MENTAL TRÄNING: Förslag till delkurs inom gymnasieskolans kurs: Hälsopedagogik

Gymnasielärarutbildning

MENTAL TRÄNING

Förslag till delkurs inom gymnasieskolans kurs: Hälsopedagogik

Författare: Handledare:

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att utarbeta ett förslag till en studieplan inom gymnasieskolans kurs, hälsopedagogik. Studieplanen utgör en delkurs. Delkursen ska ge grundläggande kunskaper om mental träning. Genom att ta del av material och teorier som finns inom det aktuella ämnet har undertecknad framtagit ett studiematerial som kan genomföras under fem lektionstimmar á 60 minuter. Delkursen innehåller en introduktion samt olika tekniker och övningar inom mental träning. Den sista lektionen redovisar begreppet flow och innehåller också ett förslag till utvärdering. Jag har också utarbetat mål och betygskriterier för delkursen. Eleverna skall efter avslutad delkurs ha fått grundläggande kunskaper inom området samt att ett intresse har väckts för att sedan på egen hand söka kunskaper inom mental träning.

Nyckelord

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 4

Syfte och frågeställningar... 4

Metod... 5

Metoder för datainsamling ... 5

Litteratur och teorier... 5

Förslag till studieplan för kursen

hälsopedagogik (LPL1203)... 9

Lektionsplanering ... 9

Mål som eleverna skall ha uppnått

efter avslutad delkurs... 13

Betygskriterier... 13

Bakgrund

I detta examensarbete har jag valt att utarbeta ett förslag till en studieplan inom gymnasieskolans kurs hälsopedagogik, LPL 1203. Kursen hälsopedagogik finns som ett karaktärsämne inom gymnasieskolans Barn- och Fritidsprogram. Eleverna erhåller 50 gymnasiepoäng efter avslutad kurs. Läroplanens mål för denna kurs är att ge kunskaper om hur levnadssätt, föreställningar och sociala mönster påverkar hälsan. Kursen skall även utveckla ett förhållningssätt som främjar en god livskvalitet hos individen själv och hos andra. Eleverna skall efter avslutad kurs bl.a. ha kunskap om hur hälsa och livskvalitet påverkas av psykologiska faktorer samt ha kännedom om och erfarenhet av hur aktiviteter genomförs utifrån ett hälsoperspektiv.

Med utgångspunkt från läroplanen och övergripande mål för kursen vill jag ta fram förslag till en delkurs och då inom ämnet mental träning, MT. Delkursen skall ge grundläggande kunskaper om mental träning och ge förslag på olika övningar och tekniker inom ämnet mental träning. Från ett empiriskt utgångsperspektiv har jag inte funnit någon studieplan eller liknande som är ämnad att avvändas vid gymnasieskolans undervisning inom ämnet MT. Rosengren (1998) beskriver hur MT används framförallt inom idrotten, men hans sätt att arbeta med dessa frågor kan mycket väl tillämpas inom andra verksamhetsområden, tex. på en arbetsplats. Rosengren har en humanistisk människosyn, vilket tilltalar mig. Han ser till hela människan när han beskriver hur man med olika tekniker kan använda MT och detta vill jag försöka att omsätta i min studieplan.

Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att framtaga ett förslag till en studieplan inom gymnasieskolans kurs för hälsopedagogik(LPL 1203). Studieplanen skall utgöra en delkurs inom ämnet mental träning. Syftet kan formuleras i två frågeställningar:

• På vilket sätt kan eleverna få grundläggande, enkla kunskaper inom mental träning?

• Kan man erbjuda en delkurs som omfattar fem lektionstimmar á 60 minuter som ändå väcker ett intresse som gör att man vill fortsätta att söka kunskap inom det aktuella ämnet?

Metod

Min valda metod för mitt arbete är en kvalitativ studie av litteratur och teorier inom området för mental träning. Utifrån denna studie försöker jag utforma en lämplig studieplan för avsnittet om mental träning inom kursen hälsopedagogik. Jag vill ge en bred bild av ämnet. MT inryms inom prestationspsykologin och detta gör att flera av mina hänvisningar till litteraturen handlar om prestationer. Nils-Egil Rosengren är den person som mest inspirerat mig. Hans teorier och förslag till olika tekniker inom MT överensstämmer med min uppfattning. Då Rosengren har varit min kursledare vid en 5- poängs utbildning inom MT har hans syn på detta ämne betytt mycket för mig.

Eftersom jag undervisar i kursen hälsopedagogik vid gymnasieskolan har jag saknat ett material som kan användas då man skall ge eleverna kunskap om hur psykologiska faktorer påverkar vår hälsa, särskilt vid en prestationssituation.

Metoder för datainsamling

I min metodik för att hitta material för mitt arbete har jag särskilt tagit del av följande tidsskrifter: Svensk Idrott, Idrottsforskaren, samt svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning:s årsbok 2001-2003: Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning.

Då jag sedan ca tjugo år tillbaka har ett särskilt intresse för idrottspsykologi och prestationspsykologi har jag försökt att följa vilka böcker som utkommit på marknaden i det aktuella området. Jag har även sökt kunskaper om de kursplaner som finns inom gymnasieskolan som kan hänföras till MT.

Litteratur och teorier

För att ge grundläggande kunskaper för de lärare som vill använda sig av mitt förslag till studieplan försöker jag i detta avsnitt att ge en bred syn för det aktuella ämnet.

Efter delkursens genomförande skall eleverna erhålla kunskaper inom MT som gör att de vill söka ytterligare kunskaper inom ämnet. De skall också erhålla en viss grundläggande erfarenhet av olika tekniker inom MT och en förståelse för vad flow står för.

1991 arrangerade den nystartade världsorganisationen, International Society of Mental Training and Excellence sin första kongress i Örebro (Rosengren, 1998). Kongressen samlade ca 400 deltagare från 35 länder. Från ett snävt idrottspsykologiskt synsätt presenterades här den mentala träningen ur ett bredare beteendevetenskapligt synsätt.

Redan 1970 presenterar Willi Railo sin bok Tränings- och tävlingspsykologi. Boken är avsedd för idrott och idrottsprestationer men i förordet påvisas också att denna psykologi även kan användas i andra sammanhang. ”Människan kan inte undgå konkurrens i samhället, såväl i skolan som i arbetslivet.” Författaren skriver att människan har en grundläggande önskan om att utveckla sig.

MT kan mycket väl användas i skolsituationer för elever inför olika prestationer. Idrottsrörelsen har använt MT under en längre period och att använda sig av deras kunskaper och metoder inom andra verksamhetsområden är fullt möjligt. I skolan kan dessa nya kunskaper även användas för att förstärka varje elevs inre kärna av balans och harmoni. Rosengrens (1998) synsätt för MT innebär att man inte kan se det mentala hos en människa som en isolerad företeelse. Han tror på hela personens filosofi. Människan skall ses som en hel varelse. Kropp och psyke är inte två skilda saker. De skall istället ses som sidor av samma sak – den hela människan.

MT bidrar till människans personlighetsutveckling. Förmågan till självkontroll och stresshantering och allmänt välbefinnande är avgörande. Denna träning används inte bara inom elitidrott utan också för idrottsprestationer inom alla nivåer och olika livssituationer. MT tar tillvara de sociala processer som sker mellan individer och grupper. Enligt Rosengren (1998) kan MT även utgå från uppfattningen att människans sociala kompetens är ett förhållningssätt hos individen. ”En person med god självinsikt och inre harmoni utstrålar ett förhållningssätt fyllt av medkänsla, omsorg och respekt för andra.” Att vara en god människa grundar sig därför på att man är god mot sig själv!

Det finns olika mentala färdigheter. De indelas i tre olika typer, grundfärdigheter, prestationsfärdigheter och stödjande färdigheter. Bland grundfärdigheterna inräknas eget ansvar, hängivelse, självinsikt, självkänsla, självförtroende, närvaro i nuet samt livsinställning. Prestationsfärdigheter är koncentration, optimal prestatio nsförmåga, prestationsmotivation, optimal energitillstånd, stresshantering, självkontroll av tankar, känslor och handlingar. I stödjande färdigheter ingår kunskaper, relationer och livsstil. De tekniker som finns för att utveckla mentala färdigheter är bl. a. avslappning, inre samtal, föreställningar och koncentration.

1983 utkommer boken; Bäst när det gäller av Railo. Denna bok får stor genomslagskraft inom MT. Idrotten, men även andra områden, tar till sig denna kunskap på ett sätt som inte tidigare finns inom det aktuella området. Railo (1983) påvisar tre huvudtyper av styrimpulser: Känslor, tankar och psykisk energi som påverkar prestationsförmågan. För att man skall kunna arbeta med egna känslor och tankar gäller det att bli medveten och att kunna analysera känslor och tankar. Det finns ett samband mellan känslor och den prestation som man åstadkommer. Detta leder fram till att positiva tankar och känslor blir positiva reaktioner likväl som negativa tankar och känslor frambringar negativa reaktioner. Individens inre samtal spelar en viktig roll inte minst när det gäller människans omedvetenhet. Det finns en möjlighet att motverka negativa reaktioner genom att styra sina tankar mot ett mera positivt synsätt. I boken; Först till framtiden (Railo 1988) belyses tankens kraft och följande modell beskriver vägen från tanke till reaktion:

MT är metoder och övningar som ökar utövarens förmåga att vara effektiv och bättre förberedd då man ska uppnå relaterade mål (Hollingen, Pensgård 1997). Forskning visar att kirurger, astronauter, operasångare, dansare, elitidrottare, motionärer, skolbarn och sjukhuspatienter upplever en positiv effekt av att arbeta med MT. Att kunna refokusera, vilket innebär att återigen kunna rikta uppmärksamheten mot det som är relevant efter att ha blivit störd, är en faktor som har stor betydelse. Det är viktigt, inte minst i skolan, att man kan hantera störande element som påverkar koncentrationen i en icke önskvärd riktning. Individen måste träna sig på förmågan att koncentrera sig på och fokusera på de uppgifter som skall utföras. I inledningsfasen av ett moment är det av stor betydelse att man lägger märke till vad man ska koncentrera sig på, annars är risken stor att koncentrationen försvinner helt. Användandet av refokusering är grunden för att upprätthålla koncentrationen under en längre tid.

Autogen träning blev ett begrepp på 1970-talet. Lindemann (1978) beskriver hur man kan bekämpa stress genom koncentrerad avslappning. Boken lär ut kunskaper om hur autogen träning skall skapa en inre harmoni och hur tankar har kraft att förverkliga sig. ”Fri är endast den människa som behärskar sina tankar!” Den avvägda växlingen mellan spänning och avslappning avgör hur man mår. Nutidens människor har svårare att koppla av.

Hur människan upplever stress skiljer sig från individ till individ (Patriksson 1987). Lagom stressnivå leder till att individen blir mer aktiverad och kan göra bättre prestationer. Detta välkända förhållande mellan graden av stress och prestation brukar illustreras med hjälp av den s.k. omvända U-kurvan. Stress har olika nivåer. Det finns också sociala, fysiologiska och psykologiska nivåer. På individplanet blir stress en fråga om balans mellan krav som ställs och resurser att möta kraven. Det bör också beaktas att ett underutnyttjande av en individs resurser kan leda till stressupplevelser, som på sikt kan ge upphov till ohälsa.

På senare tid har det utkommit böcker som än mer belyser hur man bemöter problem, motstånd, rådgivning och coachning inom MT. Joha n Plate och Thomas Fogdö (1999)

beskriver i boken; Att möta motstånd hur man kan använda motgång till medgång och som leder till framgång. Det är lätt att fokusera på brister när man presterar något. Det gäller att se till det positiva och förstärka detta. Man ska se perspektiv på sin egen tillvaro och genomföra små framgångsanalyser ofta. Notera och förstärka det som är positivt. Det är viktigt att analysera framgången för att skapa situationer där man banar väg för ett framåtsiktande tänkande som uppmanar till eftertanke.

Balans mellan upplevda krav och egen förmåga är en förutsättning för den goda prestationen (Plate.A, Plate.J, 2001). När människor upplever denna balans känner de trygghet och harmoni. Genom att ha kontroll över krav och förmåga kan människan sträva mot nya mål och kan välja mellan att öka kraven eller förbättra sina förmågor. På så sätt kan man förbättra sina prestationer.

Susanne Wolmesjö (2002) vill i sin bok; Smarta rörelser påvisa sambandet mellan fysiska rörelser och mental balans. Genom olika fysiska tekniker kan vi påverka vår mentala hälsa. Forskning visar att kroppsrörelser påverkar stressnivån. Avspänning främjar inlärning, särskilt i början av en lektion i skolan. Genom olika avslappningsövningar, tex. s.k. Hook-ups, skiftar den elektriska energin i hjärnan från överlevnadscentrat till tankecentrat. Övningen aktiverar integrationen mellan hjärnhemisfärerna, ökar finmotoriken och förbättrar förmågan att resonera.

Begreppet flow har introducerats inom idrottsvärlden. Att uppleva flow innebär att man har en känsla av fullkomlighet och full kontroll. Det upplevs som om allt bara flyter på. Detta är optimal upplevelse av tillfredsställelse (Csikszentmihalyi, Jackson 2000). Man mår toppen och är totalt fokuserad. Flow hand lar om att kunna koncentrera sig. Det handlar också om en medvetandenivå som utesluter alla andra känslor och tankar. Individen är fullständigt uppslukad av det man för tillfället håller på med. Det innebär också en upplevd känsla av harmoni där tankarna och kroppen samarbetar på ett naturligt sätt. Personer som får känna på denna upplevelse vet att något speciellt har inträffat. Att uppleva flow innebär att man befinner sig i ett tillstånd som universiella kvalitéer som människor kan uppleva på olika sätt. Psykisk styrka benämns som en framgångspotential i studien ”Vägen till landslaget” och vill påvisa vad det är som gör att man blir framgångsrik som ungdom i sin idrott (Carlsson 1994). Ungdomar som hade uppnått framgång genom en sakta utvecklingskur va utvecklade ett gott självförtroende och en realistisk tilltro till den egna prestationsförmågan. De ungdomar som nådde landslagsnivå hade i större utsträckning tidigt lärt sig hantera förluster och utvecklat en förmåga att trots underläge inte ge upp utan kämpa vidare och kunna komma igen med utsikter om vinst.

De moderna ledarna och coacherna använder sig idag i ganska stor utsträckning av MT. Denna utveckling kan man också se på olika arbetsplatser. Ett mål är en mental föreställning om vad man konkret vill uppnå inom en given tidsram (Johansson, 2001). Mål och visioner representerar mentala föreställningar med drivkraft, som anger både slutresultat och riktning. Målet är också en bra motivation. De mål man ställer upp måste vara realistiska. Motivatio n måste äga rum på flera plan och i flera tidsperspektiv. För att nå bästa resultat och göra så bra ifrån sig som möjligt, bör man ha tänkt igenom dessa olika perspektiv och ha klart för sig varför man håller på med det man gör och på vilken nivå.

Ett prestationsklimat måste skapas, oftare än idag, som lyfter fram de mjuka värdena (Plate, Söderberg, 1999). Människans starkaste drivkraft för att prestera är att bli bekräftad. Individen vill få en positiv återkoppling till det de gjort. Att arbeta med känslomål är viktigt. Dessa mål låter sig inte utan vidare att mätas men de är så viktiga för att lyckas, även resultatmässigt. Människor måste arbeta mer med känsla och hjärta och inte låta fördomar och vanor lägga krokben för olika idéer. Det är bara när du vågar misslyckas som det finns en chans att lyckas!

Förslag till studieplan för kursen hälsopedagogik (LPL

1203)

I min studieplan för delkursen föreslår jag en introduktion som har en tidsåtgång på 60 minuter. Därefter skall fyra lektionstimmar á 60 minuter genomföras. Dessa lektioner skall innehålla olika tekniker för MT såsom avslappning, visualisering och affirmationsträning. Den sista lektionen ägnas åt begreppet Flow samt en utvärdering av delkursen.

I denna studieplan som utgör en del av kursen hälsopedagogik har jag också tagit fram särskilda delmål för avsnittet MT som eleverna skall ha. Dessutom har jag tagit fram betygskriterier enbart för detta moment i kursen.

Utgångspunkten för denna studieplan är att det ska vara lättfattligt. Läraren skall kunna använda sig av detta material direkt utan att för många timmar av förberedelse måste göras. Lektionsplaneringarna, med teori och förslag på praktiska övningar, är tänkt att kunna användas direkt i klassrumssituationen.

Lektionsplanering

Lektion 1

Den första lektionen utgör en introduktion för att väcka elevernas intresse för kursen.. Efter avslutad delkurs skall eleverna ha fått en första inblick i MT och förhoppningsvis skall ett intresse för detta ha väckts. Grundläggande begrepp ska finnas i elevernas nyvunna kunskap. Mental träning (MT) har funnits som begrepp sedan 1950-talet. Idrotten är den arena som har utvecklat och använt sig av detta allra mest. Bland idrottsutövarna är det de som sysslar med individuell id rott som hittills mest har lärt sig att använda MT.

Willi Railo, från Norge, som eleverna säkert hört talas om, har genom åren hjälpt många kända idrottsutövare att prestera ännu bättre dessutom har han varit behjälplig när någon utövare börjat prestera sämre. Ett känt fall är när Torbjörn Nilsson (förbundskapten för Svenska U-21 truppen) var fotbollsproffs i Tyskland och allt började gå snett för honom. Railo gjorde så att Torbjörn åter igen kunde prestera mycket bra genom att använda olika tekniker inom MT. Många personer som då kände till Torbjörns kunskaper inom fotboll förundrade sig över vad Railo hade åstadkommit.

Att lyssna till kassettband är ett sätt som många idrottsutövare har provat. Man lyssnar aktivt och följer instruktionerna på bandet. Avslappning och att hitta en inre känsla av lugn är vad man bl.a. vill få som reslutat med denna teknik.

Idag finns MT att utföra på olika sätt. Många flera än Willi Railo har skrivit böcker i ämnet och har föreläsningar om MT.

Thomas Fogdö, utförsåkaren som så tragiskt skadade sig och blev rullstolsbunden, föreläser tillsammans med Johan Plate (mental rådgivare) om hur det är att möta motstånd och hur man kan göra för att komma vidare.

När man skall beskriva vad MT handlar om finns en liknelse som är bra i sammanhanget. Denna liknelse ska göra att man ska börja förstå hur vi människor skiljer oss åt samt att man kan genom MT påverka sitt sätt att vara. Liknelsen går ut på en jämförelse mellan ett plommon och ägg och f rågan är då vad eleverna vill likna sig med.

Låt eleverna fundera en stund var och en. Vad vill denna liknelse säga oss? Hur tänker eleverna?

Plommon står för något som är mjukt utanpå och väldigt hårt inuti. Ett ägg är ju det omvända. Har man ett tufft yttre beteende och en känslighet inuti? Kan man påverka detta själv? Kan MT göra så att man kan påverka sitt beteende i olika situationer? Vid en prestation- hur är man då?

Genom MT vet man att man kan påverka både sitt sätt att vara samt när man skall utföra en prestation. Det behöver absolut inte vara idrottssammanhang utan kan t.ex. vara i skolan när man har prov. Det finns en uppfattning om att MT bara är hokus-pokus. Man får tro vad man vill om detta. Eleverna ska dock genom olika tekniker pröva detta och efter kursens slut så får vi svar från eleverna vad de har för uppfattning om MT.

Affirmationsträning, som också kallas för målbildsträning, är en av dessa tekniker. Denna teknik innebär att man ser sig själv utföra olika prestationer i olika situationer och lyckas. Man har inre samtal till sig själv. Exemplet som eleverna ska arbeta med handlar om hur man mentalt kan förbereda sig inför ett prov i skolan. Eleverna kommer dessutom att få känna på avslappningstekniker samt hur man kan aktivt använda sina sinnen.

Till sist är det viktigt att påpeka att MT kan användas i olika vardagssituationer och inte som man kanske mest tror inom idrotten.

Lektion 2

Fokusering genom våra sinnen.

Genom olika övningar skall eleverna på denna lektion pröva på hur man kan fokusera genom sina sinnen på ett mycket aktivt sett. Efter varje övning påbörjas en diskussion/redovisning som är beräknad till 10 minuter.

Syn:

Under två minuter skall eleverna titta mycket aktivt på en TV-apparat som finns i klassrummet. De skall ta in alla detaljer, ge mening och innebörd till det de ser. Efter två minuter vänder sig eleverna helt om, bort från Tv ;n, där har läraren placerat sig. Nu skall eleverna återge i detalj vad de har fått fram genom att iakttaga Tv-apparaten. Vilka färger finns? Antal knappar? Beslag etc.

Låt eleverna lyssna till alla ljud som finns i lokalen, under tre minuter. Ögonen skall vara slutna! Efter den aktiva övningen sker redovisningen på samma sätt som ovan, under 10 minuter.

Känsla:

Denna övning skall genomföras under fyra minuter med 10 minuters redovisning. Eleverna sitter lugnt och stilla på sina stolar. De blundar. Nu ska de söka efter en känsla som de har just nu. Hur känns det? Känner eleverna lugn eller stress? Vad tänker eleverna på? Ge eleverna olika exempel. Ett exempel är att eleverna fokuserar på den kommande helgen och vilken känsla som då uppkommer.

Syn-Störningskontroll:

Låt eleverna titta på ett föremål i klassrummet som har både små och stora detaljer, under tre minuter. Det kan tex. vara ett glasskåp med mycket materiell i. Under aktiviteten skall läraren störa eleverna. Läraren kan börja med att vissla några sekunder, skrapa med foten för att sedan gå förbi det aktuella föremålet några gånger. Låt det också vara tyst i rummet i 30 sekunder därefter gör läraren åter något som stör koncentrationen hos eleverna. Redovisningen skall åter pågå i 10 minuter. Nu skall läraren särskilt jämföra elevernas resultat med den första övningen. Var det någon skillnad?

Avslutning:

Summera dagens övningar. Sammanfatta elevernas upplevelser av hela lektion 2.

Lektion 3

För att denna lektion skall kunna genomföras måste man ha tillgång till en lokal som kan mörkläggas. Det måste vara en fri yta på golvet så att alla eleverna kan få plats liggande på en matta. Dessutom måste en musikanläggning finnas eller en CD-bandspelare med bra ljud avsedd för den aktuella lokalen. Eleverna skall ligga på rygg med armarna utefter kroppen. Inga skor och ytterkläder! Innan ni börjar skall följande förutsättningar ges: Lektionen är avsedd för att pröva på, med betoning på pröva! Olika musikstilar kommer att användas som sedan utvärderas. När man har avslappning är det viktigt att musiken är avslappnande och accepterad av var och en. Bästa resultat når man i en lugn miljö där man känner sig trygg. Då är man oftast ensam. I den situationen väljer man ut tre lugna ”bästa- låtar”. Under denna lektion kommer olika tekniker att användas inom området avslappning. All diskussion/redovisning sker först när alla melodier är avlyssnade.

Första melodin är instrumental med bl.a. panflöjt. Eleverna ska försöka att följa melodins rytm och svängningar. Full koncentration kommer att behövas. Det gäller att tänka bort olika störningsmoment som uppkommer i lokalen eller av inre störningar.(störningskontroll) Melodi nummer två är klassisk musik. Tredje musikstycket är en lugn melodi men med sång. Under fjärde melodin ska läraren vara aktiv. Åter igen lyssnar eleverna till klassisk musik. Nu ska läraren prata till eleverna med klar och lugn röst. Läraren ska vara tydlig och använda korta meningar. Elevernas avslappning skall nu förstärkas genom att läraren säger följande: Känn hur din kropp ligger tungt mot golvet. Huvudet vilar. Axlarna är avslappnade. Benen känns tunga. Du andas lugnt. Hela kroppen är i vila.

Låt den klassiska musiken vara på ytterligare i två minuter. Därefter sänker läraren ljudnivån successivt. När det är helt tyst säger läraren till eleverna att det är dags att avsluta övningen. Tänk på att man ska säger detta lugnt och försiktigt. Be eleverna att sakta sätta sig upp. Nu sker diskussion och redovisning.

Lektion 4

Affirmation/målbildsträning

Förutsättningar för denna lektion är den samma som för lektion 3. Man kan säga att denna lektion bygger på föra lektionen. Dessutom måste man ha fått kunskapen om avslappning först.

Denna lektion innebär att eleverna ska få pröva på att ha inre samtal till sig själv. Övningen är avsedd för att mentalt kunna förbereda sig inför ett prov.

Iordningställ en lokal enligt ovan. Lår eleverna få uppleva avslappning till musik under 10 minuter. Denna gång kan du använda dig av instrumentell musik som också innehåller naturljud såsom vågskvalp. Då 10 minuter har gått skall läraren lugnt och metodiskt läsa upp följande med en lång fördröjning mellan meningarna:

Du ser dig själv komma till lektionen då ni skall genomföra provet. Du sätter dig lugnt och koncentrerat. Det finns inget som kan störa dig. Du har full kontroll på situationen. Du får provet i din hand. Du gör alla uppgifter efter din egen bästa förmåga. Du ser dig själv lämna in provet. Du känner dig nöjd och har presterat så bra som bara du kan. Ingen annan! Du lämnar lokalen med ett leende! Under hela övningen är musiken på. När du läst upp all text låter du det gå ytterligare fem minuter. Därefter ska eleverna sätta sig upp lugnt och stilla och en utvärdering av lektionen sker.

Lektion 5

Begreppet Flow samt en utvärdering av delkursen.

Denna sista lektion skall ägnas åt begreppet flow, vad det betyder och vad det står för. Dessutom skall en summering och en utvärdering göras av de fem lektioner som har genomförts.

Gå igenom texten enligt nedan. Låt eleverna arbeta med frågeställningarna i mindre grupper. Därefter följer en gemensam diskussion och redovisning av begreppet flow.

När vi utför olika prestationer kan vi uppleva det väldigt olika. Ett tillstånd som man kan uppleva är det man kallar för flow. Detta står för en känsla då man känner sig helt tillfreds med det man gör. Man är stark och rustad att bestämma över sitt liv. När man frågar människor som har upplevt detta får man ofta svaret att det kändes som om de själva ej deltog. Det bara flöt på i den aktuella aktiviteten! När man försöker sätta ord på begreppet flow blir det utryck som; Svindland e, engagerad, perfekt, koncentrerad, rogivande, fullständig tillfredsställelse, fokuserad samt flytande. En löpare kan utrycka det på följande vis: ”Jag kände att jag hade full kontroll. Allt kändes bra hela vägen och jag kände inte någon smärta som jag annars brukar göra när jag springer. Jag njöt av hela situationen. Det var förmodligen det bästa lopp jag gjort i hela mitt liv. Inte alls jobbigt som de andra. Jag hade som sagt full koll och kände mig väldigt stark. Jag kunde springa precis som planerat, kände mig koncentrerad. Jag fick den där kicken som idrottsmän brukar tala om. Det kändes bra hela

tiden.” När en människa har presterat bra och fått ett bra resultat, på arbetsplatsen i skolan eller på idrottsarenan, beskrivs detta ofta av en stund i sitt liv då allt runt omkring upplevdes som mycket perfekt. Som elev kan du säkert uppleva detta då och då i din skolsituation. Elever som presterat ett bra resultat på ett prov kan uppleva den stunden då allt bara ”flöt på.” ”Det var en känsla av total kontroll och som om någon annan fattat pennan åt mig och man bara skriver och skriver.”

Efter denna genomgång är det dags för eleverna att diskutera detta ämne och reflektera över begreppet flow. Låt eleverna diskutera i smågrupper, s.k. bikupediskussion under fem minuter. Följande tre frågeställningar gäller: Har du som elev någon gång upplevt detta tillstånd någon gång? När var det i så fall? Tror du att det är möjligt att få uppleva flow i skolan? Efter fem minuter diskuterar ni varje fråga för sig.

Utvärdering

När utvärderingen av kursen skall genomföras ska läraren använda sig av följande frågeställningar till eleverna: Har information lämnats om kursens mål och innehåll /arbetsmoment vid kursstart? Hur har innehållet i kursen varit i förhållande till kursplanemålen? Hur har valet av arbetssätt varit? Har eleverna kunnat var med och påverka innehåll och arbetssätt? Hur har lärarens egen arbetsinsats varit? Vad är viktigt för läraren att tänka på i denna delkurs? Gör en enkel blankett av ovanstående frågor. Låt varje elev svara enskilt och skriftligt!

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad delkurs

inom MT

Eleven skall ha fått en viss kunskap om hur prestationspsykologi förhåller sig till hälsa. Förstå och kunna tillämpa betydelsen av avslappning. Kunna de enklaste formerna av målbildsträning. Ha kännedom om hur olika tekniker används inom MT. Hur man kan använda sina sinnen för att kunna uppleva olika känslor. Förstå begreppet flow.

Betygskriterier

Följande betygskriterier utgör förslag till den framtagna delkursen i MT: (hälsopedagogik) Kriterier för betyget Godkänd: Eleven beskriver hur mental träning kan användas. Hur olika tekniker används inom mental träning.

Kriterier för betyget Väl Godkänd: Eleven redogör för hur mental träning kan användas i olika sammanhang. Vilka tekniker som finns och ge exempel på genomförande.

Kriterier för betyget Mycket Väl Godkänd: Eleven ger tydliga förslag på hur mental träning kan användas. Eleven kan förstå och analysera begreppet mental träning. Kunna använda sig av mental träning i olika prestationssituationer.

Diskussion

Ett av de mål jag har med detta examensarbete är att förslaget till delkursen skall vara lätt att arbeta med. För lärare som undervisar i kursen hälsopedagogik skall detta vara ett hjälpmedel då man i kursmålen skall ge eleverna kunskaper om hur olika förhållningssätt kan främja en god livskvalité dessutom skall eleven förstå hur hälsa påverkas av psykologiska faktorer. Jag har också haft för avsikt att påvisa betydelsen av detta ämne samt att ge en bred kunskap om MT. Dessutom vill jag få fram att synen på människan har en avgörande betydelse när man arbetar med MT. Helhetssynen och det humanistiska synsättet är viktigt i sammanhanget. Till eleverna vill jag i de olika teknikerna/övningarna påvisa hur ett helhetsperspektiv utgör en förutsättning när man skall arbeta med MT.

Utgångspunkten är de frågeställningar som jag haft för examensarbetet. Min ambition har varit att skapa en nyfikenhet för MT. Det ska väcka ett intresse hos eleverna och min förhoppning är att de efter fem lektionstimmar vill söka nya kunskaper.

Min förhoppning är att studieplanen ska vara lätt att arbeta med. Tillförlitligheten grundar sig på att de olika övningarna är ganska lätta att genomföra och man får direkt en bra upplevelse av dem. Den efterföljande diskussionen/redovisningen ger ofta bra resultat.

Jag vill också betona att det framtagna materialet mycket väl kan användas i andra sammanhang än i skolan och att denna studieplan endast utgör en introduktion och några exempel på hur man kan arbeta med MT. Vill man fördjupa sig i ämnet och använda sig av MT t e x på arbetsplatser eller inom idrotten finns annat material som man kan komplettera med.

Validiteten blir ganska hög särskilt när eleverna själva får prova på de olika teknikerna och övningarna och man erhåller en direkt respons. MT som begrepp är dock i vissa sammanhang ifrågasatt. Det finns framförallt idrottare som prövat detta utan någon större effekt. Jag vill särskilt understryka vikten av att man måste ha god tid på sig för att nå ett resultat med MT. Det måste finnas en uthållighet och en positiv inställning till detta. Människor som i olika sammanhang vill se snabba resultat kan kanske inte ta till sig MT.

Det som kan störa tillförlitligheten är att man inte förmått eleverna att förstå innerbörden med delkursen. Eleverna måste låta alla fem lektionerna genomföras med en ödmjukhet innan de drar slutsatser om vad MT står för. Det gäller som lärare och som elev att vara koncentrerad och fokuserad när de olika övningarna skall genomföras. Likaså är det viktigt att hitta de lokaler som ät lämpliga för att genomförandet skall bli bra. En bra musikåtergivning är en förutsättning.

Min förhoppning är att denna delkurs verkligen kan komma till nytta i skolan när kursen hälsopedagogik skall genomföras. Dessutom vill jag med mitt val av examensarbete sprida kunskap om MT och att fler arenor kan använda sig av detta när man skall utföra en prestation oavsett om det är i skolan, på arbetsplatsen eller på idrottsbanan!

Litteraturförteckning

Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Csikszentmihaly, Mihaly & Jackson, Susan A (2000) Flow och idrott. Jönköping: Brain Books AB.

Fogdö, Thomas & Plate, Johan (1999) Möta motstånd. Farsta: SISU Idrottsböcker. Hollingen, Even & Pensgård, Anne-Marte (1997) Idrottens mentala träningslära. Oslo: Universitetsförlaget AS.

Johansson, Bengt (2001) Medaljer och Gurkburkar. Halmstad: Sportförlaget.

Johansson, Bo & Svedner; Per-Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Lindemann, Hannes (1978) Autogen träning. Bjästa: Cewe- förlaget AB. Patriksson, Göran (1987) Idrottens barn. Göteborg: svenskt Tryck.

Railo, Willi (1970) Tränings- och tävlingspsykologi. Oslo: Aktietrykkeriet. Railo, Willi (1983) Bäst när det gäller. Stockholm: Skogs reklam lito. Railo, Willi (1988) Först till framtiden. Utrecht: Van Boekhoven-Bosch BV.

Rosengren, Nils-Egil (1998) En mental träningslära för idrotten. Farsta: SISU Idrottsböcker. Plate, Anders & Plate, Johan (2001) Mental rådgivning. Farsta: SISU Idrottsböcker.

Plate, Johan & Söderberg, Tommy (1999) Topp & bredd. Stockholm: Svenska Fotbollförlaget AB.

Wolmesjö, Susanne ( 2002) Smarta rörelser. Farsta: SISU Idrottsböcker.