• No results found

Se mig, inte mitt beroende

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Se mig, inte mitt beroende"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SE MIG, INTE MITT BEROENDE

EN KVALITATIV STUDIE OM HUR PERSONER

MED ALKOHOLMISSBRUK/BEROENDE

UPPLEVER BEMÖTANDE INOM DEN

SOMATISKA VÅRDEN

LOVISA BUNDGAARD

HELENA EKLUND

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Juni 2014

(2)

SE MIG, INTE MITT BEROENDE

EN KVALITATIV STUDIE OM HUR PERSONER

MED ALKOHOLMISSBRUK/BEROENDE

UPPLEVER BEMÖTANDE INOM DEN

SOMATISKA VÅRDEN

LOVISA BUNDGAARD

HELENA EKLUND

Bundgaard, L & Eklund, H. Se mig, inte mitt beroende. En kvalitativ studie om hur personer med ett alkoholmissbruk/beroende upplever bemötande inom den somatiska vården. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion ligger i topp tio av faktorer som kan orsaka olika

former av funktionsnedsättning och på tredje plats av påverkbara dödsorsaker. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor var negativt inställda till att vårda personer med ett missbruk/beroende och att patienterna som upplevt ett dåligt bemötande löper en större risk att inte fullfölja sin medicinska behandling. Forskningen visade också att det finns vårdpersonal som är positivt inställd till personer med ett missbruk/beroende. Syfte: Att undersöka hur personer med ett alkoholmissbruk/beroende upplevt att de blivit bemötta när det sökt vård inom somatiken. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie baserad på nio intervjuer.

Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. Alla

informanter hade upplevt bra bemötande men det fanns även de som hade upplevt ett dåligt bemötande när de sökt vård. Faktorer som påverkade bemötandet var journalanteckningar från beroendecentrum, hur ens eget beteende var,

sjuksköterskans personliga inställning till personer med ett missbruk/beroende, om vården söktes under påverkan eller i nyktert tillstånd.

Nyckelord: Alkoholmissbruk/beroende, Bemötande, Omvårdnad, Sjuksköterska,

(3)

SEE ME, NOT MY ADDICTION

A QUALITATIVE STUDY OF HOW PEOPLE

WITH ALCOHOL ABUSE/DEPENDENCE

EXPERIENCE ATTITUDE IN SOMATIC CARE

LOVISA BUNDGAARD

HELENA EKLUND

Bundgaard, L & Eklund, H. See me, not my addiction. A qualitative study of how people with alcohol abuse/dependence experience attitude in somatic care.

Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health

and Society, Department of Care Science, 2014.

Background: Alcohol consumption is in the top ten of the factors that can cause

various forms of disability and the third of avoidable causes of death. Previous research shows that nurses have a negative attitude to care for people with a substance abuse / dependence, and that patients who experienced a poor attitude are at greater risk of not completing their treatment. However, there was also research on health professionals with positive attitude towards people with substance abuse/dependence. Objective: To examine how people with an alcohol abuse/dependence experienced the care at the somatic clinic. Methodology: An empirical qualitative study based on nine interviews. Results: It was revealed three main categories and seven subcategories. All informants had experienced good treatment but there were also some who had experienced a poor attitude when they sought care. Factors affecting the response were journal entries from addiction centre, how one's own behaviour was, the nurse's personal attitude towards people with a substance abuse/dependence, if care was sought under the influence or sober.

(4)

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 2

BAKGRUND ... 2

Alkoholens påverkan ... 2

Anledningar till en skadlig alkoholkonsumtion ... 2

Sociala effekter av en hög alkoholkonsumtion ... 3

Bemötande... 3 Länkarna ... 3 Teoretisk referensram ... 4 SYFTE ... 4 Frågeställning ... 4 Definitioner ... 4 Missbruk ... 4 Beroende ... 5 METOD ... 5 Urval ... 5 Datainsamling ... 5 Databearbetning ... 6 Dataanalys ... 7 Etiska överväganden ... 8 RESULTAT ... 8

Upplevelser i samband med vårdsökande ... 9

Upplevelser från ett aktivt missbruk/beroende ... 9

Att komma i andra hand ... 9

Avgörande för ett bra bemötande ... 10

Gemensamt ansvar för en positiv vårdupplevelse ... 10

Vårdpersonalens inställning påverkar bemötandet ... 10

Mitt beteende påverkar bemötandet ... 11

Faktorer som upplevts påverka bemötandet ... 11

Journalanteckningar, en livslång stämpel ... 11

Öppen om missbruket gynnar bemötandet ... 11

DISKUSSION ... 12 Metoddiskussion ... 12 Förförståelse ... 12 Urval ... 13 Datainsamling ... 13 Databearbetning ... 14 Dataanalys ... 14 Etiska överväganden ... 15 Resultatdiskussion ... 15

Upplevelser i samband med vårdsökande ... 15

Gemensamt ansvar för en positiv vårdupplevelse ... 16

Faktorer som påverkar bemötandet ... 17

SLUTSATS ... 18

FRAMTIDA VÄRDE ... 18

REFERENSER ... 20

Bilaga 1 - Intervjuguide ... 23

Bilaga 2 – Informationsbrev ... 24

(5)

2

INLEDNING

Anledningen till att vi valt detta ämne är att vi under vår praktik inom

beroendevården uppfattat att många individer med ett missbruk/beroende upplevt att det blivit dåligt bemötta då de sökt vård. Att de till och med undvikit att söka vård på grund av att det varit oroliga för hur de skulle bli bemötta. En av

anledningarna till att vi valt att begränsa oss till just alkoholmissbruk/beroende är för att det är många andra sjukdomar som är kopplade till alkohol både direkt och indirekt. Det är även viktigt att vi som sjuksköterskor också ser bakgrunden till den somatiska skadan/sjukdomen, att vi behandlar hela människan och inte bara en del. Att vi har kunskapen så att vi kan ge en adekvat vård till alla patienter oavsett vilken bakgrund eller problem de har.

Förhoppningen med studien är ett ge en djupare inblick i patientens syn på det möte som sker i vården, med fokus på personer med ett

alkoholmissbruk/beroende. Genom att öka kunskapen ökar även chansen till förändring.

BAKGRUND

Mellan 2009-2012 var det cirka 13 % av den svenska befolkningen som ansågs ha riskabla alkoholvanor (www.can.se). Under 2012 var det 1490 män och 422 kvinnor som hade en alkoholrelaterad dödsorsak (Socialstyrelsen, 2013). Samhällskostnaderna för alkoholkonsumtionen i Sverige beräknades 2002 att uppgå till 20,3 miljarder (Socialstyrelsen, 2009).

Alkoholens påverkan

Alkoholkonsumtion ligger i topp tio av faktorer som kan orsaka olika former av funktionsnedsättning och på tredje plats av påverkbara dödsorsaker (Anton, 2010). Som följd av detta har nu alkoholmissbruk/beroende erkänts som en

sjukdom. Ett högt alkoholintag är förknippat med bland annat oavsiktliga dödsfall, mord, misshandel och andra olyckor (a a). Alkohol påverkar även många utav kroppens organ. Hjärnan är ett av de organ som drabbas och det är inte helt ovanligt att personen får en hjärnskada som en komplikation av ett mångårigt drickande och en hög konsumtion av alkohol (Wramner m fl, 2010). Ett kroniskt högt alkoholintag är även en bidragande faktor till sjukdomar som hypertoni, levercirros, hjärtsjukdomar, stroke och cancer (Anton, 2010).

Anledningar till en skadlig alkoholkonsumtion

Det finns flera olika anledningar till att människor dricker alkohol och för många leder det inte till något problem men vissa utvecklar ett missbruk eller ett

beroende. Zakrzewski & Hector (2004) studie påvisar att en anledning till att människor börjar dricka är för att hjälpa dem att hantera eller dölja sina känslor. Alkohol hjälpte dem att må bättre, ingav dem en falsk självkänsla och

självförtroende. Även om personerna visste att de dolde sina känslor så brydde de sig inte då de mådde bättre under påverkan (a a). Hur mycket fritid personen har, hur ens sociala liv ser ut och köpkraften är också faktorer som påverkar

alkoholkonsumtionen enligt Wramner m fl (2010). Dock finns det ingen enskild faktor som kan kopplas ihop med alkoholmissbruk/beroende (a a).

(6)

3

Sociala effekter av en hög alkoholkonsumtion

Zakrzewski & Hector’s (2004) studie tar även upp att personer med ett alkoholproblem beskrev det som att de hade kontroll över drickandet till en början, men att de senare tappade den kontrollen och var tvungna att dricka oavsett vad de ville. När de tappade kontrollen så började alkoholen orsaka problem istället. Problem som påverkade hela deras liv, speciellt relationer med nära och kära samt arbete/utbildning (a a). Detta tar även Rhem (2011) upp i sin studie, att det kan uppkomma ekonomiska- och familjerelaterade problem samt kriminella handlingar. Risken att förlora jobbet ökar och chansen att finna ett jobb som arbetssökande minskar (a a).

Bemötande

Rush och Cook (2006) tar upp i sin artikel att patienterna i studien ansåg att respekt var en av de viktigaste egenskaperna att ha för att vara en bra sjuksköterska. Respekt i form av att se hela människan, att inte ignorera

patienterna och beakta deras rättigheter och respektera patienterna för hur de är även om de är annorlunda. Detta var faktorer som gjorde att patienterna upplevde mötet med vårdpersonalen som positivt (a a).

I Vargas & Luis (2008) artikel framkommer det att sjuksköterskor betvivlar och har lite hopp om att en patient med alkoholmissbruk/beroende ska kunna tillfriskna. Även om patienten har fått hjälp med avvänjning så tror de att det första de kommer göra när de kommer ut från vården är att fortsätta dricka alkohol. Sjuksköterskorna anser att en patient med ett alkoholmissbruk/beroende saknar viljan att sluta dricka och om personen verkligen hade velat sluta så hade den klarat av det. De ser också en person med alkoholmissbruk/beroende som någon som har återkommande problem och behov av vård. På grund av detta anses personen vara ett hopplöst fall (a a). Både van Boekel m fl (2013) och Rassool (2007) tar upp att sjuksköterskor har en negativ inställning mot personer med ett missbruk/beroende och att de ofta var omotiverade när det gällde att vårda dem.

Van Boekel m fl (2013) tar även upp att de patienter som var under återhämtning från ett missbruk/beroende fick ett mer positivt bemötande av sjuksköterskorna än de som var i ett aktivt missbruk. I samma artikel tas det även upp att det fanns vårdpersonal med en positiv inställning till patienter med ett missbruk/beroende, speciellt om de arbetade på en arbetsplats där dessa patienter ofta förekom (a a).

De patienter som upplevde ett dåligt bemötande och otillfredsställelse med vården hade en större sannolikhet att inte fullfölja sin behandling (van Boekel m fl, 2013). En negativ inställning hos vårdpersonalen kunde minska patientens självförtroende och även behandlingens utfall. I samma artikel tas det dock även upp att det inte fanns något samband mellan ett dåligt bemötande och att inte fullfölja sin behandling (a a). Rassool (2007) tar i sin artikel upp att personer med ett missbruk/beroende kunde undvika att söka vård både för sitt alkoholproblem men även för andra hälsoproblem på grund av vårdpersonalens negativa

inställning och dåliga bemötande. Det fanns en risk att vårdpersonal kunde vara motvilliga till att vidta tillräckliga åtgärder vid bekräftat substansmissbruk hos en patient på grund av negativ inställning (a a).

(7)

4

Länkarna

Är en förening som bildades år 1945 av alkoholister för alkoholister. Men har under åren även vänt sig till personer med annat missbruk/beroende. Ändamålet är att stötta missbrukare och anhöriga till ett drogfritt/nyktert liv. Alla alkoholister och andra drogberoende som väljer att avstå alkohol och andra droger har rätt till medlemskap i Länkarna, dock vänder de sig framförallt till personer som är äldre än 40 år (http://www.rikslankarna.se).

Teoretisk referensram

Joyce Travelbees (1971) omvårdnadsteori handlar bland annat om vikten av kommunikation mellan patient och sjuksköterska samt att se patienterna som unika individer och inte som stereotyper. Enligt Travelbee (1971) är termen patient en stereotyp. Patienter borde ses som individer som behöver vård, omsorg och hjälp av andra individer som anses kunna ge dem den vård de behöver. Det finns en risk med att se vårdsökande som patienter istället för unika individer. Om en sjuksköterska ser alla patienter som lika istället för individuella människor, kan det påverka bemötandet som de individer får eftersom sjuksköterskan har en stereotypisk syn på den gruppen. En grundtanke i teorin är att sjuksköterskor bör sträva efter en människa till människa relation istället för en sjuksköterska till patient relation. Travelbee (1971) talar för att det behövs en humanistisk revolution, där fokusen ska tas tillbaka till sjuksköterskans vårdande funktion. Sjuksköterskor behöver se till den sjuka människans individuella behov, istället för enbart den allmänna medicinska vården (a a).

Kommunikation sker konstant, oavsett om det är verbalt eller inte (Travelbee, 1971). Varje interaktion en sjuksköterska har med en patient är en chans till att lära känna den personen, ta reda på dennes behov och försöka skapa en människa till människa relation. Om en sån relation lyckas beror till stor del på hur

sjuksköterskan interagerar och till den grad som sjuksköterskans handlingar är utformad och till hjälp för personen som mottar vården (a a).

SYFTE

Syftet med studien är att undersöka hur personer med ett

alkoholmissbruk/beroende upplevt att de blivit bemötta när de sökt vård inom somatiken.

Frågeställning

Vad är det i mötet som avgör hur bemötandet uppfattas? Hur kan vårdpersonalen påverka hur bemötandet upplevs?

Definitioner

Diagnostic and statistical Manual of Mental Disorders (DSM IV, 1994) är ett verktyg som används av vårdpersonal för att kunna diagnostisera bland annat alkoholmissbruk och beroende. Missbruk och beroende har valts att definieras. Detta för att lättare särskilja begreppen.

Missbruk

(8)

5

Minst en av följande kriterier under en och samma tolvmånaders period:

1. Upprepat substansbruk som leder till att personen inte kan uppfylla sina skyldigheter på arbetsplats, i skolan eller hemmet.

2. Upprepat substansbruk i situationer som medför omfattande risker för fysiska skador.

3. Upprepade substansrelaterade problem med rättvisan.

4. Fortsatt substansbruk trots återkommande sociala problem som är orsakade eller förstärka på grund av substanseffekterna.

(DSM IV, 1994)

Beroende

DSM IV Definition av beroende:

Minst tre av följande kriterier under en och samma tolvmånaders period:

1. Tolerans; visar sig antingen genom ett behov av påtagligt ökad mängd av substansen för att uppnå effekt eller genom en påtagligt minskad effekt vid kontinuerligt bruk av samma mängd substans.

2. Abstinens; visar sig antingen genom karaktäristiska abstinenssymtom eller att samma substans intas för att undvika eller minska abstinenssymtom.

3. Substansen används ofta i större mängder och under en längre period än vad som var tänkt.

4. Finns en konstant önskan om eller misslyckade försök att kontrollera eller begränsa sitt substansintag.

5. Mycket tid läggs på att försöka få tag i substansen, nyttja den eller återhämta sig från effekterna.

6. Viktiga sociala aktiviteter (yrke eller/och fritid) ges upp eller minskas på grund av substansbruket.

7. Substansbruket fortsätter trots vetskap om psykiska och fysiska skador som orsakats eller förvärrats till följd av substansintaget.

(DSM IV, 1994)

METOD

En kvalitativ metod valdes för att bäst kunna undersöka människors upplevelser och erfarenheter. Datainsamlingen skedde genom intervjuer.

Urval

Inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha eller ha haft ett

alkoholmissbruk/beroende, att de sökt somatisk vård i den svenska sjukvården och är över 18 år. Ett exklusionskriterie var om informanten vid intervjutillfället var märkbart påverkad, då exkluderades den intervjun.

För att hitta lämpliga informanter användes ett ändamålsenligt urval och tanken var att använda olika föreningar som inriktar sig på personer med

missbruk/beroendeproblematik. De föreningar som valdes var AA (anonyma alkoholister) och Länkarna Malmö.

(9)

6

Datainsamling

Första kontakten med AA och Länkarna blev via mail där en kortare beskrivning av studien gavs, för att se om det fanns ett intresse att delta i studien. Intresset fanns hos båda föreningarna och samtyckes inhämtades till etikansökan. Efter etikrådets godkännande kontaktades de båda föreningarna igen för att ett mer detaljerat informationsbrev skulle lämnas. Vid denna kontakt valde AA att inte medverka i studien, medan Länkarna var fortsatt intresserade. Kontakten med Länkarna skedde genom en av medlemmarna som även fungerade som en gatekeeper för att finna lämpliga och frivilliga informanter. Utöver gatekeepern fanns även ett informationsbrev med kontaktuppgifter tillgängliga för medlemmar hos Länkarna. Ifall någon som självmant ville kontakta författarna för frågor eller var intresserad att delta i studien.

Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, som spelades in på mobiltelefon. Efter avslutad intervju fördes det inspelade materialet, via dator, över till ett usb-minne. Intervjuerna genomfördes under vecka fjorton och femton. Det blev två stycken intervjuer varannan dag, en på förmiddagen och en på

eftermiddagen. Det inspelade materialet transkriberades samma dag eller dagen efter intervjuerna, detta delades upp mellan författarna.

Djupare information gällande studie, konfidentialitet och hur resultatet skall presenteras fick informanterna vid intervjutillfällena. De fick även tillfälle att ställa eventuella frågor innan inspelningen startades. För att underlätta

datainsamlingen fanns det en intervjuguide som följdes. Intervjuguiden innehöll sex frågor där informanterna hade möjligheten att svara öppet. Vid vissa intervjuer uppkom det även följdfrågor samt uppmaningar till informanten att utveckla sina svar för att få en djupare förståelse. Exempel på uppmaningar; ”Har du något exempel?” ”Hur menar du då?” Följdfrågor som uppkom var bland annat om de upplevde skillnad i bemötande från aktivt missbruk till nyktert tillstånd?

Innan datainsamlingen påbörjades genomfördes en pilotintervju för att kontrollera att frågorna besvarade syftet. Denna intervju medförde inga ändringar i

intervjuguiden men det framkom att det behövde klargöras för kommande intervjuer att det inte gällde bemötandet inom beroendevården. Då pilotintervjun inte medförde ändringar i frågorna samt besvarade syftet inkluderades den i studien.

Sammanlagt blev det nio intervjuer, inklusive pilotintervjun. Intervjuerna varade mellan sju minuter till nitton minuter. Intervjuerna utfördes i ett avskilt rum med stängda dörrar i Länkarns lokal. Eftersom båda författarna medverkade under intervjuerna valdes det att variera mellan vem som hade rollen som intervjuare och observatör. Dessa roller byttes mellan varje intervju.

Databearbetning

Det inspelade materialet delades upp mellan författarna för transkribering. Transkriberingen skedde enskilt och varje författare transkriberade hälften av materialet. Sedan lästes alla transkriberingar igenom tillsammans med det inspelade materialet.

Transkribering innebär att det inspelade materialet skrivs ner ordagrant i textform för att kunna analyseras. Processen genomfördes enskilt, men utgick från samma struktur och riktlinjer. Riktlinjerna som följdes var att längre pauser skrevs ut med

(10)

7

(P), saker som skratt, gråt osv skrevs ut inom parantes. Bakgrundsljud och stakningsord som eh, öh skrevs inte ut i transkriptionen. Medhållandeljud som mmm skrevs inte heller ut. När flera personer pratade samtidigt så gjordes ingen ny rad mellan. Om det inte hördes på inspelningen vad personen sa skrevs det ut med flera punkter. Dialektala ord skrevs om till rikssvenska, samt om informanten talade ett annat språk än svenska.

Dataanalys

För att analysera det transkriberade materialet användes Burnard’s (1991) metod. Metoden är uppbyggd som en steg för steg process som inkluderar fjorton steg. Dessa fjorton steg gjorde att intervjuerna sammanställdes och samlades under olika kategorier och underkategorier som ledde till att ett resultat kunde utläsas.

Steg ett innebar att under och efter intervjuerna skrevs det minnesanteckningar om vad som togs upp för att sedan lättare kunna analysera materialet. Det var främst observatörens anteckningar som utgjorde grunden till detta steg, då den som höll i intervjun fokuserade på informanten. Efter att alla intervjuer hade transkriberats påbörjades steg två som genomfördes enskilt. Transkriptionerna lästes noggrant igenom och anteckningar om generella teman gjordes för att kunna fördjupa sig i datan och förstå informantens upplevelser. Steg tre till fem genomfördes

tillsammans och innebar transkriptionen lästes igenom igen och relevanta

meningsenheter togs ut. Detta för att kunna beskriva alla delar av innehållet. Det som inte var relevant till studiens syfte sållades bort. Meningsenheterna

kondenserades och kodades för att kunna skapa underkategorier.

Underkategorierna överskådas och grupperades under huvudkategorier, detta för att reducera antalet kategorier och föra samman de som liknar varandra för att få fram en slutgiltig lista till resultatet.

Tabell 1; Exempel på kategoriseringsprocess Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet

Kod Underkategori Kategori

Jag har blivit bra bemött, men jag har aldrig sökt vård för mitt beroende.

Bra bemött men jag har aldrig sökt vård för mitt beroende. Bra bemött, ej sökt beroendevård. Journalanteckn ingar från beroendecentr um, en livslång stämpel Faktorer som upplevts påverka bemötandet

Jag kan inte känna att jag har blivit illa behandlad, det har bara det att det har tagit en jävla tid med allting. Jag känner mig inte illa behandlad.

Kan inte känna att jag har blivit illa behandlad. Ej dåligt behandlad pga missbruk Upplevelser från ett aktivt missbruk/bero ende Upplevelser i samband med vårdsökande

(11)

8 Man liksom klagar på nånting eller så, så har man sig själv att skylla lite grann. De säger inte så va, men jag uppfattar det många gånger så. Klagar på nånting, så har man sig själv att skylla litegrann. De säger inte så, men jag uppfattar det så. Skyll dig själv vid vård pga missbruket. Upplevelser från ett aktivt missbruk/bero ende Upplevelser i samband med vårdsökande

Under steg sex skulle två kollegor bjudits in för att även de göra en kategorisering och sedan jämföra den med författarnas. Detta för att skapa större validitet av kategoriseringen, detta steg uteslöts då det inte fanns möjlighet att genomföra. I steg sju lästes transkriptionerna igenom igen tillsammans med den slutgiltiga listan av kategorier för att vara säker på att alla aspekter av intervjuerna var täckta. Detta steget gjordes enskilt.

Steg åtta till tio genomfördes gemensamt och där färgkodades meningsenheterna under rätt kategori, klipptes ut från transkriptionen och klistrades upp på ett papper under rätt kategori och underkategori. Under denna process fanns hela tiden en komplett kopia av transkriptionerna till hands för att inte kontexten av meningarna skulle gå förlorade.

Även steg elva uteslöts då det inte fanns möjlighet att genomföras. Detta steg innebar att utvalda informanter ombads att se över de kategorier och citat som klippts ur från transkriptionerna och svara på frågan om citatet ansågs passa till den kategorin.

I steg tolv samlades allt urklippt material ihop för att användas till att skriva resultatet. Kopior av hela transkriptionen samt de inspelade intervjuerna sparades för att kunna reda ut ifall något upplevdes oklart under skrivandet av resultatet. Under steg tretton påbörjades skrivandet av resultatet, fynden bearbetades del för del och citat plockades ut för att stödja resultatet. Författarna var under hela steget öppna för att vid behov gå tillbaka till de inspelade intervjuerna och den

kompletta transkriptionen.

Det sista steget, steg fjorton, uteslöts då detta innebar att resultatet skulle jämföras med litteratur och tidigare forskning, bland annat genom att jämföra citat från resultatet. Detta var inte relevant för studien. Utan tidigare forskning

presenterades istället i bakgrunden och jämförelse med tidigare forskning och resultatet diskuterades under resultatdiskussionen.

Etiska överväganden

Enligt vad Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460) säger så har en etikprövning genomgåtts och som enligt 16-17 §§ har information om studien getts samt samtycke inhämtats innan datainsamlingen började.

(12)

9

Då studien hanterade känsliga personuppgifter gjordes en etikansökan hos etikrådet vid Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola. Etikrådet godkände studien och utlåtandet finns med som bilaga (bilaga 3).

En tanke som fanns med både innan och under alla intervjuer var att

informanterna skulle behöva återuppleva minnen från tiden då de var i ett aktivt missbruk. Författarna var därmed medvetna om att det skulle kunna uppstå känslor under intervjuerna.

RESULTAT

Resultatet redovisas under tre övergripande kategorier samt tillhörande underkategorier. Dessa var; “upplevelser i samband med vårdsökande”,

“gemensamt ansvar för en positiv vårdupplevelse”, och “faktorer som upplevts påverka bemötandet”. För att ge lämpliga exempel till kategorierna används citat, dessa är utskrivna i kursiv text. De citat som är tagna ur delar av transkriptionen markeras med två snedsträck i början och slut. Ingen text som är relevant eller ändrar citatets innebörd har uteslutits.

Upplevelser i samband med vårdsökande

Gemensamt för alla intervjuer var att inledningsvis uttryckte alla att de blivit bra bemötta när det sökt sjukvård inom somatiken. Men när intervjuerna blev mer djupgående framkom det att många utav informanterna även hade negativa erfarenheter av bemötandet de fått när de sökt vård. Dessa upplevelser skedde främst då informanterna fortfarande var i ett aktivt beroende/missbruk. Resultatet av huvudkategorien presenteras i form av tre underkategorier “Upplevelser från ett aktivt missbruk/beroende”,“Att komma i andra hand” och “Avgörande för ett bra bemötande”.

Upplevelser från ett aktivt missbruk/beroende

Närmare hälften utav informanterna uppgav under intervjuerna att de upplevt märkbara skillnader i vårdpersonalens bemötande vid de tillfällen då vården söktes under påverkan av alkohol jämförelsevis mot gånger de sökt vård i sitt nyktra liv. Ingen av informanterna hade blivit nekad vård, men de upplevde att bemötande var något helt annat än vad de var vana vid.

“// Kommer du in och luktar alkohol och sånt, då, då är du inte mycket värd. Då är det liksom, då är det, ja det är klart att om nånting är sönderslaget eller så, då måste de göra vid det, men där är en enorm skillnad. //” (Informant 3)

Det framkom under intervjuerna att vissa av informanterna upplevde sig utpekade av vårdpersonal när de sökte somatisk vård. Bland annat genom att påpeka inför andra patienter att de kom från beroendecentrum.

Flera av informanterna hade inte upplevt att det var någon skillnad i bemötande från tiden de var i ett aktivt missbruk/beroende och idag. De ansåg att

vårdpersonalen gjorde vad de skulle oavsett om du var påverkad eller inte. Informanterna upplevde att de blivit väl bemötta både på akuten och på vårdavdelningar. Att de blivit väl omskötta när det varit inlagda på sjukhuset beskrevs som något positivt.

(13)

10

“Alltså, jag har ju upplevt det också. Jag har kommit in för att jag har varit full helt enkelt, både slagit upp huvud och allting. Absolut inte har jag märkt nån skillnad.” (Informant 8)

Att komma i andra hand

Flera av informanterna hade någon gång upplevt att de blivit avvisade på något vis och fått känslan av att komma i andra hand på grund av sitt missbruk. Många delade känslan av att känna sig nedprioriterad och hamna sist på väntelistorna. “Alltså, jag kan inte säga till 100% men det verkar precis som om vi blir plockade neråt va. Man känner den känslan, men om det nu är så vill jag nog inte kunna lova.” (Informant 8)

Ingen av informanterna hade något konkret exempel på tillfällen där

vårdpersonalen gett ett direkt uttryckt att de tagit dem i andra hand på grund av deras missbruk. Att komma i andra hand eller bli nedprioriterad i vården

uttrycktes mer som en känsla som de upplevt. Dock var det det en informant som hört vårdpersonal samtala om att de skulle prioritera de andra patienterna före. ”// Där hörde jag diskussioner och sånt va. Ja, den kan vänta för den är, som man säger alkoholist, eller den är narkoman och ja, vi tar dem andra före //.”

(Informant 5)

Avgörande för ett bra bemötande

De allra flesta ansåg att ett bra bemötande kantades av vänlighet, att de fick den vård som de sökts, att sjuksköterskorna erbjöd sin hjälp trots deras stressade arbetssituation. Att bli lyssnad på och tagen på allvar lyftes fram som extra viktigt, men även att personalen tog sig tid att informera och be om ursäkt om de skulle bli försenade till en tid som var bokad.

“ // De kommer och säger till en, om jag ska vara där tjugo i och de kommer kanske kvart i och säger; ursäkta, det tar lite längre tid för det kom in ett annat fall. Då har man i alla fall fått ursäkten att det tar lite längre tid //.” (Informant 2)

Gemensamt ansvar för en positiv vårdupplevelse

Hur mötet mellan patient och vårdpersonal blir påverkas både av vårdpersonalens inställning till personer med alkoholmissbruk/beroende, samt hur man som patient beter och uttrycker sig. Detta var faktorer som togs upp i flera av

intervjuerna,vilket resulterade i underkategorierna "vårdpersonalens inställning påverkar bemötandet" och "mitt beteende påverkar bemötandet"

Vårdpersonalens inställning påverkar bemötandet

Närmare hälften av de som blev intervjuade lyfte att vårdpersonalens bakgrund och personliga inställning till alkoholmissbruk/beroende påverkar bemötandet. Om personalen ser ner på personer med alkoholmissbruk/beroende eller om de accepterar det och ser det som en sjukdom och inte ett eget val. Detta var något som märktes tydligt i bemötandet.

“// Det beror på vem som jobbar. Vissa accepterar att man är påverkad medan vissa snackar skit om dem när de är påverkade //.” (Informant 5)

(14)

11

Att läkare automatiskt kopplade sjukdomar och symtom till beroendet/missbruket men som egentligen inte alls berodde på alkoholen, uppfattades som kränkande. En informant lyfte att personer med ett alkoholmissbruk/beroende har ett eget ansvar för bemötandet, men att även vårdpersonalen har det, då alkoholism trots allt är en sjukdom.

“// Men även om man är onykter så har man ett visst ansvar själv också va, men jag tycker att vårdpersonalen borde också ha det eftersom att betraktas som en sjukdom. Man kommer ju inte dit onykter för att man vill.” (Informant 3)

Känslan av att skylla sig själv vid skador eller sjukdomstillstånd orsakde av alkohol var en upplevelse som delades av många utav informanterna. En av informanterna trodde att de kunde bero på vårdpersonalens inställning och att bemötandet blev lidande för att personalen tröttnade på att det hände många incidenter i samband med alkoholen

Mitt beteende påverkar bemötandet

Att bemötandet påverkades av hur informanterna bemötte vårdpersonalen var något som togs upp i många utav intervjuerna. En av informanterna tog upp att denna själv märkt en stor skillnad sedan denna blev nykter.Att i ett aktivt

missbruk upplevdes det som om att allt var jobbigt och tog lång tid, men att idag fanns förståelsen för att saker och ting tar tid.

“// Sen är det upp till en själv många gånger hur man beter sig. Jag menar, de är inte mer än människor de som jobbar. Springer man bara och hackar och kritiserar så är det lätt att man får en liten känga själv också //.” (Informant 8)

Ett par informanter tog upp att det var många med ett missbruk som klagat på hur de hade blivit bemötta när de sökt vård, men att det inte alltid var befogat. Många gånger hade de en skuld till det själva. Om vården söktes under påverkan kunde upplevelserna bli helt annorlunda för att personen inte tänkte klart. En informant uttryckte det som att denne haft ett så kallat missbrukstänk som gjorde att allt upplevdes som mycket jobbigare än vad det egentligen var.

Faktorer som upplevts påverka bemötandet

Under intervjuerna framkom det att många utav informanterna upplevde att det fanns faktorer som påverkade bemötandet från vårdpersonalen. En faktor som nämndes i alla intervjuer var journalanteckningar från beroendecentrum. Det framkom även att öppenheten om sitt missbruk påverkade bemötande de fick. Underkategorierna blev “Journalanteckningar från beroendecentrum, en livslång stämpel” och “Öppen om missbruket gynnar bemötandet”.

Journalanteckningar, en livslång stämpel

Något som framkom var att informanterna trodde att bemötandet påverkades om det stod i journalen att de varit i kontakt med beroendecentrum, det fanns även de som hade upplevt detta. En viss attitydförändring hos vårdpersonalen tycks ha märkts då de läst i journalen att de haft ett tidigare missbruk. En av informanterna uppgav till och med att denne klarat av sitt beroende själv och undvikit att söka hjälp på beroendecentrum för att undvika ett avtryck i journalen.

(15)

12

“// I och med att man har varit på beroendecentrum så är man, så står det i journalerna. Ja, du är alkoholist säger de när man kommer. Ja, en nykter sådan säger jag då.” (Informant 6)

Informanterna uttryckte att det upplevdes som att bli stämplad om de hade sökt vård på beroendecentrum och att det var en stämpel som följde dem resten av livet och i sin tur påverkade bemötandet framöver. Många delade upplevelsen av att fokus vid vårdtillfället låg på deras tidigare missbruk, istället för den egentliga skadan och att skadan oftast ansågs vara alkoholrelaterad.

Öppen om missbruket gynnar bemötandet

En annan faktor som framkom under intervjuerna var att om informanten var öppen om sitt missbruk vid vårdtillfället, så påverkade det bemötandet positivt.

Många uttryckte det som att de inte hade något att dölja, medan andra ansåg att det var viktigt att vara öppen om det, då alkoholism betraktas som en sjukdom och att vårdpersonalen då lättare kunde göra en bedömning av sjukdomstillståndet. Flera av informanterna kände sig stolta över att kunna tala om att de var nyktra alkoholister och att de oftast mötte positiva reaktioner från vårdpersonalen, de uppskattade deras öppenhet. Vårdpersonalen tog dem för vilka de var och där med accepterades deras missbruk.

Några av informanterna hade upplevt att bemötandet förändrades om de inte var öppna om missbruket och personalen istället läste i journalen att de varit i kontakt med beroendecentrum.

“// Istället för att man talar om att man är alkoholist så blir man bemött på ett helt annat vis. Då tar dem en som man är. Istället för att man döljer, nej jag dricker inte och så står det då i journalen att jag är alkoholist eller beroende av någonting. Så att därför tycker jag att det är bättre att man talar öppet om det //.” (Informant 5)

DISKUSSION

Diskussionen har deltats upp under en metoddel och en resultatdel. Under metoddelen tas det upp saker som kan ha påverkat studien på olika sätt. Medan i resultatdelen diskuteras resultatet samt jämförs med tidigare forskning.

Metoddiskussion

En anledning till att en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes var för att vi ville undersöka hur patienter med ett alkoholmissbruk upplevde att de blivit bemötta. En semistrukturerad intervju innebär enligt Trost (2010) att frågorna är öppna och att frågorna inte har uppenbara svarsalternativ, men att intervjun handlar om ett ämne. Detta ansågs passa då informanterna lättare fick chans att svara fritt och berätta om sina upplevelser. Dock kunde det ha försvårat om personerna inte var så öppna eller hade svårt att berätta fritt.

Något som upplevdes som svårt under studiens gång var att hitta tidigare forskning om vårt ämne. Många artiklar gick att hitta om hur sjuksköterskor upplevde att de bemötte patienter med ett missbruk, men väldigt få artiklar gick att hitta om hur patienter upplevde att de blivit bemötta. Detta resulterade i att det

(16)

13

var svårt att skriva om och jämföra resultatet med tidigare forskning, samtidigt som det gjorde det mer intressant att undersöka hur fallet faktiskt var.

Förförståelse

Då båda har haft praktik inom beroendevården och redan hade en uppfattning om att personer med tidigare missbruk blev sämre bemötta när de sökte vård så fanns det en risk att detta färgade studien. Detta var något som diskuterades redan under projektplanen och att det inte var säkert att uppfattningen stämde med det resultat som skulle uppkomma. Det var en fördel att medvetenhet om förförståelsen och förväntningen på resultatet fanns eftersom det då var lättare att försöka hantera den. En nackdel var att den kan ha färgat förarbetet, datainsamlingen och även analysen då ett specifikt resultat redan var förväntat. Då författarna var medvetna om deras förförståelse för ämnet kunde en högre grad av objektiviteten hållas.

Urval

Tanken var från början att använda både Anonyma Alkoholister (AA) och Länkarna Malmö, men eftersom att AA under studiens gång valde att inte längre medverka utfördes intervjuerna endast hos Länkarna Malmö. Eftersom att Länkarna Malmö endast vänder sig till personer som är över 40 år kan det ha påverkat resultatet då yngre personers upplevelser har missats. Trost (2010) tar upp att en så stor variation som möjligt vid kvalitativa studier är att eftersträva. Tyvärr så kan då AA’s avböjan till deltagande påverkat resultatet eftersom

deltagarna blev mer homogena i ålder och endast från en förening. Däremot hade det funnits en risk att det bara blivit en enstaka yngre person i studien och då hade den personen blivit avvikande till resterande urval, vilket inte är att

rekommendera enligt Trost (2010). Dock hade det inte heller varit en garanti att det hade inkluderats yngre personer enbart för att AA hade varit med i studien eftersom det finns personer i alla åldrar där. Då ålder inte var relevant för syftet ansåg författarna att det inte var något att försöka påverka genom att söka efter yngre informanter på andra platser. Samt med tanke på tidsbrist för att bland annat genomgå en till etikansökan, hitta intresserade personer och inhämta samtycke. Dock är det något som har reflekterats över då det hade varit intressant att även få höra yngre personers upplevelser.

Datainsamling

Vid varje intervju agerade en utav författarna observatör, detta för att minimera risken att viktig information gick förlorad. Något som upptäcktes var att

observatören ofta lagt märke till oklarheter under intervjun som intervjuaren hade förbisett. En sak som bidrog till minimerad risk för förlorad information var att intervjuerna spelades in. Trost (2010) menar att intervjuaren lättare kan

koncentrera sig på frågorna och svaren istället för att föra anteckningar om intervjuerna spelas in.

Tanken från början var att genomföra sex till åtta intervjuer. Totalt genomfördes nio intervjuer inklusive pilotintervju. Då pilotintervjun höll hög kvalité

inkluderades den i studien. Intervjuerna varade mellan sju och nitton minuter och blev kortare än vad som hade beräknats från början. Det behöver inte vara en nackdel att intervjuerna blev kortare än förväntat då det framkom värdefull data och variation i svaren (Kvale & Brinkmann, 2009). Nu i efterhand har författarna förstått att fler öppna frågor och fler följdfrågor hade gett mer utvecklade svar och därmed ett mer specifikt och djupgående resultat. En anledning till att de blev något korta kan vara på grund av författarnas ovana att intervjua och därmed inte

(17)

14

uppmanade informanterna till att utveckla samt följde upp svaren. Dock var intervjuerna tillräckligt givande för att ett resultat skulle kunna utläsas. Men om författarna hade haft mer erfarenhet, andra och fler frågor så hade resultatet kunnat bli mer utvecklat. Likväl tror författarna att slutsatsen av resultatet hade blivit detsamma.

Kvale & Brinkmann (2009) tar upp att det krävs övning för att bli bra på att intervjua samt att kvaliteten i en intervju bedöms efter värdet i den kunskap som framställs. Detta märktes då de första intervjuerna var kortare och de sista var längre samt mer utvecklade. Vid de två första intervjuerna följdes intervjuguiden till punkt och pricka utan att följdfrågor ställdes. Under senare intervjuerna ställdes följdfrågor för att få mer utförliga svar. Detta visade sig ge bättre svar på det som söktes. De två första intervjuerna inkluderades i studien då de ändå svarade på syftet.

Genom att visa intresse, förståelse och respekt samt lyssna uppmärksammat på personen som blir intervjuad skapas en bra kontakt och en bättre förutsättning för att personen vågar tala fritt (Kvale & Brinkmann, 2009). Detta försökte

åstadkommas av författarna genom att innan inspelningen påbörjades småpratade lite samt ge ytterligare information om studien. Enligt Trost (2010) bör

intervjuerna ske på en ostörd plats där informanten känner sig trygg. Därför genomfördes intervjuerna i ett rum med stängda dörrar i Länkarnas lokal. Detta kan ha gjort så att informanterna känt sig mer trygga och därmed vågat öppna sig mer. Det hade även kunnat vara tvärtom, att de hade tyckt det var jobbigt då det fanns fler medlemmar i närheten. Men om de tyckte det var jobbigt så var det inget som märktes under intervjuerna, utan alla var väldigt öppna och hade inte problem att tala för sig.

En motgång under studiens gång var att informanterna upprepade gånger

missuppfattade inklusionskriterierna och studiens syfte trots skriftlig och muntlig information. Vissa trodde till en början att det handlade om vården de sökt på beorendecentrum. Därför gjordes en tydligare förklaring om vad studien gick ut på innan varje intervju startade. Var i kommunikationen det brast är oklart. En idé hade varit att samla så många medlemmar som möjligt och informera muntligt om studien samt ge dem chansen att ställa frågor. Dock fick både gatekeepern och ett fåtal medlemmar muntlig information två gånger och ett informationsbrev

lämnades. Det kan även vara så att författarna inte varit tillräckligt tydliga i informationen som lämnats.

De negativa erfarenheterna framkom först efter ett antal följdfrågor. Detta kan bero på att vi presenterade oss som blivande sjuksköterskor och därmed ville informanterna inte uttrycka att de blivit dåligt bemötta.

Att vissa av informanterna upplevde detta som jobbigt var något som märktes under intervjuerna, vissa blev upprörda och andra tyckte att det inte var relevant när de sökte vård för saker som inte kunde kopplas till ett

alkoholmissbruk/beroende.

Databearbetning

Innan transkriberingen påbörjades utformades riktlinjer för hur det inspelade materialet skulle skrivas för att underlätta processen, i enlighet med vad Kvale & Brinkmann (2009) rekommenderar. Eftersom båda författarna hade riktlinjer att följa blev det lätt att läsa alla transkriptioner då de följde samma struktur. Dagen

(18)

15

efter två intervjuer genomfördes transkriberades materialet, detta för att ha intervjun färskt i minnet och därmed underlätta transkriberingen. Det har inte upplevts som något jobbigt moment, utan det har varit bra att gå igenom intervjuerna och skriva ner dem inför den kommande analysen.

En fördel med att intervjuerna delades upp mellan författarna var att det gick snabbare att transkribera samt att det underlättade att sitta själv och lyssna på intervjuerna. Nackdelen med detta var att författarna blev mer insatta i de

intervjuer som de själva transkriberade. För att underlätta fortsatt analys av arbetet så lästes alla transkriptioner igenom samtidigt som intervjuerna lyssnades på. Genom att göra på detta sätt säkerhetsställdes även att inget i intervjuerna hade missats och att båda författarna hade samma förutsättning inför analysarbetet.

Dataanalys

Den analysmetod som valdes var Burnard (1991), som inkluderar fjorton steg. Anledningen till att just denna metod valdes var för att det är en strukturerad och validerad analysmetod, som passade båda författarna. En av författarna hade även arbetat med metoden i tidigare arbete, vilket gjorde att den inte helt okänd för båda. Detta kunde även ha varit en nackdel då författaren inte har använt den till en empirisk metodanalys.

Ett problem som uppstod var att klart och tydligt förstå vad som skulle göras med det transkriberade materialet under vissa steg. Det kan bero på översättningen mellan engelska och svenska, att vissa ord feltolkades eller att författarna missförstod vad som menades under vissa steg och därmed gjorde två steg i ett. Då uppstod det förvirring när analysen skulle gå vidare. Detta tros inte ha påverkat resultatet dock eftersom alla steg gjordes och kategoriseringsprocessen lyckades och när stegen i analysen var gjorda kunde ett resultat enkelt utläsas.

Att analysmetod var vald innan intervjuerna påbörjades var en fördel då steg ett, en sammanställning av vad som sagts, kunde genomföras direkt efter varje avslutad intervju. Detta underlättade vidare analys av data. Även Trost (2010) påpekar att det kan vara bra att föra en loggbok och skriva ner reaktioner i samband med intervjuerna och använda till analysen.

Vissa av stegen uteslöts då de hade blivit svåra att genomföra med tanke på tidsbrist och tillgång. I steg sex skulle två kollegor bjudits in för att genomföra en kategoriseringsprocess som sedan skulle jämföras med författarnas. Detta steg hade kunnat ge författarna en ny infallsvinkel på kategorier, det hade gett en större validitet till kategorierna samt att det hade varit bra för diskussion och

resultatskrivning. Tyvärr var inte steget genomförbart då det ej fanns tillgång till kollegor som hade tid. Ett sätt att genomföra det hade varit att be handledaren om hjälp, men detta kom författarna på lite för sent.

Steg elva innebar att vissa av informanterna skulle valts ut för att se över kategorier och utvalda citat, detta uteslöts också efter rekommendation av handledaren. Om det hade påverkat kategoriseringen är svårt att säga, men det hade kunnat vara en fördel för författarna att även här få en ny infallsvinkel och höra om tolkningen som gjorts överensstämde med informanternas.

Etiska överväganden

(19)

16

Tanken var först att använda patienter som var inneliggande på Beroendecentrum i Malmö, men detta ansågs inte vara etiskt korrekt då patienterna redan är i en beroendeställning. Då detta skulle kunna uppfattas som en del av vården, fanns det en risk att de kunde känna sig tvingade att delta. Istället valdes enheter som riktar sig till personer som har ett missbruk/beroende bakom sig. Valet att vända sig till personer med tidigare missbruk/beroende gjordes även för att minska risken att någon informant skulle vara påverkad vid intervjutillfället.

Resultatdiskussion

Diskussionen följer samma struktur som resultatet. De fynd som gjorts diskuteras och jämförs med tidigare forskning under respektive huvudrubrik.

Upplevelser i samband med vårdsökande

Det fanns skillnader i bemötandet beroende på om vården söktes i onyktert eller nyktert tillstånd. Bemötandet blev mycket sämre jämfört med om vården söktes i nyktert tillstånd enligt flera informanter. Vilket även stöds av van Boekel m fl (2013) som i sin studie påpekar att sjuksköterskor har en sämre attityd till att vårda alkoholpåverkade patienter. Dock innebär det inte att alla sjuksköterskor bemötte patienterna med en negativ attityd. Att det finns sjuksköterskor med en positiv attityd är något som van Boekel m fl (2013) också tar upp. Vilket innebär att alla patienter inte behöver ha upplevt ett dåligt bemötande. Dock var det flera av informanterna som hade gjort det.

Att komma i andra hand, bli klassad som sämre än de andra patienterna var något som flera informanter hade upplevt och även hört andra berätta. Även om

informanterna inte hade något exempel på att detta hade hänt så var det något som många mindes och ansåg påverka även nu i efterhand, till och med om det är flera år sedan de hade ett aktivt missbruk. Travelbee (1971) skriver att en patient som inte blir behandlad som en unik individ utan som till exempel en uppgift kan reagera på olika sätt och det är flera faktorer som påverkar reaktionen på att bli fråntagen sin mänsklighet. De allra vanligaste reaktionerna är frustration, ilska och nedstämdhet, som antingen visas öppet eller hålls kvar inombords (a a).

Trots de negativa erfarenheter av vården verkade det som att de positiva

erfarenheterna övervägde de negativa, då informanterna oftast blivit väl bemötta. Om informanterna upplevde bemötandet som bra berodde bland annat på

vänlighet, att de fick den vård som sökts, att de blev lyssnade på och att personalen tog sig tid, vilket även Rush och Cook (2006) påpekar.

En anledning till att alla hade upplevt ett bra bemötande kan ha påverkats av att de faktiskt fick vården de sökte. Vårdpersonalen var nödvändigtvis inte trevliga eller lyssnade på dem när de sökte vård, men de fick hjälp. Om en person hade ramlat och slagit sig så fick de hjälp, men inte mer än det. Detta kan ha påverkat att informanterna upplevt vården som bra och därmed inte reflekterat över att de inte blivit bra bemötta. En annan faktor kan ha varit att många utav informanterna varit nyktra i flera år och kan därmed ha förträngt eller glömt bort hur det var under tiden de var i ett aktivt missbruk och när följdfrågorna ställdes kom de på händelser som de upplevt som negativa. Detta var anmärkningsvärt då tidigare forskning om ämnet pekar på att personer med ett missbruk eller beroende blir dåligt bemötta inom somatiken (Barlett m fl, 2013; Peckover & Chidlaw, 2007; van Boekel m fl, 2013 & Rassool, 2007). Detta kan bero på att vårpersonalen själva har lite kunskap och utbildning om hur de ska möta personer med ett missbruk eller beroende (Rassool, 2007).

(20)

17

Gemensamt ansvar för en positiv vårdupplevelse

I Rassool’s (2007) artikel som säger att vårdpersonalens attityd till att vårda patienter med ett missbruk/beroende är påverkat av många olika faktorer. Faktorer som till exempel tidigare erfarenheter, kunskap, utbildning och sammanhanget av situationen, samt kulturella och religiösa faktorer. Just detta med tidigare

erfarenhet och inställning är sådant som Travelbee (1971) lyfter som viktigt att inte fästa för stor vikt vid. Att se patienterna som unika individer och inte

stereotyper till en viss patientgrupp, då det kan påverka vården och bemötandet (a a).

Enligt Peckover & Chidlaw (2007) möter personer med ett missbruk/beroende svårigheter när de söker vård på grund av att det finns en inställning hos vårdpersonal att de får skylla sig själva, skadan är självförvållad till följd av ett substansmissbruk/beroende. Detta stärks även av både van Boekel m fl (2013) och Rassool (2007) som också tar upp att sjuksköterskor ofta har en negativ

inställning mot personer med ett missbruk/beroende och att de ofta är omotiverade när det gällde att vårda dem.

Även om det finns många negativa upplevelser vid tillfällen då vård sökts var de allra flesta mestadels positiva till bemötandet de fått. De negativa tillfällena ansågs inte hända så ofta, men de hade ändå fastnat i informanternas minne. Detta tyder på att det är viktigt som sjuksköterska att tänka på hur patienterna behandlas när de söker vård. Om man som sjuksköterska vet att ens inställning gentemot personer med ett missbruk/beroende är negativt är det ändå viktigt att tänka på att de personerna söker hjälp av en anledning. Att ens egna bakgrund och inställning inte påverkar bemötandet och den vård som utförs. Att det finns en risk att

fördomar och stereotypiska synsätt kan påverka ens egna inställning lyfts av både Peckover & Chidlaw (2007) och Travelbee (1971).

En av informanterna uttryckte att denna själv förändrat synen på bemötandet och sjukvården sedan denna blev nykter. Detta förklarades som att tidigare var allt jobbigt och tog lång tid. Att tänkandet och handlandet förändras under påverkan av alkohol är något som tas upp i Cargiulo's (2007) artikel. Att påverkan av alkohol ger nedsatt koordination och balans, ökad reaktionstid och försämrad uppmärksamhet och uppfattning (a a). Även om det är så att ens upplevelser och tankegångar förändras under alkoholpåverkan så finns det forskning som stödjer informanternas upplevelser. Det var till och med en informant som hade hört vårdpersonal säga att de tog de andra patienterna före den som var påverkad, eller att den patienten kunde vänta för den var ändå en missbrukare. Denna inställning hos vårdpersonalen har tagits upp tidigare i diskussionen och stöds av flera andra studier. Men samtidigt finns det studier som visar på att alkohol förändrar ens tankar och upplevelser, så kanske att allt inte alltid stämmer till 100 procent. Dock tror inte vi att alla som upplevt ett dåligt bemötande bara har gjort det på grund av att alkoholen har förändrat ens objektiva syn, men det kan vara en förklaring till varför vissa har upplevt att deras bemötande har förändrats sedan de blev nyktra.

Faktorer som påverkar bemötandet

Peckover & Chidlaw’s (2007), van Boekel’s m fl (2013) och Rassool’s (2007) resultat om vårdpersonalens negativa inställning till patienter med ett

(21)

18

att de blivit dömda och klassificerade på grund av journalanteckningar från beroendecentrum. Känslan av att personalen dömde dem, redan innan de träffats, för att de varit i kontakt med beroendevården. Även om inte alla informanter hade upplevt det personligen var det något som nästan alla var överens om att det stämde. Detta är något som påverkar vidare kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Enligt Travelbee (1971) kan just kommunikationen mellan patient och sjuksköterska misslyckas pågrund av att sjuksköterskan har förutfattade meningar eller inte ser patienten som en individ utan som en stereotyp till den patientgruppen. Genom att ha dessa förutfattade meningar utgör det ett hinder för en god kommunikation (a a).

Det som uppfattades som negativt i bemötandet var när fokus låg på ett pågående eller tidigare missbruk istället för det vården söktes för. Att vissa av informanterna kände att de blivit utpekade när de sökt vård, samt att de upplevt en viss

attitydförändring hos vårdpersonalen då de läst i deras journal om tidigare kontakt med beroendecentrum. Men genom att vara öppen, rak och ärlig som sin situation direkt så underlättade det var det flera som hävdade. Att berätta om sitt

missbruk/beroende gjorde att vårdpersonalen kunde vara ett sätt att motverka detta. Det var flera som ansåg att det var viktigt att berätta och att personalen uppskattade ärligheten samt tyckte att det var bra jobbat att de klarat sig ur ett missbruk/beroende. I van Boekel’s m fl (2013) artikel framgår det att patienter som var under tillfrisknande från ett missbruk/beroende ansågs vara bättre och fick därmed ett bättre bemötande. Det var även flera informanter som sa att de berättade om sitt missbruk/beroende för att de inte hade något att dölja. Medan vissa sa att det var för att underlätta för alla eftersom alkohol kan ha bidragande effekt till andra sjukdomar.

SLUTSATS

I studien har det framkommit att personer med ett alkoholberoende/missbruk upplevt både bra och dåligt bemötande när de har sökt vård inom somatiken. Alla informanter hade upplevt ett bra bemötande, men flera av dem hade även negativa upplevelser. Bra upplevelser var när de fick vård, sjuksköterskorna tog dem på allvar och lyssnade på dem. Negativt var när de upplevde att fokus låg på ett tidigare missbruk/beroende istället för det de sökte för och när det kändes som att de kom i andra hand. Dock var alla nöjda med den vården de fått, även om bemötandet inte alltid varit så bra. Närmare hälften upplevde att

journalanteckningar påverkade bemötandet negativt, men genom att vara öppen om sitt missbruk/beroende fick vårdpersonalen en annan inställning och en informant fick känslan av att de uppskattade ärligheten.

Att ens eget beteende kunde påverka bemötandet var det flera som tog upp och att under påverkan kunde saker upplevas på ett annat sätt mot ett nyktert tillstånd. Hur vårdpersonalens personliga inställning till personer med ett

missbruk/beroende var kunde också påverka om bemötandet var bra eller dåligt. De allra viktigaste egenskaperna hos vårdpersonalen var om de lyssnade och tog vad som sagts på allvar, men även vänlighet och att informanterna fick de hjälp som sökts lyftes fram.

(22)

19

alkoholmissbruk/beroende, att de blivit utpekade och att det var skillnad i bemötandet om vården söktes under påverkan eller nyktert. Men det fanns även ett fåtal som inte upplevde att det var någon skillnad oavsett tillstånd.

FRAMTIDA VÄRDE

Denna studie är en fingervisning om att det är viktigt att se patienter som enskilda individer och inte låta ett tidigare missbruk/beroende påverka bemötandet. Det finns ett värde i studien för sjuksköterskor då det framkom att de flesta upplevt sig väl bemötta men även faktorer som behöver förbättras i bemötandet av patienter med ett alkoholmissbruk/beroende.

Det är svårt att överföra resultatet till alla personer med ett

alkoholmissbruk/beroende då det är en liten studie med endast ett fåtal

informanters subjektiva upplevelser från en och samma förening som undersökts. För att få en ökad förståelse och ett mer överförbart resultat för hur personer med ett missbruk/beroende upplever bemötandet i vården anser författarna att det behövs fler studier. En intervjustudie där sjuksköterskors och patienters upplevers jämförs är ett förslag från författarna.

(23)

20

REFERENSER

American Psychiatric Association, (1994) Diagnostic and Statistical Manual of

Mental Disorders. American Psychiatric Press: Washington DC

Anton R, (2010) Substance Abuse Is a Disease of the Human Brain: Focus on Alcohol. Journal of Law, Medicine & Ethics, 735-744

Burnard P, (1991) A method of analysing interview transcript in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.

Barlett R, Brown L, Shattell M, Wright T & Lewallen L, (2013) Harm Reduction: Compassionate Care Of Persons with Addictions. Medsurg Nursing, 22 (Nr 6), 349-358.

van Boekel L.C, Brouwers E.P.M, van Weeghel J, Garretsen H.F.L, (2013) Stigma among health professionals towards patients with substance use disorders and its consequences for healthcare delivery: Systematic review. Drug and alcohol

dependence, 131, 23-35.

Cargiulo T, (2007) Understanding the health impact of alcohol dependence.

American Society of Health-System Pharmacists, 64 (3), 5-11.

>http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Alkohol/#1< (10/2-2014)

>http://www.rikslankarna.se/< (7/5-2014)

Kvale S & Brinkmann S, (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor

Peckover S & Chidlaw R.G, (2007) Too frightened to care? Accounts by district nurses working with clients who misuse substances. Health and Social Care in the

Community, 15 (3), 238-245.

Rassool G.H, (2007) Some Considerations on Attitude to Addictions: Waiting för the Tide to Change. Journal of Addictions Nursing, 18, 61-63.

Rhem J, (2011) The Risks Associated With Alcohol Use and Alcoholism. Alcohol

Research & Health, 34 (2), 135-143.

Rush B & Cook J, (2006) What makes a good nurse? Views of patients and carers.

British Journal of Nursing, 15 (7), 382-385.

Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2013) Dödsorsaker 2012. Stockholm: Socialstyrelsen.

Travelbee J, (1971) Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: Davis

(24)

21

Vargas D & Luis M.A, (2008) Alcohol, alcoholism and alcohol addicts: conceptions and attitudes of nurses from district basic health centers. Revista

Latino-Americana de Enfarmagem, 16, 543-550.

Wramner B, Pellmer K & Hellström C (2010) Beroende och droger: förekomst,

effekter, förändringsmöjligheter. Lund: Studentlitteratur

Zakrzewski R.F & Hector M.A (2004) The lived experience of alcohol addiction: Men of alcoholics ananymous. Issues in mental health nursing, 25, 61-77.

(25)

22

BILAGA 1 - INTERVJUGUIDE

 Hur upplever du att du blivit bemött när du sökt sjukvård för sjukdom eller kroppslig skada?

 Vad upplever du var bra och mindre bra i vårdpersonalens bemötande?

 Vad anser du är ett bra bemötande och vad avgör om du känner att du blivit väl bemött? (ge gärna exempel)

 Upplever du att alla patienter får samma bemötande när de söker vård? (Varför/Varför inte?)

 Tror du att orsaken till det du söker för påverkar det bemötande du får? (Om ja, varför?)

 Har du någon gång undvikit att söka vård på grund av att du varit orolig för du skulle bli bemött?

(26)

23

BILAGA 2 – INFORMATIONSBREV

Hej!

Vi är två studenter som läser termin 5 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola. Vi skall under denna termin skriva vårt examensarbete och syftet med vårt arbete är att undersöka hur personer med ett tidigare eller ett pågående alkoholmissbruk/beroende upplevt att de blivit bemötta då de sökt vård i den svenska sjukvården (inte beroendemottagning eller psykiatrisk vård).

Anledningen till att vi vill undersöka det valda ämnet är för att vi under vår praktik kommit i kontakt med ett antal personer med missbruksproblematik som uttryckt att de blivit illa bemötta när de sökt vård.

Vi är intresserade av att komma i kontakt med 6-8 personer som har eller har haft ett alkoholmissbruk/beroende och sökt vård i den svenska sjukvården. Vårt material kommer att samlas in genom intervjuer som kommer att vara ca 30-60 minuter. Tanken är att intervjuerna skall genomföras någon gång runt v.15 och plats avgör den som väljer att delta. Med er tillåtelse kommer intervjuerna att spelas in på en bandspelare. Detta för att vi skall kunna få ner materialet i pappersform och sedan kunna analysera det som sagts. Största möjliga

konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet kommer att förvaras på ett privat usb-minne som bara är åtkomligt för oss två studenter. Resultatet presenteras i form av en

examensuppsats på Malmö högskola. I resultatet kommer deltagarna att avidentifieras så att det inte går att koppla svaren till enskilda individer. Det är helt frivilligt att delta i studien och vi ifrågasätter ingen som väljer att hoppa av under studiens gång.

Om ni finner det intressant att delta, eller har något som ni skulle vilja dela med er av får ni gärna kontakta oss. Har ni eventuella frågor så besvarar vi dem gärna.

(27)

24

BILAGA 3 – ETIKRÅDETS UTLÅTANDE

Malmö högskola / Fakulteten för Hälsa och samhälle Etikrådet Registrator/Adm sekreterare Lena Winslow

UTLÅTANDE 2014-03-07 Dnr HS60- 2014/265:3

Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post

Malmö högskola Fakulteten för hälsa och samhälle 205 06 Malmö Malmö sjukhusområde Jan Waldenströms g 25

040-665 74 54 040-665 81 00 www.mah.se etikradet@mah.se

Titel : Se mig, inte mitt beroende

Studenter: Helena Eklund och Lovisa Bundgaard Handledare: Verica Vuckovic

Institution: Sjuksköterskeprogrammet Föredragande: Claes Andersson

Kommentarer:

Uppsatsens syfte är att undersöka hur personer med alkoholmissbruk/beroende upplever att de blir bemötta inom somatisk vård. Materialet avser 6-8 frivilliga personer som rekryteras via Anonyma alkoholister och/eller Länkarna för intervju.

Bedömning

Etikrådet har inget att invända. Komplettering och ny ansökan behöver inte lämnas till etikrådet

För Etikrådet vid Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola Claes Andersson

References

Related documents

Dessa alleler kommer istället öka risken för att utveckling av kronisk infektion och cancer i livmodern ska ske genom att generera en sämre immunrespons.. En sämre immunrespons

Men eftersom dagens teknik alltså inte kan se skillnad på kopiorna, och därför inte vet vilken kopia varje kort bit som vi studerar kommer från, får vi inte veta vilken

7 och 12 §§ att anmäla sig för registrering som tillfälligt registrerad distansförsäljare, tillfälligt certifierad mottagare eller tillfälligt certifierad avsändare gäller bara

I ett nytt andra stycke anges vad som utgör beskattningsunderlag när en skattskyldig använder sig av möjligheten i tullagstiftningen att med stöd av ett tillstånd för

Teorin menar också att det därför är möjligt att studera män genom kvinnor, efter som att kvinnor är medhjälpare till skapandet och upprätthållandet av genusstrukturer..

Trots att de pedagogiska förutsättningarna för ett förändrat arbetssätt på skolan i studien blev avsevärt bättre när skolan fick en-till-en-datorer till alla elever åk

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

För att besvara frågan har vi belyst faktorer som chefernas lärande och utveckling, deras sätt att arbeta med AKA´n, samt deras motivation till och attityder gentemot