Att vara lärare - En filmanalys av läraryrkets förändring och utveckling

1

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barndoms- och

ungdomsve-tenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Att vara lärare – En filmanalys av

läraryrkets förändring och utveckling

To be a teacher

–

A film analysis of teachers’ profession change and and

development

Alexandra Gröndahl

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barndoms- och ungdomsvetenskap 2012-11-05

Examinator: Eva Nyberg Handledare: Mia Karlsson

3

Sammanfattning/Abstract

Hur har läraryrket sett ut förr och hur har det förändrats fram till idag?

Studien syftar till att ta reda på detta genom att studera spelfilmer. Spelfilmer, som under undersökningens gång, i samtal med andra pedagoger, visat sig används i pedagogiska syften.

I kapitlet Litteraturgenomgång får man en inblick i forskningar som gjorts om läraryrket och dess förändring över tid, men framförallt under 1900-talet. Här kan man även få en bredare kunskap om skolor och läroverk, när de kom till och hur de utvecklats.

Metoden som används i studien är filmanalys. De filmer som valts studeras och analyseras mot bakgrund av litteratur och forskning om läraryrket. De analytiska infallsvinklarna på materialet är makt, bestraffning och genus. Filmerna jämförs i syfte att belysa en utveckling.

I sista kapitlet Resultat, analys och teoretisk tolkning dras slutssatser och redogörs för. Här besvaras även frågeställningen. Resultatet visar att en tydlig utveckling skett inom begreppen makt, bestraffning och genus. Inom makt kan man se att det har gått från att lärarna förr tydligt visade en maktutövning på eleverna, medan det idag gått till en vänlig maktutövning – det vill säga att lärarna utövar makt, men det syns inte lika tydligt och ofta är det makt som utövas, utan att man uppfattar att det är makt.

Bestraffningsbergreppet har också genomgått en utveckling. Detta visas sig genom att bestraffningar i skolan har gått från fysiska och offentliga, till muntliga och mindre offentliga.

Genusbergreppet har även detta genomgått en förändring. Man kan tydligt se att man i nutid är mer genusmedvetna än förr. Man har alltid gjort en viss skillnad på flickor och pojkar, men man kan också se att man trots den ökade genusmedvetenheten fortfarande gör stor skillnad på eleverna beroende på vilket kön de tillhör. Kanske till och med mer nu än förr.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning………..7

1.1 Introduktion………7

1.2 Syfte och frågeställning………...8

2. Litteraturgenomgång………9

2.1 Skolans historia………..……….9

2.2 Läraryrkets historia………..9

2.3 Tidigare forskning……….10

2.3.1 Lärarrollen, eleverna och samhället………...…..10

2.3.2 Mobbning, aga och respekt………...………12

2.3.3 Skolstraffens utveckling………...13

2.4 Centrala begrepp………....13

2.4.1 Makt och bestraffning………13

2.4.2 Könsskillnader………..………..16 2.5 Sammanfattning………18 3. Metod………19 3.1 Metodval………...19 3.2 Urval………..20 3.2.1 Beslut om filmval………21 3.3 Beskrivning av filmer…...……….21

3.3.1 Du är inte klok Madicken…..………..21

3.3.2 Hets………21

3.3.3 Tusen gånger starkare……….22

3.4 Genomgång………..…..22

3.5 Etiska överväganden.………...23

4. Resultat, analys och teoretisk tolkning………..24

4.1 Du är inte klok Madicken…………...…...………24

4.2 Hets………..………..26

4.3 Tusen gånger starkare……….………...28

5. Slutsats och diskussion………...32

5.1 Slutsats och diskussion………..32

5.1 Metoddiskussion………34

7

1. Inledning

I detta kapitel kommer en introduktion till undersökningen att redogöras för, men även studiens syfte och frågeställning kommer att tas upp. Frågeställningen är det som sedan ska besvaras under studiens gång.

1.1 Introduktion

I en konversation med en före detta kollega på en skola i Malmö, berättar hon att hon använt spelfilmer i pedagogiskt syfte med sina elever. Troligt är det att fler lärare runtom i Sverige gör samma sak. Detta fick mig, som blivande lärare, att fundera på vad eleverna (och andra som ser filmerna) får se om lärare och läraryrket när filmerna spelas upp.

Lärare är stor yrkesroll som finns både nationellt och internationellt, som många gånger gestaltas på film. Det är även en yrkesroll som genomgått stora förändringar genom tiderna. Detta får mig att tänka på att vi som går på lärarutbildningen faktiskt inte får veta så mycket om vårt blivande yrkes förändring. Jag vet att läraryrket förändrats genom tiderna, men inte på vilket sätt och i vilken utsträckning. Jag kan inte säga att jag vet hur mitt blivande yrke såg ut för 100 år sedan. Detta är dock intressant och relevant för mig som snart är färdigutbildad; att veta mer om mitt yrke och dess bakgrund.

Denna undersökning kommer därför göras i hopp om att ge blivande lärare, och andra personer, en inblick i hur läraryrket har förändrats under ca 100 år.

Hur såg läraryrket ut förr gentemot hur det ser ut nu, och hur ser förändringarna ut som läraryrket genomgått?

Studien genomförs med hjälp av att studera lärarrollen på film och det görs jämförelser flera filmer emellan för att belysa eventuella skillnader och likheter i lärarrollen beroende på när filmen utspelar sig. I studien tittas det på vissa egenskaper hos lärarna, hur de tar form och framställs och huruvida dessa ser annorlunda ut i de andra filmerna. Filmerna är därför från olika tidsepoker för att kunna se en eventuell förändring.

8

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur läraryrket gestaltas på svenska spelfilmer (filmer som baseras på ett manuskript och som inte är en dokumentär) och undersöka hur skillnader och likheter ser ut beroende på under vilken tid filmen utspelar sig. Detta kommer att göras utifrån följande frågeställningar:

 Hur använder lärarna sig av makt och bestraffningar?  Gör lärarna någon skillnad på flickor och pojkar?

 Syns några förändringar eller likheter i ovanstående frågeställningar beroende på tidsandan i filmen?

9

2. Litteraturgenomgång

I detta kapitel redogörs, för min undersökning, relevant litteratur och forskning om läraryrkets utveckling under ca 100 år. Begreppen makt, bestraffning och genus och deras utveckling och förändring kommer även beskrivas närmre.

2.1 Skolans historia

Carle, Kinnander och Salin (2000) tar upp skolans historia. De påtalar att den första skolordningen kom år 1571, och på den tiden var den en del av kyrkoordningen. Så var det ända fram till år 1849 då läroverken och kyrkan separerades. Detta var resultatet av striden om läroverkens utformning som startade i början av 1800-talet. Inte förrän år 1623 kom den första gymnasieskolan i Sverige, belägen i Västerås. Först på 1870-talet kom de första flickskolorna, men inte förrän år 1927 fick flickor tillträda de skolor som var statligt finansierade (a.a 2000:9 f). Detta innebar att först cirka 300 år efter att första skolan kom till, fick flickorna vara en del av denna. Dock dröjde det ytterligare ungefär 60 år innan de fick tillträda de statligt finansierade skolorna.

År 1905 utformades läroverken på det sättet att man först gick 6 år i realskola och sedan 4 år i gymnasium (vilket då var reallinje eller latinlinje) (a.a 2000:9).

På www.lararnashistoria.se kan man läsa om folkskolans inrättande år 1842. Tidigare fanns det cirka 1000 sockenskolor och nu skulle det tillkomma 1200 församlingar som skulle ha skolundervisning. Detta skulle ske i åtminstone en skola med en utbildad lärare (http://www.lararnashistoria.se/theme/grundskolans_larare_tidslinje).

2.2 Läraryrkets historia

Persson (2010) pratar om att ”läraryrket […] i stora delar genomgått ett ”könsbyte” ” (a.a 2010). Med detta syftar hon på att det innan grundskolan tillkom och den så kallade grundläggande utbildningen istället förekom i folkskolan av folkskollärare, så var det länge så att det yrket utövades av övervägande män. Dock pekar Persson på att det i grundskolan idag är så att drygt tre av fyra lärare är kvinnor (a.a 2010). Detta har alltså skett en stor utveckling för kvinnliga lärare.

10

kvaliteten och höja statusen på folkundervisningen och det ansåg man att män var kapabla till, men inte kvinnor. Det var även så att det bara var män som hade en officiell möjlighet att ta examen som folkskollärare. Många församlingar var dock inte positivt inställda till denna reform, så istället blev det brist på examinerade lärare på grund av att både skoluppbyggnaden och att utbilda lärare ansågs vara för dyrt. Samtidigt skedde en så kallad ”korsbefruktning mellan den liberala personlighetstanken tillsammans med en historiekritisk omtolkning av Martin Luthers kallelsetanke”. Detta innebar att man i denna tanke ansåg att kvinnors enda kallelse var att vara mödrar. Detta omtolkades dock till att kvinnor även kunde vara ute i samhället och tjänstgöra, och därför ökade acceptansen för att kvinnor kunde arbeta som lärare etcetera. År 1859 kunde examinerade kvinnliga lärare söka arbete på folkskolorna. Här nämner Persson Lars Johan Hierta, som i mitten av 1800-talet ansåg att det var ogifta, välutbildade medelklasskvinnor som skulle anta lärarrollen (a.a 2010).

Persson (2010) menar att under den tid då folkskolorna kom till, fanns det uttalanden om kvinnornas och männens ”plats” i läraryrket – det vill säga att man ansåg att männen var intellektuella och bäst lämpade till att arbeta med äldre elever. Kvinnorna sågs helst arbeta med de yngre eleverna, då deras starka sidor var bland annat moral och omsorg. Det finns inte många som skulle uttrycka detta idag, men man kan ändå fortfarande se dessa inledningar (a.a 2010).

2.3 Tidigare forskning om läraryrket/lärarrollen

2.3.1 Lärarrollen, eleverna och samhället

Landahl (2006) pekar på Ericssons beskrivning av lärarrollens förändring - att läraryrket under de senaste årtiondena ändrats och att man som lärare får agera mer än bara lärare, till exempel psykolog, socialvårdare och så vidare. Redan på 1960-talet ansåg man att lärarna fick göra så mycket mer än vad deras yrke egentligen innebar. Men även tidigare än 1960 visar forskare på att läraryrkets innebörd och uppgifter ökade i storlek och antal, däribland sparsamhetsfostran och tandvård. Detta visar Landahl genom att hänvisa till forskning av Beckman (Landahl 2006:4 f). Det har alltså redan under början av 1900-talet pratats mycket om att läraryrket inte har tillräckligt tydliga gränser för vad yrket ska innebära och yrket i sig ofta innebär att man gick över de egna gränserna och gjorde det man inte ansåg vara en lärares egentliga arbetsuppgifter.

11

I början av 1960-talet skedde en stor förändring – nämligen att högstadiet blev obligatoriskt. Man ansåg att det var mer ansträngande att ha elever i högstadiet eftersom de då var i puberteten och ansågs extra jobbiga. Detta innebar stora förändringar för skolorna och lärarna. Bland annat började man prata mer om elevproblem och åtgärder till dessa, och ordet elevvård blev ett så kallat modeord (a.a 2006:13).

Landahl (2006) diskuterar även huruvida skolorna är en spegling av hur samhället ser ut. Han pekar bland annat på en undersökning som visar att skolans omfattning ökat under 1900-talet och att ca 3 miljoner människor befinner sig i skolan och förskolan – både som anställda och som elever. Han menar även att samhället blivit mer omfattande. Fler människor och fler kulturer, vilket har inneburit att om något inträffar i ett annat land, berör det ändå skolan. Dessa två exempel visar att skolan återspeglar samhället (a.a 2006:23).

Landahl (2006) pekar, genom att hänvisa till forskning av Svedelius, på den viktigaste uppgiften i en lärares arbete på 1930-talet – att få ungdomarna att tala sanning och inte ljuga (moralfostran). Svedelius var noga med att visa på lögnens allvar genom att jämföra den med allvarliga saker som stölder och bedrägeri etcetera. Detta för att visa att det inte var acceptabelt att ljuga. Även innan 1900-talets början var detta en av de viktigaste aspekterna inom barnuppfostran. In på mitten av 1900-talet var det fortfarande ett hett ämne, och i både U55, Lgr 62 och Lgr 80 togs vikten av att tala sanning upp (Landahl 2006:38 f).

Det fanns även ett annat problem man under första halvan av 1900-talet bekymrade sig för. Det var det så kallade elevkollektivet. I skolorna innebar den makt man utövade att man ”band samman” eleverna till en hel grupp. Problemet var att man var rädd för att eleverna skulle utnyttja att de var stora grupper, gå samman och börja ifrågasätta lärarna och utmana deras auktoritet. Man såg att elever som vanligtvis kunde sin läxa, började fuska, etcetera, och detta såg man som en ”psykisk smitta” som skulle förhindras av lärarna. Vad som var ännu svårare var att, i stora grupper, kunna peka ut den skyldige när något ”hyss” hade gjorts. När man pratade om elevkollektivet, så pratade man om två sätt att använda sig av för att kunna lösa problemet – Dessa kan man kalla sublimering och individualisering. Sublimering innebar att man ”utnyttjade” ungdomarnas gruppbildning och framförallt ledaren i denna grupp. Man menade att denne ledare hade stor inverkan på resten av eleverna. Detta kunde man ha användning av genom att ändra ledarens ”negativa” inställning och göra den positiv istället, så att resten av eleverna följde detta och att stämningen i klassen istället blev god.

12

Individualisering innebar istället att man valde att arbeta med varje elev för sig. Man

undvek att ställa konkreta frågor till klassen för att de inte skulle svara som en grupp och vara en majoritet. När eleverna bröt mot någon regel eller liknande, undvek man att peka ut hela gruppen, utan var noga med att ha klart för sig vem det var som gjorde detta och prata med denne elev ensam utan resten av gruppen. Klassens sammanhållning sågs på den tiden som ett problem, medan man idag ser det som en bristvara (a.a 2006:67 f).

2.3.2 Mobbning, aga och respekt

1974 började man ställa sig frågan varför inget gjordes i mobbningsfrågan. Då såg man inte längre en sammanhållning i klasserna utan snarare en splittring, på grund av just mobbning. Man menade att det var svårt för en vuxen att se hur omfattande mobbningen var, eftersom man ansåg att det bara pågick när det inte fanns någon vuxen i närheten. På 1920-talet såg man elevkonflikter som något positivt och fostrande, då man ansåg att om ett barn till exempel inte följde lekens regler, så fick det inte vara med längre. Detta tycktes vara nyttigt för barnen. Idag ses elevkonflikter och mobbning som något negativt och det har till och med gjorts en ny lag från 2006 tillkommit. Denna lag förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen gör det även möjligt att få ersättning av skolans huvudman om man blir mobbad/diskriminerad. Det finns även andra saker som gör att mobbning numera är mer uppmärksammat och ett tydligt arbete för att motverka det syns. Till exempel har man numera kamratstödjare som finns till för elever som kanske inte vågar prata med en vuxen, utan hellre vänder sig till någon i sin egen ålder. Det finns även antimobbningsteam vars huvuduppgift är att förebygga mobbning (Landahl 2006:87-89). Angående mobbning pratar Landahl (2006) om att man enligt mobbningsdiskursen anser att respekten hos eleverna gått från vertikal till horisontell. Med vertikal respekt menar man respekten eleverna bör ha för olika autoriteter – att man visar respekt för de som är äldre än en själv. Med horisontell respekt menas respekten eleverna bör ha för varandra. I en intervju med en lärare, menar denne lärare att eleverna har större brister i respekten gentemot varandra. Däremot menar Landahl att vi ”sannolikt kan […] tala om en förskjutning mot den senare problembilden”, det vill säga den bristande vertikala respekten (a.a 2006:91 f). Att bristen på respekt gentemot lärare den senaste tiden ökat

13

hos ungdomar kan bero på många saker. En anledning skulle kunna vara lärarnas syn på eleverna. Kanske är det så att eleverna inte bli bekräftade? Att de inte blir sedda som kompetenta, utan snarare som inkompetenta? Att man som lärare ser ner på eleverna för att man anser sig själv vara mer kompetent än eleverna? I så fall kan detta möjligen i sin tur påverka att elevernas syn på lärarna förändras och att deras respekt för lärarna minskar.

2.3.3 Skolstraffens förändring

Landahl (2006) tar även upp skolstraffens förändringar. Till exempel pekar han på att aga, som förbjöds år 1979, inte längre är tillåtet och att flitbetyget som togs bort på 1930-talet, inte finns kvar. Detta har gjort att relationen lärare och elever emellan påverkats. Men det har även förändrat vad det innebär att vara lärare. Under tidigt 1900-tal var det viktigt att som lärare uppfattas som rättvis men även att straffen skulle vara rättvisa. Detta var något lärarna strävade efter och något som eleverna uppskattade. Varför man skulle vara rättvis berodde på att skolan fostrade eleverna som ett kollektiv (vilket tidigare nämnts), men det var även för att man som lärare hade kontrollen över eleverna och därför skulle man vara rättvis. Om man utnyttjade denna kontroll, var det lättare att uppfattas som orättvis av eleverna. Landahl (2006) refererar till Verdandi som talar om rättvisans vikt. Verdandi menar att en lärare inte kan vara, vad han kallar det, en ”medhållare” eller en ”syndabock”, för då tappar man som lärare sin auktoritet (Landahl 2006:103).

I början av 1900-talet pratade man om offentliga straff. Detta ansåg man vara pedagogiskt, då det gav större effekt av att straffa en elev inför andra elever, eftersom det då inte bara blev ett straff för den som råkade ut för det, utan även en varning för resten av eleverna (a.a 2006:104).

2.3 Centrala begrepp

2.3.1 Makt och bestraffning

Bartholdsson (2008) pekar på Foucaults sätt att definiera makt och menar att det inte är något man äger, utan något man utövar. Att makt alltså är ett sätt att ha kontroll över andra människors handlingar. Hon menar också att lärare har ett samhällsuppdrag där de

14

ges rätt att ha makt över barn, och för att detta ska fungera måste eleverna i en klass ”underordna sig lärarens auktoritet och inte ifrågasätta denna öppet” (Bartholdsson

2008:17). Detta betyder att eleverna inte får lova att ställa sig över en lärare och

ifrågasätta dennas arbetssätt. Om detta görs, tappar läraren sin makt.

Att läraren tappar sin makt är tidigare nämnt av Landahl (2006) som pratar om att man i början av 1900-talet som lärare hade en rädsla för att eleverna, som då börjat bilda större grupper, skulle ifrågasätta läraren, sätta sig emot honom/henne och därmed utmana lärarens auktoritet (a.a 2006:67 f). Detta visar på att man under både nutid (2000-talet) och dåtid (i början av 1900-talet) var rädd för elevernas gruppbildningar. Troligt kan det vara så att om lärarens auktoritet ifrågasätts, så ifrågasätts även makten och vice versa. Om en lärare förlorar sin auktoritet så är denne inte längre överhuvudet i klassen, utan då är det istället eleverna som styr och som har läraren i sin makt.

Börjesson och Rehn (2009) menar att makt innebär att man blir satt i ett system och att de som styr systemet har makten (a.a 2009:11 f).

Detta skulle betyda att det i en skola är rektorerna som har makt över lärarna och att lärarna i sin tur har makt över eleverna. Eleverna är en del av ett skolsystem, där det är lärarna som styr över dem.

Börjesson och Rehn (2009) delar in makt i olika kategorier – hot om våld, tvång, belöning, övervakning och kontroll, könsmakt och att kontrollera diskursen (a.a 2009:12 f).

Bartholdsson (2008) beskriver att det i skolor ofta utövas en vänlig makt. Det vill säga sätt att utöva makt på som inte ger intrycket av att vara just makt (a.a 2008:18). Här kan det tänkas vara till exempel att man ringer in, alltså på något sätt gör det tydligt för eleverna att lektionen börjar (kanske med hjälp av en klocka/bjällra) och att man ringer ut när lektionen är slut. På så sätt har läraren redan där makt över när eleverna ska komma och gå. Även när läraren tilldelar eleverna ordet så har läraren makt över eleverna.

Landahl (2006) pratade, som tidigare nämnts, om att det på tidigt 1900-tal ansågs vara positivt med offentliga straff. Att det var bra för resten av eleverna att se på när någon blev straffad, för att själv se det som en varning (a.a 2006:104).

Det är en stor förändring att man förr fick lov att använda sig av kroppsaga, men att det idag, sedan 1979, enligt lag är helt förbjudet i Sverige (www.rb.se). Enligt

www.lararnashistoria.se förbjöds agan i folkskolorna 1958, efter att år 1952 infört en försöksperiod med aga-förbud. Även i andra länder finns det förbud mot aga, men det

15

finns länder där det fortfarande är tillåtet. Qvarsebo (2006) påpekar att man i början av 1900-talet ansåg att skolan var den som spelade den största rollen i den moraliska utvecklingen hos barnen och därför var det viktigt att skolan hade ”rätt” och effektiva sätt att korrigera och disciplinera eleverna. Qvarsebo (2006) hänvisar till Svenska Galluppinstitutet som år 1950 genomförde en undersökning om svenska folkets åsikter och inställningar till folkskolans disciplin. Resultatet blev följande:

 Disciplinen var för sträng – 2%.  Disciplinen var för snäll – 36%.

 Behålla disciplinen som den var – 42%.  58% ville ha kvar agan.

 29% ville förbjuda agan.

Varför så många ville ha kvar agan skulle kunna

Sedan ställdes även frågan om var gränsen borde gå för hur hård disciplinen skulle vara, blev resultatet följande:

 27% svarade att rotting och ris borde vara gränsen.

 12% svarade att slag på kinden/fingrarna borde vara gränsen.  7% svarade att ”luggning” borde vara gränsen.

 8% svarade att ruskning eller tag i arm/nacke etcetera borde vara gränsen (Qvarsebo 2006:81 f).

Detta visar att man under den tiden hade en helt annan attityd till aga, eller att man åtminstone vågade yttra detta öppet.

Idag är det andra metoder som används om en elev bryter mot reglerna i skolan. Bartholdsson (2008) skriver om en skola hon besökte, där man ringer hem till föräldrarna om eleven inte följde reglerna. Hon nämner även att hon sökt på internet efter föräldra- och förväntansdokument som skolor i Sverige publicerat. Där hittade hon en del skolors hemsidor där det upprepade gånger togs upp i dokumenten att det var föräldrarna/vårdnadshavarna som bar det största ansvaret för sitt barn (a.a 2008:69 f). Det anses alltså att föräldrarna ska lära barnen att följa regler etcetera och, som ovan nämnts, om detta inte sker så blir föräldrarna kontaktade av skolan.

16

2.3.2 Könsskillnader

Tidigare har även nämnts att man i början av folkskolornas uppkomst ansåg att kvinnor inte skulle jobba som lärare, utan det var männen som skulle göra detta. Man pratade även om att klasserna och skolorna delades upp med flickor för sig och pojkar för sig. Det gjordes alltså skillnader på både män och kvinnor, och pojkar och flickor. Just nu är det så mycket prat om att man gör för stora skillnader på pojkar och flickor, att man till och med infört ordet hen på en del ställen, för att det ska vara könsneutralt.

Einarsson & Hultman (1984) visar på många olika skillnader flickor och pojkar emellan, bland annat följande;

 Barn lär sig redan innan skolstart om hur man beter sig när man är flicka respektive pojke.

 När de fötts stöter de på olika förväntningar som man anser leder till att de vuxna sedan gör skillnad på en beroende på vilket kön man tillhör.

 Tystlåtna flickor och pojkar ter sig olika – flickor försvinner i mängden och förblir osedda, medan pojkar tenderar att istället att bli en sorts hjälpande hand till de dominerande pojkarna.

 Talföra flickor kan ofta framstå som lärarens hjälpande hand, medan talföra pojkar istället tar sig ”makt över språket och genom språket” (a.a 1984:227).

Detta visar att det finns olika tillfällen då det görs skillnad på barn beroende på vilket kön de tillhör, men även vad det kan vara för anledningar till att man behandlar dem olika.

Wernersson (1995) skriver att när det allmänna utbildningssystemet i Sverige kom till på slutet av 1800-talet, fanns en diskussion om flickors och pojkars undervisning och vad för sorts skillnader man borde göra på dessa. Hon menar även att dessa diskussioner fortfarande förekommer, men att samhället har förändrats. Hon pekar även på att kvinnors och mäns förutsättningar och villkor har förändrats helt på 150-200 år. Hon diskuterar också en eventuell lösning på att man behandlar pojkar och flickor annorlunda i undervisningen – att man delar upp flickor och pojkar och har dem i olika grupper, klasser eller till och med i olika skolor. Fördelen med detta menar hon är att det ”sker en naturlig anpassning till respektive grupps behov och möjligheter”, och att särundervisning många gånger inte kunde genomföras på grund av ekonomiska skäl. Särundervisning har tidigare förekommit i skolor, då man i början när skolan uppkom

17

delade på pojkar och flickor. Detta försvann dock på grund av ekonomiska skäl för folkskolan. Wernersson (1995) visar även på en del anledningar till varför man valde särundervisning – dessa var bland annat att man ansåg:

 … att flickor inte var, så kallat, kroppsligt lämpade att klara av samma tempo i undervisningen som pojkarna kunde.

 … att flickorna inte var lika intelligenta som pojkar var, och vissa var till och med rädda för att flickornas låga intelligens skulle hämma pojkarnas utveckling och de undervisades tillsammans.

 … att om man undervisade flickor och pojkar tillsammans under tonåren, så kunde gränser överskridas mellan könen.

 … att kvinnor och män senare i arbetslivet etcetera, hade olika uppgifter och därför ska detta också genomsyra undervisningen. Kvinnor hade bara en uppgift, medan männen hade fler, därför gjorde man skillnad på undervisningens innehåll eftersom det var ”träning” inför vad resten av livet skulle innebära (a.a 1995:2 f).

På 1960- och 1970-talet var man istället för samundervisning. Detta skiftade dock ganska snabbt och redan på 80-talet diskuterade man särundervisning igen.

Några av argumenten som på 60- och 70-talet var för samundervisning var bland annat att:

 Forskning visade att flickor och pojkar visst klarade samma undervisningtempo. Denna forskning visade också att pojkar och flickor var lika intelligenta.

 Samundervisningen talade för att gränserna mellan könen skulle bli neutralare och flickorna och pojkarna skulle istället ”lära känna varandra”. Detta skulle vara till grund för att relationen män och kvinnor emellan, i vuxen ålder, också skulle bli bättre (a.a 1995:4).

Einarsson (2003) menar att forskning gjorts angående vem som tar/får mest plats i klassrummet. Många av dessa studier visar att det är pojkarna som är det dominerande könet i klassrummet. Dominerar gör de genom att de har mer kontakt med läraren än vad flickorna har. Redan på 1970-talet var det pojkarna som dominerade i klassrummen, men även idag är detta fallet (a.a 2003:12). Det har alltså alltid gjorts skillnader på pojkar och flickor, mer eller mindre. Man har använt sig av både sär- och samundervisning, man har sett både för- och nackdelar med detta och synen på vardera sätt att undervisa har ändrats under årens gång.

18

2.4 Sammanfattning

I detta kapitel har tidigare forskning, relevant litteratur och centrala begrepp tagits upp. Sammanfattningsvis kan man se att läraryrket har genomgått en stor förändring i allmänhet, men framförallt i hur man ser på manliga och kvinnliga lärare. Förr ansåg man att kvinnor inte var lika lämpade till läraryrket som männen var, och när man sedan accepterade kvinnor som lärare så var det för de yngre barnen. Idag är en stor del av grundskollärarna kvinnor. Man kan dessutom se att ansvaret en lärare har ansågs stort förr, men det kan tänkas att det har gått tillbaka till att man ser sitt ansvar som lärare som alldeles för stor även idag.

Makten i skolan är förändrad genom att man förr såg en tydlig maktutövning i skolorna, men idag kallar man det för en vänlig makt – det vill säga att makt fortfarande utövas, men på ett sådant sätt att man inte uppfattar det som makt.

Straffen i skolorna har gått från fysisk och offentlig, till att förbud mot fysiska straff har förbjudits och när man pratar om straff idag, är det snarare så att man tillrättavisar eleverna och detta görs gärna inte inför andra elever.

Ovanstående information kommer att användas i analysen av filmerna. Observationer som görs i filmerna kommer att knytas an till litteratur och tidigare forskning och de centrala begreppen kommer att användas som verktyg i mina analyser och undersökning.

19

3. Metod

I detta kapitel redogörs det för vilken metod som valts för studien och det finns även en beskrivning av metoden och tillvägagångssättet. Det finns även en urvalsdel där det förklaras vilket material/empiri som valts och varför. Till sist finns det en beskrivning av materialet som kommer användas för denna studie.

3.1 Metodval

Tillvägagångssättet i undersökningen har varit filmanalys. Detta val baserades på att jag i undersökningen ville komma fram till bland annat hur lärarrollen framställs på film och för att en filmanalys skulle mig redskap och möjlighet att undersöka detta på ett eget tillämpat sätt. Detta gav möjlighet att titta efter precis det undersökningen syftar till att ta reda på. Andersson & Hedling (1999) menar att man många gånger gör en analys för att på något sätt försöka bevisa att analysen är exemplarisk, istället för att göra analysen för att ”skapa ny kunskap” (Andersson & Hedling 1999:9) Därför har filmanalys inte valts utifrån något annat än hoppet om att kunna se mer detaljer i lärarnas och elevernas bettende, och nyfikenheten på att prova ett nytt sätt att analysera och samla empiri än de som kanske är vanligast – till exempel intervjuer och observationer.

Vad är då en filmanalys? Andersson & Hedling (1999:7) menar att när man ser en film för att analysera den, så finns det ingen speciell modell att följa eftersom man har så olika syften till sina filmanalyser, att det inte går att göra en enda modell som alla ska följa. Däremot menar de att det finns fyra saker man bör ha med i en filmanalys. Det är följande:

1. Reflektion över vad man vill uppnå med analysen och vilket sammanhang den ska ingå i.

2. Observation och undersökning av filmen man valt.

3. Renskrivning och systematisering av iakttagelserna man gjort i filmerna. 4. Framställning av analysen.

20

undersökning har genomförts efter ovanstående mall.

Till en början gjordes reflektion över målet med filmanalyserna. Här har centrala begrepp arbetats fram ur tidigare forskning som använts vid närmare analys av filmer, det vill säga att när en film analyserats har det tittas efter hur de centrala begreppen visar sig i lärarrollen som gestaltas.

Sedan har själva observationen av filmerna gjorts. Detta innebär att filmerna setts och att det förts anteckningar på vad som synts i filmerna och det som varit av vikt för denna undersökning.

Efter denna punkt har en renskrivning av anteckningar gjorts. Då har det mest relevanta använts och viss funnen information har inte att använts i studien.

Därefter har sedan en analys av materialet som urvunnits ur filmerna gjorts. Ur denna punkt har en analys- och resultatdel arbetats fram.

Varför valet av metod föll på att studera lärarrollen på spelfilm och inte i till exempel böcker, beror på att lärarrollen visar sig tydligare genom att man ser bilder, då man i text ibland kan behöva läsa mellan raderna – det vill säga att vissa saker beskrivs, men man kan inte sätta sig in i det eller förstå det riktigt eftersom man inte ser det framför sig.

3.2 Urval

Valet föll alltså på tre svenska filmer. Varför just tre filmer valts är med anledning av att undersökningen inte skulle gå utanför ramarna utan hållas relativt begränsad och kunna fördjupas. Beslutet att välja tre filmer baserades även på att filmerna skulle vara utspridda under ett antal år, för att få en möjlighet att se en eventuell förändring av lärarrollen. Anledningen till att just dessa tre svenska filmer valdes är dels för att filmerna är skapade för en likartad publik i samma samhälle och dels för att det skulle finnas en möjlighet till att göra jämförelser med egna erfarenheter. Med likartad publik menas att filmen riktar sig till samma publik som den handlar om – dvs. att Madicken riktar sig till yngre barn, Tusen gånger starkare till tonåringar och Hets till vuxna. Filmerna som valdes ut var följande:

1. Du är inte klok Madicken. Filmen kom ut år 1979, men utspelar sig år 1916-1919. 2. Hets. Filmen är från år 1944 och utspelar sig även då.

3. Tusen gånger starkare. Utgiven år 2010 och utspelar sig i nutid.

21

filmen Du är inte klok Madicken är yngst och Jan-Erik i filmen Hets är äldst.

3.2.1

Beslut om filmval

Madicken valdes då den utspelar sig under tidigt 1900-tal och Hets valdes för att ha med

en film där man får se hur lärarrollen skildrades under mitten av 1900-talet – närmare bestämt 1944. Sedan valdes Tusen gånger starkare, en nyare film som utspelar sig på 2000-talet. Valet att ha äldre och nyare filmer berodde på att en jämförelse av lärarrollens karaktär i nutid och dåtid skulle komma att göras. Valet av filmer berodde också på att man i dessa får se samspelet mellan lärare och elever och detta är nödvändigt för att denna undersökning skulle kunna göras.

3.3 Beskrivning av filmer

3.3.1

Du är inte klok Madicken

Detta är en film som är gjord år 1980 men utspelar sig år 1915-1918. Detta är alltså en tolkning av en tidsepok längre bak i tiden. Dock baseras flickan Madicken på ett verkligt möte mellan Astrid Lindgren och en flicka i okänd ålder (ca 8 år).

Filmen handlar om Madicken och hennes familj som består av föräldrarna och hennes lillasyster.

Man får i filmen både se Madicken när hon är i skolan och när hon är hemma med familjen. Bland annat visas när hon hittar på hyss med sin klasskamrat Mia, när hon och hennes familj är på utflykt för att fira att hennes mamma fyller år och när hon och Mia och deras respektive lillasyster blir avlusade hemma hos Madicken.

3.3.2

Hets

Denna film, gjord år 1944, utspelar sig i en gymnasieklass endast för pojkar. Man får följa klassen och deras stränga latinlärare. Filmens huvudperson - Jan-Erik - har stor respekt för läraren och vantrivs på hans lektioner (liksom de flesta andra i klassen). Trots stor press från sina föräldrar på att lyckas i skolan, träffar han en tjej parallellt med skolan och försöker samtidigt göra bra ifrån sig i skolan. Efter ett tag dras han in i ett

22

stort drama kring tjejen han träffar och detta gör att han har svårt att klara skolan, vilket är viktigt då han ska ta studenten samma termin.

3.3.3 Tusen gånger starkare

Denna film handlar om en niondeklass där de populära håller sig för sig själv och de impopulära är för sig. När en ny tjej börjar i klassen, tycker klassföreståndaren att hon har en positiv inverkan på tjejerna i klassen och ger då henne en uppgift – att försöka få tjejerna att ta mer plats i klassrummet och inte låta killarna ta över. Detta lyckas hon med, men då anser klassföreståndaren att tjejerna beter sig omoget (fast de bara gör som killarna gjort innan och kommit undan med). Läraren skyller på den nya tjejen och får henne att lämna skolan och inte komma tillbaka. Det slutar med att en av de blyga tjejerna visar sig starkare eftersom den nya tjejen haft positivt inflytande på henne. Dock går klassen tillbaka till att vara precis som de var innan.

3.4 Genomförande

Filmerna har setts vid flera olika tillfällen för att analysera dessa och för att eventuellt se fler saker vid nästa anblick.

Det som har tittats på i filmerna är lärarnas egenskaper. De egenskaper som tittats på är maktförhållanden, straff och könskillnader. Det har undersökts hur lärarna använder sin makt på eleverna, om straff existerar i skolorna och i så fall hur det visar sig, och om lärarna behandlar eleverna olika beroende på vilket kön de tillhör. Vidare har det gjorts jämförelser mellan dåtid och nutid.

På följande sätt har filmerna tittats på:

Först har en reflektion gjorts över vad jag vill ha ut av filmanalyserna. Noggrant har detta följts i analyserna. Sedan har filmanalyserna skett, där undersökning av filmerna har gjorts utifrån frågeställningen. Därefter har anteckningarna, som gjorts under filmernas gång, sammanställas. Punkt två och tre har upprepats då filmerna har kommit att analyseras flera gånger i hopp om att upptäcka fler saker nästa gång filmen setts. När tillräckligt underlag till analys hade samlats in, kom själva analysen till att börja.

23

3.5 Etiska överväganden

I denna undersökning finns ingen kontakt med/användning av människor, därför anser jag att inga särskilda etiska hänsyn behöver tas.

24

4. Resultat, analys och teoretisk tolkning

I detta kapitel kommer ett resultat, en analys och teoretiska tolkningar att göras. Ett resultat kommer framgå genom att materialet kommer tolkas med hjälp av litteratur – det vill säga att teoretiska tolkningar och kopplingar kommer att göras.

4.1 Du är inte klok Madicken

I filmen Du är inte klok Madicken sker ingången i klassrummet på samma sätt som i filmen Hets – genom att eleverna redan är i klassrummet när läraren kommer in. Eleverna står vid sidan av sina bänkar tills läraren gått fram till sin kateder. Sedan säger läraren ”god morgon” till eleverna och eleverna svarar med ”god morgon, fröken”. Först när läraren sagt ”sitt ner” så sätter eleverna sig ner. Även när överläraren kommer in i klassrummet, ställer sig eleverna upp bredvid bänken och inväntar även från honom ett ”sitt ner” innan de sätter sig ner. Som Börjesson & Rehn (2009) nämner visar sig makt bland annat genom att någon bli satt i ett system och att den som styr systemet har makten. I detta fall har läraren och överläraren makt över eleverna genom att de säger till dem när de får sätta sig ner. Likaså har hon makt över eleverna när hon tilldelar eleverna ordet. Även detta sker på ungefär samma sätt som i filmen Hets – genom att läraren ger ordet till den elev hon vill ska svara. Eleverna räcker inte upp händerna utan väntar tills läraren väljer den som ska svara.

Filmen utspelar sig någonstans i vad som motsvarar vårt lågstadie (årskurs 1,2 och 3). Klassföreståndaren är kvinnlig och rektorn, eller överläraren som han kallas av sina kolleger och elever, är manlig. Detta visar på vad Persson (2010) nämnde, att kvinnor och män hade en speciell ”plats” i läraryrket. Kvinnorna ansågs bäst lämpade för att undervisa de yngre barnen och männen undervisade äldre barn, då de ansågs vara mer intellektuella än kvinnor (a.a. 2010). Kanske är det därför det är en man som är överlärare och inte en kvinna?

I filmen undervisas flickor och pojkar ihop. Carle, Kinnander & Sahlin (2000) nämner att flickor inte fick tillträde till det statligt finansierade skolorna förrän år 1927 (a.a. 2000:9 f). Du är inte klok Madicken utspelar sig ca år 1915-1918, vilket skulle betyda att skolan som Madicken går i inte är statligt finansierad, utan kyrkligt finansierad.

25

Att döma av de sekvenser man ser i filmen som utspelar sig i klassrummet, gör klassföreståndaren inte någon märkbar skillnad på eleverna beroende på vilket kön de tillhör, utan behandlar dem till synes lika och tilltalar dem med samma vänliga ton i rösten. Klassföreståndaren framstår även som väldigt omtänksam och snäll då hon vid bland annat ett tillfälle pratar med Mia (klassens ”svarta får” och bråkstake) och försöker få henne att be om ursäkt till överläraren för att slippa få rapp (pisk). Persson (2010) nämner att anledningen till att kvinnor ansågs mer lämpade att undervisa yngre elever berodde på att deras starka sidor ansågs vara bland annat omsorg (a.a. 2010). Detta ser vi bland annat i denna scen - att klassföreståndaren var väldigt omsorgsfull mot sina elever. Vilket framstår som att hon är mot både flickorna och pojkarna. Varför överläraren tvunget skulle få en ursäkt från Mia är också intressant. Detta skulle kunna bero på att överläraren skulle visa för eleverna, och för sig själv, att han bestämmer och att eleverna står ”under” honom.

Ett tillfälle i filmen som väcker tankar är när en grupp elever sitter ute på skolgården och äter lunch. På marken framför en av eleverna ligger ett papper, som antingen blåst ner eller blivit slängt av någon. Plötsligt går överläraren förbi och ser pappret. Han pekar på killen som sitter närmst pappret och säger till honom med bestämd röst att han ska plocka upp det. Att döma av det man ser i filmen, så vet inte överläraren hur pappret hamnat där och inte heller om det är någon som slängt det på marken eller om det bara ramlat ner. Trots detta går han fram och praktiskt taget anklagar en elev för att ha slängt det där. Eleven har till synes alldeles för stor respekt för överläraren, så han plockar tyst upp pappret ifrån marken utan att ifrågasätta detta. Detta kan visa på att eleverna är satta i system som innebär att överläraren alltid har rätt och att man ska lyda honom utan att ifrågasätta. Det kan också visa på vad Bartholdsson a(2008) menar att Foucaults anser makt vara – att någon styr en persons handlingar (a.a 2008:17). Överläraren säger till eleven att plocka upp papparet och det gör han. Överläraren vet troligen att eleverna har respekt för honom och att han kan säga i princip vad som helst utan att bli ifrågasatt. Så istället för att stå och försöka reda ut vem som kastat pappret eller om det var en olyckshändelse, så ber han en specifik elev att plocka upp det, och sedan är det problemet löst.

Vid ett tillfälle i filmen kommer överläraren in i klassrummet för att ta reda på vem som stulit hans plånbok. När han får reda på att det var Mia, bestämmer han sig för att hon ska straffas med rapp (pisk – slag över stjärten). Då visar klassföreståndaren ett ansiktsuttryck som talar för att hon inte är för aga. När överläraren sedan går för att

26

hämta käppen/pinnen som han ska slå med, försöker klassföreståndaren få Mia att be om ursäkt så att hon ska slippa rapp – även detta talar för att hon inte är för aga, utan snarare emot det. Mia bad dock inte om ursäkt utan fick sina rapp av överläraren, inför de andra eleverna. Denna bestraffningssituation visar även på vad Landahl (2006) tagit upp angående offentliga straff – att man i början av 1900-talet ansåg att det var ett pedagogiskt sätt att straffa en elev inför de andra eftersom de då skulle se det som en varning för vad som händer om de bryter mot någon regel etcetera (a.a 2006:104). Tidigare togs en klassrumssituation upp där klassföreståndaren delar ut ordet till eleverna. Vid detta tillfälle, med flera, räcker inte eleverna upp handen, utan väntar på att klassföreståndaren ska välja vem som ska svara. Dock finns ett tillfälle när det är annorlunda – tillfället som framstår som skolavslutningen. Föräldrar, syskon och eventuellt andra släktingar är med i klassrummet och klassföreståndaren har ett slags förhör om Bibeln och när Gud skapade världen, med eleverna. Här räcker eleverna upp när de vill svara, vilket de inte gjort vid de andra tillfällena då det befunnit sig i klassrummet.

4.2 Hets

I filmen Hets, som är en film som är gjord och utspelar sig på 1940-talet, syns redan i början av filmen en stor skillnad på flickor och pojkar – skolan, en gymnasieskola, bestod endast av manliga lärare (lektorer) och eleverna var bara pojkar. Persson (2010) pratar om att när folkskolorna först kom till, alltså i mitten av 1800-talet, så talades det mycket om att män och kvinnor hade en speciell plats i läraryrket. Man talade då om att kvinnor var mest lämpade att undervisa de yngre barnen, medan männen ansågs bättre på att undervisa de äldre (Persson 2010). Detta kan man se i filmen, då det bara är manliga lärare som undervisar i gymnasieskolan.

Dessutom ser man även att skolan var avsedd för pojkar. Detta nämner Wernersson (1995). Hon talar om att man ända fram till 1960- och 1970-talet hade värderingar som gjorde att man ansåg att det var bättre att undervisa flickor och pojkar var för sig (Wernersson 1995:2 f). Detta framkommer i filmen genom att man ser att skolan bara består av män och pojkar.

Även i denna film, precis som i den nyare filmen Tusen gånger starkare ser man att eleverna hamnat i ett system, genom att en klocka ringer när lektionerna börjar och

27

slutar. Detta menar Börjesson & Rehn (2009) är ett sätt för någon att utöva makt på någon annan - att man blir satt i ett system och att den som styr systemet har makten. Detta innebär att skolan i detta fall har makt över eleverna. Den stora skillnaden är dock att när det i filmen Hets ”ringer in”, befinner sig eleverna redan i klassrummet och när läraren kommer in, står eleverna bredvid sin bänk, sedan sätter alla sig samtidigt. I filmen Tusen gånger starkare, när det ringer in, väntar alla elever utanför klassrummet tills läraren kommer och låser upp. Här sker inledningen av lektionen under lite ”bullrigare” omständigheter.

Latinläraren som gestaltas i filmen är en lärare (lektor) som framstår som väldigt skrämmande, både för eleverna, men troligt även för tittarna. Han visar tydligt att han ”har makten” och att det är han som bestämmer. Detta gör han på många olika sätt. Bland annat ser man att han troligen försöker hålla varje elev för sig och inte låta dem bilda grupper och bli en majoritet. Detta menar Landahl (2006) var en stor rädsla under 1900-talets första hälft – att eleverna skulle bilda stora grupper och ifrågasätta lärarens auktoritet. Därför använde man sig bland annat av individualisering, där man försökte hålla eleverna var för sig. Detta gjorde man bland annat genom att inte ställa frågor i klassrummet till hela gruppen, utan till var och en (a.a. 2006:67 f). I filmen Hets kan man se att latinläraren, när han ska ställa frågor till eleverna, väljer en elev ”i högen” genom att tilltala honom vid hans efternamn och ge honom ordet. Ingen elev motsatte sig detta och det kan man se genom att eleverna till exempel inte räckte upp händerna, utan när läraren tilldelade någon elev ordet, så ser det ut att ske lite som ett förhör – läraren ställer en fråga och säger sedan någon av elevernas efternamn. Då ska denna elev ganska snabbt kunna svara på frågan, annars höjde läraren rösten och kanske till och med ifrågasatte elevens ”okunnighet” och visade att han var missnöjd innan han gav ordet till någon annan istället - allt detta med en ganska bestämd röst och en nästan hotfull blick. När han ställer frågor till eleverna och vill att de ska svara, pressar han dem vid några tillfällen genom att gå runt i klassrummet, vifta med sin pekpinne och till och med sätta den på elevernas hals eller axel, eller genom att slå den i en bänk. Detta skulle man troligt kalla maktmissbruk idag. I dessa situationer ser man ett tydligt maktspel där eleverna även här är satta i ett system och där det är läraren som styr.

Även i denna film ser man bestraffningar. Inte fysiska sådana, men liksom i filmen

Tusen gånger starkare så är samtal med rektorn ett sätt att straffa eleverna. I ett av fallen

i Hets är det på grund av att en elev troligen skrivit något i sin läsebok. Läraren ser detta som fusk (vilket han kallar kriminellt) och talar sedan om detta för rektorn.

28

Bartholdsson (2008) skriver om detta som en nyare metod av ”bestraffning”, där man istället för fysisk bestraffning använder sig av samtal till hemmet (Bartholdsson 2008:69). Är det kanske så att skolan i filmen inte använde sig av aga? Eller att agan helt enkelt inte gestaltades i filmen.

4.3 Tusen gånger starkare

I denna film får man följa tre lärare; klassföreståndaren, bildläraren och idrottsläraren. Den mest framträdande och den som syns mest är dock klassföreståndaren.

Bartholdsson (2008) pratar om att det i skolan finns en vänlig maktutövning. Att makten som utövas i skolan inte framstår som makt. Detta innefattar sådana saker som att man till exempel ringer in och ut när lektionen ska börja och sluta etcetera (a.a 2008:17). Detta ser man en del exempel på i filmen Tusen gånger starkare. Bland annat ringer skolan in eleverna när det är dags att börja på morgonen. Då spelas en kort ”melodi” med klockor, som betyder att det är dags att gå in till sitt klassrum. Detta är något eleverna beräknas rätta sig efter och följa. Börjesson och Rehn (2009) nämner att om man blir ”utsatt” för makt, innebär det att man blir satt i ett system och att den som styr systemet är den som har makten (a.a 2009). Att skolan ringer in eleverna till lektion är en tydlig situation som visar på makt då eleverna följer skolans regler och sätts automatiskt i system där de blir ”inringda”. Det visar även på en vänlig makt, då man kanske inte alltid ser det som att skolan utövar makt på eleverna just då.

Ett annat tillfälle när klassföreståndaren utövar vänlig makt är när han tilldelar eleverna ordet. Han ställer en fråga och bestämmer sedan vem som ska svara. I denna situation kan man även reagera på hur han väljer att tilldela eleverna ordet, men detta kommer att analyseras senare i texten.

Man kan även se att klassföreståndaren, under lektionerna, utövar en sorts vänlig makt över eleverna då han gång på gång styr diskussionerna och lektionerna. Han ställer frågor till eleverna och när de svarar förväntar han sig att de pratar om det som är relevant. Vid en del tillfällen får man se att han, när eleverna börjar prata om något helt annat än det han tänkt sig, tillrättavisar dem genom att leda in dem på rätt spår igen. Detta är hans sätt att utöva makt på eleverna, genom att styra dem in på det han vill. Men är den egentligen vänlig? Här är nog en hårfin gräns mellan vänlig makt och makt. Vänlig makt kan det vara då eleverna kanske inte ser det som att läraren har makten just

29

då, men ändå är de medvetna om att han bestämmer över dem och detta ser man senare i filmen då de ifrågasätter varför han alltid ska bestämma vad de ska prata om och att det vore mycket roligare och mer intressant om de fick prata om sådant de undrar över. Vid denna situation när eleverna ifrågasätter lärarens sätt att hela tiden bestämma vad de ska prata om, får läraren ett ansiktsuttryck som tillsammans med hans tystnad framstår som att han blev nervös, osäker och underlägsen. Detta pratar både Landahl (2006) och Bartholdsson (2009) om, då de nämner att både förr i tiden och i nutid var och är det en rädsla från lärarnas sida att eleverna ska bilda en större grupp och gå emot honom/henne – då förlorar läraren sin auktoritet. Det är troligen detta som sker i filmen när klassföreståndaren blir ifrågasatt – han förlorar sin auktoritet och är tyst. Kanske i brist på idéer om vad han ska säga för att rädda situationen, kanske för att han inser att de har rätt och kanske för att han inte längre känner sig överlägsen, utan snarare underlägsen och osäker? Ett ganska tydligt exempel på en lärare som helt plötsligt står utan auktoritet.

Landahl (2006) pratar om skolstraffens utveckling och visar bland annat på att man under tidigt 1900-tal använde sig av offentliga straff, vilket innebar att man straffade en elev inför resten av klassen för att de skulle se det som en varning.

I filmen Tusen gånger starkare får man se hur en ny tjej i klassen får resterande tjejer att ta mer plats än vad de tidigare gjort. Lärarna tycker till sist att det istället blir stökigt bland tjejerna i klassen och att de blir ganska okontrollerbara. Klassföreståndaren säger vid ett tillfälle till dem som stör att lämna klassrummet, men hotar även med att skicka dem till rektorn. Att be någon lämna ett klassrum skulle kunna vara nutidens svar på offentliga straff. Resten av klassen ser att man får lämna lektionen om man stör och detta blir lite av en varning för dem. Klassföreståndaren skickar till sist alla tjejer i klassen till rektorn så att rektorn får prata med dem istället. Rektorn bestämmer då att använda sig av kollektiv bestraffning genom att dra in både klassresan och balen för hela klassen. Kollektiv bestraffning innebär att alla i klassen får straffet, fast alla inte deltagit i att ”förstöra”. Detta skulle kanske också kunna vara lite av en offentlig bestraffning. Fast de andra blir inte bara varnade utan faktiskt bestraffade.

Bartholdsson (2008) nämner att det idag ofta är så att om en elev bryter mot någon regel, så är det föräldrarna eller vårdnadshavare till eleven man ringer till. Man anser nämligen idag på många skolor runt om i Sverige att det är föräldrarna som ansvarar för att ens barn följer skolans regler. Detta innebär att dagens bestraffningar inte är kroppsliga utan snarare muntliga.

30

I situationen med besöket hos rektorn kan det tänkas vara ett sätt att muntligt bestraffa klassen – läraren ”hotar” med ett rektorsbesök och sedan skickar han dit dem. Det kan även tänkas att föräldrarna/vårdnadshavare kan bli kontaktade i sådana situationer. Eller att man istället för att ringa hem till föräldrarna, skickar eleverna till rektorn. Man använder det i alla fall som en typ av bestraffning.

Tusen gånger starkare är en film där man framförallt får se hur mycket skillnader det kan förekomma mellan flickor och pojkar, framförallt i lärarens sätt att behandla dem. I filmen finns många tydliga exempel på hur flickorna och pojkarna behandlas olika av de flesta lärare i skolan. Ett exempel på ett sådant tillfälle är när klassföreståndaren gestaltas i klassrummet då han ställer frågor och ska tilldela eleverna ordet. Då ser man tydligt att de flesta pojkar i klassen struntar i att räcka upp handen, pratar rakt ut utan att ha fått ordet och får ändå svara. Flickorna och en del av pojkarna räcker däremot upp sina händer, men klassföreståndare verkar nästa strunta i detta och väljer själv vem som ska svara, även om de räcker upp handen eller inte. Det vill säga att pojkarna inte räcker upp, men svarar ändå och detta accepteras av läraren. Flickorna räcker upp handen men får ändå inte svara. Vid ett flertal tillfällen får man känslan av läraren blir driven av pojkarna. Han rättar sig efter dem och låter dem styra och ställa en hel del. Detta visar på vad Einarsson (2003) berättar om att när pojkarna dominerar i klassrummet visar det sig ofta genom att de har mest kontakt med läraren. Hela tiden ser man samspel och interaktioner mellan klassföreståndaren och pojkarna, men desto färre mellan honom och flickorna. Detta skulle kunna bero på en osäkerhet hos läraren. Det är kanske så att han behöver bekräftelse av eleverna och för att få detta så väljer han att ”bli populär” bland killarna, eftersom det är de som tar mest plats i klassen och kanske även har mest att säga till om.

Klassföreståndaren har dessutom en tendens att ge ordet till de elever som inte verkar vilja svara eller som inte räcker upp handen, men de som verkar vilja svara och visar detta genom att räcka upp sin hand, ser ut att känna sig osedda av läraren eftersom han ignorerar dem. Detta är ett exempel på när läraren verkar ”utnyttja” sin makt, det vill säga att han gör som han själv vill utan att ta hänsyn till eleverna. Han bestämmer vem som ska svara, men gör inte det riktigt rättvist mellan flickorna och pojkarna och inte heller mellan de tysta och de talföra eleverna. Vi vet inte vad läraren tänker när han delar ut ordet till eleverna och det kan givetvis vara en tanke bakom det hela, men eleverna ser genuint missnöjda ut med att han gör detta. Detta kan även vara ett exempel på en lärare som är kvar i tankarna man hade i början av 1800- och 1980-talet.

31

Då ville man dela upp eleverna så att flickorna och pojkarna undervisades var för sig, eftersom man ansåg att flickorna inte var lika intelligenta som pojkarna och att de inte klarade av samma undervisningstempo. Kanske har klassföreståndaren i Tusen gånger

starkare dessa tankar kring sin klass?

Man får även följa andra lärare i filmen - idrottsläraren och bildläraren. Framförallt får man se att även bildläraren behandlar flickorna och pojkarna olika. Efter varje lektion vill hon att eleverna ska hjälpa till att städa undan. Pojkarna ger kommentarer till henne som ska charma henne så att de slipper städa. Detta fungerar och istället får flickorna stanna kvar och städa. Detta har jag dock valt att inte gå djupare in på, utan jag håller mig till att analysera klassföreståndaren och situationerna på hans lektioner. En tydlig bild av sublimering syns i filmen. Sublimering, menar Landahl (2006) är att man tar tillvara på klassens gruppbildning, men försöker ”ställa det till rätta” genom att använda sig av ledaren i gruppen, få den att bete sig så som man förväntas sig, och att då resten av gruppen följer med. I filmen får man se att klassföreståndaren ger Saga, den nya flickan i klassen, en uppgift att försöka få flickorna att ta mer plats. Klassföreståndaren och andra lärare har nämligen sett att Saga tar plats i klassen och tror att resten av gruppen kan ta efter henne. Detta säger ju egentligen emot klassföreståndarens tidigare beteende där han bekräftat pojkarnas stökiga uppförande och ignorerat flickorna och de pojkar som inte syns och hörs. Detta kan möjligen vara en inre osäkerhet hos läraren. Detta kan vara ett tecken på att han vill göra rätt genom att låta flickorna ta mer plats än vad de gör, men att han samtidigt verkar vilja vara kvar i de rutiner de haft innan som innebär att pojkarna styr i klassrummet. Klassföreståndaren verkar känna sig trygg i detta, då han påvisar att han känner sig otrygg när rutinerna i klassrummet ändras genom att flickorna gör revolt och beter sig som pojkarna tidigare gjorde.

32

5. Slutsats och diskussion

I detta kapitel kommer slutsatser att dras genom att det insamlade materialet under analyserna kommer att diskuteras och problematiseras. Det kommer även föras en diskussion kring den valda metoden och både för- och nackdelar med denna kommer att redogöras för. Även förslag till fortsätt forskning kommer att tas upp.

5.1 Slutsats och diskussion

Efter att ha sett filmerna och jämfört dem, kan man se skillnader både i maktspelen, bestraffningar och hur man gör/inte gör skillnad på flickor och pojkar i skolorna. Även andra funderingar har väckts:

Genom att jämföra alla tre filmerna så är det intressant att se skillnaden på hur man startar en lektion. Som tidigare tagits upp, var det under ordnade omständigheter i Hets och Du är inte klok Madicken, medan det var lite ”bullrigare” i filmen Tusen gånger

starkare. I Hets och Du är inte klok Madicken befann sig eleverna redan i klassrummet

när läraren kom in. Då gick det från avslappnade och pratglada till lite mer stela och tysta. De ställde sig bredvid sin bänk och inväntade att läraren gått fram till sin kateder innan de fick sätta sig. Även kläderna skiljer sig åt i filmerna. Eleverna i Hets, det vill säga endast pojkar, bar kostym och slips, medan eleverna i Tusen gånger starkare fick bära vad det ville. Eleverna i Du är inte klok Madicken bar inte skoluniform, men de var inte heller helt fritt klädda, såg det ut som. Alla flickorna bar klänning, medan pojkarna bar byxor och tröja. Skulle detta kunna betyda att skolorna nu, jämfört med då, låter eleverna vara lite friare? Släpper lärarna och skolsystemet för mycket på ”tyglarna”? Varför har man inte kvar skoluniformen, eller en bestämmelse om att eleverna måste klä sig på ett visst sätt i svenska skolor? Skulle detta kunna vara en bidragande faktor till att en del elever nuförtiden tror att de kan/har rätt att ställa sig över lärarens auktoritet, ifrågasätta denna och styra själv istället?

Filmen Tusen gånger starkare är med sitt tydliga budskap om genus, en tankeställare till mig som blivande lärare, men kanske även till dem som redan arbetar som lärare. Det inspirerar förhoppningsvis till att man granskar sitt och sina kollegers arbetssätt och tankar kring sina elever.

Sättet som latinläraren använder när han viftar med sin pekpinne. Tidigare togs frågan upp om huruvida vi idag skulle kalla detta maktmissbruk, slog mig. Eftersom man

33

knappt ser pekpinnar längre och än mindre att läraren petar på eleverna med den, så tror jag att man kanske hade blivit chockad och fundersam över ett sådant beteende idag. Det är ett beteende som kanske (förhoppningsvis inte) förkommer, men som inte är vanligt. Därför hade troligen stor uppmärksamhet väckts om detta förekommit i skolor idag. Däremot kan makt eller till och med maktmissbruk visa sig på andra, mer diskreta sätt idag.

I filmen Tusen gånger starkare äter eleverna lunch i skolans matsal. I filmen Hets får man aldrig se hur lunchen ser ut. Slutligen, i filmen Du är inte klok Madicken får man följa med eleverna på lunchen. Detta sker inte i någon matsal, utan ute på skolgården, med egen lunch. Det har inte framkommit i tidigare forskning etcetera, huruvida man alltid haft matsalar eller om det tillkom senare och i så fall när, därför väckte det funderingar. I filmerna kan man ju se en eventuell utveckling inom skolbespisningen; från att man får ta med egen lunch och äta ute på skolgården, till att man har matsalar där man får äta sig mätt.

En annan fundering som väcktes var angående filmen Du är inte klok Madicken. Det var när skolavslutningen pågick och de var i klassrummet och hade förhör. Då räckte eleverna upp händerna, men inte vid de andra tillfällena där de var i klassrummet. Varför skiljer dessa tillfällen sig åt? Var det kanske så att det var lite ”strängare” under teminens gång, men under avslutningen fick den som ville, visa prov på sina kunskaper? En mycket intressant fråga.

Efter att ha sett filmerna, jämfört och analyserat dem, har ovanstående diskussion dragit några slutsatser och tankar har väckts. Ytterligare slutsatser, utifrån

frågeställningen, som kunnat dras är:

Lärarnas sätt att använda sig av makt och bestraffningar förändras tydligt i filmerna. I den äldsta filmen Du är inte klok Madicken använder man sig av fysiska bestraffningar, medan man i Hets använder sig av markeringar i en bok och samtal till rektor och hemmet. Likadant i Tusen gånger starkare – här använder man sig också av att prata med rektorn. Även kollektiv bestraffning används. Alltså inga fysiska bestraffningar, utan snarare muntliga. Man kan alltså tydligt se att bestraffningar har gått från fysiska till muntliga.

Lärarnas sätt att utöva makt skiljer sig också i filmerna. I den äldsta filmen, Du är

inte klok Madicken, är det tydligt vem som bestämmer, endast en elev (en flicka) vågar

34

man ifrågasätter inte denne. Dock är eleverna här lite mer avslappnade med vissa lärare och rädda för andra lärare. I filmen Tusen gånger starkare är det inte lika tydligt vem som bestämmer. Eleverna vet att det är lärarna som bestämmer, men här är det nästan eleverna som styr. Lärarna blir ifrågasatta gång på gång och läraren som auktoritet är inte lika tydlig som i föregående filmer. Av att döma på filmerna är lärare nuförtiden inte lika auktoritära som förr och eleverna har mycket större inflytande i skolan. Huruvida det görs skillnad på eleverna beroende på vilket kön de tillhör är olika i de olika filmerna. I filmen Du är inte klok Madicken utspelar det sig i lågstadiet, flickor och pojkar undervisas tillsammans och läraren gör ingen synlig skillnad på eleverna. I filmen Hets utspelar det sig på gymnasiet och här är det bara manliga lärare och eleverna är pojkar. I filmen tusen gånger starkare utspelar det sig i en niondeklass, flickor och pojkar undervisas tillsammans men det görs en stor skillnad på dem. Detta visar att man troligt alltid gjort skillnad på könen. Antingen att man gör skillnad på eleverna, att man undervisar flickor och pojkar var för sig, eller att man gör skillnader när det kommer till vem som ska undervisa vem och var. Det visar också att även om vi nuförtiden är väldigt medvetna om genus, är det inte automatiskt så att det inte görs någon skillnad på pojkar och flickor eller män och kvinnor.

Med ovanstående kapitel som uttryckt tankar, funderingar och slutsatser, har förhoppningsvis svar på frågeställningen kommit fram till er läsare.

5.3 Metoddiskussion och förslag till fortsatt forskning

Metoden som jag valde till min studie var alltså filmanalys. Det positiva jag märkt under arbetets gång var just det jag trodde, att man kunde se saker man inte kan se om man läser böcker – det vill säga ansiktisuttryck, minspel, kroppsspråk etcetera. Detta hjälpte mig en hel del i analysen av empirin och det var den stora anledningen till att jag valde att analysera filmer istället för att använda mig av till exempel böcker. Nackdelen med att ha filmer och att ha ett så begränsat antal var att jag inte fick ut så mycket information som jag kanske velat eller förväntat mig att jag skulle få.

Om jag skulle göra om undersökningen skulle jag välja att använda mig av fler filmer, kanske det dubbla antalet, för att få ut så mycket information som möjligt. Dock är ju undersökningen begränsad till sidantalet och jag tror att informationen jag fick ut

35

var alldeles lagom. Om man hade haft möjlighet att göra en lite större undersökning hade jag dock valt att ha med fler filmer. Eller kanske till och med använda mig av andra sorts filmer – dokumentärer till exempel. Jag skulle nog även fundera på om jag kanske skulle få ut mer information genom att använda mig av böcker istället för filmanalys. Med böcker skulle jag kunna begränsa syftet lite mer och gå djupare in på det. Eller så skulle jag eventuellt använda mig av/ta hjälp av intervjuer. Intervjuer som jag skulle göra med lärare – nya som gamla.