Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng”Du får kalla mig för blatte”
– En studie kring identitet och mellanförskap
“You may call me blatte”
- A study about identity and betweenshipFörfattare:
Lilian Borghol
Lärarexamen 270 hp
Religionsvetenskap och lärande Examinator: Bodil Liljefors Persson Slutseminarium 2010-01-13 Handledare: Torsten Janson
3
FÖRORD
För min del är lärarutbildningen kommen till sin ända och jag vill passa på att tacka alla människor, vars stöd och uppmuntran har bidragit till att jag i dag kunnat författa mitt examensarbete. I skrivande stund vill jag gärna minnas och ärligt tacka mina lärare för deras pedagogiska uppmuntran och tro på mig.
Ett tack även till Torsten Janson, såsom varande handledare har bistått mig med upp-muntrande vägledning och konstruktiv kritik vid planeringen i examensarbetet. Jag vär-desätter högt hans vänliga och inspirerande bemötande under utbildningens gång. Slutligen skänker jag ett stort tack till mina informanter för deras tillmötesgående mot-tagande i exklusiva intervjuer. Med deras entusiastiska medverkan och fantastiska för-ståelse för vad jag vill undersöka och deras delaktighet har denna uppsats gått att genomföra med unika resultat.
Uppgiften har varit intressant och engagerande, dels för att jag fått tillfälle att utbyta idéer med mina kurskamrater och med mina informanter, med både skratt och skriv-kramp där emellan, dels för att jag fått ett nytt perspektiv på vad mellanförskap har för påverkan på identitetsbildandet hos andra generationens invandrare. Det mest givande med uppsatsen har varit att få ta del av något känslomässigt äkta och personligt i mötet med informanterna och att få tillfället att se fakta förvandlas till en mänsklig historia, varför det kändes extra viktigt för mig att slutresultatet blev bra och lockande för läsa-ren.
Jag hoppas att läsaren uppskattar mitt arbete!
Jag vill gärna tillägna detta examensarbete till viktiga personer i mitt liv; mina två kära söner som är min livskraft och till min mor som stöttat mig, stått ut med mig och uppmuntrat mig. Utan hennes stöd hade jag aldrig fått den tid jag behöver till att förverkliga mina drömmar i livet. Tack!
Lilian Borghol
5
SAMMANFATTNING
Syftet med denna studie är att undersöka och belysa om, och i så fall hur, invandrarbarn uppväxta i Sverige med rötter i muslimska länder, påverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrån detta. Frågorna jag valt för att uppnå syftet är: Vad innebär det för invandrarbarn med rötter i muslimska länder att växa upp i det svenska samhället? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med mus-limsk tradition i förhållande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan på bästa sätt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultat-analysen diskutera de olika faktorer som belyser problemställningen. Resultatet i denna studie påvisar att det förkommer speciella problem baserade på den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet påverkas av detta. Slutsatsen i denna studie är att mellan-förskapsbarn, framförallt de med muslimsk bakgrund genomgår större svårigheter i identitetsskapandet än etniskt svenska barn.
Nyckelord: Mellanförskap, identitet, ungdomar, invandrare, islam, skola Arbetets art: Lärarprogrammet: Religionsvetenskap och lärande,
270 högskolepoäng
Examinationsnivå: Examensarbete 15 högskolepoäng
Titel: ”Du får kalla mig för blatte” - En studie kring identitet och mellanförskap
Engelsk titel: “You may call me blatte” – A study about identity and be-tweenship
Författare: Lilian Borghol
Utbildning: Lärarutbildningen vid Malmö Högskola
Handledare: Torsten Janson
6
ABSTRACT
The purpose of this essay is to examine and illustrate, and furthermore, how immigrant children brought up in Sweden with roots from muslim countries, are affected by be-tweenship and how they create their identity through that. The questions I’ve choosen achieving the purpose are: What does it mean for immigrant children, with roots from muslim countries, to grow up in the swedish society? Are there any additional special elements for betweenship children with muslim tradition, in the identity making, com-pared to ethnic swedish children? How do betweenship children experience the dual ex-istence and their ethnic identity? How shall the schools, in the best manner, teach and provide the necessity for betweenship children with muslim tradition. The method I use to illustrate the purpose, is of a qualitative approach where the empirical material con-tains four interviews with betweenship children with muslim background. In order to discuss the different elements that illustrate the presentation of problems in the result analysis, I have scientific literature as foundation in the studies theoretical part. The re-sult of this research proves there are special problems based on the dual existence. Con-sequently, it has an affect on the identity making. The conclusion of this study inclines that betweenship children, especially with muslim background, experience more diffi-culties in the identity making than of ethnic swedish children.
Keywords: Betweenship, Identity, Youths, Immigrants, Islam, School Keyw
7
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING... ABSTRACT... FÖRORD ... 3 1. INLEDNING ... 9 1.1 Introduktion ... 10 1.2 Syfte ... 12 1.3 Frågeställningar ... 12 1.4 Målgrupp ... 12 1.5 Avgränsning ... 13 1.6 Disposition ... 13 2. BAKGRUND ... 15 2.1 Tidigare forskning ... 152.2 Identiteten i det globala samhället ... 17
2.3 Påverkar religion identitetsbyggandet? ... 20
2.4 Elever i mellanförskap av muslimsk tradition ... 22
3. TEORI-, METOD- OCH MATERIALDISKUSSION ... 26
3.1 Intervju ... 26
3.2 ”Mer än en metod” ... 27
3.3 Genomförande ... 30
3.4 Urval ... 32
3.5 Analys ... 32
3.5.1 Forskningens etiska övervägande och principer ... 33
3.5.2 Tillförlitlighet och trovärdighet ... 34
4. RESULTAT ... 36
4.1 Presentation av informanter ... 36
4.2 Språk ... 37
4.3 Tillhörighet ... 39
4.4 Kultur och tradition ... 41
4.5 Religion ... 43 4.6 Identitet ... 46 5. ANALYS ... 48 5.1 Resultatanalys ... 48 5.1.1 Språk ... 48 5.1.2 Tillhörighet ... 49
5.1.3 Kultur och tradition ... 51
5.1.4 Religion ... 51 5.1.5 Identitet ... 52 6. SLUTDISKUSSION ... 55 6.1 Vidare forskning ... 57 6.2 Slutord ... 57 7. KÄLLFÖRTECKNING ... 60 8. BILAGOR ... 63 8.1 Intervjuguide ... 63 8.1.1 Transkription av intervju - “Jasmin” ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8.1.2 Transkription av intervju - “Layla” ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8.1.3 Transkription av intervju - “Serkan” ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8.1.4 Transkription av intervju - “Safi” ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
9
1. INLEDNING
– Vad är det han säger? Vaddå, skojar han med mig? Vi kommer från aporna? Ingen chans att jag tror på det! Precis som dom förr i tiden var säker på att jorden var platt, har dom fel nu! Dumma svenskar, skulle Gud ha gjort fel först? Han skapade en apa och trodde den var perfekt men det visade sig att aporna behövde utvecklas och bli människor! Idioterna fat-tar ingenting! Gud gör inga misstag. Jag vet att Koranen är fullständig. Ingen människa hade kunnat skriva den för ingen människa kan veta alla de saker som står där. Och absolut inte på den tiden då Muhammed levde! Visst, det låter lite skumt att vi skulle komma från Adam och Eva, vadå? Hade deras barn sex med varandra? Varför blev vissa svarta, andra blå-ögda eller kineser? Men jag får inte tänka så här, det är haram att ens tänka tanken! Skulle jag inte tro på Adam och Eva, så skulle jag inte vara muslim längre, så jag måste tro.
– Skit, vi ska ha sexualkunskap nu! Ska jag gå ut eller sitta kvar? Pappa kommer bli galen om han får veta att jag pratat om såna saker! Men han kommer inte få reda på det, så jag sitter kvar. Men det är ändå pinsamt för Mostafa och Ahmed kommer att tycka att jag är en dålig tjej som är här. Å nej! Hoppas vi inte behöver öppna boken, pappa har ju rivit ut alla sidorna som handlade om sex! Kan jag få en annan bok? Pinsamt att säga till läraren att man inte får delta, att man inte ens får äga boken! Dess-utom, vill jag verkligen vara med?1
10
1.1 Introduktion
Dagens samhällspolitiska debatt präglas av begrepp som mångkulturalism, integration, globalisering, pluralism och internationell samverkan. Idag är det positivt att inte vara en i mängden utan särskilja sig från det vanliga eller det etablerade. Man talar nedsät-tande om ”Svenssonlivet” och skryter med utlandsresor eller att man praktiserar ash-tanga yoga eller har konverterat till buddhism. Stadsdelar i Malmö som har tidigare varit symboler för svenskhet är idag kryddade med thai-restauranger, falafel-vagnar och i varje trappa finns utländska namn.
I dagens samhälle, där svenskar och invandrare lever sida vid sida, alla påverkade av den smältdegel vi kallar ”det mångkulturella Sverige”, har orden identitet och, identi-tetskris, utanförskap och främlingsskap, integration och segregation, kulturmöten och kulturkrockar blivit en del av den vardagliga vokabulären. Oavsett bakgrund har alla människor samma behov av att höra till i det samhälle som de lever i. Vi är inte längre enbart en del av samhället, utan även individer. Det är inte längre självklart var man hör hemma, vilket yrke man ska välja och vilken roll man har i samhället.2 Vi uppmanas att
ifrågasätta vårt ursprung, religion, traditioner, kultur och att forma vår egen världsbild. Med detta följer en svårighet att identifiera sig med omgivningen; samhällsstrukturen försvagas samtidigt som friheten att välja livsstil och kultur innebär ett större ansvar för identitetsbyggandet. Dessutom intar vi fler roller i samhället än tidigare3, vi är inte
en-bart bonde eller lärarinna, mamma eller snickare, utan även kollega, socialdemokrat el-ler scientolog. Vi rör oss genom ett fel-lertal sociala fält och förväntas hitta vår roll i alla dessa. 4
Sökandet efter självidentitet är ett nytt fenomen i det postmoderna samhället, menar samhällsteoretikern Anthony Giddens i boken Modernitet och självidentitet.5 Andra
ge-nerationens invandrare, de som är födda i Sverige med en eller två utländska föräldrar
2
Castells, M. 2000: 94.
3 Castells, M. 2000: 20.
4 Bourdieau, P. 1991:10. Pierre Bourdieu beskriver sociala fält som en grupp människor som förenas genom ett
gemensamt intresse, en gemensam ekonomisk- eller kulturell status.
11 tillför ett nytt begrepp, mellanförskap. Ordet hänför sig till ett fenomen i dagens mång-kulturella samhälle som innebär en upplevelse av att befinna sig mellan flera kulturer, där andra generationens invandrare varken känner sig hemma i det svenska samhället eller i sina föräldrars kultur.6 Jag kommer att använda mig av begreppet mellanförskap
och ställa det i relation till två andra begrepp som varit frekventa de senaste åren: in-vandrare och utanförskap. Är det så att andra generationens ”inin-vandrare” verkligen är invandrare med tanke på att de är födda och uppväxta i Sverige? Frågan kan därför stäl-las: hur många generationer tar det att bli svensk? Begreppet utanförskap är paradoxalt, det är både för stort och samtidigt begränsat. Det rör inte bara invandrare utan även andra människor som står utanför samhället samt tar inte hänsyn till att man också kan befinna sig i svenska kulturen utan att fullständigt tillhöra den.
Om man har ett utseende som uppfattas som icke-svenskt eller har ett utländskt namn får man ofta frågan var man kommer ifrån. Denna fråga är en bekräftelse på att andra inte betraktar en som svensk. Det underlättar dessutom inte att bli kallad för svensk när man besöker en förälders hemland. Dessa barn kallar jag för mellanförskapsbarn i denna studie. De barn av en eller två utländska föräldrar som varkenbetecknar sig själva som helt svenska eller utländska. Mellanförskap är ett relativt nytt begrepp som beskriver invandrarnas situation, ett tillstånd mellan totalt utanförskap och full integration.7
Kan mellanförskapsbarns identitetsprocess vara mer komplicerad, på grund av att de le-ver i och mellan olika kulturer? Kompliceras identitetsprocessen än mer av eventuell re-ligionstillhörighet? Hur påverkas barnet om deras kulturella och religiösa bakgrund är islam, en religion som kan uppfattas som kontroversiell. Att jag i denna studie väljer att studera just mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund beror på att många invandra-re i Sverige har sina rötter i muslimska länder.
Många muslimska mellanförskapsbarn lever i två världar. De kämpar med att förstå var gränserna i respektive värld går och med att lära sig vad som är tillåtet och otillåtet i de båda världarna. Dessa barn blir ofta duktiga på att smälta in i båda miljöerna, men får
6 Tillgänglig: < http://www.mellanforskapet.se/Pages/nyheter/barn_i_mellanforskap/default.aspx > (2009-12-04,
kl 13.40)
12 samtidigt problem med att deras självbild är splittrad.8 Denna studie kan vara av
in-tresse för att skapa medvetenhet bland pedagoger för att möta och vägleda mellanförs-kapsbarns identitetsutveckling.
Skolan är en central mötesplats där olika individer och grupper, kulturer och traditioner, ideologier och religioner träffas. Frågan man kan ställa sig är hur skolan och dess peda-gogik hanterar dessa identitetsfrågor. Evenshaug & Hallen skriver i boken Barn – och ungdomspsykologi om hur viktigt det är att skolledningen klart uttalar vilka mål som bör gälla för sociala attityder och handlingar, samt att det finns tydliga krav och förvänt-ningar. I LpO-94 står det att ”skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där”. 9 Detta är
tydliga direktiv på hur tolerans och mångkultur ska vara en naturlig del för att uppnå målet att vara en skola för alla.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka och belysa om, och i så fall hur, invandrarbarn uppväxta i Sverige med rötter i muslimska länder, påverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrån detta.
1.3 Frågeställningar
1. Vad kan det innebära för invandrarbarn med rötter i muslimska länder att växa upp i det svenska samhället?
2. Vilka speciella faktorer tillkommer i identitetsbildandet för mellanförskapsbarn med muslimsk tradition i förhållande till etniskt svenska barn?
3. Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet?
4. Hur ska skolan på bästa sätt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mel-lanförskapsbarn med muslimsk tradition?
1.4 Målgrupp
8
Hwang, P. & Frisén, A. 2006:73.
13 Uppsatsen riktar sig primärt till pedagoger och övriga medarbetare inom skolväsendet. Detta för att ämnet dels ligger till grund för uppfyllande av framtagna läroplaner dels för att ämnet är nytt men avgörande för förståelsen av identitetsbildning bland andra gene-rationens invandrare med muslimsk tradition. Sekundärt kan studien även vara av in-tresse för de människor som representerar den andra generationens invandrare med muslimsk tradition.
1.5 Avgränsning
I denna studie har jag valt att avgränsa mig till en undersökning kring invandrarbarn i Sverige med muslimsk bakgrund, de som jag benämner som mellanförskapsbarn, ur ett nutidsperspektiv.
Jag har valt att enbart utgå ifrån de mellanförskapsbarn som har muslimsk bakgrund. Detta eftersom det är en pågående debatt, dels om det mångkulturella och mångreligiösa samhället, dels om utanförskap och diskussioner kring barns skolgång.
Anledningen till att jag har valt att inte intervjua lärare är att jag anser att detta inte kan rymmas inom ramen för detta examensarbete. Jag har istället valt att intervjua ungdo-mar med rötter i muslimska länder för att få en större insyn i deras identitetsskapande.
1.6 Disposition
Studien är uppdelad i fem kapitel. I det inledande kapitlet presenteras introduktionen till studien, bakgrunden till problemställningen, dess syfte, frågeställningar och av-gränsningar samt vem uppsatsen möjligtvis kan riktas till.
Kapitel två består av tidigare forskning och en teoretisk bakgrund som innehåller veten-skapliga litteraturavsnitt som berör ämnet som jag ska arbeta med. Teori-, metod och materialdiskussionen presenteras i kapitel tre som beskriver och förklarar vilka meto-der som används i arbetet, det vill säga tillvägagångssätt för att besvara studiens fråge-ställningar. Denna del innefattar även urvalsgruppen, etiska överväganden och tillförlit-lighet kring intervjuerna.
14 I kapitel fyra och fem innehåller uppsatsens väsentligaste del, nämligen det empiriska materialet, resultatet av mina intervjuer, tillämpningar av teorier och egna analyser, slutdiskussion och förslag för vidare forskning samt slutord.
15
2. BAKGRUND
Följande kapitel kommer att innehålla ett urval av den tidigare forskning som jag anser vara av relevans för denna studie. Mitt urval av vetenskapligt material som behandlas här kommer delas in i fyra avsnitt. I den första delen kommer tidigare forskning presen-teras och vidare identitet och dess komplexitet, språkets och religionens påverkan på identitetsskapandet och mellanförskap samt belysa skolan, dess läroplaner och den mul-tikulturella påverkan på mellanförskapsbarn.
2.1 Tidigare forskning
Den växande utvecklingen i det svenska mångkulturella samhället har lett till att det finns ofantliga studier och forskningar kring mångkultur, religioner i Sverige, utanför-skap, främlingsutanför-skap, etnicitet och identitetsskapande kopplat till den sociala aspekten. Merparten av den forskning som finns är väl dokumenterad och offentlig diskussion kring ämnet kopplat till religion är vanligt.
Med detta examensarbete har jag insett att flertalet författare och forskare tagit upp frå-gorna ifrån olika perspektiv, det mest relevanta i denna studie, forskning kring ungdo-mar av invandrarbakgrund och deras livsvillkor i det svenska samhället. Dock är be-greppet mellanförskap nytt i förhållande till de mer kända begreppen utanförskap och främlingsskap. Jag har valt att begränsa mig till vetenskaplig forskning för att på så sätt ta fram information som har vetenskaplig tyngd, till skillnad från lösa åsikter som förs fram på en del internetsidor och tidningar.
Två forskare som studerat identitet i samband med samhällets utveckling är sociologen Manuel Castells och samhällsteoretikern Anthony Giddens. Den förstnämnde diskuterar i boken Identitetens makt svårigheter kring identitetsbyggande i det nya informationella samhället och ger förklaringar till att övergången har lett till en problematik där indivi-den i samhället känner sig vilsen och diskuterar bland annat religionens roll som en sä-kerhet i identitetsbyggandet och språket som en maktfaktor.10 Giddens klarlägger i
16 ken Modernitet och självidentitet teorier kring liknade fenomen och diskuterar sökandet efter självidentiet i det postmoderna samhället.11
En forskare som diskuterar identitetsbyggande i samband med religion och kultur är Universitetslektor Erica Appelros, teologie doktor och prefekt för Centrum för teologi och religionsvetenskap. Hon har skrivit en artikel i Kvinnovetenskaplig tidskrift, som be-handlar ämnet ”Religion och intersektionalitet”. 12
Vidare belyser Jonas Otterbeck,filosofie doktor i islamologi, i boken Islam, muslimer och
den svenska skolan vikten av att skapa förståelse för elever med muslimsk tro, att syn-liggöra de faktorer som kan vara ett problem i en mångkulturell svensk skola. Boken är menad som en handledning för lärare i deras kontakt med muslimska elever och deras föräldrar, men även för muslimer som har med det svenska skolväsendet att göra.
Jonas Stier, lektor i sociologi har en gjort gedigna forskningar kring identitet, etnicitet, invandring, interkulturalitet och internationaliseringen av den högre utbildningen. I bo-ken Kulturmöten – En introduktion till interkulturella studier presenterar undersök-ningar kring kultur på samhälls- grupp och individnivå. Han introducerar grundtankar kring interkulturellt utbyte i samhället där bland annat språk, kommunikation, stereo-typer, fördomar, etnocentrism, främlingsfientlighet och rasism behandlas i studien. Nima Sanandaji, författare till boken Mellanförskap – mellan utanförskap och integration, mellan hinder och möjligheter doktorerar vid Kungliga Tekniska högskolan samt tidigare forskat vid Chalmers och Cambridge universitet. Han arbetar med opinionsbildning för allmänborgliga idéer och har skrivit ett stort antal opinionsartiklar som för stora tid-ningar såsom Wall Street Journal, The Guardian, Aftonbladet och Dagens industri. Boken är en studie kring svensk integrationspolitik och ger förlag på hur svensk integrations-politiken skulle tänkas bli bättre. Denna bok är nyutgiven och precis kommit ut i bok-handlarna samt är den enda vetenskapliga studien som gjorts som innefattar begreppet mellanförskap.
11
Castells, M. 2000: 94.
17 Eftersom mitt empiriska material består av intervjuer har jag studerat Kvalitativa inter-vjuer av Jan Trost, filosofie doktor och professor i sociologi och socialpsykologi vid Upp-sala universitet hur man genomför kvalitativa intervjuer och vad man bör tänka på bland annat när det kommer till etik, urvalsprinciper, reliabilitet och validitet. Boken vänder sig till främst till studerande vid universitet, högskola och grund- och forsk-ningsutbildning.
Torsten Thurén, docent och universitetslektor vid institutionen för journalistik och kommunikation vid Stockholms universitet, har belyst olika problemställningar vid an-vändning av muntliga källor. I boken Källkritik beskrivs grunderna i källkritisk analys där han tagit upp som exempel typiska fall ur historien och journalistiken. Källkritisk metod används vid granskning för att studera om innehållet en källa är sant eller inte el-ler ens av relevants för att besvara den problemställningen som studeras.Han förklarar i boken att forskaren måste vara införstådd med att resultatet varken är ”säkert eller full-ständigt. Tolkningar är alltid provisoriska.”13 Denna bok, med förklaring av källkritiska
metoder, är ett effektivt instrument vid granskning av utsagor och dokumentationer, framför allt inför examensskrivandet. Muntlig historia har dock kraftigt kritiserats och åtskilliga historiker anser att muntliga källor är icke-källor. Malin Thor, universi-tetslektor i historiska studier med inriktning mot muntlig historia skriver i Oral history 1 att kritikerna menar att de klassiska källkritiska kraven på äkthet, närhet, oberoende och tendensfrihet tycks vara svåra att kombinera med muntliga källor.14
2.2 Identiteten i det globala samhället
Inom ett århundrade har det skett enorma förändringar i samhällssystemen och den ökande industrialiseringen har lett till ekonomiska, kulturella och demografiska föränd-ringar. Manuel Castells, sociolog, menar i boken Identitetens makt att övergången till det informationella samhället har lett till att världen upplevs som kaotisk. Tidigare genera-tioner hade en samling absoluta sanningar att luta sig på. Modernister såsom Max Weber
13
Thurén, T, 1986:109.
18 och Brian Turner menade att det fanns fasta värden och absoluta sanningar, att Gud var källa till allt och att människans, även individens liv var predestinerat.15
Postmodernisterna kännetecknas av en skeptisk världsbild, ifrågasättande av dessa san-ningar och världsbild samt en stark tilltro till förnuftet och rationellt tänkande. Istället för svart och vitt fanns nu en mängd gråzoner som skulle utforskas och utvärderas. I samband med att grundsynen på samhällets ordning förändras sker också en förändring i hur man ser på den enskilda människan.16 Sökandet efter självidentitet har satts i
stör-re fokus i det postmoderna samhället, menar samhällsteostör-retikern Anthony Giddens i boken Modernitet och självidentitet. 17
Efter kvinnans frigörelse och uppbyggnaden av det svenska folkhemmet uppstår be-grepp såsom kärnfamiljen, släkter och familjer splittras och var och en förväntas klara sig själva. Kvinnor och män blir lönearbetare och barnen skickas till dagis. När inte släk-ten längre finns i närhesläk-ten, står individen själv och traditioner, riter och kulturer luckras sakta upp, förändras eller till och med försvinner. Den gemenskap och sammanhållning som tidigare utgjorts av familjen eller byn är för många inte längre existerande.18 Krig,
svält, ekonomiska kriser, arbetslöshet och öppnare gränser har lett till ökad migration och mångkulturella samhällen, men även till en känsla av rotlöshet och utanförskap. Vis-sa vänder sig till religion för att hitta en identitet och Vis-sammanhållning. För några leder detta till att religionen blir den enda säkerheten, den enda sanningen och därmed följer fanatism.19
Den informationstekniska revolutionen har gett oss datorer och tillgång till Internet samt ett globalt nätverk som nästan har tagit över den vägledande och identitetsbyg-gande roll som familjen och den närmaste omgivningen haft tidigare. Massmedias bety-delse har ökat och dikterar för många hur de ska bete sig, se ut och tänka. Det finns när-mast ett tvång att beskriva sin identitet, att sätta namn och ord på den, vilket kan
15 Heelas. S. 1998:19ff. 16 Giddens, A. 1991:47 17 Giddens, A. 1991:94. 18 Giddens, A. 1991:94. 19 Castells, M. 2000: 32ff.
19 vas som en stressfaktor för många. Andra känner sig förlorade i nätverkssamhället, osynliggjorda eller bortglömda i den ström av information som nu sköljer över oss. 20
Ett samhällsfenomen som förknippas med sociala och kulturella relationer och en väg in i ett samhälle eller en grupp och dess kultur är att lära sig ett språk innebär inte bara att tala och förstå begrepp utan även att till viss del införliva ett sätt att tänka och handla.21
Manuel Castells diskuterar hur viktigt språket är i en tid då samhörighet inte längre självklart kommer ur att bo inom ett visst geografiskt område, att ofantliga migrations-strömmar och ett mångkulturellt samhälle gör att folk finner en förstärkt känsla av ge-menskap i att dela samma språk: ”Språket […] är ett grundläggande attribut för själver-kännande och för upprättandet av osynlig nationell gräns som är mindre godtycklig än territorialitet och mindre utestängande än etnicitet.” 22 Detta argument stärks av Gunilla
Ladberg, filosofie doktor, pedagog författare av boken Skolans språk och barnets där hon diskuterar språkets betydelse och att om barn inte talar bra svenska ligger automatiskt i underläge.23 Vidare diskuterar författarna till boken En bra svenska som belyser att
språk är makt, ett samhällsfenomen som förknippas med sociala och kulturella relatio-ner och en väg in i ett samhälle eller en grupp och dess kultur.Att lära sig ett språk inne-bär inte bara att tala och förstå begrepp utan även att till viss del införliva ett sätt att tänka och handla. 24
Castells refererar till provinsen Catalunya i Spanien och påpekar att medborgarskap och nationalitet inte är samma sak, utan vad som har betydelse är vad man känner sig som, katalansk eller spansk, libanes eller svensk.25 Det innebär dock att individen bör hitta
något att identifiera sig med. Om identiteten sitter i språket. Man är tvungen att hitta en egen väg till själverkännande av sin nationalitet och identitet.26
20 Castells, M. 2000: 20ff. 21 Castells, M. 2000: 20ff. 22 Castells, M. 2000:65ff. 23 Ladberg, G.2000:156f. 24 Sjögren, A. Et al. 2000:10. 25 Castells, M. 2000: 59ff. 26 Castells, M. 2000: 59ff.
20 Enligt Stier kräver ett effektivt interkulturellt utbyte ”öppenhet, nyfikenhet och förstå-else för andra kulturer, men likafullt för den egna kulturen.”27 Det innebär att man måste
ha kunskap om andra kulturer, men också se med kritiska ögon på sig själv.. Kompetens innebär i detta fall att inte bara lära sig om den andre, utan även om sig själv.
Interkulturell kompetens avser de färdigheter och kunskaper som en indi-vid sannolikt behöver för att kunna fungera i och för att kunna bemästra ett kulturmöte. En interkulturellt kompetent person är, med andra ord, en som lyckas undvika alltför stora missförstånd eller konflikter i möte med
män-niskor från andra kulturer.28
Det finns kulturella skillnader mellan folk och ofta är de inte tydliga kanske därför svå-rare att få grepp om. Vissa handlingar eller uttryck kan verka välkända men visar sig be-tyda motsatsen till det man trodde.
Innan man kan tala om god interkulturell kompetens bör man ha lärt sig något om den diskurs som omger interkulturalism, mångfald och etnicitet. Stier kallar detta diskursiv kompetens och påpekar att det finns brister i diskussionen. Han menar att det sällan ta-las om att människor faktiskt har ett antal behov som är likartade men däremot alltför ofta om skillnader mellan människor. Det tas gärna för givet att kulturmöten innebär problem, men detta är ingen självklarhet. Det är inte ovanligt att kulturskillnader blir förklaring till sociala problem och att man struntar i att söka andra förklaringar.29
2.3 Påverkar religion identitetsbyggandet?
Universitetslektor Erica Appelros har skrivit en artikel i Kvinnovetenskaplig tidskrift30,
som behandlar ämnet ”Religion och intersektionalitet”. Hon lanserar begreppet religiös proximitet31 för att öppna för en vidare diskussion kring temat intersektionalitet32. När
27 Stier, J. 2004:139. 28 Stier, J. 2004:139. 29 Stier, J. 2004: 149. 30
Appelros, E. ”Religion och intersektionalitet” i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2005:2-3, s. 69-80.
31 Tillgänglig: < http://dictionary.reference.com/search?q=proximity > (2009-12-31, kl 12.43). betyder närhet, i
närheten av. Eng. Proximity - the property of being close together or the region close around a person or thing or
a Gestalt principle of organization holding that (other things being equal) objects or events that are near to one another (in space or time) are perceived as belonging together as a unit.
21 man vanligen talar om intersektionalitet, i den mån det görs, handlar det oftast om be-greppen ras, klass, genus och sexuell läggning samt deras inbördes relation. För en de-taljerad och rättvisande analys av varje enskild situation brukar hänsyn tas även till ål-der, nationalitet, yrke eller religion. Erica Appelros menar att det dock saknas en dimen-sion i diskusdimen-sionen och att denna är frågan om religion.33
Religion och kultur är i många fall inte valbara och går inte att separera men påverkar vår identitetsbyggnad. Det finns kritiker som påstår att religion inte är oundviklig på samma sätt som de övriga begreppen; ras, klass, genus och sexuell läggning och något var och en väljer själv, men Appelros tillbakavisar detta och påstår att religion är kultu-rellt betingad och därför oundviklig samt i högsta grad relevant.34
För att analysera situationer och tankesätt utifrån intersektionellt perspektiv använder sig Appelros av Lynn Webers sex analyskategorier i vilka ovanstående begrepp sägs vara komplexa, ha stor genomslagskraft, vara föränderliga, beständiga, allvarliga och hierar-kiska. Vanligen väljer man göra en begränsad analys av maktrelationer i en viss situa-tion, för att finna en balans mellan en ökad komplexitet och hanterbar diskussion. Ap-pelros menar att man oftast analyserar två till fyra element och att ”en del av uppgiften är att välja ut de dimensioner som är de mest relevanta”.35
Med begreppet religiös proximitet menar Erica Appelros:
”en närhetsprincip, där gud/gudarna/den gudomliga viljan eller läran står i centrum. Det kan handla om att ha mer eller mindre tillgång till den gudomliga auktoriteten, att ha kommit en längre eller kortare bit på den andliga vägen, att ha större eller mindre rätt att uttolka de gudom-liga skrifterna, eller att ha mer eller mindre insikt i den gudomgudom-liga viljan.
Närhetsprincipen implicerar en hierarkisk uppbyggnad.”36
32 är ett analytiskt begrepp som strävar efter synliggöra hur olika maktordningar är sammanflätade på olika
ni-våer. Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om
identi-tetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionsduglighet och etnicitet.
33 Appelros, E. 2005:2-3, s. 69. 34 Appelros, E. 2005:2-3, s. 70f. 35
Appelros, E. 2005:2-3, s. 69.
22 Författaren anser att denna hierarki finns omkring oss och är starkt sammanbunden med vårt sociala liv och tankesätt. Hon tar upp Vatikanen som exempel. Hon menar att katoliker har kunnat samarbeta med muslimer i ”kampen för moral”, eftersom de anser att de som tror på Gud åtminstone är bättre än de som inte är troende. Med andra ord anser Vatikanen att muslimer har en högre grad av religiös proximitet än de ickereli-giösa.37 Hon definierar grader av närhet, religiös proximitet, som ”olika rätt att
auktori-tativt tolka heliga skrifter och olika grader av gudskunskap, andlig mognad, andlighet, fromhet, eller stadier i uppnåendet av nirvana”.38
2.4 Elever i mellanförskap av muslimsk tradition
Mellanförskap är ett relativt nytt begrepp, som ännu inte finns med i det e med i Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, som beskriver invandrarnas situation; ett till-stånd mellan total utanförskap och full integration. ”Mellanförskap kan vara valet mellan utanförskap och full assimilation, alltså deltagande i samhällslivet utifrån invandrarnas egna villkor.” 39 Invandrarnas situation är präglad av utanförskap men i många fall är det
mer relevant att använda sig av begreppet mellanförskap då det är vanligt att många in-vandare integrerar sig i det svenska samhället och lyckas att undkomma ett utanför-skap.40
Laid Bouakaz, filosofie doktor vid lärarutbildningen, hävdar i studien Parental involve-ment in school: what hinders and what promotes parental involveinvolve-ment in an urban school att många invandrarbarn lider av dubbel ensamhet, med detta menar han att barnen har med sig värdefull kunskap hemifrån, som inte tas tillvara på i skolan eftersom den är alltför kulturspecifik. På motsvarande sätt kan barnen inte dela med sig av det de lär sig i skolan om Sverige, dess historia och kultur eftersom föräldrarna saknar kunskap om det svenska samhället och inte kan diskutera denna med barnen och inte kan gå in i dis-kussion med barnen. För barnen innebär det att de står ensamma om sin kunskap, både i skolan och hemma, en dubbel ensamhet. Bouakaz menar att den dubbla ensamheten 37 Appelros, E. 2005:73. 38 Appelros, E. 2005:73. 39 Sanandaji, N. 2009:12. 40Sanandaji, N. 2009:12.
23 betyder också att invandrarbarn och ungdomar ofta befinner sig i en ständig kamp för att hitta balans mellan hemmet med stark bundenhet till hemlandstraditioner och de krav som det nya samhället ställer på dem.41 Elevens uppfattning om vad som är
nor-malt har skapats i hemmet, men i mötet med skolan utmanas denna av andra normalite-ter. Det som anses vara normalt i hemmet ifrågasätts och utmanas ibland utifrån, vilket leder till att eleven tvivlar på sina värderingar, vilket i sin tur kan leda till en identitets-kris. Islam förknippas ofta med fanatism och terrorism, vilket kan innebära att eleven får brottas med sin självbild.42 Samhället har ett ansvar att tillåta de som har viljan, kraften
och förutsättningarna för att integreras att bli en del av folket de lever bland. Detta är svart att åstadkomma i verkligheten, kanske på grund av en rädsla för det okända. Ofta väljer man att definiera invandrare som en enda kulturell grupp, annorlunda och osvenska. 43 Illman och Nynäs talar i boken Kultur, människa, möte om den ”andre”, som
kan representera antingen det annorlunda och spännande eller det främmande och skrämmande.44 Vi har alla förutfattade meningar och fördomar och dras till eller
av-skräcks ifrån det som för oss är okänt.
I ett komplext samspel mellan individen och dess omgivning skapas identitet utifrån bio-logiska, psykologiska och sociala aspekter. Identitet, utifrån den sociala aspekten kan vi-dare definieras utifrån; kulturell, etnisk eller nationell tillhörighet.45
”Identitetsbyggande är ett givande och tagande. Identitet formas utifrån individens egenskaper och handlingar, men också i samspel med omgiv-ningens uppfattning av personen och den ”spegelbild” som skickas
till-baka samt det mottagande personen ger den.”46
Stier resonerar på samma sätt och menar även att det är när individen ifrågasätts, som identifikationen först får betydelse när det ställs i kontrast med något annat.47 Sven G.
Hartman, professor i pedagogik, menar att barn ställer frågor om livet för att bygga upp
41 Bouakaz. L. 2007:19. 42 Otterbeck, J. 2000:100ff. 43
Stier, J. 2004:147.
44 Illman, R. och Nynäs, P. 2006:98 45 Hwang, P. & Frisén, A. 2006:19. 46
Nader. A. (Red)1998:25.
24 sin livstolkning48. Barn och ungdomar har behov av att förstå sin omgivning och söker
därför meningsfulla bilder av livet. Hon vet inte vem hon är eller vem han ska bli. Hart-man menar att barn som lever i en hård tillvaro är mindre välvilligt inställda till sin om-givning49. Författaren Göran Larsson diskuterar i kapitlet Att vara ung och muslim i
Sve-rige i boken Talande tro vikten av att uppmärksamma ungdomars syn på religion och re-ligiositet och att i samband med detta motverka fördomar kring olika religioner.50 Han
menar faktumet många unga muslimer upplever en konflikt mellan förväntningar och krav från det svenska samhället och från den muslimska traditionen. Det innebär ofta att dessa ungdomar känner sig osäkra på sin egen plats i samhället och många hamnar i en identitetskris.51 Det finns bristande kunskaper om islam i det svenska samhället, vilket
leder till växande fördomar och främlingsrädsla. Unga muslimer märker av detta och känner ett utanförskap eller främlingskap som ofta ytterligare spär på klyftorna mellan dem själva och det svenska samhället. Lösningen blir för många att antingen bli mer muslim eller att lämna islam för att passa in i samhället. 52 Jonas Otterbeck filosofie
dok-tor i islamologi diskuterar i boken Islam, muslimer och den svenska skolan vikten av att skapa förståelse för elever med muslimsk tro, att synliggöra de faktorer som kan vara ett problem i en mångkulturell svensk skola. Boken är menad som en handledning för lära-re i deras kontakt med muslimska elever och deras föräldrar, men även för muslimer som har med det svenska skolväsendet att göra. Otterbeck tar fasta på hur viktigt det är att se verkligheten som den är och inte bygga sin uppfattning kring fördomar och osä-kerhet. Han förespråkar öppen kommunikation och samspel mellan lärare, elever och deras föräldrar. 53
Det finns ett antal faktorer som påverkar elevens utveckling och lärande, och olika kon-kreta förslag på hur lärare kan få kunskap om dessa påverkansfaktorer. Lärarens och skolans roll är att:
”bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin om-värld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för
48 Almén et. Al. 2002:70. 49Almén et. Al. 2002:59. 50 Sanandaji, N. 2009:13. 51 Larsson, G. 2003:67. 52
Larsson, G. 2003:70.
25 den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens
erfarenhe-ter, intressen, behov och åsikter”.54
Lärare skapar eller förstärker intresset för skola och olika ämnen genom olika undervis-nings metoder som når barnens alla sinnen. Skolledningen bör klart uttala vilka mål som ska gälla för sociala attityder och handlingar, samt att det finns tydliga krav och förvänt-ningar. De poängterar dock att det psykologiska klimatet i klassrummet utan tvekan är präglat av lärarens attityder och handlingar. Kemi mellan lärare och elev avgör ofta hur motiverad eleven är i sitt skolarbete och en bra lärare främjar elevens utveckling, medan en sämre lärare kan försämra eller i värsta fall stoppa densamma. 55
I Inledning till etiken beskrivs möjliga förklaringar till identitetskriser Erik H. Erikson, psykolog, har en teori om dygd, som handlar om ”en inneboende styrka eller kraft hos människan, som hjälper henne att leva sitt liv på ett fruktbart sätt”.Det finns enligt Erik-son fem dygder under barn- och ungdomsåren, alla beroende av varandra, och om någon av dessa dygder inte utvecklas kan det innebära en störning i personlighetsutveckling-en.56
Den första dygden är hoppet, som baseras på tilliten till föräldrar och en god och varak-tig omgivning. Den andra är viljan vilket innebär förmågan att ta egna initiativ och inte förlamas av misslyckanden utan utveckla ett ansvarigt sätt att välja. Den tredje är mål-medvetenhet, att komma fram till en målsättning och förverkliga denna. Nästa dygd, en-ligt Erikson, är kompetens. I denna fas utvecklas lusten att göra och klara av att göra sa-ker. Glädjen att lyckas med något ger ett fortsatt intresse att lära. Den femte dygden kal-lade Erikson trohet, och han menar att i denna fas utvecklas individens moral och värde-ringar. Dessa ligger till grund för en stabil identitetsbildning. Trohet innebär att vara lo-jal mot något som man själv valt. Eftersom Erikson menar att alla dygderna är beroende av varandra och de som inte till fullo har utvecklat de fem dygderna genomgår därför en identitetskris. 57
54 Läroplan (Lpfö 98).
55 Evenshaug, O. & Hallen, D. 1992:283. 56
Collste. G. 1996:69.
26
3. TEORI-, METOD- OCH MATERIALDISKUSSION
I detta avsnitt kommer jag att presentera vilken metod jag använt mig av, intervjuform, urvalsgrupp, tillvägagångssätt, analys samt etik och tillförlitlighet. Jag har i min under-sökning använt mig av olika datainsamlingsmetoder, dels en intervju och dels av veten-skaplig forskning. Jag kommer i det följande att presentera och diskutera de olika meto-derna.
3.1 Intervju
All forskning kan beskrivas som en tolkande verksamhet, eftersom den som forskar har tidigare erfarenheter och kunskaper som ligger grund till dennes livsåskådning och följ-aktligen även för dennes tankar och förmåga att resonera eller analysera. Faktorer så-som kultur, ideologi och språk bildar alltså ett ramverk för hur informationen tolkas. Forskaren samlar material till sin vetenskapliga studie och hur denna insamling går till är beroende av vilket syfte forskaren har med sitt arbete. I studien använder jag mig av kvalitativa metoder, intervju med två elever med muslimsk bakgrund, födda i Sverige, för att få en bred bild av hur mellanförskapet gestaltar sig i det svenska samhället. Kvantita-tiva metoder är ofta förbundna med att sammanställa statistik, att räkna eller mäta, me-dan kvalitativa metoder förutsätter en vilja att förstå och tolka människors resonemang eller reaktioner, att särskilja eller urskilja handlingsmönster. En kombination av de båda är vanlig.58 Jan Trost förtydligar i boken Kvalitativa intervjuer:
Om frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt så skall man göra en kvantitativ studie. Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller hitta mönster så skall man göra en kvalitativ
studie.59
Trost belyser att skillnaden metoderna emellan är kanske framför allt att den som an-vänder sig av en kvalitativ metod söker förståelse snarare än fakta.60
58 Trost, J. 2009:7ff. 59
Trost, J. 2009:14
27
3.2 ”Mer än en metod”
Paul Thompson, känd företrädare för muntlig historia, som även kallas för oral history, påstår att Sverige är ett av de länder där muntlig historia fått genomslag och blivit ac-cepterat forskningsområde61. Det utmärkande för muntlig historia är hur källmaterialet
skapats, alltså genom insamling av empiriskt material och bevaring av historisk information
i samspel mellan forskaren och människorna som varit delaktig i händelserna.62Muntlig
hi-storia har dock kraftigt kritiserats och åtskilliga historiker anser att muntliga källor är icke-källor. Malin Thor skriver i Oral history 1 att kritikerna menar att de klassiska käll-kritiska kraven på äkthet, närhet, oberoende och tendensfrihet tycks vara svåra att kombinera med muntliga källor.63
Thor undersöker relationen mellan skriftliga och muntliga källor i sin artikel om källkri-tik och Oral History: ”Inom Oral History är skapelseprocessen uppenbar genom att nå-gon berättar något för nånå-gon i ett bestämt syfte. Detta gäller också för skriftliga källor, även om det inte alltid är lika klart i vilket syfte och vem som är avsändare, mottagare och publik”.64 Enligt detta resonemang borde en muntlig källa kunna anses vara
histo-risk, på samma villkor som en skriftlig, förutsatt att den uppfyller de källkritiska kra-ven.65 Torsten Thurén har belyst olika problemställningar vid användning av muntliga
källor och jag vidtog vissa åtgärder när jag förberedde intervjuerna.Han förklarar i bo-ken Källkritik att för att kunna tolka vilbo-ken innebörd händelser har ”fordras en kombina-tion av intellektuell kunskap och empati”.66 Forskaren måste dock vara införstådd med
att resultatet varken är ”säkert eller fullständigt. Tolkningar är alltid provisoriska.”67
Thurén konstaterar att ”ord och uttryck kan alltså betyda olika saker i olika kulturella sammanhang och under olika tider”68, varför tolkningen måste grundas i en kunskap om
ordens betydelse i olika kontexter.
61 Thor, M. 2001:326.
62 Hansson, L. & Thor M. (red) 2006:7. 63 Hansson, L. & Thor M. (red) 2006:5. 64
Hansson, L. & Thor M. (red) 2006:7.
65 Hansson, L. & Thor M. (red) 2006:44f. 66 Thurén, T. 2007:108f.
67
Thurén, T. 2007:109.
28 Ett flertal historiker diskuterar själva begreppet oral history och menar att det är både missvisande och alltför snävt för att beskriva dess innehåll. Thor förstår kritiken efter-som begreppet både syftar till vad historikerna hör, det vill säga de muntliga källorna och till vad historikerna gör, det vill säga skriver utifrån dessa källor.69 I artikeln Oral
history – mer än en metod diskuterar Thor muntlig historieskrivning som metod, per-spektiv, teori och källmaterial. Hon menar att oral history är en kombination av alla des-sa definitioner, att källmaterial, metod och teoretiska perspektiv hänger des-samman och vi-sar på långtgående tendenser.
”Det jag vill framhålla är att oral history är mer än en metod. [O]ral history innebär ett kommunikativt perspektiv som […] uppmärksammar relationer mellan det som kan kallas ”muntligt” och ”skriftligt” […] För det andra anser jag att oral history har ett kritiskt perspektiv, som ifrågasätter den dominerande historieskrivningen och tolkningen av de traditionella källorna, men som också självkritiskt reflekterar över forskningens egna maktspel […] Oral history är framförallt ett medvetet teoretiskt
och metodiskt val att arbeta med och förmedla historia på.”70
Thor påpekar vidare att oral history prioriterar nya forskningsområden och problem-formuleringar och är i västvärlden inriktad på att lyfta fram den ’glömda historien’. Hon menar att tidigare forskning centrerats kring kungafamiljer, krig, adel, eller den så kal-lade ’stora historien’, medan oral history ger utrymme för grupper som tidigare inte an-setts intressanta nog att studera, såsom homosexuella, etniska minoriteter, kvinnor och arbetare.71 Trots att man i Sverige är relativt positivt inställd till oral history menar Thor
att alltför få forskare tar hänsyn till det som sker när materialet samlas in, hur mötet mellan intervjuaren och informanten påverkar de båda.72 Ofta är det ju fråga om en
in-tervjusituation och i en sådan finns flera faktorer som kan påverka källmaterialet, så-som:
”forskarens kunskapsmål och frågor, den utfrågades vilja och förmåga att berätta om sina erfarenheter, […] intressen att presentera sig själv på ett visst sätt och förklara eller rättfärdiga sina handlingar. Dessutom 69 Thor, M. 2001:330f. 70 Thor, M. 2001:333. 71 Thor, M. 2001:325ff. 72 Thor, M. 2001:338.
29 verkas intervjun naturligtvis av den relation som intervjuaren och den
intervjuade etablerar under intervjuns gång.”73
Malin Thor nämner att det är vanligt att den intervjuade till exempel blir nervös av att intervjuaren använder sig av en bandspelare/diktafon och menar att intervjuarens sin-nesstämning bör tas i beaktning när man sammanställer resultaten.74 Torsten Thurén
påpekar att minnet av en händelse påverkas över tid, att glömskekurvan kan vara kraftig beroende på typen av händelse, omständighet kring denna, vem som minns och varför. 75
Han påminner dessutom om att olika ögonvittnen kan lämna olika, vad de uppfattar som sanna, versioner av samma händelse.76 Faktorer som dessa gör att historikern kan få
dels en bred bild av det som inträffat, dels en något diffus uppfattning om sanningsgra-den i källmaterialet.
All forskning är beroende av pålitliga källor och alla forskare är därför nödda till att kri-tiskt, strukturerat och metodiskt granska dessa. Torsten Thurén nämner i boken Källkri-tik de källkritiska principerna, det vill säga att en historisk källa ska uppfylla krav på äkthet, tidssamband77, oberoende och tendensfrihet. 78 Inom källkritiken skiljer man
mellan kvarlevor och berättande källor och av dessa anses kvarlevorna vara de bästa ef-tersom de är ”direkta spår efter de händelser man vill undersöka”79 och egentligen bara
behöver uppfylla kravet äkthet. En berättande källa kan vara en intervju med ett ögon-vittne, en dagbok eller liknande och alla ovan nämnda kriterier bör uppfyllas.80 Knut
Kjeldstadli får representera majoriteten av historiker när han beskriver källgranskning med hjälp av fyra frågor: hur var eller inte var något, vem gjorde vad, var och när?81
Thu-rén påpekar att källkritiken är begränsad till människor och deras aktiviteter och sär-skilt relevant för två yrkesgrupper: forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, samt journalister.82
73
Thor, M. 2001:335.
74 Thor, M. & Hansson, L. 2003:44f. 75 Thurén, T. 2007:30.
76 Thurén, T. 2007:34f.
77 Malin Thor använder istället uttrycket ’närhet’. 78 Thurén, T. 2007:13. 79 Thurén, T. 1986:70. 80 Thurén, T. 1986:72. 81 Kjeldstadli, K. 1998:163. 82 Thurén, T. 2007:10.
30 I de flesta fall gäller att källan är ett spår av det förflutna och därför inte kan ändras, men det finns undantag inom oral history, där det är möjligt att informanten själv kan läsa den färdiga texten och tillföra nya synpunkter eller korrigera missuppfattningar. Inom oral history gäller till viss del att under tiden forskaren arbetar med källmaterialet byggs teorier eller teser upp och det blir då särdeles viktigt att forskarens tidigare kunskap inte på ett otyglat sätt tillåts styra intervjuer, deltagande observationer eller analysarbe-te. 83
3.3 Genomförande
Samtliga intervjuer genomfördes i Malmö av uppsatsens författare som intervjuare, med en informant i taget. Vid tillfället då vi talades vid per telefon för att boka tid för inter-vjun informerade jag om vad interinter-vjun skulle handla om. 84 Vid två av intervjuerna satt
vi i ett avskilt rum på Malmö Högskola medan de andra två genomfördes i en sal på Ung-domens hus. Där kunde jag försäkra mig om att vi kunde sitta ostörda. 85 Jag var
förbe-redd genom att vara påläst inom ämnet; identitet, utanförskap, mellanförskap, läropla-ner och islam för att bättre kunna förstå omständigheterna kring det informanten för-väntades ta upp under intervjun. Malin Thor menar att bättre intervjuresultat kan upp-nås om man i förväg lämnar skriftligt källmaterial till informanten och på så sätt ökar ”intervjurelationens demokratiska karaktär”86. Jag valde dock att inte göra detta
efter-som jag visste att informanterna redan var insatta i ämnet och att ytterligare skriftligt material inte var nödvändigt.
Innan intervjun med informanterna förklarar jag för dem hur intervjun skulle gå till och vad jag var intresserad av att undersöka. Jag informerar även vilka sorts frågor som skulle ställas och att jag skulle använda mig av en diktafon. Därefter påbörjades inter-vjun. Vid inledningen av intervjun presenterade jag mig själv, berättar att jag läser sista året på Malmö Högskola, lärarutbildningen och varför jag valt det aktuella ämnet för mitt examensarbete. 83 Thor, M. 2001:339f. 84 Trost, J. 2005: 105. 85 Trost, J. 2005:44. 86 Trost, J. 2005:63.
31 Jag inledde med att förklara att jag skulle ställa några frågor kring ämnet och att jag be-räknade att intervjun skulle ta cirka 90 min.87 Därefter klargjorde jag att informanterna
är anonyma, vilket innebär att deras namn inte kommer att nämnas i studien.88 Jag
an-gav även orsaken till varför jag använde diktafon under intervjun och att informanten fick avbryta intervjun de ville. 89
Under intervjun använde jag mig av en intervjuguide med utarbetade frågor med följan-de teman: språk, tillhörighet, kultur och tradition, religion och iföljan-dentitet som byggföljan-de på min teoretiska referensram.90 Intervjuguiden underlättar dels att minnas frågorna
un-der intervjun, dels ger en viss struktur i svaren för analysdelen.91
De första frågorna som ställdes var mer av mindre inledande bakgrundsfrågor, enkla och raka frågor, vidare ställdes djupare frågor med utgångspunkt från ett antal frågete-man för att sedan ställa relevanta följdfrågor. Ibland ställde jag kompletterande frågor för att hjälpa informanten att förtydliga sitt svar och visade att det fanns gott om tid för att utveckla sina svar och säga vad de ville.92 Detta sätt kallas för att genomföra en
ostrukturerad intervju och fördel med denna metod är att samtalet kan fortlöpa i ett av-slappnat tillstånd.
Jag kände att informanterna i slutet av intervjuerna, gärna ville berätta mer kring ämnet och de svårigheter de stött på under deras liv, vilket de givetvis fick göra. Samma arbets-sätt och metod använde jag mig av till alla informanterna och har visat sig fungera mycket väl och inga större problem eller avbrott har uppstått. Källorna har bearbetats och skrivits ner som en sammanhängande berättelse. Därefter plockade jag ut intressan-ta ciintressan-tat för resulintressan-tatdelen. Jag har transkriberat intervjuerna ord för ord.93
87 Trost, J. 2005:62. 88 Trost, J. 2005:41. 89 Trost, J. 2005:53ff. 90 Se bilaga. Intervjuguide. 91 Trost, J. 2005:50f. 92 Trost, J. 2005:57f, s 64.
32
3.4 Urval
Vid kvalitativa studier är det viktigt att förstå varför man vald den grupp individer man ska intervjua så att de blir representativa i studien men samtidigt att urvalet ska vara så ovanliga men inom en heterogen ram så möjligt.94 Den empiriska undersökningen, som
låg i mitt intresse att undersöka, bestod av gymnasieelever i åldrarna 16-19 år, som ut-gör exempel på andra generationens invandrare med rötter i muslimska länder, så kal-lade mellanförskapsbarn. Kraven för undersökningen var att de ska vara födda och upp-växta i Sverige, samt ha föräldrar som innehar en annan etnisk bakgrund än den svenska samt tillhöra religionen islam.
Jag har i denna studie valt att göra en djupare analys på en av informanterna, Layla ef-tersom hon visade starkast tecken på att hon upplever det svårt att anpassa sig i de två skilda världarna, det vill säga i det svenska samhället och med hennes ursprung.
Eftersom jag inte utgår från ett genusperspektiv i uppsatsen valdes inte informanterna efter kön, dock valde jag ändå att utgå utifrån ett strategiskt urval och intervjua både tje-jer och killar från fyra olika skolor i Malmö.95 För att begränsa mig så mycket så möjligt
blev valet fyra informanter, två killar och två tjejer. Dessa presenteras vidare i nästa ka-pitel.
3.5 Analys
Efter att intervjuerna och all vetenskaplig fakta var insamlat påbörjade jag bearbetning-en av materialet. Jag började med att skriva bakgrundsmaterialet, inledningbearbetning-en, syfte och frågeställningarna samt lyssna igenom de inspelade intervjuerna. Därefter påbörjade bearbetningen av intervjuerna genom att skriva ihop intervjuerna som hela berättelser för att få en struktur att följa och en djupare inblick i informanternas tankar, reflektioner kring hur de upplevt mellanförskapet.96
94 Trost, J. 2005:117. 95
Trost, J. 2005:118f.
33 Intervjuerna var viktiga för att kunna backa upp det fakta jag har och kunna dra egna slutsatser och analyser därifrån. Vidare studerade jag intervjuerna och ibland var jag tvungen att återblicka undersökningens syfte för att utesluta vissa svar eller till och med ändra vissa frågeställningar för att följa den röda tråden, ibland även för att intresset för syftet vände sig åt en annan mer väsentlig riktning. Sedermera påbörjade jag en arbeta för en tydligare struktur i arbetet, sammanställde intervjuerna med dess analys och av-slutade studien med att sammanställa svaren med de båda intervjuerna samt jämföra detta med det bakgrundsmaterial jag redan var klar med.97 Efter resultatanalysen skrev
jag slutord, egna kommentarer och band ihop arbetet till en helhet.
3.5.1 Forskningens etiska övervägande och principer
För att forskare ska handla etiskt vid studier med andra människor som forskningsob-jekt har Vetenskapsrådets forskningsetiska principer satt upp ett fyra allmänna huvud-krav och principer som ska följas. 98 Dessa har jag haft som mål att följa och reflekterat
över då jag bedrivit denna studie.Jag presenterar nedan hur jag tagit hänsyn till dessa i min studie.
De fyra huvudkraven för individskydd är följande:
Informationskravet: ”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den ak-tuella forskningens syfte. Forskaren skall även informera undersökningsdeltagarna om vilka villkor som gäller.”99 Denna information gavs innan varje intervju påbörjades. Jag
informerade även vilka sorts frågor som skulle ställas och att jag skulle använda mig av en diktafon.
Samtyckeskravet: ”Deltagare i en undersökning har själva rätt att bestämma över sin medverkan. Forskaren skall inhämta uppgiftslämnarens samtycke[…] Samtycke bör inhämtas från föräldrar om de undersökta är under 15 år.”100 Alla deltaganden
97 Trost, J. 2005:125. 98 Tillgänglig: < http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf (2009-12-29, kl 09.36). 99 Tillgänglig: < http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf (2009-12-29, kl 09.36). 100 Tillgänglig: < http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf (2009-12-29, kl 09.36).
34 merades om att deltagande är frivillig och att de har rätt att avbryta sin medverkan när de vill utan negativa konsekvenser. Inget missivbrev behövdes skrivas på då urvals-gruppen i studien bestod av äldre deltagare.
Konfidentialitetskravet: ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.”101 Jag klargjorde för informanterna att deras
personuppgifter är konfidentiella och att jag kommer att använda mig av fiktiva namn för att bevara deras anonymitet i studien.
Nyttjandekravet: ”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningens ändamål.”102 Jag var tydlig med att förklarade att ingen obehörig kommer
att få ta del av de inspelade intervjuerna och att materialet endast kommer att använ-das till denna studie.
3.5.2 Tillförlitlighet och trovärdighet
Inom forskningen förekommer begreppen validitet och reliabilitet som ursprungligen kommer från kvantitativ metodologi. Det är av allra högsta vikt att trovärdigheten i kva-litativa studier är pålitlig och att det empiriska materialet har utförts på ett korrekt, etiskt och trovärdig sätt.103 För att undersökningen ska bli meningsfull krävs det att man
gör en koppling mellan teori och empiri och att det ska vara relevant för problemställ-ningen. Det är ofrånkomligt att påverka informanternas utsagor då man som intervjuare tolkar resultatet genom sina erfarenheter och förförståelse. Det innebär att det är inter-vjuaren själv som uppfattat och tolkat intervjupersonerna utsagor utifrån sitt eget syn-sätt. Därför är det av högsta grad viktigt att vara medveten om att vara objektiv och inte låta egna åsikter påverka det empiriska materialet.104
Jag har dock höjt validiteten i min studie genom att använda mig av vetenskapliga studi-er som har en starka sammanhang till min problemställning. Jag har även höjt studiens reliabilitet genom att lyssna igenom det inspelade materialet flera gånger för att vara säker på jag uppfattat informanten rätt samt studerat olika urvalsproblem, mina val av 101 Tillgänglig: < http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf (2009-12-29, kl 09.36). 102 Tillgänglig: < http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf (2009-12-29, kl 09.36). 103 Trost, J. 2005:111-114. 104 Trost, J. 2005:114.
35 informanter som hade kunnat påverka mitt empiriska resultat.105 Om jag hade valt fyra
andra informanter så hade kanske mitt resultat sett annorlunda ut. Förmodligen är fallet så, eftersom dessa fyra informanter omöjligt kan representera alla mellanförskapsbarn. Dock har jag ändå valt att göra en analytisk generalisering, lyfta fram några exempel på problem som kan förekomma bland mellanförskapsbarn och deras unika situation.
36
4. RESULTAT
I detta kapitel kommer jag inledningsvis ge en kort bakgrundsbeskrivning av informan-terna och sedan presenteras mitt empiriska material utifrån fem utvalda centrala teman. Dessa teman är följande: språk, tillhörighet, kultur och tradition, religion samt identitet. För att bevara konfidentialitetskravet i studien används informanterna av fiktiva namn. Jag kommer följande presentera informanterna i den ordning jag intervjuade dem.
4.1 Presentation av informanter
Min första intervju var med ”Jasmin”. Jag inledde intervjun med att ställa inledande bak-grundsfrågor där hon berättade att hon är en gymnasieelev, 17 år gammal, född i Sverige med palestinsk bakgrund och muslimskt praktiserande föräldrar. Hon är uppvuxen i det segregerade området Rosengård i Malmö och bott där hela sitt liv. Jasmin har höga am-bitioner och tror på utbildning, hon studerar samhällsvetenskapliga programmet och tar studenten nästa år. Hon vill resa och vänta med giftermål tills hon känner sig tillräckligt mogen för det.
”Leyla” är 19 år gammal och är den andra kvinnliga informanten som jag intervjuade. Hon berättade att hon är född i Sverige med föräldrar som kommer ifrån Tunisien. Hon bor med sin mor och lillasyster då hennes föräldrar är frånskilda. Hennes far jobbade som läkare i hemlandet men idag jobbar som taxichaufför. Hon bor med familjen vid Värnhemstorget, där hon ofta tillbringar sin fritid med att bland annat umgås med sina vänner. Leyla är skoltrött och ser fram emot att ta studenten till sommaren. Hon har en kaxig attityd men är väldigt tillmötesgående i intervjun.
”Serkan” är 16 år gammal och bor i Malmö. Hans far emigrerade till Sverige från Turkiet redan vid 20-års ålder då svenskarna behövde utländsk arbetskraft. Efter ett antal år åkte hans far tillbaka till Turkiet för att gifta sig och hämtade sin fru till Sverige. Serkan är född och uppvuxen i Rosengård där han trivs mycket. Han har precis börjat
naturve-37 tenskapliga programmet och vill utbilda sig till dataingenjör som sin storebror, som han får mycket stöd av. På sin fritid umgås han med sina kusiner som är i samma ålder som honom.
”Safi”, den sista informanten är 18 år gammal och är född och uppvuxen i Malmö. Safi berättar att han är den näst äldsta av hans åtta syskon och att de bor i en villa i Lim-hamn. Hans föräldrar kommer från södra Thailand där majoriteten av befolkningen är muslimer. Safi har bestämt sig att läsa till pilot och han drömmer ständigt om pilotut-bildningen i Australien. Han är en sansad och försiktig kille och verkade tänka igenom sina svar under intervjun ordentligt innan han yttrar sig.
4.2 Språk
Jag ställde frågor till informanterna kring deras språk, det vill säga: modersmål, vilka språk de talar hemma, i skolan och om de har hemspråk. Ingen av informanterna har hemspråk i skolan idag men samtliga förutom Safi har haft hemspråk i högstadiet. Jasmin talar svenska utan någon brytning som helst och även flytande arabiska. Hon be-rättar att hon haft hemspråk sedan första klass fram till sista året på högstadiet samt att hon tillbringar hela somrar i Palestina. Hon talar mest svenska med sina vänner som också är arabisktalande men ibland talar de på arabiska, men då endast korta fraser som kastas in i samtalen. Hon anser att arabiskan är viktig att kunna dels för att kunna kom-municera med släktingar i Palestina, dels för det är ett stort språk som är bra att kunna.
Jag talar både svenska och arabiska flytande men när jag vill säga något viktigt och snabbt så föredrar jag säga det på svenska. […] Jag lyssnar mest på arabisk musik […] ibland lyssnar jag på ut-ländsk musik.106
Jag har utländska vänner som också är födda i Sverige men de pra-tar dö dålig svenska. Jag tror att man uppfattas som mer svensk och
106
