, kartlade vi andelen män, individer med nordisktklingande namn

…undersöker levda erfarenheter av att vara både invandrare och patient i Sverige

externa investerarna som en form av ersättning för tjänster tillhandalhållna av nyckelpersonerna ska carried interest beskattas antingen i inkomstslagen näringsverksamhet

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trafikmiljön och trafiksäkerheten för cyklister bör finnas med som ett av kriterierna för beslut om

Frågan är då om uranbrytning i Sverige från miljösynpunkt skulle klara av de krav som vi ställer på miljö och ansvar för framtida generationer.. I dag domineras