Aktuell Hållbarhets kommunranking och Miljömål i Östra Göinge kommun

33  Download (0)

Full text

(1)

Kandidatuppsats huvudområde Miljövetenskap 180 hp Miljövetenskap III MV109C 15 hp

VT 17

Handledare: Göran Ewald & Per Johansson

Aktuell Hållbarhets kommunranking

och Miljömål i Östra Göinge kommun

---

The municipality rankings by Aktuell

Hållbarhet and environmental goals in

the municipality of Östra Göinge

(2)
(3)

3

Sammandrag

Hållbar utveckling är ett omdiskuterat begrepp som sedan Brundtlandrapporten 1987 ständigt har florerat inom politik, media, organisationer och företag. Alla tycks veta vad det innebär och vad som krävs för att nå en hållbar utveckling, men idag, trettio år senare lever vi fortfarande inte hållbart. Sedan Agenda 21 introducerades vid FNs Rio-konferens 1992 har Sveriges kommuner delegerats ett större ansvar i arbetet om att nå en hållbar framtid i samarbete med närings- och föreningsliv inom kommunernas gränser. Lokala satsningar har stor påverkan och Sveriges kommuner har således en viktig roll att spela i arbetet med att nå en hållbar utveckling.

I den här uppsatsen studeras Sveriges miljömål och hur de appliceras i en kommunorganisation, med fokus på Östra Göinge kommun. Även enkäten sammanställd av tidskriften Aktuell Hållbarhet om ”Sveriges miljöbästa kommun” studeras för att undersöka om enkäten bidrar till att Östra Göinge ställer skarpare miljömål för att kunna ta poäng i rankingen och därmed kunna utmärka sig som en av Sveriges miljöbästa kommuner.

Som metod används innehållsanalys där jag använder mig av dokument från Östra Göinge kommun tillsammans med enkätundersökningen för att se om mål och handling korrelerar, vilket i så fall bör visa sig i resultatet av enkätundersökningen.

Nyckelord: Svenska miljömål, Aktuell Hållbarhet, Östra Göinge, ”Sveriges miljöbästa kommun”, kommunranking

(4)

4

Abstract

Sustainable development is a controversial concept, a concept which has since the Brundtland report in 1987 flourished in politics, media, organizations and companies. Everyone seems to know what it means and what it takes to achieve sustainable development, but today, thirty years later, we are still not sustainable. Since the introduction of Agenda 21 at the UN Rio Conference in 1992, Sweden's municipalities have been delegated a greater responsibility in achieving a sustainable future in cooperation with companies and organizations within the boundaries of the municipalities. Local initiatives have great influence and Sweden's municipalities thus have an important role to play in achieving sustainable development.

In this essay, Sweden's environmental goals will be studied and how they are applied in a municipal organization, focusing on the municipality of Östra Göinge. The Survey on "Sweden's most environmentally-friendly municipality" conducted by the magazine “Aktuell Hållbarhet” will be studied to investigate whether the survey contributes to Östra Göinge making sharper environmental goals to be able to score in the ranking and thus be able to distinguish itself as one of Sweden's most environmentally-friendly municipalities.

Content analysis is used as method, where I use documents from Östra Göinge municipality along with the survey to see if goals and actions correlate, which should be shown in the results of the survey.

Keywords: Swedish environmental goals, Aktuell Hållbarhet, Östra Göinge, “Sveriges miljöbästa kommun” (“Sweden's most environmentally friendly municipality”), municipality rankings

(5)

5

Förord

Detta examensarbete påbörjades vt. 2017 som den avslutande delen av Miljövetarprogrammet (180hp) vid Malmö Högskola.

Efter fem terminer av miljöstudier var det tid för att skriva det avslutande examensarbetet. Det kändes som att det skulle bli utmanande och samtidigt skönt för nu var det dags för sluttampen på utbildningen. Jag hade en vag idé om vad jag ville skriva om, något som hade utformats som en följd av min praktik hösten innan. Men min ursprungliga idé liknar inte det jag nu har skrivit och det tog ett tag innan jag hittade rätt tråd. Men nu, ungefär åtta månader sedan starten, drar jag en lättnad suck över att äntligen vara färdig.

Jag vill tacka mina handledare Göran Ewald och Per Johansson som tillsammans med handledningsgruppen gett bra respons och nya infallsvinklar som lett till att jag efter många om och men hittade ett spår i arbetet efter en luddig inledning på uppsatsskrivandet.

Slutligen vill jag tacka min syster, Elin Nilsson, och Elin Savnäs, min vän som följt mig på vägen från forskningsplanen som skrevs på en veranda i Tanzania till sluttampen av den färdiga uppsatsen, som båda har läst, rättat och kommenterat min uppsats.

Hässleholm, oktober 2017

(6)

6

Innehåll

Sammandrag ... 3 Abstract ... 4 Förord ... 5 Inledning ... 7 Introduktion ... 7

Problemformulering, syfte och frågeställningar ... 8

Bakgrund ... 10

Hållbar utveckling ... 10

Earth Summit – Agenda 21 och Riodeklarationen ... 11

Sverige och Agenda 21 ... 11

Kommunens uppbyggnad, roll och uppdrag ... 12

Östra Göinge kommun ... 14

Skånes gröna hjärta ... 15

Teori ... 16

Förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och miljö ... 16

Ekologisk modernisering ... 18

Vilken roll spelar kommunerna i Sveriges hållbarhetsarbete? ... 18

Metod och material ... 21

Empiri ... 22

FN:s klimatmål ... 22

Sveriges miljökvalitetsmål ... 22

Regionala mål ... 24

Östra Göinges miljömål ... 24

Aktuell Hållbarhet, miljöbarometern och enkätundersökningen ... 27

Enkätundersökning ... 28

Diskussion ... 30

Sammanfattning ... 31

(7)

Inledning

I introduktionen förklarar jag valet av mina två inriktningar – miljömål och Aktuell Hållbarhets kommunranking samt varför jag valt att fokusera på Östra Göinge kommun. Vidare kommer jag att gå in på ämnets problemområden som tas upp i uppsatsen och mitt syfte med att skriva den här uppsatsen samt mina frågeställningar.

Introduktion

Den svenska regeringens huvudsakliga mål med sin miljöpolitik är att lämna över ”ett samhälle där de stora problemen i Sverige är lösta” samt att Sverige internationellt sett ska vara pådrivande och ett föregångsland när det kommer till ekologisk hållbarhet (prop. 1997/98:145 s. 1, s. 19). Proposition 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige, antogs år 1999 med syftet att formulera en övergripande plan för den svenska miljöpolitiken (prop. 1997/98:145; Corell & Söderberg 2005). Samtidigt hade förslaget om en miljöbalk lagts fram, som även den antogs år 1999. I propositionen formuleras de 15 (senare 16) miljökvalitetsmålen som kom att styra miljöpolitiken i Sverige framöver.

Att författa miljömål är ett sätt att uppmärksamma ett problem eller en riskfaktor, utvärdera och slutligen styra arbetet i rätt riktning för att målet ska uppnås. Därför är det ett viktigt första steg mot att nå en hållbar utveckling. Som nämndes ovan finns det 16 svenska miljökvalitetsmål, vilka var och en har ett antal delmål som konkretiserar inriktningen för miljöarbetet. Utifrån miljökvalitetsmålen har sex lokala miljömål anammats och anpassats till Östra Göinge kommun, vilka ska vara uppnådda till år 2025 till skillnad från de nationella miljökvalitetsmålen som ska vara uppnådda till år 2020.

Jag valde att fokusera på Östra Göinges miljöarbete i den här uppsatsen eftersom jag är uppvuxen i kommunen och framför allt eftersom jag hade praktik på kommunens samhällsbyggnadsavdelning hösten 2016. Under praktiken växte en förståelse fram för de möjligheter och svårigheter som kommunen har när det kommer till att arbeta med miljöfrågor och hållbar utveckling, men det var framför allt möjligheterna som styrde mitt val av uppsatsämne. Jag tänkte att det är här vi ska arbeta för att nå de nationella miljömålen. Under min praktik hade jag bland annat som arbetsuppgift att utvärdera Östra Göinges deltagande i kommunrankingen av ”Sveriges miljöbästa kommun” som tidskriften Aktuell Hållbarhet ligger

(8)

8 bakom och peka ut de områden som kommunen bör arbeta med för att kunna ta poäng i enkätundersökningen. I och med den uppgiften kändes det som att kommunen tog rankingen på ganska stort allvar och var beredd att göra förändringar och/eller ansträngningar för att förbättra sitt resultat. Det är knappast unikt för Östra Göinge att vilja utmärka sig i resultatet och tanken som väcktes hos mig var att kommunenkäten kan användas som ett verktyg för att få Sveriges kommuner att anstränga sig mer för att bli hållbara och därmed bidra till att nå de svenska miljökvalitetsmålen.

Problemformulering, syfte och frågeställningar

Miljöfrågor och ekologisk hållbarhet är ett område som inte prioriteras i tillräckligt stor utsträckning för flertalet kommuner i Sverige. Det kan bero på ointresse, otillräckliga resurser eller en kombination av de båda faktorerna. I 2016års enkätredovisning angav 63 % av kommunerna att de har ett miljöprogram eller motsvarande och arbetar med miljökvalitetsmålen (Aktuell Hållbarhet, 2017). Ett av de 16 nationella miljökvalitetsmålen bedöms vara uppnått till år 2020 och ett mål bedöms som nära att uppnås (Naturvårdsverket, 2017). Det är ett tydligt svar på att vi inte har gjort tillräckligt. Att inte alla kommuner i Sverige arbetar utifrån ett miljömålsprogram kan vara en stor anledning till varför vi inte kommer att nå målen till 2020.

Miljöarbetet kan alltså skilja sig betydligt från kommun till kommun eftersom det till stor del är ett frivilligt åtagande. Kommunens främsta åtaganden ligger i till exempel skola, vård och omsorg. Men miljö- och hållbarhetsarbete behöver alltså prioriteras i lika hög utsträckning.

Syftet med den här undersökningen är att studera Östra Göinges miljömål för att se hur de nationella miljökvalitetsmålen har anpassats till att fungera i Östra Göinge kommun, vilka mål som prioriteras, eller inte prioriteras och varför. Med tanke på att det inte är en självklarhet att det ska finnas miljömål i en kommun är det intressant att veta varför just Östra Göinge har valt att satsa på miljö- och hållbarhetsfrågor.

Ett annat syfte är att undersöka om Aktuell Hållbarhets enkätundersökning har påverkat Östra Göinge att ställa högre krav på organisationen att prestera bättre i miljösammanhang för att

(9)

9 kunna klättra i rankingen. Eftersom frågorna i enkäten kan kopplas till miljökvalitetsmålen är det ett bra analysverktyg för det kommunala miljöarbetet och förhoppningen är att det ska vara en aktiverare för kommunerna att vilja utmärka sig i rankingen. I det här fallet kan det ses som positivt med lite konkurrens kommunerna emellan. Om det visar sig att enkäten faktiskt är ett verktyg för att nå miljökvalitetsmålen öppnar det upp för liknande kreativa lösningar.

I uppsatsen kommer fokus ligga på att få klarhet i dessa två följande frågor:

• Hur kan Östra Göinges miljömål bidra till att de svenska miljökvalitetsmålen nås? • Påverkar Aktuell Hållbarhets enkätundersökning Östra Göinge kommuns miljö och

(10)

10

Bakgrund

I den här delen tar jag upp lite bakgrundsinformation till de moderna hållbarhetsfrågorna och det kommunala ansvaret som växt fram i och med det FN-författade handlingsprogrammet Agenda 21. Vidare kommer en förklaring av kommuners uppbyggnad i syfte att skapa förståelse för hur en kommunorganisation kan se ut och därefter kommer en beskrivning av Östra Göinge kommun för att måla upp en bild för läsaren över vad för slags kommun den här uppsatsen handlar om.

Hållbar utveckling

Natur och miljö har stått på FN:s agenda sedan 1972, då Stockholmskonferensen ägde rum (FN, 2012; Lidskog & Sundqvist, 2011; Evans, 2012). Det var den första internationella miljökonferensen med hållbarhet i fokus och ses som

startskottet för arbetet med att nå en hållbar framtid med fokus på att social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet måste samspela för att målet ska kunna uppnås. Miljö och hållbarhet är ett omdebatterat område. För vem finns miljön? Vem ansvarar för miljön? Vad är hållbart? Det många gånger använda citatet ur Brundtlandrapporten som författades av Världskommissionen för miljö och hållbarhet (World

Commission on Environment and Development, WCED) 1987 sammanfattar definitionen av hållbar utveckling som ”development that meets the needs of the present generations without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (WCED, 1987 s. 41; Evans, 2012 s. 85). Vad innebär denna, något vaga, definition och vad innebär den för en kommunorganisation? Nu, 30 år sedan begreppet föddes, lever vi ännu inte hållbart. Det ekologiska fottrycket används för att mäta ett lands eller en persons resursförbrukning för att uppskatta dess miljöbelastning (Lidskog och Sundqvist, 2011). Enligt Världsnaturfondens (WWF) Living Planet Report lever genomsnittssvensken med en resursförbrukning som kräver ungefär fyra jordklot (WWF, 2016). Tittar man på samma rapport från 2010 låg svenskarnas resursförbrukning på en nivå som krävde tre jordklot (WWF, 2010). Vi har alltså inte förbättrat oss, tvärtom. Vi lever långt ifrån hållbart och som några av de största klimatbovarna i världen.

(11)

11 Samtidigt som vi har stora kunskaper om exempelvis koldioxids negativa påverkan på klimatförändringen, miljöproblemen som kemikalier orsakar, att vi måste använda mindre energi, köra och konsumera mindre så har dessa utsläppskällor i stället ökat (Lidskog & Sundqvist, 2011). Ett stort problem är att våra ”needs”, alltså det vi tycker oss behöva eller vill ha, ständigt har blivit mer och mer - långt utöver våra basala behov.

Earth Summit

– Agenda 21 och Riodeklarationen

År 1992 hölls den första FN-konferensen om miljö och utveckling, även kallad Earth Summit i Rio de Janeiro, Brasilien, som var den dittills största internationella konferensen med deltagare från hela världen (FN, 2012; Evans, 2012). Det var en mycket framgångsrik konferens och många viktiga beslut fattades, däribland Agenda 21. Agenda 21 är ett omfattande handlingsprogram med långsiktiga mål och riktlinjer för en hållbar utveckling som betonar att fattigdomen ska bekämpas och hoten mot miljön ska elimineras (FN, 2012; Motion 1993/94:Jo690). Klimatkonventionen (The United Nations Framework on Climate Change, UNFCCC) skrevs under av 192 länder, exklusive USA (Evans, 2012). Överenskommelsen var inte juridiskt bindande, men är enligt bland andra den svenska regeringens mening politiskt och moraliskt förpliktigande (Prop. 1993/94:111). De undertecknade länderna håller årliga konferenser sedan 1995 (Conferences of the Parties, CoP) för att bedöma framsteg i klimatfrågan (Evans, 2012).

Ett annat viktigt dokument som författades under Earth Summit var Riodeklarationen. I den finns 27 grundläggande principer för miljö- och utvecklingsarbete, däribland principen om att förorenaren betalar samt försiktighetsprincipen (FN, 2012). För första gången benämner man även vår civilisations livsstil och behovet av förändrat konsumtion- och produktionsmönster. Riokonferensen resulterade även i att en kommission för hållbar utveckling (Commission on Sustainable Development, CSD) tillsattes med uppgift att följa upp och övervaka genomförandet av Agenda 21 (FN, 2012). CSD håller årliga möten sedan 1994.

Sverige och Agenda 21

Det var Sverige som tog initiativ till den första internationella miljökonferensen 1972, och som därmed blev värdland (FN, 2012). Det svenska engagemanget har sedan dess varit starkt och

(12)

12 klimat och hållbar utveckling är en prioriterad fråga på regeringsnivå (Regeringskansliet, 2015). Riokonferensen gick under taglinen ”Think global, act local” (Evans, 2012 s. 193) vilken indikerar den stora betydelsen av lokala handlingar när det kommer till miljöarbete. Lokala Agenda 21-kontor inrättades i de flesta kommuner i Sverige efter Riokonferensen och ambitionen var att Agenda 21 framför allt skulle implementeras i kommunernas hållbarhetsarbete (SOU 1997:105; Prop. 1993/94:111). 1995 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en Agenda 21-kommitté. Kommittén bestod av en bred sammansättning av representanter från de politiska partierna, forskarsamhället, näringslivet och olika ideella organisationer. Kommitténs uppgift var att utveckla, fördjupa och förankra Agenda 21 (SOU 1997:105; Direktiv 1995:34). För att nå klimatmålen krävs engagemang på alla samhällsnivåer. Sveriges kommuner påverkar hela Sveriges befolkning på en lokal nivå, och därför har kommunerna en stor roll att spela när det kommer till att klara dessa mål.

Den här uppsatsen fokuserar på kommunalt miljöarbete och kommer utgå från Östra Göinge kommun i nordöstra Skåne. Kommunen har valts utifrån min egen personliga koppling till kommunen och för att en praktikkurs har genomförts på kommunens Samhällsbyggnadsavdelning. Östra Göinges Samhällsbyggnadsavdelning arbetar bland annat med miljö- och hälsofrågor, fysisk planering, VA, bygglov, energi- och klimatfrågor. Uppsatsen studerar hur Sveriges miljömål har applicerats i kommunen och hur det generella miljöarbetet ser ut i kommunen. Även tidskriften Aktuell Hållbarhets kommunenkätsundersökning som görs i samarbete med miljöbarometern ska studeras och undersöka om den påverkar Östra Göinge att ställa högre krav på verksamheten att uppfylla vissa mål för att samla poäng i enkätundersökningen.

Kommunens uppbyggnad, roll och uppdrag

Kommunorganisationens högst beslutande organ består av folkvalda representanter som röstats fram i kommunvalet och dessa personer ingår i kommunfullmäktige (Ammenberg, 2012, s 97; Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2017). Kommunfullmäktige väljer i sin tur ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och de olika nämnderna. Kommunstyrelsen leder och samordnar allt arbete i kommunen samt ansvarar för kommunens ekonomi. Nämnderna ansvarar för den löpande verksamheten inom kommunen, förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige och genomför beslut som fattas i fullmäktige (SKL, 2017). Vilka nämnder som

(13)

13 finns ser olika ut från kommun till kommun då dessa är frivilliga. Miljönämnd, socialnämnd och kulturnämnd är exempel på nämnder som finns i många kommuner.

Kommunen kan liknas vid en makt, service eller medborgarrepresentant beroende på hur man väljer att se den. Det är en medborgarrepresentant i den bemärkelsen att det är medborgarnas intressen som ska förvaltas och de framröstade representanterna har ett förtroendeuppdrag som givits av medborgarna. Som en service bidrar kommunen med bland annat skola, vård och omsorg och därtill ytterligare samhällsfunktioner. En kommun har mycket makt, kan agera brett och långsiktigt och ikläda sig en betydelsefull roll i samhällsutvecklingen. Hallgren och Ljung (2005, s. 71) skriver ”Att förhålla sig till hållbar utveckling är att förhålla sig till förändring”. Det är viktigt att en kommun kan anpassa sig till rådande samhällsutveckling för att inte gå miste om nya förväntningar, kunskap och forskningsresultat och de ekonomiska fördelarna det kan medföra.

Ytterligare sätt att se kommunen är att den i vissa fall kan jämföras med ett stort företag. Det finns anställda som arbetar inom olika nivåer i kommunorganisationen, olika budgetar för olika avdelningar, många olika målsättningar och en kommunstyrelse som sköter samordningen. Kommunfullmäktige kan liknas vid en VD (normalt sett endast en person i ett företag) som utser kommunstyrelse och är kommunens högst beslutande organ. Medborgarna skulle i så fall vara aktieägarna som valt kommunfullmäktige och vars ekonomiska intressen ska förvaltas. Det finns dock skillnader mellan kommun och företag. Kommunens främsta roll är ett samhällsansvar som inte direkt kan jämföras med ett företag. Kommunorganisationen jobbar för medborgarna och ska i första hand tillfredsställa deras behov. Ammenberg (2012, s. 396) nämner följande exempel som viktiga skillnader mellan kommun och företag:

Att kommuner…

• Inte är konkurrensutsatta på samma sätt som företag

• Har uppgifter att sköta och nivåer att uppnå som är lagstadgade på ett annat sätt än företag

• I vissa avseenden kan agera bredare och mer långsiktigt, och därmed ta viktiga roller i samhällsutvecklingen

• Vid politiska skiften kan ändra inriktning, vilket kan motverka långsiktigheten och ge andre nackdelar

(14)

14

Figur 2 Östra Göinge kommunorganisation. Källa

Östra Göinge kommun

Östra Göinge ligger placerat i Nordöstra Skåne i gränslandet mellan den skånska åkermarken och småländska skogslandskapet (Östra Göinge, 2017). Med närhet till kommunikationsknutpunkten Hässleholm och den större staden Kristianstad kan läget tyckas fördelaktigt men kommunen har ändå fäktats mot låga invånarantal. Kommunen har en vision om att bli 15 000 stolta göingar, en vision som nu tycks vara nära att uppnås då invånarantalet, efter många års sjunkande siffror, nu är på väg uppåt igen och i nuläget ligger på

omkring 14 100 invånare (Östra Göinge 2017: kommunfakta 2016 & 2011; Östra Göinge 2012). Om de är stolta eller ej förtäljer inte statistiken.

(15)

15

Skånes gröna hjärta

Östra Göinge har skapat sig ett platsvarumärke; Skånes gröna hjärta. Varumärket har utarbetats tillsammans med kommunen, näringsliv och föreningsliv (Östra Göinge, 2012). Med den vill kommunen förmedla värdeorden:

• Naturupplevelse • Trygghet • Kultur • Eldsjälar • Göingeanda • Byar • Gränsland

Kommunen målar gärna upp sig som en naturnära, kulturell och öppen kommun. Genom kommunen rinner Helge å som har sin början utanför Älmhult i Småland och mynnar ut i Hanöbukten på Skånes östkust. Helge å har historiskt sett haft stor betydelse och de flesta byarna i Östra Göinge ligger i anslutning till ån och i dagsläget är flera vattenkraftsanläggningar i kommunen anslutna till ån. Östra Göinge är framför allt känt för Wanås konst som visar utställningar av internationell samtidskonst runt om i slottsparken. Parken lockar årligen omkring 75 000 besökare (Wanås konst, u.å). Östra Göinge är även exportör av bergarten diabas, ibland kallad svart granit. ”Det svarta guldet” kanske mest förknippas med gravsten, men används även ofta till konst, skulpturer och inredning.

Figur 4 Östra Göinges platsvarumärke. Källa: Östra Göinge översiktsplan 2012

(16)

16

Teori

I min teoridel fokuserar jag på den ekonomiska och den ekologiska aspekten och hur de båda faktorerna tillsammans är en del av en hållbar utveckling utan att stå emot varandra. Sedan följer teorin om ekologisk modernisering och kommunens roll för hållbar utveckling.

Förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och miljö

De moderna miljöfrågorna har diskuterats sedan tidigt 1970-tal, ofta i ett människa-versus-miljö-perspektiv. I den antropocentriska världsbilden som dominerar vårt tankesätt har miljö och hållbarhet ofta en väldigt oprioriterad plats därför har människans intressen allt för ofta vunnit debatten. Men miljön borde ligga bland människans främsta intressen eftersom den påverkar oss kanske mer än något annat och de ekonomiska och sociala följderna av exempelvis naturkatastrofer är kolossala. Vi kan generellt sett anses vara upplysta, vi känner till problem i miljön och vi oroar oss för konsekvenser, men samtidigt som vi säger att vi måste stoppa klimatförändringen släpper vi ut alltmer mer koldioxid. Vi använder fler kemikalier än någonsin samtidigt som vi känner till kemikaliers negativa miljöpåverkan. Vi får höra att vi måste förbruka mindre resurser, använda mindre el, köra mindre bil och köpa färre saker, men ändå gör vi det motsatta (Lidskog & Sundqvist, 2011). Det är däremot inte helt hopplöst. Innovativa lösningar, teknikutveckling, miljöskatter och så vidare bidrar till att vi förhoppningsvis ska kunna leva som vi gör, utan några större inskränkningar. Att gå från synsättet ”reagera och bota” som tidigare ansågs vara den relevanta lösningen till att i stället arbeta utifrån synsättet ”föregrip och förhindra” - att arbeta förebyggande med miljöproblem, är en betydande utveckling för att undvika att miljöproblem uppstår överhuvudtaget (Lidskog och Sundqvist, 2011 s. 66). Men viljan att arbeta proaktivt är kanske inte alltid så stark eftersom man i så fall lägger resurser på ett problem som ännu inte uppstått.

(17)

17 Människors attityder till miljöfrågor har under årens lopp varierat och intresset/engagemanget har pendlat upp och ner, exempelvis i samband med olika katastrofer (Tjernobylolyckan 1986), rapporter (Sternrapporten, 2006) och media (En obekväm sanning, 2006) (Nilsson och Martinsson, 2012). Enligt Nilsson

och Martinsson (2012) nådde svenskarnas miljöengagemang en peak 1988 och har sedan dess stadigt minskat för att delvis öka vid vissa enskilda händelser. Ekonomi och sysselsättning är för många en mer prioriterad fråga än miljö och hållbarhet vilket syns i figur 5 från Nilsson och Martinsson (2012, s. 64)

Sternrapporten (The Economics of

Climate Change – the Stern Review) utkom år 2006 på uppdrag av Englands dåvarande premiärminister (Naturvårdsverket, 2007). Rapporten skrevs av den tidigare chefsekonomen för världsbanken, Sir Nicholas Stern. Tittar man på Sternrapporten är slutsatsen att det är mer ekonomiskt att minska utsläpp och arbeta förebyggande och hållbart för att undvika en klimatförändring än att i ett senare skede förebygga och ekonomiskt kompensera för miljökatastrofer (Nilsson & Martinsson, 2012; Naturvårdsverket 2007). Detta faktum torde vara ett väldigt gott incitament för att gemene man ska ha miljön i åtanke och ett argument som beslutsfattare mycket väl kan använda sig av. Något man ser redan nu i följderna av klimatförändringar, och som kommer förvärras om det inte åtgärdas i tid, är begränsningar av grundläggande levnadsförhållanden – rent vatten, mat, hälsa och miljö. Att ta hand om alla dessa människor som påverkas av hungersnöd, vattenbrist och översvämningar kostar betydligt mer än att bekosta förebyggande åtgärder (Naturvårdsverket, 2007)

Genom att sätta monetära värden på miljön kan man räkna på vad eventuell miljöförstörelse kostar och jämföra det med vad det kostar att förebygga och motverka att problemet uppstår från början. I Sternrapporten görs bedömningen att en fem- upp till tjugoprocentig minskning av världens BNP är att vänta, per år, om vi inte agerar (Naturvårdverket, 2007)

Figur 5 Utveckling över tid för miljöfrågan och ekonomi/sysselsättning. Nilsson och Martinsson 2012, s. 64

(18)

18

Ekologisk modernisering

I samhället finns en stor kunskap om miljö, klimatförändringar och konsekvenserna av vårt leverne. Trots detta är handlingskraften svag hos stater, företag och individer och klyftan mellan kunskap och handling växer (Lindskog & Sundqvist 2011). En del hävdar dock att utvecklingen går åt rätt håll tack vare den kunskapen vi har samt tekniska framgångar som bidrar exempelvis till energisnåla lösningar för uppvärmning och transporter. Skatteregler och politiska styrmedel har också positiva effekter som bidrar till att det är mer lönsamt att agera och leva miljövänligt (Lindskog & Sundqvist, 2011). Genom historien har människan ständigt gjort nya, tekniska framsteg. Dessa framsteg har lett till att vi hela tiden fått effektivare metoder för att tillfredsställa våra behov, vilket vi kommer fortsätta sträva efter (Edman, 1998 s. 109; Lidskog & Sundqvist, 2011). Utvecklingen kan vara svaret på hur vi ska kunna fortsätta leva som vi gör, utan att behöva inskränka på våra bekvämligheter eftersom vi kan ha möjligheten att skapa alternativ som är mer attraktiva och bättre, eller neutrala, för miljön.

Under mitten av 1980-talet utvecklades teorin om Ekologisk modernisering som ett svar på en ineffektiv miljöpolitik som inte var anpassad efter dagens miljöproblem (Lidskog & Sundqvist, 2011). Sammanfattningsvis handlar ekologisk modernisering om att teknisk utveckling är svaret på hur vi ska kunna få en hållbar utveckling utan att behöva ställa ekonomisk tillväxt och ekologiskt ansvar mot varandra. Sverige ansåg sig vara en internationell drivande kraft och ekologisk modernisering skulle leda till en ”miljödriven utveckling av näringslivet” (Lundqvist, 2005 s. 91). Dagens miljöproblem skapas av samhället, men nästan varje miljöproblem kan också lösas av samhället genom teknik och rätt styrning. Rädslan för ett ekonomiskt bakslag är ofta obefogat eftersom miljömedvetenhet öppnar upp nya möjligheter för industriella innovationer och ekonomisk tillväxt (Lidskog & Sundqvist, 2011)

Vilken roll spelar kommunerna i Sveriges

hållbarhetsarbete?

Tidigare kan staten ha varit det självklara svaret på vilken aktör som ska ansvara för att lösa landets miljöproblem genom instiftandet av miljömyndigheter, miljölagstiftning och utveckling

(19)

19 av miljöutbildningar (Lindskog & Sundqvist, 2011 s. 59). Men det ansvaret kan nu ha förminskats till följd av att den i stället ökat hos företag, intresseorganisationer, forskningsorganisationer och medborgare. Däremot har staten fortfarande makten i att kunna stifta lagar, beskatta eller döma för brott. Staten har också en viktig roll i att organisera samhället och påverka samarbetet mellan företag, organisationer, NGO’s (non-governmental organisations) och medborgare (Evans, 2012 s. 1). Hur ska då staten agera för att på bästa sätt nå de uppsatta klimatmålen? Lagar kan instiftas men då måste det dels finnas resurser som ser till att lagarna följs, dels vara anpassade för rådande omständigheter. En utmaning med att lösa miljöproblemen är att omställningen till klimatneutralitet tar alldeles för lång tid. Byråkratiska processer, utvärderingar, dialoger och så vidare ska allt tas hänsyn till.

Sverige är indelat i 290 kommuner i olika storlekar, både till yta och invånarantal, med olika mål och förutsättningar när det kommer till miljö och hållbarhet. Olika stora kommuner påverkar olika mänger människor men tillsammans så påverkar kommunerna hela Sveriges befolkning. I slutet på 1980-talet fick Sveriges kommuner ansvar för vissa tillsynsområden och därmed fick kommunen en ännu viktigare roll i miljöarbetet (Ammenberg, 2012, s. 97). Kommunen har en väsentlig roll i att sköta avfallshantering, samhällsplanering och bygglov bland annat. Därtill har ett antal kommuner även antagit lokala miljömål med utgångspunkt i de nationella miljömålen (Aktuell Hållbarhets kommunranking 2016).

Ammenberg (2012, s. 390) nämner några viktiga faktorer som spelar stor roll för hur miljöarbete kan och bör bedrivas i organisationer:

• Intressenters krav och behov. Intressenter i en kommun är många, men det är kanske främst medborgares krav och behov som ska tillfredsställas. Framför allt är det de basala funktionerna i samhället som måste fungera, VA, sophantering, infrastruktur m.m. • Målsättningar och strategier. När det gäller en kommuns målsättningar och strategier

finns det förmodligen lika många olika som det finns kommuner i Sverige, i alla fall om man ser till målsättningar utöver att tillfredsställa ovan nämnda krav och behov hos medborgare.

• Organisatoriska aspekter. Hur kommunen är organiserad påverkar till viss del var fokus ligger. De anställdas bakgrund och kompetensområde kan spela en roll i organisationens uppbyggnad.

(20)

20 • Verksamhet och miljöpåverkan. Hur styrs verksamheten och de kommunala bolagen?

Vilka miljökrav finns vid offentlig upphandling? Vilka planärenden blir beviljade och vad får de för miljökonsekvenser? Kommunen har stora möjligheter att begränsa sin miljöpåverkan.

(21)

21

Metod och material

Jag ska undersöka hur man jobbar med de nationella miljömålen i Östra Göinge kommun och om kommunens miljöarbete har påverkats/påverkas av Aktuell Hållbarhets kommunenkät. För att få en förståelse av hur kommunen arbetar med miljö och hållbarhet kommer en innehållsanalys genomföras med följande dokument som underlag:

• Göingemodellen

• Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge

• Det livsviktiga vattnet

• Verksamhetsplan 2017

• Trafikförsörjningsstrategi

• Kommunens översiktsplan

I min empiri kommer jag använda mig av ovanstående dokument och handlingar för att få en bild över hur Östra Göinges mål och policys knyter an till de nationella miljökvalitetsmålen samt kommunenkäten av Aktuell Hållbarhet. Enkäten ska analyseras och utvärderas för att undersöka vilken betydelse den kan ha för svenskt miljöarbete.

En kartläggning av internationella, nationella och lokala miljömål och en analys av kommunenkäten ska göras för att undersöka om det finns kopplingar mellan frågorna i enkäten och miljömålen.

Figur 6 Framsida Östra Göinges översiktsplan. Källa

(22)

22

Empiri

I min empiri redovisar jag kortfattat de olika miljömålen på lokal, regional, nationell och global nivå. Vidare följer en beskrivning av tidskriften Aktuell Hållbarhet och en analys av kommunenkäten som ligger till grund för detta arbete. Östra Göinges resultat redovisas och jämförs.

FN:s klimatmål

År 2015 antog FN Agenda 2030 som en fortsättning på Millenniemålen med de tre omfattande målen att utrota extrem fattigdom, öka jämställdheten och lösa klimatkrisen för att uppnå en hållbar utveckling. I sin helhet består det av 17 stycken globala mål och därtill 169 delmål. Bland annat ingår målen ”Bekämpa klimatförändringen”, ”Hav och marina resurser” och ”Ekosystem och biologisk mångfald”.

Sveriges miljökvalitetsmål

1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål och 2005 tillkom ett 16:e mål. Dessa mål ligger till grund för Sveriges miljöpolitik och vägleder hållbarhetsarbetet i landet. Miljökvalitetsmålen tillsammans med miljöbalken ämnades att vara lättbegripliga och uppmana berörda aktörer till egna initiativ till åtgärder som förbättrar miljön. Alla målen kan av naturliga skäl inte anammas av alla kommuner men alla kommuner kan sätta upp sina egna anpassade miljömål med de nationella och regionala miljökvalitetsmålen som utgångspunkt. Viktigt är att man har god kunskap om miljömålen för att alltid ha dem i bakhuvudet vid alla typer av verksamheter, upphandlingar, tillsyner och planeringar.

Miljökvalitetsmålen syftar till att

• Främja människors hälsa

• Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön

• Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena

• Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga

(23)

23 För dessa mål ansvarar åtta myndigheter:

Myndighet Miljömål

Naturvårdsverket Begränsad klimatpåverkan

Frisk luft

Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Myllrande våtmarker Storslagen fjällmiljö Ett rikt växt- och djurliv

Havs- och vattenmyndigheten Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag

Boverket God bebyggd miljö

Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap

Kemikalieinspektionen Giftfri miljö

Skogsstyrelsen Levande skogar

Strålsäkerhetsmyndigheten Säker strålmiljö

Sveriges geologiska undersökning Grundvatten av god kvalitet

Figur 8 Myndigheterna som ansvarar för de olika miljömålen. Källor: Källa ; Corell & Söderberg, 2005 s. 125

Enligt Naturvårdsverkets årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen kommer endast målet om ”skyddande ozonskikt” att vara uppnått till 2020, samt att målet om ”säker strålmiljö” kommer vara delvis eller nära att uppnås. Nio av de tjugofyra etappmålen bedöms vara uppnådda eller delvis uppnådda 2020 (Naturvårdsverket, 2017). Detta är ett tecken på att det inte görs tillräckligt, eller åtminstone att det inte görs tillräckligt snabbt.

(24)

24

Regionala mål

Länsstyrelsen Skåne har tagit fram åtgärdsprogrammet ”Skånska åtgärder för miljömålen” för åren 2016-2020 (Länsstyrelsen Skåne 2016). Av sammanlagt 77 åtgärder har fem stycken extra prioriterade områden valts ut:

• Hållbara transporter i Skåne

• Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag

• Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser

• Skydd av Skånes natur- och kulturvärden

• Hållbar konsumtion i Skåne

Östra Göinges miljömål

Östra Göinge har en programhandling för sitt miljöarbete som antogs av kommunfullmäktige år 2014. Dess övergripande syfte är att skapa en hållbar kommun där hänsyn tas till samhällets olika resurser och förutsättningar (Östra Göinge, 2016). Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen där fem relevanta mål för region Skåne valts ut, har Östra Göinge i sin tur valt att fokusera på samma fem regionala mål plus att ytterligare ett mål har lagts till - hållbart energisystem. Till skillnad från de nationella och regionala målen som ska nås till 2020, har Östra Göinge målsättningen att nå sina mål till 2025, vilket kan visa sig vara en bättre tidsplan än för de nationella målen som inte anses nåbara till 2020.

Figur 9 Skånska åtgärder för miljömålen. Källa

(25)

25 Här följer en sammanfattning av Östra

Göinges sex prioriterade miljömål som författats i kommunens miljöprogram:

Mål: Hållbara transporter

Östra Göinge är en småortskommun med flertalet industrier där transportbehovet är stort, både vad gäller person- och godstrafik. Detta är en stor utmaning kommunen står inför.

Målbilden är att samhällets kunskap om transporternas påverkan är hög vilket leder till att man väljer miljövänliga fordon, samåker och samordnar transporterna. Gång- och cykelvägsnätet ska byggas ut så att det är lätt att

låta bilen stå och i stället välja att gå eller cykla kortare sträckor. Det ska vara lätt att åka kollektivt till och från kommunen, med strategiskt placerade mötesplatser för kollektivtrafik, samåkning och andra hållbara transportlösningar.

Mål: Hänsyn till sjöar och vattendrag

I Östra Göinge finns det god tillgång till sjöar och vattendrag, men statusen för dessa är dålig avseende vattenkvalité och biologisk mångfald. Det är ett resultat av lång tids påverkan av utsläpp från samhället. Den goda tillgången på ytvatten kräver att kommunen har en bra beredskap för framtida extremvattenstånd och stigande vattennivåer i sjöar och vattendrag.

Målbilden är att ha friska sjöar och vattendrag med hög biologisk mångfald där det är självklart att kunna bada och fiska. Tillförseln av skadliga ämnen har upphört till år 2025 och kommunens beredskap för klimatförändringens konsekvenser är god.

Mål: Hushållning med mark- och vattenresurser

Östra Göinges landskap har flertalet användningsområden så som boende, verksamheter,

infrastruktur, kultur, natur, skogs- och jordbruk med mera. Hushållning av mark- och vattenresurser

Figur 10 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge. Källa

(26)

26 innebär att man använder rätt mark till rätt ändamål och att man har tillgång till grundvatten av god kvalité som inte riskerar att förorenas.

Målbilden är att Östra Göinge hushållar med markresurser. Byarna ska förtätas istället för att ta ytterligare mark i anspråk och man bygger intill befintlig bebyggelse för att undvika en fragmenterad landsbygd. I kommunen ska god planering och förvaltning råda för att säkerställa tillgången på dricksvatten av god kvalité. I kommunen ska det inte finnas områden som har en negativ påverkan på miljö och hälsa.

Mål: Skydd av natur- och kulturvärden

Östra Göinge är en kommun med goda förutsättningar för ett rörligt friluftsliv. Med ett varierat landskap, rikt på både natur- och kulturmiljöer ges också goda förutsättningar för ett artrikt växt- och djurliv.

Målbilden är att visa upp sig som ”Skånes gröna hjärta” med god tillgång på mark för ett rörligt friluftsliv. Kommunen ska värna om den biologiska mångfalden, de värdefulla kulturmiljöerna som finns både i och utanför byarna, på land och i vatten.

Mål: Hållbar konsumtion

En hållbar konsumtion innebär att man har en kunskap och insikt om den miljöpåverkan olika val av varor och tjänster har eftersom alla varor och tjänster har en miljöpåverkan på lokal, regional, nationell samt global nivå.

Målbilden är att man i Östra Göinge ska vara medveten om sin konsumtions påverkan på miljön och aktivt arbetar för att minska den. En giftfri vardag ska vara en självklarhet. Kommunen vill vara en förebild avseende hållbar konsumtion och ska ständigt arbeta med att informera, förmedla samt ge förutsättningar för en hållbar konsumtion.

Mål: Hållbart energisystem

Hållbart energisystem handlar om att minska energianvändningens påverkan på miljön men även att minska den totala energianvändningen. Östra Göinge förbrukar stora mängder energi

(27)

27 varje år och varifrån den energin kommer ifrån har stor betydelse för miljön. För att minimera klimatpåverkan handlar det om att fasa ut de fossila bränslen som ger utsläpp av koldioxid.

Målbilden är att Östra Göinge till år 2025 är en kommun med helt och hållet förnybar energi. Energin ska användas resurseffektivt och kommunen föregår som ett ”gott och inspirerande exempel”.

Aktuell Hållbarhet, miljöbarometern och

enkätundersökningen

Aktuell Hållbarhet (tidigare Miljöaktuellt och Miljörapporten) är en tidskrift med ”miljö, hållbarhet och CSR för proffs och beslutsfattare” som tema (Aktuell Hållbarhet u.å.). Tidskriften sammanställer genom sin egen enkät och uppgifter från Boverket, Vattenmyndigheterna, Ekomatcentrum och SKL en årlig ranking av Sveriges kommuner (Aktuell Hållbarhet 2016). Enkätundersökningen kan liknas vid en tävling och det kan vara svaret på hur vi på ett snabbt och effektivt sätt jobbar för en hållbar framtid.

Frågorna är utvalda för att få ett brett perspektiv på flera olika viktiga miljöområden och handlar bland annat om ifall kommunerna har politiskt antagna klimatmål och miljöprogram, om ifall kommunen klimatkompenserar, om ifall det finns en kommunal energiplan, om ifall kommunen jobbar för att minska köttkonsumtionen m.m. Sammanställningen görs i samarbete med Miljöbarometern som är ett internetbaserat verktyg för kommuner och företag som vill miljöredovisa på webben (Miljöbarometern, u.å.). Miljöbarometern syftar till att förenkla kommuner och företags miljöstrategiska arbete genom att erbjuda bättre tillgång till miljöinformation, göra det lättare att analysera, strukturera och rapportera miljöläget i kommunen/företaget. Enkätundersökningen är, kan man säga, ett resultat av gemensamt intresse. Aktuell Hållbarhet och Miljöbarometern har lagt fram information och verktyg för kommuner att arbeta med och kommunerna har i sin tur deltagit i undersökningen. På så sätt kan man anta att det finns ett intresse hos de deltagande kommunerna att kartlägga sitt hållbarhetsarbete. Om det finns en koppling mellan ett ökat intresse hos kommuner att utmärka sig i resultaten och leva upp till frågorna som ställs i enkätundersökningen, öppnar det upp en möjlighet att ge den här enkäten en betydande roll Sveriges arbete med att nå miljökvalitetsmålen.

(28)

28

Enkätundersökning

Östra Göinge hade 2013 sin sämsta placering på plats 280 av 290 kommuner, och det kan helt enkelt bero på att kommunen inte deltog i undersökningen det året, eller bara deltog i vissa delar. Kommunen har sedan dess klättrat i rankingen till nuvarande plats 71. Mycket kan hända i placeringarna från år till år och eftersom det inte är obligatoriskt deltagande kan det mycket väl vara så att de kommunerna som hamnat långt ner i listan trots allt har ett gediget miljöarbete.

Figur 11 Östra Göinges placeringar i Aktuell Hållbarhets kommunranking. Källa

Ett mål för Östra Göinge är alltså att hamna i toppen som en av Sveriges mest hållbara kommun. Det officiella målet till år 2019 är att ligga på topp 75, vilket alltså redan är uppfyllt förutsatt att kommunen inte halkar ner på listan. Det är prestigefullt att vara Sveriges bästa miljökommun så självklart är det en titel många kommuner konkurrerar om.

Frågorna i kommunenkäten 2016 kretsade kring fyra olika teman:

• Klimat/transporter (klimatmål, klimatkompensation, minskande koldioxidutsläpp, placeringsdirektiv m.m.) • Planering/stadsbyggnad (livscykelanalyser och energikrav vid byggnation, exploatering, skydd av biologisk mångfald m.m.)

(29)

29 • Miljöledning (ledningssystem som omfattar organisationen

och kommunala bolag m.m.)

• Övrigt (IT, vegetarisk mat, kemikalier, miljöteknik, m.m.) (Olea Leiva, 2016)

För att inte miljöarbetet ska stanna av och i stället utvecklas byter man eller anpassar frågorna år efter år till att bli tuffare, mer omfattande eller nya frågor helt och hållet. Aktuell Hållbarhet tog i 2016-års enkät bort de frågorna som över hälften av kommunerna fått poäng på tidigare och ersatte dem i stället med nya, tuffare frågor (Olea Leiva, 2016). Detta visar vilka kommuner som arbetar mer aktivt och håller sig uppdaterade i vad som kan vara aktuellt att arbeta med.

I tabellen nedan ser man 2016års vinnare Västerås, och Gävle som år 2015 hade en liknande placering som Östra Göinge fick 2016, vilket bevisar att det finns en möjlighet att förbättra sin placering ganska radikalt (Aktuell Hållbarhet, 2016a). Övriga kommuner är Östra Göinges grannkommuner. Olofström, Östra Göinge och Osby är någorlunda jämnstora när det kommer till yta och invånarantal.

Kommun

Placering 2016

Placering 2015

Västerås 1 4 Gävle 6 79 Kristianstad 34 32 Olofström 58 115 Östra Göinge 71 129 Osby 137 159 Hässleholm 160 140

(30)

30

Diskussion

Det är ett problem när inte alla kommuner i Sverige har uppsatta miljömål eller arbetar för en hållbar framtid. Det borde vara en prioriterad fråga i samma utsträckning som kommunernas övriga ansvarsområden, så som skola, vård och omsorg. Måhända att vi rör oss i rätt riktning men det har inte gått tillräckligt snabbt vilket innebär att i princip alla miljökvalitetsmål inte kommer att uppnås.

Östra Göinge utmärker sig inte nämnvärt i miljösammanhang men utmaningarna ser olika ut i varje kommun. För Östra Göinges del ligger fokus på att vara en attraktiv kommun som får folk att vilja flytta dit, så att visionen om 15 000 stolta göingar uppnås. Men vad som i första hand gör en liten kommun som Östra Göinge attraktiv är tillgång på arbete, dagis, grundskola, kommunikationer och dylikt, inte exempelvis huruvida kommunens vattenförsörjningsplan ser ut. Ändock har kommunen ett intresse och engagemang för miljö och hållbarhet med ett driv att dra sitt stå till stacken. Det visar sig i kommunens miljömål och deltagandet i Aktuell Hållbarhets kommunenkät, där det finns en strävan att bli en av Sveriges bästa miljökommuner.

Vi människor är av naturen en tävlingsinriktad art, således är det en egenskap som vi kan använda oss av för att bli bättre på miljö och hållbar utveckling. Aktuell Hållbarhets kommunenkät är simpel, men väldigt effektiv. Många kommuner vill rankas högt, och är därmed villiga att göra de förändringar som krävs för att få poäng i enkäten och därmed ta sig några steg närmre de nationella miljökvalitetsmålen. Intresset och engagemanget för Aktuell Hållbarhets kommunenkät från de svenska kommunerna är väldigt positivt och det öppnar upp för att det kan läggas ännu mer fokus på enkäten och på så vis ge det ännu mer prestige att hamna högt upp i listan. Är det rivalitet och tävlingsanda som kommer göra så att vi till slut når våra miljömål? Det är något jag vill tro på. Jag anser personligen att man kommer längre, orkar mer, kämpar vidare när det är tufft om man har en motståndare som man vill vara bättre än.

(31)

31

Sammanfattning

Det är viktigt med miljömål för att på ett konkret sätt kartlägga vad vi behöver jobba med och var fokus ska ligga. De svenska miljökvalitetsmålen ligger till grund för svensk miljöpolitik och hjälper kommuner genom att vägleda och inspirera till lokala miljömål. Olika kommuner har olika prioriteringar men ett större ansvar bör tas av många kommuner. Att prioritera miljö och hållbarhet borde vara lika viktigt som övriga kommunala ansvarsområden. I Östra Göinge ska miljöhänsyn visas i hela kommunens organisation och de årliga resultaten från enkätundersökningen tyder på att kommunen blir bättre och bättre. Det kluriga med enkätundersökningen är att frågorna ändras och anpassas år efter år, vilket gör att man i förväg inte kan veta vilka satsningar som kan ge poäng. Men just därför är det viktigt att arbeta brett och långsiktigt med miljö och hållbarhet för att vara beredd på allt som kan komma i enkäten. Eftersom frågorna kan kopplas till miljökvalitetsmålen bidrar kommunernas deltagande till att utsikterna att nå målen förbättras.

Jag tror att kommunenkäten och resultatet hade gjort ännu större skillnad hos kommunernas deltagande och engagemang om det fick större spridning bland allmänheten, större medial uppmärksamhet och eventuellt någon form av vinst som på något sätt är symbolisk men ändå tillräckligt stor för att vara åtråvärd. Hade man gjort det tydligt att enkätundersökningen är direkt kopplad till att nå miljökvalitetsmålen hade det kanske ytterligare pressat kommunerna att prestera.

(32)

32

Referenser:

Aktuell Hållbarhet (u.å). Aktuell Hållbarhet. Hämtad 2017-05-27 från:

http://www.aktuellhallbarhet.se/

Aktuell Hållbarhet (2016). Så här gjordes kommunrankingen 2016. Hämtad 2017-05-27 från:

http://www.aktuellhallbarhet.se/sa-har-gjordes-kommunrankningen-2016/

Aktuell Hållbarhet (2016a). Hela listan - Alla 290 kommuner rankade.

Hämtad 2017-05-28 från: http://kommunrankning.miljobarometern.se/hela-listan/ Aktuell Hållbarhet (2017). Andel med miljöprogram. Hämtad 2017-10-04 från:

http://kommunrankning.miljobarometern.se/kommunenkater/andel-med-miljoprogram/

Ammenberg, J. (2012). Miljömanagement: miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra

organisationer. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur

Corell, E. och Söderberg, H. (2005). Från miljöpolitik till hållbar utveckling. Malmö: Liber Direktiv 1995:24. Agenda 21-kommittén. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/agenda-21-kommitten_GJB134

Edman, S. (1998). Världens chans: ny möjlighet för Sverige: en bok om ekologi, teknik och solidaritet. Stockholm: Atlas.

Evans, J.P. (2012). Environmental governance. (1st ed.) Abingdon, Oxon: Routledge.

FN (2012) Hållbar utveckling. Faktablad. Hämtad 2017-05-24 från

http://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/faktablad/faktablad/

Hallgren, L., & Ljung, M. (2005). Miljökommunikation: Aktörsamverkan och processledning. Lund: Studentlitteratur.

Lidskog, R. och Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Lundqvist, L. J. (2005) Ekologiskt integrerad politik. I Jagers (red.) Hållbar utveckling som politik (s. 87–108). Malmö: Liber

Länsstyrelsen Skåne (2016). Skånska åtgärder för miljömålen – Regionalt åtgärdsprogram för

miljökvalitetsmålen 2016–2020. Malmö: Länsstyrelsen Skåne

Miljöbarometern (u.å). Om Miljöbarometern. Hämtad 2017-05-27 från:

http://miljobarometern.se/main.asp?mo=1

Motion 1993/94:Jo690. Riodeklarationen om miljö och utveckling. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/rio-deklarationen-om-miljo-och-utveckling_GH02Jo690

Naturvårdsverket (2007). Sternrapporten – en genomgripande analys av klimatförändringens

ekonomi. Stockholm: Naturvårdsverket

Naturvårdsverket (2017). Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017. Stockholm: Naturvårdsverket

(33)

33

Nilsson, A. & Martinsson, J. (2012). Attityder till miljöfrågor: utveckling, betydelse och förklaringar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Olea Leiva, M. (2016). Analys av Aktuell Hållbarhet miljöbästa kommunrankning 2016. Upplands Väsby kommun. Tillgänglig:

https://www.upplandsvasby.se/download/18.5f7b9b521562bf1dab8f0719/1471442123128/06.1 +Analys+av+milj%C3%B6b%C3%A4sta+kommunrankning+2016+%28Aktuell+H%C3%A5ll

barhet%29.pdf

Proposition 1993/94:111. Med sikte på hållbar utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s

konferens om miljö och utveckling – UNCED. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/med-sikte-pa-hallbar-utveckling-genomforande-av_GH03111

Proposition 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Hämtad 2017-09-27 från http://www.regeringen.se/49bba3/contentassets/c887c3695078405aa08d48990deec32e/del-1

Regeringskansliet (2015). Sveriges prioriteringar i FN. Hämtad 2017-05-29 från:

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-och-fn/sveriges-prioriteringar-i-fn/

Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2017). Så styrs en kommun. Hämtad 2017-04-10 från

https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyresas

tyrskommunenochlandstinget/sastyrskommunen.735.html

SOU 1997:105. Agenda 21 i Sverige fem år efter Rio – Resultat och framtid. Stockholm: Fritzes offentliga puplikationer

Wanås konst (u.å). Wanås konst. Hämtad 2017-10-03 från

http://www.wanaskonst.se/sv-se/Konst/Wan%C3%A5s-Konst

World Commission on Environment and Development (WCED) (1987). Our common future. [Nairobi]: [United Nations Environment Programme]

WWF (2010). Living Planet Report 2010 – Sammanfattning. Stockholm: Världsnaturfonden WWF (2016). Living Planet Report 2016 – Sammanfattning. Stockholm: Världsnaturfonden Östra Göinge (2012). Översiktsplan 2012. Tillgänglig:

http://www.ostragoinge.se/samhalle/planering/oversiktsplan/

Östra Göinge (2016). Miljö och hållbar utveckling. Hämtad 2017-10-05 från:

https://www.ostragoinge.se/samhalle/miljo/miljostrategi/

Östra Göinge (2017). Om kommunen. Hämtad 2017-05-25 från:

Figur

Figur 2 Östra Göinge kommunorganisation. Källa

Figur 2

Östra Göinge kommunorganisation. Källa p.14
Figur 3 Östra Göinges placering i Skåne. Källa/

Figur 3

Östra Göinges placering i Skåne. Källa/ p.14
Figur 5 Utveckling över tid för miljöfrågan och ekonomi/sysselsättning.

Figur 5

Utveckling över tid för miljöfrågan och ekonomi/sysselsättning. p.17
Figur 6 Framsida Östra Göinges  översiktsplan. Källa

Figur 6

Framsida Östra Göinges översiktsplan. Källa p.21
Figur 8 Myndigheterna som ansvarar för de olika miljömålen.

Figur 8

Myndigheterna som ansvarar för de olika miljömålen. p.23
Figur 7 Sveriges 16 miljökvalitetsmål Källa

Figur 7

Sveriges 16 miljökvalitetsmål Källa p.23
Figur 9 Skånska åtgärder för miljömålen.

Figur 9

Skånska åtgärder för miljömålen. p.24
Figur 10 Programhandling för miljöarbetet i  Östra Göinge. Källa

Figur 10

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge. Källa p.25
Figur 11 Östra Göinges placeringar i Aktuell Hållbarhets kommunranking. Källa

Figur 11

Östra Göinges placeringar i Aktuell Hållbarhets kommunranking. Källa p.28
Figur 12 Jämförelse av kommunernas placeringar. Källa

Figur 12

Jämförelse av kommunernas placeringar. Källa p.29

Referenser

Relaterade ämnen :