ATT TA AVSKED FRÅN
IDROTTSKARRIÄREN
–
EN EXISTENSSOCIOLOGISK STUDIE OM
MANLIGA ELITIDROTTARES OMSTÄLLNING
TILL LIVET EFTER KARRIÄREN
A-K2020:25
Kandidatuppsats Arbetsvetenskap Anna Terborn Johan Petrén
Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället
Svensk titel: Att ta avsked från idrottskarriären – en existenssociologisk studie om manliga elitidrottares omställning till livet efter karriären
Engelsk titel: To say goodbye from the sports career - an existential sociology study on the transition of male elite athletes to life after their career
Utgivningsår: 2020
Författare: Anna Terborn, Johan Petrén Handledare: Jonas Westman
Examinator: Marita Flisbäck
Nyckelord: Existentiellt imperativ, existenssociologiskt perspektiv, elitidrott, identitet, omställning
__________________________________________________________________
Abstract
Today's professionalisation in sport has given many sports-loving athletes the opportunity to develop a career through sport. However, it is an industry that in most cases is not examined often about how elite athletes experience their lives, especially what happens when their elite career comes to an end. In this study however, the interest lies in exploring male elite athletes' experience in their transition from elite career to their life after the career. The study will be gathered with a framework consisting of the existential sociology perspective to explore how former male elite athletes create meaning in their lives after their elite career. Part of the existential sociology perspective is also to understand how this transition can be understood as an existential imperative. The empirical study has been collated with a qualitative study that involved semi-structured interviews based on a phenomenological approach, with six former elite athletes who were active at the highest level in their respective sports. The results of the study have shown that their transition from an elite career to a post-career life has had a major impact on the elite athletes' experience of meaningfulness. Something that can be interpreted through the concepts of self-control, identity and employability. It is evident that the sport associations play a significant role in how the transition is experienced, whether it’s in a positive or negative sense. But also the importance of their own responsibility for their transition and what aspects the elite athletes themselves may influence play a significant part for a better end to their elite career.
Förord
Vi som skrivit denna studie vill ta tillfället i akt att tacka vår fantastiska handledare Jonas Westman, för ditt intresse och engagemang samt för all hjälp och vägledning. Utan dig hade det inte varit möjligt.
Vi vill även tacka våra respondenter som öppenhjärtigt har delat med sig av både sina med- och motgångar gällande deras omställningar till ett liv efter elitkarriären. Vi är otroligt tacksamma att fått ta del av era upplevelser och historier.
Tack!
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 STUDIENS SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
2 TIDIGARE FORSKNING ... 4
2.1 PROFESSIONALISERING OCH KOMMERSIALISERING AV IDROTTEN ... 4
2.2 TIDIGARE FORSKNING OM OMSTÄLLNING VID AVSLUT AV TIDIGARE YRKESROLL ... 4
2.3 ELITIDROTTARES STÖD OCH UTBILDNING ... 5
2.4 IDENTITET EFTER KARRIÄREN ... 6
3 TEORI ... 6
3.1 ELITIDROTTARES PÅVERKAN AV MENINGSFULLHET VID OMSTÄLLNING ... 7
3.2 ROLL OCH IDENTITET - EN BRICKA I SPELET ELLER ETT FÖRKROPPSLIGANDE ... 8
3.3 ELITIDROTTARES MÖJLIGHET TILL EGENKONTROLL UTIFRÅN KRAV-KONTROLLMODELLEN ... 8
3.4 STÖD OCH SJÄLVFÖRMÅGA SOM ETT MÄNSKLIGT BEHOV ... 9
3.5 FÖRE DETTA ELITIDROTTARES TILLTRO TILL SIN EGEN SJÄLVFÖRMÅGA ... 10
4 METOD ... 10
4.1 FENOMENOLOGI OCH KVALITATIV ANSATS ... 10
4.2 DATAINSAMLING GENOM SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER ... 10
4.3 DET MÅLSTYRDA URVALET ... 11
4.4 STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT BETRÄFFANDE DATAINSAMLINGEN SAMT URVAL ... 11
4.5 URVALETS INBJUDNINGAR ... 12
5 BEARBETNING OCH ANALYS ... 13
5.1 ABDUKTIV SLUTLEDNING ... 13
5.2 TEMATISK ANALYS ... 13
5.3 HERMENEUTIK ... 13
5.4 HUR VI SKAPAR TILLFÖRLITLIGHET ... 14
5.5 FÖRFÖRSTÅELSE OCH FÖRESTÄLLNINGAR ... 14
5.6 ETIK ... 15
6 RESULTAT ... 16
6.1 RESULTATPRESENTATION ... 17
6.1.1 Viljan att alltid kunna prestera ... 17
6.1.2 Vikten av det “fria” valet i sin omställning ... 17
6.1.3 Roll eller identitet? Hur det påverkar omställningen ... 18
6.1.4 Omgivningens stöd vid omställningen ... 19
6.1.5 Vikten av idrotten ... 21
6.1.6 Vikten av att ha en framtidsplan ... 22
6.1.7 Måendet under sin omställning och förbättringsförslag ... 23
6.1.8 Meningsfullhet och upplevelsen av livet efter omställningen ... 24
7 DISKUSSION ... 25
7.1 DET STÄNDIGA KRAVET PÅ PRESTATION OCH UPPLEVELSEN AV EGENKONTROLL ... 25
7.2 ROLL OCH IDENTITET UR ETT EXISTENSSOCIOLOGISKT PERSPEKTIV ... 26
7.3 ANSTÄLLNINGSBARHETENS PÅVERKAN UR ETT EXISTENSSOCIOLOGISKT PERSPEKTIV ... 28
7.4 RESPONDENTERNAS UPPLEVELSE AV STÖD UNDER OMSTÄLLNINGEN ... 30
7.5 LIVET EFTER OMSTÄLLNINGEN ... 31
7.6 VIKTEN AV EN FRAMTIDSPLAN ... 32
8 SLUTSATS OCH REFLEKTION ... 32
9 METODDISKUSSION ... 34
11 KÄLL OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 1
-1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Året är 2004, Sveriges mästare inom brottning Mikael Ljungberg med både OS- och VM-guld på meritlistan tar sitt eget liv. En debatt om idrottsförbundens och klubbarnas ansvar för idrottares omställning och liv efter karriären börjar, vart den slutar lämnas dock lika osagt som när den startades (Sveriges olympiska kommitté (SOK) 2020). Mikael Ljungbergs tragiska livsöde kom som en chock för många. Han var älskad, hyllad och hade en stor mediapublicitet. Vi ser elitidrottare likt Ljungberg på tv och större arenor, gärna vid större mästerskap. Det kan handla om din egen lokala fotboll eller handbollsklubb. Känslan att heja fram Frölunda i Scandinavium till ännu ett SM-guld. Eller hur vi samlar hela familjen och vänner för att bänka oss framför fotbolls-VM när det är dags för Sverige att spela, det blir en tradition de flesta av oss kan relatera till.
Ställ dig själv frågan, hur många gånger tänker du på personerna som utgör laget eller idrotten bortom de sportsliga kvaliteterna? Hur många gånger tänkte vi egentligen på Ljungberg som egen individ bakom sin idrott? Vi vågar påstå nästintill aldrig. Eller vi ser ofta idrottspersonerna och bedömer deras idrottsprestationer, men vi frågar oss sällan vem personen bakom idrottsprestationen är. Exempelvis vad de har för egna ambitioner och vad det är som driver dem framåt. Hur de skapar meningsfullhet i livet och hur det kommer sig att de idag har idrotten som sin profession, hur ser de egentligen på sin egen identitet, roll och framtid efter elitkarriären.
Ljungbergs tragiska livsöde är någonting som kan förstås utifrån begreppet existentiellt imperativ. Hur elitidrottare ställs inför en oundviklig omställning till ett liv efter elitkarriären. En omställning som är styrd utifrån de sociala strukturer som finns inom samhället och idrotten, och elitidrottares insikt i detta. Jackson (2005) benämner existentiellt imperativ som en förståelse om livets förändring och ändlighet. Hur denna förändring tvingar oss att söka mening på andra håll i livet. Någonting vi anser kan förstås som självinsikten av en oundviklig livsförändring, men hur den styrs av andra yttre faktorer. Det påverkar vad vi anser vara meningen i livet och hur vår förståelse för att saker förändras och tar slut även bidrar till en annan meningsfullhet.
Men hur definierar vi elitidrottare som benämnts flera gånger? Jo, idrottare som varit på toppen av de olika nivåerna inom sina respektive sporter. Det kan exempelvis vara elitidrottaren som spelat i allsvenskan inom fotboll, SHL i ishockey eller likvärdiga ligor inom sin sport. Det innebär således inte att idrottaren varit tvungen att kunna försörja sig enbart på sin sport. Vi följer gärna de elitidrottare som är verksamma inom våra favoritsporter, och detta är någonting som kan förklaras genom den kommersialisering och professionalisering som skett av idrotten. Vi kallar det arenasporter, alltså sporter som gemene man i många fall finner ett intresse för. Den manliga fotbollen, hockeyn och handbollen har alla genomgått en professionalisering och kommersialisering. Kommersialiseringen och professionaliseringen utgör olika förutsättningar inom olika sporter och genus i Sverige rent ekonomiskt, och det finns flertalet sporter där manliga elitidrottare är i behov av ett annat arbete vid sidan om sin sport för att kunna försörja sig.
Hur kom då denna kommersialisering och professionalisering till, året 1967 började en förändring ske inom idrotten. En kapitalisering som skulle utvecklas under decennier och skapa
2
den kommersialisering och professionalisering som idag finns inom idrotten. Detta slog fullt ut först på slutet av 1990-talet (Peterson 2005). Denna kapitalisering som skett inom idrotten innebär att lönearbetet infördes och idrotten gick från att vara en folkrörelse till en arbetsmarknad (Peterson 2005). Framförallt vissa sporter inom den manliga elitidrotten, i många fall lagsporter har omvandlats i riktning mot kommersiell underhållning (Peterson 2005). Här sker även det som Peterson kallar när leken blev till allvar, när förutsättningarna ändras från en egen hobby till något som ska ske för andras intresse och pengar (Peterson 2005). Detta är givetvis någonting som torde påverka den enskilde elitidrottaren. Pressen att inte längre endast spela för att det är roligt utan för att inge resultat, och många gånger inte bara resultat utan det ska också vara underhållning för åskådarna på en sensationell och extraordinär nivå (Peterson 2005).
Givetvis är professionalisering av idrotten också något bra och positivt. Det ger trots allt flertalet idrottsälskande atleter möjligheten att livnära sig på sin sport och ha sin största passion som arbete (Peterson 2005). Dock skulle det även kunna vara att det ansvar som läggs på idrottarna i den kommersialisering som gjorts på senare år skapar en större prestationsångest, då deras profession är öppen och åtkomlig för olika intressenter och åskådare att bedöma. Vissa idrottare är förmodligen mer bekväma med den mediaroll som många gånger kommer med elitidrotten än andra (Peterson 2005). Något som exempelvis går att beskåda i Ljungbergs fall. Ljungberg verkade vara bekväm i sin mediaroll men när strålkastaren slocknade, fick det förödande konsekvenser.
I och med denna professionalisering läggs det även mer och mer ansvar på föreningarna som går in i en arbetsgivarposition gentemot sina idrottare. I detta ständiga prestationskrav som ställs på elitidrottarna från flertalet olika aktörer borde ansvaret för att se till att idrottarna mår bra ligga på arbetsgivaren, alltså i denna bransch, föreningen. Dessa prestationskrav leder även i flertalet fall till olika skador, ätstörningar eller doping (Peterson 2005). Med ständiga krav på diverse selekteringar, mästerskap och fysiska prestationer känns den psykosociala arbetsmiljö som något som inte borde underskattas (Peterson 2005). Det är således vissa sociala strukturer som skapas inom idrotten, något som är viktigt att känna till för att kunna förstå studien utifrån det existenssociologiska perspektivet.
Det existenssociologiska perspektivet handlar närmre om när ens vardag förändras. Hur den existentiella meningen påverkas av de sociala strukturer som finns (Bengtsson & Flisbäck (2016). Idrotten har vissa strukturer och hur kan dessa förenas eller krocka med de strukturer som finns inom exempelvis arbetsmarknaden. De sociala strukturer som finns är viktiga att förhålla sig till för att undersöka hur manliga elitidrottare skapar mening i relation till en yttre händelse. I detta fall, deras omställning från elitkarriären till ett liv efter. Här kommer det existenssociologiska perspektivet fungera som en tolkningsram i studien för att förstå hur manliga elitidrottare skapar denna meningsfullhet och hur de upplever sin omställning till ett liv efter elitkarriären.
När denna typ av förändrad livssituation sker i form av en omställning som vi vill granska likt Ljungbergs, går det att reflektera över hur idrottarna identifierar sig själva och sin uppfattning av egenkontroll. Detta för att lättare förstå deras egna existentiella imperativ av vad som kommer att ske. Är deras idrott i form av prestation, karriär och framgång exempelvis det som präglar deras identitet och roll. Goffman (2014) beskriver det som en främre och bakre region i form av roller. Hur personer antar en offentlig roll i den främre regionen för att sen backa och vara sitt sanna jag i den bakre regionen (ss. 97, 101–103). Det som dock går att ifrågasätta är huruvida den främre och bakre regionen alltid är separata. För det torde ses som att individer gärna identifierar sig med sina yrken, och är du fotbollsspelare i den främre regionen, är du
3
möjligen även detta i den bakre regionen, och vad sker ner den offentliga rollen tas ifrån dig eller försvinner i form av en avslutad karriär.
För att lättare förstå den egenkontroll som manliga elitidrottare kan tänkas känna har Karasek (1979) utvecklat en modell som kallas krav-kontrollmodellen. Den handlar om att desto mer kontroll du har över din egen arbetsprestation och roll, desto mer tillfredsställelse känner du i din psykosociala arbetsmiljö (Karasek 1979 se Eriksson & Larsson 2017, s. 432). En aspekt som spelar en stor roll i elitidrottarnas vardag. Med en kommersialisering och professionalisering som öppnar upp för prestationskrav från flertalet olika aktörer är det inte svårt att fundera på hur mycket kontroll idrottare har över sin egen arbetssituation utan om det snarare rör sig om en social struktur.
Detta väckte intresset till vår studie, att utforska manliga elitidrottares omställning från deras elitkarriärer till livet efter karriären. Något som är ett tämligen underforskat område i Sverige. Enligt tidigare forskning påstås en normal elitkarriär fortlöpa i cirka 15 år (Fahlström 2006, s. 53). Med tanke på att en sedvanlig arbetskarriär ska fortlöpa tills du är cirka 62–68 år gammal (Bengtsson, Flisbäck & Lund 2017, s. 53), innebär det att manliga elitidrottare har många år kvar efter en avslutad elitkarriär. Omställningen inom idrotten är trots allt ett fenomen som är likvärdigt det som sker vid en pension. En livsförändring som är så pass stor och i studien kommer att undersökas och förstås som ett existentiellt imperativ (Jackson 2005, ss. 181–187). Yrkesgruppen elitidrottare är relativt ny och därmed tämligen underforskat, denna grupp innefattar en mer unik yrkesgrupp och även deras omställning. Det är avslutet på en form av arbetsliv och den är oundviklig för elitidrottare. Oavsett om den avslutas på grund av ålder, skador eller som för en idrottare sämre prestation kommer den komma. Idrottskarriären har en begränsad livslängd med tanke på de fysiska förutsättningarna som krävs. Trots detta finns det flertalet omställningar som görs där idrottare själv inte förberett sig på sin egen avslutning av elitkarriären, vilket enligt studier i många fall bidrar till en svårare övergång till ett liv efter idrotten (Stråhlman 1999). Det därför är viktigt att det finns ett fungerande system där idrottsföreningar och andra myndigheter eller organisationer som är delaktiga i elitidrottares liv också har en handlingsplan för att hjälpa de före detta idrottare som ska genomgå och genomgår en omställning (Stråhlman 1999). Då den professionalisering som skedde inom idrotten under slutet av 1990-talet, samt att elitidrottare efter detta ska hunnit genomföra en aktiv elitkarriär anses tiden nu vara mogen för att utforska dessa frågor.
Studien utforskar således fenomenet av manliga elitidrottares omställning från elitkarriär till ett liv efter. Även fast studiens grundtanke inte var att enbart utforska manliga elitidrottare, är det ett väl valt fall som likväl bör studeras då den manliga elitidrotten har genomgått en större kommersialisering och professionalisering än kvinnors (Olofsson 1989 se Peterson 2005). För att utforska detta fenomen har diverse avgränsningar behövts göras. Det är specifikt elitidrottare som studerats, och för att i denna studie kvalificera sig som elitidrottare har det krävts att idrottaren varit aktiv på högsta nivån, oberoende av vilket land eller i vilken sport de varit aktiva i. Dock har det varit ett krav att de efter sin omställning har anpassat sig till ett liv i Sverige, eftersom upplevelserna kommer tolkas utifrån det existenssociologiska perspektivet och således den svenska arbetsmarknaden och de sociala strukturer som finns i Sverige. Det har även varit ett måste att de genomgått en omställning från sin idrottskarriär till ett liv efter.
Det har däremot inte gjorts några avgränsningar gällande om omställningen varit frivillig eller ej utan det ses som en fördel med olika upplevelser. Vi har ej heller valt att ha ekonomiska förutsättningar som en avgränsning då synen på elitidrottare inte specificerats utifrån detta. Utan även där kan det finnas bredare aspekter att ta del av för analysen på grund av de olika ekonomiska förutsättningarna som kan existera. I denna studie kommer respondenterna bestås
4
av manliga elitidrottare med en elitkarriär inom fotboll, ishockey eller handboll som aktiv spelare, och som har skapat sig ett liv efter elitkarriären.
Även fast Ljungbergs tragiska omställning från elitkarriär till ett liv efter, långt ifrån utgör majoriteten av vad som sker vid dessa förändringar. Förblir det en viktig påminnelse om vad en dålig omställning faktiskt kan leda till och varför det är ett högst relevant ämne att utforska.
1.2 Studiens syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att utforska hur före detta manliga elitidrottare upplever omställningen från elitidrottskarriär till ett liv efter karriären. Har det funnits förberedelser inför denna omställning och hur har dessa i sådana fall sett ut, samt hur har det påverkat idrottarens upplevelse vid sin omställning.
• Hur upplever tidigare manliga elitidrottare sin omställning till ett liv efter elitkarriären?
• Hur upplever tidigare manliga elitidrottare att de har kunnat påverka sin omställning till ett liv efter elitkarriären?
• Hur kan elitidrottares omställning tolkas som ett existentiellt imperativ?
2 Tidigare forskning
I stycket nedan kommer tidigare forskning som är av relevans för studien att presenteras. Områdena som berörs är professionalisering och kommersialisering, omställning, roll och identitet samt stöd och utbildning.
2.1 Professionalisering och kommersialisering av idrotten
Peterson (2005) har tidigare studerat den kommersialisering och professionalisering som skett inom idrotten efter året 1967. Peterson (2005) påvisar hur den professionella idrotten har uppkommit och att det har gått från lek till allvar. En kommersialisering som skett inom vissa sporter och inom den manliga sporten då idrott har skapats av män för män (Olofsson 1989 se Peterson 2005), den kommersialiserade idrotten främjar således inte en total jämlikhet inom idrotten. Något som även kan förklara den professionalisering som Peterson (2005) talar om. Idrotten har blivit mer och mer till en underhållning och även lik den reproduktion som sker i industrin, något som går att jämställa med den reproduktion som sker av spelare inom idrotten. Dock behöver inte kommersialisering och professionalisering hänga ihop, det ena ger inte per automatik det andra (Peterson 2005). En professionalisering handlar således mer om en rationell verksamhet och ett yrkesutövande på heltid som innehar det traditionella lönearbetet. Denna professionalisering och kommersialisering som dock skett inom idrotten anses relevanta för att studera de elitidrottare som denna studien innehar. Detta då de alla varit aktiva inom vad Peterson (2005) kallar för arenaidrotter som blivit starkt påverkade av just denna professionalisering och kommersialisering.
2.2 Tidigare forskning om omställning vid avslut av tidigare yrkesroll
Bengtsson, Flisbäck och Lund (2017) har studerat omställningen av det arbetsliv som ter sig genom en pensionering (ss. 117–118). Hur vissa individer i deras studie beskrivit sitt yrke som ett kall och nu dess avslut av sitt kall. Något som är intressant i denna studie är hur människor i denna omställning uppgetts känna sig vilsna och ej behövda vid omställningen, då detta var någonting som fylldes genom arbetet (ibid, ss. 118–119). Men något som även problematiseras är huruvida detta kallet hos människor snarare handlar om en identitet som bildats utifrån yrkesval, och att det påverkar hur vi uppfattar vår sociala tillhörighet snarare än vårt val av sociala tillhörighet och därav även vår identitet (ibid, s. 121). Vad som kan ske när individer avslutar sina arbeten, eller i vissa fall sitt kall. Det som framkommer är hur individer som
5
uppfattar sitt arbete som ett kall upplever sin pensionering som en förlorad livsuppgift. Några verkar således dra sig till pensionen på grund av ett missnöje som skapats inom arbetet i takt med att deras yrkesroll förändrats, medans vissa längtar till pensionen för att framtidstron om någonting bättre verkar existera (ibid, ss. 135-138, 153-154). Detta kall är ett begrepp som Bengtsson och Flisbäck (2016) använt i sin studie som utforskat pensioneringen som kall närmre genom ett existenssociologiskt perspektiv. De har här utforskat hur blivande pensionärer ser på sin yrkesroll och hur de har påverkat deras meningsfullhet.
Stråhlman (1999) hävdar att det finns flera olika anledningar till varför elitidrottare avslutar sina elitkarriärer. I ett försök att skapa struktur bland dessa skäl delar han upp det i två övergripande dimensioner. Den ena dimensionen innefattar frivillig eller ofrivillig avslutning och den andra innefattar abrupt avslutning. En frivillig avslutning innebär att avslutningen sker utifrån elitidrottarens egen vilja och kan till exempel innebära, brist på motivation eller mättnad. En ofrivillig avslutning sker inte utifrån den egna viljan utan är ett resultat av yttre faktorer som jobbar emot en. Exempel på ofrivilliga avslut innefattar skador och problem med ledningen. Den abrupta avslutningen kan enligt Stråhlman (1999) utvisa sig på två sätt. Antingen sker avslutning direkt med omedelbar verkan, eller så sker den gradvis under en längre tid men med en tydlig nedtrappning som följd. Stråhlman (1999) påvisar följande genom de två dimensionerna, de som avslutade sin karriär frivilligt upplevde att omställningen skedde naturligt och bidrog snabbt till nya möjligheter, oftast i form av en ny sysselsättning och väg in i näringslivet. I de fall då de före detta elitidrottarna uppnått en stjärnstatus uppdagades till och med möjligheten att få medverka i tv. Vid de fallen avslutningen var ofrivillig kunde en problematik tydas i form av att respondenterna då kände en stor besvikelse gentemot föreningen. Stråhlman (1999) menar dock att de mest problematiska fallen visade sig vara då avslutningen från elitkarriären skett abrupt i kombination med att avslutning var ofrivillig. Respondenterna kunde då i värsta fall känna en känsla av total förnedring och att de hade blivit utnyttjade av sin förening.
2.3 Elitidrottares stöd och utbildning
Hickey och Kelly (2008) genomförde en studie i Australien som visade att elitidrottare som väljer att studera vid sidan av sin elitkarriär tenderar att lyckas både på och utanför den atletiska arenan. Den australiensiska fotbollsligan (AFL) i samspel med spelarorganisationen (AFL-PA) har sedan en tid tillbaka öronmärkt pengar, vars syfte är att hjälpa spelare med att kunna utbilda sig i kombination med sin proffskarriär. Enligt Hickey och Kelly (2008) har debatten rörande utbildning inom fotbollsrelaterade elitidrotter ökat i intensitet för att framhäva vikten av ett liv efter karriären. Därav genomförde vi en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur väl samarbetet funkade och hur AFL-spelarna upplevde pressen av att lyckas både på planen och vid skolbänken. Då en AFL-spelares genomsnittliga karriär riskerar att enbart vara i 2,9 år och där enbart 5% av spelarna har en aktiv karriär i över 10 år är det relevant att fråga sig hur väl förberedda spelarna är för ett liv efter karriären. Karriärslängden som specificeras här kan te sig motsägelsefulla gentemot de siffror som presenteras i inledningen. Emellertid är det av vikt att ha med dessa siffror då det visar att en individs längd inom professionell idrott är allt annat än lång och säker.
Resultatet av studien påvisar att merparten av AFL-spelarna som medverkade finner pressen av att lyckas på planen samtidigt som de förväntas prestera akademiskt svår att hantera. Vikten av att prestera på plan och träna för att konstant vara konkurrenskraftig väger tyngre än att lyckas akademiskt. Vilket också delas av klubbcheferna som menar att rugby är och kommer förbli högsta prioritet. Emellertid är det många spelare som ger studier ett genuint försök, dock visar det sig att rugbyn snabbt tar över. Vilket leder till att spelarens fokus förskjuts och studierna får se sig besegrade av idrotten. Trots att det fanns tydliga bevis på att vissa klubbar förespråkade ett liv utanför idrotten i form av studier, visade det sig också att stödet och prioriteringsgraden
6
från klubbarna varierade när det kom till att lyckas med detta förfarande. Hickey och Kelly (2008) lyckas tyda ett spänningsförhållande som existerar mellan AFL och AFL-PA. De menar att detta spänningsförhållande är en hämmande faktor för de spelare som önskar att förkovra sig akademiskt. Även om studien enbart fokuserar på AFL hävdar de att det som studien upptäckt även är applicerbart på fler stora ligor världen över. Med tanke på idrottsindustrins position i den globala kontexten sätts stora krav på föreningar och spelarna som anställs för att underhålla publiken, vilket i sin tur genererar stora intäkter för föreningarna. Det här kan således leda till att föreningarna försöker få spelarna att hålla tillbaka när det kommer till individuella intressen och mål. Hickey och Kelly (2008) menar att en balans mellan föreningarna och spelarnas intresse måste finnas, men erkänner också att det här är ett komplext fenomen som kräver vidare forskning för att öka förståelsen kring fenomenet.
2.4 Identitet efter karriären
Agnew och Drummond (2014) genomförde en studie som belyser hur före detta rugbyspelare konstruerat sin identitet under sina respektive karriärer och hur de rekonstruerar denna identitet efter avslutad karriär. De utforskar även hur mentaliteten som rugbyn ger dem påverkar deras liv efter karriären. Mentalitet i det här sammanhanget implicerar, tävlingsinriktad, tuffhet och en vilja att vinna till varje pris. Studien var kvalitativ där djupgående semistrukturerade intervjuer genomfördes med 20 f.d. rugbyspelare som valt att medverka. Åldersspannet låg mellan 21-44 år med en bred variation i karriärlängd.
Agnew och Drummond (2014) kommer där fram till att rugbyn har spelat en betydande roll i formandet av respektive individs identitet och att denna identitet kan te sig svår att överge efter avslutad karriär. Det blir tydligt att den mentalitet de byggt upp under sin karriär även återspeglar sig i livet efter karriären då de tenderar att söka efter liknande utmaningar i arbetslivet. Med andra ord reduceras inte rugbyns signifikans efter karriären. Utöver det påvisar studien vikten av att finna intressen utanför sporten. Här kan paralleller dras till Hickey och Kelly´s (2008) studie som också trycker på vikten av att våga fokusera på ett liv efter karriären. Det här är framförallt viktigt då den genomsnittliga karriären blir allt kortare. Agnew och Drummond (2014) tar också upp dilemmat rörande rugbyspelares dalande genomsnittliga karriärlängd och menar att det här är den viktigaste faktorn till varför unga spelare måste uppmuntras till att skapa nya intressen utanför sporten tidigt. Med tanke på att merparten av de som äntrar gör det i tidig ålder då ens identitet fortfarande formas, är det av stor vikt att föreningarna tar sitt ansvar och uppmuntrar spelarna till att förkovra sig utanför planen. Agnew och Drummond (2014) avslutar med att betona vikten av rugby genom att konstatera de lärdomar som professionell rugby erbjuder, ofta är applicerbara på livet som pensionerade spelare möter. Emellertid måste spelarna få denna kännedom för att kunna utnyttja det och även här ligger ett ansvar hos föreningarna.
Sammantaget ser vi att tidigare forskning ger oss många relevanta infallsvinklar att ta del av och jämföra med det vi senare kommer få ut av vår diskussion. Det övergripande området som berörs är omställning, både hur förberedelserna och stödet kan se ut, men också hur omställningen kan påverka ens tillvaro efter avslut från ett tidigare yrke. Vi ser därför att den tidigare forskningen som presenteras här är viktig att ha med sig, då det ger en god överblick över negativa och positiva faktorer som kan finnas vid en elitidrottares omställning.
3 Teori
I detta kapitel presenteras de teorier vi anser är relevant för studien. Likväl här som i föregående kapitel används rubriker för att ringa in fokusområdet. Till vardera perspektiv och begrepp kommer en förklaring till vilken/vilka vetenskapliga frågor som kan tänkas besvaras med hjälp av de teoretiska ramverk som valts ut för studien.
7
3.1 Elitidrottares påverkan av meningsfullhet vid omställning
För att utforska före detta elitidrottares upplevelser av deras omställning, har vi valt ut vissa primära teorier som är fokuserade på människans existentiella meningsfullhet utifrån sin egen självuppfattning. Detta innebär att vi kommer tolka respondenternas utsagor utifrån ett existenssociologiskt perspektiv. Det existenssociologiska perspektivet grundar sig i viljan att utforska hur individer skapar meningsfullhet genom de sociala strukturer som finns omkring oss. Det handlar om människans komplexa sätt att finna mening i sina liv genom sociala processer (Bengtsson & Flisbäck 2016, s. 147). Det tolkar vi således som när människors vardag förändras och förståelsen för sin omgivning blir tydlig. Alltså hur stor betydelse en viss struktur har i ens egna liv och meningsfullhet. Men även med förståelsen hur det finns en tidsdimension som individen värderar och tolkar sina livserfarenheter och utifrån detta skapar meningsfullhet till framtiden, antingen genom att det skapas en drivkraft eller en återhållsamhet inför framtida livsval. Vi strävar således efter att förstå respondenternas upplevelser av bland annat sin identitet och självförmåga skapat utifrån deras omgivning. Det existenssociologiska perspektivet fungerar därmed som en inramning för hela studien, att förstå och analysera andra teorier, begrepp samt perspektiv genom. Det kommer utforskas utifrån det existenssociologiska perspektivet men även elitidrottares omställning som ett existentiellt imperativ, vilket vi kommer gå in på närmre nedan. Detta för att kunna analysera och utforska hur respondenterna tolkar och värderar sina tidigare erfarenheter men även kunskaper. Samt hur dessa tidigare erfarenheter påverkar individernas framtidsvision och nuvarande levnadssituation. Något som anses vara högst tillämpbart för att tolka upplevelserna vid en omställning från idrottskarriär till ett liv efter karriären (Bengtsson, Flisbäck & Lund 2017, ss. 13–14).
Inom ramen för det existenssociologiska perspektivet kommer respondenternas utsagor och upplevelser av omställningen som ett existentiellt imperativ, tolkas och analyseras utifrån antropologen Jacksons (2005) teoretiska konceptualisering av vad han kallar existentiella imperativ. Dessa imperativ handlar om människors kapacitet att avgöra sitt egna öde, och lyfter frågan om begreppet kontroll. Att finna insikten om hur vissa verksamheter eller händelser berör dig som individ samt hur den påverkar din livsinnebörd. Hur det kan ses som en stor livsförändring som sker mer eller mindre bortom din egenkontroll (Jackson 2005, s. 187). Dessa imperativ berör det faktum hur människan behöver bli sedd i sin egen sanna identitet, utan att vara ett objekt för andra människors viljor eller föreställningar. Men även insikten om hur vi påverkas av livsförändringar, förändringar som skapas på nytt eller förstärks genom nya händelser (Jackson 2005, s. 181). Närmare förstått hur det sker en livsförändring som är mer eller mindre bortom vår egen kontroll, och hur denna förändring kan prägla individens självupplevda livsinnebörd (Bengtsson & Flisbäck 2016, ss. 130–131). En viktig aspekt i det existentiella imperativet är att det förstås utifrån det faktum hur vikten ligger i att finna den balans som krävs som eget subjekt. Att vi många gånger lever ett liv utifrån andras förväntningar och intressen, men hur detta aldrig anses vara viktigare än om vi som människor skulle bli berövade på vårt egna subjekt (Jackson 2005, s. 183). Vi ser dessa faktorer som ett fundament för att tolka respondenternas egna syn på sin upplevelse av sin omställning till ett liv efter idrottskarriären. Bengtsson och Flisbäck (2016) beskriver pensioneringen som ett existentiellt imperativ och då detta är någonting som kan ses som en liknande livsförändring likt den elitidrottare genomgår. Omställningen som elitidrottare genomgår är oundviklig, oavsett vilken anledning som leder till elitkarriärens avslut. Den ses därav inte heller som fullt kontrollerbar även fast det under vissa omständigheter kan finnas möjligheter för idrottaren att själv styra hur omställningen ska ske. Då risken alltid finns inom idrotten att den sker i förtid pga den skaderisk som ständigt följer elitidrottare, och detta torde påverka känslan av kontroll och meningsfullhet.
Vi har valt att analysera respondenternas upplevelser av att skapa meningsfullhet genom begreppet anställningsbarhet utifrån ett existenssociologiskt perspektiv, för att underlätta
8
förståelsen av hur elitidrottarna upplever sin möjlighet att påverka sin omställning. Med anställningsbarhet menar vi hur före detta elitidrottare anser sig vara attraktiva på arbetsmarknaden. Garsten och Jakobsson (2004) menar att det under de senaste decennierna skett en ansvarsförskjutning kopplat till den egna anställningsbarheten. Det vill säga att det största ansvaret nu åläggs individen och att det i första hand ska ligga i dennes intresse att själv öka sin förmåga att vara attraktiv på arbetsmarknaden (s. 4). Genom att beröra området anställningsbarhet anser vi kunna belysa hur före detta elitidrottare kan tänkas se på sina kunskaper och hur de upplever att de har kunnat påverka sin egen anställningsbarhet. Samt om detta har skapat meningsfullhet ur ett existenssociologiskt perspektiv.
3.2 Roll och identitet - en bricka i spelet eller ett förkroppsligande
Genom det existenssociologiska perspektivet har vi även valt att använda oss av teorin om roll och identitet. Begreppet roll kommer att tolkas utifrån Goffmans (2014) teorier om den främre- och bakre regionen. Den främre regionen är platsen där individen är som mest synlig för omvärlden och intar därför en roll för att passa in i regionens inramning. Individens beteende i den här regionen kan diktera hur omvärlden ser på individen (ibid, s. 97). Detta är något som är jämförbart med den kommersialisering som skett av idrotten och det torde vara att idrottare som varit i strålkastarljuset går att relatera till Goffmans teori om främre regionen. Den bakre regionen är således istället en plats där individen tillåts att kliva ur den roll som denne antog i den främre regionen. Den bakre regionen är avskild från den främre och utan den rekvisitan som är nödvändig för framträdandet. Den bakre regionen är en plats där individen kan vara sig själv (ibid, ss. 101–103). Hur mår före detta elitidrottare i dessa regioner och hur ser de på sin före detta idrottsroll kopplat till det existentiella. Vikten i att beakta Goffmans teori om rollutövande i vår studie, grundar sig i att vi anser att ett rollutövande är något som lättare kan förändras utan att påverka den existentiella meningen i den före detta elitidrottarens liv kopplat till sin idrott. Med andra ord hävdar vi att de som ser på sin idrottsroll som enbart en roll, borde uppleva en lättare omställningsprocess än om idrottsrollen upplevs utgöra en stor del av ens identitet.
Vidare kommer begreppet identitet analyseras genom Arvidson och Johansson (2017). Identitet är mer kopplat till hur en person faktiskt är och har en starkare anknytning till en individs personlighet. Begreppet härstammar från latin och betyder ”densamma” (s. 14). Svenska Akademin (1933 se Arvidson & Johansson 2017, s. 14) beskriver att identitet i fackspråk innebär att något är ”densamma eller detsamma vid olika tillfällen och under växlande omständigheter”. Arvidson och Johansson (2017) beskriver också kollektiv identitet och att detta är något som skapas via sociala processer. Denna identitet avser att det finns en föreställd gemenskap inom en grupp. Det bygger på att det är en grupp som har ett tydligt gemensamt mål och att gruppen funnits över en längre period. Den har oftast funnits i många år och har många gånger en gedigen historia (s. 57). Denna kollektiva identitet kommer användas för att förstå den sociala tillhörighet och gemenskap som eventuellt kan finnas hos idrottarna. Detta eftersom respondenterna i studien är lagidrottare och därmed tillhör en specifik klubb. Denna klubbtillhörighet torde därför kunna förstås utifrån den kollektiva identitet som beskrivs inge en känsla av sammanhang och att “vara någon” samt uppleva sig få en plats i tillvaron. I många fall kan den kollektiva identiteten i sin tur leda till en uppfattning om sin egna personliga identitet (ibid, ss. 58–59). Genom att analysera respondenternas utsagor kopplat till begreppen roll och identitet med ett existenssociologiskt perspektiv, hoppas vi kunna skapa en förståelse om varför de före detta elitidrottarna upplevde sin omställning på det sätt de gjorde.
3.3
Elitidrottares möjlighet till egenkontroll utifrån krav-kontrollmodellenKarasek (1979) menar att de psykologiska ansträngningarna kopplat till arbete inte dikteras av enbart en faktor. De psykologiska ansträngningarna är en ackumulation av samtliga aspekter kopplade till de krav som arbetet medför och därav påverkar det individens arbetsmiljö. Utöver
9
krav är en annan viktig aspekt i den här modellen mängden kontroll i form av beslutsfattande som individen har. Vidare hävdar han att ju högre kraven på jobbet är i kombination med att individen tillåts eller har möjlighet till egenkontroll i form av beslutsfattande, desto mer positiv inverkan blir det på individens psykologiska hälsa. Det handlar med andra ord om att finna en balans mellan dessa två faktorer (ss. 287–288). Eriksson och Larsson (2017) beskriver krav och egenkontroll på följande vis. Arbetskrav inbegriper de individuella krav som ställs för att en individ ska klara av sitt arbete. Kraven kan vara rent fysiska som innebär fysiska påfrestningar. Här kan det handla om tunga lyft, att arbetet i sin natur är farligt etc. Det kan också handla om psykiska krav, såsom att arbetets omfattning är onaturligt stort, kontinuerlig tidsbrist eller att arbetet är monotont. Egenkontroll i arbetet delas upp i två olika delar. Första delen innefattar arbetets kvalifikationsgrad. Kvalifikationsgraden bedöms vara tillfredsställande när möjligheten att lära sig nya saker är stor och att personen sedan får utnyttja den nya kunskapen i sitt arbete. Den andra delen innefattar möjligheten till inflytande. Här handlar det om i vilken utsträckning individen har möjlighet att bestämma över sitt eget arbete, både hur det ska genomföras och hur det ska läggas upp (ss. 433–434). Vi anser att samtliga faktorer som beskrivs i krav- kontrollmodellen är applicerbara på elitidrottare. Arbetet är tungt i och med all träning som måste till för att lyckas. De psykiska kraven kopplar vi framförallt till omställningen och hur omställningens eventuella psykiska påfrestning kan kopplas till den fysiska ansträngning som de före detta elitidrottarna genomgått. Via granskning av datainsamlingen kommer vi sedan tolka begreppet egenkontroll genom respondenternas egen omställningsupplevelse. Modellen kommer således användas för att lättare analysera och förstå vad som sker utifrån ett existentiellt imperativ, och elitidrottarens möjlighet till egenkontroll vid sin omställning från elitkarriär till livet efter karriären.
3.4 Stöd och självförmåga som ett mänskligt behov
Karasek och Theorell (1990 se Eriksson & Larsson 2017, s. 433) kompletterar modellen med faktorn stöd. Stöd hänsyftar till sociala aspekter och därav görs uppdelningen lågt socialt stöd respektive högt socialt stöd. Är det sociala stödet lågt eller obefintligt klassas arbetet som isolerat. Är stödet högt klassas arbetet som kollektivt. Johnson (1991 se Eriksson & Larsson 2017, s. 433) menar att det sociala stödet kan verka som en stöttepelare vid de fall balansen mellan krav och egenkontroll är bristfällig. Detta genom att socialt stöd ger personen en känsla av umgänge och gruppkänsla, vilket är två grundläggande mänskliga behov. House (1981 se Eklöf 2017) presenterade en modell för socialt stöd kopplat till arbetet som innehåller fyra olika delar; instrumentellt stöd- tillgång till praktisk hjälp, emotionellt stöd- att kunna bearbeta emotionella påfrestningar tillsammans med andra personer på arbetet, informationsstöd- att via andra få tillgång till information och hjälp med beslutsfattande och prioriteringar, och feedback- återkoppling från människor, rörande hur du jobbar och i övrigt agerar på arbetet. Detta är viktigt i samband med beslut och prioriteringar. Det är också viktigt att få bekräftelse på att du gör en värdefull insats. Det sociala stödet kan komma från olika håll, såsom kollegor, chefer eller externa aktörer (ss. 83–84).
Bandura (1994) berör också området socialt stöd i sin teori om självförmåga. Han menar att ens egen självförmåga kan stärkas via assistans från sociala processer och socialt stöd (s. 7). Vidare menar han att det sociala stödet inte alltid kommer av sig själv, utan det ska ligga i individens intresse att skapa möjligheter till att ta del av dessa processer och stöd. Det här görs via en så kallad kultiveringsprocess och styrs av hur individen beter sig, samt hur effektiv denne är i sociala sammanhang. Ju starkare tilltro individen har till sin självförmåga, desto större möjlighet har individen att skapa nya sociala band och ta del av den assistans det här bandet kan inge. Individer med låg tilltro riskerar att hamna utanför då de inte känner sig trygga i sociala sammanhang, och kan därav inte ta del av det sociala stödet på samma effektiva sätt. Bandura menar att det här kan leda till depression i form av social isolering (ss. 5-6). Stöd torde vara en viktig del under en elitidrottares samtliga karriärsteg, samt den oundvikliga
10
omställningen. Genom att ta avstamp från de teorier där stöd behandlas hoppas vi att få en klarare bild av vad det var för typ av stöd respondenterna fick, vilket stöd de saknade samt hur stödet påverkar respondenternas mående under en omställning.
3.5
Före detta elitidrottares tilltro till sin egen självförmågaUtifrån det existenssociologiska perspektivet anser vi även att ytterligare en del av teorin om självförmåga ska inkluderas för att skapa större förståelse. Bandura (1994) beskriver att teorin om självförmåga på ett övergripande plan handlar om människors tilltro till sin förmåga att klara av en handling i en särskild situation. Mängden självförmåga en individ upplever sig ha villkorar hur denne tänker, känner, samt motiverar sig själv. En koppling han gör som är relevant för studien, är beroende på hur stark tilltro individen har gentemot sin självförmåga, vidare kan leda till en ökad målmedvetenhet och en vilja att förkroppsliga dessa mål. För att lyckas inom sin idrott och möjliggöra att den förvandlas till en elitkarriär, torde det vara viktigt att känna inom sig att du kan lyckas. Vi anser också att det går att finna en tydlig koppling till ens upplevda anställningsbarhet och hur denna stärks i samband med en stark tilltro till sin egen självförmåga. Enligt Bandura (1994) sker det här via kognitiva processer och beskrivs på följande vis. Att vara målmedveten utgör en stor del av det mänskliga beteendet och det här regleras av de tankar som infinner sig när personer önskar att förkroppsliga dessa mål. Målsättningen influeras av hur självbedömningen av ens egna förmågor ter sig och ju starkare en person ser på sina förmågor, desto högre blir målsättningen och viljan att lyckas med denna målsättning starkare. Initialt produceras tanken av att lyckas genom en kognitiv process, där personer visualiserar, bygger upp en plan och repeterar denna plan i sin egen tanke. Personer med stark tilltro till sin självförmåga tenderar att visualisera scenarion som innebär framgång och att deras plan kommer att lyckas. I kontrast finns det de som inte finner stark tilltro till sin självförmåga. Den här typen av personer tenderar att visualisera scenarion där misslyckande är ett faktum och spenderar merparten av tiden att fundera på vad som kan gå fel. Att åstadkomma mycket i det här tillståndet blir således svårt (ibid, s. 4).
Genom den här kombinationen av perspektiv och teorier ser vi goda möjligheter att kunna besvara studiens forskningsfrågor och vidare analysera respondenternas utsagor. Ingångarna utgår från de fysiska, psykiska, kognitiva och existentiella aspekterna vi anser vara av vikt för att belysa fenomenet omställning ur en före detta elitidrottares upplevelse.
4 Metod
4.1 Fenomenologi och kvalitativ ansats
Studien är kvalitativ och lägger stor vikt vid respondenternas syn och upplevelser om sin egen karriär och omställning. För att möjliggöra införskaffandet av sådan empiri är det av vikt att forskningen genomförs utifrån ett förhållningssätt som uppmuntrar de medverkande att svara så öppet som möjligt på frågorna som ställs. Det är viktigt att frågorna som ställs har de förutsättningar som krävs för att komma närmare en förståelse om de före detta manliga elitidrottarnas omställning till livet efter karriären, och hur detta kan förstås som ett existentiellt imperativ. Den inriktning studien därför valt att förhålla sig till är fenomenologi. Fenomenologi representerar en anti-positivistisk syn som syftar till att söka förståelse i hur individen uppfattar verkligheten, och skapar mening i den värld individen lever i (Bryman 2011, s. 32).
4.2 Datainsamling genom semistrukturerade intervjuer
Empirin samlades in via kvalitativa intervjuer. Den här typen av intervjuer skiljer sig från den mer strukturerade intervjuformen då den är mer öppen. Idén med kvalitativa intervjuer är att respondenten ska delge oss mer fylliga och detaljerade svar, till skillnad från den mer kvantitativa intervjun som ska generera svar som snabbt kan kodas och analyseras (Bryman
11
2011, s. 413). Det som gör den semistrukturerade intervjun användbar i samband med en fenomenologisk inriktning är att intervjuformen är flexibel och lämnar stort utrymme för följdfrågor, som kan hjälpa oss i jakten på att ge resultatet en djupare innebörd. En annan viktig aspekt av det stora utrymmet är att respondenternas erfarenheter och livsvärld ges möjlighet att framträda på ett mer självklart sätt. En mer strukturerad intervjuform ger inte samma möjligheter (ibid, s. 415). För oss var det därför ytterst viktigt att låta våra respondenter ha det utrymmet eftersom det är deras upplevelser som ska utgöra grunden för vårt resultat och diskussion. Till varje intervju användes en intervjuguide (bilaga 1). Guiden innehåller fem olika teman där varje tema innehåller huvudfrågor samt följdfrågor, och behandlar olika episoder i respondentens liv. Teman som använts är följande; innan karriären, syn på karriären, utbildning, omställningen och efter karriären.
4.3 Det målstyrda urvalet
För att finna respondenter som möter studiens kriterier, det vill säga våra avgränsningar, krävs det ett målstyrt urval som det primära tillvägagångssättet. Ett målstyrt urval innebär att respondenterna strategiskt väljs ut för att de anses besitta erfarenheter som gör det möjligt att besvara de frågeställningar som studien avser att besvara (Bryman 2011, s. 392). Då studiens frågeställningar skräddarsytts för gruppen före detta elitidrottare, var det av vikt att vara strategisk i urvalsprocessen för att finna respondenter som uppfyller kriterierna. Vilket i den här studien innebär att samtliga respondenter ska ha; utövat sin på sport på högsta nivå, genomgått en omställning från elitkarriär till ett liv efter karriären och att de ska ha anpassat sig till ett liv i Sverige. Utöver målstyrt urval användes även ett snöbollsurval vid en situation. Ett snöbollsurval innebär att kontakt initieras med en person som via kontakter hänvisar till en annan person som kan tänka sig att ställa upp och så vidare (ibid, s. 197). Slutligen valde sex personer att medverka och samtliga är män, dock har även kvinnliga elitidrottare blivit tillfrågade men avstått att medverka. Att det endast blev män i studien kan förstås genom Petersons (2005) förklaring av den professionaliseringen som främst gjorts av mäns idrott, eftersom idrotten är en konstruktion som framförallt skapats av män för män. Respondenterna har varit aktiva i lagsport på elitnivå och möter de nivåkrav som bestämts i inledningen. Tre olika sporter representeras; fotboll, ishockey samt handboll och respondenterna är mellan 32-46 år gamla. Spannet på karriären varierar men samtliga respondenter har varit aktiva på elitnivå i minst 11 år där den med längst aktiv elitkarriär uppmäter hela 20 år. Merparten av respondenternas karriärer har varit inom Sveriges gränser, två har dock varit aktiva på elitnivå både i och utanför Sverige.
4.4 Studiens tillvägagångssätt beträffande datainsamlingen samt urval
För att försäkra sig om att respondenterna kände sig bekväma under intervjuprocessen bad vi samtliga att bestämma vart de ville att intervjun skulle hållas. Med tanke på den rådande situation som uppkommit på grund av Covid-19 och dess oberäkneliga smittspridning, ställdes frågan till samtliga respondenter om de önskar att genomföra intervjun digitalt. Emellertid ansåg samtliga respondenter att risken var tämligen låg och därav planerades sex separata fysiska intervjuer. I slutändan genomfördes endast en intervju digitalt via videosamtalsplattformen Zoom. Anledningen till det var på grund av sjukdom inom familjen och därav omöjliggjordes den initiala planen. Övriga intervjuer genomfördes i tre olika städer. Dessa intervjuer hölls på arbetsplatser, fik och restauranger.
Vid endast ett tillfälle var vi båda med på en intervju. Det här är på grund av logistiska skäl då vi bor långt ifrån varandra. Då samtliga intervjuer spelades in och samma intervjuguide användes till samtliga intervjuer sågs det här dock inte som ett problem, intervjuguiden arbetades fram tillsammans med vår handledare. En positiv aspekt av att enbart vara en intervjuare åt gången är att respondenten kan känna en större trygghet då det inte skapas obalans mellan de båda parterna (Justesen & Mik-Meyer 2011, ss. 48-51). Vid intervjun där båda
12
medverkande uppfattades dock inga tecken som tyder på denna obalans. Det här kan bero på att respondenten var säker i sig själv och sina svar sam att det bara var en av oss som förde intervjun framåt medans den andra agerade som observatör.
Intervjuerna varade mellan 45-90 minuter och spelades in. Grundtanken var att intervjuprocessen inte skulle ta mer än 60 minuter, men då vissa intervjuer blev otroligt djupgående på grund av långa och utförliga svar från respondenterna översteg vissa intervjuer den initiala tidsramen. Det här visade sig vara mycket positivt för studiens syfte och mål då det gav oss en djupare inblick i respondenternas upplevelser och la grunden för en mer djupgående analys. Det visar också på att respondenterna tycker ämnet är relevant och ett område som är viktigt att beröra.
Efter att intervjuerna genomförts och spelats in låg de vilande under tiden den första delen av arbetet skrevs. Det här ledde till att transkriberingen av intervjuerna inte genomfördes direkt efter att de var avklarade. Det här dilemmat diskuterade vi efter första handledningstillfället. Efter överläggning stod den initiala planen fast och intervjuerna genomfördes som planerat. En annan faktor till varför intervjuerna genomfördes i ett tidigt skede var helt sonika för att det var inbokade. På grund av rädsla för att för många schemaändringar kunde hämma processen, irritera de medverkande, samt att covid-19 pandemin också riskerade att omkullkasta planeringen, tog vi inga risker..
Innan transkriberingsprocessen påbörjades bestämde vi hur processen skulle hanteras, det vill säga hur den ska skrivas samt hur situationer som skapade skratt eller förändringar i samtalston skulle beskrivas i textform. Efter transkriberingsprocessen möttes vi för att sakligt gå igenom samtliga intervjuer. Här sökte vi efter enhetliga och konflikterande argument som de medverkande yttrat. Dessa yttranden ligger till grund för den tematiska analys som till slut användes. Då sex intervjuer genomfördes transkriberades tre intervjuer vardera.
4.5 Urvalets inbjudningar
Då gruppen som valts att studeras inte är den mest lättillgängliga yrkesgruppen påbörjades urvalsprocessen i ett tidigt stadie. Steg ett var att kontakta bekanta som på något sätt har en koppling till personer som utövat idrott på elitnivå, vilket resulterade i två intervjuer. Taktiken hade potential att generera fler intervjuer, emellertid valde vissa att, av olika skäl, avstå från att medverka. Resterande som till slut medverkade i studien kontaktades via mejl och Linkedin. Bifogat i de meddelanden som skickades ut till samtliga kandidater var en formell inbjudan som förklarade studiens syfte samt vilka områden intervjun kommer att beröra. Utöver det innehöll inbjudan även text som förtydligar att ens identitet kommer att förbli avidentifierad genom hela arbetet, samt att den medverkande erhåller rätten att när som helst avsluta sin medverkan. Anledningen till det är för att följa de etiska principer som finns inom vetenskaplig forskning (Bryman 2011, s. 131).
Situationen som gav upphov till ett snöbollsurval gick till på följande sätt. Under en av intervjuerna frågade respondenten hur processen rörande finnandet av andra medverkande gick. Respondenten erbjöd sig sedan att kontakta andra och fann på så vis en person som ville medverka. Efter att det klargjorts att den nya respondenten uppfyllt studiens kriterier kontaktades personen via det nummer som tillhandahållits av den ursprungliga respondenten som initierade kontakten.
13
5 Bearbetning och analys
5.1 Abduktiv slutledningEfter att intervjuprocessen var fullgjord och samtliga intervjuer transkriberats bestämde vi hur dessa skulle bearbetas för att finna kopplingar till teorier och tidigare forskning, det här görs via olika typer av slutledningsförfaranden. Det finns tre olika former som är vanliga inom samhällsforskningen. Dessa är deduktion, induktion och abduktion. Deduktion innebär att en studie tar avstamp från en eller flera begynnelseteorier som sedan ska bekräftas eller förkastas. Induktion kan ses som raka motsatsen, det vill säga att studiens resultat genererar teorin (Bryman 2011, ss. 26-28). Slutledningsförfarandet vi valde att använda är abduktion, Brandén (2015) förklarar det abduktiva förhållningssättet genom att jämföra det med deduktion och induktion (ss. 7-8). Brandén menar att det abduktiva slutledningsförfarandet är en kombination av de två andra ansatserna. Genom att kombinera införskaffad kunskap i form av teori och empiri kan det här leda till att vi bekräftar teorin eller skapar en helt ny teori beroende på hur vi tolkar resultatet (ibid). Med andra ord vandrar vi konstant mellan teori och empiri i analysen för att möjliggöra ett mer intressant och tolkningsbaserat resultat. I studiens begynnelse hade vi identifierat ett fåtal teorier som vi ansåg kunde vara till hjälp för analysen av materialet. Dessa teorier assisterade oss delvis vid utformningen av intervjuguiden, däremot berörde merparten av frågorna områden som vi inte direkt kunde koppla till en teori. Det här innebar att merparten av de teoretiska ingångar som till slut valdes genererades under transkriberings- och analysprocessen. Det abduktiva slutledningsförfarandets grundtanke är att en studie ska bedrivas på detta sätt, vilket för oss sågs som en stor fördel. Dels på grund av vår förförståelse, men framförallt för att målet med studien inte är att exklusivt bekräfta, förkasta eller skapa teorier. Genom att via hermeneutikens principer tolka respondenternas utsagor och sedermera placera dessa utsagor i förhållande till varandra via tematisk analys, blir således målet att utröna vilka typer av teorier som är applicerbara i respondenternas situation, samt skapa nya hypoteser om vilka faktorer som påverkar respondenterna i deras omställningsupplevelse.
5.2 Tematisk analys
Vi har valt att använda oss av en tematisk analys som det primära angreppssättet. Det här är ett av de vanligaste angreppssätten vid analys av kvalitativ empiri. Tematisk analys innebär att vi skapat teman utefter det material som samlats in. Dessa teman genererades efter att vi noggrant analyserat transkriberingarna. Noggrannheten i analysen är viktig då vi söker efter genomgående teman som sedan kommer att analyseras i vår diskussion (Bryman 2011, s. 528). Becker (2008) betonar också vikten i att vara noggrann i analysen av materialet för att lyckas generera relevanta teman. Han trycker också på vikten av att föra en kontinuerlig dialog med materialet och att det i sin tur förenklar skapandet av teman (s. 121). Något vi tog fasta på under processen. Genom att ständigt gå tillbaka till innehållet i transkriberingarna lyckades vi skapa teman, och i dessa teman hitta likheter och olikheter i respondenternas utsagor. Det här gav upphov till diskussioner som var av stor vikt för studiens innehåll och slutsats.
5.3 Hermeneutik
För att knyta an till det fenomenologiska synsättet och de kriterier som nämnts ovan är det relevant att beröra ett begrepp som är nära besläktat med dessa områden, och är det synsätt som studien kommer att luta sig emot, nämligen hermeneutik. Hermeneutik hänsyftar till tolkningslära, vars centrala idé är att forskaren som analyserar en specifik text, ska sträva efter att få fram textens mening utifrån det perspektiv dess upphovsman har haft. För att lyckas med det krävs det att fokus läggs på den historiska och sociala kontext där texten har skapats (Bryman 2011, s. 507). Texterna som ska tolkas i den här studien är transkriberingarna och upphovsmännen är de som har valt att medverka. Genom att noggrant analysera empirin hoppas
14
vi kunna förstå upplevelserna utifrån det givna syftet och att denna verklighet även ter sig logisk ur respondenternas, granskarnas och eventuella andra läsares perspektiv.
5.4 Hur vi skapar tillförlitlighet
Då studien som genomförts är genomgående kvalitativ med en fenomenologisk inriktning där respondenternas egna erfarenheter och livssyn står i fokus, är det svårt att applicera begreppen reliabilitet och validitet (Bryman 2011, ss. 49–50) så som de appliceras inom kvantitativ forskning. Målet med studien är att, via tolkning av respondenternas utsagor, skapa en social verklighet och att denna sociala verklighet ska accepteras av andra. Därav kommer studien förhålla sig till en alternativ syn som anpassats till kvalitativ forskning, nämligen tillförlitlighet. Tillförlitlighet är ett begrepp som starkt betonas i kvalitativ forskning och vi önskar uppfylla detta genom följande kriterier (ibid, s. 354).
Trovärdighet handlar om hur väl forskaren lyckas förklara den sociala verklighet som studien önskar att utforska. I vårt fall handlar det om före detta elitidrottare och hur de upplevt sin egen omställning från elitkarriär till ett liv efter karriären. En social verklighet kan förklaras på många olika sätt och för att skapa trovärdighet ligger det i forskarens intresse att ge en bild av den sociala verkligheten som accepteras i andras ögon (ibid). Genom att vara transparenta i våra redogörelser gällande teoretiska anknytningar i form av teorier och tidigare forskning, hoppas vi med hjälp av citat och diskussion kunna förklara den givna verkligheten för läsaren på ett tydligt sätt.
Överförbarhet inbegriper att en kvalitativ forskningsstudie ska förse läsarna med täta beskrivningar rörande den kontext som studien bedrivs inom. Då kvalitativ forskning ofta bedrivs genom användandet av ett mindre urval där de medverkande har vissa gemensamma egenskaper handlar det således främst om att skapa ett djup i sin forskning, och inte fokusera för mycket på bredd. Genom att förse läsaren med täta, fylliga beskrivningar avser vi skapa förutsättningar för läsaren att bedöma resultatens överförbarhet till de kontexter läsaren har djupare kunskaper om. Med andra ord är vår förhoppning att läsaren ska kunna överföra resultatet till en miljö som är mer given för hen (ibid, s. 355).
Pålitlighet är reliabilitetens motsvarighet och inbegriper att en fullständig redogörelse av forskningens samtliga processer ska göras, och denna ska vara tillgänglig för samtliga. De som sedan granskar arbetet är de som bedömer om processerna är tillräckligt förklarade och applicerade på ett legitimt sätt. Berättigandet av teoretiska slutsatser är också en viktig aspekt som tas upp vid bedömningen av pålitlighet (ibid). Det här kriteriet möter vi genom att tydligt definiera teoretiska begrepp, redogöra för våra metodologiska vägval, redovisa vår insamlade empiri med hjälp av relevanta citat, tematiska analys och att vara ytterst tydliga med hur vi resonerar kopplingen mellan empiri och teori i vår kommande diskussion.
5.5 Förförståelse och föreställningar
När vi valde att utforska före detta manliga elitidrottares omställning till ett liv efter idrottskarriären, gjordes det utifrån viss förförståelse. Denna förförståelsen har delvis formats genom bekanta som varit aktiva på en högre nivå inom idrotten men även via medias publiceringar. Det går att läsa relativt mycket i media om när idrottare skadar sig och tvingas avsluta sina karriärer, eller när de blir bänkade och inte får fortsätta spela ut sina kontrakt. Det är någonting vi alla har växt upp och ser ofta, men desto mer sällan reflekterat över hur publikationerna påverkar våra föreställningar. När vi gick in i studien hade vi inledningsvis främst en stor nyfikenhet om hur elitidrottare gör för att komma in i arbetslivet efter flera år som elitidrottare. I vår utbildning har vi läst mycket om hur svårt det kan vara att stiga in i arbetslivet beroende på olika aspekter. Däremot har aldrig idrottssektorn lyfts och frågan hur elitidrottare anpassar sig för att möta samhällets krav började därför gro. Hur elitidrottare
15
egentligen förhåller sig till kravet på högre utbildning som ständigt växer, och hur de upplever att de kan kombinera studier med sin elitkarriär. När vi gick in i fenomenet inledningsvis hade vi inte mycket förkunskaper om vare sig elitidrottares karriärer eller avslutning på karriären. Det vi tänkte var att det antagligen är svårt för elitidrottare att möta de ökade kraven som finns i samhället och på arbetsmarknaden gällande utbildning och arbetslivserfarenhet. Vi gick in med tron att om du är elitidrottare lär det vara svårt att hinna studera samtidigt. Utöver det fanns det en föreställning om att flertalet som varit väldigt publika elitidrottare har en svårighet i övergången att vara i strålkastaren till en mer privat tillvaro. Det är en föreställning som givetvis har kommit delvis från medias publicitet, men den förförståelsen har dock hjälpt oss att göra vårt målstyrda urval och avgränsningar, samt val av forskningsfenomen och ska därför inte heller underskattas.
Givetvis innebär denna förförståelsen som finns med oss en risk för hur studien uppfattas och tolkas av oss. Det kan innebära hur vissa infallsvinklar riskerar gå förlorade ifall det inte stämmer överens med den förförståelsen som existerar. Detta är någonting som Becker (2008) lyfter som substantiella föreställningar och delar åsikten som Herbert Blumer (1969) har gällande den förstahandskunskap som finns när vi gör en studie (Blumer 1969 se Becker 2008, ss. 21–23). Det innebär att även om vi inte har någon direkt kunskap om hur det är att leva som kriminell, eller i denna studiens fall som elitidrottare, faller vi trots detta enkelt in i en värld med förutfattade meningar som skapats genom de stereotypiska föreställningar som finns i samhället (Becker 2008, ss. 23–24). Vårt fenomen handlar om en medialiserad yrkesgrupp som för gemene man oftast går att urskilja som att de existerar i ett parallellt universum, spelar medias nyheter en väldigt stor roll i dessa föreställningar. Dock är det något som vi kan se på alla plan i livet, det går helt enkelt inte att gå in i någonting helt förutsättningslöst. Utan en viss förförståelse behövs därav antagligen för att kunna skapa sig en förståelse inom det vi studerar överhuvudtaget, och vetskapen om att vi har den borde hjälpa oss att försöka ta del av sådant som inte faller inom ramen för vår förförståelse (Kvale & Brinkman 2009, s. 226).
Vi anser att vårt val av att utföra intervjuerna i ett tidigt skede med en bred och väl utförlig intervjuguide har påverkat vår förförståelse på ett positivt vis. Det har inneburit att intervjun likt intervjuguide haft flera olika infallsvinklar och respondenterna har haft god möjlighet att tolka och dela med sig av sina upplevelser på det sätt som de anser är av vikt för studien och deras omställning. Vi har under studiens förlopp eftersträvat att vara lyhörda för respondenternas upplevelser och erfarenheter, och har varit öppna för att låta dem utmana våra förutfattade uppfattningar. Något som i sin tur har breddat och ändrat vår förförståelse, föreställningarna som vi hade när vi startade lär definitivt se annorlunda ut när denna studie är helt färdig och analyserad.
5.6 Etik
Vetenskapsrådet har fyra grundläggande huvudkrav som ska följas inom humanistisk- och samhällsforskning. Dessa huvudkrav är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att vi ska nämna för de medverkande vad syftet med studien är, att medverkan är frivillig samt att respondenterna närsomhelst kan välja att avbryta sin medverkan. Det här klargjordes för respondenterna, både via ett dokument som bifogades i vår digitala inbjudan, samt innan intervjuerna påbörjades. I det bifogade dokumentet framkom det även att intervjuerna kommer att spelas in (Bryman 2011, ss. 131–132).
Samtyckeskravet berör också deltagarnas medverkan och de som väljer att medverka ska bestämma det här själv. Samtliga respondenter medverkade på eget bevåg, ingen form av övertalande eller mutning förekom. Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter som samlas in under studiens gång ska förbli konfidentiella under hela arbetet. För att respektera detta krav