Vem ska tolka? En litteraturstudie om olika sätt att tolka i omvårdnadssituationer

Hälsa och samhälle

VEM SKA TOLKA?

En litteraturstudie om olika sätt att tolka i

omvårdnadssituationer

CECILIA MALM

INGELA WALLÉN

Examensarbete Malmö högskola VT02 Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

VEM SKA TOLKA?

En litteraturstudie om olika sätt att tolka i

omvårdnadssituationer.

Cecilia Malm

Ingela Wallén

Malm, C & Wallén, I. Vem ska tolka? En litteraturstudie om olika sätt att tolka i omvårdnadssituationer. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2004.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vilka erfarenheter som finns beskrivna i vetenskaplig litteratur avseende olika sätt att tolka i omvårdnaden av patienter med annat etniskt ursprung och språk än vårdpersonalens. Studien omfattar också vad vårdpersonalen kan göra för att underlätta för patienterna när kommunikationsproblem uppstår. Frågeställningarna är vilka erfarenheter som finns av att använda släktingar, utbildade tolkar och andra strategier vid kommunikationsproblem. Metoden är en litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som granskats utifrån Polit et al. Leininger’s ”Sunrise”-modell har använts som teoretisk referensram i studien. I resultatet framkommer det att det är svårt att få tag på tolk med kort varsel när detta behövs. Mycket av informationen går förlorad i tolkningssituationen oavsett om det är släktingar, utbildade tolkar eller andra strategier som används för att lösa

kommunikationsproblemen. Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om vilka problem som kan uppstå när det brister i kommunikationen och vad man kan göra för att lösa dessa problem. Kunskap om kulturella skillnader är basen för att kunna utföra tillfredställande omvårdnadshandlingar.

Nyckelord: Kultur, Leininger’s teori, släktingar, språk, tolk, verbal/icke-verbal

WHO IS GOING TO

INTERPRET?

A literature study on different ways of interpreting

in nursing situations.

Cecilia Malm

Ingela Wallén

Malm, C & Wallén, I. Who is going to interpret? A literature study on different ways of interpreting in nursing situations. Examinationpaper, 10 Credit Points. Nursing Programme. Malmö Univercity: Health and Society, Department of Nursing, 2004.

The aim of the present study is to examine the experiences from different ways of interpreting in nursing of patients that come from a different ethnic background and speak a different language than the nursing staff. The study also covers what nursing staff can do to facilitate for patients when communication problems arise. The question at issue is what the experiences are from using relatives, trained interpreters and other strategies when facing communication problems. The method is a literature study based on eight scientific articles that has been

reviewed in the light of Polit et al. Leininger’s ”Sunrise” model has been used as a theoretical framework of reference in the study. The results reveal that it is

difficult to find an interpreter at short notice when this is necessary. A lot of information is lost in the interpretation situation, irrespective of whether it is relatives, trained interpreters or other strategies that is being used to solve the communication problems. It is important that nursing staff is acquainted with the problems that may arise when the communication fails, and know what they can do to solve these problems. Knowledge about cultural differences is the basis for being able to perform satisfactory nursing actions.

Keywords: Culture, interpreter, language, Leininger’s theory, nursing staff,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5 BAKGRUND 5

Lagar 5 Verbal och icke-verbal kommunikation 6

Kulturella skillnader 7 Tolk 7 TEORETISK REFERENSRAM 8 ”Sunrise”-modellen 9 SYFTE 10 METOD 10 RESULTAT 12 Artikelredovisning 12 Artikel 1 12 Artikel 2 13 Artikel 3 13 Artikel 4 14 Artikel 5 14 Artikel 6 15 Artikel 7 16 Artikel 8 16 Artikelsammanställning 17

Vilka erfarenheter finns av att använda släktingar som tolk? 17 Vilka erfarenheter finns av att använda utbildade tolkar? 18 Vilka andra strategier används av sjukvårdspersonal vid behov av tolkning? 19

METODDISKUSSION 20 RESULTATDISKUSSION 21

Vilka erfarenheter finns av att använda släktingar som tolk? 21 Vilka erfarenheter finns av att använda utbildade tolkar? 22 Vilka andra strategier används av sjukvårdspersonal vid behov av tolkning? 23

SLUTSATS 24 BILAGA 27

INLEDNING

Invandringen i Sverige har varit stor under de senaste decennierna. Folk från främmande länder och kulturer har kommit till vårt land för att stanna. I dagens sjukvård träffar man som sjuksköterska dagligen på människor från många olika länder och kulturer. Hur kan vi möta dessa människor och ge dem samma rättigheter till en god omvårdnad som de svenska patienterna?

Att kommunicera innebär så mycket mer än att tala. Vi använder oss av verbal och icke verbal kommunikation. I båda fallen blir det lätt missförstånd när man kommer från olika kulturer. Det uppstår problem dagligen i svensk sjukvård på grund av att vi inte förstår varandra. När kommunikationen är bristfällig är det svårt för sjuksköterskan att se patienten ur ett helhetsperspektiv.

Vi tycker att det känns som ett väldigt stort och angeläget område att studera. När vi kommer ut som nyutexaminerade sjuksköterskor kommer problemet med kommunikation mellan patient och sjuksköterska att vara ett faktum som vi vill vara redo att möta. Vi vill se möjligheterna, istället för svårigheterna, till en dialog med våra patienter, oavsett var de kommer ifrån.

I denna studie används beteckningen ”han” om patient och ”hon” om sjuksköterska och läkare.

BAKGRUND

För att kunna dela tankar och känslor med sina medmänniskor är det viktigt att kunna uttrycka sig på ett begripligt sätt. Men även om både sändaren och

mottagaren av ett budskap gör sitt bästa för att förstå, kan samspelet bli besvärligt när individer från olika kulturer möts. För att samarbeta effektivt med patienter från andra kulturer, krävs att vårdpersonalen har kunskaper om andra kulturers kommunikationssätt (Hanssen, 1998).

Lagar

Målet för all hälso- och sjukvård är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. I 2 a § Hälso och sjukvårdslagen (HSL) anges olika krav som hälso- och sjukvården skall uppfylla. Därvid anges bland annat att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet och att

behandlingen skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten

(SFS 1982:763).

En humanistisk människosyn och ett antagande om människors lika värde genomsyrar HSL. Detta innebär bl a att ett genomtänkt etiskt förhållningssätt ingår i kraven på god vård. Detta gäller även omvårdnad. Liksom all annan vård ges omvårdnad till patienterna på lika villkor utifrån vars och ens behov,

oberoende av ålder, kön, utbildning, ekonomi, etnisk bakgrund och religion (SOSFS 1993:17).

I § 8 i Förvaltningslagen står det att ”när en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk” (SFS 1986:223).

Syftet med den statliga auktorisationen är att tillgodose samhällets behov av kvalificerade tolkar. Auktorisationen infördes 1976 och regleras i förordningen SFS 1975:689 om auktorisation av tolkar och översättare. Den som anlitar en auktoriserad tolk, kan räkna med ett professionellt genomfört uppdrag. Kammarkollegiet anordnar auktorisationsprov, liksom prov för speciell

kompetens som rättstolk och sjukvårdstolk. Allmänna villkor för auktorisation är förutom språkkunskaper att tolken är redbar och i övrigt lämplig för yrket

(Integrationsverket, 1999).

Verbal och icke-verbal kommunikation

Verbal kommunikation kommer från det latinska ordet verbum som betyder ord. Den verbala kommunikationen är det redskap som framför allt skapar samförstånd mellan patient och vårdpersonal (Barbosa da Silva, 2003).

Med verbal kommunikation brukar man syfta på språkets användning i muntlig och skriftlig form. Språket är ett kommunikationsmedel som både sändaren och mottagaren har ett medvetet förhållande till. Det icke-verbala beteendet är delvis medfött, delvis inlärt. Det brukar sägas att språket bara utgör ungefär en tredjedel av människans totala kommunikation. Den icke-verbala kommunikationen förmedlar vanligtvis en sannare bild av tankar och känslor än vad orden gör. Orsaken är att det inte är samma medvetna kontroll över det icke-verbala beteendet (Hanssen, 1998).

” Icke-verbal kommunikation kan uttryckas på många olika sätt, bl a genom: • Ansiktsuttryck

• Röstklang, röstvolym och tonfall • Ögonkontakt

• Huvudrörelser

• Rörelser med armar, händer och fötter • Kroppsrörelser och kroppsställningar • Personligt utrymme och samtalsavstånd • Fysisk kontakt”(s 64)

Om det finns språkbarriärer så utgör de det svåraste och mest angelägna problemet för vårdpersonalen, både när det gäller att ta upp anamnes och den personliga kontakten. Trots avsaknaden av ett gemensamt språk kan man via blickar och leenden signalera vänlighet, tillmötesgående och en önskan om att hjälpa.Om kommunikationen verkar göra en patient illa till mods, bör man inte automatiskt utgå från att problemet beror på innehållet i samspelet. Problemet kan istället ligga i formen för samspelet (a a).

Språket är basen i kommunikationen. Men kommunikation är mycket mer än bara språk. Betoning, tveksamheter, hostningar, suckar, hastighet, uttalet av ord och användandet av tystnad är i vissa fall så tydliga att orden i sig är av liten

ett kulturellt perspektiv. Språket återspeglar kulturen och är en del av varje människas kultur Eftersom det är skillnad på hur individer och kulturella grupper uppfattar tystnad har sjuksköterskan, som måste tillgodose varje individs behov, en stor multikulturell uppgift (Davidhizar, 1994).

För att förstå den icke-verbala kommunikationen måste människor ha god

kännedom om kulturens kommunikationskoder. Utan god kulturkunskap kan man inte tolka en icke-verbal kommunikation. En tvärkulturell förståelse mellan svenskar och invandrare möjliggörs bl a av gemensamma drag mellan invandrarkulturen och den svenska kulturen. Missförstånden orsakas bl a av skillnader mellan dessa två kulturer. Det betyder att ju större skillnaden mellan kulturer är, desto större är möjligheterna till missförstånd (Barbosa da Silva, 2003).

Kulturella skillnader

Gemensamt för alla människor oavsett kulturtillhörighet är att de under livets gång kommer i kontakt med sjukdom och död, men sättet att uttrycka och förklara dessa företeelser kan vara helt olika. En människas livssyn, värdesystem och erfarenheter har betydelse för hur hon uppfattar liv och död, hälsa och sjukdom. Utifrån sin egen kulturella bakgrund utvecklar individen tillvägagångssätt för att kunna hantera det hot mot livet som sjukdom innebär (Hanssen, 1998).

I en beskrivning av olika kliniker och mottagningar i USA stöter den västerländska medicinen på andra kulturers traditioner och praktiker. Det

mångkulturella samhället förändrar sättet för sjukvårdspersonal att utöva sitt yrke och skapar intresse för kunskap och tvärkulturell forskning Det räcker inte bara att göra sig förstådd eller att servera ris och grönsaker för att ge en effektiv sjukvård. Det krävs också en förståelse för inte bara vad patienterna säger, utan vad de menar, d v s deras attityder till sjukdom och behandling som de för med sig in i undersökningsrummet. Ibland, speciellt rörande patienter som lider av svåra psykologiska trauman, kan en vädjan till patientens egna kulturella rötter vara den enda medicinska behandlingen som hjälper. Trots svårigheterna som det innebär för sjukvårdspersonalen att ställas inför kulturella variationer, lär de sig också tolerans och nyfikenhet som är viktig för all behandling. Bristande

kommunikation händer inte bara när det är exotiska språk inblandade, utan även när alla talar samma språk. En vit läkare kan dra felaktiga slutsatser när han behandlar en svart patient och en ung kvinnlig läkare kan missförstå en äldre man (Goode, 1993).

Tolk

När patienten inte behärskar språket uppstår svårigheter av varierande slag. Sjukvården, liksom andra instanser i samhället, har skyldighet att tillkalla tolk. Det finns dock problem förknippade med detta som gör att det inte alltid fungerar tillfredsställande. Dels uppstår problem på grund av att det kostar pengar (vilket gör det omöjligt att t e x anlita en tolk under en flera timmar lång förlossning), dels uppstår det akuta situationer inom vården då tiden inte tillåter att tolk tillkallas. Ofta används istället okvalificerade tolkar, som t e x släkt och vänner. Det är stor variation på tolkar. Det finns tolkar som nästan inte märks utan flyter in i samtalet på ett naturligt sätt. Sedan finns det tolkar som upplevs som väldigt fåordiga och inte översätter omedelbart (Magnússon, 2002).

I tolksituationen är det viktigt att patienten känner att tolken vänder sig till honom. Detta kan vara svårt att uppnå då det som patienten uttrycker förmedlas genom en annan person. Detta kan leda till att patienten inte känner sig direkt delaktig. Det är viktigt att den hjälpbehövande får en tolk som han känner sig trygg med (Magnússon, 2002).

Många läkare använder en släkting eller sjukhusets vaktmästare som tolk när detta behövs. Resultatet kan bli feldiagnos som i exemplet med en mexikansk

bondkvinna som hittade på vaga symtom eftersom hon var generad för att beskriva sitt verkliga problem med en rektal fistel, när hennes son översatt (Goode, 1993).

TEORETISK REFERENSRAM

Leininger’s Culture-care theory fokuserar på att utveckla kunskaper om omvårdnad av människor med olika kulturella arv och olika sätt att leva. Med hjälp av teorin förstärks sjuksköterskans möjligheter att upptäcka den kulturella mångfalden (diversity) och den allmängiltiga (universality) i den transkulturella omvårdnaden. Kärnan i ”nursing” är enligt Leininger ”caring” och kärnan i den transkulturella omvårdnaden blir därigenom den ”caring” som ges av människor tillhörande olika kulturer. Leininger skiljer mellan naturlig ”caring” och

professionell ”caring”. Den senare baseras på en humanistisk och vetenskaplig kunskap.

”CultureCare”- teorin ska förutom att förklara, tolka och förutsäga fenomen relaterade till mänsklig omvårdnad och kultur bidra till att legitimera omvårdnad som disciplin och profession. Den verkliga betydelsen i en effektivt utförd

kulturell omvårdnad ligger i sjuksköterskans förmåga att vara en aktiv lyssnare, en som lär sig något och en som reflekterar över vad patienten delgett.

Sjuksköterskan bör koncentrera sig mer på hur patienten förstår världen (emic) än på sjuksköterskans sätt att förstå världen (etic). Målet är att genom sätta patienten i en central position, ge patienten en känsla av makt och kontroll vilket leder till att patienten får en starkare upplevelse av välbefinnande (Leininger, 1995). Målet för omvårdnadsarbetet, en kulturkongruent omvårdnad, baseras på de tre strategierna:

• Bevarande och upprätthållande av kulturrelaterad omsorg, • Anpassning av eller förhandling om kulturrelaterad omsorg och

omformning

• Eller omstrukturering av kulturrelaterad omsorg

Enligt Leininger’s definition är kulturkongruent omvårdnad det mål som kan nås genom transkulturell omvårdnadskunskap (Leininger, 1995).

”Sunrise”-modellen

”Sunrise”-modellen är en kognitiv karta och denna modell ska hjälpa

sjuksköterskan att förstå de olika faktorerna som påverkar människans kulturella villkor. I den övre delen av ”Sunrise”-modellen belyses att verklighetsuppfattning och kulturella och sociala dimensioner påverkar såväl omsorgsutövande som upplevelse av hälsa i en miljömässig kontext. Komponenterna är teknologiska faktorer, religiösa och filosofiska faktorer, släktband och sociala faktorer, politiska och juridiska faktorer, ekonomiska faktorer och utbildningsfaktorer. I den nedre delen av modellen anges olika omsorgssystem och dimensionerna för kulturkongruent omvårdnad (Leininger, 1995).

Figur 1. Leiningers ”Sunrise”-model (soluppgångsmodell). Ur Gebru (2003, s11).

Syftet med ”Sunrise”-modellen är att göra det lättare för den praktiskt verksamma sjuksköterskan och för forskaren att få en helhetsbild av en värld där olika

faktorer påverkar människans kulturella villkor. Denna teoretiska begreppsmodell kan användas med olika infallsvinklar. Sjuksköterskan kan börja inventera i vilken faktor som helst i modellen beroende på var hon har sitt intresseområde. Hon kan inte få patientens svar på alla komponenterna vid ett tillfälle, utan successivt får hon veta alltmer i takt med att förtroendet byggs dem emellan (Leininger 1995).

SYFTE

Syftet med studien är att ta reda på vilka erfarenheter som finns beskrivna i vetenskaplig litteratur avseende olika sätt att tolka i omvårdnaden av patienter med annat etniskt ursprung och språk än vårdpersonalen, och vad vårdpersonalen kan göra för att underlätta för patienterna när kommunikationsproblem uppstår. I vår studie har vi valt att besvara följande frågeställningar:

1. Vilka erfarenheter finns av att använda släktingar som tolk? 2. Vilka erfarenheter finns av att använda utbildade tolkar?

3. Vilka andra strategier används av sjukvårdspersonal vid behov av tolkning?

Med sjukvårdspersonal avser vi: sjuksköterskor och läkare.

METOD

För att kunna besvara frågeställningen valde vi att göra en litteraturstudie. Processen kan åskådliggöras i de fem steg som Polit et al (2001) beskriver som forskningsfaser.

Dessa är:

• Begreppsliga fasen: Iden fick vi i mitten på januari 2004 i samband med att vi började diskutera examensarbetet.

• Design och planeringsfas: Preliminära riktlinjer sattes upp för arbetet i början av februari samtidigt som metoden fastställdes.

• Empirisk fas: Datainsamlingen gjorde vi under veckorna 14-15 • Analytisk fas: Data analyserades när artikelsamlingen bedömdes som

avslutad och detta var mellan veckorna 16-19

• Spridningsfas: Sammanställningen började efter att vi hade bearbetat allt material. Den slutgiltiga rapporten färdigställdes den 2: e och 3: e veckan i Maj.

Följande kriterier fastställdes för de artiklar som skulle inkluderas i studien: • Artiklarna ska kunna svara på frågeställningarna.

• Artiklarna ska vara på engelska.

• Artiklarna ska uppfylla kriterierna för vetenskapliga artiklar enligt Polit et al (2001).

• Artiklarna ska finnas i fulltext via databas eller på Medicinska Centralbibloteket (UMAS).

Material till bakgrunden kommer från Hälsa och Samhälles bibliotek och Medicinska centralbiblioteket på UMAS. De databaser som använts är de som varit tillgängliga från Malmö högskolas hemsida; Ebsco, ELIN, Link springe, Muse, PubMed och Science Direct. Sökorden som använts är; communication, culture, ethnic, experiences, health, inerpreters, interpreting, language, minority, non-verbal, nursing och patient. Inga tidsbegränsningar gjordes i sökningarna då de tillgängliga artiklarna var från 1990 och framåt. Under litteratursökningen granskades ett mångfald av abstrakt (se tabell 1). Utöver de artiklar som hittats i databaserna som nämnts ovan granskades artiklarnas referenslistor där ytterligare tre artiklar hittades. Dessa presenteras i tabell 1 under manuell sökning. Många artiklar uppfyllde inte kraven för vetenskaplighet, dessa har exkluderats i studien. Artikelgranskning för vetenskaplighet har genomförts enligt Polit et al (bilaga 1). Totalt inkluderas åtta artiklar i resultatet.

Tabell 1. Sökredovisning

Databas Sökord Träffar Lästa abstract Lästa artiklar Använda artiklar Elin, advanced search Only full text Language and nursing and communication 49 10 3 2 Elin, advanced search Non-verbal and communication 112 5 2 0 Elin, advanced search Only fulltext Interpreters and communication 51 12 5 1 Elin, advanced search Patient and experiences and language 38 6 2 0 Elin, advanced search Patients and ethnic and minority and health 63 7 1 1 Pubmed Interpreting and language and nursing 27 10 2 0 Pubmed Communication and language and culture and nursing and patient

120 16 4 1

Manuell

RESULTAT

Vi har valt att presentera vårt resultat i två delar:

• En artikelredovisning där resultatet presenteras med ett referat från varje artikel

• En artikelsammanställning som är indelad i tre underrubriker som motsvarar våra frågeställningar.

Artikelredovisning

Artikelredovisningen utgörs av ett referat från varje artikel där syfte, metod och resultat kan utläsas.

Artikel 1

Rhodes, P & Nocon, A (2002). A problem of Communication? Diabetes care among Bangladeshi people in Bradford. Health and social care in the community

11 (1), 45-54.

Studiens syfte var att undersöka om diabetespatienter från Bangladesh som bodde i England, upplevde att de fick sämre vård än andra grupper i kommunen. Även om det sedan länge varit ett känt faktum att kommunikationen med

sjukvårdspersonal är nyckeln till en god omvårdnad, så har man gjort väldigt lite åt tolkproblemet. Sjukvårdspersonalen använder ofta familjemedlemmar som tolkar.

Metoden var kvalitativ och man använde sig av djupintervjuer i informanternas hem, och i ett fall, på arbetet. Släktingar var närvarande vid alla hembesök och ibland bidrog de i diskussionen. Genom intervjuer tog man reda på bakgrund och socialgrupp och undersökte informanternas erfarenheter av begynnande symtom, diagnos och diabetes. Det undersöktes också om det fanns tolk att tillgå som talade patientens språk. Intervjuerna varade i en timme och spelades in på band. De blev analyserade, översatta och transkriberade på engelska.

Urvalet bestod av 12 personer, 8 kvinnor och 4 män, i åldrarna 43-75 år från Bangladesh, som bodde i Bradford, och som hade diagnostiserad diabetes sedan 2-15 år. En hade typ 1 diabetes och övriga hade typ 2. En besökte sjukhus, två besökte diabetesspecialist, och de övriga var anslutna till öppenvården.

I resultatet framkom nackdelarna med att förlita sig på familjemedlemmar som tolkar. Dessa kunde vara att personerna blev generade inför släktingar, speciellt barn, när det gällde privata angelägenheter. Att patienten behövde förlita sig på någon annan, utan samtidig översättning, gjorde att innehållet i samtalet

begränsades, vilket var en nackdel både för patient och för sjuksköterska. Missförståelse och förvirring kunde förekomma på grund av en lägre utbildningsnivå som familjemedlemmar från Bangladesh kunde ha. Sjukvårdspersonalen kunde missa symtom och detta kan leda till fel diagnostisering.

Artikel 2

Chevannes, M (2002). Issues in educating health professionals to meet the diverse needs of patients and other service users from ethnic minority groups. Journal of

advanced nursing 39 (3), 290-298.

Syftet med denna studie var att undersöka behovet av utbildning för en mångprofessionell grupp med syfte att förbättra vården för etniska minoritetsgrupper.

Metod och urval: Man lät 22 personer med olika vårdutbildningar, som arbetade över fem hälsoorganisationer i ett multikulturellt område i England, delta i denna kvalitativa studie. Ett frågeformulär användes runt kunskap, skillnader och attityder i vården av etnisk minoritet. Intervjuerna spelades in på band. I resultatet framkom att majoriteten av deltagarna i studien menade att de inte hade fått någon utbildning i vilka behov patienter från etniska minoritetsgrupper hade. I stället fick deltagarna ta egna initiativ till att förbättra sin kunskap och förståelse för dessa grupper. Det framkom också att sju deltagare hade olika uppfattningar om sin förmåga att kommunicera med patienter som pratade väldigt dålig engelska. De menade att det värsta med kommunikationsproblemen var att det påverkade omvårdnaden.

En deltagare sa att hon inte var riktigt säker på att patienten hade förstått den information hon givit. En annan deltagare kände att hon hade liten kunskap om vilka språk som användes av de etniska minoritetsgrupperna, vilket gjorde det svårt att ombesörja tolkservice för att underlätta kommunikationen mellan patienter och personal.

Artikel 3

Cioffi, J (2003). Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurse’s experiences. International journal of nursing

studies 40, 299-306

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter med annat språk och nationalitet än engelska. Metod: En beskrivande design i tolkande kvalitativ tradition.

Man intervjuade 23 sjuksköterskor som arbetade på ett mindre sjukhus där 70 % av patienterna hade annat språk och nationalitet än engelska. Sjukhuset låg i västra Sydney. Sjuksköterskorna hade arbetat minst fem år med samma kategori patienter på ett akutsjukhus.

Huvudsakligt resultat var att tolkar, tvåspråkig personal och kombinationer av olika strategier användes för att kommunicera med patienter med annat språk och nationalitet än engelska. Sjuksköterskorna visade empati, respekt och en vilja att anstränga sig för att kunna kommunicera.

Under de tider då det inte gick att anlita tolkar fick sjuksköterskorna använda andra strategier för att lösa problemen med kommunikationen. Dessa kunde vara familjemedlemmar, tecken eller kroppsspråk. Strategierna att använda tvåspråkig

vårdpersonal sågs som en nackdel. Detta kunde visa sig genom att patienten väntade med att säga något tills sjuksköterskan som talade deras språk gick på sitt skift. Sjuksköterskorna använde sig inte bara av en strategi utan kombinerade flera olika strategier för att underlätta för patienten i kommunikationen.

Sjuksköterskorna beskrev att även kulturella skillnader påverkade

kommunikationen i vissa patientgrupper. I barnafödandet till exempel, var arabiska kvinnor mycket mer belägna att ge uttryck för smärta än vad kinesiska kvinnor var.

Artikel 4

Rivadeneyra, R (2000). Patient centeredness in medical encounters requiring an interpreter. The American journal of medicine, vol 108, April 15.

Syftet med studien var att ta reda på läkares användning av patientcentrerade intervjuer i de fall där det behövdes tolkassistans. Patientcentrerade intervjuer har ett samband med nöjdare patienter och bättre medicinsk slutresultat än traditionell vård.

Metod: En tvärsnittstudie som är både kvalitativ och kvantitativ. Man har videofilmat patienterna under sina besök hos en läkare på ett mångkulturellt sjukhus. Nitton spansktalande patienter som hade behov av tolk och nitton engelsktalande patienter jämfördes med varandra när det gällde att tala om symtom, känslor, förväntningar och tankar.

Studien visade vilka erfarenheter läkare har av att använda tolk i

undersökningssituationer. Det framkom att engelsktalande patienter skilde sig signifikant i jämförelse med spansktalande patienter. Engelsktalande patienter var positivare till de behandlingsformer som läkaren föreslog än spansktalande patienter med tolk. Under läkarsamtalen gav engelskspråkiga patienter tre gånger så mycket information än patienter som använde sig av tolk.

Eftersom den engelskspråkiga gruppen bestod av 4 Chicano (mexikanska landortsbor) patienter och 15 icke-latinska patienter undersöktes också om läkarens förhållningssätt kunde bero på etniska skillnader i stället för språkliga. Det visade sig dock att de två subgrupperna av engelsktalande-patienter visade signifikant mer känslor än de spansktalande latinamerikanska. Det fanns ingen skillnad på läkarens förhållningssätt gentemot de engelsktalande

latinamerikanerna och andra engelsktalande patienter. Läkaren var däremot mer fokuserad på de engelsktalande patienterna än på de spansktalande.

Artikel 5

Murphy, K (1993) Nurse’s experiences of caring for ethnic-minority clients.

Journal of advanced nursing 18, 442-450.

Syftet med studien var att förklara sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som tillhörde en etnisk minoritet och identifiera problem i samband med det.

Data samlades in genom djupintervjuer med 18 erfarna sjuksköterskor. De skulle ha arbetat med etniska minoritetspatienter de senaste tre månaderna. Av de 24 sjuksköterskor som uppnådde kriteriet var det 18 som ville deltaga.

Resultat: Sjuksköterskor som arbetade med etniska minoritetspatienter delade många vanliga upplevelser, problem och frågeställningar. Svårigheter i kommunikationen och brist på kunskap om kulturella skillnader var det som dominerade svaren. Studien visade att det fanns akut behov av att införa kulturell kunskap i sjuksköterske- programmet och att sjuksköterskor behövde hjälp och stöttning vid kommunikationssvårigheter. I resultaten framkom att

kommunikationssvårigheterna var det huvudsakliga problemet för alla 18 deltagarna. Man tyckte att problemet med tolk var att man inte visste om

informationen hade gått fram ordentligt. Det var också många sjuksköterskor som ansåg att kroppsspråket var det enda sättet att kommunicera på med patienter som inte förstod språket.

” the language is one of the main problems because you can’t communicate properly with people and they can´t understand.” (s 444)

Många deltagare menade att svårigheterna i kommunikationen påverkade standarden av vården de skulle ge. De refererade till sin oförmåga att ge

psykosocial hjälp och saknade förmågan att förklara för patienterna vad de gjorde med dem.

”you were just doing things and you knew you hadn´t explained it properly to him while you were doing them and for what reason.” (s 444)

Trots alla svårigheter så var det några deltagare som ville starta effektiva kommunikationsnätverk.

Artikel 6

Ozolins, L-L & Hjelm, K (2003) Nurses´ experiences of problematic situations with migrants in emergency care in Sweden. Clinical effectiveness in nursing 7,

84-93.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av de problem som uppstår i akutsjukvården när det gäller invandrare.

Det är en studie där man har valt ut 49 legitimerade sjuksköterskor, 32 kvinnor och 17 män, med upplevelser i akutsjukvården. De dokumenterade sina

upplevelser genom att svara på skildringar av 64 olika problemsituationer. Data analyserades genom kvalitativ metod.

Resultat: Problemen som uppstod i akutsjukvården var ofta relaterade till

kommunikationssvårigheter. De indelades i två huvudgrupper: Språkbarriärer och problem relaterade till kulturella värderingar. I den här studien var det uppenbart att språkproblemen gjorde det svårt att fastställa patientdata för att få en korrekt anamnes. Det visade sig också att det var svårt att få fram riktig information, och det var osäkert om patienterna förstod. Språkproblemen kunde också försvåra möjligheterna att bedöma medvetandenivån hos patienten.

Artikel 7

Elderkin-Thompson, V et al. (2001) When nurses double as interpreters, study of spanish-speaking patients in a US primary care setting. Social science & medicine

52, 1343-1358.

Syfte med studien var att undersöka noggrannheten i översättningen när tvåspråkiga sjuksköterskor, utan tolkutbildning, användes som tolkar under läkarbesöken.

Eftersom USA har fått uppleva sin största inflyttningsvåg, får hälsovården ta hand om många patienter som inte pratar engelska.

Metod: Man konstruerade en kvalitativ, cross-sectional studie på ett mångetniskt dotter-universitet till primärkliniken i södra Kalifornien. Man videofilmade läkarbesök med 21 spansktalande patienter som använde sjuksköterskor som tolk. Patienterna var mellan 18-66 år och sökte för första gången i primärvården.

Resultat:Man uppmärksammade fyra olika misstag som gjordes i tolkningsprocessen.

Det första var när sjuksköterskan översatte ny information och vissa läkare valde att bortse från den om den var motsägelsefull till tidigare information. Detta gjordes utan att man kontrollerade riktigheten med patienten. En av anledningarna till motståndet kunde vara att läkaren hade bristande förtroende för

sjuksköterskans tolkningsförmåga eller att hon antagit att det varit missförstånd i tolkningsprocessen snarare än att informationen kom från patienten. De andra tre misstagen hörde ihop med beteendet hos sjukskötersketolkarna. Forskarna hade ursprungligen trott att sjuksköterskorna förstod läkarnas förutsättningar för medicinska slutsatser och val av undersökningsformer och att de därmed kunde välja ut klinisk relevant information. Det var bara det att ibland var

sjuksköterskorna så effektiva att de misstolkade patienterna och gav läkarna fel information.

Artikel 8

Gerrish, K (2000). The nature and effect of communication difficulties arising from interactions between district nurses and South Asian patients and their carers. Journal of advanced nursing, 33 (5), 566-574.

Syftet med studien var att utvärdera hur direktiven i policyn rörande främjandet av individualiserad vård blev modifierad i dess transformation till praktik, och de implikationer som detta medförde för den vård som gavs till patienter med olika etnisk bakgrund.

Metod: En etnografisk studie där data samlades in genom två sätt:

1) man gjorde djupintervjuer med 8 föreståndare på ett kommunalt engelskt hälsocenter.

2) man utförde deltagande observationer i 6 distriktssköterskelag, där 22 sjuksköterskor deltog.

Resultat: Mer än hälften av de sydasiatiska patienterna hade liten eller ingen förståelse av det engelska språket. Användandet av professionella tolkar var begränsat och deltagarna hade både bra och dålig tillit till familjemedlemmar som tolkar. Detta visade vilka svårigheter patienter från etniska minoritetsgrupper som inte talar engelska hade. Språkbarriärerna gjorde att betydande råd rörande

levnadsregler och behandling inte förstods till fullo. Även om sjuksköterskor skulle ha haft nytta av att anlita utbildade tolkar var det många svårigheter som gjorde att de ändå avstod från det. Besöken skulle kunna förberedas bättre genom att ta reda vilka språkkunskaper patienten hade och därigenom beställa tolk i god tid. Detta gick inte vid mer akuta situationer.

Artikelsammanställning

Sammanställningen delas in under rubriker som motsvarar de tre frågeställningarna i studien.

Vilka erfarenheter finns av att använda släktingar som tolk?

Gerrish (2000) skrev om när patienten inte ville dela sina problem med släktingar. Det kan vara intima saker som man inte ville prata med sin son eller dotter om även om de är vuxna. Det kunde också vara svårt sjuka patienter som behövde prata om sin rädsla för döden utan att oroa släktingarna. Sydasiatiska patienter föredrog ändå att släktingar tolkade framför professionella tolkar. Även om de visste att tolkarna hade sekretess så litade de inte riktigt på dem (a a).

Det fanns många nackdelar med att förlita sig på familjemedlemmar som tolkar. Rhodes och Nocon (2002) belyste några av dessa nackdelar. Det kunde vara att personerna blev generade inför släktingar, speciellt barn, när det gällde privata angelägenheter.

Att som patient behöva förlita sig på någon annan, utan samtidig översättning, gjorde att innehållet i samtalen begränsades, vilket var en nackdel både för patient och för sjuksköterskan (a a).

Rhodes och Nocon (2002) menade att man kunde missa symtom och detta kunde leda till fel diagnostisering. Liten förståelse ledde till sämre behandling. Att använda familjen som tolk kunde innebära att de måste ta ledigt från arbetet eller skolan. I många fall var svårigheten att få någon med sig anledningen till att man avbokade eller uteblev från läkarbesök

Cioffi (2003) visade att under de tider då det inte gick att anlita tolkar fick sjuksköterskorna använda andra strategier för att lösa problemen med

kommunikationen. Detta kunde vara familjemedlemmar, tecken eller kroppsspråk. Att använda familjemedlemmar som tolkar var vanligt förekommande, trots sjuksköterskornas medvetenhet om policyn att inte göra det. En sjuksköterska sa:

”I know you´re not supposed to use family but you still do. If they are there at the moment you´re not going to get an interpreter.” (s 303)

I Murphy’s (1993) studie var sjuksköterskorna bekymrade över att informationen inte gick fram när de använde släktingar som tolk.

”the brother had to explain for her why I wanted to have a look at her. I felt quite awful knowing that they had strict rules: I was

thinking, `oh no, how would I feel if it was me?´But there was no way round it”(s 445).

Ozolins och Hjelm (2003) skriver också om att släktingar inte var bra på att tolka korrekt, men de användes ändå ofta som tolkar. Språkliga missförstånd var att indirekt utsätta patienten för ytterligare risker och även transporten till sjukhus kunde bli fördröjd på grund av detta.

Detta stämmer överens med vad Gerrish (2000) menade när hon lyfte fram

missförstånden som kunde uppstå när släktingar, som kanske inte heller var så bra på engelska, skulle tolka olika fackliga termer.

Vilka erfarenheter finns av att använda utbildade tolkar?

Rhodes och Nocon (2002) har i sin studie kommit fram till att det var mer effektivt att använda utbildade tolkar än andra metoder vid

kommunikationsproblem. Patienternas kontroll över kommunikationen var dock degraderad, de gjorde färre kommentarer och blev oftare ignorerade när de väl gjorde en kommentar (a a).

Detta stämde bra överens med vad Rivadeneyra (2000) funnit i sin studie.

Patienter som använde tolk gjorde märkbart färre kommentarer i alla former under vårdtillfällen jämförelsevis med patienter som talade direkt med läkaren. De hade också färre möjligheter att förklara sina bekymmer och symtom (a a).

Enligt Chevannes (2002) fanns det liten kunskap om de eniska minoriteters språk. Detta gjorde det svårt för sjukhusen att ombesörja tolkservice för att underlätta kommunikationen mellan patienter och personal. På grund av

kommunikationsproblemen var det svårt att vårda patienter från etniska minoritetsgrupper. Användandet av tolkservice blev lidande på grund av

sjuksköterskornas brist på kunskap i de olika språken. I samma artikel hänvisades till Gerrish (2001) som visade att distriktsköterskor var motvilliga till att använda tolkservice på grund av att översättningen inte var noggrann (a a).

Det var mycket svårare att hitta tolkar till mindre grupper som slovener och somalier än till kineser och araber. Det var också mycket svårare att få tolk på nätter och helger (Cioffi, 2002). Sjuksköterskorna indikerade att bättre

möjligheter till tolkhjälp påverkade kvaliteten i omvårdnaden. Efterhand har de noterat och uppskattat en ökning av tillgång till tolkstöd (a a).

Engelsktalande patienter var positivare till alla förslag från läkaren än spansktalande patienter med tolk. Under läkarsamtalen gav engelskspråkiga patienter tre gånger fler tillkännagivanden än patienter som använde tolk Rivadeneyra (2000).

Avsaknaden på lämpliga tolkresurser förvärrade kommunikationsproblemen. Det var brist på tillgång till tolkar när de behövdes som mest (Murphy 1993).

”when you see him really upset and crying and his wife crying and him looking so worried. You can´t get an interpreter in then when you need them most.” (s 444)

I Gerrish (2000) tog man också upp problemet med brist på tolkar i akuta situationer. Man var tvungen att boka tolken två dagar i förväg vilket inte alltid gick att planera.

”often it´s impractical to use interpreters. If I call on a new referral who needs a wound redressed but who doesn´t speak English, I can´t wait two days for an interpreter. They need the care there and then and I have to draw upon whoever is

available to help me communicate….However, if I picked up that there was an issue that warranted an interpreter, then I would arrange it for a later visit.”(s 569)

I Ozolins och Hjelm (2003) belyste man ett annat problem som kunde uppstå med tolk. I studien var det en situation där en kvinna, som hade blivit våldtagen och torterad i sitt hemland, konfronterades med en tolk som hade samma etniska bakgrund som förövaren. Detta resulterade i ett trauma både för kvinnan och för hennes man. Resultaten påskyndar behovet av att använda utbildade tolkar med en passande bakgrund, och som är väl informerade om värdet av ordentlig tolkning, vilket innebär att ta ställning till om man passar för uppdraget innan man åtar sig jobbet

(a a).

Vilka andra strategier används av sjukvårdspersonal vid behov av tolkning?

Att arbeta med tvåspråkig vårdpersonal var enligt Cioffi (2002) till stor fördel för sjuksköterskorna i patientomvårdnaden. Sjuksköterskorna beskrev hur

betydelsefullt det var med tvåspråkig vårdpersonal för att kunna bedriva en mer individuell kulturkongruerad omvårdnad i emotionella situationer.

En sjuksköterska sa:

“We have bilingual health workers here. I

find the types are not enough to cater for the diverse patients that we have in this hospital.”( s 302)

Patienten väntade ofta med att fråga något till sjuksköterskan som talade deras språk började arbeta. Detta var till nackdel för sjuksköterskorna som kände att de hade ansvar för patienten även när de inte var i tjänst (a a).

Elderkin-Thompson et al (2001) visade i sin studie hur tvåspråkiga sjuksköterskor används som tolkar. I undersökningssituationen gick den tvåspråkiga

sjuksköterskan och läkaren sakta till väga för att förstå vad patienten sa. Läkaren och den tvåspråkiga sjuksköterskan gick igenom samtalet och talade på ett sätt så att patienten, som kunde lite engelska, kunde följa med i samtalet och nicka instämmande. När läkaren skulle ställa en ny fråga pratade hon fortare men fortfarande med enkla ord. Hon väntade sedan till sjuksköterskan hade översatt patientens svar.

Ett annat läkare-sjuksköterskelag använde sig av en annan strategi där man gjorde så få kommentarer som möjligt under samtalet och därefter förklarade

uppföljning där hon talade om för patienten vad läkaren hade uppfattat så att inga missförstånd skulle uppstå (a a).

Sjuksköterskorna använde sig inte bara av en strategi utan kombinerade flera olika strategier för att underlätta för patienten i kommunikationen. Några sjuksköterskor hade övat in några nyckelord och fraser på patienternas egna språk och använde dessa för att underlätta kommunikationen (Cioffi, 2003).

Användandet av icke-verbal kommunikation var belyst av deltagarna i Murphy’s (1993) studie. För en del var det det enda sättet att komma nära patienterna.

”the only way I could communicate with her was using my hands making signs, or trying to show her things” (s 444).

METODDISKUSSION

Vi har valt att göra en litteraturstudie om vilka erfarenheter som finns vid olika tolkningsmetoder i omvårdanden av patienter med annat etniskt ursprung och språk än vårdpersonalen.

Sökningen av artiklar gjordes i databaserna ELIN och Pubmed. Bedömningen gjordes att det fanns tillräckligt med vetenskapliga artiklar i tidskrifterna på Medicinska biblioteket vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö och i biblioteket på Hälsa och Samhälle. På grund av tidsbrist beställdes inga artiklar. Vi är medvetna om att detta kan ha varit till nackdel för studien då information kan ha gått förlorad. Vid sökningarna upptäcktes att forskningsområdet var nytt, och de flesta studier som fanns att tillgå via databaser var från 1990- talet och framåt. Därför gjordes inga tidsbegränsningar i sökningen och de artiklar som fanns att tillgå ansågs relevanta.

I resultatdelen ingår åtta vetenskapliga artiklar. Det fanns inte anledning att ta med fler då inget nytt framkom i andra artiklar som svarade på frågeställningarna. Det första steget var att läsa abstract av så många artiklar som möjligt. De artiklar som innehöll svar på någon av våra frågeställningar, granskades för

vetenskaplighet. Att artiklar exkluderats berodde på att de inte uppfyllde kraven för vetenskaplighet eller hade bristfälligt resultatinnehåll, två av dessa artiklar var ändå så pass intressanta för studien att vi valde att ta med dessa i bakgrunden. Nästa steg var att sortera upp artiklarna utifrån frågeställningarna och därefter granskades resultaten återigen för att sedan sammanställas i en artikelredovisning och en artikelsammanställning.

Vi valde att använda begreppet ”vårdpersonal” som inkluderar sjuksköterskor och läkare då vi anser att kommunikationsproblemen berör dessa yrkesgrupper. Ämnesvalet gjorde att båda yrkeskategorierna var intressanta för studien.

Det gjordes inga avgränsningar för kvantitativa artiklar. Vi har valt att ha med ett par artiklar som är kvantitativa, men där man använt sig av kvalitativa metoder för att få fram resultaten. Eftersom resultaten var så utförligt beskrivna med utdrag ur intervjuerna, har detta bara varit en fördel för vår studie.

Polit et al (2001) fem forskningsfaser beskriver på ett bra och utförligt sätt vägen från idé till arbetets slutgiltiga rapport. Artikelgranskning gjordes utifrån de kriterier som anges för vetenskaplighet. Vi valde Polit et el eftersom boken använts från början i utbildningen.

RESULTATDISKUSSION

Resultatdiskussionen redovisas utifrån de tre frågeställningarna som vårt arbete utgår ifrån:

Vilka erfarenheter finns av att använda släktingar som tolk?

I resultatredovisningen framgår det vilka för och nackdelar det finns av att använda släktingar som tolk. Att låta patientens anhöriga tolka kan ibland tyckas vara en enkel och bra lösning. Men många gånger är detta enligt Hanssen (1998) betänkligt, både ur medicinsk och ur etisk synpunkt.

Nackdelarna av att använda släktingar som tolk belyser Rhodes och Nocon (2002) Det kan vara att patienterna blir generade inför släktingar när de ska berätta om intima problem inför det motsatta könet. Detta kan leda till att vårdpersonalen missar viktiga symtom vilket i sin tur leder till fel diagnostisering.

Det kan vara svårt för vårdpersonalen att veta om släktingarna återger vad patienten har sagt på ett korrekt sätt. Ett exempel på detta tas upp i Ozolins och Hjelm (2002) där det framkom att släktingar inte är bra på att tolka korrekt, vilket kan göra att man utsätter patienten för ytterligare risker.

Vårdpersonalen kan ha en uppfattning om hur patienten mår och detta kanske inte alltid stämmer med det som släktingarna tolkar. Detta kan både innebära att släktingarna inte har den medicinska kompetensen att tolka korrekt (Gerrish, 2000) men också att patienten inte är helt ärlig utan undanhåller viktig

information p g a att de är generade inför släktingar. Enligt Leininger bedömmer sjuksköterskan den information som hon erhåller av såväl patienten som via egna observationer. För att välja strategi för omvårdnadsbeslut och

omvårdnadshandlingar behöver sjuksköterskan också vara medveten om vilka erfarenheter patienten har av olika typer av omvårdnad.

Det är lätt att förstå vilka missförstånd som kan uppstå mellan patient och vårdpersonal när släktingar, utan kunskap om medicinska termer, ska tolka i en vårdsituation. I akuta situationer är detta extra allvarligt då snabb behandling är A och O.

Det kan vara särskilt olyckligt att låta barn tolka. Det finns etniska grupper med traditionella tabun som gör att en kvinna inte kan prata om sin kropp eller sitt sjukdomstillstånd i barnens närvaro (Hanssen, 1998).

Att tvingas tolka kan också innebära ett onödigt trauma för barnet som ska göra det. Ett exempel på det är när en spansk tolk, Linda, kallades till förlossnings-avdelningen där hon möttes av en gråtande 7-årig flicka som sa:

Senare fick tolken veta att barnet hade blivit ombedd att informera mamman om att babyn, hennes lillebror, var död (Goode, 1993).

I en av komponenterna i Leiningers ”Sunrise”-modell tas släktband och sociala faktorer upp. Genom att vårdpersonal känner till lite om patientens familj och sociala nätverk, underlättar det mötet mellan vårdpersonal och patient.

Chevannes (2002) hänvisade i sin artikel till Leiningers teori och denna anger att förståelse för kulturella skillnader var betydelsefullt för en god omvårdnad av patienter från annan kultur. Leininger menade att kunskap om patienternas tro, värderingar och attityder är en viktig del i den totala omvårdnaden.

I vissa vardagliga situationer kan det vara bra för vårdpersonalen att använda familjemedlemmar, som behärskar båda språken, som tolk.

I studien av Murphy (1993) svarade 14 av 18 deltagare att det var bra att ha släktingar som tolk, detta var det bästa sättet för att övervinna

kommunikationssvårigheterna. Några deltagare ansåg dock att informationen filtrerades när släktingar tolkade. I denna studie hänvisades det också till Leiningers teori.

Information kan filtreras på grund av att släktingarna lägger in sina egna värderingar i tolksituationen. De kanske tycker att patienten överdriver sina besvär och bestämmer själv vilken information som ska framgå i samtalet. Det kan också vara tvärtom där släktingen anser att patienten är sjukare än vad denne ger uttryck för.

Många gånger användes släktingar som tolk utan att vårdpersonalen hade för avsikt att göra detta. I Cioffi (2002) tar man upp problemen med att det inte fanns utbildade tolkar till hands när det behövdes, därför använde man sig av släktingar som tolk trots att policyn var att inte göra det.

I Ozolin och Hjelm’s (2003) studie belyser man problemen med att

sjukvårdspersonalen, patienten och släktingarna hade olika åsikter om vad som var bra för patienten. Här hänvisas till Leininger (2001) som säger att dessa problem beror på olikheterna i det kulturella synsättet som finns på hälsa och sjukdom, och de olika förväntningarna på sjukvården.

Vilka erfarenheter finns av att använda utbildade tolkar?

Professionella tolkar är att föredra framför språkkunniga medlemmar av

patientens egen familj, eftersom en yrkestolk är mer objektiv i förhållande till sak och person och förmodligen kan översätta mer ändamålsenligt (Hanssen, 1998). I Rhodes och Nocon (2002) framkom det att det var mer effektivt att använda utbildad tolk än andra metoder vid kommunikationsproblem.

Vid planerad inläggning på sjukhus bör man förbeställa tolk (Hanssen, 1998). Detta kan man dock inte göra i akuta situationer då det oftast är svårt att få tag på tolk. I Gerrish (2000) tar man upp problemet med brist på tolkar i akuta

situationer. Man var tvungen att boka tolken två dagar i förväg vilket inte alltid gick att genomföra.

Om invandrarpatienten meddelar sig genom tolk kan brister i översättningen förekomma. Det är inte säkert att tolken och patienten han tolkar tänker på samma abstraktionsnivå. Tolken är oftast skolad medan den som erhåller tolkhjälp kan

vara analfabet eller ”halv”analfabet, d v s ha ganska elementär skolbildning (Barbosa da Silva, 2003).

Det kan finnas andra orsaker till att inte tolken fungerar tillfredställande i vården. Ozolin och Hjelm (2003) menar att det är angeläget att tolkarna har passande utbildning och bakgrund för uppdraget. Problemen med att man anlitar tolk som inte passar för patienten vad gäller både religiösa och politiska frågor tas upp i studien.

Det finns många motsättningar bland invandrargrupper som kommer till ett nytt land. Även om de har flytt från krig i sitt hemland kan de själva eller deras familjer ha blivit djupt kränkta av andra grupper som flyr till samma land. Om de sedan hamnar i en situation då en tolk, med samma nationalitet som förövarna, ska vara med i en vårdsituation kan detta väcka starka känslor och minnen till liv. Ett exempel var i Ozolin och Hjelm (2003) när en kvinna som blivit torterad och våldtagen i sitt hemland sammanfördes med en tolk med samma etniska bakgrund som förövaren. Leininger menar att målet är att sätta patienten i en central

position, ge patienten en känsla av makt och kontroll vilket ska leda till

välbefinnande. Det är därför av stor betydelse att den utbildade tolken inte bara har de språkkunskaper som behövs, utan att man här också tar hänsyn till etiska aspekter.

Vilka andra strategier används av sjukvårdspersonal vid behov av tolkning?

När tolktillgången brister måste vårdpersonalen och patienterna ta till andra metoder för att kommunicera med varandra. Detta kan ge sig uttryck på olika sätt. Att använda tvåspråkig personal anses av många ha stora fördelar. Genom

kroppsspråket förtydligas det som inte kan sägas verbalt.

Att använda tvåspråkig personal kan vara till stor nytta för patienterna. Det är en trygghet att veta att någon som pratar samma språk och kanske även kommer från samma kultur finns tillhands när tryggheten, på grund av sjukdom, ruckas på. Sjuksköterskorna beskrev i Cioffi (2002) hur betydelsefullt det var med tvåspråkig personal för att kunna bedriva en mer individuell kulturkongruerad omvårdnad i emotionella situationer. I artikeln hänvisades till Leiningers teori där det anges att det är bra att anställa tvåspråkig personal för att kunna bedriva en god omvårdnad för patienter med kommunikationsproblem relaterade till deras språk och kultur. Leininger menar vidare att betydelsen i en effektiv kulturell omvårdnad ligger i sjuksköterskans förmåga att reflektera över vad patienten delgett och att vara en aktiv lyssnare.

Det kan naturligtvis även vara en nackdel att använda tvåspråkig personal. I Cioffi (2002) togs det upp att patienten ofta väntade till personalen, som talade deras språk, gick på sitt skift innan de sa något. Detta kan göra att patienten blir väldigt beroende av viss personal och omvårdnaden blir för personlig för vårdpersonalen som kan känna sig utvald och trängd i vårdsituationen.

I Ederkin-Thompson (2001) tar man upp hur läkare och tvåspråkiga

sjuksköterskor samarbetade för att förstå patienterna så bra som möjligt. Genom att prata långsamt och tydligt kunde patienten, som kunde lite engelska, följa med i samtalet. Den tvåspråkiga sjuksköterskan översatte det läkaren sa till patienten. När ingen tvåspråkig person finns att få tag på och patienten delvis behärskar språket, kan man använda sig av följande riktlinjer:

•

Tala långsamt.

•

Använd ett enkelt språk, men tala inte barnspråk.

•

Undvik tekniska termer och professionell jargong.

•

När man instruerar och vägleder ska eventuellt instruktionsmaterial visas i samma ordningsföljd som de saker patienten ska göra.

•

Räkna inte med att du har gjort dig förstådd. Be gärna patienten återberätta samtalet med egna ord (Hanssen, 1998).

Man kan också använda sig av icke-verbala kommunikationsmetoder, som t e x ansiktsutryck, ögonkontakt och kroppsrörelser. I Murphy’s studie var detta det enda sättet att komma nära patienterna.

SLUTSATS

Vi har under studiens gång fått stor inblick i vilken betydelse kommunikationen har i omvårdnaden av patienter med annat språk och kultur än vårdpersonalen. Vi har sett att det egentligen inte finns några dåliga sätt att lösa

kommunikationsproblemen på, men det är viktigt med kunskap och intresse för olika kulturer. Det är även viktigt för vårdpersonalen att kontrollera att patienten verkligen har förstått allting och även här vara lyhörd för den genans det kan innebära att erkänna sin brist på förståelse.

Även om det för många känns naturligt att arbeta transkulturellt så är detta bara början på vilka krav som kommer att ställas på vårdpersonalen i framtiden. Det kommer att behövas mer utbildning i transkulturell omvårdnad för att öka förståelsen för etniska minoritetsgrupper. En lösning är också att anställa tvåspråkig personal i större utsträckning, vilket har visat sig i studien vara ett av de bästa sätten för att lösa kommunikationsproblemen.

I studien framkom det att professionella tolkar var att föredra framför andra metoder inför planerade besök. Problemet är att många besök i sjukvården inte är planerade utan de är av mer akut art.

Det är oerhört viktigt att personalen tar reda på patientens bakgrund för att kunna beställa en tolk som passar för den enskilda individen. Detta tror vi inte görs i dagens sjukvård utan man beställer den tolk som finns att tillgå, trots att detta kan innebära onödigt lidande för patienten. Det är vår fulla övertygelse att detta inte beror på ovilja utan på den tidsbrist och okunskap om kulturella skillnader som råder på de flesta vårdinrättningar. Att visa respekt, lyssna och bry sig om är grunden i Leiningers teori. Vi uppmanar till vidare forskning inom detta område då vårat resultat begränsas till vem som ska tolka. Vår förhoppning är att kunna bidra till att förändra attityder och förståelse för de kulturella skillnader som finns när vi kommer ut som färdiga sjuksköterskor.

REFERENSER

Barbosa Da Silva A & Ljungquist, M (2003) Vårdetik för ett mångkulturellt Sverige. Studentlitteratur: Lund.

Chevannes, M (2002) Issues in educating health professionals to meet the diverse needs of patients and other service users from ethnic minority groups. Journal

of advanced nursing, 39 (3), 290-298.

Cioffi, J (2003) Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses´experiences. International journal of nursing

studies, 40, 299-306

Davidhizar, R (1994) When your patient is silent. Journal of advanced nursing,

20, 703-706.

Elderkin-Thompson, V et al (2001) When nurses double as interpreters, study of spanish-speaking patients in a US primary care setting. Social science &

medicine, 52, 1343-1358.

Gebru, K (2003) Kulturanpassad vård i livets slutskede. Vård i livets slutskede-delrapport 2003:4. FoU-enheten för äldre. Malmö Stad.

Gerrish, K (2000). The nature and effect of communication difficulties arising from interactions between district nurses and South Asian patients and their carers. Journal of advanced nursing, 33 (5), 566-574.

Goode, E (1993) The culture of illness. U.S. News &world report; 2/15/93,

vol.114 Issue 6, p74, 3p, 3c.

Hanssen, I (1998) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Studentlitteratur: Lund.

Integrationsverket (1999) Tillgång till tolk – en samhällsservice. (rapport 2) http://www.integrationsverket.se/upload/Publikationer/tolkrapport.pdf Leininger, M (1995) Transculturel Nursing Concepts,Theories, Research &

Practices (2nd ed.) New York: McGraw-Hill, Inc.

Magnússon, F (2002)(red.) Etniska relationer i vård och omsorg. Studentlitteratur: Lund.

Murphy, K (1993) Nurses experiences of caring for ethnic-monority clients.

Journal of advanced nursing, 18, 442-450.

Ozolins, L-L & Hjelm, K. (2003) Nurses´experiences of problematic situations with migrants in emergency care in Sweden. Clinical effectiveness in nursing

7, 84-93.

Polit, D et al (2001) Essentials of Nursing Research. Methods, Appraisal and

Rhodes, P & Nocon, A (2002) A problem of Communication? Diabetes care among Bangladeshi people in Bradford. Health and social care in the

community, 11 (1), 45-54.

Rivadeneyra, R (2000). Patient centeredness in medical encounters requiring an interpreter. The American journal of medicine, vol 108, April 15.

SFS 1975:689 Auktorisation av tolkar och översättare

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19750689.htm

SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag

http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19820763.HTM

SFS 1986:223 Förvaltningslag http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19860223.HTM

SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården.

BILAGA

Bilaga 1. Artikelgransking 28 Titel, För fa ttare & År A b st ra k t In tr o d u k ti o n Met o d R es u lt a t D is k u ss io n Granskn ings kom m entar Issue s i n ed uca ti ng heal th pr ofe ssi onal s to

meet the dive

rs e nee d s of pat ie nt s a n d ot he r service use rs from et hni c m inori ty g ro u p s. Ch ev ann es, M ( 200 2) . Ab stract inn ehåller syf te, b akg rund , m eto d o ch resu ltat. Do ck m er än 20 0 o rd . Tar up p vi kt en av at t fö rstå etnis k m ång fald o

ch hur lite kun

skap d et fi n n s o m ku ltu rella sk illn ad er. M an l ät 2 2 m änni sk or m ed ol ik a vår d ut bi ld ni n g ar del ta ga i de nna k v alitativ a studie. Ett frå gef o rm ul är t ogs fram ru nt k u n sk ap , sk illn ad er o ch attit yd er i v ård en för etnisk min o ritet. In terv ju ern a spelades in på band. Et is ka as pekt er fi n n s med . M an prese n te ra r resu ltatet und er fy ra te m a, v ilk et gör d et lättfö rstålig t. M an f ö resl o g i den n a k v alitativ a un de rsö k n in ge n at t man s o m sj uk vår d sp er so nal ka n b li b ättre i v ården av et ni sk m inori te t. Bra artikel m ed läs v ärt in n eh åll. Bra resu ltat. Håller h ö g kv alitet Co mm u n icatin g with cu ltu rally and li ngui st ical ly d iverse pat ie nt s i n an a cut e care setting : nurses´ expe riences . Cio ff i, J (200 3) . In ne hål le r fo rsk n ings frå g a, m etod o ch resu ltat. Tar in te up p k ons ek ve n ser fö r d et prak tisk a arb etet. Bra in trod uk tion . Litteratu ranknytn in g fi nn s. Tar up p b ehov et av st udi en och sät te r in läsaren i prob le m et. En kv alitativ meto d där m an har a n vänt si g av in tervju er med 2 3 sj uks k ö te rs ko r på et t sju khu s d är 70% av pat . Hade ut lä n d sk b akgr und . Man tar u p p et is ka aspe kt er . Mycket bra res u ltatdel där m an har de la t up p resu ltatet i un de rr ub ri ke r. Här d rar m an sl ut sat ser o ch to lk ar resultatet. Tal ar om be ho vet av st udi en . B egrä n sn in gar n a ä r in te tyd lig t angiv n a. Bra artikel s o m tar upp alla frågor so m v i v ill ha s v ar på . Nurses´ expe riences of p rob lem atic sit u atio ns with m ig ran ts i n em ergency ca re i n Swe d en. Ozoli n s, L-L & Hj elm , K . (2 0 03) Bra abstract. Innehåller sy ft e, m et od oc h resu ltat. Man får en b ra inbl ic k om vad m an k o m m it fram ti ll o ch ko nse k vense rn a f ö r det pra k ti ska om vård nadsa rbet et . En m y cket bra in trodu k tion som tar up p det ce nt ral a fen o m enet, sy ft e, relev an t litteratu r, te oret is ka ram en och b ehov et av stud ien . En kv alitativ meto d . 4 9 sj uk sk ö ter sk or , 32 k v in nor o ch 17 m än som hade e rfa re nhet a v akut sj uk vår d s v ara d e sk ri ftlig t p å 64 bes k ri v n a p rob lem situ ati o n er. Tar up p et is ka aspe kt er. Bra resu ltatd el d är m an doc k k u n d e ha del at up p s p råkl ig a och k u lturella sk illn ad er un de r ol ik a ru b ri k er för att d et sku lle b li mer lättläst. Det fi nns i n ge n di sk ussi ons ru b ri k . Diskussione n har tagits m ed u nde r resu ltatd elen v ilk en är en nackdel. En artik el so m h åller h ö g kv alitet. Intressan t at t l äsa m en na ckdel en v ar att resu ltatd elen k und e g jor ts mer lättläst.

29 Titel, Författa re & År Abstrakt Introduktio n Met od Resultat Diskussion Granskn ings kom m entar Th e cu ltu re o f illn ess. Goo d e, E (199 3) . Ett ko rt ab strac t som fö rkla rar va d art ik el n ha ndl ar om . Sakn ar do ck : Syf te, m et od, ur val o ch resu ltat En i n tressan t artik el so m han d la r om de svåri ghet er som kan u p p k o m m a vi d kom m uni kat io nss v åri ghet er m ed pat ie nt er f rån an na n k u ltur. Artik el n u ppfylld e in te krav en för vet ens ka pl ighe t m en vi an v änd e lite av d en i b akgr und en. Whe n y o u r pat ient is silen t. Davi dhi za r, R (199 4) Ett ko rt ab strac t som ta la r om vad a rt ik el n han d la r om . Beskri ver sy fte. Sakn ar:, m eto d , ur val och res u lt at . Sy ft et ka n ut lä sas m en är in te tyd lig t. For sk ni n gs pr o bl em och be h o v av s tudi en fram g år. Litteratu ranknytn in g saknas Kv alitativ artikel.En bes k ri v n in g a v va d ty st nad kan ha fö r m eni ng m el la n kul tu rer oc h a n ger rik tlin je r för ssk ´s förh ålln in gssätt m o t tysta p atien ter. Det fi n n s ing et resu ltat efterso m d et in te gj o rdes nå g o n un de rsö k ni n g. Hela artik el n är so m en di sk ussi on . M an b

elyser att _kom

m uni kat io n ä r så mycket m er än ba ra språ k. B et y del sen a v ic ke-v er bal a b uds ka p poä n g te ras. B egrä n sn in gar sak n as. Artik el n u p p fy lld e in te kra v en f ö r vet ensk apl ig het . Tyckte doc k at t den va r rel eva nt f ö r vå rat ar bet e. Detta to gs u p p i b akgr und en. Nurses e x perie n ces of cari n g fo r ethnic-m o norit y clien ts. Mur phy, K (199 3) Et t bra oc h l ag o m lå ngt a b st ra kt s o m inne hål le r sy ft e, m et od oc h res u lt at . Bra in trod uk tion so m inne hål le r nö d v än di ga u ppg ifter. Bra litteratu r ankn ytn in g , doc k nå gra år på nacke n . M an gj or de 4 5 -min u ters in tervj u er som blev bandinspela d e. Av 24 tillfråg ad e d elt o g 18 i in tervju ern a. Etik fin n s. Bra resu ltat som st äm me r me d a rt ik el n s syfte. Di sk ut era r kri n g vi kt en av kom m uni kat io n m ed pat ie nt er frå n et ni sk-m inori te t. Tar up p beg rä n sni nga r. In tressan t artikel m ed bra in n eh åll. Artikeln upp fyller k rav en för vet ens ka pl ighe te n. A pr obl em of C o m m uni cat io n ? Diabetes ca re am ong B angl ad eshi pe opl e in Br ad fo rd . Rh od es, P (2 002 ). Bra abstract. Inne håller sy ft e, m et od oc h res u lt at . Sätter in läsaren i p rob lem et. Litteratu ranknytn in g fin n s. Kv alitativ studie d är man in terv ju ade 4 m än oc h 8 kvi nn o r i ål drar na 4 3 -7 5. Bra resu ltatd el d är m an tar upp o lik a st rateg ier för att fö rb ättra kom m uni kat io nsb eh o v et o ch sam tid ig t h a en öve rg ri pa n d e b ra pat ie nt vår d . Man tar up p att kom m uni kat io n ä r n y ck eln till pat ie nt cent re ra d vår d och vi kt en a v a tt ly ssna på pat ie nt ens b ehov . Artik el n är lätt att läsa m ed et t bra i nne hål l. M ån g a in tervju er so m g ö r att m an lättare förstår prob lem et. Art ik el n up pfy ll er kra v en fö r vet ens ka pl ighet en.

30 Titel, Författa re & År Abstrakt Introduktio n Met od Resultat Diskussion Granskn ings kom m entar Whe n n u rse s d oub le as in terpreters, st u d y of spa n is h-spea ki n g pat ie nt s in a US prim ar y care setting . Elderkin- Th om pson, V m fl . (200 1) Inn eh åller alla vi kt ig a dat a. Någ o t fö r lån g t, inne hål le r m er än 20 0 o rd . Bra in ledn in g, g ö r läsaren i n satt i p rob lem et m ed sp råkb arriären i m ö tet m ed spa ns kt al ande p atien ter i USA. Hänv isar till an n an litteratu r o ch visar p å b ehov et av stud ien . En kv alitativ cro ss-sect ional st udi e dä r m an vi de o fi lm ade 21 spa n sktalande pat ie nt er u nde r de ras lä kar b esö k oc h dä r man sam tid ig t anvä n d e si g a v tvåspråki g a sj uks k ö te rs ko r som to lk . Utfö rlig t resu lt at m ed utdrag ur sam talen s o m lä kare ha de m ed pat ie nt er dä r m an anvä nde två språkig sju k skö tersk a so m to lk . Drar sl utsatser om för och nac k del ar m ed sj uks k ö te rs ko r som to lk

ar. Tar fram

sva ghet er n a m ed artikeln. En bra artikel. Fick läsare n v äl in satt i p rob lem en d å man to g upp ex em p el f rå n samtalen. Up pfy ll d e väl kra v en f ö r vet ens ka pl ighe t. Patien t cen tered n ess in

medical encounters requ

iring an in terpreter. R ivade ney ra, R (200 0) . Bra abstract. T y dligt sy ft e, m et od oc h resu ltat M y cket bra . In nehål le r al la nö dvä n d ig a u ppg ifter. En cross-section al Kv an titativ stud ie. M an vi de ofi lm ade 19 engel skt al an de pat . Dessa jäm fördes m ed 1 9 span sk taland e p at. som anvä nde t o lk . Utfö rlig resu ltatd el. En gel skt al an de pat ie nt er sk ilj er sig sign ifik an t i flera kategorie r som un de rsö k ts i jä m förel se m ed spa n sk ta la nde . Resu ltat p resenteras i ta bel le r oc h i t ext . Dra r sl utsatser om v ilk a sv åri g heter so m up pst år u n d er to lkni ng sp roce ssen. En m y cket välskri v en artikel som hål ler hög k v alitet. Artik el n är kv an titativ m en fo rsk are n har a nvä nt si g a v k v alitativ a m et o d er för att n å fram till si tt resu ltat. Det ta g jo rde d en rel eva nt fö r vårt ar bete . Th e n atur e and effect of com m uni cat ion d ifficu lties arisin g fro m in teractio n s bet w ee n di st ri ct nu rses an d So u th Asian p atien ts an d

their carers. Gerr

ish, K (200 0) . Långt abst ract - m er än 20 0 o rd . In ne håller sy ft e, m et od oc h res u lt at .

Mycket bra introdu

k tion . Bra litteratu rank n y tn in g. Den teoretisk a ram en är e n etnogra fisk st udi e. Sy ft et o ch b ehov et av stud ien fram k o mmer tyd lig t. En et no gra fi sk st udi e där m an har a n vänt sig av k v alitativ a m et oder s o m in tervju er m ed o ch del ta gan d e obs er vat ione r f ö r at t få fram ett k v an titativ t resu ltat. Bra resu ltatd el , d är m an fö rkla rar p ro b le m en oc h vad m an kom m it fram till g en o m att återg e in tervju er. Det är äv en redov isat i tab eller vi lk et ge r l äsa re n st or inbl ic k i h ur m ånga s om har sp rå kp ro bl em . Fö r och nac k del ar t as u p p med to lk ar o ch släk tin g ar so m to lk ar. Bra diskussi on där man to lk ar resu ltatet. M an har k o m m it fram till att släk tin g ar h ar stort fö rtr o en d e som to lk

ar. Man tar o

ck så up p h u r res u lt at et kan anvä n d as oc h beg rä n sni nga r i st udi en . En m y cket väl skri v en oc h in tressan t artikel. Belyser m ånga av de pr obl em som vi ha r val t at t s tude ra.