Examensarbete
15 högskolepoäng
Vad som motiverar gymnasieelever att studera
What make our pupils ages 16-18 motivated to study
Caroline Nilsson Ulf Richeberg
Lärarutbildning 90hp Examinator: Lars Lagergren
Ange datum för slutseminarium ex. 2016-01-18 Handledare: Robert Mohammadi Nilsson
Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
Abstract
What parameters in the classroom education motivate our pupils to engage their brains to study is the topic we are dealing with in this work. The aim is also to address the follow-up question that once we know what parameters the pupils desire, what can we as teachers do for, to the best of our ability, provide an environment in which this parameter can be found. The groups we have investigated are almost 100 pupils at two different Swedish gymnasiekolor (age groups 16-18 years). Our methodology has been to analyze relevant literature and research findings and then combining our findings with the results from our inquiry to our pupils to draw our conclusions.
The results from our inquiry shows an overwhelming desire for “an interesting subject or a fun subject” as reasons for the pupils to feel motivated to engage their brains to study. With reasoning derived from our literature studies we conclude this work with proposing that if the pupils can be made to understand why a certain area is important to study it can make the subject interesting and fun which is resulting in a higher degree of motivation. Also if we as teachers could use the grades to motivate certain knowledge and again, why this is important rather than passing judgement we believe too that this would serve as a means to increase the level of motivation felt by the pupils.
Innehållsförteckning
Abstract ... 2 Inledning ... 4 Bakgrund ... 4 Problemformulering ... 5 Syfte ... 5 Frågeställningar ... 5 Forskningsläget ... 6 Centrala begrepp ... 6 Avgränsningar ... 7 Litteraturgenomgång ... 8 Översikt ... 8 Vad är lärande? ... 8Studiemotivation av elever i skolmiljö. ... 9
Formativ bedömning ... 11
Den centrala frågan ”Varför?” ... 13
Mindset eller ”inställning, attityd” ... 15
Metod ... 15
Vår elevenkät om motiverande insatser ... 16
Enkäten som undersökningsmetod ... 16
Genomförande, avgränsningar och etiska aspekter på enkäten ... 17
Resultat ... 19 Analys ... 21 Slutsats ... 22 Diskussion ... 22 Källförteckning ... 25 Bilagor ... 26
Bilaga 1, Elevenkät Rev. E ... 26
Inledning
Bakgrund
Lära för livet, livslångt lärande, kunskap är lätt att bära och liknande uttryck är inte ovanliga att höra eller att använda sig av och ingen eller ytterst få skulle på fullt allvar motsäga dem. Det finns en inbyggd vilja att lära sig att förstå sin omgivning i den mänskliga naturen. Vi föds också med förmågan att lära oss och bemästra förhållandevis svåra saker vid unga år som t.ex. att gå, springa, hoppa och tala. Vårt mänskliga DNA har belönat oss med en hjärna som dessutom gör det möjligt för oss att kommunicera med varandra på avancerad nivå både i tal och i skrift vilket har gett oss människor en accelererande kunskapstillväxt och en särställning bland allt levande på jorden.
I vår del av världen generellt och i Sverige i synnerhet har vi upplevt ett ovanligt långt tidsintervall utan krig och där handel och välfärd har kunnat byggas upp relativt ostört under en lång tid. Vi har i Sverige sett en god ekonomisk tillväxt med stora exportframgångar och internationellt gott anseende i många frågor. På den internationella arenan har ett skifte skett där de mer låg-kvalificerade yrkena flyttat utomlands till förmån för de mer hög-kvalificerade yrken som etablerar sig i Sverige.
Allt detta är väl kända fakta som presenteras och diskuteras, om inte dagligen i alla kanaler där ungdomar befinner sig, så i alla fall tillräckligt ofta för att den gemensamma sinnebilden av verkligheten borde vara likartad. Mängder med studier visar också att den tekniska utvecklingen går exponentiellt Moores lag är ett exempel som visar att antalet transistorer som kan packas i en integrerad krets ökar exponentiellt med tiden.
Trots detta finner vi som jobbar i skolans värld alltför ofta elever som är ointresserade av att lära sig något nytt och man frågar sig: Hur är detta möjligt? Vad värre är: detta ointresse för skolan och för studier rotas långt ner i åldrarna redan på grundskolan. Långsiktigt är detta en förödande situation för samhället som måste börja förbättras snarast. Skolans uppdrag är delvis men inte begränsat till att skapa goda, kunniga och kloka samhällsmedborgare som på egen hand och med eget förstånd kan bidra till samhällets utveckling i en positiv riktning. Vi hoppas att vårt föreliggande arbete om situationsanpassad studiestudiemotivation kan leda till någon eller några förbättrade studieresultat och med logiken att droppen urholkar stenen hoppas vi att kunna bidra till en ännu bättre framtid för oss alla.
Problemformulering
Alla kan inte lära sig allt men alla kan lära sig något och detta något kan i många fall vara fullt tillräckligt för godkänt betyg i en kurs eller ett ämne. Vad är då lärande? Knut Illeris (Studentlitteratur, 2015) definierar lärande som ”Lärande är varje process som hos levande
organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande”
Lärandet är alltså en process inom individen som leder till en varaktig förändring av individens förmåga på något sätt. Effekterna av denna interna process kan avläsas och mätas i form av övningar och kunskapskontroller men processen inom individen är svårare att studera.
Elevens inställning och attityd till att studera och lära sig nya saker påverkar processen och en signalparameter för detta är elevens motivation. Vad motiverar eleven att studera? Under arbetet med elever på gymnasiet har vi, och sannolikt de flesta praktiserande lärare, upplevt situationer där elevernas motivation, eller brist på densamma, tydligt påverkar elevens studieresultat. Om vi kan förstå vad som motiverar dagens elever att studera kan vi också adressera och arbeta med dessa motiverande faktorer och effektivt hantera dem i vår dagliga gärning som lärare. Vår förhoppning är att fler elever skall finna motivationen och tillgodogöra sig den inre processen som leder till ett lärande och därmed en varaktig förändring av elevens förmåga.
Syfte
Syftet med vårt arbete är att belysa och analysera de önskemål som eleverna uttrycker sig behöva för att känna motivation att studera och att strukturera dessa önskemål på ett sätt som gör dem hanterbara för oss lärare i den dagliga klassrumsmiljön.
Frågeställningar
De frågeställningar vi arbetar med för att reda ut ovanstående är följande:
Vad är det, utifrån elevernas perspektiv, som ger dem motivation att studera en given kurs eller ett givet ämne?
Vilka förslag på hur vi lärare kan skapa dessa motiverande förhållanden kan vi hitta former för i vår litteratur?
Forskningsläget
Jan Blomgren ger i sin avhandling ”Den svårfångade motivationen” (Göteborgs Universitet, 2016) en utmärkt överblick över forskningsläget rörande motivation. Begreppet Motivation härleds från det latinska verbet ”movere” vilket betyder att sätta något i rörelse. I vårt sammanhang överfört till behovet, insikten och viljan att agera på ett visst sätt, alltså att vilja lära sig något nytt. Blomgren (2016) identifierar motivation som ”ett komplext och multidimensionellt fenomen som refererar till en mängd olika teoretiska begrepp i termer av drifter, behov, intresse, inre/yttre motivation, lärande-/prestationsmål, personliga mål, lärande/prestationsorientering, multipla mål, förväntningar, värden och attityder”.
Blomgren (2016) kompletterar diskussionen kring motivation med bl.a. en diskussion om engagemang och målorientering som viktiga delar av helheten motivation. Resultatet och slutsatserna i Blomgrens avhandling kan till viss del kanaliseras i dessa tre termer. Engagemang: intressant och kul ämne där eleven har en positiv känsla för innehållet och för lärarens egna engagemang och förmåga. Motivationen påverkas också till stor del av känslan eleven har eller får för skolarbetet på ett sätt som inte tidigare tagits på tillräckligt stort allvar inom utbildningsvetenskaplig forskning. Även elevens självkänsla berörs i denna term. En tydlig målorientering där eleverna själva kan vara delaktiga i dessas formulering men också i bedömningen av uppfyllnadsgraden av olika kriterier främjar motivationen att lära sig en kurs eller ett ämne.
Centrala begrepp
I vårt arbete har använt oss av ett antal centrala begrepp som är definierade enligt nedan:
Begrepp Vår användning
Motivation och mer
preciserat använt
Studiemotivation
Vi använder begreppet som ett substantiv eller adverb där vi avser att fånga den känsla eller de faktorer som skapar en drivkraft hos våra elever att studera ämnet eller kursen i fråga.
Lärande, att lära sig Vi använder begreppet i den mening Knud Illeris (2015) beskriver i
boken lärande, som de processer som pågår intern inne i personen och externt i personens samverkan med omvärlden.
Avgränsningar
Vårt arbete är begränsat till att undersöka elever på gymnasienivå och i de klasser vi själva är lärare. Som en direkt följd av detta har vi enbart studerat en begränsad mängd elever i Lunds och Laholms kommuner.
Vidare har vi begränsat vårt resonemang kring motivation till att gälla just de aspekter och parametrar som ger eleverna en vilja att studera och lära sig ett ämne eller en kurs. Andra varianter och nyanser av innehållet i begreppet Motivation lämnar vi med varm hand till framtida forskning.
Litteraturgenomgång
Översikt
Nedan har vi samlat litteratur och forskningsresultat som berör och stärker våra möjligheter att analysera och diskutera resultatet av vårt arbete. Strukturen nedan är att vi lyfter fram olika områden som rubriker där vi sedan går igenom en eller flera texter eller böcker som behandlar det aktuella området. Vår ambition är också att förklara vilken roll vi ser att respektive teoretiska område kommer att spela längre fram i vårt arbete. Detta är en ambition som dock inte uppfylls till 100 % men där den brister antar vi att läsaren själv kan uttolka syftet och värdet av det berörda materialet.
Vad är lärande?
Utbildning och lärande är två sidor av samma mynt. I dagligt tal säger vi ofta ”lära ut” eller ”lära in” och menar något liknande. I läraryrket blir vi ständigt påminda om och, ibland upplever man det som, Översköljda av, dokumentation som beskriver vad eleverna skall kunna för att motivera ett visst betyg och vad en given kurs skall behandla. Vi får ofta vällovliga tips på hur vi på bästa sätt kan skapa en transparens i vår bedömning av elevernas prestationer knutet till vad de skall kunna. Mycket fokus ligger på den innehållsmässiga ”vad-aspekten” av undervisningen vilket naturligt leder till ett likartat fokus på den ibland något processliknande hanteringen av själva utbildningen. I vårt arbete vill vi lägga ett större fokus på den andra sidan av myntet nämligen själva lärandet och detta verk av Knud Illeris (2015) som vi betraktar nedan har varit till stor hjälp att sätta tankar och resonemang i ett sammanhang med etablerad terminologi.
I boken Lärande beskriver Knud Illeris sin modell för lärandeprocessen (2015) så som bestående av två separata processer, dels den interna, personliga procesen som pågår inom personen och dels den externa samverkande processen som pågår mellan personen och den sociala omgivning han eller hon befinner sig i. Avritad,
och något förenklad, ser modellen som Illeris (2015) förespråkar ut som figuren nedan.
Illeris (2015) utvecklar resonemanget och definierar de olika nyckelorden enligt följande:
och förtydligar vidare ”Innehållsdimensionen handlar om kunskaper, färdigheter, attityder och beteendemönster” (ibid)
· Drivkraft: Psykisk balans, sensitivitet och förtydligar vidare ”Drivkraftdimensionen omfattar motivation, känslor och vilja” (ibid)
· Samspel: Integration, socialitet och förtydligar vidare ”Samspelsdimensionen omfattar handling, kommunikation och samarbete” (ibid)
Illeris (2015) arbetar sig igenom ett stort antal forskare, författare och tänkare i processen att utveckla och formulera sin modell och denna betraktelse kan på inget sätt sägas vara heltäckande av hans verk. Däremot om vi tittar specifikt på hans argumentation kring Drivkraft-dimensionen möts vi av en hel del intressanta insikter om motivation generellt och studiemotivation specifikt. Illeris (2015) lyfter fram det moderna samhällets alla möjligheter som sägs finnas för alla som en intressant utmaning i så måtto att elevernas oro över att hittar rätt utbildning, att studera rätt kurser och att då dessutom prestera tillräckligt väl blir tydlig. Illeris (2015) drar sig inte heller för att tydligt markera mot uppfattade missförhållanden:
”Så länge det på ett övergripande plan förs en utbildnings politik som bygger på ett missförstånd om hur mänskligt lärande fungerar och kan stödjas och utvecklas, kan man ”på golvet” inte göra mycket mer än att medvetet och i detalj hela tiden förhålla sig till deltagarna och de positiva element som kan finnas i deras motivation. Detta låter kanske enkelt. Men praktiken visar att så inte är fallet. I gengäld visar praktiken att när vi lyckas åstadkomma detta så är det verkligen möjligt att i betydande grad mildra motivationsproblemen” (Illeris, 2015)
Just detta vill vi åstadkomma med vårt arbete, och kanske inte bara ”mildra motivationsproblemen” utan snarare hitta verktyg för att skapa motivation.
Studiemotivation av elever i skolmiljö.
Skolverket skriver en del om studiemotivation av elever som finns skäl att studera djupare. En intressant skrift finns länkad på Skolverkets hemsida och som refererar en större forskningsinsats gjord av utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery på NC State University, Raleigh North Carolina, USA. Margareta Maria Thomson är forskare i utbildningspsykologi och Jessica Wery är forskare med grunden inom specialpedagogik. (
www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/relationer-larande/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang-1.230660) Dessa två forskare lyfter fram en del punkter som är väsentliga för elevernas studiemotivation. Det kan noteras att även om referatets rubrik indikerar ett fokus på elever med problem med sin studiemotivation så kan de punkter som lyfts fram här även appliceras på de elever som inte har direkta eller uppenbara problem med sin studiemotivation.
Thomson och Wery har punktat, enligt referatet, upp det som påverkar graden av studiemotivations hos eleverna, nämligen följande:
förväntningar på elever,
känslor som väcks vid framgång och misslyckande, psykisk och fysisk ansträngning,
olika problem som individen stöter på i och utanför skolan, bedömningssätt,
återkoppling från läraren
Möjligen antyder de erfarenhetsmässiga resultaten som presenteras här i rapporten att Thomson och Wery trampar något snett i analysen att studiemotivationen skulle vara någon form av mekanisk, matematisk algoritm där studiemotivationsgraden är ett resultat av elevens analys av värdet av ansträngningen för att klara en uppgift samt sannolikheten att lyckas. Snarare antyder erfarenheten att studiemotivationen är mera beroende av graden av förståelse för varför arbetet är viktigt än vare sig ansträngningens storlek eller graden av sannolikhet att lyckas. Även det är ett område som lämpar sig för fortsatta och fördjupade studier.
Som en avslutande summering i referatet listas ett antal konkreta råd från Thomson och Wery vilka är i hög grad kopplade till de inledande aspekterna på studiemotivationsgrad som noterades ovan. Av dessa vill vi lyfta fram och kommentera några stycken.
Lärarens attityd och relation till eleverna påverkar deras inställning till skolan, kursen och lärandet väldigt mycket. Dels måste läraren förmedla en optimistisk tro på elevernas förmåga som författarna nämner men utöver det och kanske viktigare är att läraren måste signalera en tydlig uppskattning och positiv inställning till dem som elever och som individer. Alla är inte alltid 100 % korrekta i alla avseenden men var och en bär på sin historia och sina förmågor och dessa behöver bli sedda och respekterade för vad de är. En positiv och uppmärksammande attityd skapar ett gott
klassrumsklimat och borgar för en trevlig och lustfylld resa tillsammans. Det blir roliga lektioner för både elever och lärare.
Målen för kursen måste (som alla projektmål) kommuniceras tydligt samt vara realistiska och mätbara. Skolverkets styrdokument visa vilka krav som ställs för olika betygsnivåer om än inte alltid i glasklart beskrivet format. En viktig del av lärarrollen är att förmedla dessa krav till eleverna på ett tydligt, realistiskt och mätbart sätt. Kunskapskraven är ställda av Skolverket som myndighet och är applicerbara i hela landet. Bakgrunden är (eller bör vara) att dessa krav måste uppfyllas för att eleven med ett visst betyg skall vara lämplig för nästa steg i sin utveckling, vare sig detta är fortsatta studier eller arbetslivet.
Beröm och belöningar (och även bestraffningar) måste kopplas tydligt till de kommunicerade målen och elevens prestationer i förhållande till dessa och inte till individen. Även detta ställer ganska höga krav på tydlighet i planering och målsättning för kursen, något som kan användas till att med önskvärd tydlighet förklara varför detta område eller kursavsnitt är viktigt och värt att kunna.
Som tidigare noterats tenderar även dessa slutsatser adressera själva vad-aspekten av undervisningen. Vad skall undervisas och vad skall eleverna kunna för att erhålla den ena eller andra motiverande insatsen från läraren.
I boken ”Visible learning for teachers – Maximizing impact on learning” (2012) gör John Hattie en mycket komplett sammanställning och syntes av vetenskapliga studier och drar ut dessa förslag på synsätt och verktyg för planering, genomförande och uppföljning av lektioner för att uppnå synbara inlärningsresultat. Hattie rankar också de 150 viktigaste influenserna för goda studieresultat baserat på ett mätetal kallat effect-size som syftar till att fånga upp resultatet före och efter en insats är gjord. Möjligen kan vi notera att hans analys och förslag till största delen bygger på vad som skall läras ut och i princip inte alls varför detta skall läras ut. Rankingen av de viktiga influenserna är intressant att använda som en referens till vad vi finner i vårt arbete.
Formativ bedömning
Både formativ bedömning och kamratbedömning är begrepp som nu ofta är i fokus på skolor. På Skolverkets hemsida (www.skolverket.se) beskrivs formativ bedömning som ett lärande för både lärare och elever och att formativ bedömning kännetecknas av att målen för
undervisningen tydliggörs, information om var eleven befinner sig i förhållande till målen och hur de, tillsammans med sin lärare, ska gå vidare för att nå nästa mål. Detta anses öka elevernas insikt om hur de ligger till i förhållande till kursmålen och vad som krävs för att de ska nå ytterligare kursmål.
Kamratbedömning lär eleverna bedöma det de gör, eller har gjort, i förhållande till mål och kriterier (Jönsson 2012). De lär sig även att ge sig själva feedback. Det är alltså ett sätt att både få och lära sig ge feedback. Skolverket menar att när en elev bedömer sina egna arbetsprestationer leder detta till att förstärka det egna lärandet och genom det aktiva bedömningsarbetet blir de förtrogna med kännetecken på kvalitet.
Att eleven kommer över så kallade tröskelbegrepp är viktigt för den fortsatta inlärningen. För att reda ut vad tröskelbegrepp är kan man spalta upp det så som Meyer & Land (Meyer & Land 2003) gör för att få en översiktligare bild:
Begrepp som kan fungera som en portal till ett tidigare onåbart sätt att tänka om någonting
Förståelse för tröskelbegrepp förändrar synen på ett helt område Egenskaper:
- till en början svåra att lära
- transformativa (uppfattningen utav ämnet förändras)
- integrativa (hjälper att se sammanhang som man tidigare inte sett)
- irreversibla (den nya uppfattningen man har fått kan inte tas tillbaka utan det förblir ett nytt synsätt)
I skolverkets skrivelse, Kunskapsbedömning i skolan, (Skolverket 2011) sammanfattar de med att några frågor där bland annat ”Vad är målet” och ”Var befinner sig eleven nu?”. Dessa frågor blir viktiga vid feedback till eleverna och att eleven får just feedback kan verka studiemotivationshöjande.
När det kommer till kamratbedömning har det ordats en del i litteraturen. Arbetssättet underlättas nämligen, då dessa unga vuxna ska ge varandra feedback, om det i klassen finns goda relationer. Precis som Jönsson (2012) beskriver när han i sin bok ”Lärande bedömning” tar upp kamratbedömning är det något som tar tid att implementera. Eleverna kan känna sig obekväma i situationen att kommentera vad deras kamrater gjort och inte gjort. Däremot när
arbetssättet implanterats menar Jönsson (2012) vidare att det är värdefullt för att eleverna ska känna delaktighet och veta vad som krävs utav dem.
Till formativ bedömning hör bedömningsmatriser och lärandematriser. Bedömningsmatriser som varit fokuserade på betygssteg har nu svängt och blir oftare utformade som lärandematriser. Detta är verktyg som ska hjälpa både lärare och elever att kunna diskutera var eleven befinner sig i lärandeprocessen. Boken Lärande Matriser (2016) och är skriven utav Johan Alm och möttes av positiv kritik i olika skolsammanhang. Han menar att matriser inte behöver innehålla betygssteg utan ska få eleven att reflektera över sin egen prestation och vilka nya mål han eller hon ska ta sig för.
Tidigt i boken resonerar Alm (2016) kring sin mening om varför elever kan känna omotiverade och det menar han är många elever känner sig vilsna och inte förstår vad de ska lära sig och att kraven de bedöms efter blir som luddiga begrepp. Författaren menar att om man som lärare tillsammans med sina elever diskuterar utifrån eleven som utgångspunkt och använder sig av verktyget kallat lärandematriser blir det tydligare för eleven att se vart hen befinner sig. En lärandematris uttrycker målen och vad eleven ska göra i konkreta handlingar och ger på så vis en bild över att kunskap är något som alla elever kan erövra och ständigt utveckla, bara de får hjälp av lärare och kamrater.
Den centrala frågan ”Varför?”
Simon Sinek beskriver i boken ”Start with why (Penguin Books, 2009) det han kallar för den gyllene cirkeln, vilken, inspirerad av det gyllene snittet är ett sätt att identifiera en struktur i den verklighet som förefaller sakna struktur. Den gyllene cirkeln kan, fritt översatt till svenska se ut som bilden härvid.
Sinek (2009) ägnar stor del av sitt verk till att från olika infallsvinklar och med en stor flora av exempel från
verkligheten, tydliggöra vikten av att förstå Varför något görs. De efterkommande aspekterna, Hur vi gör det och Vad det är vi gör faller till plattityder när logiken i hans skrift anammas. Fritt översatt till skolans värld kan vi tolka in Vad vi gör som de kurser vi studerar och det som vi i lärarkåren mycket ofta fokuserar på i olika avseende. Jag är Tekniklärare, jag är
mattelärare. Nu skall vi läsa Historia, nu skall vi studera Biologi osv, osv. Ett stort fokus ligger av tradition och ohejdad vana på själva Vad-aspekten i skolan.
Hur förmedlar skolan de tjänster man är satt att leverera? Även här finns det en lång tradition av lektionsbunden undervisning varvat med laborationer i förekommande fall och praktiska eller teoretiska prov för att mäta elevernas kunskapsnivå.
Däremot är kärnan i Sinkes gyllene cirkel, frågan varför, sällan eller aldrig adresserad. Frågan varför vi gör vad vi gör ställs sällan eller aldrig. Det är på något vis underförstått att det görs för ett större, i någon mening godare syfte, och förs för att det skall göras.
Enligt Sinek (2009) är detta ett säkert recept på att förlora medarbetarnas motivation och i företagsfallet den långsiktiga konkurrensförmågan. I skolans fall är riskerna egentligen ännu större än den potentiella risken att ett bolag går i konkurs. Vi riskerar tappa engagemang, intresse och förståelse för verkligheten hos en hel generation av elever genom att tappa bort det viktiga ordet VARFÖR i våra ämnen och kurser.
En tydlig studiemotiverande insats kan alltså sägas vara att läraren är tydlig och påminnande om VARFÖR det vi studerar i den aktuella kursen är viktigt att kunna. En konsekvens av detta är då det uppenbara behovet av att läraren tydligt signalerar sitt genuina intresse, kunnande och engagemang i det området kursen behandlar.
Sineks bok, Start with why (2009) ger oss glasögon och terminologi att förstå varför vissa lyckas bättre än andra både i näringsliv och i andra engagemang. Han förordar att det är de företag och individer som verkligen vet VARFÖR de gör något som är de mest framgångsrika och går så långt som att påstå att det han säger är ”ingen åsikt, det är biologi”. Därmed menar han att strukturen med ett centralt VARFÖR är en direkt reflektion av strukturen i den mänskliga hjärnan och hur vi lär oss.
En avslutande passus i denna avdelning finner vi i Anna Tebelius Bodins bok Tänk (2007) ”Det finns inget som motiverar inlärning så som behovet av kunskapen” dvs, förstår man VARFÖR något är viktigt eller användbart motiverar det också inlärningen av detsamma.
Mindset eller ”inställning, attityd”
Carol S. Dweck lyfter i boken Mindset (Random House, 2006) fram vikten av att ha ett sinne som är öppet för utveckling och lärande, något som lätt kan ses som givet i en undervisningssituation där eleverna förväntas vilja lära sig det aktuella stoffet men så är det inte enligt Dweck (2006). Motsatsen till en öppen inställning (vi väljer att översätta hennes benämning Mindset med den svenska termen inställning då vi uppfattar att detta ligger närmare hennes mening än vad ordet attityd gör på svenska) gentemot lärande och kunskapsförmedling är med hennes terminologi översatt till svensk den Låsta inställningen. Båda dessa förekommer enligt hennes forskning mer eller mindre lika ofta i skolans värld och det uppenbara uppdraget till alla oss lärare är, som hon skriver, att hjälpa eleverna att byta inställning från den fasta till den öppna och att förstå att vi lärare inte är här för att bedöma elevernas fasta eller fixa talanger för ett visst område utan att undervisa dem så de kan lära sig nya saker och nya områden. Vi får genom boken glasögon och terminologi till att diskutera ett ganska flyktigt förhållande nämligen det att en inställning till något genomsyrar oss i det mesta vi gör hur viktigt det är att vi kan visa att denna inställning hos oss själva är öppen och tillväxtorienterad. Hjärnan är en muskel som kan tränas upp av effektiv användning eller förtvina om den inte används säger hon vidare. Vår ambition är att använda denna logik till att förflytta oss själva och våra elever tydligt till ett tillväxtorienterat läge i vår inställning, mindset.
Metod
Vår ambition i detta arbete är att försöka finna belägg för att någon eller några insatser i klassrummet och under lektionstid verkar till att motivera eleverna till en god kunskapsinhämtning.
En utmaning som man ställs inför vid mätning av olika skeenden där den mänskliga hjärnan är involverad är den osäkerhet som själva mätningen i sig introducerar i systemet. Detta uppstår i synnerhet vid mätningar av mänskliga beteenden men också enligt Heisenbergs osäkerhetsprincip, även på kvant-nivå.
För att råda bot på detta och också för att utnyttja de erfarenheter vi har skaffat oss under åren som lärare har vi lagt upp vår studie på följande sätt.
Vi har med enkäter samlat in information och åsikter från eleverna själva om vad som uppfattas som motiverande från deras sida närmare beskriven nedan.
Vår elevenkät om motiverande insatser
Under våren 2017 gör vi en undersökning av de åsikter som finns hos eleverna rörande olika områden för att borra ner till information om deras åsikter om motiverande insatser. Bilden nedan visar den övergripande tanken och strukturen i elevenkäten. En komplett enkät visas i Bilaga 1.
Inledningsvis vill vi sondera hur eleven trivs med sin livssituation rent generellt.
Nästa frågebatteri handlar om hur eleven trivs i skolan och med programmet han eller hon har valt.
De inledande frågorna som formulerats som olika påståenden är avsedda att visa elevens uppfattning av sin situation i skolan.
Enkäten avslutas med en öppen frågeställning om det finns någon kurs där de känner sig mer motiverade och varför det förhåller sig så samt en avslutande möjlighet för eleven att
komplettera med eventuell annan information i detta område som de anser inte har berörts i frågorna ovan. Deltagandet är helt frivilligt och anonymt.
Enkäten som undersökningsmetod
Vi valde att göra en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning. Diskussionerna oss mellan gick mellan intervjuer utav elever eller enkäter. Efter att ha läst Rolf Ejvegårds bok Vetenskaplig metod (Studentlitteratur, 2009) föll dock valet på enkäter då han menar att det är möjligare på kortare tid att nå ut till fler personer och att det är en fördel att redan direkt efter undersökningen ha svaren i skriftlig form. En annan fördel är att vi också kunde veta att alla våra elever, oavsett skola de går på, får samma frågor vilket man inte kan garantera vid intervjufrågor så det är lätt att vi som två olika individer hade ställt frågorna annorlunda.
Vi satte ihop en enkät med frågor som vi kan koppla till studiestudiemotivation. Varje elev fick ett frågepapper och de svarade anonymt. Deras svar knappade vi in i ett Excellformulär för att få deras svar lättöverskådliga.
Genomförande, avgränsningar och etiska aspekter på enkäten
Enkäterna som eleverna besvarade genomfördes på de två gymnasieskolor som vi som författare till denna skrivelse har kontakt med i och med våra arbetsplatser. Vi vet att skolorna har ganska vitt skilda upptagningsområden med avseende på befolkningsmängd, eftergymnasiala studier och tillgängligheten av skolor i kommun.
Den ena skolan heter Osbecksgymnasiet och ligger belägen centralt i staden Laholm och har ett upptagningsområde över hela kommunen och är även den enda gymnasieskolan som finns tillgänglig för de elever som vill gå på gymnasiet i samma kommun som de bor i. Det finns drygt 500 elever som är inskrivna på något utav skolans program. Några elever kommer ifrån grannkommunerna Halmstad och Båstad, men dessa är några få till antalet. Laholms kommun har drygt 24500 invånare (www.laholm.se) och andelen av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning är 27 %. Ungdomsarbetslösheten, 20 – 24 år, uppgår till 12 %. Dessa ungdomar är alltså varken förvärvsarbetande eller upptagna utav studier. (www.scb.se) Polhemskolan är den andra skolan som vi valde att utföra våra enkäter på. Polhemskolan är inte den enda gymnasieskolan i Lunds kommun, den har ett upptagningsområde i Lunds kommun och har cirka 2400 elever. Några elever tar sig till Polhemsskolan från grannkommunerna, men generellt är det boende i Lunds kommun som valt gymnasiestudier där. Lunds befolkning uppgår till 119000 invånare (www.lund.se) och andelen som har eftergymnasial utbildning är 67 % och den öppna ungdomsarbetslösheten, 20-24 år, uppgår till 2 %. (www.scb.se)
Vi utformade vår enkät med dels slutna frågor där eleverna ombads att svara enligt en skala, och dels en öppen fråga där eleverna svarade fritt angående deras studiemotivation i en kurs. Vi ville sedan jämföra om vi kunde hitta någon korrelation mellan frågor med avseende på trivsel, familj etc. och deras studiemotivation i skolan. I vårt urval valde vi elever på gymnasieskolans första år, då det för oss är intressant att få en insikt i hur dessa ser på studiemotivation redan nu när det återstår nästan fem terminer för oss tillsammans med dessa elever och vår tanke är, förutom en djupare studie i studiemotivation, även få elever att tänka till och förstå varför de ibland känner sig extra motiverade för att studera.
Ett urval av våra elever vi har i undervisning fick göra enkäten och för att få reliabilitet i undersökningen valde vi att utföra enkäten på så många som 100 elever studerandes på gymnasieskolans första år. För att öka reliabiliteten kunde vi gjort om enkäterna flera gånger om för att se om vi fick samma korrelation på de frågor vi avsåg att mäta, men då vi kunde utläsa redan efter första enkättillfället vissa intressanta saker om elevers studiemotivation stannade vi vid 83 enkätsvar. Vi ansåg enkäten var relevant för vår studie och att validiteten i enkäten fanns då vi kunde dra vissa intressanta slutsatser i enkätsvaren.
Eleverna fick, före de skulle svara på enkätens frågor, utförlig information varför enkäten producerats, av vilka och i vilket sammanhang deras svar skulle användas. Därefter följde en information att det diskuteras på lärarutbildningar och det skrivs böcker, uppsatser etc. om just studiemotivation. Det finns en viss risk att eleverna påverkats i enkäterna då det inte alls är säkert att de tänkt i dessa banor tidigare och ifrågasatt sig själva om varför de eventuellt kan känna sig mer studiemotiverade i vissa kurser än andra, men och andra sidan är vår tanke att vi vill och önskar att våra elever ska bli mer införstådda och rannsaka sig själva om varför det är på ett visst sätt ibland och ibland inte. Vi vill få dem att tänka till hur det kan komma sig att de har olika känslor inför inlärningen av vissa kurser än andra.
De elever som gjorde enkäten fick även informationen att de inte skulle skriva namn då detta i sammanhanget var oviktigt och vi ansåg att eleverna kunde svara mer öppenhjärtigt på frågorna om de inte namngav. För att förtydliga för eleverna vilken kurs som avsågs bad vi dem tänka speciellt på en utav deras kurser de har i sin studieplan och att frågorna avsåg samma kurs genom den slutna delen i enkäten. I den öppna delen av enkäten skulle de namnge vilken kurs de kände sig mer motiverad att studera och om de hade en tanke på varför det är så. Våra enkätsvar bevaras med stor aktsamhet.
Resultat
Vår enkät om studiemotivation som finns återgiven i Bilaga 1 lämnades ut till elever i klasser i gymnasiets årskurs 1. Totalt fick vi in svar från 83 elever av knappt 100 enligt klasslistorna då några var frånvarande vid enkättillfällena och något svar har utelämnats då det inte var komplett.
För att göra en enhetlig sammanställning och fortsatt analys av resultatet av vår enkät har vi översatt och sorterat alla svaren efter en gemensam terminologi där vi har valt nyckelorden utifrån elevernas fritext-svar. Denna översättning och sortering finns redovisad i Bilaga 2. Några nedslag i denna sortering finns nedan för att förtydliga innebörden av respektive parameter.
Intressant ämne, Enkelt och Kul ämne: Självförklarande betydelse och de överlägset oftast renodlat förekommande i elevernas svar.
Engagerad lärare: Här har vi tolkat in alla yrkesmässiga aspekter på ett engagerat lärararbete, ifrån engagemang i kursen till engagemang i eleverna. Dock har vi utelämnat Hjälpsam lärare och Tillgänglig lärare då dessa mer tolkas som en reflektion på individen.
Passar med ambitioner: Här har vi tolkat in alla de svar som på något sätt knyter motivationen till sina liv och engagemang i ett något längre perspektiv som t.ex. fortsatta studier eller kommande yrkesliv.
Många av svaren innehåller fler än en motiverande parameter och vi har tittat på olika sätt att redovisa dessa svar och den modell vi kommit fram till bäst representerar våra undersökningsgrupper är att summera antalet förekomster i materialet av de olika motiverande parametrarna.
Utifrån ovanstående sortering och sammanställning av resultaten får vi följande diagram över de parametrar eleverna lyfter fram som viktiga för deras studiemotivation.
Från resultatet i ovanstående sammanställning ser vi att parametern Intressant ämne är den överlägset mest förekommande (25 %) i elevernas svar på vad som gör dem motiverade att studera. Den närliggande parametern Kul ämne kommer som god tvåa med andelen 16 % av antalet representationer i enkäten. Engagerad lärare kommer på en tredjeplats med 13 % av antalet svar i enkäten.
Parametrarna Intressant ämne, Kul ämne och Engagerad lärare representerar tillsammans drygt 50 % av svaren från eleverna.
Lägger vi där till parametrarna Enkelt (11 %) och Passar med ambitioner (10 %) så representerar dessa 75 % av svaren.
På motsatta ändan av spektrumet finner vi de parametrar som, åtminstone till viss del, kunde vid en fundering över gängse skolmaterial och daglig jargong ha värderats högre vad gäller elevernas motivation att studera. Vi ser att parametrar som Tillgänglig lärare, Arbetsro och Betyget bara förekommer i enstaka fall medan Hjälpsam lärare förekommer något fler tillfällen. Inte heller Variation i undervisningen eller Utmanande förekommer speciellt ofta i vårt material trots att dessa aspekter ofta lyft fram som goda hjälpmedel i undervisningen.
Analys
Vi vill tidigt i vår analys notera att underlaget för denna analys och detta arbete med drygt 80 respondenter inte är tillräckligt för att dra alltför långtgående slutsatser men med den brasklappen noterad kan vi ändå utifrån vårt material notera följande.
Utbildning och lärande är två sidor av samma mynt där den förra antyder en något processartad förmedling av fakta och kunskap medan den senare fokuserar på själva processen inom en individ, elev eller lärare, som leder till bestående förändringar i individens förmåga allt enligt Illeris modell för lärande (2015) bestående av tre huvudsakliga delar: Innehåll, Drivkraft och Samspel. Ett alternativt sätt att sortera våra enkätsvar efter dessa tre parametrar ger vid handen att Innehåll och Drivkraft får ungefär lika många svar som kan associeras med dem medan Samspel får ungefär hälften. Sannolikt är detta kopplat till den moderna tid och det samhälle vi lever i där mycket fokus och kraft läggs på elevens prestationer och den effekt en god prestation idag förväntas ha på framtida möjligheter att skapa en god och behaglig levnad. Illeris (2015) lyfter återkommande fram just denna moderna möjlighetsutopi som en anledning till att många elever kan känna sig vilsna och håglösa i hanteringen av och förståelsen för lärandets syften. Vi ser i vårt resultat att de mest förekommande motiverande parametrarna berör Innehåll och Drivkraft, d.v.s. Intressant eller Kul ämne som uppfattas som Enkelt. Sett utifrån detta perspektiv finns det alltså ingen anledning, åtminstone inte i syfte att öka studiemotivationen, att göra ett ämne svårt eller utmanande bara för sakens egen skull eller av andra skäl. Om vi tittar på den omfattande listning av influenser som bidrar till goda prestationer som Hattie (Routledge, 2012) gör finner vi Lärarens trovärdighet, Lärarens tydlighet, Ömsesidigt lärande och Förhållande lärare-student på 4, 9, 11 och 12 plats av totalt 150 mätta influenser vilket kan tolkas som en rimlig överlappning av vår parameter Engagerad lärare. Vi kan emellertid notera att Hattie (2012), som de flesta andra i sina studier utgår från VAD som skall läras ut och bortser från det viktiga VARFÖR detta bör läras in något som Sinek (2009) framgångsrikt motiverar med en uppsjö av exempel från nuvarande och flydda tider. Carol Dweck lyfter i boken Mindset (2006) upp vikten av att förflytta inställningen till feed-back från enbart dömande av befintliga förmågor till undervisning och lärande som involverar och engagerar eleverna. Vi noterar också att våra resultat är i linje med de resultat Jan Blomgren redovisar i sin
avhandling ”Den svårfångade motivationen” (2016) vilket vi ser som en god indikation på att det vi ser hos oss är rimligt att anta gäller även i ett vidare perspektiv.
Möjligvis kan man som en avslutning lyfta fram ett citat som tillskrivs Benjamin Franklin ”Tell me and I forget, teach me an I may remember, involve me and I learn.”
Slutsats
Från det ovan noterade materialet drar vi slutsatsen att en förflyttning av fokus vad gäller våra gymnasielever från dömande kunskapskrav eller rena utbildningsmål till mer involverande och utifrån ett lärandeperspektiv mer förklarande mål vore av godo. Vi ser också från vårt material att om detta förflyttade fokus kan skapa känslan hos eleverna att ett ämne är intressant och kul samt att de förstår dess syfte tillräckligt för att se det som något som passar in med dras ambitioner då har vi skapat mycket goda förutsättningar för att få motiverade elever. Att sedan läraren är engagerad i eleverna och sina ämnen är i de flesta fall givet. Sammataget täcker vi då in 75 % av de parametrar som eleverna i våra enkäter lyfte fram som motivationshöjande.
Våra frågeställningar kan besvaras med att det som överlägset mest motiverar våra elever att studera är en förståelse och ett engagemang för ämnet eller kursen som sådan. Med elevernas terminologi; att ämnet är intressant eller kul. Följdfrågan hur vi som lärare kan skapa de motiverande förhållande som eleverna önskar enligt vår litteratur diskuteras utförligare i nästa kapitel. Det korta svaret är att detta kan åstadkommas med ett tydligt engagemang från läraren i ämnet eller kursen samt en medveten förflyttning av fokus från de mer dömande kraven på specifika kunskapsdelar till en djupare förståelse för varför dessa är viktiga att behärska.
Diskussion
För att sätta våra resultat i sitt sammanhang i vår skolvärld börjar vi med att lyfta blicken och ta ett utifrån och in perspektiv. Månadsmagasinet Fokus gjorde i sitt februarinummer 2017 en analys av skolan under den något missvisande och publikfriande rubriken ”Skolkrisen”. Artikeln analyserar och diskuterar nogsamt de olika politiska insatser och regelrätta kampanjer som skolan utsatts för vilket lett till vår nuvarande situation. Även om vi inte kan komma ifrån att politikerna har en tung skuldbörda i den uppkomna situationen så ligger det utanför ramen för detta arbete. En mycket intressant bild som visas upp i artikeln är ett
kombinerat diagram där man visar Pisa-resultaten för Läsförståelse, Matematik och Naturvetenskap över tiden och kombinerar detta med en graf som visar det genomsnittliga meritvärdet över samma tid. Det som är slående med diagrammet är att medan Pisa-resultaten dalar stiger det genomsnittliga meritvärdet.
Vi har alltså en situation i skolan där den faktiskt uppmätta kunskapen i ett utifrån och in perspektiv har dalat medan vi samtidigt, under samma tidsperiod, har betygssatt våra elever som om de hade förbättrat sina kunskaper. Långsiktigt är detta naturligtvis inte en hållbar väg att fortsätta vidare på. Verkligheten kommer alltid ikapp förr eller senare och även om vi inte på något sätt tror att vårt arbete skall förändra denna situation så kan vi åtminstone använda detta förhållande som en referensram på hur vi betraktar våra resultat med förhoppningen att vi kan bidra med en liten del inspiration till förändring och förbättring av lärandet i skolan.
Lärandet är en intern process inom individen lär vi oss av Illeris (2015). För att lära sig måste man alltså bejaka de förändringar som själva inlärningen medför och den bestående förändring i våra förmågor som detta leder till. Vi ska alltså inte betrakta lärandet av kunskap som något tillfälligt eller transitativt. För att lära oss något måste vi tänka en tanke säger Anna T-B (2016) och tillägger att vi förmår endast tänka en
tanke i taget.
Ur detta förstår vi att den enda vägen till ett varaktigt kunnande är genom elevens egen önskan om kunskap och vilja att tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds - motivation.
Motivationen att studera blir då en viktig aspekt på hur framgångsrik eleven kan vara i fråga om att driva och bejaka den interna processen som leder fram till ett effektivt lärande och ett varaktigt kunnande oavsett ämnesområde. Hur bidrar vi då till att skapa motivation för ett ämnesområde?
Alla ämnesområden passar inte alla elever. Som vi konstaterade inledningsvis följer det att alla kan inte lära sig allt men alla kan lära sig något och i synnerhet inom ett område där man känner en motivation att lära sig. På gymnasienivå där eleverna själva valt en huvudsaklig inriktning finner vi ofta att våra elever säger sig ha dålig motivation för viktiga ämnen som ligger utanför den centrala delen av det program de har valt. Från elever på Teknikprogrammet kan vi höra att humanistiska ämnen och ibland till och med Svenska inte motiverar dem att studera. Vi menar dock att alla ämnen har ett tydligt existensberättigande enligt kursplanerna och i varje ämne finns för varje elev någon kärna av motiverande intresse. En möjlig nyckel till att hitta
denna kärna är att förstå VARFÖR ämnet är viktigt. När eleven förstår detta infinner sig ett embryo till motivation, menar vi, som successivt kan byggas på med ytterligare motiverande faktorer om områdets syfte vilket gör det till ett intressant och kul ämnesområde för eleven. Något som vår enkät visar vara de överlägset viktigaste aspekterna från elevernas perspektiv för att de skall känna sig motiverade att studera ett ämnesområde. Om våra elever nu är motiverade att studera, hur kan vi då mäta och gradera deras kunskaper utan att riskera att själva mätprocessen i sig fördärvar motivationen?
Vi talade i den tidigare punkten mycket om vikten av att förstå varför ett område är viktigt och enligt Dweck (2016) kan vi koppla detta direkt till vikten av att förstå varför ett givet kunskapskriterium ger olika utfall vid betygssättningen. Dweck (2006) lyfter fram vikten av att inspirera till ett öppet och tillväxtorienterat synsätt, inställning till lärandet. Om vi kan hantera våra kunskapskriterier vid betygssättningen som tyddliga och begripliga mätpunkter där eleverna kan förstå varför dessa är viktiga och hur en visad förmåga resulterar i olika bedömningar och betyg kan vi också förflytta oss från att upplevas som enbart dömande av en given förmåga till en öppen och ömsesidigt lärande process där båda parter kan diskutera och förstå syftet. Vi kan tydligt motivera varför ett visst kunskapskriterium skall uppnås och varför olika nivåer på elevens uppvisade förmåga resulterar i olika betygsnivåer.
Genom detta menar vi skulle vi tydligare kunna skapa en motiverande känsla hos eleven att lära sig området i fråga och därmed ett bättre och effektivare kunskapsintag som slutligen också kan mätas på ett objektivt och korrekt sätt där den faktiska kunskapen mäts och motiverar ett korrekt betyg som inte på något sätt kan betraktas som ett glädjebetyg.
Halland och Skåne, våren 2017.
Caroline Nilsson (caroline.nilsson1@edu.laholm.se) Ulf Richeberg (ulf.richeberg@lund.se)
Källförteckning
Alm, J. (2016). Lärande Matriser – Att få eleven att förstå: Gothia Fortbildning
Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö: Avhandling, Göteborgs Universitet
Dweck, C. (2006). Mindset. New York: Random House Inc.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2012). Visible learning for teachers - Maximizing impact on learning. New York: Routledge.
Illeris. K (2015) Lärande. Lund: Studentlitteratur
Jönsson, A. (2012). Lärande bedömning (2 uppl.) Malmö, Gleerups
Laholms kommun, www.laholm.se, senast uppdaterad 2017-03-31. Hämtad 2017-03-31. Lunds kommun, www.lund.se, senast uppdaterad 2017-03-30. Hämtad 2017-03-31
Meyer J & Land R (2003) Threshold Concepts and Troublesome Knowledge. Edinburgh Skolverket. (2011) Kunskapsbedömning i skolan
Skolverket. 2015. Studiemotivation en viktig nyckel för elevers skolframgång. Skolverket,
www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/relationer-larande/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang-1.230660, senast granskad 2015-02-16. Hämtad 2017-02-20.
Sinek, Simon. 2009. Start with why. London. Penguin Books Ltd.
Statistiska centralbyrån, www.scb.se, senast uppdaterad 2017-03-31. Hämtad 2017-03-31 Tebelius Bodin, A. (2007) Tänk. Stockholm.
Bilagor
Bilaga 1, Elevenkät Rev. E
Vi har testat av denna enkät på fristående ungdomar i samma ålderskategori som våra elever före utskicket och distribuerat denna till flera klasser i gymnasiets årskurs 1 under v.7-11, 2017.
Välkommen till vår enkät om studiemotiverande insatser i skolan!
Vi gör denna studie av elevernas studiemotivation som en del av en kurs på Malmö Högskola.Tänk på en kurs där du känner eller har känt dig extra studiemotiverad och svara på frågorna. Enkäten är uppdelad i två delar. Den första delen består av en del påståenden som du kan markera om de stämmer med dina åsikter om kursen eller inte. Den andra delen består av en öppen fråga om vad som gör att du känner dig motiverad i denna kurs.
Deltagandet är frivilligt, anonymt och mycket uppskattat av oss som har skapat enkäten Hälsningar,
Caroline och Ulf
Del1
Stämmer inte alls Stämmer helt Vet ej/ ingen åsikt 1 Jag trivs med mitt liv iallmänhet 1 2 3 4 5 VE
2 Jag trivs med skolan i allmänhet 1 2 3 4 5 VE
3 Jag tycker att jag har lärt
mig mycket i skolan 1 2 3 4 5 VE
4 Jag tycker att programmet jag
går är intressant 1 2 3 4 5 VE
5 Jag tycker det som kursen
behandlar är intressant 1 2 3 4 5 VE
6 Jag behöver mycket stöd av
läraren i kursen 1 2 3 4 5 VE
7
Jag tycker att jag har tillräckliga kunskaper för att lösa uppgifterna vi får i kursen
1 2 3 4 5 VE
8 Jag vill gärna att läraren stöttar
mer i arbetet på lektionerna 1 2 3 4 5 VE
9 Jag vill gärna att läraren styr
arbetet på lektionstiden tydligt 1 2 3 4 5 VE
10
Jag vill gärna att läraren snabbt finns tillgänglig om jag behöver råd i arbetet på lektionerna
1 2 3 4 5 VE
11
Jag upplever att jag har goda kunskaper om det som behandlas i kursen
1 2 3 4 5 VE
12
Jag känner stort behov av detaljerade instruktioner för varje uppgift
1 2 3 4 5 VE
13
Jag är i stort behov av gemensamma genomgångar i helklass
Del 2
Fortsätt tänka på en kurs där du känner dig extra motiverad att studera och lära det som kursen behandlar. Notera nedan varför det är så.
Avsluta med att skriva ner eventuella andra aspekter på studiemotivation som inte är med tidigare i dina svar.
Extra motiverad i kursen:
Varför?
Bilaga 2 Översättning och sortering av enkätsvar till gemensam terminologi
På följande sida redovisas den stringenta översättning vi har gjort av enkätsvaren till ett antal gemensamma termer i syfte att kunna mäta dessas förekomst i svaren.
CNUR Exjobb MAH 2017 B.docx 30(30)
Ämne där eleven känner sig
extra motiverad Elevens svar på frågan Varför är du extra motiverad i kursen?
Produktutveckling Jag tycker det är mycket intressant med företag och har själv ambitioner att skapa ett eget företag. Jag tycker dock att visssa
delar är roligare än andra Intressant ämne Passar med ambitioner Matematik För att det är intressant. Grunden är väldigt enkel men saamtidigt
kan den skapa komplexa förståelser över hur allt hänger ihop. Sen
är det kul för det är enkelt Intressant ämne Kul ämne Enkelt
Matematik Hela gymnasiet är nästan enbart matte. Det krävs mycket av den
(varan). Jag måste vara på känner jag. Viktigt ämne Matte Det är kul. Mina klasskamrater är studiemotiverade. Tävlar med
min bror. Bra lärare Kul ämne Tävlar
Matte Tycker det är relativt enkelt och roligt Kul ämne Enkelt
Lika motiverad i alla kurser
Matte Eftersom jag har ett mål Passar med ambitioner
Kemi 1 För att det är intressant och kul Intressant ämne Kul ämne
Idrott Det är ett roligt ämne med mycket fysisk aktivitet och lite
stillasittande Kul ämne Fysiskt
Japanska För jag har ganska lätt för kursen och tycker i allmänhet det är kul
att lära sig så många nya saker Kul ämne Enkelt
CAD Det var något helt nytt. Vi fick arbeta digitalt med program på
datorn och därför tror jag att det gjorde det extra roligt Nytt Kul ämne
Matematik Roligt Kul ämne
Teknikhistoria För jag gillar teknik samt historia Intressant ämne Matte Läraren är engagerad och vill verkligen att man ska klara kursen
plus han är väldigt bra på att se sina elever Engagerad lärare Blir sedd Produktutveckling
Intressant ämne om hur en produkt växer fram och utvecklas
under projektets gång. Kul att samarbeta med sina klasskamrater Intressant ämne Samarbete
Produktutveckling För att jag känner att det är en kurs jag har nytta av Viktigt ämne
Matematik Jag gillar matte. Vi rör oss i ett snabbt tempo och lär oss hela tiden
nya saker. Vi håller sällan på med någonting för länge Intressant ämne Kul ämne Högt tempo Teknologi
för jag känner att jag kommer ha stor nytta av detta senare i livet Passar med ambitioner
Matte Det är kul Kul ämne
Matematik Jag tycker det är roligt och jag har bra lärare Kul ämne Bra lärare
Matte
För att jag vet att det kommer vara viktigt i mitt framtida yrkesliv Passar med ambitioner
Idrott Är väldigt fysiskt aktiv Fysiskt
x Man är mest motiverad när läraren själv tycker om kursen och är
intresserad av att lära ut Engagerad lärare
Svenska Jag är redan bra på det och läraren är duktig Kunnig lärare Enkelt
X X
Tyska Läraren hjälper mig jättemycket!! Engagerad lärare
Matte Det enda som är enkelt! Enkelt
Svenska Jag tycker nästan alla ämnen är roliga, men svenskan har fångat
mitt intresse extra då läraren är så himla bra på att förklara! Engagerad lärare Alla ämnen motiverar mig! Vi har överlag bra lärare som är bra på
att lära ut! Engagerad lärare
Svenska Bra lektioner och inte samma sak alltid! Kul ämne Variation
Svenska Har lätt för svenska och läraren gör olika saker på lektionerna Enkelt
Historia Läraren är bra och kan så mycket! Engagerad lärare
X Jag vill ha hjälp på skolan med mina läxor! Mycket hjälp
Svenska Tydliga instruktioner så man fattar vad man ska göra! Han är snäll
också! Hjälpsam lärare Tydliga instruktioner
Naturkunskap Intressant ämne och lektionerna är varierande. Jag fattar det vi
pratar om med en gång! Intressant ämne Variation
X
Svenska Tycker om att skriva och argumentera. Kul ämne eftersom jag
lyckas prestera högt! Intressant ämne Kul ämne Enkelt
Svenska Han lär ut bra och finns alltid till hands när man vill fråga något! Tillgänglig lärare Jag känner mig motiverad i alla ämnen men mest svenska för han
är lättsam, hjälpsam och kan mycket! Hjälpsam lärare Kunnig lärare X
Lärande och utveckling varierat Variation
X
Religion Intressant ämne och läraren förstår allas olika behov Intressant ämne Blir sedd
Matte Känner att jag kan mycket sedan tidigare Enkelt
Matte Kan mycket sedan nionde klass Enkelt
Engelska Lättaste kursen och jag behöver inte göra något extra Enkelt
Engelska Intressant och bra att kunna i framtiden och jag har lätt för det Intressant ämne Passar med ambitioner Enkelt
Engelska Jag har alltid haft lätt för att lära engelska Enkelt
Lärande och utveckling Lektionerna är varierande. Bra genomgångar till prov. Variation
Lärande och utveckling Varierade lektioner Variation
Naturkunskap Vet inte vad det är. Tycker bara äntligen jag hittat ett ämne där jag
känner mig utmanad. Intressant ämne Passar med ambitioner
Lärande och utveckling Varierade lektioner Variation
Naturkunskap Lär mig mycket nytt Intressant ämne
Lärande och utveckling Intressant ämne och en lärare som lyssnar på oss Intressant ämne Blir sedd Idrott Gillar inte teoretiska ämnen.
Svenska Viktigt ämne och jag gillar att läsa. Intressant ämne Passar med ambitioner Naturkunskap Läraren är bra på att förklara svåra saker Engagerad lärare
Naturkunskap Läraren är bra på att förklara det som står i boken. Intressant ämne Passar med ambitioner Besöksnäringen Det är precis i mitt intresse Intressant ämne Passar med ambitioner
Stringent översatt till gemensam terminologi Enkätsvar
