Cirkulär ekonomi inom byggsektorn
- En kvalitativ intervjustudie kring byggbranschens förhållande
till cirkulär ekonomi för hållbar framtid
Circular economy in the construction sector
- A qualitative interview study on the construction industry's
view on circular economy for a sustainable future
Institutionen för Urbana studier
Examensarbete (15 poäng) för magisterexamen i Byggd miljö vid Malmö Universitet. Avancerad nivå, Hållbar Stadsutveckling - ledarskap och organisation.
Handledare: Peter Palm Vårterminen 2020
Förord
Det här examensarbetet fullgör vår magisterutbildning i Hållbar stadsutveckling - Ledning och organisation 60 hp - på Malmö Universitet. Vi vill tacka våra intervjupersoner för att de tog sig tid för att bli intervjuad till vårt kvalitativa datainsamling. Vi vill rikta ett stor tack till vår handledare Peter Palm som har väglett oss under hela terminen.
Frea Håkansson & Miriam Ljung Vårterminen 2020
Sammanfattning
Bygg- och anläggningssektorn har en stor inverkan på den globala uppvärmningen. Byggsektorn beräknas ha ett utsläpp på 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Byggbranschen är även världens största konsument av råvara och den står för 50% av global stålproduktion samt förbrukar mer än 3 miljarder ton råvaror. Cirkulär ekonomi är ett uppåtgående koncept inom flertalet sektorer och branscher för att skapa en hållbar utveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka bygg- och anläggningssektorns förhållande till cirkulär ekonomin för att minska branschens klimatpåverkan. Vi vill undersöka hur byggsektorn kan bli klimatneutral med hjälp av cirkulära principer och initiativ som bland annat LFM30, vilket är en lokal färdplan för att uppnå de globala målen år 2030 för att bidra till ett hållbart byggande. Under analysen framkommer det hur utvalda företag ser på cirkulär ekonomi och deras kännedom kring ämnet. För att förverkliga den cirkulära ekonomins potential har flertalet arbetssätt identifierats av respondenter som arbetar inom ämnet vilket kan stödja den komplexa övergången till en cirkulär ekonomi i den byggda miljön.
Nyckelord: Cirkulär ekonomi, återvinning, LFM30, återanvända, byggsektorn
Abstract
The construction sector has a major impact on global warming and is estimated to have emissions of 15 million tonnes of carbon dioxide equivalent per year. The construction industry is also the largest consumer of raw materials, accounting for 50% of global steel production and consuming more than 3 billion tonnes of raw materials. Circular economics is an emerging concept in a wide range of sectors and industries for achieving a sustainable development. The purpose of this thesis is to investigate the construction industry's view of circular economy in order to reduce the industry's climate impact. We want to explore how the construction sector can become climate neutral with the help of circular principles and initiatives such as LFM30, which is a local roadmap for achieving the global sustainable development goals for the year 2030, in order to contribute to a sustainable built environment. The analysis reveals how selected companies view circular economics and their knowledge of the subject. In order to realize the potential of the circular economy, different ways of working have been identified by respondents working within the subject, which can support the complex transition to a circular economy in the built environment.
Innehållsförteckning: 1 Inledning 4 1.2 Syfte 5 1.3 Mål och problemformuleringar 5 1.4 Avgränsningar 5 1.5 Motivering av examensarbetet 6 1.6 Disposition 6 2. Bakgrund 7
2.1 Tidigare forskning om cirkulär ekonomi i den byggda miljön 7
2.2 Miljö- och klimat inom byggsektorn 8
2.3 Den byggda miljön i samband med cirkulär ekonomi 9
2.4 Avfall inom byggindustrin 10
2.5 Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö, LFM30 11
2.6 Sammanfattning 12
3 Teori 13
3.1 Cirkulär ekonomi 13
3.2 Linjär ekonomi 14
3.3 Hållbarhet 15
3.4 Cirkulär ekonomi i den byggda miljön 17
4 Att undersöka ett problem 20
4.1 Studiens genomförande 20 4.2 Kvalitativ studie 20 4.3 Urval 21 4.4 Intervjumetodik 22 4.5 Studiens tillförlitlighet 23 4.6 Etik 23 5 Empiri 24
5.1 Erfarenhet, arbetssätt och ramverk för cirkulär ekonomi 24 5.2 Fördelar samt nackdelar med cirkulär ekonomi inom byggsektorn. 26
5.3 Möjligheter och hinder med cirkulär ekonomi 29
6. Diskussion 33
6.1 Metoder, arbetssätt och ramverk för cirkulära byggnader 36 6.3 För- och nackdelar av att använda cirkulära principer i en byggnad 37 6.3 Hinder och möjligheter för att skapa cirkulär ekonomi inom byggsektorn 38
7. Slutsats 42
1 Inledning
Här presenteras studiens syftet, mål och problemformuleringar. Avgränsningar,
målgrupp
samt
en
motivering
av
examensarbetet
redovisas.
Den här undersökningen behandlar hur olika aktörer inom byggsektorn använder cirkulär ekonomi för att bland annat få ett mer hållbart byggande, samt minska mängden avfall som uppkommer hela vägen i byggkedjan. Cirkulär ekonomi innebär att en produktion ska material tillverkas för att kunna återskapas, återanvändas, återbrukas, återvinnas eller vara nedbrytbar för att skapa ett kretslopp. Med den växande världsbefolkningen tillkommer en ökad konsumtion som sätter stor press på världens resurser. Vårt traditionella sätt att producera, använda och sedan deponera avfallet är inte hållbart. Det är behövs en förändring och en övergång till cirkulär ekonomi för att inte minska den negativa påverkan på miljö och klimatet.
Våren 2018 skapades den nationella färdplanen för ett Fossilfritt Sverige. Malmö vill vara en handlingskraftig aktör samt en förebild i ett klimatneutralt byggande och skapade därför Sveriges första lokala färdplan år 2019. Den lokala färdplanen fick namnet Lokal färdplan för
en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030 (LFM30). Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö eftersträvar 100% cirkulär materialhantering. Genom en cirkulär affärsmodell ska inget avfall uppkomma utan allt ska ses som en resurs. LFM30 vill ställa högre krav på byggmaterial och återbruk i upphandlingar. De vill minimera spill i varje led i byggbranschen av det totala byggavfallet (LFM30, 2019).
Det uppkommer avfall under hela byggkedjan: vid tillverkning av byggnadsmaterial, nybyggnation, renovering om-och-tillbyggnad samt under rivning av byggnader. Den största andel av avfallet som uppkommer är från byggnadsmaterialet, men inom byggbranschen tillkommer det en stor del av förpackningsmaterial (LFM30, 2019). Enligt Malmö Stad (2009) är ett av Malmö stad miljömål är “avfallet ska återvinnas”, Malmö stad anser att utvecklingen av avfallet ständigt ökar i stad och denna trend måste brytas.
Kommunfullmäktige har genom Miljöprogrammet och Översiktsplanen angett stadens övergripande mål: Malmö ska vara Sveriges klimatsmartaste stad år 2030. Byggandet i Malmö ska präglas av långsiktighet, smarta energilösningar och miljöanpassade materialval (Malmö Stad, 2009).
● LFM30 vill minimera: kortsiktiga projekt, onödig energi, risker, fossilanvändning, avfall, transporter och linjära processer.
● LFM30 vill maximera: cirkularitet, gröna affärsmodeller, grön finansiering, klimatkalkyler, samarbete, innovationer, resursoptimering, mätbarhet och fossilfritt (LFM30, 2019)
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som styr cirkularitet i en byggnad och hur bygg- och anläggningssektorn arbetar med cirkulär ekonomi utifrån ett teoretiskt- och hållbarhetsperspektiv. Malmö stad och andra aktörer har gjort en lokal färdplan för att utveckla en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö (LFM30) som vi vill undersöka.
1.3 Mål och problemformuleringar
Målet är att finna och analysera metoder för att implementera cirkulär ekonomi i den byggda miljön, samt undersöka vilka brister, hinder och arbetssätt som finns tillgängliga för att sedan undersöka vilka ekonomiska och miljömässiga för- och nackdelar som uppkommer av att implementera cirkulära principer inom byggnadssektorn.
Uppsatsen ska besvara följande frågor:
● Vilka metoder, arbetssätt och ramverk finns för cirkulära byggnader i dagsläget? ● Vilka för- och nackdelar finns av att använda cirkulära principer i en byggnad?
● Vilka hinder och möjligheter finns och vad krävs för att göra byggbranschen cirkulär? 1.4 Avgränsningar
Denna studie behandlar cirkulär ekonomi inom bygg- och anläggningssektorn. Vi har valt att fördjupa oss i aktörer inom byggsektorn som står för cirka 20% av allt byggande i Sverige, de
övriga 80 % är privatpersoner och hobbysnickare. Därav kommer den här uppsatsen inte beröra privatpersoner.
1.5 Motivering av examensarbetet
Eftersom vi har olika akademiska bakgrunder valde vi att kombinera de genom att fördjupa oss i ett ämne som förenar hållbar stadsutveckling. Ljung har en kandidatexamen i Miljövetenskap och Håkansson har en kandidatexamen i Byggteknik. Vi blev intresserade av LFM30 och valde att fördjupa oss i cirkulär ekonomi inom byggsektorn.
1.6 Disposition
Första kapitlet beskrivs syfte och målformuleringar. Kapitel två ger en översikt över tidigare forskning, en beskrivning om byggsektorns klimatpåverkan och en beskrivning av den lokala färdplanen. Tredje kapitlet behandlar uppsatsens teori, begreppet cirkulär ekonomi. Kapitel fyra redogörs studiens empiriska material. Femte kapitlet innehåller en analys, där empirin kopplas med teorin kring cirkulär ekonomi i den byggda miljön. Kapitel sex avslutar studien med att frågeställningarna har besvarats.
2. Bakgrund
Enligt Agenda 2030 (2015) bor den största delen av världens befolkning i städerna, detta kan generera att den ekonomiska tillväxten ökar, men påfrestningar för ekosystemet kan bli större (Globala målen, 2015). Hedenfelt (2013) anser att den ständiga ökningen av befolkningen i städerna medför problem med infrastrukturen samt miljöproblem. Stadsmiljöer med en hög människotäthet orsakar en högre konsumtion av material, livsmedel, energi och vatten jämfört med mindre städer. Urbana städer blir stora samlingspunkter för alla de resursflöden som samhället är beroende av (Hedenfelt, 2013). Arup (2016) bekräftar detta eftersom de menar att tillväxt i världens befolkning och, i synnerhet dess medelklassen (som ständigt ökar, vilket ökar den befintliga efterfrågan på bostäder) sätter ett oöverträffat tryck på naturliga resurser (Arup, 2016). Bowden (2005) lyfter fram att problemen med urbaniseringen är att städerna medverkar stora miljöproblem långt ifrån sin egen närmiljö med produktion, transport och avfall - nya lösningar är ett måste för att samspela med miljön för att minimera negativ påverkan. Vidare anser Bowden (2005) att produktionen av bland annat byggnader måste förändras, konsumtionen av energi, vatten samt material måste minska och återvinningen behöver öka eftersom produktionen av byggnader ger en hög andel avfall och spill (Bowden, 2005).
2.1 Tidigare forskning om cirkulär ekonomi i den byggda miljön
Har et al. (2019) skriver att majoriteten av kunskapen om cirkulär ekonomi har ett brett fokus men att sektorer och produkter skiljer sig åt. Författarna menar att om cirkularitet ska kunna förverkligas så är mer skräddarsydda förståelser och tillvägagångssätt nödvändiga. Hart et al. (2019) beskriver att genom att upprätthålla värdet av material och hålla dem i cirkulation så ses cirkulär ekonomi som ett sätt att minska vårt beroende av materialutvinning och som ett villkor för fortsättandet av människans sätt att leva. De menar att det finns en drivkraft att ta itu med cirkulära principer över olika affärs discipliner. Författarna menar att cirkulär ekonomi med relaterade koncept såsom industriell ekologi, industriell symbios och Cradle to Cradle att den linjära make-use-dispose modellen av resursförbrukning är djupt förankrad i
den byggda miljön på bekostnad av cirkulära modeller för resursförvaltning (Hart, et al., 2019).
Benachio et al. (2019) anser att det finns ett behov att vidareutveckla standard praxis för återanvändningen av material och genom att analysera flertal artiklar, ett av de största hindren för att implementera cirkulär ekonomi i byggnadssektorn. Utvecklingen av affärsmodeller för cirkulär ekonomi behöver uppmärksammas och att dagens modeller fortfarande stödjer ett linjärt användande av resurser. De menar att ett paradigmskifte mot cirkulär användning av resurser är nödvändigt och med det kommer nya affärsmöjligheter uppstå. Eftersom det är företag samlar upp, demonterar, återanvänder material och strukturer i slutet av dess livscykel kommer att behövas ett skifte (Benachio, et al., 2019).
Benachio et al. (2019) visar att det finns konsensus och god medvetenhet om behovet att skifta från linjär till cirkulär ekonomi men att utövare hävdar att det saknas standardiserade metoder och praxisar för att implementera det i byggprojekt. Författarna menar att potentialen med att ta hänsyn till konceptet cirkulär ekonomi i tidigare skeden i projekt och möjligheten att integrera de i livscykelanalyser. De argumenterar för att det kan hjälpa vid valet av material, mängden material och resurshantering över hela byggnadens livscykel. Detta kommer hjälpa till att visa fördelarna med att återanvända material, minska mängden resurser tagna från naturen och minska utsläpp för projektet (Benachio, et al., 2019).
2.2 Miljö- och klimat inom byggsektorn
Boverket (2016) skriver att de nationella miljömålen är en riktlinje för att minska Sveriges miljöpåverkan och de består av 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Byggsektorn berör framför allt sju miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv, Frisk luft, Begränsad
klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning, Ingen övergödningoch Giftfri miljö (Boverket, 2016). Byggsektorn orsakar en stor andel avfall och ger upphov till 33 % av den totala avfallet och står bakom cirka av 25 % av Sveriges totala mängd av farligt avfall (ibid). Dessutom bidrar den svenska byggsektorn med negativ miljöpåverkan i andra länder på grund av import av byggmaterial. Boverket skriver i sin rapport “ en uppskattning av
utanför Sverige som de utsläpp vi har i Sverige, ca 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter”
(Citat Boverket, 2016).
Enligt Boverket (2016) behövs det byggas cirka 700 000 bostäder i Sverige fram till år 2025 för att vara i fas med Agenda 2030. Samtidigt som det är påtryckningar att bostadsmarknaden ska öka, ska miljöpåverkan från byggsektorn ska minska och kostnaderna får inte kostnaderna helst inte öka (ibid).
Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering av bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikalie-hantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer. Inkluderande och innovativ stadsplanering behövs för att göra städerna säkra och hållbara för framtiden (Citat Agenda 2030, 2015).
2.3 Den byggda miljön i samband med cirkulär ekonomi
Arup (2016) anser att byggbranschen är världens största konsument av råvarorna och den står för 50% av global stålproduktion och förbrukar mer än 3 miljarder ton råvaror. De globala demografiska förändringarna och livsstilsförändringar ökar efterfrågan på dessa resurser, av vilka många blir knappare samt svårare att extrahera (Arup, 2016). Just nu konsumeras det mer naturresurser än vad det produceras. Arup (2016) lyfter problematiken kring konkurrensen av resurser bidrar till en högre materialkostnad. Med de strikta globala miljö- bestämmelserna som syftar till skydda känsliga ekosystem medverkar också att det blir svårare att extrahera vissa resurser, samt det skapar en prisökning (ibid). Den byggda miljön är under ökande tryck för att minimera dess negativa miljöpåverkan. En cirkulär strategi kan hjälpa sektorn att minska sitt miljöavtryck och för att undvika stigande kostnader, samt andra negativa konsekvenser(ibid). Eftersom byggsektorn är en storkonsument av naturresurser finns det ett behov av att utveckla de processer, komponenter och system som den använder för att undvika avfall. Det finns en möjlighet att öka effektiviseringen att återanvända bland annat avfall till en ny resurs, ett samarbete i hela leveranskedjan kan göra detta möjligt i den
återanvändas eller återbrukas. Det finns ett arrangemang hos många tillverkare och producenter för att stimulera återlämnandet av produkter. Men det finns ännu ingen tydlig formulering av exakt hur enskilda företag och processer kommer att behöva förändras över hela byggbranschen (ibid). Konceptet med cirkulär ekonomi ger en chans att göra den stegändring som betyder att koppla ifrån ekonomisk tillväxt från resursförbrukning. Istället är produkter och tillgångar designade även byggda för att vara mer hållbara. De hållbara produkterna är konstruerade för att repareras, renoveras, återanvändas och demonteras. Arup (2016) nämner att detta upprätthåller komponenter och deras material vid det högsta användbara syftet så länge som möjligt, vilket minimerar avfallet. Genom att flytta bort från den linjära modellen till ett kretslopp där naturligt kapital bevaras och förbättras optimeras förnybara resurser samt förhindras avfall (Arup, 2016).
2.4 Avfall inom byggindustrin
Bowden (2005) förklarar att den vanligaste formen av avfall som människor kommer i kontakt med är hushållsavfallet som kommer från mindre verksamheter, hushåll, skolor i närmiljön osv. Hushållsavfallet är det avfallet som oftast förbränns för att omvandla till energi tillbaka till hushållen (Bowden, 2005). Arup (2016) tycker att konsumtion och användning av naturresurser har i allmänhet följt en linjär strategi. Material hämtas, används och slutligen blir avfall. Fabrikat användning av naturresurser ger negativa effekter som medför högre koldioxidutsläpp, ökat tryck på deponering, ohållbara nivåer av vattenuttag och utbredda föroreningar bland ekosystemen (Arup, 2016).
Vidare menar Bowden (2005) att industriavfall är det avfall som kommer bland annat från byggsektorn och byggindustrierna. Industriavfall kommer även från andra industriella processer som till exempel verkstadsindustri, energiproduktion och andra verksamheter med produktion. Enligt Naturvårdsverket (2020) är byggsektorn den bransch som ger störst mängd avfall i Sverige. Med detta menar Naturvårdsverket att byggsektorn skapar avfall i hela kedjan, från att de bryter råvaror till rivning. Uppskattningsvis klassas 15 % av allt avfall från byggindustrin som miljöfarligt avfall (Naturvårdsverket, 2020).
Bowden (2005) påpekar att genom att förbränna avfallet för att skapa energi och värme är en del att ta tillvara avfall, men dock löser man inte själva grundproblemet - det skapas för mycket avfall. Genom att skapa cirkulära flöden med materialåtervinning som är mest resurseffektivt än att bryta nya råvaror i naturen besparar miljön och minskar avfallet. Bowden (2005) skriver att det går att skapa en hållbar avfallshantering genom att skapa en cirkulär ekonomi mellan olika branscher. Ifall olika branscher och producenter ser avfall som en resurs går det att återanvända förbrukade produkter till nya. Med en ökad återanvändning samt återvinning med en effektiv insamling av avfall i större utsträckning minskats den negativa miljöpåverkan. Författaren nämner som exempel att i Nigeria tillverkas det lådbilar av spillvirke från ett byggföretag (Bowden, 2005).
2.5 Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö, LFM30
LFM30 (Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor) som är ett lokalt initiativ i Malmö för att förändra och skapa ett underlag för bygg- och anläggningssektorn. LMF30 skapades för att arbeta med ett klimatneutralt genomförande av Agenda 2030 på lokal nivå. Initiativet till att skapa LFM30 kommer ifrån Fossilfritt Sverige, Malmö Stad och Sveriges Byggindustrier (LFM30, 2019).
Enligt LFM30 (2019) finns det ett behov att effektivisera klimatåtgärder i byggsektorn eftersom den står för över 20% av Malmös hela klimatutsläpp. I stor uträckning ska det byggas såsom bostäder, förskolor, skolor, mobilitet hus och infrastruktur i Malmö med Sverigeöverenskommelsen samt Storstadspaketet (LFM30, 2019). Det finns enbart småskaliga lösningar i byggsektorn som är verksamma inom ramen för Agenda 2030. Därav har det skapats ett behov av att finna klimatneutrala hjälpmedel för att genomföra en marknad för en hållbar byggsektor (ibid).
LFM30 menar att det finns ett behov av att öka en klimatneutralt byggande utifrån ett livscykelperspektiv, som inte enbart innefattar byggmetoder och material utan helheten av byggsektorns miljöpåverkan. Malmö stad har som mål att bli Sveriges klimatsmartaste stad och vara klimatneutralt 2030 (LFM30, 2019). Malmö var den första kommunen som skrev under Agenda 2030 i Sverige. LFM30 är Sveriges första lokala färdplan och det är mer än
350 aktörer som ställer sig bakom initiativet. De 350 aktörerna är verksamma från hela byggkedjan som vill ta ansvar för sin klimatpåverkan och minska byggsektorns klimatavtryck. För att färdplanen skulle bli möjlig genomfördes det en förstudie av Malmö Stad och Hållbart byggande i Syd. Förstudien byggde strategier och mål för att uppnå en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö (LFM30, 2019).
LFM30 har sex övergripande strategiska och odelbara fokusområden: 1. Affärsmodeller, incitament och samverkan.
2. Cirkulär ekonomi och resurseffektivitet. 3. Design, process och klimatkalkyl. 4. Klimatneutrala byggmaterial. 5. Förvaltning, drift och underhåll.
6. Klimatneutral byggarbetsplats och transporter (LFM30, 2019).
LFM30 (2019) anser för att färdplanen ska bli verklig ska all ny bebyggelse, ombyggnad, underhåll och infrastruktur vara klimatneutral år 2030 måste byggsektorn arbeta med de sex områdena (LFM30, 2019).
2.6 Sammanfattning
Med den ökande urbanisering ger konsekvenser av en högre konsumtionen som i sin tur genererar att avfallsflödet ständigt ökar. Urbana städer har en hög klimatpåverkan som inte minst kommer ifrån byggbranschen. Det har uppmärksammats att bygg- och anläggningssektorn har en stor påverkan på den globala uppvärmningen. Byggsektorn beräknas ha ett utsläpp varje år 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter - där import och export ingår i beräkningarna. Byggbranschen är även världens största konsument av råvaror och den står för 50% av den globala stålproduktionen. Byggskedet rymmer alla handlingar som har någon form av miljöpåverkan, som innefattar transport, bryta material, produktion etc. LFM30 är en lokal färdplan som är en utvecklingsstrategi för att uppnå de globala målen år 2030 i form av en lokal Agenda 2030. Kommunfullmäktige har med grund till Miljöprogrammet och Översiktsplanen angett stadens övergripande mål: att Malmö ska vara Sveriges klimatsmartaste stad 2030. Byggandet ska ges form av långsiktighet, effektiva energilösningar och miljöanpassade materialval.
3 Teori
Här presenteras den teori som är nödvändig för att ta del av studiens resultat.
Tidigare forskning i studiens ämne presenteras även.
3.1 Cirkulär ekonomi
För att skapa en hållbar framtid utan att påfresta miljö anser Hahn (1997) att en cirkulär ekonomi kan vara en del av lösningen. Cirkulär ekonomi är motsatsen till linjär ekonomi. Hahn (1997) menar att cirkulär ekonomi är inspirerad av naturens kretslopp för att få en hållbar värld. Produkter som framställs ska vara nedbrytbara eller kan komma tillbaka till kretsloppet för att återskapas, ett alternativ istället för att kasta en produkt. Strävan är att det inte ska uppkomma något avfall, utan all form av avfall ska ses som en råvara istället (Hahn, 1997).
Jackson (2012) menar att hållbart byggande innebär är att skapa en tillväxt som överskrider inte ekologins gränser. Han anser att en ohållbar ekonomi är den traditionella linjära ekonomin, där de bryter resurser, tillverkar, använder och sedan slänger produkten (Jackson, 2012). Jackson (2012) menar att övergången från linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi är möjlig, eftersom det går att använda avfallet som en resurs därav skapa en hållbar framtid. Jackson (2012) beskriver att en bredare resurskonsumtion är en drivkraft för tillväxten i ett paradigm och i praktiken behöver en ny tillväxtmotor. Detta grundar sig på utsläppsfria källor och inte materiella tjänster, inga produkter som skapar utsläpp eller avfall (Jackson, 2012). Kellner (2017) anser att cirkulär ekonomi är bland annat producenternas ansvar att ta hand om de råvaror som blir spill i en produktion för att det ska kunna återanvändas och inte bli avfall. I en cirkulär ekonomi ska producenterna i första hand se över sin produktion för att minimera spill av råvaror och det spill som ändå tillkommer ska kunna återanvändas till en ny produkt. Kellner (2017) nämner att EU-kommissionen vill ha slutna kretslopp i en produktion för att öka livslängden med en utökad materialåtervinning samt återanvända material (Kellner, 2017).
3.2 Linjär ekonomi
Kellner (2017) menar att efter den industriella revolutionen har ekonomin grundat sig i den linjära ekonomin, som bygger på att råvaror och resurser aldrig kommer att ta slut (Kellner, 2017). Linjär ekonomi är konstruerad för att bryta resurser/råvaror, producera, konsumera och till slut bli avfall. Enligt Kellner (2017) är produkter idag konstruerade för att ha en kort livslängd, för att den linjära ekonomin ska kunna omsätta i hög takt. Det behövs nya affärsmodeller för att bryta den linjära marknaden och inte vara ett “slit och släng” samhälle (Kellner, 2017).
Linjär ekonomi är en traditionell modell för användandet av resurser. Den grundläggande skillnaden mellan linjär och cirkulär ekonomi illustreras i Bild 1.
Bild 1: Källa: Håkansson, F (2020).
Bilden visar linjär ekonomi som ett linjärt materialflöde där råmaterialet omvandlas till en produkt och efter att det har förbrukats upphör dess livscykel och blir till avfall. Illustrationen för cirkulär ekonomi lägger till en ny länk från den linjära ekonomin där råvarorna blir till en produkt som återvinns och vid slutet av sin livscykel blir till en ny produkt.
3.3 Hållbarhet
För att veta om något är hållbart behöver man definiera begreppet hållbarhet. Utifrån den definitionen går det att undersökas om det faktiskt är hållbart. Hedenfelt (2012) menar för att studera hur hållbarhet kan analyseras och bedömas behöver hållbar utveckling som begrepp diskuteras. Hon menar att vår uppfattning om vad hållbar utveckling innebär går hand i hand med hur vi utformar hållbarhetsanalyser. Hedenfelt (2012) betraktar att analysmetoder baseras på vad vi anser hållbar utveckling vara, och sedan bedömer den med hjälp av analysmetoder. Hållbar stadsutveckling är ett perspektiv på hållbar utveckling där staden står i fokus (Hedenfelt, 2012).
Campbell (1996) använder sig av en triangel för att illustrera hållbarhet som tre motstridiga mål för planering och de tre resulterande konflikter som uppstår mellan dessa. Konflikterna i triangeln är utvecklings-, resurs- och fastighetskonflikter. Den visar också att det vanliga perspektivet “man vs nature” missar de sociala problemen i miljökonflikter. Han menar att skillnaderna i språket som uppstår mellan miljö, ekonomi och rättvisa inte bara kan lösas genom översättning för att eliminera intressekonflikterna mellan de tre hörnen. Campbell (1996) skriver att om hörnen representerar målen i planeringen och axlarna representerar de resulterande konflikterna så definierar han att mitten representerar hållbar utveckling. Han beskriver också centrumet som ett svårfångat ideal för hållbar utveckling som bara kan nås indirekt och tillnärmelsevis (Campbell, 1996).
Campbell (1996) betonar också effektiviteten av att inte måla upp idén om hållbarhet som en luddig version av en ekotopia och att istället låta den verka som en ledare för att fokusera på konflikter, debatt och dispyter. Campbell menar att desto mer konflikt som rörs upp desto effektivare blir idén om hållbarhet i det långa loppet (Campbell, 1996).
Giddings et al. (2002) skriver att hållbar utveckling ofta presenteras som skärningen av miljö, samhälle och ekonomi som separerade men överlappande enheter. De beskriver att ekonomi ofta prioriteras och miljön är något som är separerat från människan precis som Campbell (1996) beskriver som “man vs nature”. Istället menar Giddings et al. (2002) enheterna är sammankopplade på så vis att ekonomin beror på samhället och miljön, medan människan
och samhället beror på miljön. Separeringen menar författarna att den leder till ett snävt tillvägagångssätt och problem såsom hållbarhet samt kulturell diversitet marginaliseras. Giddings et al. (2002) beskriver människan som en del av ett sammankopplat nät inom det vi kallar miljö och samhälle. De menar att behövs överkomma barriärerna mellan vetenskapsgrenarna och en mer tvärvetenskaplig syn på världen (Giddings, et al,. 2002).
Pope et al. (2004) presenterar en alternativ föreställning till hur man bedömer hållbarhet. I sin föreställning har författarna som syfte att fastställa om ett initiativ faktiskt är hållbart. De skriver också att för en bedömning ska kunna göras så krävs det att begreppet hållbar utveckling är väldefinierat. Pope et al. (2004) menar att principbaserade tillvägagångssätt är mest lämpliga för att utveckla sådana kriterier för begreppet hållbarhet.
För att bedöma hållbarhet använder sig Pope et al. (2004) av tre ansatser:
• Konsekvensbeskrivningar: Ansatser som utgår från ekologisk och i viss mån social och ekonomisk bärkraftighet för att sedan bedöma om planer, policy eller projekt kan anses acceptabla.
• Jämförande ansatser: praktikbaserade, pragmatiska ansatser utgår från det specifika projektet och skapar mål för detta, ofta baserad på jämförelser med existerande exempel (riktningsvisande).
• Principbaserade ansatser: som avser att tydliggöra om något är hållbart eller inte (avstånd till målet).
Pope et al. (2004) använder termen “direction to target” och att det har sina användningsområden men menar att det kanske inte ett tillräckligt bidrag för hållbarhet. Istället skriver de om behovet av “distance to target” (Pope, et al., 2004). Det vill säga att bara för att ett beslut riktas mot hållbarhet betyder det inte att beslutet i helhet är eller når fram till något som är hållbart. “Distance to target” som metod jämför existerande nivåer med eftertraktade nivåer som är det så kallade “target” och skillnaden mellan dessa två i till exempel tid eller sträcka. Istället för att mäta helheten för hållbarheten som ett nollsummespel i form av “trade offs” inom de tre hållbarhetsdimensionerna för påverkan av ett initiativ på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Så går det genom “distance to target” mäta alla indikatorer i sin egen kategori och sedan jämföra de olika initiativen sinsemellan. Det “target” som författarna använder kan vara allt från politiska standarder, maximalt acceptabla
värden och kritiskt ekologiska belastningar till det värde som innebär att ingen återvändo existerar (Pope, et al., 2004).
3.4 Cirkulär ekonomi i den byggda miljön
Zimmann et al. (2016) beskriver att utvecklings graden för byggbranschen över tid i förhållande till andra industrier anses vara låg. Trots detta menar författarna att principerna för den cirkulära ekonomin redan använts inom branschen som fristående komponenter (till exempel återanvändning, renovering, underhåll, nya affärsmodeller och nya byggmetoder) (Zimmann, et al., 2016).
Zimmann et al. (2016) förklarar att dagens existerande ramverk uttrycker välformulerade principer och filosofier men misslyckas med att presentera närmare detaljer om hur den byggda miljöns tillgångar och tjänster måste utvecklas. De skriver att den systematiska naturen av den cirkulära ekonomin kräver både att ekosystemet och dess komponenter förändras. För att nå dit menar författarna att det behövs en färdplan eller ett ramverk tillsammans med vägledande principer för byggsektorn. Ett sådant ramverk menar de att det skulle hjälpa till att driva innovationsmöjligheter tvärs över industrin (Zimmann, et al., 2016).
Zimmann et al. (2016) utvärderar i en rapport betydelsen och appliceringen av cirkulär ekonomi inom den byggda miljön. Författarna menar genom att öka medvetenheten, identifiera utmaningarna och möjligheterna av ett cirkulärt tillvägagångssätt kan en cirkulär ekonomi i den byggda miljön bli verklighet. För att guida övergången till en cirkulär ekonomi presenterar de sex handlingar i form av ett ramverk som författarna kallar The ReSOLVE framework i tabellen nedanför (Zimmann, et al., 2016).
Tabell 1. Ramverk för cirkulär ekonomi i den byggda miljön, The ReSOLVE Framework (Zimman, et al., 2016)
Regenerate Återskapa och återställa naturligt
kapital
●Skydda, återställa och öka motståndskraften i ekosystem. ●Återlämna värdefulla biologiska näringsämnen säkert till biosfären.
Share Maximera användning av
tillgångar
●Slå samman användningen av tillgångar.
●Återanvända tillgångar.
Optimise Optimera systemprestanda ●Förlänga en tillgångs livslängd.
●Minska resursanvändning. ●Implementera omvänd logistik.
Loop Att hålla produkter och material i
cykler, prioritera inre slingor
●Renovering av produkter och komponenter.
●Återvinna material.
Virtualise Förskjuta resursanvändning med
virtuell användning
●Ersätta fysiska produkter och tjänster med virtuella tjänster. ●Ersätta fysiska platser med virtuella platser.
●Leverera tjänster på distans.
Exchange Välja resurser och teknik klokt ●Ersätta med förnybar energi och
material källor.
●Använda alternativa material ingångar.
●Ersätta traditionella lösningar med avancerad teknik.
●Byta ut produktcentriska leveransmodeller med nya servicecentriska modeller.
Dessa sex element kan appliceras på produkter, byggnader, stadsdelar, städer, regioner och ekonomi. Ramverket används för att illustrera hur cirkulär ekonomi kan appliceras i den byggda miljön (Zimmann, et al,. 2016).
Regenerate innebär övergången till förnybar energi och material. Det är relaterat till att återfå återvunna biologiska resurser till biosfären. Således syftar den till att återta, behålla och förnya ekosystemens hälsa.
Share syftar till att maximera användningen av produkter genom att dela dem mellan användare. Delning innebär också återanvändning av produkter så länge de är tekniskt acceptabla att använda och förlänga deras livslängd genom underhåll, reparation och design förbättrad hållbarhet.
Optimise är inriktat på att öka prestandan eller effektiviteten för en produkt, ta bort avfall i produktionsprocessen och i leveranskedjan. De kan också vara relaterade till att maximera resurseffektiviteten genom informationshantering, automatisering, fjärranalys och styrning.
Loop syftar till att hålla komponenter och material i slutna öglor. Inre slingor prioriteras högre. Komponenterna kan återvinnas eller bli ännu bättre varor. Alltså resurser bearbetas, slingas runt och återförs till ekonomin, snarare än att de går förlorade genom deponin.
Virtualise innebär att leverera digitala och virtuella verktyg istället för fysiska tjänster. Exchange är inriktade på att ersätta gamla material med avancerade icke-förnybara material eller med att tillämpa ny teknik. Det kan också vara relaterat till att välja nya, uppgradera eller ersätta produkter, tjänster och sätt att göra saker på.
4 Att undersöka ett problem
Detta kapitel behandlar hur vi gick tillväga för att få tag i vårt empiriska
material samt hur vi arbetade med materialet efter att en intervju ägt rum.
4.1 Studiens genomförande
I vår studie använder vi oss av en kvalitativ metod för att undersöka våra frågeställningar.
Ahrne och Svensson (2011) beskriver kvalitativa metoder som:
Ett övergripande begrepp för alla typer av metoder som bygger på intervjuer, observationer eller analys av texter som inte direkt formas för att analyseras kvantitativt med hjälp av statistiska metoder och verktyg (Ahrne & Svensson, 2011).
Med kvalitativa metoder går det att komma åt nyanser på ett sätt som inte är möjligt med kvantitativa metoder. I vår studie använder vi intervjuer för att samla in material. Eriksson-Zetterquist och Ahrne anser att intervjuer är ett bra sätt att få kunskap om samhället, men att det kräver förberedelser, både med att finna respondenter och göra en anpassad intervjuguide (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011).Vi har valt att intervjua personer som arbetar på företag som bedriver någon form av verksamhet inom byggsektorn. Syftet med att genomföra kvalitativa intervjuer är att de ska ge en bra bild och förtydliga de grundtankarna om intervjupersonernas tankar angående cirkulär ekonomi inom byggsektorn.
4.2 Kvalitativ studie
En kvalitativ studie handlar om att identifiera nya fenomen, egenskaper och företeelser och kräver därför en förkunskap för att hjälpa till att inrikta syftet med studien (Eklund, 2012). Frågorna i en kvalitativ studie rör framför allt den intervjuades upplevelse av eller syn på en viss fråga (Hedin & Martin, 2012). Kvalitativa studier omfattar oftast ett antal personer som undersöks djupare än vid kvantitativ studie (Mc Crachen, 1988). För att en kvalitativ
undersökning ska ses som trovärdig krävs att forskaren innehar en viss grundläggande kunskap inom ämnet som undersöks (Esaiasson, et al., 2012). För att kunna genomföra denna kvalitativa undersökning har vi deltagit på ett seminarium samt studerat tidigare forskning och annan tillgänglig information inom området.
4.3 Urval
Den här studiens empiriska material består av kvalitativa intervjuer. För studiens urvalsgrupp har vi kontaktat olika företag inom byggbranschen för att finna tänkbara intervjupersoner. Vi kontaktade för flera företag och berättade om vad vi undersöker samt kort om uppsatsen, sedan gav företaget förslag på en tänkbar intervjuperson. Denna urvalsteknik kallas för “snöbollseffekten”. Snöbollseffekten innebär att man från en informant får namn på andra personer som kan vara lämpliga att intervjua (Esaiasson, et al., 2012). Vi anser att ha slumpmässiga intervjupersoner till studien ger en bra bild hur cirkulär ekonomi används inom byggsektorn till vår studie. På grund av Covid 19 har flera företag tackat nej till intervjuer trots att vi har erbjudit att genomföra intervjuer genom telefon- eller elektronisk intervju. På grund av rådande omständigheter på grund av Coronaviruset har det ökat arbetet för dem på grund av sjuk personal därav kan de inte avvara tid för en intervju.
Vårt empiriska material består av fem intervjupersoner - tre kvinnor och två män. Intervjupersonerna har över 10 års erfarenhet inom hållbar utveckling i byggsektorn. Nedan följer en kort beskrivning av respektive intervjuperson.
● Bergkvist arbetar på två bolag inom Peab: Peab Asfalt samt Swerock. Som bakgrund har hon arbetat med kommunikation och strategiskt arbete, hennes yrkesroll i Peab Asfalt och Swerock är som hållbarhetsstrateg.
● Andersson har arbetat inom Skanska i cirka 20 år, han började som snickare men vidareutbildade sig genom företaget och idag arbetar han som arbetsledare/platschef. Andersson har arbetat med olika projekt men på senare tiden mest kommersiella verksamheter.
● Holmgren har arbetat i sju år som hållbarhetschef för byggnadsfirman Otto Magnusson, har 20 års erfarenhet i branschen och har tidigare arbetet som certifieringsrevisor. Utöver sitt arbete är han även politiker och sitter i miljönämnden i Malmö. För tillfället arbetar han med cirkulär ekonomi i Malmö Stad och LFM30.
● Togård arbetar på AFRY (före detta ÅF) inom affärsområdet Miljö som hållbarhetskonsult och gruppchef i Stockholm. Hon är också ansvarig för teknikområdet cirkulär ekonomi hos Environment i Sverige. Togård är utbildad Civilingenjör på Kungliga Tekniska Högskolan inom Energi och Miljö och gjorde sin master inom Industriell Ekologi.
● Östling har en masterutbildning och är utbildad civilekonom. Det två sista åren på hennes utbildning valde hon att studera hållbar utveckling. Hennes utbildningsform är blandad med ekonomi med hållbarhet. Hennes yrkesroll på Castellum är hållbarhetsansvarig för två av Castellum har fyra regioner och Östling är ansvarig för två regioner.
4.4 Intervjumetodik
Denna studie baseras på intervjuer med fem respondenter. Fyra respondenter har intervjuats via telefon och en intervju har genomförts genom e-post kommunikation. Innan vi genomförde intervjuerna sammanställde vi en intervjuguide (se Bilaga 1) för att lättare kunna överblicka frågorna under intervjun. Vi hade vårt bakgrundsmaterial samt våra tre frågeställningar som grund när vi formulerade intervjufrågorna. Intervjuguiden användes till samtliga intervjuer eftersom det var samma frågor vi ville ställa till respondenterna. Vi hade även följdfrågor som vi hade förberett ifall vi skulle ha tid över (se Bilaga 2). Dessa frågor hade inte samma prioritet som frågorna i Bilaga 1 utan intervjupersonerna fick följdfrågor beroende på vilken riktning diskussionen hade under respektive intervju. Med andra ord fick intervjupersonerna svara på olika frågor från Bilaga 2.
Samtliga intervjuer spelades in och vi antecknade även stödord under intervjun för att lättare sammanställa resultatet. Esaiasson, et al., (2012) tycker att det ska utföras anteckningar även om forskaren spelar in intervjun. Detta eftersom det är lättare att studera materialet efteråt om forskaren både kan läsa sina anteckningar och höra intervjun (Esaiasson, et al., 2012). På grund av rådande omständigheter gällande Covid 19 har varje intervju ägt rum genom telefonsamtal eller elektroniskt samtal. Intervjupersonerna har i förväg blivit informerade om uppsatsens syfte samt hur resultatet skulle presenteras. En av intervjupersonerna önskade att genomföra intervjun enbart på genom e-post på grund av rådande omständigheter med ökade arbetsuppgifter i och med Covid 19. Efter varje intervju har vi erbjudit de intervjuade att läsa igenom sammanfattningen av vad som används från intervjun i studien. Intervjupersonerna kommer att få varsin kopia på uppsatsen när den är färdig.
4.5 Studiens tillförlitlighet
Begreppet cirkulär ekonomi är stort och brett och byggbranschen kan delas in i 2 delar där 80% ägs av småägare de vill säga privatpersoner och hobbysnickare och de resterande 20% består av större och formella företag. LFM30 riktar sig till byggföretag och andra aktörer som berör bygg- och anläggningssektorn. Vår studie är baserad på företag och bolag som har en in- och påverkan inom den byggda miljön. Vi har intervjuat tre av de fyra största företagen inom bygg- och anläggningssektorn i Skåne, fyra aktörer som vi har intervjuat är medlemmar i LFM30. Den femte aktören som har deltagit i vårt kvalitativa material är delaktig i Återbruk Väst (CCBuild).
4.6 Etik
Att reflektera över etiska aspekter vid intervjuer, påpekar Kvale är något som är mycket viktigt (Kvale, 2014). Samtliga personer vi intervjuat till vår studie har gett sitt samtycke till att resultatet presenteras i uppsatsen. Kvale (2014) skriver att de som deltar i en kvalitativ intervju har rätt att få information om arbetets syfte (Kvale, 2014). Vi har tydliggjort för intervjupersonerna att uppsatsen kommer att läsas av medstudenter i programmet, lärare, handledare och examinatorer samt att uppsatsen kommer att finnas offentligt på webben. Fördelen med anonymitet är att det kan få intervjupersoner att prata friare utan att behöva tänka på konsekvenser som intervjun kan leda till för intervjupersonen. Nackdelen med anonyma respondenter kan leda till att som läsare tappar man trovärdigheten till intervjupersonerna. Vi anser dock att våra respondenter inte kan vara anonyma i vår uppsats eftersom vi benämner deras arbetsplats, därav är det enkelt att söka på företagets hemsida och sedan finna våra intervjupersoners fullständiga namn. Ifall vi ska ha anonyma respondenter behöver vi benämna dem med fiktiva namn för skydda deras identiteter, samt fiktiva arbetsplatsen.
5 Empiri
Här presenteras den empiri som samlats in under studiens gång med
respondenterna
I detta kapitel presenteras det empiriska materialet, med andra ord en sammanställning av intervjusvaren. Vi har valt att dela upp resultatet anpassat efter våra tre frågeställningar. I varje del presenteras det intervjumaterial som berör respektive frågeställning.
5.1 Erfarenhet, arbetssätt och ramverk för cirkulär ekonomi
Bergkvist berättar att hon inte har så mycket erfarenhet av cirkulär ekonomi eftersom det är nytt begrepp och därav är det ett nytt område att arbete med. Däremot är Bergkvist en av dem som driver på att man ska hitta rätt inom cirkulär ekonomi i företaget för att skapa ett hållbart samhälle för att få ett cirkulärt flöde. Andersson nämner att han har tidigare inte mycket erfarenhet av begreppet och att han inte riktigt vet definitionen och betydelsen av begreppet cirkulär ekonomi. Han berättar att sitt senaste projekt har handlat inom det ämnet genom att återbruka “upcykla” material till exempel gamla fönster i Köpenhamn som gjorts om till byggmaterial.
Peab har allt från att de bryter berg […] för att få naturresurser och sedan använda dem i sin produktion. Peab har även en recycling verksamhet där de tar hand om både bygg och anläggnings spill samt avfall. Spillet och avfallet uppkommer från produktion och när man river en byggnad, samt tar de emot biprodukter från olika industriprocesser (Personlig kommunikation, Bergkvist 2020).
Enligt Holmgren har de flesta aktörer redan arbetat med cirkularitet i flera år där man utnyttjade resurser istället för att var och en står för sitt till exempel att hyra arbetsredskap. På
sin nuvarande arbetsplats sker samarbete med andra byggföretag angående arbetssätt för cirkularitet bland annat genom deltagandet i kunskapshöjande events.
Andersson som var arbetsledare för byggnaden Epic i Malmö berättar hur de återanvänder gammalt material till den nya byggnaden:
Till Epic har vi tillverkat golv av återbrukat betong och tegel. Man använde pet-flaskor i panelen för ljudisolering. I projektet samarbetade de med en dansk arkitektfirma som hade erfarenhet med “upcyklade” material (Andersson 2020, Personlig kommunikation).
Togård berättar att hon fick upp ögonen för cirkulär ekonomi när hon skulle välja sitt examensarbete 2015. Det blev för IKEA om att mäta cirkularitet och nöjda kunder av produkttjänstesystem (product service system). Samtidigt kom hon i kontakt med Cradlenet som är en ideell organisation som på olika sätt arbetar för att accelerera Sveriges omställning till en cirkulär ekonomi. Togård berättar att på AFRY har framför allt arbetat med cirkulär ekonomi kopplat till förpackningar. Projekten har handlat om att ta fram cirkulära/hållbara förpacknings strategier för stora internationella bolag. Togård berättar att hon har också arbetat med hållbarhetsstrategier för fastighetsbolag och stöttat dem i att sätta fokusområden, mål och delmåls områden för hållbarhet och cirkularitet som de ska utgå ifrån och anpassa i sina stadsutvecklingsprojekt. Tidigare har Östling arbetat på Skånemejerier, där hennes arbetsuppgifternas fokus låg på cirkulär ekonomi inom företagets förpackningar. Det handlade en stor del av kommunikation med olika parter för att skapa hållbara förpackningar inom cirkularitet.
Bergkvist tar upp att Peab vill vara en del av omställningen till cirkulär ekonomi och hon nämner att bygg och anläggningssektorn sitter på både lösningar och affären. Bergkvist berättar att i första hand ska man använda sig av de råvaror som redan har brutits och arbetar med dem så att de går att återanvända och återvinna. Därefter går det att bryta nya råvaror. I ett projekt beskriver han begreppet mobilitetshus som är ett alternativ till p-hus där man behandlar mer än bara bilen och ytterligare fokus på cirkularitet läggs. När det byggs så kan byggnaden anpassas till scenarion där man inte kör bil lika mycket eller ifall det behöver flyttas. Han menar att det är viktigt för byggnaden att vara flexibel och att det är en fördel med att p-huset kan byggas om till bostäder och tjäna andra syften i framtiden istället för att
behöva rivas. Han förtydligar viktigheten med att man tänker på anpassningen redan från början i projektet.
Östling nämner att idag arbetar hon med cirkulär ekonomi i ett större perspektiv inom stadsplanering eftersom det behövs fler fastigheter på grund av den ökande urbaniseringen. Det handlar om stora ytor med omfattande material som betong och stål. Östling anser stål och betong är två stora miljöbovar inom byggsektorn.
När det kommer till gammal erfarenhet av cirkulär ekonomi inom byggsektorn har Andersson hört talas om i flera byggprojekt där tegel har återanvänts. Istället för att tillverka nytt tegel har det återanvänts från gamla tegelbyggnader som har rivits. Holmgren berättar om sin erfarenhet av att använda återbrukat tegel. Holmgren nämner att tegel som står för 8% av klimatbelastningen från byggprocessen. Genom att återanvända teglet räknas klimatbelastningen som noll trots att klimatpåverkan såsom när teglet behövde rivas, hanteras och transporteras så minskar klimatbelastningen avsevärt och blir betydligt mindre än 8%. Han berättar att teglet blev lite dyrare men priset hade ändå planerats som han menar möjliggörs genom att identifiera möjligheterna för återbruk tillsammans med arkitekt och kontakt med leverantörer.
Peab har redan stor möjlighet enligt Bergkvist att arbeta med cirkulära material eftersom de redan har hela cirkeln med råvaror, både för att göra lönsamma affärer samt hjälpa våra kunder till att skapa cirkulär ekonomi. Bergkvist arbetar främst med cirkulära materialflöden inom de två företagen som producerar material till byggsektorn som till exempel betong, asfalt och bergmaterial och även har en återvinningsverksamhet. Bergkvist menar att deras vision är att detta materialflöde ska bli cirkulärt – från råvara till användning och sedan tillbaka till ny råvara.
5.2 Fördelar samt nackdelar med cirkulär ekonomi inom byggsektorn.
Andersson berättar att det ställs på att återanvända och återbruka material. Vanliga frågor med återbrukat material som är bland annat ”hur brandbeständigt är detta”? ”hur mycket emissioner finns det?”. Vidare menar Andersson det inte finns några mätvärden på det
återbrukade materialet eftersom de “upcyklade” materialen saknar tekniska specifikationer och måste därför definieras på nytt. Andersson tar upp som om ett exempel i projektet där takbjälkar sågades upp till olika panelbitar och då finns det ingen dokumentation på vad de innehåller, om det är behandlat med något och hur brandbeständigt det är.
Holmgren berättar att tillsammans med svenska miljöinstitutet ska det byggas upp en
marknad att återbruka produkter som med stöd av digitala verktyg som ska testas i framtida
projekt. Fördelen med detta är att det blir enklare i tidigare skeden få information om vad
som finns tillgängligt. Andersson menar att förr i tiden fanns inte samma krav på produkter
och material. Han beskriver att utmaningen med “upcycling” är att hitta produkter man har kontroll över och de värden som är nödvändiga kan tas fram. Han säger att vanligtvis fås specifikationen för materialet av tillverkaren. De använde sig av LEED och WELL certifiering som han säger handlar bland annat om materialen man bygger med och för att uppnå en god inomhusmiljö så är det viktigt att man vet vad grejerna innehåller.
Avseende Spill nämner Holmgren att det leder till oönskade CO2-utsläpp och outnyttjade resurser samt att det finns ett inneboende att incitament i företag att minska spill. Han beskriver att det finns ett behov att arbeta mer med planering och inköpsstyrning för att minska spill.
Togård menar att AFRY stöttar fastighetsföretag med att sätta fokusområden, mål, aktiviteter och indikatorer kopplat till hållbarhet där cirkulär ekonomi ingår sedan är bolaget ofta med genom hela projektet som rådgivare och följer upp på strategin och målen.
Östling tar upp att Castellum arbetar med centralt och specifikt med dessa frågor inom byggsektorn. Hon beskriver om ett projekt där Castellum tillsammans med Göteborg stad samt andra bolag i Väst regionen har skapat Återbruk Väst som är ett projekt för ett centrum för cirkulärt byggande. Projektet ska samverka mellan fastighetsägare, arkitekter och offentliga aktörer som vill hitta metoder för att skala upp återbruket inom byggsektorn till en industriell nivå. Ambitionen är att minska ”byggsvinnet”. Östling anser att mentaliteten när det renoveras i en fastighet ”in med det nya och ut med gamla”. Anledningen till detta enligt Östling är för att hyresgästen efterfrågar det och det är så processen ser ut. Östling anser att det är så branschen ser ut och processen måste ändras. Det behövs gå ifrån den linjära ekonomin och gå över till den cirkulära ekonomin. Bergkvist tror att det är med cirkulär
ekonomi vi kommer att tjäna våra pengar i framtiden. Bergkvist menar cirkulär ekonomi kommer att skapa hållbara affärer som exempel: ”Istället för att ett företag ska betala för att bli av sitt avfall, kan de sälja sitt avfall som en resurs” (Bergkvist, 2020).
Holmgren berättar att det finns ett arbetssätt att minska avfallet från 50% till 30% förbränning om man sorterar rätt där till exempel sortering av gips mjuk och hårdplast isolering görs tillsammans med en avfallsrapport och vad de kallar eftersortering. Användandet av detta gör det lättare att för att sorteras rätt redan från början eller om två olika material skulle blandas vilket till slut leder till att mindre mängd avfall går till deponin. Lättare för dem att sortera rätt. Han säger att normalt när man bygger finns det ingen deponi men vid 100 kg använt material vid en nyproduktion går 1 kg till deponi. Trots att avfallet som går till deponin blir fjärrvärme vilket är cirkulärt på ett sätt menar Holmgren att det är en del av ett misslyckande. Andersson beskriver att det är positivt att arbeta med material som generellt hade hamnat på soptippen som kan istället återbrukas och till och med bli bättre material än vad det var tidigare. ”Skillnaden mellan “recycling” och “upcycling”, att man inte bara återvinner utan
man gör materialet bättre” (Personlig kommunikation, Andersson 2020). Holmgren berättar
att träspill oftast inte förbränns och kan sorteras ut så att det blir Ikea material. Han menar att det är viktigt att veta att det är en tillgång och försöka få det cirkulärt utan att det går till förbränning.Östling menar att i framtiden är det tänkt att en annan aktör ska kunna använda det gamla materialet till nya projekt. Tanken är att bygga upp en plattform som ska fungera som Blocket.se, fast internt. Först är det planerat att man skänker materialet till andra projekt, men framtidsplanerna är att sälja materialet till en annan aktör. Östling fortsätter och förklarar att det är viktigt att materialet är användarvänligt från plattformen, så redan från start när man river ut produkterna/materialet så ska det behandlas som nya produkter och inget som ska kastas. Östling tänker att plattformen ska finnas som en app så att kunderna enkelt kan hitta produkterna de söker och vart det finns, samt det ska vara ett överkomligt pris. Med detta kan Castellum beräkna hur mycket avfall och CO2 de sparar, samt gör en vinst menar Östling.
5.3 Möjligheter och hinder med cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi är enligt Bergkvist ett samarbete mellan olika branscher. Bergkvist tar upp att man måste vara uppmärksam när man återanvänder ett material för att inte skapa en sämre produkt med dålig kvalité än den som det ska ersätta. Det återvunna materialet ska ha en lång livslängd och ska inte innehålla farliga ämnen från den ursprungliga verksamheten. Togård nämner att AFRY arbetar även med innovativa lösningar på insamling av återvinning för avfall i stadsdelar. Andra projekt har handlat om hur en kommun kan öka sin materialåtervinning av plast och minska plastanvändningen i en stadsdel. Som exempel berättar Östling att Castellum arbetar med inventeringar.
Istället för att kasta ett glasparti som ska rivas ut från en byggnad och tanken är att lämna det på återvinningscentralen, så kan man spara det på ett lager för kommande återanvändning (Personlig kommunikation, Östling 2020).
Holmgren säger att en av de absolut viktigaste aspekterna av cirkularitet som vi behöver jobbar mer med är att vi behöver använda de byggnader som redan finns i större utsträckning. Han beskriver att den största klimatpåverkan vid byggnation av en byggnad kommer från stommen eller skelettet av huset som han kallar det. Genom att vid renovering försöka utnyttja så mycket av byggnaden som möjligt eller att bygga på en byggnad istället för att bygga nytt till exempel nya våningar, så menar Holmgren att det blir det cirkulärt eftersom man undviker nya byggdelar då det finns ett tak och en grund redan.
Enligt Togård arbetar bland annat i ett projekt för fastighetsbolag där de kollar på hur man främja en hållbar utveckling och cirkulär livsstil genom digitalisering och artificiell intelligens. I det projektet kombinerar bolaget sin expertis inom hållbarhet, cirkulär ekonomi, digitalisering User Experience och artificiell intelligens.
Det pågår i koncernen mycket lokalt initiativ av som Östling uttrycker det eldsjälar och ”de
som arbetar med renoveringsprojekt har på eget bevåg tagit beslut att de inte ska kasta material som ska rivas ut utan det ska återanvändas till andra fastigheter ” (Personlig
Bergkvist berättar att Peab tar emot slagg från stålindustrin som är en utmärkt råvara för att ersätta jungfruligt bergmaterial. Peab letar även aktivt efter andra verksamheters avfall och biprodukter för att använda det i sin produktion och projekt. Bergkvist berättar att Peab använder i största möjliga mån sitt spill för att återanvända det eller återvinna det för att använda det till något annat i sin produktion. Peab samarbetar med flera olika industrier som har avfall som Peab ser som en resurs och råvara. Togård lyfter att AFRY har undersökt hur de kan hjälpa en kommun att återföra fosfor från sitt avloppsslam till jordbruket genom att utreda olika tekniker och kommunens förutsättningar.
Holmgren säger att i dagsläget finns det kunder som börjar ställa krav om mer än bara sortering, han menar volymen avfall blir inte mindre bara för man sorterar. Han berättar om utmaningen att de förbereder för kraven och maximala avfallsvolym per boyta i projekt och vad de kan göra för att minska ifall kravet inte uppnåtts. Han anser att entreprenad sidan jämfört med byggherre sidan har väldigt låga vinstmarginaler och har därmed inte råd att subventionera beställare, byggherre eller fastighetsägare så för dem handlar det att, om möjligt, välja rätt projekt som bidrar till en hållbar affär där till exempel högre hållbarhetskrav och krav på avfall ställs. Togård berättar AFRY är också med industriell symbios där de ser över stadens materialflöden och hur olika aktörer kan hitta varandra så att en aktörs avfall bli någon annans resurs.
Andersson anser att cirkulär ekonomi innebär bland annat att man ska ta fram en produkt som ser ut på ett visst sätt. Som exempel lyfter han golvplattorna i projektet Epic, går ett antal golvplattor går sönder så är de inte enkelt att ersätta eftersom de inte går att köpa och börja producera en ny omgång golvplattor blir extremt kostsamt. Vanligtvis är det bara och ringa tillverkaren och beställa mer. Han menar att det uppkommit nya frågor och problem i projektet Epic som han inte har arbetat med tidigare vilket han beskriver som spännande och utmanande. Togård lyfter att AFRY vill framför allt hjälpa företag att bygga klimatneutralt där cirkulära principer ingår.
Holmgren tar upp ett exempel på cirkularitet i ett projekt som har varit positivt: Vissa projekt i inventerar man byggnader och ser ifall de är lämpliga för påbyggnad och hur det kan förbättras eller utnyttjas istället för att bygga nytt och därmed bespara grönytor. Renovering av en klassisk arkitektonisk byggnad så att man inte behöver riva stomme och annat. Eftersom byggnaden är belägen i centrum uppstår svårigheter vid transportering av material. De utnyttjar då ett annat företags expertis inom logistik så att alla transporter kan ske genom deras logistikhub (Holmgren 2020, Personlig kommunikation).
Bergkvist tycker att det är viktigt att kunderna kan ta del av dokumentation och det ska finnas certifieringar som säkerställer att det återvunna materialet är en säker råvara. Kunderna ska inte uppfatta att ett återvunnet material är en sämre produkt. För att ge kunderna en trygghet ställer det höga krav på produktionen av det återvunna materialet. Med detta menar Bergkvist att ett återvunnet material ska vara minst lika bra, om inte bättre resurs som det den ska ersätta och miljön ska gynnas av det. Kunderna ska känna en trygghet av återvunnet material som den tillit de har för de naturliga resurserna. Bergkvist anser att det är Peabs ansvar att skapa den tryggheten hos kunderna. Holmgren berättar att om de har rådighet och inte kommer in sent i ett projekt kan de ha en dialog med byggherren och genom kompetens och verktyg kan de identifiera möjligheter med cirkularitet och sätta krav på till exempel hur mycket som går till deponi, hur mycket som kan återanvändas och ställa krav på flexibilitet och funktion i byggnaden.
Skanska arbetar med cirkulär ekonomi i flera projekt och ett av projekten för en framtida byggnation där ett ännu större grepp kommer tas angående begreppet. Målet är att göra projektet CO2 neutralt än vad Skanska redan har gjort med Epic (Personlig kommunikation, Andersson 2020).
Holmgren tycker att det är viktig vid projektering och användandet av inköpsstyrning att de har kunskapen i förfrågningsunderlag och att de kan välja rätt metod och byggmaterial för att främja cirkularitet genom generell styrning och rätt kompetens. Vidare berättar han att det är viktigt att inte överdimensionera stomme och att överanvända armering. Han säger att de i enlighet med LFM30 ställer krav på materialleverantörer. De vill att de varje år ska redovisa
i byggmaterialet de säljer och andel av material som kan återbrukas och användas på nytt. Östling menar att Castellum arbetar från lokala till regionala initiativ som bland annat Noll
CO2 redan 2030 och Återbruk Väst till ett concerntake som är synkat med vårt CO2 mål.
Bergkvist tycker att det handlar om att få hela kedjan i byggsektorn att jobba på detta sätt för att få upp ögonen att en återvunnen resurs är ett bra alternativ i produktionen. Det bör finnas en acceptans hos beställaren att inte bara vilja arbeta med en jungfrulig råvara. Bergkvist tror att det finns ännu mer att hämta där ute i form av biprodukter och avfall som går att använda i Peabs verksamhet som ersätter jungfruliga resurser.
För att ge kunderna en trygghet ställer det höga krav på produktionen av det återvunna materialet. Med detta menar Bergkvist att ett återvunnet material ska vara minst lika bra, om inte bättre resurs som det den ska ersätta och miljön ska gynnas av det. Kunderna ska känna en trygghet av återvunnet material som den tillit de har för de naturliga resurserna (Personlig kommunikation, Bergkvist 2020).
Holmgren berättar att cirkularitet är ett långsiktigt arbete men att det är viktigt att medvetandegöra och nämner svårigheten med att veta hur företag ska styra och minska deras avfall vilket LFM30 arbetar för att underlätta genom framtagandet av handlingar likt riskanalyser fast för material för att kartlägga dess klimatpåverkan. Östling lyfter ett ambitiöst mål inom Castellum som heter Noll CO2 redan 2030. Detta är inte på inventarie nivå utan byggsten nivå, där det handlar om att byta ut stålet som används när man bygger fastigheter och istället ska det användas återvunnet stål. ”Detta kommer att ge enorm besparing på CO2”
6. Diskussion
I denna del analyseras empirin från studien och jämförs med teori samt tidigare
forskning i området. Följande frågor analyseras:
● Vilka metoder, arbetssätt och ramverk finns för cirkulära byggnader i dagsläget? ● Vilka för- och nackdelar finns av att använda cirkulära principer i en byggnad? ● Vilka hinder och möjligheter finns och vad krävs för att göra byggbranschen cirkulär?
Respondenternas arbetsplatser har hållbarhets mål och visioner för hur de ska arbeta för att minska den negativa miljöpåverkan. Flera respondenter lyfter att företagen som de representerar vill arbeta med cirkulära flöden för att bland annat minska byggsektorns klimatavtryck. Hedenfelt (2012) lyfter att det behövs en definition vad hållbarhet innebär innan det går att arbeta med det. Det är från den definitionen det går att undersöka om det faktiskt är hållbart. Hållbar stadsutveckling är ett perspektiv på hållbar utveckling där staden står i fokus (Hedenfelt, 2012). Respondenterna berättar om olika projekt som har gjorts och kommer att göras i framtiden för att skapa ett mer hållbart byggande med en cirkulär ekonomi. Benachio et al. (2019) menar att det behövs ett paradigmskifte för att få ett stopp på affärsmodeller som stödjer linjär ekonomi. Det som förenar flera av respondenterna med LFM30 är att företagen de företräder vill bland annat minska kortsiktiga projekt, onödig energi, risker, fossilanvändning, avfall, transporter och linjära processer. För att höja deras hållbarhetsarbete vill de arbeta med (precis LFM30) cirkularitet, gröna affärsmodeller, grön finansiering, klimatkalkyler, samarbete, innovationer, resursoptimering, mätbarhet och fossilfritt. Dessa målen menar LFM30 kan vara klimatneutrala hjälpmedel för att få en marknad för hållbar byggsektor och nå Agenda 2030.
Zimman et al. (2016) beskriver att principerna för den cirkulära ekonomin redan använts inom branschen som fristående komponenter vilket samtliga respondenter ger exempel på. Holmgren beskriver att de flesta aktörer redan arbetat med cirkularitet i flera år där man utnyttjar resurser och arbetsredskap genom till exempel genom att hyra istället för att var och en står för sitt. Andersson beskriver att han arbetat med cirkularitet i sitt senaste projekt
