Barns möjlighet till inflytande på fritidshem -En studie om maktutövning och barns inflytande.

BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

fritidspedagogik

Barns möjlighet till inflytande på fritidshem

-En studie om maktutövning och barns inflytande.

Children's possibility to influence at after school programs

.

Oskar Nilsson

Hampus Svensson

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, 180hp

Datum för slutseminarium (2020-04-05)

Examinator: Jonas Qvarsebo Handledare: Erika Lundell

Förord

Vi vill börja med att tacka vår handledare Erika Lundell för det stöd och vägledning du har gett oss under processens gång. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete och genomförande av den här studien.

Vi vill även tacka skolan där vi genomförde studien och samtliga som deltog både pedagoger och elever. Ett tack även till alla vårdnadshavare som lämnade in samtycke så snabbt som de gjorde, detta underlättade väldigt mycket för vårt genomförande. Vårt examensarbete har präglats av tät kommunikation och många träffar för att skriva ett så bra arbete som möjligt. Vi har sen dag ett delat lika på allt ansvar och skrivande. Oskar Nilsson & Hampus Svensson

Abstract

Inflytande på fritidshemmet är för många en självklarhet och fritidshemmets innehåll ska präglas utav elevernas intresse. Studien undersöker maktutövning mellan fritidspedagoger och elever kopplat till inflytande. En aspekt som studien tar hänsyn till är huruvida inflytande ges kopplat till när barnen är fysiskt aktiva på fritidshemmet. Studien undersöker hur makt och inflytande är nära besläktat med varandra och hur det påverkar barnens möjligheter till inflytande. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har denna inspirerats av Foucaults maktteori där begreppen disciplinär och pastoral makt utgör studiens teoretiska begrepp. Som hjälp för att förstå Foucaults maktbegrepp har studien även tagit del av Axelsson & Qvarsebos bok gällande Foucaults maktteori, detta för att skapa förståelse kring dessa begrepp. Begreppen har legat till grund för analysarbetet men även vid insamling av det empiriska materialet. Empirin samlades in genom kvalitativ metod i form av deltagande observation. Det tilläts med denna metod att både observera men även föra spontana samtal med studiens deltagare. Resultatet som uppnåddes med studien var att begreppet inflytande är ett komplex begrepp. Ser man till studiens resultat visade det att elevernas inflytande präglades av ett formellt perspektiv. Detta genom att eleverna ges inflytande inom de redan existerande pedagogiska ramarna. I observationerna framkom det att pedagogerna arbetade på olika sätt genom att tillämpa olika former av maktutövanden. Makten präglades av normer som pedagogerna upprätthöll och ansvarade för, normer som eleverna inte kunde påverka i större omfattning.

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Abstract ... 3

Inledning ... 5

Syfte och frågeställningar ... 6

Teoretiska begrepp ... 7 Disciplinär makt ... 7 Pastoral makt ... 8 Sammanfattning ... 9 Tillämpning ... 10 Tidigare forskning ... 11 Inflytande ... 11 Governmentality ... 13 Metod ... 15 Kvalitativ metod ... 15 Deltagande observation ... 15 Forskningsetiska övervägande ... 17 Urval ... 18 Analysprocess ... 19

Resultat och analys ... 21

Rörelseaktivitet på rasten ... 21

Idrottshallen ... 24

Det är inte speciellt roligt att gå men jag vill spela ... 27

Morgongympa och fri lek ... 28

Sammanfattning av resultatet ... 30

Diskussion ... 32

Jämförelse med tidigare forskning ... 32

Framtida yrkesrelevans ... 33

Kritisk metoddiskussion ... 34

Vidare forskning ... 34

Referenslista ... 35

Inledning

Fritidsverksamheten en frivillig verksamhet som präglas av valbara aktiviteter och det finns en vilja att engagera eleverna i att röra sig fysiskt. Läroplanen skriver att ”undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter” (Skolverket, 2019 s. 22). Vidare nämns det även att ”undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva” (Skolverket, 2019 s 23). Utifrån lärarens maktperspektiv blir det intressant att undersöka hur fritidshemmet förhåller sig till att verksamheten ska präglas av elevers intresse. Åsa Bartholdsson (2007) menar i sin avhandling om maktutövning i skolor att makt är något som utövas och inte något som en person äger, dock kan man äga “rätten” att utöva makt. Detta kan synas i läraruppdraget där det är bestämt att lärarna besitter en position som gör att de utövar makt över barnen. (Bartholdsson, 2007). Det som nämns här är kopplat till den obligatoriska skolan och hur lärarens position möjligen kan se ut. Ovanstående är även relevant för fritidsverksamheten och i fritidshemmets kapitel i läroplanen präglas meningarna av “fritidshemmet ska stimulera elevers utveckling”, “ge eleverna möjlighet”, “ta tillvara elevernas nyfikenhet”, “bidra till att utveckla elevernas intresse” och “eleverna ska ges förutsättningar” (Skolverket, 2019. s. 22–23). Utifrån de utdragen som nämns tolkar vi det som att fritidsverksamheten tenderar att vara en mer “öppen” institution som kännetecknas av att låta barnens inflytande styra över verksamheten och dess innehåll. Barns inflytande i skolan och fritidshem är ett område som det har forskats kring relativt frekvent tidigare (exempelvis Cothran & Ennis 1997, Tholander 2005, Von Wright 2009). Ser man till maktutövning så kommer studien att undersöka hur fritidslärarens maktpositioner är kopplat till barnens inflytande i fritidshemmet.

Vi kommer att utföra denna studie på en skola och kommer rikta ett fokus till de barn som är närvarande på fritidshemmet. Detta område är yrkesrelevant och intressant att undersöka då det står i läroplanen att läraren ska “svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad” (Skolverket. 2019, s.14). Även om detta citat är direkt kopplat till elevers undervisning i den obligatoriska skolan så finns det stor användning av det inom fritidshemsverksamheten också, då det går i linje med det som allmänna råden tar upp gällande inflytande på fritidshemmet. Enligt

Allmänna råden (2014) behöver inte möjligheten och påverkan på fritidshemmet direkt betyda att barnen alltid bestämmer vilka aktiviteter som de vill utföra. Däremot är det viktigt att personalen på fritidshemmet lyssnar och tar vara på deras åsikter och önskemål för att de ska känna att de har ett inflytande över verksamheten.

Ser man till vikten av fritidslärarens metoder och förhållningssätt som vi kommer undersöka i denna studie så nämner Haglund (2015) att barns möjlighet till inflytande på fritidshemmet beror till stor del på vilken attityd och interaktion läraren har till barnen. Vi kan även koppla detta till läroplanen där det står att barnen ska ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med olika arbetssätt och processer. Detta kan tillgodoses genom att barnen får utöva inflytande på fritidshemmet. Samt som vi har nämnt tidigare i inledningen ska barnen ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och denna möjlighet ska kunna bidra till att barnen upplever rörelseglädje (Skolverket, 2019). Med hjälp av ett Foucaultianskt maktperspektiv kommer studien att undersöka hur maktutövning ser ut på fritidshemmet mellan pedagoger och barn. Detta vill vi undersöka på grund av det vi har nämnt tidigare angående att fritidshemmets verksamhet ska styras utifrån barnens intresse. Därför kommer vårt empiriska material att analyseras utifrån pastoral och disciplinär makt. Detta är begrepp som är centrala för studien men även inom det Foucauldianska perspektivet.

Syfte och frågeställningar

Syfte med vår studie är att undersöka maktutövning mellan pedagoger och barn i fritidshem och hur det kopplas samman med barns möjlighet till inflytande.

● Hur sker maktutövning mellan barn och lärare på fritidshemmet?

● Hur ges barnen formellt respektive informellt inflytande?

Teoretiska begrepp

Kapitlet kommer belysa och konkretisera de begrepp som vi kommer att använda oss av i vårt analysarbete. Begreppen som lyfts fram i detta kapitel är disciplinär- och pastoral makt som på så vis fungerar som de analytiska verktyg som studien kommer att luta sig mot. Begreppens relevans kopplat till studiens syfte och frågeställningar kommer att diskuteras samt beskriva hur begreppens ska tillämpas i studien.

Disciplinär makt

Foucault (2003) poängterar en förflyttning från en suveräna makten mot en mer disciplinär makt. Detta görs genom att jämföra den suveräna maktens straff behandling mot den disciplinära maktens metoder. Att använda sig av offentliga straff går istället mot att disciplinera människor i form av olika rutiner genom exempelvis scheman. Med detta tillvägagångssätt som Foucault visar så bidrar detta till att den disciplinära makten appliceras i andra institutioner. En institution som makten har en inverkan på är skolan. Genom denna förflyttning från suverän till disciplinär makt medför detta ett nytt fokus kring makten. Man går från att se människorna som en stor grupp till att se människan som en individ (Axelsson & Qvarsebo 2017). Med tanke på att det alltid sker en övervakning av individerna så blir de disciplinära maktteknikerna direkt riktade mot människan. Där verkar dessa normaliserande samt bidrar dessa till hur människor handlar och beter sig mot sin omgivning och sig själv.

Enligt Foucault upprätthålls disciplin genom att bli övervakad och om man är medveten om att man ständigt övervakas. Panoptikons blev en betydande byggnad för att uppnå de koncept som Foucault hade med den disciplinära makten. Detta var en cirkulär byggnad med ett centralt placerat vakttorn, härifrån kunde allt övervakas. Detta gjorde att fångarna fick en känsla av att var ständigt övervakade utan att veta om ifall de var övervakade eller inte. Genom att inte veta om du är övervakad eller inte så uppnår denna byggnad effekten av en permanent övervakning (Foucault, 2003).

Disciplinär makt hämtar i dessa nya processer inte i första hand sin legitimitet hos lagen eller härskaren/monarken/staten, utan utgår från sociala normen. Det är alltså inte förbud och straff som gör den disciplinära makten effektiv utan dess normaliserande verkan (Axelsson & Qvarsebo, 2017 s. 48).

Axelsson & Qvarsebo (2017) fortsätter med att disciplinen fungerar bäst på lokala och slutna platser där det kretsar kring återkommande rutiner där regionen eller den lokala miljön har egna lagar. Man utesluter inte att den disciplinära makten är beroende av staten eller liknande men det är inte enbart utifrån det. Skolan kan ses som en sluten miljö som är fylld av förväntningar och värderingar där framförallt barnen ska utvecklas till att bli producenter av önskvärt beteende. Det är de normer och värderingar som en skola besitter som bidrar till att den disciplinära makten blir effektiv. För då ligger inte makten hos enbart på en pedagog utan makten finns i miljön och styrs av normaliserade aspekter.

Vidare inom den disciplinära makten så finns det ett system som grundar sig i belöning och bestraffning, detta system är något som Foucault (2003) nämner som drill. Att drilla människan till fogliga kroppar beskrivs som att styra individen mot ett effektivt beteende. Man drillas inte för att straffas utan man gör det för att inhämta kunskap och utvecklas till en i framtiden god samhällsmedborgare. I dagens samhälle diskuteras inte drill på samma sätt på institutioner som skolan utan den här disciplinen handlar om att agera korrigerande och dresserade. Inom disciplinen så sker bestraffning väldigt sällan och korrektioner likt anvisningar och rådgivningar är det som oftast används. Belöning och uppmuntran är det som fungerar mest effektivt inom den disciplinära makten. Inom disciplinen finns det även en hierarkisk aspekt och detta gör att makten är bäst lämpad för en hel grupp. Genom denna hierarki tillåts disciplinen att vara indiskret, detta med tanke på att den är övervakande och existerar överallt. Samtidigt kan den användas diskret då den kan opererar obemärkt (Foucault, 2003).

Pastoral makt

Den pastorala makten praktiserades till en början i de kristna traditionerna och syftet med var att individen skulle få befrielse i den kommande världen (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Makten är riktad mot hela samhället även då den är användbar till såväl enskilda individer. Ser man till hur den pastorala makten utövas så sker det inte genom att beordra utan handlar om att vägleda människor till ett önskvärt beteende. Utövaren ska även vara beredd att offra sig själv för flockens vinning.

Vidare så anser Foucault att den pastorala makten fortfarande utövas men att den inte är bunden till kyrkan längre. Det är istället den moderna staten och yrkesgrupper som socialarbetare, pedagoger och andra som var verksamma inom liknande organisationer som tagit över ansvaret för den pastorala makten (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Att bidra med trygghet och livskvalité blev således de moderna pastorernas uppgift. Pastoral makt har anammat en ny form och idag handlar inte makten om att säkerställa människors befrielse i en kommande värld, utan att göra det i denna världen. Den religiösa karaktären är inte längre det som är målet med den pastorala makten, istället handlar det om människors välmående, säkerhet och hälsa (Axelsson & Qvarsebo, 2017).

Den moderna pastorala makten kännetecknas av att staten med sin politiska makt och dess ramverk är det som styr. Utifrån detta så är det staten som sätter upp regler och riktlinjer för samhällets välbefinnande och hälsa (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Ser man till skolan som institution så är det pedagogerna uppgift att vägleda sin grupp till att uppnå de riktlinjer som staten har satt upp. Inom skolan som institution så fungerar den pastorala makten på ett vägledande sätt. Makten vill hjälpa och guida alla barnen, detta innebär att pedagogen måste ha en nära relation till barnen. Vidare i den här maktformen krävs det ett omsorgsfullt arbete där både pedagogen och barnet ska vara överens om normer och regler som ska vägleda till önskvärt beteende och attityder (Axelsson & Qvarsebo, 2017).

Sammanfattning

Ett begrepp som både disciplinär och pastoralmakt har gemensamt är maktrelationer. Axelsson & Qvarsebo (2017) beskriver maktrelationer som något svårt att definiera eftersom det ser annorlunda i olika miljöer, situationer och mellan människor. Det som dock kännetecknar maktrelationer är att där finns ett dynamiskt förhållningssätt för förändring och handlingsutrymme. I relationen kan det finnas ett motstånd till den maktutövning eller norm som finns i situationen. Alltså kan motstånd uppstå både i den disciplinära och pastorala maktformen. Studien kommer inte att försöka definiera eller förhålla sig till maktrelationer. Däremot kommer studien undersöka eventuella motstånd som sker i de båda maktbegreppen.

Disciplinär och pastoral makt är sammanlänkad på så sätt att båda begreppen strävar efter att få ett önskat beteende av individen. Maktformerna ska bidra med nyttig och förnuftig kunskap, alltså det är inte bara ett sätt att bestämma över någon annan. Den disciplinära makten handlar om att effektivisera större folkgrupper genom institutioner som genomsyras av normer som blir människans vardag och rutin. Vidare handlar det om att straffa och belöna önskat beteende. Medans den pastorala makten riktar sig till att skapa relationer med individer, där experten eller i studiens fall pedagogerna har denna uppgift. Istället för att straffa och belöna individer så vill man inom den pastorala makten vägleda och hjälpa till önskat beteende. Beroende på hur mycket av de olika maktbegreppen som pedagogerna använder kommer barnens möjlighet till inflytande eventuellt påverkas. Samt om inflytandet är informellt eller formellt. I studien är informellt inflytande helt utifrån barnens vilja och intentioner och formellt inflytande innebär att barnen får göra val inom pedagogiska ramar.

Tillämpning

Studiens syfte och frågeställningar är att undersöka barnens möjlighet till inflytande på fritidshemmet. Inom den disciplinära och pastorala makten finns där som vi nämnt ovan potentiella motstånd. Motstånd kan ses som ett verktyg för vår kommande analys och hjälp att bearbeta vårt empiriska material. Eventuella motstånd kan vara att barnen inte förstår aktiviteten, inte vill deltaga eller att de inte har valt att deltaga. Detta kan innebära att motstånd bidrar till att se barnets potentiella inflytande.

Både den disciplinära och pastorala makten kommer hjälpa studien att se vilken form och i vilken utsträckning barnen ges inflytande. Detta genom att pedagogernas arbete styrs av mål som samtliga barn ska vara med och genomföra. Dock så ska verksamheten styras efter barnens intresse. Utifrån detta så kommer begreppen visa eventuellt hur mycket inflytande barnen egentligen har och i vilken form. Har barnen mer inflytande om de upprätthåller ett beteende som pedagogerna anser som förnuftigt och korrekt? Begreppen kommer också hjälpa studien att se skillnad på olika former av inflytande. Vilken form av inflytande sker om pedagogerna utövar ett pastoralt eller disciplinärt maktutövande.

Tidigare forskning

I vårt forskningskapitel kommer vi presentera forskning kring informellt och formellt inflytande samt governmentality. Vi kommer redovisa hur vi kan koppla det till den här studien och hur den tidigare forskningen relateras till vår studie.

Inflytande

Elvstrand (2015) poängterar i sin studie att göra delaktighet i skolan - elevers

erfarenheter vikten av elevers inflytande. Det finns olika maktpositioner i en grupp

och detta leder till att barnen får möjlighet till inflytande i olika grad. Med tanke på dessa maktpositioner så hamnar vissa barn i bakgrunden när det kommer till utövande av inflytande. Detta benämns som att barnen vill inflytandeförhandla (Elvstrand, 2015). Att det ser ut på detta viset menar forskaren att lärarna är en stor bidragande faktor till. Detta genom att det är lärarna som styr hur mycket varje individ ska få möjlighet till inflytande. Studiens resultat visar att barnen till största del fick ett informellt inflytande medan de själva poängterade ett formellt sådant. Detta genom att barnen lyfter fram beslutsprocesser som röstning eller lottning. I Michael Tholanders (2005) forskningsartikel Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv.

Utbildning & Demokrati syns till viss del likheter med Elvstrand (2015) angående

synen på inflytande. Studien har till syfte att undersöka vikten av frågor som berör elevers inflytande. Resultatet ledde till att Tholander (2005) såg inflytande som något konstruerat av lärarna. Han skriver även att det formella elevinflytande vanligtvis präglas av att eleverna ges möjlighet till inflytande genom klassråd eller andra demokratiska miljöer. Samtidigt lyfter studien att det informella inflytande sker när barn får vara med i planering, utvärdering och genomförande. Vidare nämner han att på fritidshemmet får barnen välja sin egna tid och därför finns det ett mer informellt elevinflytandet i den verksamheten. På så vis syns en komplexitet på studierna på så vis att Tholander (2005) menar att på fritidshemmet är det informellt inflytande men Elvstrand (2015) är mer osäker i sin studie angående vilket inflytande barnen har eller upplever.

Von Wright (2009) skriver i sin studie Initiativ och följsamhet i klassrummet: En

studie i de pedagogiska villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande

verksamheten. Hon menar att inflytande blir en rättighet när vissa krav uppfylls. Vidare menar Von Wright att inflytande fungerar likt en belöning som individen får när denne gjort något bra, vilket kräver att eleven anpassar sig och genomför det som läraren vill. Dock sker det givna inflytandet inom pedagogiska ramar som redan existerar, det ges därmed inte möjlighet till att ha inflytande över huruvida ramarna bör förändras eller utvecklas (Von Wright, 2009).

En forskningsartikel som vi tagit del av är Students and teachers’ perceptions of

conflict and power. Teaching and Teacher Education (1997) och denna studie är

genomförd av Donetta J. Cothran och Catherine D. Ennis. Den har ett fokus på hur studenters och lärares uppfattning av maktutövande och inflytande ser ut. Syftet med denna studie var att undersöka lärarnas och elevernas förståelse kring maktutövande och inflytande. De metoder som användes för att samla in empiriskt material i denna studie var klassobservationer och intervjuer. Det resultat som studien visade var att lärarna och eleverna inte drog åt samma håll. Konflikten som forskarna tar upp är att både eleverna och lärarna har olika åsikter och värderingar när det kom till skolans undervisning. Eleverna svarar i intervjuerna att de anser att lärarna inte lyssnar på deras åsikter eller intressen. Där lärarna menar att de skapar undervisning utifrån mål från läroplanen och på så vis sker kanske något inflytande som passar eleverna.

Resultatet i den tidigare forskningen visar på att elevers inflytande är komplext för att forskningen säger att fritidshemmet har ett mer informellt inflytande samtidigt som annan forskningen visar att barnen upplever inflytande åt det formella perspektivet. Den visar även på att elever belönas med inflytande när de gör som läraren vill, vilket gör vår teoridel angående straff och belöning intressant att undersöka eleverna möjlighet till inflytande. Vidare så tar forskningen upp eventuella konflikter när inte barnen upplever något inflytande alls. Forskningarna som vi presenterat behandlar till mestadels skolundervisningens miljö och inte lika mycket från fritidshemmet då det finns begränsat med forskning kring fritidshem. Denna studie blir således intressant då den kommer att undersöka barn på fritidshems möjlighet till inflytande. Men den blir också intressant eftersom den till skillnad från den tidigare forskningen också kommer att undersöka hur elever ges inflytande över frågor som är utanför lärarens pedagogiska ramverk. I styrdokument för fritidshem skrivs det fram att verksamheten ska präglas av barnens intresse men där står även mål som barnen ska uppleva och

deltaga i. Med hjälp av studiens teoretiska begrepp kommer studien undersöka vad som påverkar barn på fritidshems möjlighet till inflytande.

Governmentality

En forskningsartikel som vi har tagit det av är Att analysera socialisationens riktning

ur ett maktperspektiv (2008) av Marie Öhman. Här vill hon med sin studie undersöka

hur makt och styrning verkar i interaktioner mellan lärare och elev. För att undersöka detta har Öhman (2008) använt sig av Foucaults maktbegrepp governmentality. Vidare beskriver hon att governmentality handlar om att fostra individer till ett aktivt subjekt. Alltså att individer ska genom självstyrning eller självreglering kunna värdera sitt agerande i miljöer som har specifika normer. Det finns riktlinjer för önskvärda handlingar men man styrs inte av tvång utan man kan tolka det som att man styrs av rekommendationer. Vidare redovisar Öhman (2008) citat från ett observationstillfälle där forskaren ser kopplingar till governmentality. I studien så utgår läraren från mål, styrdokument och de normer som utgör för idrottsundervisningen. Vidare så påpekar läraren i studien att idrottsövningarna kommer att vara jobbiga, men att eleverna är tvungna att prova och göra sitt bästa. Att barnen måste göra detta gällande idrottsövningarna ses inte som tvång, utan i det här sammanhanget blir det ett handlingsalternativ som riktas till elevens egna vilja. Eleven uppmanas till att fundera och göra på ett speciellt sätt samtidigt som detta sker utifrån elevens egna ansvar. Det vill säga att läraren riktar ljuset mot ett handlande, samtidigt som det är elevens egna ansvar att styras mot lärarens rekommendation.

I Magnus Dahlstedt & Fredrik Hertzbergs studie Den entreprenörskapande skolan.

Styrning, subjektskapande och entreprenörskapspedagogik (2011) så undersöks elever

i gymnasiet och skolans uppdrag gällande entreprenörskap, där forskningen utgår från ett governmentality perspektiv. De beskriver i sin forskning att styrningen finns men utifrån ett strukturellt perspektiv, där elevernas så kallade handlingsutrymme påverkas av statliga dokument. Det kan vara läroplan, policydokument eller andra skollagar som utgör dessa dokument. Detta är dokument som lärare förhåller sig till och kommer att påverka utbildningen. Dahlstedt & Hertzberg (2011) använder sig av styrningsteknologier i forskningen som de kallar för jag- och maktteknologier. Där de skriver att maktteknologier är de normer i samhället som påverkar individers handlingsutrymme utifrån specifika riktlinjer. I studiens fall är det skolans mål att

fostra eleverna till entreprenörer. Vidare så skriver forskarna att jag-teknologin riktar sig mot eleven och hur denne själv tar till sig kunskap via lärarens styrning. Den visar sig i lärandeprocessen där barnen ska vara ansvarstagande individer. Forskningens resultat visar på att lärarens undervisning styr och påverkar elevernas inställning mot skolans mål och således samhällets mål mot ett entreprenörskap.

Den tidigare forskning som presenterats ovan skapar för studien en grund att utgå från när det kommer till barns möjlighet till inflytande. Detta då den kan förstås påverkas av lärarens maktposition, utövande samt policytexter. Samt att även om eleverna upplever frihet så är det inom lärarens rekommendationer. Båda forsknings artiklarna visar att barnen styrs mot ett önskvärt beteende utan tvång. Samtidigt att den ska påverka elevernas förnuft och självstyrning som går hand i hand med det som samhället önskar. Den blir också intressant i förhållande till denna studie då båda artiklarna använder Foucault tankar kring makt som teori. Vilket denna studie också kommer att göra men då ur ett annat perspektiv. Samt att den tidigare forskningen visar vikten av elevernas självstyrande i governmentality, de är fria att handla men åt ett specifikt håll. Till skillnad från forskningen vill den här studien undersöka fritidshemmets fria verksamhet som påpekar att den ska utgå från eleverna. Studiens maktbegrepp kommer där att undersöka vad som eventuellt påverkar barnens möjlighet till inflytande.

Metod

I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder för att samla in vårt empiriska material. Vi kommer i den här delen att redogöra och diskutera vårt metodval angående varför det passar till studiens teori. I det här kapitlet kommer också diskussioner kring urval och forskningsetiska övervägande att presenteras.

Kvalitativ metod

För att vi ska få en förståelse för hur elever ges inflytande och hur det ges utifrån makt och maktutövningar som sker på fritidshemmet, så genomförs den här studien med kvalitativa metoder. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att kvalitativ metod är öppen för det som sker och uppstår mellan deltagarna och den som ansvarar för studien. Det man intresserar sig för är det fenomen som uppstår mellan människor och den kultur de befinner sig i. Alvehus (2019) skriver att kvalitativ metod inte ska hjälpa oss att begränsa verkligheten med simpla förklaringar. Den ska bidra till att analysera fenomen som uppstår och som uppstår i en social kontext. För att vi ska kunna tolka, analysera och skapa mening för specifika fenomen har vi valt att till viss del inspirerats av hermeneutiken. Brinkkjaer & Høyen (2013) skriver om den hermeneutiska cirkeln där man befinner sig i en tolkningsprocess mellan del och helheten. Tolkningsprocessen förklaras genom att man söker efter delar för att förstå helheten. För att förstå en helhet och göra det på ett bra sätt så använder sig studien av två olika teoretiska begrepp. Detta görs för att ge utrymme för en bred tolkningsprocess via dessa olika begrepp. Användandet av dessa begrepp gör även att det ges möjlighet att ställa dem emot varandra. Innan man fullbordar helheten så är det en ständig rörelse mellan delarna och helheten. I studien så söker vi efter delar att jobba med för att tolka och analysera. Detta för att sedan i slutfasen skapa förståelse för de olika delarna och hur de tillhör en helhet. Problematiken med detta är tiden vi har för vår studie och därför låter vi oss inspireras av den hermeneutiska cirkeln och ser det som ett verktyg i vår studie.

Deltagande observation

Fangen (2005) beskriver deltagande observation eller när du är i rollen som deltagande observatör som att man samlar in data genom att studera människors vardagsliv. För

att få en så rätt bild som möjligt av deltagarna så utgår man från deras vardagliga miljö och inte någon konstruerad miljö. Denna metod valdes kopplat till studiens teoretiska begrepp kring makt. Foucault (2003) skriver att makt sker i relationer och är inte något förutbestämt vem som äger den. Makt eller styrning sker således i interaktioner mellan individer. Eftersom barns möjlighet till inflytande ska undersökas utifrån maktperspektiv så väljer studien att fokusera på deltagande observation som metodval. Som deltagande observatör vill man vara nära deltagarna i deras miljö men där finns en del svårigheter med detta (Fangen, 2005). Vidare fortsätter Fangen med att man som deltagande observatör både ska anteckna det man ser och hör samtidigt som man ska interagera med deltagarna. Detta blir en balans mellan två olika förhållningssätt, där man vill utföra båda utan att det påverkar deltagarna till att inte bete sig som de gör i vanliga fall. För att få så rik empiri som möjligt så måste observatören integrera med deltagarna utan att påverka deras beteende. Lyckas man med detta och kommer nära deltagarna så kan man med deltagande observation vara nära deras verklighet och hur de uttrycker personliga erfarenheter i den verkligheten. Man får även möjlighet att se och tolka riktiga fenomen som inte är konstruerade eller som vi som genomför studien försöker framkalla. Allt ska kännas som vanligt och observatören finns där som en av dem. Utifrån detta valde vi att först börja med att socialisera oss i miljön och med deltagarna som vi kommer att observera. Detta gjorde vi genom att presentera oss för både personalen och barnen, men även genom att deltaga i olika aktiviteter utan att observera. Vi ville att deltagarna skulle bete sig som de brukar i deras miljö och inte bli påverkade av vår närvaro, därför använder vi detta tillvägagångssätt. Att bara deltaga utan att observera var något som var problematiskt. Men vi valde att inte anteckna eller sammanfatta upplevelsen vilket gjorde att vi använde det vi hade sett eller upplevt.

När det kommer till att observera rätt saker så beskriver Fangen (2005) att man ska ha någon förkunskap och att de som genomför studien ska veta vad de letar efter. Man använder sig av olika frågeställningar och teorier för att skildra det man observerar. Detta gör man för att observatören ska kunna leta efter rätt saker och inte efter sådant som inte är relevant för studien. Samtidigt påpekar Fangen (2005) att man ska leta efter något speciellt men vara öppen för förändringar i ens syfte och frågeställningar. Detta för att deltagande observationer kan bidra med mer intressant fakta som kanske

den empirin man har fått in för att göra studien mer intressant och trovärdig. När vi startade våra observationer så utgick vi från vårt syfte och frågeställningar för att sortera i våra observationer. Under observationerna antecknade vi viktiga saker, eller gick iväg för att skriva ner citat eller händelser som vi ansåg kommer att hjälpa oss i vår studie. Vid vissa tillfällen ställde vi frågor till både barn och pedagoger för att få en mer helhet av observationerna. Efter varje avslutad observation gick vi till ett avskilt rum för att skriva ner allt vi hade sett mer detaljerat, för att sedan diskutera det vi hade observerat och skrivit ner. Detta gjort att vi kunde börja se olika mönster kopplat till vårt syfte. Det bidrog även till att vi fick upp ögonen för annan information som vi kunde bearbeta utifrån våra teoretiska begrepp. Denna process av deltagande observation beskriver Fangen (2005) som något unikt för deltagande observation. Där beroende på vad man ser och hör så kanske syftet bör korrigeras för att göra studien mer intressant och trovärdig.

Forskningsetiska övervägande

God forskningssed (2017) belyser att i forskning ska deltagarna skyddas mot eventuell skada och kränkningar. Samtidigt ska det ske ett övervägande då potentiell bra forskning inte ska hindras av obetydlig skada. I vår studie har vi gjort övervägande som kommer att redogöras nedan. Där våra övervägande grundar sig i de fyra huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet när det kommer till forskningsetiska övervägande (Vetenskapsrådet 2002).

Informationskravet handlar om att information ska delas ut till eventuella deltagare där information om studiens karaktär och deltagarnas roller ska belysas. Deltagarna ska få en förståelse för studiens syfte och vilken metod som kommer att användas för att samla in data. I vår studie ska vi undersöka lärare i fritidshem och barn på fritidshem, där vi startade med att skicka ut information till rektorn på skolan. Detta för att få hens godkännande för att skicka ut information till pedagoger, barn och vårdnadshavare. I informationen beskrev vi studiens syfte, deltagarnas roller och information om samtycke att delta i studien. När det gäller samtyckeskravet så innebär det att deltagarna ska förstå att det är helt frivilligt att delta i studien som bedrivs. Ett samtycke krävs för att vi som bedriver studien ska få lov att inhämta information från deltagarna. I vår studie skickade vi ut information om samtyckesblanketter till lärarna

på fritidshemmet men även till barnens vårdnadshavare. Är barnen under femton år måste båda vårdnadshavarna godkänna att barnet är med i studien om inte en av föräldrarna har ensam vårdnad. I våra samtyckesblanketter gjorde vi klart att deltagandet sker frivilligt och om de vill avbryta sin medverkan under processen så har de rätt till detta. För att deltagarna och vårdnadshavare inte ska vara orolig att deras identiteter kommer att framgå så förhåller vi till konfidentialitetskravet. Det innebär att deltagarna i studien kommer att anonymiseras och deras uppgifter går inte att koppla till deras identitet. I informationsbrevet som alla berörda tog del av delgavs denna information. Anonymiteten kommer ske genom att vi i den kommande analysen benämner våra deltagare som pedagog och elev. Vid tillfällen när det är flera aktörer kommer de att benämnas med en siffra i slutet. Information gavs också att i vår metod kommer vi bara använda oss av fältanteckningar så där kommer inte finnas något inspelat eller filmat material. I samtyckesblanketten berättade vi även att deras samtycke kommer att säkert att lagras för att ingen ska få reda på deras medverkan. I vår studie vill vi tolka, analysera och använda vår empiri för att göra detta. Det vi vill försäkra deltagarna om är att vi enbart kommer nyttja empirin för vår studie och ingenting annat. Utifrån detta förhåller vi oss till nyttjandekravet och att där vi försäkrar deltagarna om att empirin inte kommer att användas till något annat än studien.

Urval

I vår studie har vi valt att observera utifrån ett homogent perspektiv. Där vi utifrån vårt syfte valt att observera lärare i fritidshem och deras interaktioner med elever. Alvehus (2019) skriver att ett urval som är homogent bygger på att det är samma “typ” av människor som kommer att deltaga i studien. Lärare i fritidshem är enligt oss en profession och det är dem vi vill observera och eleverna i en skola anser vi också är utifrån ett homogent perspektiv. Detta urval grundar sig i att vi inte gör skillnad på deltagarna. Skolan är liten och har elever i årskurs F-5 och den ligger i en liten by. Valet av skola och deltagare gjordes utifrån en viss förkunskap om skolan och detta gjorde att vi fick in ett stort antal samtycken som underlättade för vår studie. Vi började med att kontakta rektorn på skolan via mejl, där vi beskrev vår studie och av rektorn fick vi samtycke att genomföra vår studie på skolan. Efter det tog vi kontakt

eleverna. Vi fick även tillåtelse att använda oss av skolans plattform för att skicka ut allmän information till vårdnadshavarna. När vi väl skulle starta observationerna så gjordes det urval att vi skulle observera tillfällen där både fritidspedagoger och elever var tillsammans. Detta ledde till att vi observerade morgonfritids, rasterna och fritids på eftermiddagen. Eftersom vi fick in ett stort antal samtycken blev det inte svårt i vårt arbete att urskilja de som inte fick vara med från de som fick vara med i vår studie. Vi befann oss på skolan under tre dagar och gjorde våra observationer vid dessa tillfällena och observationerna kunde variera i tidslängd från 20–60 minuter.

För att avgränsa vår undersökning utifrån studiens tidsram har vi gjort urvalet att undersökning angående barns möjlighet till inflytande sker i en miljö där barnen är fysiskt aktiva. Ekberg (2009) skriver att synen på idrott och fysisk aktivitet är väldigt komplext och skiljer därför på begreppen för att få en djupare kunskap om vad de innebär. Begreppet idrott riktar sig mot en kultur av tävling, rangordning och en mer dramatisk syn på utförandet. Samtidigt som begreppet fysisk aktivitet definieras som all form av kroppsrörelse som påverkar ens egna fysiska hälsa. I vår studie kommer vi undersöka hur inflytande ges kopplat fysisk aktivitet, där studien kommer se begreppet fysiska aktivitet som all form av rörelse som på något sätt påverkar ens egna fysiska hälsa. I studien är det all form av rörelse på fritidshemmet.

Analysprocess

Alvehus (2019) skriver om tre olika sätt när man ska starta upp analysprocessen av det insamlade materialet, sortera, reducera och argumentera. Enligt Alvehus (2019) är detta ett arbetssätt att använda sig av om man har stora mängder av empiriskt material. Ser man till hur vi började vårt analysarbete med vår empiri så valde vi att göra det strukturerat och systematiskt likt det Alvehus nämner. Varje dag under analysprocessen satte vi oss ner och började bearbeta våra fältanteckningar och läste dessa flera gånger. Vi valde också att kategorisera våra observationer kopplat till begrepp som disciplinär makt, pastoral makt och informellt/formellt inflytande. Ser man till sorteringsprocessen så utfördes den genom att vi sorterade empirin i olika teman kopplat till vårt syfte och våra teoretiska begrepp. I reducerings fasen började vi kolla på vad som var intressant och mindre intressant empiri för vår studie. Detta ledde till att vi var tvungna att systematiskt sortera bort empirin som inte kunde tolkas med hjälp av vår teori. Utifrån detta blev vår empiri komprimerad till ett mer

hanterbart material. I sista delen av vår analysprocess så använde vi oss av argumentation för att framhäva de fenomen vi har observerat med hjälp av vår teori. De här tre stegen använde vi oss av för att begripliggöra vårt material systematiskt, men vi använde oss också av en abduktiv ansats. Alvehus (2019) skriver om abduktiv ansats som en växelverkan mellan teori och empiri. Detta sker genom att man ständigt arbetar med teorin och går tillbaka till empirin för att öppna nya analyseringsmöjligheter.

Resultat och analys

I detta kapitel kommer vi att presentera och analysera vårt empiriska material. I vår kommande analys kommer vi som det nämnts i våra etiska övervägande att anonymisera samtliga deltagare. Det empiriska materialet kommer att analyseras med hjälp av Foucaults olika maktbegrepp. I slutet av kapitlet kommer resultatet att presenteras och sammanfattas. Första analysdelen är ett längre avsnitt från vår första observation där vi var på skolans rörelseaktivitet. Vidare kommer analysen att belysa olika observationstillfällen.

Rörelseaktivitet på rasten

Under första observationstillfället erbjöd fritidspedagogerna eleverna en rastaktivitet, eller som pedagogerna kallade det, “veckans utmaning”. Utmaningen handlade om att eleverna skulle springa eller gå en runda på skolgården under rasten. De skulle sedan berätta hur många varv de sprang eller gick totalt när rasten var slut. Barnen fick välja om de skulle göra aktiviteten eller välja något eget att leka eller leka med. Under observationen så passade vi på att slumpmässigt fråga vissa elever som deltog i utmaningen om de visste varför de skulle springa. Där vi här nedan citerar från tre av barnen som vi frågade.

Barn 1: Jag vet inte vem det är som har bestämt att vi ska springa, men jag ska springa mycket för då vinner vi kanske.

Barn 2: Det är lärarna som har bestämt att vi ska göra detta, men jag vet inte varför? Barn 3: Det är säkert någon dum lärare som har bestämt att vi ska springa.

Barnens kommentarer visar på att de inte visste varför det gjorde det eller vem som har bestämt aktiviteten men de antar eller tror att det är lärarna som har bestämt det. Inom den disciplinära makten påpekas det att man drillar individer för de ska bli flitiga och utöva något önskvärt. Att barnen springer fast de inte vet varför de ska göra kan tolkas att de har blivit drillade. Deras ovisshet kan också diskuteras utifrån det pastorala perspektivet. Pastoral styrning menar att herden tillsammans med flocken och individerna vara överens angående regler för att nå det önskvärda beteendet. Utifrån citaten så visar det att pedagogen och barnen inte är överens angående reglerna och på så sätt kan detta ses som ett motstånd. Barnens citat visar även att deras del i veckans utmaning inte var så stor. Deras möjlighet till inflytande handlar om att göra formella val, antingen är de med på veckans utmaning eller leker de fritt.

Informationen om att desto mer de springer desto större chans finns det att de vinner hade eleverna uppfattat. Ser man till vinstchansen hörde vi under vår observation två pedagoger samtala angående belöningen med att springa mycket. Vid detta tillfälle valde vi att gå in och fråga en av pedagogerna vad tanken var med “veckans utmaningar”.

Pedagog: Vi har arbetat med “veckans utmaningar” en längre tid nu. Där det är vi pedagoger som planerar de olika utmaningarna. För vi vill att eleverna ska få möjlighet att röra sig och får en positiv bild av rörelse. När utmaningen är slut belönas den klass som har sprungit flest varv men alla kommer även få ett litet pris.

Rörande disciplinär makt så kännetecknas det av slutna institutioner som till exempel skolor där skolan kännetecknas av olika normer som skapar makt. I detta fall kan man se rörelse-utmaningarna som något som har blivit normaliserat utifrån elevernas kommentarer ovan. Detta även med ett annat citat från annan en elev som sa “jag springer bara för att alla andra gör det”. Här tolkar vi att normen har skapats utifrån att pedagogerna har introducerat något som de nämner i citatet angående “veckans utmaning” och där de återskapar en liknande utmaning för att det ska fungera som en rutin för barnen. Detta gör att återkommande aktiviteter anses som något viktigt och normaliserat för just den här skolan och det är på detta viset som den disciplinära makten fungerar som bäst. Samtidigt så nämner pedagogerna att barnen ska få röra sig och få en positiv bild av rörelse. Det belyser att det är pedagogerna som har valt ut något det anser är viktigt från styrdokument.

Utifrån citatet både från eleverna och pedagogerna angående vinstmöjligheter ses det som en belöning om eleverna har sprungit mycket, vilket är det önskvärda beteendet i den här situationen. När disciplinär makt utövas så bestraffas eller belönas barnen för att få det resultatet man strävar efter. I det här fallet så är straffet egentligen bara att de klasserna som har sprungit minst inte får samma belöning. Medan priserna och vinsten i säg är själva belöningen i den här situationen. Det som lätt kan misstolkas utifrån den disciplinära makten är att den känns hård och styrs av pedagogerna på en skola. Under den här observationen tolkade vi det som att användningen av disciplinär makt var ett verktyg för att nå pedagogernas syfte. Syftet i det här fallet handlade om att eleverna skulle röra sig eftersom pedagogerna ville att de skulle vara aktiva.

Ytterligare en aspekt som syntes när vi gjorde observationen var lärarnas tillvägagångssätt i aktiviteten, här kunde vi konstatera att det var olika förhållningssätt från lärarna. Detta gjorde att vi kunde se varierande former av maktutövande kopplat till de olika pedagogerna. En pedagog var väldigt aktiv, uppmuntrande och gav komplimanger gällande det eleverna utförde. Detta gjordes av pedagogen oberoende av hur många varv eleverna kunde samla in till klassen. Vid observationen stöttade pedagogen eleverna och peppade dem till att fortsätta vara med och samla varv. Samtidigt som denne bemötte eleverna utifrån vad studien tolkar som ett pastoralt maktperspektiv.

Pedagog: Du kan springa så mycket du känner för. När du är nöjd så behöver du inte springa mer. Vi alla hjälps åt att samla varv tillsammans.

Pedagogen vägleder barnen mot ett mer effektivt utförande genom att inte sätta sig själv före barnen. Utan pedagogen belyser att det är upp till barnet när hen känner sig nöjd. Pedagogens förhållningssätt riktas mot ett pastoralt maktutövande på sätt att pedagogen vill sätta upp gemensamma regler för att barnet ska må som bäst. Samtidigt som pedagogen påpekar att vi alla hjälps åt samla varv. Vilket visar på vad som är det önskvärda beteende dock så är det inget tvång utan det är ett omsorgsfullt sätt som pedagogen leder barnet.

I samma situation fanns det andra förhållningssätt som pedagogerna använde sig av. Ett av dessa kunde lika mer ett disciplinärt maktperspektiv där pedagogen istället för att vägleda barnen valde att använda ett disciplinärt maktutövande. Den situationen som uppstod var att en elev ville fylla i sina varv på det pappret som pedagogen hade, varpå pedagogen sa.

Pedagog: Jag fyller i varven istället så det blir rätt.

Det blir intressant att se detta förhållningssätt från pedagoger när syftet med aktiviteten inte var att skriva in antalet varv som de sprang, utan syftet var att springa. Detta förhållningssätt visar på ett disciplinärt maktutövande då pedagogen agerar utifrån de normer som finns i den sluta institutionen. De normer som kan kopplas till situationen är att det ofta förekommer att pedagogerna antecknar och för resultat över det som eleverna gör. Samt att barnens uppgift inte var att anteckna utan att springa.

Barnets foglighet visas inte kopplat till löpningen om hen inte springer. Samt att genom att dokumentera barnens varv så sker en typ av övervakning på individnivå. Fyller barnet i resultatet så är det utanför pedagogens ramar och då har hen inte samma kontroll.

Ser man till den aktuella situationen som nämnts så tolkar vi det som att pedagogen själv vill ha kontrollen över antalet varv som eleven springer. Detta medför att eleven inte ges något informellt inflytande över sig eget utövande. Ovanstående kan även kopplas till hur vi ville att begreppet disciplinär makt skulle hjälpa oss i vår analys. Att synliggöra hur pedagogerna arbetar med inflytande utifrån formellt och informellt perspektiv kopplat till den fysiska aktiviteten hjälper oss att besvara vårt syfte. När “veckans utmaning” var slut för dagen observerade vi ett barn som pratade med en pedagog och då vi uppfattade deras konversation så här.

Barn: Nästa gång det är veckans utmaning får vi bestämma då?

Pedagog: Med tanke på att ni var duktiga idag så tror jag nog att ni kan få vara med och bestämma nästa gång.

Citatet betonar att barnen har varit duktiga och belönas likt ett disciplinärt maktutövande. Belöningen i detta fall visar att barnen ska få möjlighet till att bestämma nästa aktivitet. Dock så finns det en skillnad på vad barnet önskar till vad pedagogen svarar. Barnet önskar att bestämma likt planera nästa aktivitet som kopplas samman med ett informellt inflytande. Dock så besvarar pedagogen barnet på ett sätt som visar att barnet kan få vara med och bestämma. Konversationen tolkas att barnet kommer att få vara med och bestämma om det är något pedagogen tycker är förnuftigt. På så sätt kan man vända det till att pedagogen ger barnet ett formellt inflytande över aktiviteten.

Idrottshallen

Vi fick även möjligheten att utför observationer i idrottshallen där temat för dagen var olika samarbetslekar. Barnen var uppdelade på olika sidor av idrottshallen och likaså var de aktiviteterna som de utförde. På ena sidan gjordes instruktionerna vid en tavla där pedagogen gick igenom vad som skulle hända under aktiviteten. Pedagogen inledde genomgången med att säga “idag har jag tänkt att vi ska träna på att

tiden pedagogen förklarade de olika aktiviteterna så var där en del barn som inte riktigt var tysta. Då pedagogen uttryckte sig genom “sätt er vid tavlan”, “nu måste ni vara tysta när jag pratar” och gjorde “hyschande ljud” för att få elevernas uppmärksamhet. Genom pedagogens uppmaningar så korrigeras barnens beteende till det som pedagogen anser vara det rätta vilket kännetecknas som ett disciplinärt styrande. Detta gjordes på samlingen där vi tolkar det som att pedagogen skulle ge mycket information som var viktig. Därför behövde pedagogen övervaka och korrigera deras beteende för att få deras uppmärksamhet. Pedagogen använde sig av disciplinära strukturer för att få kontrollen, detta genom att använda sig av tecken och ord som vi tolkar ska fånga elevernas intresse. Inom olika maktutövande finns det motstånd för att göra makt synligt. I detta fallet kan man säga att motståndet finns i när elevernas bristande koncentration visar sig och pedagogen tillrättavisar dem. Tavlan i idrottshallen är också en symbol eller tecken som man kan sägas har normaliserats i skolans värld som en symbol för information. I detta fallet behövde inte läraren påpeka så mycket utan de flesta visste hur de skulle bete sig. Men kopplat till våra fältanteckningar så var där två elever som tappade koncentrationen och började snacka med varandra under tiden pedagogen pratade vid tavlan. Detta tolkar vi som ett motstånd från elevernas perspektiv.

Under aktivitetens gång så var barnen uppdelade i olika grupper när de skulle genomföra aktiviteten, där vissa förstod mer och vissa förstod mindre hur de skulle göra för att klara aktiviteten. Pedagogen valde i denna situation att delta i en grupp som förstod lite mindre. I denna grupp började pedagogen vägleda och ge dem tips på hur de skulle klara aktiviteten lite bättre. Pedagogen gick inte in och sa vad de gjorde fel eller rätt utan blev en vägvisare med en mjuk ton och positiv inställning. Pastoral makt kännetecknas av ett omsorgsfullt beteende och använder sig synonymt av synen på en herde som ansvarar för en flock. Inom den pastorala makten så har man makten att vägleda sin grupp utan att vinna något själv på det. Utan man vill att gruppen ska må så bra som möjligt och använder sig inte av straff genom att påpeka att något är fel. Pedagogen i frågan tolkar vi använde sig av ett pastoralt förhållningssätt i situationen där hen övervakar för att alla i gruppen ska nå ett bra resultat. Hen var med och deltog för att vägleda istället för att belysa vad som är rätt eller fel. På detta vis styr man ändå sin grupp till sitt önskvärda resultat. Dock så handlade aktiviteten mycket vad pedagogen ville att barnen skulle genomföra och inte riktigt utifrån

barnen. Barnen uppvisade glädje när de genomförde aktiviteterna men det var inget de hade själva önskat.

På den andra sidan i idrottshallen gjorde barnen också aktiviteter kopplat till samarbete. Pedagogen som hade ansvar för denna aktiviteten samlade barnen och gick igenom vad som skulle göras. I denna delen av idrottshallen pekar pedagogen på barnen och ber dem hämta material till leken och placera ut på en plats som pedagogen valt. Detta samtidigt som pedagogen övervakar så att barnen gör rätt. Vår tolkning var att det mesta materialet kom på rätt plats eftersom pedagogen inte ägnade någon mer energi åt det. En situation som uppstod var att en elev kom fram och undrade vart de skulle placera materialet varpå pedagogen svarade.

Pedagog: Ja, vart sa jag att den skulle stå? Barn: Det har jag glömt.

Pedagog: Jag visade dig vid samlingen och du har redan glömt det?

Sett till ovanstående citat och maktutövningen som präglar denna situation så kan detta kopplas till den disciplinära makten. Att agera korrigerande och dresserade är något som har präglat den moderna disciplinära makten. Detta är ett förhållningssätt som vi tolkar att pedagogen besitter är kopplat till det citatet som nämnts.

I aktiviteten ingick också att barnen skulle samla ihop ärtpåsar. Vid samma tillfälle använde sig pedagogen också av vad vi tolkar som ett disciplinärt maktutövande när denne vid aktivitetens slut valde att räkna de ärtpåsar som barnen samlat ihop själva, även ifall barnen var med runt omkring och observerade räkningen. I detta fallet blev det omvända roller och det var istället barnen som observerade pedagogens agerande vid räkningen av ärtpåsarna. När pedagogen räknade ärtpåsarna så tolkar vi det som att denne utför ett disciplinärt maktutövande då pedagogen vill ha kontrollen. Ser man till disciplinär makt så finns det en hierarkisk aspekt, hierarkin i denna situation är indiskret. Detta då den är övervakande och pedagogen använde detta förhållningssätt genom hela aktiviteten. Det som blev intressant i denna observation var att vid räknandet av ärtpåsarna så tolkar vi det som att barnen istället övervakar pedagogen. Detta genom att följa pedagogens räkning noga.

Det som genomsyrar detta observationstillfälle var att bristen på inflytande då pedagogerna hade planerat dessa aktiviteter på egen hand. Detta leder oss till en iakttagelse som gjordes under samlingen, pedagogerna tillämpade en av elevernas idéer till aktiviteten. Detta kan tolkas som att eleverna ges utrymme för formellt inflytande och får därmed möjlighet att påverka aktiviteten inom de pedagogiska ramarna. Det formella inflytandet i aktiviteterna kan därmed få betydelse för hur eleverna intresserar sig för de aktiviteterna som lärarna planerar. Ser man till de observationstillfällen som vi har infunnit oss på så har eleverna givits en möjlighet till ett formellt inflytande. Detta är dock inget som har bidragit till att eleverna har fått något nämnvärt ökat intresse för det som pedagogerna har planerat upp.

Det är inte speciellt roligt att gå men jag vill spela

En observation som vi gjorde var när årskurs 3–5 skulle ha speldag på fritids under eftermiddagen. Speldagen handlar om att de ska få lov att spela på datorer eller liknande objekt på fritids. Innan de fick lov att börja spela så skulle alla ta en promenad som vi deltog i. Innan de startat promenaden så startade vårt fältarbete med att observera och lyssna när pedagogerna samlade och gav instruktioner till eleverna. Där förklarade den ena pedagogen varför de skulle promenera.

Pedagog: Ni kommer ihåg att vi promenerar för att det är bra med rörelse och eftersom ni ska sitta still mycket sen är det bra om ni rör er innan.

Under samlingen upplevde vi lite småprat mellan eleverna som störde pedagogen som gav instruktioner kring syftet varför de skulle promenera, då väljer pedagogen att avbryta instruktionerna och säger. “Vi har ju pratat om att vara tysta när jag pratar med er”. I den här situationen så tolkar vi det som att pedagogen önskar ett beteende från eleverna som egentligen utgör normen för den här skolan. När en pedagog pratar så vill man att eleverna lyssnar och detta kopplas till den disciplinära maktstrukturen. Att barnen väljer att avbryta och störa pedagogen kan också tydas som ett motstånd från barnen. Vi tolkar det som att de väljer att avvika från normen och detta stärks genom pedagogens uttalande. Kopplat till pedagogens kommentar så tolkar vi det som att det är något de har pratat om i skolan, att när pedagogen pratar så ska alla veta att de ska vara tysta och lyssna.

Promenaden var ca 1 kilometer där vi under promenaden frågade tre elever varför de går den här promenaden?

Barn 1: Vi måste göra det för att vi ska få spela

Barn 2: Det är lärarna som har bestämt detta för att vi kommer att sitta still mycket sen.

Barn 3: Det är inte speciellt roligt att gå, men jag vill spela.

Elevernas kommentarer visar på att de är medvetna om varför de ska promenera men det är inte något de uppskattar. Syftet från pedagogernas håll är att det är bra med rörelse och att eftersom eleverna kommer att sitta still mycket sen så är det bra om de rör sig innan. När det kommer till elevernas inflytande över den här aktiviteten så kan vi utifrån citat från eleverna se att det inte är deras förslag att de ska gå en promenad innan de ska spela. De förstår varför de ska promenera, men det är inget som kommer från dem själva. Här kan man se det som att pedagogerna använder sig av speldagen som belöning för att få eleverna till att genomföra deras syfte att röra på sig, vilket kännetecknar den disciplinära makten. Belöning är det som fungerar bäst när det kommer till att styra mot ett önskat beteende inom den disciplinära makten. Att låta eleverna spela tolkar vi blir belöningen för att de promenerar. Barnens kommentarer visar att de tror att de måste promenera för att få spela. Vilket i sin tur leder till att de tror att de inte kommer få spela om de inte promenerar. Barnen ges inflytande i denna situation genom att de får lov att spela men det är kopplat till den disciplinära makten. Detta genom som det nämnts ovan att pedagogerna använder sig av spelandet likt en belöning för att de promenerar.

Morgongympa och fri lek

Under våra observationer har vi uppmärksammat pedagogers olika sätt att få elevers uppmärksamhet eller som vi tolkar det ett önskvärt beteende. Varje morgon har pedagogerna morgongympa med barnen och för att få deras uppmärksamhet och städa undan det de använder så startar de musik. Musiken blir ett uttryck eller symbol för att barnen ska göra något speciellt, i detta fall så ska städa och sen gå till den aktiviteten de vill göra på morgonen. Under tiden barnen började städa undan på skolgården passade vi på att fråga en pedagog om de har morgongympa varje vecka?

Pedagog: Vi har morgongympa varje dag och eleverna får välja mellan 3–4 rörelseaktiviteter. De behöver inte göra samma varje dag och det kommer nya aktiviteter varje vecka. Vi har haft morgongympa i nästan ett år nu.

Utifrån citat och beskrivningen av morgongympa så tolkar vi att aktiviteten är något som har återkommit länge för barnen och det blir en del av deras vardag. Där musiken symboliserar starten för den här normen eller aktiviteten. Ser man till den disciplinära makten och dess funktion så kan detta kopplas till situationen ovan. Detta då disciplinär makt ska bidra till att skapa normer och rutiner i barnens vardag. Inom makten vill man uppnå ett effektivt beteende och användandet av tecken kan därmed vara ett bra tillvägagångssätt. När vi tolkar den här situationen så använder pedagogerna sig av musik för att effektivisera ett beteende. Med hjälp av musiken så når de ut till alla elever och då vet eleverna vad de ska göra. Eftersom den här aktiviteten har pågått under en längre tid så blir detta normaliserat i den här miljön. Under observationen som genomfördes i idrottshallen någon dag innan så kunde vi se samma mönster med tecken men då satte sig pedagogen på knä. Varje gång pedagogen skulle förklara eller byta aktivitet så satte sig pedagogen ner på knä för att starta instruktionen. Så fort pedagogen satte sig ner så satte sig eleverna runt denne i en ring och gav pedagogen uppmärksamhet. Barnens beteende är effektiviserat och barnen agerar likt fogliga kroppar.

Efter morgongympan så blev nästa observation när fritids började samma dag, då observationerna la fokus på pedagogernas positionering på skolgården. Fritids startade med att barnen hade fri lek utomhus, vilket ledde till en speciell position av pedagogerna. Majoriteten av pedagogerna rörde sig på en liten yta väldigt centralt på skolgården och de var lätta att se och väldigt tillgängliga för eleverna. Denna situationen kan kopplas till den disciplinära makten och övervakning där pedagogernas positionering på skolgården medför att barnen blir övervakade. Vid ett tillfälle under observationen av pedagogernas olika positioner hörde vi två barn när de pratade med varandra.

Barn 1: Nu tittar pedagogen på oss. Barn 2: Går vi hit kan vi leka själva.

Efter att ha hört detta valde vi att observera och undersöka detta fenomen mer utförligt och detta ledde oss till att ställa frågor till de barnen som pratat med varandra. Detta

gjordes genom att vi integrerade med barnen i deras lek och ställde frågor gällande pedagogerna och deras position på skolgården. Det svar vi fick från eleverna var att.

Barn 1: Lärarna brukar stå vid gungorna eller king out planen. Barn 2: Det är lätt att hitta läraren på rasterna.

I den fria leken så bör barnens informella inflytande vara något som fokuseras. Ser man till situationen som nämnts så tolkar vi det som att barnens möjlighet till informellt inflytande är begränsat genom att de ständigt är övervakade av pedagogerna. Vilket leder till att de drar sig undan och aldrig får utnyttja de potentiella inflytande som de hade kunnat få. Vi kan se tydliga kopplingar till pedagogernas position och Panoptikons som nämns i vår teoridel samt hur denna är placerad centralt. Pedagogerna fungerar likt detta torn och övervakade barnen istället för att vara med så mycket i aktiviteterna. Detta kan bero på att de har ansvar för eleverna och därför känner att de ska vara tillgängliga till alla som är ute. Elevernas kommentarer angående detta kan vi tolka till modellen av kontrolltornet. Kommentarerna vittnar till att de är medvetna vart pedagogen befinner sig och att de övervakar elevernas aktiviteter. Detta kan ses som en form av motstånd till lärarnas makt, barnen lokaliserar och namnger makten för att sedan förflytta sig utom dennes synhåll.

Sammanfattning av resultatet

Utifrån vår analys och våra observationer har vi kunnat se att pedagogerna använder sig av olika makttekniker vid olika tillfällen. Det som har varit intressant är att när pedagogerna har planerat aktiviteterna så använder dem sig av till största del av disciplinär makt. Utifrån detta blir ett resultat att när pedagogerna har planerat aktiviteten så vill de uppnå ett syfte och på så vis korrigerar eller belönar de barnen när de gör rätt. Barnens möjlighet till inflytande när pedagogerna använder sig av disciplinär styrning blir formellt eller inget alls. I de aktiviteterna som vi observerade så handlade det om att barnen fick följa de reglerna som fanns eller göra val inom pedagogernas planering. Under barnens fria lek ute så präglas den av barnens egna intressen vilket kan kopplas ihop till ett informellt inflytande. Dock så visade resultat att barnen kände sig övervakade av pedagogerna och det kan upplevas som att barnen kände sig begränsade till vad de fick och inte fick göra. Vi har också kunnat se i vårt

resultat utifrån aktiviteter som pedagogerna har planerat att det inte sker något tvång. Dock sker vägledning och styrning mot att få barnen att deltaga i aktiviteten. Detta även om det är en aktivitet som barnen får bestämma om de vill vara med på eller inte.

Studien visar att pedagogernas förhållningssätt varierade och en del använder sig av pastoral styrning för att vägleda eleverna till att förstå aktiviteten. En del pedagoger vill gemensamt sätta upp regler som passar samtliga av barnen, detta för att nå aktivitetens syfte. Utifrån ovanstående så visar resultat kopplat till studiens syfte

maktutövning mellan lärare i fritidshem kopplat till barns möjlighet till inflytande. Att

barnens möjlighet till inflytande sker genom ett formellt perspektiv. Samt att en del observationer visade att barn belönas med mer inflytande om de var duktiga vilket kopplas samman med en disciplinär styrning. Utifrån frågeställningen angående om det fanns motstånd och hur det kunde kopplas till barns inflytande så gav det ett visst resultat. Barnens ovetande angående olika aktiviteter eller missnöje att de måste göra någon aktivitet tyder på att de inte har varit med och planerat den här aktiviteten. Utifrån maktperspektiv tolkar studien detta som ett motstånd till pedagogernas maktutövande.

Det som var genomgående i analysen var att pedagogerna arbetar med många aktiviteter och planerar mycket utifrån styrdokument. Där makt och styrning sker ständigt i olika interaktioner och resultaten visar att när pedagogerna “äger” aktiviteten så tillämpas oftast disciplinär styrning och barnens inflytande sker inom de pedagogiska ramarna.

Diskussion

Syfte med vår studie var att undersöka maktutövning mellan pedagoger och barn i fritidshem och hur det kopplas samman med barns möjlighet till inflytande. Där resultatet visade att barnens möjlighet till inflytande var mer åt det formella perspektivet utifrån de teoretiska begreppen. I det kommande kapitlet kommer vi att jämföra resultatet av det insamlade materialet med den tidigare forskningen. Vidare kommer vi även att diskutera huruvida studien är yrkesrelevant och vi reflekterar över våra metodval vi har gjort. Avslutningsvis erbjuder vi förslag på vidare forskning som kan vara intressant att undersöka framöver.

Jämförelse med tidigare forskning

Tidigare forskning ser begreppet inflytande som något komplext och som inte är enkelt att förklara och vidare så kan inflytande ses som något man belönas med om man gör något som läraren önskar. Detta är en aspekt som vi har kunnat se i vårt resultat med studien då barnen belönas med att göra saker de vill efter att ha gjort de lärarna planerat. Detta kan liknas med det som Von Wright (2009) nämner kring inflytande som en belöning när barnen uppfyller krav som läraren ställer. Detta är ett inflytande som Von Wright (2009) menar sker inom de ramarna som pedagogerna satt upp. I vår studie liknas detta vid ett formellt inflytande och det blir intressant att jämföra vårt resultat med tidigare forskning som säger att fritidshemmet ska präglas av informellt inflytande. Likt det Tholander (2005) och Elvstrand (2015) skriver angående vad informellt och formellt inflytande är och hur det syns i verksamheter har även den här studien kunnat se fast på fritidshemmet. Samtidigt så har resultaten visat att inflytande är ett svårt begrepp även om det framkommer som tydligt i fritidshemmets läroplan. Begreppets komplexitet syns också i deras studier när Tholander (2005) nämner att ett informellt inflytande sker mest på fritidshem och Elvstrand (2015) menar att barn mest upplever ett formellt inflytande. Detta tillsammans med den här studiens resultat där barnen mest får vara med och göra val inom pedagogernas ramar visar att begreppet är svårt.

Ser man till att barnen i den här studien så visade resultaten att det får göra olika val och på så vis om möjligt känna att de får vara med och påverka. Dock så försökte pedagogerna att styra dem till önskvärt beteende även om de själva fick bestämma