Färre bostadsinbrott i Malmö, en utveckling som till synes bara kan speglas i Malmö eller går att appliceras på andra delar av landet?

Examensarbete i Kriminologi Malmö universitet 61-90 hp [vid magister 91-120 hp] Hälsa och samhälle

FÄRRE

BOSTADSINBROTT

I

MALMÖ,

EN

UTVECKLING

SOM

TILL

SYNES

BARA

KAN

SPEGLAS

I

MALMÖ

ELLER

GÅR

ATT

APPLICERAS

PÅ

ANDRA

DELAR

AV

LANDET?

JULIA

DAUN

FÄRRE

BOSTADSINBROTT

I

MALMÖ,

EN

UTVECKLING

SOM

TILL

SYNES

BARA

KAN

SPEGLAS

I

MALMÖ

ELLER

GÅR

ATT

APPLICERAS

PÅ

ANDRA

DELAR

AV

LANDET?

JULIA

DAUN

SAMRA

KOJIC

Daun, J & Kojic, S. Färre bostadsinbrott i Malmö, en utveckling som till synes bara kan speglas i Malmö eller går att appliceras på andra delar av landet?

Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmöuniversitet: Fakulteten för hälsa och

samhälle, institutionen för kriminologi, 2020.

Bostadsinbrott står för en del av den positiva brottsminskingen som skett i Sverige under de senaste åren. Trots detta är det ett brott som på senare tid väckt mycket uppmärksamhet hos allmänheten. Detta beror delvis på att brottet begås i

människors hem vilket innebär att det är integritetskränkande för människor men också att det leder till oro och rädsla. Genom att det går att se en minskning av bostadsinbrott är det viktigt att kunna fastställa det brottsförebyggande arbete som kan ha haft en bidragande effekt till minskningen. Det primära i studien är att se hur utvecklingen sett ut i Malmö genom att använda oss av deskriptiva analyser där vi även har valt att inkludera övergripande statistik för Stockholm och Göteborg. Detta för att undersöka om minskningen endast kan ses i Malmö eller om det även skett i andra storstäder. Analysen utgår från BRÅ och utdrag från polisen registers STATUS. Resultatet visar att det skett en minskning i Malmö. Det går att se samma trend i Göteborg och Stockholm däremot inte visar det inte samma nedgång i bostadsinbrott jämfört utifrån befolkningsmängden. Detta gör det intressant att undersöka vilka åtgärder som används i utförandet av

brottsförebyggande arbetet som kan haft en effekt till att det blivit en minskning.

Nyckelord: Bostadsinbrott; brottsförebyggande arbete; BRÅ; grannsamverkan; STATUS

THE

DEVELOPMENT

OF

HOUSING

BURGLARIES

IN

MALMÖ.

IS

IT

A

DEVELOPMENT

THAT

ONLY

CAN

BE

SHOWN

IN

MALMÖ

OR

CAN

IT

BE

APPLIED

IN

OTHER

BIG

CITIES

IN

SWEDEN?

JULIA

DAUN

SAMRA

KOJIC

Daun, J & Kojic, S.

The development of housing burglaries in Malmö. Is it a development that only can be shown in Malmö or can it be applied in other big cities in Sweden?

Criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and

Society, Department of (name of department), Year.

Crime prevention for burglary in house has stand for some of the positive

reduction of crime that has occurred in Sweden during the years. Despite this it is a crime that attract much attention in the public. This is partly because the crime begins in people's homes which is a violation of privacy for people but also that it leads to anxiety and fear to people. Because it is possible to see a reduction in home burglary, it is important to be able to determine the crime prevention work that may have had a contributing effect to the reduction of crime. The intention is first to look how the development have look in Malmö by using descriptive analyzer where we have also chosen to include statistics for Stockholm and Gothenburg. This is to see if crime reduction only can be viewed in Malmö or if also happened in other big cities in Sweden. The analysis is based on statistics from BRÅ and extract from police register STATUS. The results show decrease of burglary crime in Malmö and that you also can see the same trend in

Gothenburg and Stockholm. This makes it interesting to investigate more of which crime prevention has showed an effect on reducing crime.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.2 Hur kan man förstå bostadsinbrott………...8

2.3 Hur polisen kan förebygga brott i allmänhet………10

2.4 Hur polisen kan förebygga bostadsinbrott………11

3 Etiska överväganden i samband med genomförandet av uppsats 13 4 METOD……….14

4.1 Material ………...…..…14

4.2 Tillvägagångsätt för genomförandet av analysen……….……..14

5 RESULTAT………..15

Tabell 5.0 Inbrottstatistik i Malmö, Stockholm och Göteborg. BRÅ statistik………..16

Tabell 5.1 Inbrottstatistik från STATUS och BRÅ statistik………...17

Tabell 5.2 Inbrott år 2016–2019 fördelat på alla månader ut utdraget STATUS………18

Tabell 5.3 Inbrott fördelat på högtider ur utdraget STATUS år 2016–2017 och 2018–2019……….……..19

Tabell 5.4 Inbrott fördelat per veckodag ur utdraget STATUS år 2016– 2019………..20

Tabell 5.5 Anmälda bostadsinbrott i Stadsområde Öster, Malmö år 2015– 2019 BRÅ statistik………..……21

Tabell 5.6 Anmälda bostadsinbrott i stadsområde Söder, Malmö år 2015– 2019 BRÅ statistik ………...……....22

Tabell 5.7 Anmälda bostadsinbrott i Stadsområde Väst, Malmö år 2015– 2019 BRÅ statistik ………...………..22 5.9 Sammanfattning av tabellerna………23 6 DISKUSSION………...23 6.1 Resultatdiskussion……….…………..23 6.2 Metoddiskussion……….………..27 7 SLUTSATSER………..…...…27 8 KÄLLFÖRTECKNING ………...…29

1 INLEDNING

Till polismyndighetens arbetsuppgifter ingår det att upptäcka brott, förhindra och förebygga brott, ingripa när brott begås och utreda brott (Polislag (1984:387) 2 §). Bostadsinbrott tillhör den kategorin som polisen kallar för mängdbrott och kan beskrivas som en problematik som sker vardagligt vilket gör att många människor riskerar att falla offer för det. Brottet kan beskrivas som integritetskränkande vilket innebär att människor upplever en stark oro för att utsättas vilket också leder till att människors trygghet kan äventyras (Shover, 1991, 72–73). Det finns många människor som faller offer för bostadsinbrott vilket gör att det

brottsförebyggande arbetet som polisen utför ett av det viktigaste arbetet för att förhindra att brottsoffer blir utsatta upprepade gånger (Polisen, 2019). Detta leder till frågor som vart åtgärder skall placeras och vilka åtgärder det är som kan bidra till att ha den största effekten på att det skall ske en minskning av inbrott. Polisen jobbar aktivt med operativa åtgärder samt brottsförebyggande arbete för att bostadsinbrotten skall minska (Polisen, 2020).

Under år 2019 anmäldes totalt 14 700 bostadsinbrott med endast en

personuppklaringsprocent som ligger på 4 %. Bostadsinbrott kan beskrivas utifrån en instrumentell handling där det primära syftet för en gärningsman ofta är ett specifikt mål. Mellan åren 2015 till år 2019 kan man se att det skett en minskning av bostadsinbrott inom alla polisregioner på 36 % (Polisen, 2020). Varför det skett en minskning och just nu kan förklaras med hjälp av olika brottsförebyggande åtgärder som vidtagits av både polis och allmänheten. Inbrott i bostad är under ständig förändring och påverkas av olika faktorer i samhället. Bostadsinbrott kan ibland klustra sig i form av att brotten sker på samma plats men begås av olika gärningspersoner (Johnson, 2008, 217).

En metod som tycks ha haft en påtaglig effekt för minskningen kallas för

grannsamverkan. Metoden beskrivs som en av de främsta förklaringarna till att det skett en minskning av bostadsinbrott (Brå, 2020) & (Wahlin 1999, s. 140).

Det finns forskning som bekräftar att det skett minskningar av inbrott som skett i hus och lägenhet i områden där brottsförebyggande åtgärder satts in. Det går då att se att brottsförebyggande åtgärder satts in och att det har visat sig ha en effekt. Det som är problematiskt är att man inte alltid vet vilken specifik åtgärd det är som gjort skillnad (BRÅ, 2008, 8). Detta gör att brottsförebyggande arbetet utifrån polisens förutsättningar kan vara utmanande och begränsas då det är ett arbete som skall utgå ifrån att händelser skall förebyggas innan det händer genom att förutspå vem eller vilket objekt som mest sannolikt skall utsättas för

brott (Weisel, 2016, 2).

Genom att undersöka bostadsinbrott kan det gynna samhället genom att det kan bidra till en ökad förståelse om vem det är som utsätts för bostadsinbrott, vilka områden och vem eller vilka det är som är gärningspersoner till brotten. Att undersöka bostadsinbrott kan också göra så att polisen kan upptäcka olika brottstrender som finns och som olika gärningspersoner kan använda sig av. Det kan i sin tur leda till en effektivisering av det brottsförebyggande arbetet vilket kan göra så att det leder till minskning av inbrott och att den upplevda tryggheten

i olika områden kan öka hos invånarna. För att se hur utvecklingen av bostadsinbrott har varit genom åren är det viktigt att integrera det teoretiska arbetet som utförts med det praktiska arbetet. Det vill säga att forskning som gjorts inom inbrott kan sättas i det praktiska arbete som polisen utför på gatan. När insatser i olika områden skall sättas in är det viktigt att utgå från

problemorienterad kunskap för att få bästa effekt av den insats som satts in mot inbrott. Därav är det fördelaktigt att förse polis med data som kan vara behjälplig i hur polisen själva vill effektivisera sitt arbete och därefter välja hur de vill fördela sina resurser.

1.1 Syfte

Syftet med denna rapport är att med utgångspunkt i tidigare statistiska

undersökningar få en ökad förståelse för hur utvecklingen avseende bostadsinbrott ser ut för Göteborg, Malmö och Stockholm. Vidare är syftet i studien att

undersöka hur utvecklingen specifikt sett ut i Malmö för att därefter göra en djupare analys för att se hur utveckling av inbrott skiljer sig åt genom att bryta ned inbrott i olika kategorier.

1.2 Frågeställningar

● Hur skiljer sig nivån och utvecklingen i Malmö från Stockholm och Göteborg under åren 2015 till och med 2019?

● Hur ser utvecklingen av bostadsinbrott ut i Malmö under åren 2015 till och med 2019?

1.3 Avgränsningar

På efterfrågan av Malmöpolisen önskar de en analys av hur utveckling av

bostadsinbrotten ser ut i Malmö. För att besvara studiens första frågeställning har vi har valt att avgränsa oss till Malmö, Stockholm och Göteborg för att de är tre storstäder samt för att göra en jämförelse mellan städerna. Vi har också avgränsat oss till att undersöka hur utvecklingen av brott sker med avseende år, veckodag, månad och högtider i Malmö. Vidare har vi också valt att avgränsa oss till områdena Malmö Öster, Söder och Väster där vi valt att inkludera olika typer av inbrott. De vi valt att inkludera är inbrott i villa/radhus, lägenhetsinbrott,

fullbordat inbrott och försök till inbrott.

2 BAKGRUND

Under 1930-talet skedde det en reform inom polisen i USA. Från att polisen gick på gatan och patrullerade fick istället poliser möjlighet till att åka polisbil. Detta gjorde att det blev en minskad polisiär närvaro på gatan. Genom att poliser då istället började att använda sig av bilar gjorde att den personliga kontakten mellan polisen och allmänheten minskade. Mycket av det polisarbete som gjorts av rutin när poliser patrullerade på gatorna gick då förlorat. Att polisen inte längre var närvarande på gatorna kan ha haft en inverkan på att möjligheten till att brott ökade då den avskräckande effekten i form av övervakning till viss del försvann.

Det skedde även en minskning av intresse från polisen för brott som var av mindre våldsam karaktär då det istället uppmärksammade brott som betraktades som mer seriösa som till exempel mord (Walker, 1984, 77).

Enligt National Crime Victimization Survey går det att se att egendomsbrott framförallt inbrott och stöld har minskat sen tidigt 1970-tal i USA. Detta skiljde sig mot Storbritannien där det gick att se mer drastiska minskningar av våldsbrott och egendomsbrott i mitten av 1990-talet (Office of National Statics 2013 se Farell, 1). I Nya Zeeland upptäcktes en minskad effekt under 1990-talet av

egendomsbrott såsom inbrott, motorstöld och andra typer av stölder men inte brott mot person. Medan i Australien även där har sett att det haft en minskning men inte förens år 2001. Brott som hade minskat var då stöld av motordrivna föremål, inbrott, stöld och rån (Mayhew 2012 se Farrell, 2013, 1). Att minskning av ovannämnda brott har haft bevisad betydelse som lett till minskning av har inhämtats från International National Crime Victimization Survey. Det gäller framförallt i Europas länder som har erfarit en signifikant minskning av brott (Office of National Statics 2013 se Farell, 1).

Men varför dessa typer av brott har minskat leder det delade meningar om. Forskning visar människor som använder sig av mer avancerade säkerhetsåtgärder inte minskar riskerna att falla offer för brott. Det innebär att ett brott kan komma att ske även om omständigheterna för en gärningsperson är försvårade (Tilley. mfl 2011, 296).

En bidragande faktor till att det gick att se en minskning av brott i USA under 1970-talet var att man började med att sätta fler människor i fängelse. Vilket fortsatte under kommande år. Under år 2000 satt det uppemot fyra gånger så många människor i fängelse jämfört med tidigare år (Knepper, 2012, 360). En annan faktor som kan ha en effekt till hur brottsligheten utvecklats är möjligheten för gärningspersoner att ta sig runt i områden mer mobilitet leder även till att människor kan förbli mer anonyma (Tilley.mfl, 2011, 297).

Det finns olika omständigheter som gör det möjligt för brott att kunna begås. Det kan till exempel handla om hur miljön ser ut i ett område det vill säga hur

arkitekturen i ett område är konstruerad (Clark 1997, 2).

En viktig aspekt i brottsförebyggande arbetet som gjorts är att se vilken metod som kan implementeras för att förebygga brott. Även om det kan finnas alternativa metoder för olika områden vilket gör att man kan konstatera att en metod kanske kan vara mer lämpad i ett område men inte ett annat. En stor del av det brottsförebyggande arbetet är därför att ha en förmåga att sätta det teoretiska kunskaperna i praktiken för att därefter se vilken metod som kan ge en effekt (BRÅ, 2008, 7–8).

De områden som polisen behöver bevaka med patruller kan vara stora vilket gör att en brottsling som vill begå ett inbrott har också en stor chans att kunna komma undan med det. En polispatrull kan till exempel befinna sig långt ifrån där ett inbrott sker och därav inte hinna dit förrän inbrottet är över och gärningsmannen hinner lämna platsen. Ett inbrott kan även vara pågående i ett hus utan att polisen har vetskap om det (Farrington m.fl, 2002, 5-6). Det kan till exempel handla om att en inbrottstjuv väljer ett hem att göra inbrott i som saknar säkerhetsåtgärder eller har mindre av dem genom att det väljer ett hus som inte har ett larm (Shover,

1991, 83). Andra omständigheter som kan försvåra för polisen är att inbrottstjuvar ofta begår sina brott när det är mörkt och under ledigheter då människor ofta lämnar sina hus under längre perioder. En inbrottstjuv kan också veta att resurser för att utreda ett inbrott kan vara begränsade och hur det skall försvåra

utredningen för polisen. Det kan till exempel handla om att en inbrottstjuv har på sig handskar under ett inbrott. En inbrottstjuv väljer för det mesta sina tillfällen att göra inbrott väl för att minska riskerna att upptäckas (Farrington m.fl, 2002, 5-6). Det går också att se att inbrott genomförs i områden som kan vara mer välbärgat än andra områden (Chiu & Madden 1998, 136).

2.1 Teoretisk utgångspunkt

Många kriminologiska teorier ämnar förklara varför vissa grupper eller personer begår ett brott utifrån sociala och psykologiska faktorer eller olika drag som kan ha en inverkan på individen som höjer risken för en människa att involveras i brottslighet. Detta bortser dock från varför brott sker och vilka möjligheter som det finns att begå ett brott (Clark, 1997, 3).

En förklaring till hur brottsutvecklingen sett ut av inbrott utifrån det teoretiska är delvis rutinaktivitetsteorin. Teorin innebär att kan man se hur vardagliga

förhållande påverkar vår utsatthet för brott. Teorin beskriver hur våra liv präglas av rutinaktiviteter. Denna teori bygger framförallt på tre begrepp som är centralt i förståelse till hur och varför ett inbrott kan komma att begås. Det första är att det skall finnas en gärningsman eller gärningsmän som skall vara motiverade till att genomföra handlingen, den andra är att det skall finnas ett tillgängligt offer och det sista är avsaknad av lämplig väktare. Ovan nämnda omständigheter måste sammanstråla med varandra för att det skall uppstå en risk att brott skall komma att begås (Cohen & Felson, 1979, 589). Det finns även fyra andra faktorer som är av relevans för teorin. Den första faktorn är att det skall finnas ett objekt av värde, det vill säga något som kan komma att gynna gärningspersonen i den mån att gärningspersonen skall kunna dra nytta av det. Den andra faktorn är att

gärningsmannen skall kunna förflytta sig med objektet. Den tredje faktorn är att objektet skall vara synligt för gärningsmannen och den fjärde att objektet skall vara lättillgängligt (Newburn, 2013, 295). Teorin kan förklara en direkt kontakt mellan brottsoffer och gärningsman där brottet i detta fall kan tänkas vara ett inbrott i en bostad. En liknande teori som är en följd av rutinaktivitetsteorin kallas för brottstriangeln. John E, Eck förklarar hur rutinaktivitetsbrott kan förebyggas utifrån tre åtgärder som kan beskrivas som hinder som kan ha en

brottsförebyggande effekt. Teorin utgår ifrån hur samhällsstrukturen är uppbyggd och hur det kan ske en brottsminskning som beror på människor utifrån sin

omgivning kan förhindra att brott begås. En punkt i teorin är att en gärningsperson kan ha en “handler” som då kan vara en partner eller familjemedlem. Teorin menar då att det finns ett ömsesidigt band till personen vilket gör att personen kan avstå från att begå brott för att inte relationen med en partner eller

familjemedlemmen kommer att äventyras. “Handler” i relationer kan fylla en brottsförebyggande funktion genom att personen som vill begå ett brott behöver överväga om det är värt det eftersom det kan innebära att större saker kan stå på spel som till exempel kan vara att relationer personen byggt upp kan förstöras.

Vidare kan offret ha en ”guardian” som övervakar ens tillhörigheter samt individer i ens omgivning som bidrar med säkerhet genom att enbart hålla en motiverad gärningsperson sällskap. Det sista som Eck tar upp är miljöer där brott kan inträffa. Samtliga platser kan ha en så kallad ”manager” som har i uppdrag att skydda platsen. Exempel på vem det är som kan skydda platsen är en receptionist, dörrvakt, väktare (Lilly m.fl, 2015, 360).

En annan teori som förklarar brott utifrån när möjlighet till brott ges är

livsstilsteorin som utvecklades under 1970-talet. Livsstilsteorin beskriver att det finns en skillnad för människor att utsättas för brott som berodde på deras livsstil. I teorin så studerades olika historiska förändringar för att se hur det påverkat möjligheten till att drabbas för brott. Genom olika metoder så går det att se hur olika livsmönster haft en inverkan på hurrisken att utsättas för brott ges

(Mortimer & Shananhan, 2003, 8). Det gick att se en förändring hur människor under tidsperioden valde att genomföra sina vardagliga aktiviteter. Teorin menar på att det fanns ett samband mellan livsstil och utsatthet för brott. Detta gör att fördelningen av vem som utsattes för brott inte var slumpmässig utan att de människor som drabbades var de som befann sig i tillfällen där möjlighet till brott gavs. Exempel på en förändring är att människor som inte haft en karriär innan fick det (a.a.). Därav lämnade människor sina bostäder under en längre tid på dagen än hur det hade sett ut innan. Med tanke på att båda teorierna förklarar hur människor eller ett objekt löper risk för utsatthet för brott beroende på hur

möjligheter till brott ges men också hur människor spenderar sin vardag är det två teorier som är lämpade för att förklara inbrott i bostad.

2.2 Hur kan man förstå bostadsinbrott

För att få en överblick över det aktuella empiriska kunskapsläget av hur

bostadsinbrott kan förstås så är det viktigt att gå tillbaka och se vad det finns för forskning som kan vara relevant för ämnet, både nationellt och internationellt. Utifrån ett historiskt perspektiv som också är aktuellt idag så är det människors olika livsstil som är ett bidragande komplement till att möjlighet till brott begås (BRÅ, 2008, 8). I vår uppsats har vi valt teorier som rutinaktivitetsteorin och livsstilsteorin. Det är teorier som beskriver hur inbrott i bostad är ett brott som begås när det ges möjlighet till det. Detta leder till att det är viktigt att undersöka varför brott sker när det finns möjlighet till det och vem eller vilket objekt det är som blir utsatt upprepade gånger (BRÅ, 2001:3, 12–13).

I en studie berättar gärningspersoner själva varför det har valt att göra inbrott i samma lägenhet eller hus. Gärningspersonerna gav följande förklaringar. Att begå ett inbrott i samma hus eller lägenhet några veckor efter det första inbrottet

inträffade var motivet att ta samma typ av saker som de tagits vid första gången för att det troligtvis hade ersatts med nya. När ett inbrott sker så går det inte alltid att få med allt därav blev ett första inbrott också en möjlighet att se vad som finns i ett hus eller lägenhet som därefter kunde tas. Detta gjorde att gärningspersonen då skulle kunna se ut olika saker som personen senare kunde sälja vidare. Detta innebär att gärningspersonen redan har en köpare innan inbrottet utförts. Genom att gärningspersonen redan varit i ett hus eller lägenhet så visste de hur

inbrott i hus som är tomma berättade också att människor ofta hade nycklar som hängdes precis innanför dörren som det då tog med för att låsa upp dörren vid nästa gång de gjorde ett inbrott (Senior, and Pease 1998, 275–276 se Everson, 2003, 181). Inbrott i bostad är också en handling som sällan innebär att en gärningsman och brottsoffer har någon relation. Detta gör att händelsen oftast upptäcks efter att brottet har begåtts. Detta är ytterligare en aspekt som kan försvåra utredning av inbrott då brottsoffer och gärningsman oftast inte träffas. Därav finns det inte möjlighet att ge ett signalement av personen som begått brottet vilket leder till begränsning av vittnesuppgifter av hur gärningspersonen såg ut (Brå 2006b, 111).

Forskning av inbrott har visat att det finns en interaktionseffekt mellan tid och platser som inbrott begås (Short m.fl 2009, 326). Genom att använda

epidemiologisk teknik så går det att undersöka inbrott för att få en ökad förståelse för hur tid och platser integrerar med varandra då forskning visat att inbrott är ett brott som tenderar att klustra sig (Johnson, 2008, 217). Att brott klustrar sig kan relateras till begreppet “communication of risk” som innebär att om ett hus eller en lägenhet utsätts för inbrott så är närliggande hus och lägenheter i samma område också i riskzon för att utsättas (a.a.). Därav finns det en ökad risk för att utsättas för samma brott upprepade gånger. Det påverkas också utifrån en tidsaspekt om när utsatthet för brott är som högst. De som utsätts för brott igen gör det oftast inom en veckas tid från det initiala brottet men det finns också de som utsätts för brott inom 24 timmar. Därefter minskar utsattheten för brott veckovis och månadsvis. Människor som fallit offer för brott upplever också själva en ökad utsatthet (Weisel, 2005, 2) & (Johnson m.fl 2007, 202).

Att falla offer för inbrott kan förstås från begreppet “repeat victimization” som innebär upprepad utsatthet för brott som utförs mot en person eller en plats (Farrell, 1995, 473). Med hjälp av begreppet så går det att urskilja specifika mönster i brott som begås. Ett liknande begrepp är ”near-repeat-patterns” som innebär en större risk för upprepad utsatthet för brott i samma område eller ett närliggande område under en begränsad tidsperiod (Ratcliffe, mfl, 2008, 58). En studie som visar på hur brott skett utifrån ”near-repeat-patterns” är gjord av Hoppe & Gerell (2019). Studien visade att brott som begicks upprepade gånger på en byggplats som var vid Triangeln som är en tågstation som ligger i Malmö (Hoppe & Gerell, 2019, 12). Plats och tid kan då integrerat med varandra vilket gjort det möjligt för brott att klustra sig (Johnson, 2008, 217) men också att det gavs en möjlighet till att begå brott som kan ha spridit sig till motiverade gärningspersoner. Eftersom att det går att se att tid och plats integrerar med varandra i samband med ett inbrott går det att urskilja olika mönster inom bostadsinbrott. Det leder till att det går att kartlägga inbrott. Inbrott går därför att undersöka utifrån “hot spots”. Där ordet “hot” i begreppet betyder att det finns en ökad frekvens av att samma brott begås på samma plats eller i samma område (Weisel, 2016, 2) vilket kan relateras till repeat victimization (Farrell, 1995, 473). Genom att undersöka vem som begår brottet och vem som drabbas av brottet är kartläggning av brott viktigt för att uppmärksamma olika brottstrender som finns. Inom inbrott så kan det handla om ett brott begås i ett hus eller lägenhet där det

finns andra hus eller lägenheter som är konstruerade på samma sätt vilket kan öka risken för hus eller lägenheter i samma byggnad men också att hus i

området kommer falla offer för inbrott (Weisel, 2016, 2). Detta eftersom konstruktionen i ett område eller lägenhet liknar varandra. Andra faktorer som också kan ha en påverkan för att brott sker är vilken månad det är på året, årstid, dag, specifika tider på dygnet, olika ligor eller hur områden är konstruerade. Människor idag lämnar allt oftare sina bostäder och också under längre perioder. Det kan till exempel handla om att människor åker utomlands under vinter och sommarperiod en längre tid. Men också att det under vissa perioder av året är mörkt under en längre tid vilket ökar möjligheten till att inte synas när ett inbrott sker. Ovannämnda faktorer gör att det går att urskilja olika brottstrender om när och var ett inbrott kan komma att ske.

2.3 Hur polisen kan förebygga brott i allmänhet

Enligt Millernson (1997) är det bevisat att effektivt utförande av polisarbete behöver baseras på vetenskap. Det arbetet som polisen utför kan liknas med medicinskt arbete genom att skapande av åtgärder formas utifrån det samhället efterfrågar beroende på deras intryck, åsikter och teorier. Evidensbaserat polisiärt arbete utmanar dessa principer genom att förse allmänheten med kontinuerlig information om insatser som polisen satt in för att fylla en funktion i det

brottsförebyggande arbete som utförts. Men också att uppnå de mål som polisen har för avsikt att uppnå (Farrington m.fl, 2002, 1). Det går att se att inbrott är en problematik som visar sig på en nationell nivå men åtgärder som sätts in för att förebygga inbrott är mest fördelaktiga om det sätts in utifrån en lokal nivå. Detta eftersom varje område är konstruerat på olika sätt inom grannskap (Clark 1997, 2). Genom att involvera medborgarna hoppades man på att de skulle reducera både brott och rädsla och leda till en förhöjd trygghetskänsla hos invånarna. Att jobba brottsförebyggande utifrån att involvera medborgarna blev snabbt en fråga om det visade sig ha en effekt eller inte (Rosenbaum, 1987, 103).

Det har argumenterats att synlig övervakning kan komma att ha en effekt i att reducera brott i och med att en förövare kan ändra sina beslut om det finns synlig övervakning. Genom att det finns en vetskap om att människor är närvarande och att det finns möjlighet för omgivningen att meddela polis om det märker

avvikande beteende. Detta gör att det kan leda till en högre risk att bli upptäckt vilket gör att en potentiell förövare riskerar att åka fast (Bennett m.fl 2008, 3). Om detta stämmer är otydligt då Wilson, Kelling och Moores artikel beskriver den polisiära närvaron som ett komplement till en ökad upplevd trygghet för omgivningen men inte att det har en bidragande effekt i att det fyller en avskräckande funktion så att det leder till en minskning av brott som begås på gatan (Farrington m.fl, 2002, 29).

Utifrån rutinaktivitetsteorin som bygger på att tre faktorer skall sammanstråla för att brott skall begås så kan ett förebyggande arbete av inbrott i bostad handla om att faktorerna inte får möjlighet att interagera med varandra. Detta gör att en brottsförebyggande åtgärd för att minska inbrott i bostad kan handla om att människor som är boende i ett område agerar som lämpliga väktare genom att

begränsa en motiverad förövare då det inte alltid finns möjlighet att poliser är närvarande i området. Hur mycket ett område kan vara utsatt är påverkat av olika rutiner, det vill säga att det varierar över tid och rum med tanke på hur människor i ett område rör sig (Cohen & Felson, 1979, 590). Åtgärder som kan vidtas har då som syfte att minska åtkomsten till ett lämpligt objekt. Det kan handla om att låsa dörren, ha bra fönster eller att installera ett larm i sin bostad (Lab, 1997, 154).

2.4 Hur polisen kan förebygga bostadsinbrott

Att utsättas för brott är en rädsla som har visat sig vara signifikant. Att genomföra en effektiv brottsprevention utifrån lokal nivå har visat sig ha en effekt i att reducera rädslan som människor i en kommun kan uppleva. Men det finns andra aspekter som man behöver ta hänsyn till när man skall minska denna rädsla. Ett exempel är hur polisen kan föra en dialog om det arbete som genomförs. Detta kan ske utifrån nyheter på tv och hur media väljer att publicera nyheter om brott (Farrington m.fl, 2002, 11). En stor del av det brottsförebyggande arbetet är att sätta kunskap utifrån det teoretiska och ha en förmåga att kunna använda den inom det praktiska arbetet som utförs.

Tidigare teorier som har testats i samband med brottsförebyggande arbete är bland annat en metod som i USA konstruerats utifrån arkitektur i ett område.

Det har kallats för “Big three” och utgick från att grannar i ett område skulle ha koll på sin omgivning. Detta går även i linje med det som på senare år kom att kallas för ”Neighbourhood watch” som på svenska kan översättas till

grannsamverkan. Även där var syftet att involvera omgivningen i ett område för att jobba brottsförebyggande (Rosenbaum, 1987, 103-104). Genom att man använde sig av “Neighbourhood watch” så har det beskrivits som att ett problem som för allmänheten setts som privat och individuellt till att det snarare blivit ett kollektivt problem (a.a.).

Grannsamverkan är en rörelse som har sin startpunkt i USA under 1960-talet och har därefter expanderat till Sverige med start år 1985 i Linköping. Syftet med grannsamverkan är att det skall vara ett komplement till polisens arbete genom att grannar i ett område kan vara “artigt” nyfikna med mål att minimera riskerna för att utsättas för inbrott. En bidragande effekt till minskad brottslighet kan vara att grannsamverkan gav möjlighet till en förhöjd informell social kontroll, ökad övervakning vilket resulterade i att det för en potentiell gärningsperson blev färre tillfällen eller inga alls för att begå brott (BRÅ, 2008, 7–8).

Ett brottsförebyggande projekt som utförts i samband med inbrott och är gjord i Sverige är en rapport som är publicerad år 2019 genomförd av Brå författad av Peter Lindström och heter “Effekter av Grannsamverkan på brott och otrygghet i

Sverige: En utvärdering av en nationell försöksverksamhet”. Rapporten tar upp

den kriminalpolitiska diskussionen då man på senare år börjat uppmärksamma brottsförebyggande arbete som baseras utifrån kunskap. Hur begreppet skall specificeras är otydligt men utifrån de polisiära så beskrivs det som en verksamhet där polisen är involverad med intentionen att stoppa möjligheten till att brott kan ske. Grannsamverkan har som mål att skapa brottsförebyggande åtgärder och bidra till att skapa en ökad trygghet. Idag är grannsamverkan en väletablerad metod i arbetet av att förebygga brott. Grundidén vilar på att boende i ett område

skall involveras och engagera sig för att minska brott i just deras område samt att det skall leda till ett tryggare område. Målet är att minska risk för inbrott och andra brott som står i relation till den brottskategorin. Grannsamverkan är en brottsprevention som är utspridd världen över. I Sverige är detta en vanlig brottsförebyggande metod som används (BRÅ, 2019, 2). Den traditionella grannsamverkan i Sverige används av 1 miljon människor som är medverkande vilket är cirka 30 000 hushåll. Detta har resulterat i en brotts minskning i 36 % (a.a.). I samband med att internet har expanderat så finns det nu också möjlighet att varna varandra med hjälp av sociala medier till exempel på facebook. Detta tillhör dock inte till den traditionella grannsamverkan utan detta kan då istället tyckas ha en kontraproduktiv effekt då det bidrar till en snedvriden bild av de brott som begås vilket också kan bidra till oro.

I situationell brottsprevention går det att se att rutinaktivitetsteorin används. Då situationell brottsprevention delvis innebär att förändra olika förhållanden där möjlighet till brott ges så kan det minska chanserna att brott uppstår. Detta gör att uppmärksamheten ligger på hur miljön ser ut snarare än en gärningsperson (Clark, 1997, 2). Rutinaktivitetsteorin kan förklara brott utifrån både individnivå och områdesnivå. Där brott begås utifrån vardagliga rutiner där det går att se förändringar i olika brottstrender som varierar över tid, plats och socialt sammanhang (Cohen & Felson, 1979, 589).Detta gör att ett effektivt sätt att förebygga brott är att begränsa de tre delar som skall sammanstråla vilket innebär att man kan ta bort en del eller flera delar så att det skall försämra chanserna till att brott kan genomföras. Det kan exemplifieras med grannsamverkan då man uppmanar människor att skydda sitt område med att en brottsling skall avskräckas från att begå brott. Genom att involvera grannar i ett område som “väktare” så kan det fylla upp att det inte saknas lämpliga väktare i ett område då grannarna är involverade. Detta gör att den sociala kontrollen i ett område återupphålls med hjälp av människor området och kan därav också fungera som en åtgärd att

förhindra brott. Det kan då exemplifieras från hur ett grannskap kan användas som brottsförebyggande i den mån att grannar kan skapa formella relationer och

informella relationer med syfte att minska risk för brott och upprätthålla en social kontroll i det område som de bor i (Bursik & Grasmick, 1993, 12). En

brottsförebyggande åtgärd kan också handla om hur olika områden är

konstruerade. Områden kan till exempel byggas så att grannar i ett område kan ha mer koll på andra som bor i området. Det går även att försvåra för brottslingen i den mån att man manipulerar skydds och kontrollåtgärder vilket kan avskräcka till att ett brott kan begås (Newburn, 2013, 296–297). Detta gör att det finns olika åtgärder som den enskilda individen kan ta vara på för att minska inbrott i sitt eget hushåll. Det kan till exempel handla om att göra sin egendom mindre attraktiv och sårbar (Clark 1997, 2).

Inom den lokala grannskapen kan det upprätthållas en social kontroll som kan fylla en funktion som ett ramverk hur brott kan minimera chanserna i att brott skall begås i ett grannskap. Socialkontroll inom lokalt grannskap kan förstås som ett ramverk hur människor skall kunna navigera i sina relationer med syfte att

skapa en inneboende kontroll. Det finns också en möjlighet att teorin kan göra en minskning i brott genom att grannskap är inkluderade så kan det resultera i att mer rapporteras från människor till polisen. Det gör att information om brott ökar vilket kan hjälpa polisen till att hitta misstänkta och leda till gripande av

misstänkta. Grannsamverkan och den sociala kontrollen är två brottsförebyggande åtgärder som kan interagera med varandra för att bidra till att brott skall minska (Bennett m.fl, 2008, 2).

Genom att använda sig av “Hot spot policing” så kan polisen kartlägga brott utifrån geografi genom att de kan sätta in brottsförebyggande metoder utifrån ett område eller till och med en specifik adress som tenderar att vara mer brottsutsatt än en annan (Ratcliffe, 2004, 10).

Något som har blivit omdiskuterat de senaste åren i den offentliga debatten är kameraövervakning. Detta eftersom användningsområdet sträcker sig både inom den privata och offentliga miljön. Genom att man utökat användningen av kameraövervakning på offentliga platser så har användningsområdet först syftat till att förebygga brott som har avsikt att skada person eller brott som görs mot egendom. Som en brottsprevention kan kameraövervakning gå under situationell prevention. I Storbritannien finns det 4.2 miljoner övervakningskameror. I

genomsnitt fångas en britt därav runt 300 gånger om dagen på kamera. I USA har det inte genomförts samma beräkningar på hur många övervakningskameror som finns. Men det går att se att fler länder gör som Storbritannien och USA, det vill säga att det installerar fler övervakningskameror som ett sätt att förebygga brott. Att installera kameror runt om har blivit omdebatterat då det lett till en dyr affär samt att det går att ifrågasätta effektiviteten av kamerorna (Brå, 2007:29, 7). Det går att se att ovannämnda teorier tenderar att överlappa varandra men också att det i brottsförebyggande syfte kan integreras med varandra. Det som går att se är hur samhällets har utvecklats vilket också gjort att åtgärder som sätts in i brottsförebyggande syfte också avancerats.

3 ETISKA ÖVERVÄGANDEN I SAMBAND MED GENOMFÖRANDET AV UPPSATS

För att genomföra studien kommer vi att ta hjälp av BRÅ och Status.

Data över bostadsinbrott på kommunnivå via statistik från BRÅ. Studien kommer även att innehålla polisdata över bostadsinbrott som Malmöpolisen kommer att förse oss med. Utdraget där görs ur STATUS och det innefattar tid, plats och brottskod. Studien kommer inte att innehålla känsliga personuppgifter då vår studie inte kommer att undersöka specifika individer utan områden. Dock kan det ske att brottsplatser indirekt kan komma att kopplas till indirekta personuppgifter och koppla och identifiera en specifik individ som bor i ett hushåll. Detta är information som kommer att hanteras under sekretess och specifika individer kommer inte att redovisas i studien utan det är då området som kommer att redovisas då analysen sker på aggregerad nivå och presentationen av resultat likaså. Det är endast vi som genomför studien samt vår handledare som kommer ha tillgång till denna informationen. Detta gör att vi inte kommer att behöva ha

samtycke då vi inte har aktivt medverkande deltagare. Konfidentialitetskravet kommer att bevaras då det endast är vi och vår handledare som kommer ha

tillgång till data som kan kopplas till indirekta personuppgifter. Hur vi kommer att välja att presentera datan i vår uppsats så kommer det vara omöjligt att koppla specifika människor till datan.

4 METOD

I metodavsnittet kommer vi att beskriva vilken typ av material och analys vi har använt oss av för att genomföra vår studie. Vår analys är på efterfrågan av Malmöpolisen och har sin utgångspunkt i registerdata från STATUS. Vi har således använt oss av data som redan är befintlig och som har erhållits från polisen. I analysen har vi även statistik från Brå. Analysen bygger således på statistik från STATUS vilken kommer jämföras med statistik från Brå. Statistiken från Brå är mer översiktlig för Malmö, Göteborg och Stockholm. Genom att analysera bostadsinbrott så är det av vikt för att se hur utvecklingen ser ut men också för att undersöka om det går att upptäcka olika mönster och brottstrender. Detta gör att studien kan bidra till att fylla kunskapsluckor men också vara relevant för polisen för att se hur det teori gällande inbrott kan komma att kombineras med det praktiska arbetet som polisen utför.

4.1 Material

För att skapa en överblick över inbrott har vi fått ta del av registerdata som vi fått från Polisen i Malmö. Datan i studien som används är därav polisdata som är ett utdrag från polisens registers STATUS mellan åren 2016–2019 över anmälda inbrott. I studien har vi även inkluderat egengjorda tabeller över data för att skapa en överblick för hur brott minskat och ökat i storstäder där vi valt att inkludera Malmö, Göteborg och Stockholm under åren 2015–2019. Med hjälp av dessa tabeller kommer vi att se hur storstäderna skiljer sig ifrån varandra. Med

information från Brås hemsida har vi också valt att skapa egengjorda tabeller över områdena Öster, Söder och Väster i Malmö där vi inkluderat inbrott i villa/radhus, lägenhet, fullbordade inbrott och försök till inbrott. De tabellerna är baserade på data från åren 2015–2019.

4.2 Tillvägagångsätt för genomförandet av analysen

För att besvara våra frågeställningar som utformats i samband med studien så har vi valt att använda oss av en kvantitativ metod. I analysen så utgår vi från redan befintliga data. För att undersöka bostadsinbrott så använder vi oss av deskriptiva analyser som även kallas för univariat analys. Det innebär statistik som är

beskrivande om en specifik variabel. Detta kan då studeras utifrån de egenskaper en variabel kan ha men också hur variationen av den ser ut. Genom att studera variation av en variabel så går det att upptäcka olika mönster. Fördelning innebär mer specifikt om hur mycket variation som det går att se utifrån observationer (Djurfeldt, 2018, 39-40). I vår studie är det av intresse för att undersöka hur fördelningen av inbrott har varierat under de åren som vi valt att inkludera för tidsperioden samt hur utvecklingen sett ut i de olika områdena

För att besvara vår första frågeställning om hur nivån och utvecklingen skiljer sig och ser ut i Malmö, Stockholm och Göteborg så har vi använt oss av statistik från Brå. Detta eftersom vi ville kunna skapa en bild av hur bostadsinbrott såg ut jämförelsevis mellan städerna som vi i uppsatsen har valt att inkludera. Vi valde även att göra en tabell med statistik från Brå där endast Malmö var inkluderat och en tabell från STATUS över Malmö. Intentionen med detta var att jämföra

statistiken med varandra för att undersöka hur bra antalet anmälda inbrott stämde överens med tabellerna. Analyserna som utfördes i STATUS gjordes i

dataprogrammet Microsoft Excel. För att gå vidare till vår andra frågeställning om hur utvecklingen av bostadsinbrott sett ut i Malmö mellan åren 2015–2019 så var intentionen att bryta ned bostadsinbrott i olika kategorier. Vi utgick då från statistik från Brå som var centrerad till bostadsinbrott i Malmö och statistik från STATUS. I analysen började vi med att utgå från statistik från STATUS för att se hur utvecklingen av bostadsinbrott sett ut årsvis genom att dela upp åren 2016 och 2017 tillsammans och 2018 och 2019 tillsammans. Detta var för att få kunskap om antalet bostadsinbrott som begåtts under åren men också för att få fram den

procentuella minskning eller ökning som skett. Därefter delade vi in datan beroende på månad där vi behöll årtalen som tidigare varit inkluderade

tillsammans. Genom att undersöka vilken månad på året som var högst brottsutsatt så ville vi undersöka om det skulle finnas ett mönster beroende på vilken månad det var på året och om det var någon eller några månader som hade högre frekvens av bostadsinbrott än andra. Därefter valde vi att inkludera högtider eftersom människor ofta åker iväg vilket gjorde att vi var intresserade att se om det fanns en skillnad mellan det högtider som var inkluderade. Vi valde att fortsätta att behålla åren på samma sätt som i föregående analyser. Högtider som inkluderades i analysen var trettondagsafton, skärtorsdagen, långfredagen,

påskafton, påskdagen, valborgsmässoafton, kristihimmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommarafton, alla helgonsdag, julafton, juldagen och nyårsafton. Vidare i analysen så valde vi att undersöka vilka dagar i veckan som var mest utsatta för inbrott mellan åren 2016–2019 för att se om det var någon dag eller dagar som det gick att särskilja utifrån de andra dagarna. Vi såg då att fredag och lördag var två dagar som hade högst utsatthet för brott. Detta gjorde att det gick att se ett mönster i när en gärningsperson tenderar att begå inbrott. Analyserna som utfördes utifrån data från STATUS gjordes i dataprogrammet Microsoft Excel. I analysen har vi därefter valt att ta del av statistik från Brå då vi skapade

egengjorda tabeller för åren 2015–2019. I analyserna inkluderade vi områdena Söder, Väster och Öster. Detta eftersom polisen var placerad i Söder vilket gjorde att det området var av intresse men också att vi ville se utvecklingen av andra områden i Malmö men tyckte att det var fördelaktigt att avgränsa studien till tre områden. Analysen utgick från olika typer av inbrott. Det som inkluderades var fullbordat inbrott, inbrott i villa/radhus, inbrott i lägenhet och försök till inbrott. För att se hur förändringarna skett genom åren så studerade vi tabellerna årsvis för att se vilket område där det hade skett en ökning eller minskning av inbrott.

5 RESULTAT

invånare som skett i villa och radhus och lägenhet i Malmö, Göteborg och

Stockholm. Resultatet är från Brås tabeller mellan åren 2015–2019. I tabellen går det att se att alla tre städerna har haft en minskning av inbrott. Den procentuella minskningen av inbrott är i Malmö 68 %, Stockholm 73 % och i Göteborg 35 %. Grafen visar att Malmö har haft en kontinuerlig minskning av inbrott vilket skiljer sig från Stockholm och Göteborg. Stockholm hade från år 2016–2017 en ökning av inbrott som därefter minskade fram till och med år 2019. I Göteborg var det en ökning av inbrott från 2015–2016 som därefter minskade till år 2019.

Det går att se att fullbordade inbrott har varit som lägst under år 2019 för alla städerna. Som vi tidigare nämnt så har Malmö och Stockholm haft en nästintill likartad procentuell minskning av inbrott. Dock är det fler inbrott per 100 000 invånare som sker i Stockholm under 2015–2019 än vad det gör i Malmö. Det går även att se samma utveckling i Göteborg som också hade den lägsta procentuella minskningen av inbrott. Procentuellt står Brå statistiken för enbart 49% av totala inbrotten som anmälts till polisen år 2019. Utvecklingen har inte sett ut på samma sätt, för år 2016 stod Brå statistiken för 73 % av alla anmälda brott i Malmö. Denna analysen besvarar även vår första frågeställning om det skett en minskning av inbrott i alla storstäder vilket det går att se i diagrammet att det har.

Tabell 5.0 Inbrottsstatistik i Malmö, Stockholm och Göteborg. BRÅ statistik

Från Polisens register STATUS går det i tabell 5.1 att se hur utvecklingen av inbrott har skett från år 2016–2019 i Malmö. I figur 1.1 så jämförs statistik från polisens register med data från Brå. Det går att se att STATUS skiljer sig ifrån anmälda brott än det som har rapporterats till Brå. Diagrammet visar att det är fler brott som har anmälts till STATUS än vad det har gjorts till Brå. År 2019 går det att se att totalt 1209 inbrott har anmälts till polisens register STATUS medan Brå hade 591 brott som anmäldes. Det går alltså att se en skillnad som är dubbelt så stor av brott som har anmälts till STATUS än vad som rapporterats till Brå.

2015 2016 2017 2018 2019 Stockholm 4736 3914 4994 3277 1302 Göteborg 2128 2665 1897 1542 1387 Malmö 1830 1658 1431 883 591 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000

Tabell5.1 Inbrottsstatistik från STATUS och BRÅ

Från Polisens register STATUS går det i tabell 5.2 att se hur utvecklingen av inbrott har skett beroende på vilken månad det är på året. Tabellen inkluderar år 2016–2019. Där år 2016 och 2017 är i samma stapel och 2018 och 2019 är i samma stapel. För år 2016–2017 går det att se en variation av inbrott. Månader som har högst antal inbrott är oktober till och med mars. Det är alltså månader som är under årstiderna höst och vinter. En förklaring är att det är månader som delvis har olika högtider men också olika lov. Det kan innebära att människor lämnar sina bostäder tomma under en längre period. Månaderna är också under en period i Sverige då det är mörkt ute vilket gör att möjligheten att komma undan med ett inbrott kan öka. Detta kan minska riskerna för en gärningsperson att bli påkommen i och med att det är mörkt ut men också att människor i större utsträckning befinner sig inomhus

För åren 2016–2017 har det inrapporterats flest inbrott. Detta är alltså ett mönster som går att se i föregående tabell. Tabellen visar att mars är en månad där flest inbrott rapporterats in under åren 2016–2017 då det var totalt 446 inbrott som anmäldes följt av januari månad då det var 403 inbrott som anmälts. Det går tydligt att se att det är månader som är under vintern som har en hög utsatthet för brott under åren 2016–2017. Månader som har minst rapporterade inbrott är under vår/sommar. Maj som har 268 inbrott och juni som har 261 då inbrotten nästintill har halverats. Vintermånaderna visar att 20% av alla brott som utförts under åren 2016–2017 medan vår/sommarmånaderna var det 11% av totalt anmälda brott under samma år.

Vidare i tabellen kan man se brott som skett under år 2018–2019. Här ligger de rapporterade inbrotten mer jämnt fördelade under åren. Under år 2018–2019 går det inte att se en större skillnad mellan de olika månaderna beroende på vinter eller vår/sommar. De månaderna som har högst utsatthet respektive lägst är februari som har 241 brott och augusti som har 237. Månader som har haft lägst utsatthet för brott är oktober som haft 199 och september 195. Det som skiljer sig från tidigare år är att augusti som är en månad under sommaren har visat ha en hög utsatthet under åren 2018–2019. Månaderna februari och augusti visade att

1830 1658 1431 883 591 2258 1965 1476 1209 500 700 900 1100 1300 1500 1700 1900 2100 2300 2500 2015 2016 2017 2018 2019 An ta l a nm äl da br ot t

Antal anmälda brott

det var 13 % av alla brott som skett under år 2018–2019 medan månaderna september och oktober hade lägst antal brott på 11 %.

Tabell 5.2 Inbrott år 2016–2019 fördelat på alla månader ut utdraget STATUS

Från Polisens register STATUS går det i tabell 5.3 att se hur utvecklingen av inbrott har skett under högtider från år 2016–2019. Där år 2016 och 2017 är redovisade i samma stapel och år 2018 och 2019 är i samma stapel. Det går att se en tydlig skillnad mellan åren genom att år 2016 och 2017 visar mest utsatthet för brott i jämförelse med år 2018 och 2019. Det går att se att trettondagsafton är en dag under högtiderna som flest brott sker. Utöver den högtiden visar år 2016 och 2017 att flera av de brott som har skett är under högtider som är under vintern. Högtider som har varit högst brottsutsatta är julafton, nyårsafton och

nationaldagen.

För år 2018 och 2019 går det att se att betydligt färre brott har skett. Mest utsatthet för brott under högtider för år 2018 och 2019 är julafton,

trettondagsafton och påskafton. Jämför man den procentuella fördelningen för brott utförda under specifika högtider kan man se att trettondagsafton visar en siffra på 0.006% av alla sammanlagda brott för år 2016–2017. Vidare har julafton den högsta siffran på brott under högtider för år 2018 och 2019. Julafton står för 0.003 % av de sammanlagda brotten för år 2018 och 2019. I tabellen går de att se att brotten ökar när högtiderna är under vinterhalvåret jämfört med

sommarhalvåret. 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

Inbrott per månad

Tabell 5.3 Inbrott fördelat på högtider ur utdraget STATUS år 2016-2017 och 2018-2019

I tabellen återfinns anmälda brott per veckodag för år 2016–2019 där det går att se att fredag och lördag har högst utsatthet.

Från Polisens register STATUS går det i tabell 5.4 att se mest inbrott anmälts under fredag och lördag mellan år 2016–2019. Tabellen visar att fredagar och lördagar enskilt utgör de dagar då flest brott begås. Kollar man på den

procentuella fördelningen som utgör sammanlagda brott utförda årsvis kan man se att fredagar och lördagar står för 31 % av alla brott under åren 2016–2017. Vidare sker en minskning för år 2017 där brott på fredagar och lördagar utgör 29 % av alla sammanlagda brott. År 2018–2019 går det att se en minskning av brott på fredagar och lördagar som motsvarar 30 %. Skillnaden är därav marginell. Avslutningsvis kan man då se att brott under fredagar och lördagar har legat konstant genom alla åren. Detta bidrar med intressant information genom att det går att se ett brottsmönsterom att brott begås under fredag och lördagar.

Anmälda brott per veckodag 2016–2019 Antal Måndag 933 Tisdag 986 Onsdag 962 Torsdag 960 Fredag 1075 Lördag 1128 Söndag 864 0 5 10 15 20 25 30

Utförda brott på högtider

Tabell 5.4 Inbrott fördelat per veckodag ur utdraget STATUS år 2016-2019

Vidare kommer vi i analysen att utgå ifrån statistik från Brås hemsida där vi har inkluderat stadsområden i Malmö som är Öster, Söder och Väst.

Följande tabeller kommer att redovisa vad det är för typ av inbrott som begåtts. De olika typerna av inbrott är brott utförda i lägenhet eller i villa/ radhus, försök till inbrott och fullbordade inbrott.

Från Brås statistik redovisas i tabell 5.5 antal anmälda bostadsinbrott i Malmö Öster utifrån villa/radhus, lägenhet, fullbordat inbrott och försök till inbrott. Statistiken redovisar åren 2015–2019.

I tabellen går det att se att mest fullbordade inbrott utfördes år 2017 och minst år 2019. Stadsområde Öster i Malmö går det att se att inbrott i villa & radhus är det vanligaste och sker i större utsträckning än inbrott i lägenheter men att det skett en variation genom åren. År 2015 hade det utförts mest brott i villa/radhus som år 2016 hade en minskning. År 2017 hade det en ökning som resterande år minskade. År 2019 var det minst inbrott i villa/radhus begåtts. Antal försök till inbrott som skett har genom åren även där varit relativt lika. Minst försök till inbrott skedde år 2019. Det som skiljer denna stadsdel ifrån statistik för hela Malmö är att antalet brott inte motsvarar samma nedgång. Kollar man på år 2019 kan det bero på att det skett mest minskning av brott i jämförelse med år 2016, detta gäller både brott i lägenhet, villa/radhus och fullbordade brott. Här kan man se att utvecklingen för lägenhetsinbrott inte utgjort en större förändring då nedgången enbart motsvarade 30 % från år 2015–2019. Däremot kan man se att utvecklingen av brott i villa/radhus har minskat med 71 % om man jämför år 2015–2019. Minskningen som skett för fullbordade inbrott ligger på 65 %. Varför det går att se den största minskningen av inbrott i villa/radhus än fullbordade inbrott kan förklaras genom att brott i samtliga fastigheter har hamnat under kategorin försök till inbrott och därmed inte kategoriserats till fullbordade inbrott. Detta gäller både inbrott i lägenhet och villa/radhus. Statistik som för brott i samtliga fastigheter kan till exempel vara försök till inbrott som inte gått igenom och visas under statistiken försök till inbrott istället för fullbordade inbrott. Detta

1330

804

2 0 1 6 / 2 0 1 7 2 0 1 8 / 2 0 1 9

FREDAG/ LÖRDAG

gör att statistiken för fullbordade inbrott är viktig att uppmärksamma för att se det brott som en gärningsperson lyckats genomföra.

Tabell 5.5 Anmälda bostadsinbrott i Stadsområde öster, Malmö år 2015–2019 BRÅ statistik

Från Brås statistik redovisas i tabell 5.6 antal anmälda bostadsinbrott i Malmö Söder utifrån villa/radhus, lägenhet, fullbordat inbrott och försök till inbrott mellan år 2015–2019.

Det går att se att mest fullbordade inbrott skedde år 2016. Därefter så minskade det årsvis. År 2019 hade minst fullbordade inbrott. I tabellen går det att se att inbrott i villa/radhus hade en kontinuerlig nedgång från år 2016 då det var som mest inbrott till och med år 2019 då det var som minst inbrott. I jämförelse med figur 2.0 med inbrott i lägenhet så går det att se att det är en ökning av inbrott som sker i Malmö Söder. Mest inbrott i lägenhet utfördes år 2016 som därefter

minskade. År 2019 så var det minst inbrott i lägenhet som begicks. I tabellen går att se att fullbordade inbrott har minskat med 60 % för åren 2015–2019. Inbrotten i villa/radhus har minskat med 60 % från år 2015–2019. Inbrott i lägenhet har minskat med 37 % från åren 2015–2019.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 2015 2016 2017 2018 2019

Stadsområde Öster, Malmö

Tabell 5.6 Anmälda bostadsinbrott i Stadsområde söder, Malmö år 2015–2019 BRÅ statistik

Från Brås statistik redovisas i tabell 5.7 antal anmälda bostadsinbrott i Malmö Väst utifrån villa/radhus, lägenhet, fullbordat inbrott och försök till inbrott mellan år 2015–2019. I tabellen går det att se att mest fullbordade inbrott skedde år 2015 som sedan haft en minskning till och med år 2019. Det går att se att utvecklingen av inbrott har minskat mest i området Väst vilket gör att den skiljer sig

från områdena Öster och Söder. Mest utsatthet för brott var inbrott i villa/hus och var som högst åren 2015–2016. År 2016 utfördes 360 inbrott i villa/radhus medan de år 2017 endast utfördes 131. Detta är en minskning med 64 % än föregående år. Därefter är det en fortsatt minskning för åren 2018 och 2019. Inbrott i lägenhet är som högst under år 2015 och minskar därefter till 2016. Under år 2017 sker det en ökning som därefter minskar resterande år. Mellan åren 2015–2019 går att se att fullbordade inbrott har minskat med 82 %, brott i villa/radhus har minskat med 80 % och att brott i lägenhet minskat med 60 %.

Tabell 5.7 Anmälda bostadsinbrott i Stadsområde Väst, Malmö år 2015–2019 BRÅ statistik

0 50 100 150 200 250 300 350 2015 2016 2017 2018 2019

Stadsområde Söder, Malmö

Villa / Radhus Lägenhet Fullbordat inbrott Försök till inbrott

0 100 200 300 400 500 600 2015 2016 2017 2018 2019

Stadsområde Väst, Malmö

5.8 Sammanfattning av tabellerna

Sammanfattningsvis kan vi se att en positiv minskning har skett gällande

inbrottsstatistik. Utmärkande för Malmö är att nedgången i brott varit kontinuerlig under åren. Det gör att man kan spekulera kring det brottsförebyggande arbete som utförts som kan ha haft en effekt på minskningen. Det som skiljer sig åt mellan alla storstäder är att utvecklingen i Göteborg inte haft samma minskning som resterande städer och har inte samma mönster som vi kunnat se för Malmö och Stockholm. Göteborg visade inte heller samma procentuella minskning av inbrott som Malmö och Stockholm visat. Återgår vi till minskningen i Malmö har man sett störst utveckling kring brott utförda i villa/radhus. Anmälda och

fullbordade brott har minskat kontinuerligt under det år som är inkluderade. Statistiken visar att föregående år 2019 utgör det år brottsstatistiken varit bäst för alla områden i Malmö vi undersökt. Område Öster tyder på att minskningen varit störst ifråga inbrott i villa/radhus samt att nedgången inte varit konstant genom åren. Område Söder visar på en kontinuerlig minskning av brott. En avvikelse är att brott i lägenheter varit vanligare för de slutgiltiga åren i undersökningen. Vidare visar området Väst på störst minskning ifråga av alla typer av brott. Även här är den största skillnaden en nedgång i villa/radhusinbrott. Vidare är fredagar och lördagar de dagar statistiken visar att flest brott sker utifrån alla veckodagar. Månader som är haft högst utsatthet för brott har varit under vintern. Högtider som haft högst utsatthet för brott har även där varit under vintern.

6 DISKUSSION

I diskussionen så kommer resultatet och tillvägagångssätt för hur studien har utförts att redovisas. I diskussionen inkluderas även metoddiskussion och vilka fördelar och nackdelar vår metod haft. Därefter redovisas slutsatser.

6.1 Resultatdiskussion

De finns många olika teorier som kan förklara varför inbrott i bostad sker och vad det är som bidrar till att det finns en variation inom bostadsinbrott.

I vår första frågeställning om brott har minskat i alla storstäder gick det att se en minskning av bostadsinbrott i alla städer som var inkluderade i analysen, det vill säga Malmö, Stockholm och Göteborg vilket då besvarar vår första frågeställning att det skett en minskning av bostadsinbrott under åren 2015–2019. Dock är det en variation i nivån av utvecklingen som skett där man kan se att Stockholm och Malmö har en mer positiv utveckling gällande inbrott vilket skiljer sig från Göteborg. Varför detta har skett kan det finnas olika förklaringar till. Det kan dels handla om en ökad polisiär närvaro på gatorna eller att polisen implementerat brottsförebyggande åtgärder där de har behövts att sätta in. Det kan också handla om att människor själva valt att använda sig av brottsförebyggande åtgärder som till exempel förhöjd säkerhet i form av larm, kameraövervakning, bättre lås och grannsamverkan.

Vi gick därefter vidare till vår andra frågeställning som var centrerat kring hur bostadsinbrott sett ut genom åren i Malmö för att undersöka vilka perioder på året som utgör en större risk för att utsättas för inbrott men också hur utvecklingen sett

ut i specifika områden i Malmö. Detta gjorde att vi valde att bryta ned inbrott i olika kategorier.

Vi började med att se hur förändringen av bostadsinbrott sett ut årsvis. I resultatet går det att se hur bostadsinbrott minskat genom åren i Malmö. Det går att se att anmälningar till Brå och STATUS har halverats för det år som vi valt att inkludera i analysen. År 2015 anmäldes det totalt 1830 inbrott till Brå. År 2016 anmäldes det totalt 2258 inbrott till STATUS. Fram till år 2019 går det att se att det till Brå anmäldes totalt 591 brott och till STATUS 1209 brott. För undersöka vad det är för faktorer som haft en effekt till minskning fortsatte vi i analysen hur

fördelningen av inbrott sett ut månadsvis i Malmö. Det som går att se i analysen om hur brott skett beroende på månad var att år 2018 och år 2019 avviker i statistiken från föregående år det vill säga åren 2016 och 2017. Det som avviker och går att se är att merparten av brotten år 2018 sker under vår-sommartid medan det resterande år är under vintertid. År 2019 är också av intresse då mycket av brotten begicks under augusti månad vilket också är under vår-sommartid. Det som är av vikt för vårt resultat förklarat utifrån teoretisk grund är hur brott tenderar att begås när möjlighet ges därav kan det förklara hur perioder i vårt resultat som har visats avvika från hur det sett ut tidigare år kan då varit perioder som det har uppstått fler möjligheter för brott. Att det går att se en variation av när inbrott sker kan dels förklaras av rutinaktivitetsteorin och dels av livsstilsteorin då båda teorierna menar på att människors vardag präglas av olika rutiner samt människors livsstil som i detta fall leder till möjlighet till att begå brott (Cohen & Felson, 1979, 589) & (Mortimer & Shananhan, 2003, 8).

För att vidare besvara frågeställning två har vi valt att inkludera högtider som varit mest utsatta för brott under åren 2016–2019. Resultatet visade att för år 2016 gick det att se att de högtider som var mest utsatta för brott var trettondagsafton, långfredagen och julafton. År 2017 gick det att se att trettondagsafton, påskafton och lucia var högtider som var mest utsatta för brott. Detta är intressant för studien då mycket av brotten begås när människor lämnar sina bostäder

framförallt under en längre period. En gärningsperson som begår inbrott kan ha kollat ut en bostad som stått tom under en längre period. Detta går också i linje med vad en undersökning från Brå rapporterat om bostadsinbrott. Undersökningen visar att brott sker mest under helger när folk åker bort och att de flesta brotten även där visade att brott i större utsträckning sker under vintermånaderna (BRÅ, 2014, 22–23). Att brottstrender fortfarande finns kvar trots att antalet brott sjunker ger en chans för att ytterligare brottsförebyggande arbete kan utvecklas och införas för att minska utsatthet. Det resultatet visade under år 2016 och år 2017 var att de högtider som var mest utsatta för brott var högtider under vintern. För år 2018 och 2019 var högtider som var mest utsatta för inbrott julafton,

trettondagsafton och påskafton. Resultatet går i linje med tidigare resultat om vilka månader som brott begås det vill säga under vinterperioden. Det är för åren 2018 och 2019 som inte är lika centrerat till att utsatthet för brott är under

vinterperioden. Detta gör att det är av intresse att vidare undersöka av vad det är som har förändrats för att förstå vad det är som under det senare år gör det möjligt för en gärningsperson att begå inbrott under vår/sommartid istället för vintern. Det är därav viktigt att inte placera inbrott under en specifik tidsperiod. Det resultat

som vi ser konfirmerar ytterligare att inbrott i bostad är ett brott som sker när människor lämnar sina bostäder under en längre period.

Vidare i analysen för att besvara vår andra frågeställning valde vi att inkludera vilka veckodagar som hade högst utsatthet för brott för att undersöka om det var några dagar som var mer utsatta än andra. Resultatet visade på att det var fredag och lördag som hade högst utsatthet för brott under åren 2016–2019. Även detta resultat går i linje med det vi tidigare sett i analysen om att brott sker när

människor åker bort vilket då skapar möjlighet för en potentiell gärningsperson. Att fredagar och lördagar är de dagar som brott har högst utsatthet kan beskrivas som en brottstrend.

Genom att uppmärksamma att inbrott kan påverkas av rutinaktiviteter kombinerat med vem det är som utsätts för brott är det en fördel att se hur inbrott präglas av faktorer som tid och plats. Det är då av vikt att uppmärksamma hur samma område eller bostad kan utsättas för upprepad utsatthet för brott men också att det kan ha en bidragande effekt till när brott sker. Att utsättas för brott kan också innebära en förhöjd risk att utsättas för brott igen (Bowes, Johnson, 2005, 68). Det som gick att se i analysen var att inbrott i bostad skedde mest under vintertid under åren 2016–2017. Detta är därav ett exempel hur brott tenderar att klustra sig inom en viss tid. Dock gick det att se en förändring för åren 2018 och 2019 det är därav viktigt att studera när ett brott sker eftersom det leder det till en

utgångspunkt för hur brottsförebyggande resurser bör utvecklas. Men också hur polisen skall disponera de resurser som det har. Detta gör att det är viktigt att undersöka faktorer som kan ligga till risk för att brott skall ske (Bowers, Johnson, 2005, 68). Att det går att se en förändring av inbrott under år 2018 och 2019 kan dels bero på att människors vardag idag ger dem mer möjligheter att lämna sina bostäder under längre perioder. Detta kan då ha lett till en ny trend om när gärningspersoner väljer att begå sina brott. Det kan också handla om att

gärningspersoner idag har mer kunskap om när denne skall begå ett inbrott samt att gärningspersoner idag kan använda sig av mer avancerade resurser för att utföra brotten. Forskning visar också att det som utsatts för inbrott riskerar att göra det igen. Det kan då handla om en tidsperiod på två månader. Det behöver inte nödvändigtvis ske i samma hus eller lägenhet men forskning har visat att det kan ske inom samma område och med endast ett avstånd på 200 meter. Det leder till att en brottsförebyggande åtgärd inom ett område som utsatts upprepat för brott är att se över vad det finns för möjligheter i ett område för en gärningsperson att begå inbrott (Bowers, Johnson, 2005, 68). Varför samma område utsätts för samma brott kan dels handla om att gärningspersoner som utfört brottet spridit information om att området har ett bristande kvalitetstänk i form av mindre säkerhetsåtgärder. Men det kan också handla om att människor som genomför brottet är har en bra lokalkännedom av området vilket kan öka risk för upprepad utsatthet för brott (a.a.). Detta gör att de som begår brotten troligtvis kan

spekuleras vara någon som är från närliggande områden. Det kan då uteslutas att det inte är en liga som kommer från andra länder för att begå just inbrott i villa/radhus eller lägenhet.

I vår andra frågeställning hade vi också valt att se hur utvecklingen såg ut i specifika områden i Malmö med hjälp av data från STATUS och Brå. I resultatet