KONST-KULTUR-KOMMUNIKATION
Examensarbete i produktdesign
15 högskolepoäng, grundnivå
”Homebase” möbler
En studie om hållbar utveckling och
möbelkonsumtion
“Homebase furniture”
A study about sustainable development in
furniture consumtion
Nora Buerhop
Kandidatexamen i material och produktutveckling,
180hp Handledare: Ange handledare
Examinator: Helena Ondrus Handledare: Anna Seravalli
1 Sammanfattning:
Idag når möbler ofta inte deras potentiella livslängd, framförallt studenter som flytta ofta och är ekonomiskt begränsade konsumerar möbler i snabb takt. Ett hållbart konsumtionsalternativ som har dykt upp under de senaste åren är produkt-service-system, som är en kombination av produkter och tjänster, vilka erbjuds av företag för att skapa ekonomiska fördelar och förlänga produkternas användning samt livstid. Den här studien undersöker hur möbler kan designas för att vara anpassade till att konsumeras inom ett sådant system. Litteraturen förslog att produkter måste designas utifrån deras framtida livscykelperspektiv vilket undersöktes i samarbete med företaget Hemmlis, ett företag som erbjuder ett produkt-service-system med möbler, och intervjuer med studenter som gav information om befintliga problem och krav som möbler behöver uppfylla för att vara anpassade till detta konsumtionsalternativ. En designprocess ledde till ett modulärt byggsystem som kan användas till byggandet av olika basmöbler som är förenklade i form och estetisk utseende men väldigt flexibla i sin konstruktion och funktionalitet. Slutsatsen visade att ett lösningsförslag för att anpassa möbler till ett produkt-service-system måste utformas utifrån företags och målgruppsspecifika faktorer, vilket betyder att varje fall måste undersökas enskilt. Generellt kan dock konstateras att en modularisering av möbler till ett byggsystem är ett bra sätt att anpassa de till en lång livscykel och även möjliggör en anpassning till många olika användare.
Nyckelord: Möbler, hållbar konsumtion, design för produkt-service-system, livscykel, modularitet
2 Abstract:
Today, furniture often do not reach their potential lifespan, especially students who move frequently and are economically limited, consume furniture at a fast pace. A sustainable consumption option that has emerged in recent years is product service systems, which are a combination of products and services offered by companies to create economic benefits and extend product usage and lifetime. This study examined how furniture can be designed to be adapted to being consumed within such a system. The literature suggested that products must be designed based on their future life-cycle perspective, which was investigated in collaboration with the company Hemmlis, who offers a product service system with furniture and interviews with students who provided information about existing problems and requirements that furniture needs to meet to be adapted to this consumption option. A design process led to a modular construction system that can be used for the construction of various basic furniture that is simplified in shape and aesthetic appearance but very flexible in its construction and functionality. The conclusion showed that a solution proposal for adapting furniture to a product service system must be based on company and target group-specific factors, which means that each case must be investigated individually. Generally, however, it can be noted that modularization of furniture into a building system is a great way to adapt them to a long lifecycle and also enables adaptation to many different users.
Keywords: Furniture, design for product-service-systems, sustainable consumption, lifecycle, modularity
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5 1.1 Frågeställning ... 6 1.2 Avgränsningar ... 6 1.2.1 Målgruppen ... 6 1.3 Etiska övervägningar ... 7 2 Teoretiskt ramverk ... 8 2.1 Hållbar utveckling ... 8 2.2 Produkt-service-system ... 9 2.2.1 Produktdesign för PSS ... 102.3 Konsumenters inställning till PSS ... 11
2.4 Möblers roll i hemmet ... 11
2.5 Utmaningen med möbeldesign för PSS/ Teorisammandrag... 12
3 Metod ... 14
3.1 Kvalitativ intervju med expert ... 14
3.2 Kvalitativa intervjuer med målgruppen ... 15
3.3 Utformning av designspecifikation ... 16
3.4 Marknadsundersökning ... 16
3.5 Designprocess ... 17
3.5.1 Första återkopplingen till målgruppen ... 18
3.5.2 Skiss och Idégenerering ... 18
3.5.3 Återkoppling till expert och målgrupp ... 18
3.5.4 Konceptualisering ... 18
3.6 Utvärdering av lösningsförslaget ... 19
4 Genomförande: resultat och analys ... 20
4.1 Resultat och analys av kvalitativ intervju med expert ... 20
4.2 Resultat och analys av de kvalitativa intervjuerna med målgruppen ... 21
4.3 Designspecifikation ... 24
4.4 Resultat av marknadsundersökningen ... 25
4.5 Resultat av designprocessen ... 26
4.5.1 Resultat av första återkopplingen till målgrupp ... 26
4.5.2 Resultat skiss och idégenerering ... 27
4.5.3 Resultat av återkoppling till expert och målgrupp ... 31
4.5.4 Resultat konceptualisering ... 33 4.6 Utvärdering av lösningsförslaget ... 41 4.6.1 Hemmlis ... 41 4.6.2 Målgruppen ... 43 5. Slutsats ... 44 6 Diskussion ... 45
6.1 Studiens resultat och utformning... 45
6.2 Hur väl är syftet uppnått? ... 46
6.3 Vidareutveckling av studien ... 46
6.4 Produktdesigners som PSS designers ... 47
7. Källförteckning ... 48
4
9. Bilagor ... 52
Bilaga 1 ... 52
Bilaga 2 ... 52
5
1 Inledning
Jag anser att vi som designer har ett ansvar för de produkter vi skapar och därmed även ett ansvar för nya innovativa sätt att främja en hållbar utveckling. Idag konsumeras möbler främst på ett linjärt sätt som innebär utvinning av resurser, produktion, användning och sedan kassering. I konsumtionsrapporten från Göteborgs Universitet 2016 (Fuentes, Normann och Östergren, 2016) redovisas en 7 procentig konsumtionsökning av möbler och inredning under året 2015. Möbler är stora föremål som kräver mycket resurser och har högst miljöpåverkan under produktionsfasen men når i många fall inte slutet av deras potentiella livstid på grund av flytt, slit eller estetik. Faktorerna som orsakar konsumtionsökningen är en alltmer tidigare utflyttningsålder hos unga människor och kortare bosättningstider, samt utbudet av billiga möbler och det kommersiella trycket som ständigt föreslår att uppdatera sin inredning (Fuentes, Normann and Östergren, 2016). Särskilt studenter som inte har bosatt sig för gott konsumerar möbler i snabb takt och det behövs därför lösningar som är anpassade till denna konsumtionshastighet utan att äventyra jordens resurser. Ett nytt konsumtionsalternativ vars mål är att skifta konsumtionsbeteende från ägande till delande av produkter för att minska slöseri på resurser, samt maximera produkters användning och livstid, är produkt-service-system (Botsman and Rogers, 2010). Det har applicerats på till exempel bilar1 och cyklar2 och innebär att produkterna hyrs ut och underhålls eller tillgängliggörs inom pooler istället för att köpas. I den här studien vill jag utforska hur möbler kan vara utformade för att vara anpassade till konsumtion inom ett produkt-service-system för studenter, där livslängden blir längre än hos en enda ägare för att främja en hållbar utveckling, förlänga möblernas livstid och tillgängliggöra ett hållbart konsumtionsalternativ för studenter som konsumerar möbler i snabb takt.
1 Drive Now - https://www.drive-now.com/se/sv/stockholm/ 2 Malmö by Bike - https://www.malmobybike.se/
6
1.1 Frågeställning
För att uppnå syftet med den här studien utgår jag ifrån följande frågeställningar: - Hur kan möbler designas för att vara anpassade att konsumeras i ett
”produkt-service-system”?
För att besvara frågeställningen måste följande frågor besvaras först: - Hur ser livscykeln för möbler inom ett produkt-service-system ut?
- Vilka krav uppstår på möbler inom ett sådant system utifrån målgruppen studenter och företaget som erbjuder möbler?
.
1.2 Avgränsningar
Studien berör teorier kring produkt-service-system ur en produktdesignsynvinkel för att bygga en grundläggande förståelse för det här nya konsumtionsalternativet ur en hållbarhets och produktutvecklingsperspektiv. Studien kommer inte behandla begrepp och teorier ur ett ekonomiskt perspektiv, samt inte redogöra för påverkan av det här konsumtionsalternativet på dagens ekonomiförhållanden eftersom detta hade överstigit omfånget av den här studien.
1.2.1 Målgruppen
Målgruppen av denna studie begränsades till studenter mellan 20 – 30 år, eftersom de representerar åldersgruppen som bosätter sig oftast med kortare varsel/ har inte bosatt sig för gott eller bor i hyresrätt eller studentrum. Dessa förutsättningar gör att målgruppen potentiellt konsumerar fler möbler av olika själ och är i behov av ett hållbart konsumtionsalternativ. Litteraturundersökningen visade dessutom att personer inom denna åldersgrupp är mest öppna för att dela produkter av olika anledningar som deras ekonomiska förhållanden, flexibilitet av detta konsumtionssätt och har en positiv inställning till nya hållbara konsumtionsmöjligheter (Gullstrand Edbring, Lehner och Mont, 2016).
7
1.3 Etiska övervägningar
Att ha som utgångspunkt att designa nya möbler för att minska konsumtion av befintliga möbler går inte helt hand in hand med design för en hållbar utveckling eftersom framtagning av ännu fler alternativ för konsumtion av möbler kräver resurser och energi. Detta projekt ska dock vara ett försök att tillgängliggöra ett mer hållbart sätt för målgruppen att konsumera möbler i framtiden. Detta genom att skapa möbler som är anpassade till att ingå i ett produkt-service-system, som kan förhoppningsvis minska onödig kassering av möbler hos denna målgrupp framöver. Projektets begränsade tidsram av 10 veckor möjliggjorde enbart en mindre intervjustudie med fem studenter från målgruppen, vilket betyder att resultatet inte kan anses som representativ för studenter som målgrupp och en mer utförlig intervjustudie hade behövds för att stärka studiens resultat.
8
2 Teoretiskt ramverk
Det teoretiska ramverket som studien baseras på innefattar teorier kring design för en hållbar utveckling, produkt-service-system och design för produkt-service-system som grundas i teorier från A.Thorpe (2007), Sundin, Lindahl och Ijomah (2009), Botsman och Rogers (2010), Roy (2000), Mont (2000) och Svensk Stiftelse Industridesign (2017). Ytterligare kommer teoretiska ramverket kompletteras med en studie om konsumenters mottaglighet för detta konsumtionsalternativ (Gullstrand Edbring, Lehner och Mont, 2016). Eftersom frågeställningen utgår ifrån framtagning av möbler som även ska tillfredsställa målgruppens behov kommer möblers roll i hemmet beröras. En slutlig sammandragning av teorikapitlet förtydligar vilka utmaningar som finns med möbeldesign för produkt-servicesystem.
2.1 Hållbar utveckling
Hållbar utveckling definierades som begrepp för första gången 1987 i Brundtlandsrapporten som följande: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”(Thorpe, 2007). Enligt Thorpe (2007) kräver en hållbar framtid social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling, varav ekologisk hållbar utveckling ligger till grunds för dem andra två områdena (Kungliga Tekniska Högskolan, 2017). I sin bok beskriver Thorpe (2007) konsumtionens hastighet och skala i dagens samhälle, som hinder för en ekologisk hållbarutveckling. Konsumtionen av möbler idag är framförallt linjärt vilket innebär utvinning av resurser, energikrävande produktion och sedan kassering. Författaren säger att designer har en betydande roll att främja en ekologisk hållbar utveckling genom att utforma konsumentprodukter som är miljövänliga och utnyttja jordens resurser på långsiktigt hållbart sätt (Thorpe, 2007). På Stiftelsen Svensk Industridesigns (SVID, 2017) hemsida förklaras design som ett verktyg för att främja en hållbar utveckling, genom olika metoder som leder till mer hållbara produkter och tjänster. Några av punkterna som SVID (2017) beskriver matchar med syftet av det här arbetet:
9 ”
• Omvandla en resurskrävande produkt till en tjänst som möter samma behov och ger lika mycket eller mer värde.
• Uppfinna nya system, produkter och tjänster som använder mindre och levererar mer.
• Öka attraktiviteten för alternativ som är hållbarhetsmässigt fördelaktiga. • Underlätta för människor att förändra beteenden och konsumtionsmönster.
• Utgå från människans verkliga behov i utvecklingen av system, tjänster och fysiska produkter.
” (SVID, 2017)
2.2 Produkt-service-system
Produkt-service-system (framöver förkortat PSS) är ett sätt för företag att erbjuda produkter inom ett system som kombinerar produkter med tjänster för att skifta ägande till delande av produkter och maximera deras användning och livstid i mån av en mer hållbar konsumtion och ekonomiska fördelar för företag och användare (Roy, 2000; Botsman och Rogers, 2010). Det finns olika typer av PSS beroende på vilka produkter som kombineras med vilken form av tjänst (Roy, 2000; Botsman och Rogers, 2010). Botsman och Rogers beskriver PSS inom två kategorier. Första kategorin kallar författarna för ”usage PSS” där privatpersoner eller företag äger en produkt t.ex. cyklar4 eller bilar5. Dessa produkter kan
tillgängliggöras för delning genom pooler och digitala tjänster som möjliggör kommunikation mellan utlånaren och personer med behov så att många personer kan få tillgång till samma produkt för att maximera dess användning. Andra kategorin benämner författarna som ”extended- life PSS” vilket innefattar produkter som är ägda av företag och hyrs ut över en längre tid, för att sedan återlämnas och repareras eller underhållas av företaget inför nästa hyresperiod, för att undvika att produkterna kasseras efter sin livstid hos en enda ägare. ”Extended-life PSS” är passande för produkter som kräver special kunskap att repareras, har sin största miljöpåverkan under produktionsfasen och kräver
4 Malmö by Bike - https://www.malmobybike.se/
10
underhåll för att preservera deras skick, vilket är fallet med möbler (Botsman and Rogers, 2010). Miljömässiga fördelar som skapas av denna form av PSS är särskilt höga för produkter som har stor miljöpåverkan under produktionsfasen eftersom delning av dessa produkter maximerar inte bara deras användning utan förlänger även deras livstid vilket leder till minskat slös av resurser. Roy (Roy, 2000) benämner denna form av PSS som ”life-extension PSS” vilket matchar Botsman och Rogers beskrivning. Författaren (Roy, 2000) skriver att detta sätt att kombinera produkter med tjänster kräver att produkterna optimeras för att vara anpassade till en maximerad användning av många olika konsumenter och en förlängd livscykel. Hur produkter kan optimeras för konsumtion i PSS beskrivs i följande kapitel.
2.2.1 Produktdesign för PSS
PSS är en relativt ny gren som utvecklas på marknaden för påtagliga produkter som möbler och det finns ingen fast skriven metod för produktdesigner för att designa produkter som är optimerade för att ingå i ett PSS. I artikeln ”Productdesign for product-service-systems” (Sundin, Lindahl och Ijomah, 2009) ur Journal of Manufacturing Technology Management sammanställer författarna Sundin, Lindahl och Ijomah några riktlinjer för ingenjörer och designer som arbetar med att utforma och optimerar produkter för PSS. Författarnas studie baseras på en analys av olika svenska företag som har försökt att implementera ”life-extension-PSS” i deras affärssystem genom att optimera produkter för en upprepande livscykel i systemet. Resultatet visade att produkter kan anpassas till PSS genom att designas ur ett livscykelperspektiv där det tas hänsyn till alla faser som reparation, distribution, användning, underhåll och återanvändning redan vid produktutvecklingen (Sundin, Lindahl och Ijomah, 2009). Liknande skriver författaren Mont (2000) i sin studie om utformning av PSS som ska främja hållbar produktion och konsumtion. Mont (2000) förklarar att produkter kan anpassas till livscykeln inom ett PSS genom implementering av olika metoder under produktutvecklingen, som ska underlätta underhåll av produkter, anpassning till användningsfasen hos olika konsumenter, såsom en modulär produktuppbyggnad och design som underlättar ”disassembly” (min översättning demontering). Även SVID (2017) betonar relevansen av att ta hänsyn till framtida livscykeln av en produkt under utvecklingsfasen för att främja en hållbar utveckling. SVID
11
(2017) föreslår att särskilt vikt läggs på produktegenskaper som underlättar underhåll och återanvändning av produkten vilket matchar den andra teorier. Författarna Sundin, Lindahl och Ijomah (2009) lyfter liksom Mont (2000) modularisering av produkter som ett beprövat tillvägagångssätt för att designa utifrån ett livscykelperspektiv och underlätta anpassning av produkten till alla faser i livscykeln och därigenom förlänga produktens livstid (Sundin, Lindahl och Ijomah, 2009).
2.3 Konsumenters inställning till PSS
Grundförutsättningarna för PSS är konsumenternas vilja att avstå från ägandet av produkter och istället dela dem. Vad delandet av möbler inom ett PSS innebär och hur detta kollaborativa sätt att konsumera möbler bedöms av konsumenter redovisas i detta kapitel. I en studie har författarna Gullstrand Edbring, Lehner och Mont (2016) undersökt konsumenters inställning till möbler i delningssystem som PSS för att ta reda på motivationer och hinder som finns för denna form av konsumtion. Författarna beskriver att positiva inställningen för att konsumera inom PSS är högre hos unga konsumenter mellan 20 och 30 år på grund av faktorer som ekonomiska förhållanden, miljömedvetenhet och flexibilitet. Denna konsumentgrupp har ekonomiska förutsättningar som motiverar dem att hyra produkter som möbler istället för att köpa produkterna. Ytterligare motivation finns enligt studien i flexibiliteten av detta konsumtionssätt. Till exempel yttrade konsumenterna i studien att hyrning av möbler frigör de från deras ansvar att underhålla och ta hand om möblerna vid slutet av användningsfasen. (Gullstrand Edbring, Lehner och Mont, 2016). Hinder i sammanhang med konsumtion av möbler inom ett PSS som redovisades av författarna handlade främst om konsumenternas rädsla kring hygien av polstrade möbler och att de inte kunde förställa sig hur ett hyressystem för möbler kan fungera för konsumenter med olika behov i praktiken.
2.4 Möblers roll i hemmet
I detta kapitel behandlas möblers roll i hemmet idag och faktorer som påverka människors konsumtionsbeteende av inredning och möbler enligt litteraturen. Detta för att identifiera
12
krav som nuförtiden ställs på möbler under användningsfasen, för att kunna undersöka dessa vidare med studenter från målgruppen.
Möblernas grundläggande roll i hemmet är att tillfredsställa funktionella behov (sitta, ligga, avlasta, etc.), denna roll har skiftat från funktionalitet till en kommersiell, estetisk gestaltning av hemmet för att representera status och livsstil (Ulver-Sneistrup, 2008; Fuentes, Normann och Östergren, 2016). Detta skifte drivs av företag som ständigt uppmuntrar till att uppdatera hemmet genom reklam kring nya inredningstrender och produkter. Konsumtionsökningen av möbler hänger dessutom ihop med ökat utbud och tillgänglighet, till exempel internet försäljning, ständigt skiftande utbud och låga produktpriser hos varuhus som dominerar marknaden som till exempel IKEA (Fuentes, Normann and Östergren, 2016). Ett exempel som tydligt visar på vilket sätt företag uppmuntrar oss att konsumerar inredning är ett citat från Ikea:
”Vi har alla en historia att berätta. Det är i ditt vardagsrum som du berättar historien om dig själv. Och våra möbler och textilier till vardagsrum kan hjälpa dig göra det – med massor av olika sätt att visa upp vad du har gjort och de platser där du har varit. Plus en hel massa sköna sittplatser – eftersom det bästa av allt är att få dela detta med dina favoritpersoner” (IKEA, 2018)
Citatet tydliggör hur IKEA marknadsför sammanhanget mellan identitet och inredning och därigenom uppmuntrar till konsumtion av inredningsprodukter och möbler för att representera sig själv i sitt eget hem. Nutida krav på inredningen och möbler är enligt litteraturen alltså en spegling av ens aktuella livsstil och status (Ulver-Sneistrup, 2008; Fuentes, Normann och Östergren, 2016).
2.5 Utmaningen med möbeldesign för PSS/
Teorisammandrag
Baserad på föregående litteraturundersökning utvecklades en tydlig bild av förutsättningar och svårigheter som uppträder i sammanhang med möbeldesign för PSS.
13
PSS förutsätter att produkter kan genomgå en livscykel med faser som transport, demontering och reparation många gånger och tillfredsställa olika användares funktionella behov.
Problematiken som uppstår med att designa möbler för ett PSS är att möblernas värde har enligt teorin skiftat från enbart funktionalitet till det estetiska utseendet. Detta gör det till en utmaning att designa möbler som är anpassade till livscykeln i ett PSS och samtidigt tillfredsställa olika användares funktionella behov men även krav på estetik.
Litteraturundersökningen indikerar att utveckling av ett fungerande PSS och tillhörande produkter måste ske utifrån ett livscykelperspektiv som utreds specifikt för företag och målgrupp i varje enskilt fall. Detta för att anpassa produkterna till livscykeln med alla inkluderade faser och tillhörande tjänster som företaget erbjuder, samt anpassa de till den särskilda målgruppens funktionella behov och i möblers fall även estetiska krav.
14
3 Metod
I den här studien genomfördes empiriska metoder för att undersöka hur användare och företag deltar i PSS och vilka krav som ställs på möbler för att vara anpassad till ett sådant system ur deras synvinkel och erfarenhet. Utifrån resultaten utformades en designspecifikation som inkluderar alla krav som ställs på möbler inom ett PSS. Designspecifikationen användes som utgångspunkt till en mindre marknadsanalys, designprocessen och som checklista för olika designbeslut. Metoderna som genomfördes presenteras nedan:
3.1 Kvalitativ intervju med expert
Det genomfördes en kvalitativ semistrukturerad intervju med Hemmlis, ett företag i Lund som arbetar med möbler inom ett cirkulärt system. Deras tjänst innefattar uthyrning av möbler till studenter, som dem sedan tar tillbaka för att underhålla möblerna och hyra ut dem igen (Hemmlis, 2018). Expertintervjun hölls den 20. februari på Stenkrossen i Lund eftersom Hemmlis ingår i verksamheten och har sitt huvudkontor där. Jag pratade med Malin, chef på Hemmlis och ansvarig för organisation, marketing och projektledning. Intervjun hölls i ett mötesrum som gav en lugn miljö för att kunna spela in intervjun och hålla ett ostört samtal. Frågorna (Bilaga 1) var utformade för att får fram information om Hemmlis erfarenhet och svårigheter med befintliga möbler inom PSS och hur målgruppen studenter ser på deras tjänst nuförtiden. Semistrukturerade intervjuer som metod anses som lämplig för att samla expert information eftersom kunskaper ligger hos experten och har möjlighet att komma fram i denna mer öppna formen av intervju (van Boeijen et al., 2014). Det är även viktigt att vara väl insatt i ämnesområden som intervjun berör för att kunna granska information som kommer fram (Kvale, 2008), vilket var givet efter litteraturstudien. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att frågorna kan utformas så öppet att intervjuade personen har möjligheten att utveckla sina svar och leda konversationens förlopp vilket kan ge tillgång till oförutsebar information (Kvale, 2008)(se frågorna bilaga 1). Intervjun spelades in för att kunna fokusera på samtalet och kunna ställa vassare följdfrågor. Detta för att kunna analysera inspelningen vid en senare tidpunkt, baserad på nyckelbegrepp som antecknades, för att kunna sammanfatta och analysera
15
relevant information för studien (Kvale, 2008; Martin, 2011). Intervjuns längd stämdes av i förväg och blev begränsad på en timme eftersom frågorna kunde diskuteras tillräcklig inom denna tidsram och företaget hade inte möjlighet att avsätta längre tid.
3.2 Kvalitativa intervjuer med målgruppen
För att ta reda på vilka krav som ställs på möbler inom ett PSS utifrån ett användarperspektiv användes semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju baseras på ledfrågor, men ger möjlighet till respondenterna att utveckla sina svar och även till intervjuaren att ställa följdfrågor, som kan komma upp under samtalet (Kvale, 2008, Nilsson, Ericson och Törlind, 2015). Intervjuerna utfördes individuellt med fem studenter av olika ålder och kön, för att få en överblick av olika krav som målgruppen ställer på deras möbler.. Tre intervjuer tog plats i ett mötesrum på studentcentrumet (Malmö Universitets studentcentrum), en intervju tog plats på ett fik i stan och en intervju genomfördes via telefon, beroende på studenternas tillgänglighet. Studenterna kom från olika universitet (Malmö, Växjö) och studieområden som mäklare, stadsutveckling lärare, ekonomi och även produktdesign, detta för att få en spridning av olika yrkes- och intresseinriktningar för att få ett resultat som representerar en så stor del av målgruppen som möjligt (Martin,2011). Eftersom målgruppen enbart ingår i PSS användningsfasen delades intervjuerna upp i två avsnitt varav den första fokuserade på deras allmänna tankar kring möbler och inredning i det egna hemmet för att få fram vad målgruppen anser som viktigaste värden och funktion av möbler. Den andra delen fokuserade på vilka specifika krav som de ställer på möbler i hyressammanahang. För att vidare se om kopplingen mellan inredning och identitet (se kapitel 2.3) spelar lika stor roll för studiens målgrupp som teorin hävdar frågades studenterna även huruvida de representerar sig själva i det egna hemmet. Båda delarna tillsammans skulle ge en överblick över grundläggande värden som studenterna ser i sina möbler, kraven som tillkommer för möbler vid hyrning och vilka möbler studenterna har behov av att hyra (se frågor bilaga 2). Studenterna föredrog att förbli anonyma, vilket var ok då deras exakta identitet inte är relevant för den här studien
16
3.3 Utformning av designspecifikation
För att få en överblick av vilka behov och krav som lösningsförslaget måste uppfylla, omformades intervjuernas resultat till krav i en designspecifikation som ramverk för designprocessen. En designspecifikation sammanfattar alla faktorer produkten måste klara av för att vara en användbar slutprodukt (Nilsson, Ericson och Törlind, 2015). Författarna Nilsson, Ericson och Törlind (2015) föreslår att dela upp designspecifikationen enligt olika kategorier som projektet berör. I denna studie kommer specifikation indelas i en användarspecifikation med funktionella samt estetiska krav och i en PSS specifikation som innehåller kraven som kom fram under litteraturstudien och intervju med Hemmlis. Genom att även använda designspecifikationen löpande som checklista för olika beslut under designprocessen, kommer det säkerställas att lösningsförslaget tillfredsställer såväl användarnas, företagets och allmänna behov som ställs på möbler för att vara anpassat till ett PSS (Nilsson, Ericson och Törlind, 2015).
3.4 Marknadsundersökning
För att hämta inspiration för designprocessen utfördes en mindre marknadsundersökning av befintliga modulära möbler baserad på kraven från designspecifikationen. Detta gjordes genom nätsökningar med nyckelorden ”modular furniture” och ”modular furniture systems” och sammanställdes i ett kollage. En marknadsanalys är ett bra sätt för företag att göra sig en bild av konkurrerande produkter på marknaden och kan samtidigt användas för att hämta inspiration av befintliga produkter med liknande egenskaper (van Boeijen et al., 2014). Marknadsanalysen var inte väldigt omfattande och lyfter enbart några exempel på möbler eller system som ha egenskaper som fyller en eller flera krav från designspecifikationen, för att hämta inspiration från fungerande produkter som kan inspirera min designprocess.
17
3.5 Designprocess
För att ta fram ett lösningsförslag som besvarar studiens frågeställning behövdes det genomföras en designprocess baserad på designspecifikationen som utformades. I boken ”Design: Process och metod” beskriver författarna Nilsson, Ericson och Törlind (2015) designprocessen som en iterativ process där man upprepar olika steg löpande för att uppnå ett bra resultat. Stegen beskriver författarna i fyra kategorier (se bild 1). Planera och fastställa projektets intention, utforska kontexten och fastställa behoven, skapa idéer och utvärdera alternativ, samt prototypa och utvärdera koncept.
Att iterera dessa steg säkerställer att användarnas behov och designspecifikationen uppfylls (Nilsson, Ericson och Törlind, 2015). Designprocessen i denna studie baseras på information som kom fram i litteraturundersökningen, samt intervjuerna med Hemmlis och målgruppen. Dessa utgjorde projektets kontext och kommer betraktas som utgångspunkter för vidare forskning. SVID (2017) beskriver designprocessen liknande som Nilsson, Ericson och Törnlind (2015) men betonar även att en produktutvecklingsprocess för en realiserbar produkt kräver ett sammanspel av olika kompetenser inom marknad och produktion. Dessa faktorer spelade även en stor roll i min designprocess och visade sig vara avgörande för att kunna utveckla en realiserbar produkt. För att kunna ta relevanta beslut utanför mitt kompetensområde utgick jag ifrån befintliga standarder för material och snickerinormer på svenska marknaden. Det ansågs även som viktigt att ha en återkommande återkoppling till målgruppen och Hemmlis under hela designprocessen för att se vad de tyckte om de utvecklade idéer, för att kunna går vidare i urval processen av det
18
slutäntliga lösningsförslaget (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind, 2015). För att kunna redovisa designprocessen med alla steg inom omfånget av denna uppsats indelades processen som beskrivet nedan.
3.5.1 Första återkopplingen till målgruppen
Eftersom resultat av marknadsanalysen visade många olika möjliga sätt att utforma ett modulärt möbelsystem behövde jag återkoppla till målgruppen angående möblernas utformning och utseende, för att kunna utforma ett lösningsförslag som kan passa i många studenters hem. Jag bad studenterna via mail att skicka bilder på möbler som de ansåg vara neutrala i material, färger samt former och kunde fungera som neutral bas i hemmet. Detta för att få en översikt över vilka material, färger samt former som anses neutrala och skulle kunna fungera i ett system av matchande möbler som erbjuder alla efterfrågade funktioner och kan passa i många studenters hem.
3.5.2 Skiss och Idégenerering
Idégenereringar genomfördes i form av brainstorming, mindmaps och skisser baserad på kraven från designspecifikationen, resultatet från marknadsundersökningen och första återkopplingen med målgruppen. Idéerna visualiserades i 3D CAD för att kunna återkoppla till Hemmlis och målgruppen.
3.5.3 Återkoppling till expert och målgrupp
Till målgruppen återkopplades via mejl och dem kommenterade idéerna angående möblernas utseende. För Hemmlis presenterades idéerna vid ett ytterligare möte i mötesrummet på Stenkrossen och vi diskuterade deras potential utifrån kravspecifikationen och även faktorer som kom upp genom Hemmlis erfarenhet av att arbeta med möbler inom ett PSS. Utifrån denna återkoppling valdes en idé att vidareutvecklas.
3.5.4 Konceptualisering
Under konceptualiseringsfasen vidareutvecklades den valda idén för att kunna bli ett realistiskt lösningsförslag och testades med prototyper i trä i skala 1:1 för att kunna utvärdera konceptet (Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind, 2015). Konceptualiseringen
19
bestod av många steg och designbeslut som baserades på olika faktorer från designspecifikationen. Dessa faktorer och alla beslut som togs under konceptualiseringen redovisas som en sammanfattning i kapitel 4.5.4 för att inte överstiga omfånget av uppsatsen.
3.6 Utvärdering av lösningsförslaget
Det slutliga lösningsförslaget utvärderades med målgruppen och Hemmlis för att se om konceptet matchar alla krav och identifierar möjliga vidareutvecklingsmöjligheter. Att utvärdera koncept med involverade parter är viktigt för att få en uppfattning om hur väl det slutliga konceptet uppfyller alla kraven som ställs utifrån alla involverade parter (Nilsson, Ericson och Törlind, 2015) För att utvärdera det slutliga lösningsförslaget besökte jag Hemmlis och presenterade mitt koncept för de med en digital presentation av designprocessen, samt diskuterade konceptet med hänsyn till de olika livscykelfaserna. Konceptets framtida livscykel hos Hemmlis visualiserades genom en storyboard. Storyboards används för att visualisera komplexa processer av tjänstedesign för att ge ett visuellt exempel på de olika faser med involverade produkter, handlingar och personer (Tassi, 2018), vilket ansågs som ett lämpligt sätt att visualisera lösningsförslaget i sin framtida livscykel. Utvärderingen med målgruppen skedde via mail. Eftersom målgruppen är enbart involverad i livscykeln i ett PSS under beställningsfasen och sedan användningsfasen, krävdes det framförallt en utvärdering kring möblernas utseende och tjänster som erbjuds i sammanhang med uthyrningen. Det skickades bilder på dem färdiga prototyper (bild 20) samt en samlings bild av möjliga kombinationer av möbelsystemet (bild 17). Dessutom beskrevs det att olika färger på möblerna skulle kunna väljas ut i sammanhang med beställning på Hemmlis hemsida, samt att leverans, montering och avhämtning ingår i tjänsten. Studenterna svarade via mail och kommenterade vad de tyckte om konceptet.
20
4 Genomförande: resultat och analys
4.1 Resultat och analys av kvalitativ intervju med expert
Enligt Malin arbetar Hemmlis med PSS ur ett strikt hållbarhetsperspektiv och använder sig därför av enbart secondhandmöbler. Detta bär med sig vissa svårigheter och begränsningar eftersom resurserna Hemmlis har att jobba med varierar beroende på möblerna de får och skicket de är i. Jag beskrev min intention att skapa nya möbler som är anpassad för ett PSS och fick responsen att Hemmlis går i samma tankegångar, samt att behovet av att utveckla möbler som är anpassade till deras tjänst och kan produceras och underhållas kostnadseffektivt är stort. För att få fram kraven som ställs på möbler från företagssynpunkt pratade vi om hur livscykeln av en möbel förändras i ett PSS. Vi diskuterade förloppet vid uthyrning och tillbakatagning av deras möbler och vilka svårigheter och problem som uppträder i dessa faser av systemet. En förenklad illustration gjordes för att visualisera faserna (se bild 2)
Det kom fram att möblerna Hemmlis arbeta med är oftast av många olika, mindre kvalitativa material som spånskivor eller MDF som sitter fast ihop, vilket gör det svårt att plocka isär och sätter ihop dem ett flertal gånger. Detta eftersom materialet och fästen inte tål det och demonteringen kräver många olika verktyg. Dessutom försvårar det reparation Bild 2: Möblers livscykel inom PSS baserad på intervju med Hemmlis
21
av skadade möbler.. Malin betonade att det finns olika typer av reparation och sanering som krävs beroende på konstruktion och material varav polstrade möbler orsakade oftast problem, då de är svårare att rengöra och återställa till ”bra skick”, vilket även var en oro hos Hemmlis kunder. Trämöbler var däremot inte ett lika stort problem eftersom de oftast går att fräschas upp genom ytbehandlingar som slipning och målning. Dessutom kom det fram att skador uppträder ofta och inte bara under användningsfasen hos konsumenten utan också vid transport eftersom möblerna är tunga och inte utformade för att demonteras för transport.Ytterligare yttrade Malin att alla möbler lagras hos företaget mellan hyrestiderna, som varierar mellan en till sex studietermin, och ska därför kunna förvaras platssparande, vilket Hemmlis har problem med eftersom möbler är en stor produktkategori med många olika storlekar och former som tar upp mycket lagringsplats. Dessutom har kunder olika behov avseende storlek inom samma möbelkategori (behov av olika storlekar på bord och förvaring), vilket förutsätter att Hemmlis måste lagra många olika möbler av samma kategori.
Vidare diskuterade vi möjligheter hur möbler hade kunnat vara utformad för att underlätta deras arbete på Hemmlis i alla delar: transport, underhåll, sanering, reparation, montering/demontering, lagring men också öppna upp möjligheter för kunder och företaget att anpassa möblerna bättre efter varje kunds behov. Vi diskuterade att modulära lösningar och en förenkling av möblernas utformning hade kunnat vara ett sätt som kan möjliggöra anpassning till olika användare och samtidigt anpassning till livscykeln i ett PSS. Under intervjun med Hemmlis kom även fram att det hade varit önskvärt att möblerna kan produceras och underhållas kostnadseffektiv, för att kunna erbjuda de till ett studentanpassad pris.
4.2 Resultat och analys av de kvalitativa intervjuerna med
målgruppen
Samtliga studenter uppgav olika möbler som deras favorit som soffor, bord och förvaringshyllor. Anledningen till varför just dessa möbler var favoriterna svarade studenterna på mer enhetlig. Nyckelfaktorerna var bland annat att de ansåg att dessa möbler
22
fyllde sitt syfte bra och även kunde användas till andra aktiviteter än de var avsedda för vilket intygade att funktionalitet av möblerna uppskattas högt. En student uttryckte sig såhär:
”Mitt soffbord är min favoritmöbel, eftersom den tar lite plats, och jag kan göra allt vid den, sitta och äta, plugga. Jag använder den även som avlastningsyta ibland.” Anonym student från målgruppen En annan faktor som alla studenter nämnde i sammanhang med deras favoritmöbel var att den hade anskaffats med hänsyn till den aktuella bosituationen och matchade därför perfekt till deras rumsliga behov. Samtidigt nämnde fyra av fem studenter att deras favoritmöbel var i bra eller ny skick i förhållande till resterande möblerna. En sa såhär:
”Min soffa och en pall är nyköpta, känns fräscht och jag valde de exakt efter mina behov, dessutom är de i bättre skick än min övriga inredning.”
Anonym student från målgruppen
På frågan vilken funktion möblerna fyller i hemmet svarade fyra av fem studenter att de hade enbart möbler som fyllde en viktig funktion som bord, säng, stolar och förvaring och inte ägde möbler som inte tillfredsställde några behov.
”Hatar värdelösa möbler, de ska fylla sitt syfte och funktionen får inte lida för det estetiska.”
Anonym student från målgruppen
Under denna del av intervjun blev det tydligt att studenterna anser att det viktigaste är att möbler erbjuda bra funktionalitet och är anpassade till utrymmet eftersom de lever på en mindre yta.
23
På frågan hur studenterna representera sig i sitt eget hem svarade alla fem att de personalisera sitt hem genom olika mindre föremål och personliga objekt som bilder, växter och annan dekoration. Möblerna ansågs mer som en neutral grund. En student hade även målat om två av sina möbler så att de matchade resten för att ge alla möbler ett mer enhetligt utseende. Att representera sin personliga identitet i sitt hem är alltså en viktig faktor för målgruppen men sker framförallt genom mindre personliga föremål och dekoration, medan möbler anses som en neutral bas som framförallt ska vara funktionellt. Detta motsäger teorin av Ulver-Sneistrup (2008) att möbler konsumeras och väljs främst ur estetiska själ och som en representation av ens identitet.
Vid intervjudelen kring möbler i hyressammanhang visade sig samtliga studenter att vara positiv inställda och hade kunnat tänka sig hyra vissa möbler under vissa förutsättningar. Studenterna ansåg det som viktigast att möblerna är i bra skick och ”inte ser så använda ut som de kanske egentligen är”. Vid frågan om vilka möbler de hade kunnat tänka sig hyra svarade alla studenter att de inte kan tänka sig hyra polstrade möbler, som soffor och sängar, eftersom de ansågs som ohygieniskt och ofräscht och de var inte säkra på om man kunde rengöra polstrade möbler på ett bra sätt, vilket stämmer överens med Gullstrand Edbring, Lehner och Monts (2016) undersökningsresultat. Däremot var alla överens om att särskilt förvaringsmöbler, bord och sittmöbler hade varit någonting de kan tänka sig hyra, eftersom dessa möbler är oftast dyra och anpassade till det aktuella utrymme och jobbigt att flytta till nästa bostad. Studenterna ansåg att det hade varit både av ekonomisk och ekologisk fördel att kunna hyra dessa möbler istället för att behöva köpa de, särskilt när även hjälp med transport skulle ingå.
Intervjuerna gjorde tydligt att behovet ligger främst vid stora möbler som förvaring, bord och sittmöbler samt att det fanns en osäkerhet kring polstrade möbler i hyressammanhang. Dessutom kom det fram att målgruppen tyckte framförallt att möblerna ska vara i bra skick och fyller sin funktion anpassad till individuella rumsliga behov. Estetiska krav på möbler skilde sig från teorin och möblerna ansågs mer som en neutral funktionell bas som ska lämnar utrymme för personalisering och har främst fokus på att tillfredsställa funktionella behov.
24
4.3 Designspecifikation
Utifrån intervjuerna samanställdes en designspecifikation som användes som underlag för designprocessen. Designspecifikationen delades i två delar för att underlätta översikten över de olika kraven ur företags och målgruppens perspektiv.
Krav utifrån Hemmlis Krav utifrån målgrupp
Krav Anmärkning Krav Anmärkning
Erbjuda enkelt underhåll
Ska underlätta reparation genom enkel konstruktion, få delar och få olika material
Ska vara av material som kan saneras lätt och ytbehandlas (Trä bra – polstrad dåligt) Ska erbjuda funktionalitet Önskade funktioner: Sittmöbler, förvaring, bord anpassade till det begränsade utrymme i studentboenden och stabilt under användning Anpassad för transport och lagring
Ska kunna lagras och förvaras
platssparande, vara lätt, vara konstruerad för att lätt monteras och demonteras utan verktyg
Ska vara i bra skick/ rent
Ska inte kännas använd (tvivel kring polstrade möbler och sängar)
Erbjuda anpassning till olika utrymmen
Ska vara konstruerat för att kunna
underlätta anpassning till olika rumsliga behov
Ska vara neutralt i utseendet
Ska lämna utrymme för personalisering och matcha varandra
Ska vara prisvärd att hyra
Måste vara
fördelaktigt att hyra gentemot köpa billiga alternativ
För att kunna utveckla ett lösningsförslag som kan klara livscykeln inom ett PSS blev det viktigt att prioritera alla kraven ur designspecifikationen lika mycket, så att möblerna skulle klara alla faser i livscykeln. Att möblerna skulle kunna produceras lokalt och
25
kostnadseffektiv var inget krav vid den här tidpunkten men blev en avgörande faktor under senare förloppet vid val av material.
4.4 Resultat av marknadsundersökningen
Litteraturundersökningen kring produktdesign för PSS, intervjun med Hemmlis och sammanfattning av kraven i en designspecifikation ledde till en idé kring en förenklad modulär uppbyggnad av möbler för att kunna vara anpassade till livscykeln inom ett PSS och fylla olika behov hos olika studenter. För att undersöka hur moduläritet appliceras på möbler idag och hur den kan användas för att anpassa möbler till kraven i min designspecifikation beskrivs några exempel nedan.
Bild 3: Kollage ”Modularitet i Möbelbranschen”
Nätsökningen visade tydligt att det finns otaliga olika sätt att modularisera möbler. Det finns modularitet inom samma kategori för att kunna anpassa till exempel soffor eller förvaring till olika rumsligheter, men även multifunktionella modulära möbler som kan användas till olika syften. Dessutom stötte jag på många modulära möbelkoncept som baserades på att kunna bygga ihop möbler av enkla delar med olika sätt att fästa delarna i varandra. Alla dessa sätt att modularisera möbler gav mig mycket inspiration hur ett
26
modulärt möbelkoncept skulle kunna utformas men jag fick även insikten att jag behövde återkoppla till målgruppen angående deras estetiska preferenser kring ett neutralt och matchande utseende av möbler, eftersom marknadsanalysen visade så många olika former, material och färger.
4.5 Resultat av designprocessen
Nedan sammanfattas det designprocessen uppdelad i olika faser. Idégenerering, konceptualisering, prototypande och utvärdering av lösningsförslaget. Faserna itererades och idéer och koncept utvecklades med löpande återkoppling till kraven i designspecifikationen, målgruppen och Hemmlis för att säkerställa att lösningsförslaget möter alla funktionella samt estetiska krav och blir anpassad till alla faser i livscykeln. Möblerna som valdes att inkludera i processen är förvaringsmöbler, bord och sittmöbler eftersom detta är möblerna målgruppen har ett behov av att hyra och var positiva till att konsumera i ett delningssystem där möblerna har genomgått användningsfasen hos flera användare.
4.5.1 Resultat av första återkopplingen till målgrupp
Efter marknadsundersökningen återkopplade jag via mejl till målgruppen angående deras krav på neutralt utseende samt matchning av möblerna till varandra. Bilderna som studenterna skickade visas nedan i ett kollage (se bild 4).
27
Bild 4: Collage: Neutrala material, färger och former på möbler enligt målgruppen
Utifrån bilderna blev det tydligt att även målgruppen ansåg trä som ett material som hade kunnat vara en neutral bas i hemmet. Majoriteten av bilderna visade möbler i trä och i vita och svarta färger, samt en enkel utformning med kubade former och öppna strukturer. Detta gav mig en ungefär uppfattning om formspråk som anses som neutralt bland målgruppen för att kunna idégenerera och utforma lösningsförslaget enligt deras preferenser.
4.5.2 Resultat skiss och idégenerering
Ingången vid idégenereringen var en förenkling av möbler till ett modulsystem som kunde byggas ihop till olika möbler som målgruppen har behov av att hyra. Dessutom skulle idéerna kunna matcha alla kraven i designspecifikationen för att kunna klara hela livscykeln, vilket begränsade idégenereringsutrymmet. Jag inspirerades av olika byggsystem som LEGO och vanliga byggställ. Båda systemen har få olika standardiserade delar som kan lätt kombineras genom integrerade fästen, vilket hade även dykt upp under
28
marknadsanalysen. Detta gav mig idén att bryta ner möbler till vertikala och horisontella delar. Jag skissade på olika idéer hur ett sådant modulärt koncept skulle kunna se ut och hur modulerna kunde anpassas till alla krav i designspecifikationen och studenternas preferenser kring form. Tankeprocessen illustrerades i en bild nedan (se bild 5). Idégenereringen ledde till två olika idéer hur ett möbelsystem skulle kunna utformas enligt studenternas preferenser kring form. Idéerna förklaras närmare på följande sidor.
Bild 5: Idégenerering
Idé 1: Delbibliotek med ytor
Första idéen inspirerades av krav på en förenklad, kubisk form, kraven från designspecifikationen samt trä som material. Idén var att bryta ner möbler till ytor som kan sammanfogas till enkla moduler vilka i sin tur kan kombineras och staplas till bord, sittmöbler och förvaring. Själva ytorna skulle lätt kunna monteras, transporteras och underhållas. Av möjliga fästalternativ för träytor valdes en kombination av sinkningar och
29
klickpluggar till denna idén, utifrån kraven på stabilitet under användning, montering utan verktyg och integration av fästen i själva delarna. (se bild 6)
Bild 6: Skisser och renderingar Idé 1 – Delbibliotek med ytor
Idé 2: Delbibliotek med ytor och ben
Andra idén inspirerades av studenternas preferens av öppna strukturer och kraven från designspecifikationen, samt trä som material. Idén var att dela upp möblerna i ytor i olika storlekar och ben i olika längder. Själva byggdelarna skulle kunna kombineras till olika basmöbler, som kan anpassas till många studenters rumsliga behov. Av möjliga fästalternativ för träytor och ben valdes skruvfästen med rampamuffar (beslag med
30
invändiga och utvändiga gängen som kan fästas i trä) och skruvstiftar (beslag som har en träskruv i det ena ände och en gängstång i det andra). Valet av fästmetod togs utifrån kraven på stabilitet under användning, montering utan verktyg och integration av fästen i själva delarna. Idén blev även att ha två fästpunkter i varje yta: en integrerad rampamuff för att skruva in ben för byggandet av bord och sittmöbler och ett genomgående hål. Alla ben skulle ha ett skruvstift i övre änden och en rampamuff i nedre änden för att kunna skruvas in i ytorna och genom hålet i ytorna in i varandra för byggandet av hyllor. (se bild 7)
31
4.5.3 Resultat av återkoppling till expert och målgrupp
Nedan redovisas sammanfattade fördelar och nackdelar med båda idéer enligt återkoppling med Hemmlis och målgruppen och slutligen val av idén som vidare utvecklades.
Hemmlis:
Idé 1: Delbibliotek med ytor Idé 2: Delbibliotek med ytor och ben + väldigt enkel konstruktion, få delar,
enbart ytor
+ enkel att montera/demontera utan verktyg genom integrerade fästen
+ kan lagras och transporteras platsparande - Fästen måste anpassas till de olika
ytstorlekarna i bredden
- Kommer vara tyngre att transportera, montera än idé 2
- Fler stora ytor att sanera
+ väldigt enkel konstruktion, få delar, ben och plattor
+ enkel att montera demontera utan verktyg genom integrerade fästen
+ kan lagras och transporteras platsparande
+ bra kombinationsmöjlighet av ben och ytor till de olika möblerna
+fästen fungera oavsett ben längd och ytstorlek
+ Skruvfästen ge bättre stabilitet under användningsfasen, även vid byggnad av hyllor
32
Efter diskussionen med Hemmlis blev det tydligt att idé 2 ”delbibliotek med ytor och ben” uppfyllde kraven ur designspecifikationen på bättre sätt an idé 1. Dessutom gav denna idé även större kombinationsmöjlighet av delarna vilket Malin ansåg som en stor fördel. En ytterligare fördel var bra stabilitet även vid byggande av förvaringsmöbler, tack vare integrerade skruvfästen som är ett välbeprövat sätt att fästa träkonstruktioner.
Målgrupp:
Målgruppen utvärderade idéerna baserad på renderingar från bild sex och sju angående utformning och krav på ett neutralt och matchande utseende som lämnar utrymme för personalisering. Svar sammanfattas genom citat nedan.
Idé 1: ”Stack” och stapelbara ytor moduler Idé 2: Delbibliotek med ytor och ben
” Ser lite futuristisk ut men samtidigt klumpig på något sätt”
” Gilla formen, känns väldigt modernt” ” Fina hyllor, men borden skulle ta för mycket plats för min smak ”
” Väldigt enkelt men fint, jag kan tänka mig att dessa möbler kan passa många oavsett inredningssmak!”
” Liknar mer en vanlig inredning än andra konceptet, tycker mer om denna…”
”Dessa möbler ser inte lika tråkigt ut som den andra idén, jag tror att de skulle vara lättare att piffa till med andra
inredningsdetaljer”
Målgruppen hade olika åsikter angående båda koncept i mån av form och utrymme för personaliserng. Trots att idé 1 ansågs som mer modern och fin i utformning för förvaringsmöbler, tyckte fyra av fem respondenter att detta koncept var för ”klumpig”, ”tar för mycket plats” vid utformning av bord och sittmöbler. Idé 2 bedömdes som väldigt enkel i utformning men ansågs av samtliga respondenter som lämpligare för att kunna passa i många hem och inredningsstilar, samt skulle lämna mer utrymme till personalisering.
33
4.5.4 Resultat konceptualisering
Utifrån återkoppling med både expert och målgruppen bestämde jag mig att gå vidare med Idé 2 ” Delbibliotek med ytor och ben”. För att kunna bygga prototyper och kunna vidareutveckla konceptet till ett fungerande lösningsförslag behövde jag bestämma dimensioner, material och exakta utformningen av de två fästpunkterna. Denna process var väldigt tidskrävande eftersom alla dessa beslut kräver fördjupad kunskap inom material, hållfasthet, konstruktion och även befintliga normer och standarder inom möbelsnickeri. Resultaten beskrivas uppdelad i följande kategorier nedan och sammanfattas för att inte överstiga uppsatsen omfång. Dimensioner och delar, materialval, prototyper och det slutäntliga lösningsförslaget.
Dimensioner och delar
Längder på ben valdes utifrån standardiserade storlekar som är anpassade enligt människans ergonomi (SIS, Swedish Standards Institute, 2018). Benlängd till sitthöjd ska enligt standarder vara 400-450mm och till bordshöjd 700-750mm, medan höjder på hyllor varierar mycket. Därför valdes att delbiblioteket skulle innehålla enbart 400mm och 700mm ben som även skulle kunna användas till byggandet av hyllor, för att begränsa antalet olika delar så mycket som möjligt enligt designspecifikationen.
34
Dimensionerna på ytorna generaliserades utifrån befintliga möbeldimensioner (se tabellen nedan) utifrån olika möbelföretags hemsidor (IKEA6, Mio7), till tre olika ytstorlekar som skulle kunna fungera kategoriövergripande till sittytor, hyllplan samt bordsytor för att begränsa antalet delar i delbiblioteket så mycket som möjligt i enlighet designspecifikationen. En ytterligare faktor vid val av dimensionerna var det begränsade utrymmet studentboenden erbjuder, därför valdes tre ytstorlekar som skulle kunna passa i små utrymmen men även kombineras till större ytor ifall det skulle behövas. Storleken på ytorna testades snabbt på ett platt underlag med tejp för att få en uppfattning om dimensionerna. Vidare bestämdes det att ytorna skulle få rundade hörn för att minska förslitning under transport och användning (se bild 9).
Matbord, skrivbord, soffbord, sittytor Stolar, pallar kvadratiska hyllplan Hyllor, Tv-bänk, skåp, soffbord LÄNGD 600-1800mm 400-500mm 400-1200mm DJUP 700-900mm 400-600mm 200-500mm VALD DIMENSION 700x900 400x400 400x700
Bild 9: Valda Dimensioner - Illustration
Hela delbiblioteket skulle bestå av enbart fem olika delar: tre ytor i olika storlekar och två olika längder på ben, för att kunna bygga sittmöbler, bord och förvaring som kan anpassas till olika rumsligheter genom att kombinera delarna i önskad utformning.
6 https://www.ikea.com/ 7 https://www.mio.se
35
Materialval
Valda dimensioner för ytorna och längder för ben, samt val av skruvfästen var utgångspunkten för att kunna välja träslag till ben och ytorna. Valen gjordes utifrån kraven i designspecifikationen som stabilitet under användning och enkel underhåll. Detta för att kunna säkerställa att alla väsentliga krav som materialet måste uppfylla inom ramarna av detta projekt tas till hänsyn. Ytterligare viktiga faktorer som togs hänsyn till vid materialval var:
- Standarder för bärande möbelkonstruktioner (Svensk byggtjänst, 2002).
- Tillgänglighet av materialet som stapelvara hos lokala leverantörer i Skåne för en kostnadseffektiv produktion och underhåll, för företaget Hemmlis.
- Materialets förmåga att rymma och tåla det valda fästet. Fästet:
Ramparmuffar och skruvstifter valdes i M10 (10mm i diameter) vilket är nödvändigt i mån av hållfasthet och stabilitet för bärande möbelkonstruktioner (Svensk byggtjänst, 2002). Dessutom är detta ett beslag som finns tillgänglig hos lokala byggmarknader (t.ex. Hornbach, Specialbeslag, 2018) vilket var viktigt för en kostnadseffektiv produktion och underhåll, som är en viktig faktor för Hemmlis för att kunna erbjuda möblerna till studentanpassade priser.
Ytorna:
Ytorna i trä skulle kunna rymma det valda fästet samt vara bärkraftiga i de tre valda dimensionerna. Dessutom skulle ytorna enligt designspecifikationen vara lätta att sanera och lätta i vikt. Eftersom massiva träytor hade varit för tunga och dyra letades efter lämpliga alternativmaterial till ytorna av konstruerat trä. Alternativen som jämfördes utifrån snickeriguiden (Svensk byggtjänst, 2002), valdes av skivmaterial för bärande möbelkonstruktioner, som limfog skivor, lamellträskivor, kärnplywood, med mera.
Bild 10: Rampamuff & skruvstift
36
Materialet som valdes är lamellträskivor, vilket är en mer prisvärd och lätt alternativ till massivträskivor. Lamellträskivor används ofta i möbelsnickerier med tung belastade ytor, eftersom de erbjuder utmärkt bärkraft i förhållande till sin egen lätt vikt (Svensk byggtjänst, 2002). Lamellträskivor är konstruerade av lättare massivträstavar i kärnan (gran eller furu) och faner på ytan (bok, björk, al), som finns i olika sammanställningar av träslag. I det valda alternativet består kärnan av stavar av gran (390-480kg/kubikmeter), som är det lättare alternativet än furu (480-530kg/kubikmeter), vilket var ett krav ur designspecifikationen (svensk byggtjänst, 2002). Båda sidor beläggs med ett skikt av 2mm björkfaner. Björkfaner valdes eftersom björk är ett hård och segt träslag som är välbeprövad inom möbelsnickeri (svensk byggtjänst, 2002) och är därmed även lämpligt för att kunna användas till benen i möbelkonceptet, så att möblerna få ett enhetlig utseende i matchande träslag. Tjockleken på skivorna bestämdes till 38mm, vald utifrån tillgängliga standardmått hos lokala leverantörer, som kan rymma det valda fästet (t.ex. Wiwood, 2018, WBP Trading AB, 2018).
Ben:
Benen i rundstavar skulle vara i björk (matchande till faner på ytorna) och anpassas i tjocklek till de valda ytstorlekarna, samt erbjuda bärkraft till sittmöbler, bord och förvaring. Diameter på runda möbelben i trä varierar väldigt mycket, därför letades efter befintliga standarddiameter på rundstavar hos några lokala leverantörer (t.ex KG List, 2018, Wrams Trä, 2018). Olika diametrar som främst fanns tillgänglig var 33mm, 43mm, vilket beror på att det är standard mått för rundstavtillverkning i Sverige (Svenskt trä, 2003). Näst största befintliga diameter på marknaden är
45mm och 50mm rundstavar som säljs som ledstänger till trappor och är dyrare. De olika diametrarna testades visuellt i Solidworks för att kunna få en uppfattning kring deras storlek i förhållandet till ytorna. Diametern bestämdes till 43mm eftersom det matchade bra med den minsta såväl som den största ytan och skulle vara ett billigare och även lättare alternativ. Tjockleken på skivorna och diameter på benen valdes vid den här tidpunkten, utöver ovan nämnda faktorer, utifrån det aktuella utbudet hos lokala leverantörer, med
37
hänsyn till att materialen skulle finnas tillgängliga för produktion av möbelkonceptet hos Hemmlis framöver. Detta utbudet och priser för material kan ändras beroende på marknadsförhållanden därför kan inga exakta prisuppgifter ges.
Prototyper
Efter att allt material hade valts i exakt dimension, storlek av fästen, diameter på ben och tjocklek av ytorna kunde de två fästpunkterna bestämmas med exakta mått, utformning och placering (se bild 14, samt bilaga 3 för exakta mått). Jag insåg att det krävdes hål i olika djup vid fästpunkterna, för att ge mer stabilitet och möjliggöra att båda fästpunkter kan fungerar för ben som har samma längd på sitt integrerade skruvstift. Detta så att alla ben skulle kunna skruvas i (fäste 1) och genom (fäste 2) ytorna. Detta ledde även till insikten att det skulle behövas ett tillägg till delbiblioteket i form av ett mindre skruvlock med integrerad rampamuff, gjort av samma rundstav som benen, för att kunna skruva fast det översta hyllplanet (se bild 14). Eftersom projektet var tidsbegränsad bestämde jag mig för att enbart tillverka tre prototyper (Matbord, pall och en hylla) där varje del av delbiblioteket skulle förekomma, för att kunna testa båda fästpunkter på några delar och bygga storleksmodeller som visar förhållandet av möblerna till varandra (se bild 13). Prototyperna tillverkades i skivmaterial och rundstavar i samma dimensioner, dock användes det andra träslag som fanns tillgängligt för prototypande. Detta ledde till att fästpunkterna behövde förstärkas med laserskrivna plywoodskivor för att efterlikna skruvhållfastheten av det valda materialet, vilket fungerade bra för att kunna testa fästpunkternas skruvfunktion.
I skivan integrerad rampamuff
Bild 14: Fästpunkt 1 och 2 Bild 13: Prototyper
38
Prototyperna av bordet och pallen erbjöd bra stabilitet vid sitt och avlastningstest. Hyllan visade sig ha bra stabilitet med två hyllplan (840 mm i höjd, se alla höjder bild 17), dock ville jag även att det skulle finnas möjligheten för byggnad av högre hyllor med fler hyllplan, för att kunna få maximalt förvaringsutrymme på samma yta, med tanke på det begränsade utrymmet i studentrum. För att även större hyllor skulle kunna erbjuda bra stabilitet behövdes det utvecklas ett sätt att öka stabiliteten, samtidigt som det skulle undvikas att addera många fler delar till delbiblioteket. Därför utgick jag ifrån de redan befintliga delarna och bestämde att skruvlocket skulle få en dubbelfunktion. Detta gjordes genom att lägga till en gängstång som, skulle kunna sättas in i skruvlocket, så det kunde användas som en mindre ”fot”. Idén testades med prototypen och möjliggör att första hyllplanet hamnar långt ner vilket ökade stabiliteten. (se bild 15 och 16)
Bild 15: Skruvlock med gängstång som fot
När prototyperna var klara i konstruktion togs även ytterligare designbeslut:
• Ytornas kanter ska få en fasning i fem graders vinkel neråt för att få ett estetiskt finare uttryck.
• Största ytorna ska enbart ha ”fäste 1” (se bild 14, Fästpunkt 1 och 2), eftersom ytstorleken enbart skulle användas till matbord eller soffbord, men inte till byggandet av hyllor, då hyllor i denna ytstorleken ansågs som för stor för hyllor i studentutrymmen.
Bild 16: Ökad stabilitet genom ett lägre första hyllplan
39
Efter alla beslut var tagna visualiserades möblerna som skulle kunna byggas ur delbiblioteket (se bild 17) och prototyperna färdigställdes, samt målades vit för att ge möblerna ett neutralt utseende inför utvärderingen med målgruppen. (se bild 18 och 19)
Bild 17: Några möjliga kombinationer av delarna och deras höjder.
40
Det slutliga lösningsförslaget
Det slutliga lösningsförslaget blev ett modulärt möbelsystem gjort i trä med enbart sju delar som kan skruvas ihop till olika basmöbler som bord, sittmöbler och förvaringsmöbler enligt studenternas önskemål och rumsliga behov, tack vare två integrerade fästpunkter. Alla trä delar och beslag finns tillgängligt hos lokala leverantörer i Skåne, för att även säkerställa en kostnadseffektiv produktion och underhåll enligt Hemmlis krav. Systemet möjliggör en enkel montering/demontering utan verktyg, samt stor flexibilitet i kombination av de olika delarna. Hur väl lösningsförslaget är anpassad till livscykeln inom ett PSS utvärderades vid ett ytterligare möte med Hemmlis. (se kapitel 4.6)
Bild 20: Prototyper som visar enkel montering av delarna
41
4.6 Utvärdering av lösningsförslaget
4.6.1 Hemmlis
Hemmlis bedömning på hur konceptet skulle genomgår och klara livscykeln sammanfattas nedan uppdelad i de olika faserna och visualiserades i en storyboard.
Produktion: Hemmlis var väldigt positiv till mitt koncept, särskilt eftersom materialvalen gjordes baserad på lokala leverantörer och tillgängliga material på svenska marknaden, vilket möjliggör en lokal produktion hos ett snickeri företaget arbetar med. Dessutom ansågs trä som det mest miljösmarta materialvalet även med tanke på att några delar kanske skulle behövas bytas ut efter några livscykler.
Lagring: Konceptet möjliggör att möblerna kan lagras demonterade vilket sparar mycket plats och enligt Hemmlis även möjliggör en systematisering av lagrade delarna. Alla delar skulle kunna lagras i kategorier vilket förenklar en översiktlig och platssparande lagring och minska även risken för skador hos de lagrade delarna.
Kunden väljer efter behov: Enligt Hemmlis skulle det vara enkelt att visa de olika byggmöjligheter av konceptet på Hemmlis hemsida där kunderna lägger sina beställningar. Vi diskuterade även att det skulle kunna finnas möjlighet att välja ytbehandlingar i olika kulörer som kunden kan välja enligt önskemål, då möblerna ändå skulle saneras inför varje ny hyresperiod. Överlag ansåg Hemmlis att konceptet skulle förenkla valen för kunderna och även öka deras utbud av möbelvariationer, vilket skulle kunna leda till en bredare kundkrets och en ökad användning av deras tjänst.
Transport: Både transport till och från kunden skulle underlättas enormt eftersom konceptet möjliggör att möblerna transporteras demonterade, vilket sparar plats och minska risken för skador vid transport. En ytterligare positiv faktor enligt Hemmlis är att de skulle kunna transportera fler beställningar vid samma utkörning vilket minska miljöbelastningen vid transport. Eftersom studentboenden oftast ligger i lägenhetskomplex är demonterad transport även från fördel vid uppbärning av möblerna till kundens boende.
