• No results found

Omvårdnad ur patientperspektiv - En litteraturstudie om patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Omvårdnad ur patientperspektiv - En litteraturstudie om patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

OMVÅRDNAD UR

PATIENTPERSPEKTIV

– En litteraturstudie om patientens upplevelse av

mötet med sjuksköterskan

JENNIE LÖFDAHL

SARAH SKANS

(2)

Omvårdnad ur

patient-perspektiv

– En litteraturstudie om patientens upplevelse av

mötet med sjuksköterskan

Jennie Löfdahl

Sarah Skans

Löfdahl, J & Skans, S. Omvårdnad ur patientperspektiv – En litteraturstudie om patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2004.

Sjuksköterskans arbete innebär ett nära samarbete med människor och som sjuk-sköterska kan det vara svårt att veta hur patienten upplever omvårdnaden. Syftet med den här litteraturstudien var därför att kartlägga patientens upplevelse av mö-tet med sjuksköterskan inom den slutna somatiska vården. Studieresultamö-tet baseras på 8 vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i tre teman utifrån Travelbees teori: mellanmänskliga relationer, kommunikation och information och professio-nell kompetens. Det visar sig i resultatet att sjuksköterskans psykosociala roll är det som prioriteras högst av patienterna. Vår slutsats är att den psykosociala fak-torn bör medvetandegöras för att öka kunskapen om detta omvårdnadsområde och därigenom öka självkännedomen hos sjuksköterskan.

Nyckelord: interaktion, möte, omvårdnad, patient, sjuksköterska, somatisk vård, upplevelser.

(3)

Nursing from a patient

perspective

– A literature study about the patient’s experience

of the meeting with the nurse

Jennie Löfdahl

Sarah Skans

Löfdahl, J & Skans, S. Nursing from a patient perspective – A literature study about the patient’s experience of the meeting with the nurse. Examination paper 10 credit points, Nursing programme, Malmö University: Health and society, 2004.

Working as a nurse means working in a close relationship with humans and as a nurse it can be hard to know how the patient’s experience the nursing care. The aim with this literature study was to get an overview of the patient’s experience of the meeting with the nurse in the somatic inpatient care. The results of this study are based on eight scientific articles. The results are presented in three themes based on Travelbee’s theory: interpersonal relations, communication and informa-tion, and professional competence. It is shown in the results that the nurse’s social competence is most valued of the patient’s. Our conclusion is that the social and mental factor should be more out in the open to increase the knowledge in this nursing field and through this increase the self-knowledge within the nurse.

Keywords: experiences, interaction, meetings, nurse, nursing, patient, somatic care

.

(4)

FÖRORD

Vi har kommit i hamn!!!! Efter många veckors kämpande sitter vi nu med ett fär-digt examensarbete. Vi vill ge en STOR kram till vår handledare Azam Edalatjow för hennes entusiasm och vägledning under arbetets gång. Vi vill tacka alla barn-vakter, matlagare (falafel stånd och Mc Donalds) och vänner som hjälpt oss under arbetet, utan er hade vi varit magra som stickor och hålögda. Ett stort tack till var-andra för tålamod och stöd under dessa veckor (hoppas vi inte ses igen på ett tag).

19 december 2003

Sarah och Jennie

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 5

Sjuksköterske- möten i litteraturen 6 Patientens syn på mötet med sjuksköterskan 7

Teoretisk ram 8

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 10

Frågeställningar 10

Definitioner 10

METOD 10

Litteratur och Artikelsökning 10 Strategier för bedömning av vetenskapliga artiklar enligt Goodman 11 Klassificering och utvärdering av vetenskapliga artiklar 12

Bearbetning 12

Dataanalys 12

Presentation av analyserade artiklar 13

RESULTAT 13

Mellanmänsklig kompetens 13 Information och kommunikation 15 Professionell kompetens 16 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 19 Slutsats 21 REFERENSER 22 BILAGOR 25

(6)

INLEDNING

I en tid av allmänna neddragningar i vården kan vi som sjuksköterskestudenter alltmer börja fundera över vad det är som är viktigt i omvårdnaden. Det kommer att bli en utmaning för oss som blivande sjuksköterskor att trots knappa resurser kunna ge en bra vård ur ett patientperspektiv.

Prioritetspropositionen 1996/97: 60 som antogs av regeringen ger etiska riktlinjer om hur sjukvården ska prioritera. Människovärdesprincipen enligt vilken alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället måste följas, d v s ingen ska väljas bort på grund av hans-/hennes ålder, kön, födelsevikt, livsstil eller ekonomiska förhållanden. Den verk-liga urvalsprincipen är behovsprincipen, att de som bedöms ha de största behoven, de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten ska prioriteras (svåra sjuk-domar går före lindrigare även om vården av de svårare tillstånden kostar väsent-ligt mycket mer). De ekonomiska principerna måste också tas hänsyn till, om det finns flera billigare behandlingssätt med likvärdiga effekter för samma sjukdom ska det mest kostnadseffektiva alternativet väljas. Den ekonomiska principen in-nebär också att i det enskilda fallet måste överväga nyttan med de medicinska åtgärderna.

Eftersom det är vi som sjuksköterskor och inte någon annan vårdpersonal som har kvalificerad utbildning i specifik omvårdnad (SOSFS; 1993: 17), så bör det vara av högsta prioritet att sjuksköterskan ska ha patientens välbefinnande som ett över gripande mål.

Vi tycker att det är viktigt att utgå ifrån patienternas personliga upplevelse av vård och bemötande, eftersom det är det enda sättet att kvalitetssäkra vården vi ger. Eftersom den medicinska vården är fokuserad på uppdelningen av människan som sjuk vs frisk, bör omvårdnadens synsätt vara fokuserat på hela människan, det vill säga psykiskt fysiskt, socialt och relationer runt människan.

BAKGRUND

Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) (HSL) kom till för att säkerställa vårdkva-liteten, stärka patienternas rättigheter och klargöra vårdgivarnas skyldigheter. Må-let för HSL är att ge en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (Wilow, 2001).

Enligt § 2a ska vård och omsorg uppfylla vissa krav, som t e x att vara av god kvalité och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen ska bygga på respekt, självbestämmande och integritet.

Enligt SOSFS (1993:17) är kraven på god omvårdnad att den ska bygga på en humanistisk livssyn, ett antagande om människors lika värde och ett genomtänkt etiskt förhållningssätt.

I § 1, Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998: 531) är det hälso- sjukvårdspersonalens skyldighet att arbeta enligt vetenskaplig och beprövad erfarenhet och patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad.

(7)

Den som är yrkesverksam under hälso- sjukvårdslagen bär ett eget ansvar för hur han/hon fullgör sina arbetsuppgifter.

Willman(1995, 1998) beskriver i två artiklar hur vården kan förbättras med hjälp av evidensbaserad omvårdnad det vill säga genom systematisk sammanställning och tillämpning av omvårdnadsforskningsresultat. Willman menar att omvårdna-den måste grundas på bästa möjliga forskning som baserats på en process av kva-litetsgranskning och utvärdering av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det beto-nas även av SBU - Statens beredning för utvärdering av medicinska metoder (1993, 1994, SBU/SSF 1998) att kraven på att använda sig av evidensbaserad forskning är än mer aktuellt i dagens sjukvård, då hälso- och sjukvårdens resurser är små men efterfrågan på sjukvård ökar.

Sjuksköterske- möten i litteraturen

Sharpe har skrivit en artikel om sin upplevelse av när hon under ett tillfälle fick tillbringa 12 veckor på sjukhus. I sin artikel (2000) ger hon sin syn på sjukskö-terskans omvårdnad i praktiken. Författaren upplevde bland annat att en bristande tillit från sjuksköterskan till patientens subjektiva upplevelse av symptom och sjukdom, inte förrän läkarna bekräftat symptomen upplevde hon respons ifrån sjuksköterskorna. Hon nämner även vikten av att sjuksköterskan någon gång un-der sitt pass tittar in för att säga ”hej”, utan att det sker i samband med ett om-vårdnadstillfälle.

Vidare anser Sharpe att sjuksköterskan ska kunna förklara hennes situation, be-handlingar och symptom på ett lättförståligt sätt och ge henne den information hon behöver för att kunna vara delaktig i vården. Hon uppmärksammar att det ständigt är samma sjuksköterskor som är positiva, visar empati, och delar med sig av sin positiva energi till patienter och medarbetare.

“Small things like spending time to ask about your day helped considera-bly. Time and time again it was the same nurses who would do this, and be-lieve me it does make a difference” (Sharpe, 2000, s 79).

Barbro Gustafsson (1997), beskriver i sin bok värdet av att använda sig av en kräftande omvårdnad. Målet med bekräftande omvårdnad är att bevara och be-främja patientens livskompetens genom S - sympatiuttryckande omvårdnad, A - accepterande/skapande omvårdnad, U - upplevelsemässig innebördsförvärvande omvårdnad, samt K - kompetensmanifesterande omvårdnad. Omvårdnadsidealet är att upptäcka, bevara och befrämja patientens livskompetens.

Gustafsson (1994) skrev en artikel som handlar om bekräftelsens betydelse i vår-den. Att bli ”bekräftad”, bemött med respektfullhet och medmänsklighet ger pati-enten en möjlighet att förutsättningslöst kunna berätta om sin situation. Gustafs-son fann vidare att om en patient upplevt bekräftelse i vårdkontakten visades ett starkt samband med en upplevelse att ha blivit hjälpt och att ha uppnått en förbätt-ring.

I Patricia Benners (1993) bok ”Från novis till expert” har den ”läkande relationen” belysts, vilket innebär att sjuksköterskan skapar ett bra klimat för en läkande pro-cess. Den läkande relationen ingår i vad Benner kallar för sjuksköterskans hjäl-pande roll.

(8)

För att kunna använda sig av sina hjälpande krafter krävs expertkunskaper dessa innebär bland annat att kunna; ”lyssna och förstå vad sjukdomen innebär för pati-enten, vad sjukdomen avbryter och vad återhämtningen innebär” (s 77).

I sin bok har hon (a a) intervjuat ”expertsjuksköterskor” för att kunna urskilja den läkande relationen; ”att väcka hopp hos både sjuksköterska och patient, och att komma fram till en tillfredsställande tolkning eller insikt om sjukdomen, smärtan, ångesten eller andra stresskapande känslor. Samt att hjälpa patienten att använda socialt, känslomässigt och andligt stöd.” (s 58). Utifrån detta efterlyser hon forskning som ger beskrivningar av de strategier i sjuksköterskans omvårdnad som leder till tillfrisknande.

Patientens syn på mötet med sjuksköterskan

Wilde et al (1993) har gjort en kvalitativ studie som omfattar intervjuer av pati-enter från en infektionsklinik i Karlstad. Studien belyser hur patienten önskar att bli bemött av vårdpersonal och patientens uppfattning av vårdkvalitet.

I artikelresultaten framträder det fyra olika teman. Två av kategorierna berör vård organisationen. Fysisk/teknisk miljö –ex. lokaler, material och administrativa ruti-ner i organisationen. Social/kulturell atmosfär –att organisationen har ett humant synsätt och tolerans mot olika kulturella och sociala skillnader. De andra två kate-gorierna är personrelaterade och berör interaktionen mellan vårdtagare och vård-givare. Medicin/teknisk kompetens och identitetsorienterat bemötande.

I studien framträder flera olika väsentliga aspekter ur patientens perspektiv. Pati-enterna upplever det som viktigt att vårdgivaren har kunskap och empatisk för-måga att kunna möta patienten som individ. Att vårdgivaren visar intresse och engagemang för patientens situation, vilja och önskningar. Relationen mellan pa-tient och vårdgivare ska bygga på respekt, ömsesidig förståelse och tillit.

I en vårdsituation upplever patienterna en rädsla för att vara till besvär och att därmed bli betraktad som en ”besvärlig” patient. Patienten uppskattar att vårdper-sonal ”bara tittar in” vilket ger en upplevelse av att vara sedd och ett intresse för patienten som individ (a a).

Vårdgivaren sätt att vara och bemöta patienten på framträder i studien som myck-et viktiga. Patienterna uppskattar att bli bemött på ”samma nivå”, med vänlighmyck-et, värme och med en känsla av att vårdgivaren är tillgänglig.

Det framkommer som viktigt att patienten känner att vårdgivaren stödjer patien-tens beslut och delaktighet i vården. Att vårdgivaren visar sympati och uppriktig-het är också viktigt för att kunna bygga upp ett förtroende. Att patienten kan kän-na tillit till vårdaren upplevs som essentiellt eftersom ”det är mig och min kropp det handlar om”.

Vissa patienter upplever att det är vårdpersonalen som är experter och överlåter bestämmandet till dem, men tycker att det känns viktigt att bli välinformerad och att ha någon att prata om det med (a a).

I den svenska studien av Johansson et al (2002) redovisas ett liknande mönster. Författarna har funnit åtta olika återkommande teman, varav fem av åtta direkt rör sjuksköterskans område. Av det var det framförallt förväntningar och uppfyllelse av dessa som var avgörande för hur patienten upplevde tillfredsställelse.

(9)

Patienternas förväntningar på sjuksköterskans arbete ställs emot den omvårdnad de faktiskt får och påverkar hur tillfredsställda de blir av den vård de mottagit. De vanligaste och mest återkommande förväntningarna rör inte bara sjuksköterskans professionella arbete och kompetens utan framförallt den personliga omvårdna-den.

De patienter som var mest nöjda med sjuksköterskans omvårdnad var de som upp-levde sjuksköterskans arbete som känslomässigt styrt och patienterna kände det som att de utvecklat en personlig relation till sin sjuksköterska.

Det fanns ett starkt samband mellan en god relation till sjuksköterskan och en positiv upplevelse av vården. Sjuksköterskan ska ha tid till att lyssna, ha en em-patisk förmåga och kunna ge en känslomässig respons till patienten.

Sjuksköterskan ska vara deras samarbetspartner och rådgivare och på ett naturligt sätt göra patienterna delaktiga i omvårdnaden. Hon ska ha en god kommunika-tionsförmåga och kunna ge information och förklaringar på ett enkelt och lättför-ståligt sätt.

Att ge information och förklaringar på ett sätt som inte skadade patientens integ-ritet till exempel att ge den i enrum istället för i en sal med medpatienter, ökade tillfredsställelsen hos patienterna. Patienterna upplevde det som viktigt att de fick information om t ex avdelning och vårdrutiner så fort som möjligt vid en inlägg-ning på vårdavdelinlägg-ning (a a).

Johansson et al (2002) lyfter i diskussionen fram vikten av att sjuksköterskorna arbetar enligt vetenskapligt framtagna riktlinjer för bemötande och omvårdnad. Har alla sjuksköterskor ett gemensamt mål och arbetar enligt samma riktlinjer är det lättare för patienten att ha realistiska förväntningar på vården.

En annan svensk studie (Von Essen & Sjödén, 2003) visar något avvikande re-sultat ifrån ovan nämnda studier. I studien har författarna samlat in patienters och sjuksköterskors uppfattningar om vilka omvårdnadsåtgärder som anses vara de viktigaste. Patienterna fick ranka olika omvårdnadsåtgärder i 6 olika underkatego-rier som t ex tillitsfull relation, förväntningar, vårdmiljö osv.

Resultaten (a a) visar i strid mot föregående studier (Johansson et al, 2002; Wilde et al, 1993) att patienter rankar kompetens och medicinsk kunskap högst medan vårdpersonal värderar känslomässiga interaktioner som viktigast om resultatet utläses kategoriskt.

Om resultatet däremot ses till de enskilda omvårdnadsåtgärder som rankas högst värderar patienter och vårdpersonal samma saker. De fem högst rankade är; att veta när doktorn skall tillkallas, sätta patienten i första rummet, att lättförståligt berätta om vad som är viktigt att veta om sjukdom och behandling, lyssna på pati-enten och att vara uppmärksam på patipati-entens behov (a a).

Teoretisk ram

Travelbees ( i Kirkevold, 2000) existentialistiska människosyn är grundläggande för hennes teori. Hon har in individualistisk syn på människan och anser att män-niskan kännetecknas av hennes förmåga att söka efter mening i allt hon upplever i

(10)

livet. Allt människan upplever är individuellt och präglas av hennes världsbild och tidigare upplevelser.

Människans motivation och förmåga att finna mening i sjukdom, smärta, och li-dande möjliggör växt och utveckling för individen. Förutom att Travelbee ser människan som en unik individ med en förmåga att söka mening i lidande menar hon också att de mänskliga relationerna och kommunikationen är viktiga kompo-nenter i omvårdnadsprocessen.

Begreppen sjuksköterska och patient vill Travelbee inte använda sig av då hon anser att detta placerar människor i fack och leder till att människan blir ”bara” patient eller ”bara” sjuksköterska och därigenom till viss del förtrycker sitt eget unika jag. Lidande är oftast förknippat med sjukdom men kan också ta sig andra uttryck, lidande är en individuell upplevelse den kan vara såväl fysisk, emotionell som andlig. Travelbee menar att det varken är sjuksköterskan eller någon annan vårdpersonal som kan säga hur patienten mår eller borde må utan att det handlar om patientens upplevelse av sin sjukdom och lidande som är det väsentliga. Tra-velbee uttrycker det som att: ”Varje form av sjukdom eller skada innebär ett hot mot individen själv, varför den sjuka personens sätt att uppfatta sin egen sjukdom är viktigare än någon vårdgivares klassificeringssystem. Vårdgivaren kan inte veta hur individen upplever sin sjukdom utan att tala med vederbörande och av honom få höra vilken mening han själv lägger in i sitt tillstånd.” (s 132).

Vidare menar Travelbee att människan trots detta behöver hjälp med att hitta me-ning i sina olika livserfarenheter (s133). Det är här syftet med omvårdnaden kommer in, sjuksköterskans uppgift är att hjälpa och stötta människan och få dem att hitta en mening i sin nuvarande situation. Detta gör sjuksköterskan genom att etablera en mellanmänsklig relation till patienten. Denna relation menar Travelbee kan endast skapas på ett plan där människor är lika och inte är patient -sjukskö-terska.

Skapandet av relationen är en ömsesidig process som enligt Travelbee (a a ) växer fram efter det att de fem interaktionsfaserna genomgåtts: Det första mötet, perso-nerna är främmande för varandra och med det kommer förutfattade meningar och vissa förväntningar på den andra parten. Som sjuksköterska ska han/hon vara så pass professionell och kunna se förbi dessa och se individen. Framväxt av identi-teter, identiteter och personligheter träder fram. ”Sjuksköterskan får en begyn-nande förståelse för patientens upplevelse av sin situation, och patienten börjar betrakta sjuksköterskan som en individ i stället för en roll” (s135). Empati är en känsla för en annan person som upplever saker/situationer liknande som personen själv upplevt. Det är därför självklart att alla sjuksköterskor inte kan känna empati för en patient eftersom de inte kan sätta sig in i patientens tankar och känslor. Att känna empati för en annan människa skapar närhet och ger en tydligare förståelse för dennes personlighet och i och med detta så förändras interaktionen mellan parterna. Det blir lättare att förstå varandra och det går lättare att förutse den and-res handlingar. Som sjuksköterska underlättar det att kunna känna empati för en patient vilket kräver en viss erfarenhet. Saknas liknande erfarenheter måste sjuk-sköterskan vara extra lyhörd och uppmärksam på personen i fråga. Sympati växer fram ur empati. Förmågan att leva sig in i andra människors tankar och känslor leder till ett handlande som ska lindra patientens lidande inte minst känslomässigt. Ömsesidig förståelse och kontakt är att ha en annan människa hos sig som tankar

(11)

och känslor kan delas med. Genom att dela samma upplevelser erkänns den andre parten och ett bekräftande och ett förtroende uppstår.

Vidare påpekar Travelbee (a a) att kommunikation såväl verbal som icke verbal är en förutsättning för att en relation ska kunna uppstå. Sjuksköterskan lär känna patienten genom samtal, frågor och observation av hur patienten förhåller sig till sin nuvarande situation. Det krävs en del kommunikationsteknik för att som sjuk-sköterska kunna locka fram det väsentliga hos en patient. Det handlar bland annat om sensitivitet och ”timing”.

Travelbee (a a) talar också om att sjuksköterskan kan ”terapeutiskt använda sig själv” i kommunikationen med patienterna. Med detta menas att sjuksköterskan bjuder på sig själv för att lättare skapa en kontakt med patienten och på så sätt fortare få en uppfattning om personen i fråga. Samtidigt ger sjuksköterskan en bild av sig själv, patienten känner lättare tillit till sjuksköterskan och förhopp-ningsvis lindras patientens lidande. Sjuksköterskan ska också kunna använda sig av ”en professionell/intellektuell metod som går ut på att identifiera omvårdnads-behov och planera åtgärder som kan tillgodose dessa” (s 140).

Omvårdnadsprincipen innebär följande enligt Travelbee (a a): ”1. observera och utforska om en person har behov av omvårdnad, 2. bekräfta eller vederlägga sin behovsbedömning genom samtal med patienten själv, 3. avgöra om dessa behov kan tillgodoses (och att i annat fall eventuellt hänvisa till annan vårdgivare), 4. planera hur omvårdnadsbehoven ska tillgodoses (välja metod och tidpunkt, finna alternativa metoder samt utvärdera om behoven har tillgodosetts)” (s138).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga patientens upplevelse i möte med sjuksköterskan inom sluten somatisk vård.

Frågeställningar

Hur upplever patienten mötet med sjuksköterskan inom den slutna somatiska vår-den?

Definitioner

Vuxna, enligt SCB – Statistiska centralbyrån är myndighetsåldern i Sverige18 år,

vi har valt att använda oss av denna ålder som riktlinje utan övre gräns (SCB, 2003 26 nov).

METOD

Litteratur och Artikelsökning

Vi har gjort en litteraturstudie som handlar om hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan inom den slutna somatiska vården. Vår studie baseras på veten-skapliga artiklar och bakgrundslitteratur som varit relevant för vårt problemom-råde. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i följande databaser; Academic Search Elite (EBSCO), ELIN@Malmö, CINAHL, och Elsevier /scienceDirect. För övrigt se bi-laga 1.

(12)

Vårt urval av de vetenskapliga artiklarna har bestått av att vi har valt att artiklarna ska utgå ifrån ett patientperspektiv. Artiklarna ska vara kvalitativa eller en bland-ning av kvalitativt och kvantitativt och skildra patientens upplevelse av sjukskö-terskans omvårdnad. Vi har valt att inte använda oss av artiklar som har utgått ifrån sjuksköterskans eller annan vårdpersonals upplevelser.

En del artiklar som Fosbinder, (1994) och Åstedt- Kurki och Haggman – Laitila, (1992) fann vi i de artiklars referenser vi fått via databassökning. Dessa artiklar sökte vi sedan upp i Malmö Högskolas tidsskriftssamling av Journal of Advanced Nursing.

Sökord vi använt är; ”patient”, ”nurse”, ”relation”, ”interaction”, ”experience”, ”expectation”, satisfaction” och ”nursing”. Se bilaga 1.

Strategier för bedömning av vetenskapliga artiklar enligt Goodman

För att få en struktur och vägledning genom arbetet har vi valt att använda oss av Goodmans metod som en process i sju steg för att systematiskt genomföra en litte-ratur studie (SBU, 1993).

1. Problem formulering

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga patientens upplevelse i möte med sjuksköterskan inom sluten somatisk vård ur en helhetssyn. Vi anser att den-na studie kan hjälpa andra sjuksköterskor i sitt omvårdden-nadsarbete, genom att bely-sa patientens förväntningar och upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad.

2. Specificera Inklusions – och exklusions – kriterier Inklusionskriterier:

?? studierna skall utgå från patient perspektiv.

?? studierna ska undersöka patientens upplevelse av sjuksköterskans om-vårdnad

?? Artiklarna skall vara publicerade på svenska eller engelska.

?? Vuxna som vårdats inom sluten somatisk vård Exklusionskriterier:

?? Studier av mätinstrument

?? Studier som utgår ifrån vårdgivarperspektiv

?? Vuxna som vårdats inom psykiatrin 3. Formulera strategi för litteratursökning

Totalt 10 veckor har vi till vårt förfogande för genomförande av denna litteratur-studie. De tio veckorna delas upp på 2 veckor till projektplan under 2003-09-22 till 2003-10-03, och 8 veckor under tidsperioden 2003-11-10 till 2004-01-02. Un-der de två första veckorna har vi planerat att ägna åt bakgrunds litteratur för att få en förförståelse för vårat problemområde och för att kunna specificera syfte och problem i vår projektplan. Under de tre nästkommande veckorna planerar vi att använda till att söka, granska och analysera artiklar. Artiklarna som ska användas i arbetet måste uppfylla kriterierna enligt Polit et al (2001) (se bilaga 2). Vecka 6 och framåt planeras till att skriva studien. Inlämning av arbete sker senast 2004-01-02. Vi kommer att själva stå för eventuella kostnader som till exempel kopie-rings och beställningskostnader.

(13)

4. Genomför litteratursökning och insamling av relevanta artiklar Sökning av artiklar kommer att ske via manuell sökning och databas sökning i Malmö Högskolas bibliotek och databas system.

5. Tolka evidensen från de enskilda studierna

Vid bearbetning och kvalitetsbedömning av data används Polit et al (2001) och Forsberg och Wengström, (2003).

6. Sammanställa evidensen

Vi redovisar resultatet från bearbetade artiklar i löpande text i temaform. Vi har utgått ifrån Travelbees (Kirkevold, 2000) synsätt på omvårdnad för att gruppera och presentera resultaten. De tre teman som vi redovisar är: mellanmänskliga re-lationer, kommunikation och information, och professionell kompetens.

7. Formulera rekommendationer baserade på evidensens kvalitet I detta arbete kommer inga rekommendationer att göras eftersom det krävs säkra bevis att grunda sina rekommendationer på. Enligt SBU/SSF (1998) krävs det bland annat minst 35st vetenskapliga artiklar för att kunna rättfärdiga evidensen av studien.

Klassificering och utvärdering av vetenskapliga artiklar

För att klassificera och utvärderas artiklarnas vetenskapliga kvalitet har vi använt oss av Polit et al (2001) och Forsberg och Wengström, (2003).

Klassindelningen av artiklarna har gjorts utifrån ett schema vi utarbetat från Polit et al (2001) och Forsberg och Wengström, (2003) (se bilaga 3). Klassificeringens redovisas i bilaga 4 under ”Redovisning av artikelgranskning”.

Utvärdering av artiklarnas vetenskaplighet har gjort utifrån vår tolkning av Polit et als (2001) kriterier för granskning av vetenskapliga kriterier (se bilaga 2) och jäm-föras med kriterierna i bilaga 2, ”Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvali-tet”. De studerade artiklarnas kvalitet bedöms utifrån en tregradig skala. Kvalitet utvärderades som hög (1), medel (2) eller låg (3) enligt bilaga 2.

Bearbetning

Totalt antal utskrivna, kopierade och beställda artiklar uppgick till 28 som vi se-dan kritiskt granskade, klassificerade och kvalitetsbedömde enligt bilaga 2 och 4. Av dessa behöll vi 11 stycken som uppfyllde våra inklusionskriterier samt mot-svarade kravet på vetenskaplig kvalitet, varav 3 användes till bakgrunden. De som uteslöts var de som utgick från ett vårdgivarperspektiv samt de som utvecklade mätinstrument. Eftersom vår utgångspunkt i studien var att beskriva omvårdnad ur ett patientperspektiv kunde vi inte använda oss av rent kvantitativa artiklar efter-som de aldrig kan beskriva en upplevelse.

Dataanalys

Vi har inspirerats av Burnards (1996) metod ”Teaching the analysis of textual data: an experiential approach” för att analysera artikelresultaten enligt vår egen omarbetade version. Först så läste vi båda igenom texten och skrev ner stödord som vi sedan jämförde med varandra. Vi jämförde de stödord som var mest före-kommande med vår teoretiska referensram. Utifrån detta skapades de tema som användes i resultat delen. Sedan läste vi åter igenom texterna och markerade

(14)

tex-ten i olika färger enligt de tre olika temana. Textex-ten redigerades, sattes i ett sam-manhang och fördes in i arbetet.

Presentation av analyserade artiklar

Nedan följer en presentation av de analyserade artiklar som ligger till grund för vårt resultat:

Attree, M. (1999) Patients´ and relatives´ experiences and perspectives of ´Good` and ´Not so Good´ quality care.

Fosbinder, D. (1994) Patient perceptions of nursing care: an emerging theory of interpersonal competence.

Irurita, V (1999) Factors affecting the quality of nursing care: The patient’s per-spective

Kemppainen J.K, Obrien L & Corpuz B. (1998) The behaviours of aids patients toward their nurses

Lewis, K & Woodside, R (1992) Patient satisfaction with care in the emergency department.

Merkouris, A, Papathanassoglou, E & Lemonidou, C (2003). Evaluation of patient satisfaction with nursing care: quantitative or qualitative approach?

Staniszewska, S & Ahmed, L (1999) The concepts of expectations and satisfac-tion: do they capture the way patient’s evaluate their care?

Åstedt-Kurki & P & Haggman- Latila, A (1992) Good nursing practice as per-ceived by clients: a starting point for the development of professional nursing.

RESULTAT

Utifrån studiens syfte och frågeställningar redovisar vi våra resultat i tre teman; Mellanmänsklig kompetens, information och kommunikation och professionell kompetens.

Mellanmänsklig kompetens

Patienterna upplever det lättare att etablera en tillitsfull relation med sjuksköters-kan om hon/han har lätt för att ge ett leende, vara humoristisk, se patienterna i ögonen under samtal och kunna bjuda på sig själv. Sjuksköterskans förmåga att kunna etablera en tillitsfull relation, är för patienten ett mått på sjuksköterskans omvårdnadskompetens (Fosbinder, 1994; Irurita, 1999; Lewis & Woodside, 1992; Åstedt- Kurki & Haggman- Laitila, 1992).

Patienterna upplever ett behov av en utökad och mer nära kontakt med sjukskö-terskan. De upplever även att sjuksköterskan vid olika omvårdnads tillfällen är splittrad och i tankarna är på ett annat ställe. Patienterna beskriver vikten av att sjuk-sköterskan verkligen är i ”nuet” i mötet med patienten. Patienternas förmåga att skapa nära relationer beror mycket på hur närvarande och engagerad sjukskö-terskan är i patienten (Merkouris et al , 2003). Sjukskösjukskö-terskans förmåga att läsa av

(15)

och känna patientens emotionella tillstånd anses vara viktigt för patienterna. Att veta när patienten vill vara ifred och när patienten behöver lite sällskap och någon att prata med (Kemppainen et al , 1998).

God omvårdnad upplevs enligt patienterna om de blir individuellt bemötta, be-handlade som medmänniskor samt att sjuksköterskan visar intresse och empati för dem (Attree, 2001) (Åstedt- Kurki & Haggman- Laitila, 1992). Detta innebär att patienterna erbjuds en individualiserad vård relaterad till deras enskilda behov. Vikigt är också att sjuksköterskan skall respektera patientens rättigheter, värdighet och integritet (Attree, 2001) (Lewis & Woodside, 1992) (Åstedt- Kurki & Hagg-man- Laitila, 1992).

Sjuksköterskan måste ha en förmåga att se patienten holistiskt, det vill säga att se till både patientens fysiska och emotionella välbefinnande (Irurita, 1999). Att se patienten ur ett helhetsperspektiv och tänka på att hjälpa till att lösa andra möjliga problem som kan uppkomma vid en sjukhusvistelse rörande arbete, hem och fa-milj är viktigt för patientens välbefinnande (Lewis & Woodside, 1992).

Sjuksköterskan förväntas vara den som patienten kan lita på och som ska finnas tillgänglig för patienten vid behov. Att alltid ha någon att vända sig till och veta att någon är tillgänglig för patienten, leder till en ökad känsla av trygghet och sä-kerhet. Sjuksköterskan upplevs vara den som ska se till patientens rättigheter och i vissa aspekter agera som ”patient advokat”. Patienten vill kunna lita på att det finns någon som alltid ser till patientens bästa i alla situationer (Irurita, 1999). Sjuksköterskan ska ha förmågan att ta kommando och vara den som bestämmer när patienten saknar förmåga på grund av fysiska eller psykiska svårigheter. Detta ser patienten som ett tecken på kompetens och att sjuksköterskan har erfarenhet, kunskap, och vet vad som är bäst för patienten (Fosbinder, 1994).

Den sociala relationen mellan sjuksköterska och patient upplevdes av patienterna som oerhört viktig. Att sjuksköterskan tar sig tid att lära känna patienten, tittar in för en pratstund och gärna delar med sig av sig själv och sina erfarenheter, gör att patienten utvecklar ett förtroende och upplever att det är en ömsesidig relation där båda ger och tar (Attree, 2001; Irurita, 1999; Fosbinder, 1994). Vissa sjusköters-kor framträder som lite extra, det är de som inte enbart fungerat som professio-nella utan även som en vän och rådgivande kompanjon (Fosbinder, 1994). Pati-enterna beskriver att relationen till sjuksköterskan bygger på en ömsesidig respekt och att de sätt de själva behandlar sjuksköterskan på påverkar hur sjuksköterskan bemöter dem (Kemppainen et al , 1998).

”I think they make you feel so much better when they can smile /…/ her smile makes you feel like you’re not afraid to ask for something when you need it”( Fosbinder, 1994, s 1088).

En del patienter har uppfattningen att sjuksköterskan inte har någon psykosocial funktion att fylla, de fokuserar istället på sjuksköterskan som en profession med medicin/teknisk kompetens (Lewis & Woodside, 1992).

Patienterna har i vissa situationer svårt att veta vem de ska vända sig till, att som patient få veta vilken vårdpersonal och sjuksköterska det är som har huvudansvar ger en känsla av trygghet. Detta minskar risken för missförstånd och att viktig information går förlorad (Irurita, 1999; Åstedt- Kurki & Haggman- Laitila, 1992).

(16)

Information och kommunikation

En förutsättning för att sjuksköterskan ska få en uppfattning om patients behov och problem är en god kommunikation. Att ha en tvåvägs kommunikation upp-levdes som essentiellt för att skapa en god relation och förståelse mellan patient och sjuksköterska. Att erbjuda information och råd om diagnos och behandling så att patienten erhåller en förståelse för sin sjukdom och situation (Attree, 2001). En del patienter ansåg inte att det var sjuksköterskans uppgift att informera om deras medicinska tillstånd även om de uppskattade sjuksköterskans medicinska kompe-tens som mycket hög. Däremot ansåg patienterna att det var sjuksköterskans upp-gift att kunna informera om olika mediciner och deras verkan (Merkouris et al , 2003).

”they let you know what’s going on all the time /…/ and what their going to do /…/ they kept explaining /…/ what was going on” (patient 22 Attree, 2001, s 460)

Patienterna anser att sjuksköterskan ska kunna ge förklaringar utifrån patientens kunskap och förståelse (Staniszewska & Ahmed, 1999). Genom att lyssna och diskutera med patienten om deras tidigare erfarenheter och tankar kan sjukskö-terskan utifrån detta ge en individualiserad och relevant information. Många pati-enter upplever att sjuksköterskan ofta ger en generaliserad och distanserad infor-mation som är svår att applicera på patientens egen livsstil (Åstedt- Kurki & Haggman- Laitila, 1992).

Mer än hälften av patienterna i studien av Staniszewska och Ahmed (1999) kände att det var lättare att prata med sjuksköterskan än med läkaren i vissa situationer. Patienterna ansåg att en viktig roll för sjuksköterskan var att guida och vara råd-görande under deras sjukhusvistelse (a a). Det är viktigt att sjuksköterskan ger information inte bara om det nuvarande tillståndet utan även om vad som kommer att hända inom den närmsta framtiden (Fosbinder, 1994). Patienterna vill även ha information om rutinerna på avdelningen, vem som arbetar där och hur arbets-skiften är fördelade (Åstedt- Kurki & Haggman- Laitila, 1992). Sjuksköterskan ses ofta ha en tolkande roll gentemot läkaren, patienterna uppskattar då att sjuk-sköterskan ger dem en ärlig och rak förklaring av läkarens information (Merkouris et al , 2003).

Som sjuksköterska är det även viktigt att tänka hur informationen förmedlas. I de flesta fall är det så att det finns andra människor närvarande som till exempel medpatienter, besökare och annan vårdpersonal. Sjuksköterskan måste tänka på att många vårdsituationer kan upplevas som väldigt intima och integritetskrän-kande för patenten. För att bevara patientens förtroende och integritet bör sjuk-sköterskan tänka på hur hon förmedlar information till patienten. Genom att tala direkt till patienten, använda låg röst och eventuellt att skriva ner väldigt person-liga ärenden i de fall det finns medpatienter eller besökare i närheten försäkras att patientens integritet inte ifrågasätts (Lewis & Woodside, 1992).

Patienterna uppskattar om sjuksköterskan har tid att sätta sig ner och prata med dem speciellt när de är oroliga eller rädda. De upplevde det som vanligt att sjuk-sköterskan inte riktigt hade tid utan gav information om till exempel olika typer av undersökningar i förbifarten utan att ge patienten en chans att tänka efter och ha en möjlighet att ställa frågor (Irurita, 1999). Patienterna vill att sjuksköterskan

(17)

ska informera dem om undersökningar som ska göras, hur de går till och vad som förväntas av patienten under dessa (Åstedt- Kurki & Haggman- Laitila, 1992). Patienterna upplever ett missnöje med att den terapeutiska relationen med sjuk-sköterskan som en ”ventil” och samtalspartner inte prioriteras lika mycket som den medicin/tekniska rollen (Merkouris et al , 2003).

Sjuksköterskan ska tänka på att fråga patienten om dem vill att anhöriga ska vara delaktiga i informationssamtal rörande deras vård och behandling. Det känns ofta tryggt för patienten att inkludera anhöriga och närstående i informationssamtal, eftersom det underlättar om sjuksköterskan hjälper deras anhöriga att hantera de känslor och funderingar som uppkommer när en närstående blir sjuk. Anhöriga kan även fungera som ett minnesstöd eftersom många patienter har svårt att ta till sig all information på en gång och oroar sig för att glömma något väsentligt (Le-wis & Woodside, 1992).

Professionell kompetens

Enligt patienterna är det en förutsättning för god omvårdnad, att sjuksköterskan skall förstå behov och förekomma patienten genom att erbjuda hjälp och omvård-nad. Många av patienterna beskriver en känsla av att bli betraktad som besvärlig och vill därför inte påkalla hjälp för ofta (Attree, 2001). Patienterna förväntar sig att sjuksköterskan ska veta diagnos, behandling och hur patientens nuvarande om-vårdnads situation är (Staniszewska & Ahmed, 1999). För att känna sig trygg under sjukhusvistelsen och kunna se framtiden med tillförsikt anser patienterna att det ligger inom sjuksköterskans arbetsområde att se till att det sker en uppföljning samt att ge information om var patienten ska vända sig efter utskrivning (Irurita, 1999).

Att ge patienten en möjlighet att vara delaktig i sin egen vård och behandling upp-levdes av många patienter som speciellt positivt, då detta gav dem en känsla av att ha en viss kontroll över situationen (Attree, 2001). Att samarbeta i ett team till-sammans med sjuksköterskan upplevdes som ett positivt sätt att vara involverad i sin egen vård (Kemppainen et al , 1998).

”Nice to be involved /…/ given the opportunity to choose.” (patient 8. At-tree, 2001 s 459)’

Det är inte alltid lätt för patienterna att vara delaktiga och medverka i sin egen vård, då många upplever att de inte har tillräckliga medicinska kunskaper om sin sjukdom och olika behandlingsmöjligheter. Sjuksköterskans uppgift blir därför att ge den information och kunskap som krävs för att patienten ska vara delaktig i sin omvårdnad (Irurita, 1999). Sjuksköterskan ska ha kompetensen att fungera som en lärare och handledare. Patienterna ser det som sjuksköterskans uppgift att vara den som instruerar och lär patienten om sin sjukdom, behandling och att hantera me-dicin/tekniska produkter (Fosbinder, 1994).

Patienterna beskriver en känsla av att bli behandlade som en produkt och en i mängden i olika omvårdnadssituationer. De upplever att den medicinsk/tekniska omvårdnaden utförs ”mekaniskt” och på ”löpande band”. Sjuksköterskan måste arbeta professionellt och ständigt använda sig av sin förmåga att agera som en medmänniska med empati och ett humanistiskt synsätt är grundläggande (Irurita, 1999). Patienterna uppfattar det som att sjuksköterskan ofta glömmer att fråga patienterna hur de upplever omvårdnaden. För att försäkra sig om att den

(18)

omvård-nad som utförts har varit rätt kan sjuksköterskan fråga hur patienten har upplevt en omvårdnads situation (Kemppainen et al , 1998). Sjuksköterskan bör göra sig en uppfattning om patientens egen syn på sin hälsa, hälsotillstånd och förvänt-ningar på omvårdnaden. När sjuksköterskan har dessa kunskaper kan hon/han i samråd med patienten göra rätt val i sina omvårdnads beslut (Åstedt- Kurki & Haggman- Laitila, 1992).

I omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskan tänker på vissa situationer som för patienten kan upplevas som väldigt kränkande till exempel att undvika att expo-nera nakna kroppsdelar om det inte är absolut nödvändigt för att bevara patientens integritet (Lewis & Woodside, 1992). En del omvårdnadsåtgärder kan upplevas som mycket obehagliga för patienten, sjuksköterskan måste därför tänka på att utföra omvårdnaden så smidigt som möjligt, undvika att komplikationer och stres-sande situationer för patienten uppstår (Irurita, 1999; Åstedt- Kurki & Haggman- Laitila, 1992).

Sjuksköterskorna uppfattas som mycket kompetenta av patienterna när det gäller medicin/tekniska omvårdnadsåtgärder som till exempel venprovstagning och att hantera olika medicin/tekniska produkter. Patienterna känner förtroende för sjuk-sköterskans kompetens vilket beskrivs som en trygghetsfaktor för patienterna (Merkouris et al, 2003).

När det gäller sjuksköterskans basala omvårdnad så som till exempel hygien, smärtlindring och medicinadministration bedöms sjuksköterskan av patienterna oftast utifrån hur villig hon/han är att hjälpa till och hur snabbt hon ger respons på patienternas önskningar (Merkouris et al, 2003). Den viktigaste faktorn, för att patienten ska känna någon form av kontroll och säkerhet är att sjuksköterskan ser till att det finns en larmklocka och att ge ett snabbt svar på ringningen även om sjuksköterskan för tillfället är upptagen (Irurita, 1999).

Att sjuksköterskan ska ha förståelse för att patienterna kan vara arga, ledsna, oför-skämda på grund av att de i vissa stadier av sitt sjukdomstillstånd mår dåligt både psykiskt och fysiskt ses som väsentligt av patienterna (Kemppainen et al , 1998).

DISKUSSION

Detta avsnitt är uppdelat i tre avsnitt Metoddiskussion - fördelar och nackdelar med den metod som vi valt att använda i studien, Resultatdiskussion – där vi kny-ter ihop resultat med teoretisk ram och bakgrund och slutsats som innefattar våra egna åsikter och våra personliga slutsatser av studiens resultat.

Metoddiskussion

Vi började vår artikelsökning i tro att det var lätt att hitta artiklar som handlade om vårt problemområde. Det visade sig inte vara så lätt, eftersom vi hade valt att utgå ifrån patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad och att artiklarna inte skulle inrikta sig på något specifikt omvårdnadsområde. Många av de artik-larna vi hittade utgick ifrån sjuksköterskans perspektiv på omvårdnad och sjuk-sköterskans uppfattning om patienttillfredsställelse. Andra handlade om utveck-lingen av instrument för att mäta patienters uppfattning av vårdkvalité och många var rent kvantitativa. Eftersom vi letade efter artiklar med beskrivningar av pati-entens upplevelse av mötet med sjuksköterskan kunde vi direkt även utesluta de som undersökte hur tillfredsställd patienterna kände sig med vården. Ytterligare

(19)

några artiklar fick uteslutas för att de inte utgick ifrån patienter i den slutna soma-tiska vården. Vi hittade många studier som var gjorda på akutavdelningar, men valde att endast ta med 2 eftersom vi tycker att det är en annan typ av vård som krävs inom akutvården Artiklarna skulle även uppfylla kraven på vetenskaplighet, vilket många inte gjorde. Vi valde att sätta en gräns att artiklarna fick maximalt vara tio år gamla för att materialet skulle vara någorlunda aktuellt. Det visade sig emellertid att vårt problemområde var ett populärt forskningsämne kring slutet av 1970-talet till början av 1990-talet. Vi valde därför att sänka åldersgränsen till 1990 och framåt. Vi hittade ett par beställningsbara artiklar som vi tror hade varit lämpliga för vår studie men som fick uteslutas på grund av ekonomiska skäl. Efter mycket letande hade vi slutligen 8 lämpliga artiklar som sträckte sig från 1992 till december 2003 att utgå ifrån, plus 3 artiklar som vi använt i bakgrunden.

Vi hittade samtliga artiklar i databaserna; Academic Search Elite (EBSCO), ELIN@Malmö, CINAHL, och Elsevier /ScienceDirect, vi ansåg att dessa data-baser var de mest övergripande. En del artiklar som Fosbinder, (1994) och Åstedt- Kurki och Haggman – Laitila, (1992) fann vi i de artiklars referenser vi fått via databassökning. Dessa artiklar sökte vi sedan upp i Malmö Högskolas tidsskrifts samling av Journal of Advanced Nursing.

Vi har bedömt artiklarna enligt en tregradig skala, se bilaga 2. Sju av artiklarna är bedömda som kvalitetsgrad 2, två artiklar bedömdes som kvalitetsgrad 1 och två som kvalitetsgrad 3. De artiklar som bedömts som kvalitetsgrad 2 och 3 uppfyllde inte våra krav på tydlighet till fullo. I en del artiklar kunde det till exempel vara svårt att tydligt se vilken metod man använt, hur den har använts och/eller vad syftet var med studien. Klassificeringen har varit bra på det sätt att det underlättar både för läsare och oss själva att utvärdera våra artiklar. Det är viktigt att poäng-tera satt vår klassning av artiklarnas vetenskapliga kvalitet inte är vetenskapligt utformad och att det endast bör ses som en vägledning för att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning. Vi måste även belysa de uppenbara risker som uppstår vid en klassning av detta slag. Vår klassificeringsskala var endast grovt uppskat-tad, med tre olika nivåer, detta innebär att 2 olika artiklar kan få samma betyg trots att den vetenskapliga kvalitén skiljer sig åt. Eftersom de riktlinjer som vi använt för vår artikelbedömning är vår egen modifiering av Polit et al (2001) och Forsberg & Wengström (2003) metoder för att vetenskapligt granska artiklar kan vi inte säkerställa att de är vetenskapligt riktiga.

Enligt Polit et al (2001) är det svårare att bevisa reliabiliteten i kvalitativa studier än i kvantitativa studier, eftersom resultaten är en tolkning av författarna. Detta innebär att forskarens förförståelse och utgångspunkt för studien, kan leda till att resultatet blir vinklat utifrån forskarens perspektiv (a a). För att vi skulle ha en vetenskaplig grund att basera våra egna resultat på valde vi att till viss del an-vända oss av Burnards (1996) metod för analysera texter. Eftersom vi använder oss av andra studiers resultat har vi valt att inte använda oss av hela modellen och valt bort de moment som inte känts relevanta för vårt arbete som att till exempel koda om och koda data. Analysen har i det stora hela hjälpt oss att få ut relevanta data till vårt resultat i våra artiklar. Ibland har vi upplevt det som sämre till exem-pel då man klart kan se vad man vill använda sig av i artikeln och ändå måste följa analysmetoden. Trots känslan av extra arbete var detta tvunget att göras för att få fram enhetliga och riktiga teman.

(20)

Existentialisten Travelbees (Kirkevold, 2000), teori handlar om de mellanmänsk-liga relationerna i omvårdnaden vilket vi tycker stämmer väl in på vårt arbete. Travelbee skrev första upplagan av sin bok ”Interpersonal Aspects of Nursing” 1966. Teorin var då banbrytande mot alla andra teorier eftersom den fokuserade på patienten och dens upplevelser av vården och inte speglade ett sjuk-sköterske-perspektiv. Travelbee reviderade sin upplaga 1971 men dog ung redan två år se-nare endast 47år gammal. Detta gör att teorin har vissa brister vilket tros har att göra med att Travelbee inte hann vidareutveckla sin teori. Vi har trots detta valt att använda oss av denna teori på grund av de humana aspekterna i den som vi anser stämmer väl in med syftet för studien. Travelbee (a a) väljer att inte använda sig av begreppen sjuksköterska och patient, då detta hindrar oss att se människan bakom titlarna. Vi har även märkt under arbetes gång att hennes teori överens-stämmer med verkligheten. Mycket av det som hon beskriver i sin teori bekräftas av patienternas upplevelser och beskrivningar i vårt material.

Vi märkte efterhand som vi gick igenom resultatet i våra artiklar att samma saker återkom. De artiklar (Wilde et al 1993; Johansson et al 2002) som vi använde i bakgrunden skilde sig resultatmässigt inte ifrån de vi använde till resultatdelen. I det stora hela är det samma dimensioner av vården som framkommer, framförallt sjuksköterskans mellanmänskliga relation till patienten. Även om vi skulle vilja ha haft fler artiklar så kände vi att behovet var mättat och kände att de resultat vi fått fram var grundläggande för patientens upplevelse av sjuksköterskans omvård-nad.

Resultatdiskussion

Utifrån syftet med den här studien som var att kartlägga patientens upplevelse i möte med sjuksköterskan inom sluten somatisk vård ur en helhetssyn, har vi granskat 11 olika artiklar, varav tre användes i bakgrunden. Alla artiklar som vi använt till vår studie har ett klart samband med vårt syfte, även om artiklarna har haft lite olika vinklingar och utgått från olika typer av sluten vård. Eftersom en av studierna (Lewis & Woodside, 1992) gjorda inom akutvården inte betonade de mellanmänskliga relationerna på samma sätt som de andra studierna, drog vi slut-satsen att det var för att det handlade om en annan typ av vård. Eftersom det är akutvård, har patienterna ett annat behov av omvårdnad. I akutvården är det snab-ba möten mellan sjuksköterska och patient, vilket inte leder till några djupare rela-tioner. Patienterna ha ofta mycket ont eller är väldigt sjuka och prioriterar andra omvårdnadsåtgärder. Det som avgjorde att vi valde att ändå använda oss av studi-en inom akutvårdstudi-en, var att ävstudi-en Von Essstudi-ens och Sjödéns studie (2003) i bak-grunden uppvisade liknande resultat. Detta tolkar vi som att patienten i olika sta-dier i sitt liv och beroende av sjukdom önskar olika typer av vård.

Våra resultat presenteras i tre teman som namngivits utifrån Travelbees teori

(Kirkevold, 2000), mellanmänsklig kompetens, kommunikation och information och professionell kompetens. Travelbee anser att det finns två generella metoder för sjuksköterskans omvårdnad den mellanmänskliga dimensionen och den pro-fessionella metoden. Den mellanmänskliga dimensionens innebär att sjuksköters-kan använder sig själv i terapeutiskt syfte, genom kommunikation och interaktion med patienten. Med den professionella omvårdnaden menas sjuksköterskans för-måga att identifiera omvårdnadsbehov och utifrån dessa planera och utföra om-vårdnaden (a a). Vi ansåg att kommunikations och informations delen var en stor

(21)

del av sjuksköterskans arbetsområde och valde därför att presentera kommunika-tion /informakommunika-tion som ett eget tema.

Att se människor som unika och inte dela in dem i kategorier som till exempel ”patient” och ”sjuksköterska” menar Travelbee (Kirkevold, 2000) främjar indivi-dualiteten och att människan kan ses holistiskt. Flera av våra studier (Attree, 2001; Lewis & Woodside, 1992; Åstedt- Kurki & Haggman- Laitila, 1992) visar på att patienterna vill bli individuellt bemötta. Att sjuksköterskan ska ha en för-måga se patienten som unik och ur ett helhetsperspektiv för att kunna ge en indi-viduell omvårdnad (a a). Såväl det fysiska som det psykiska välbefinnandet bör tas i beaktning i omvårdnaden (Lewis & Woodside, 1992; Irurita, 1999). Patien-terna upplever det också som viktigt att den information de får ska vara individu-ellt anpassad utifrån patientens behov (Åstedt- Kurki & Haggman- Laitila, 1992).

Travelbee (Kirkevold, 2000) menar att det varken är sjuksköterskan eller någon annan vårdpersonal som kan säga hur patienten mår eller borde må utan att det handlar om patientens upplevelse av sin situation. I både Attrees (2001) och Åstedt- Kurki och Haggman- Laitilas (1992) studie framgår det som väsentligt att sjuksköterskan skapar sig en bild av patientens egen uppfattning om hälsa, hälso-tillstånd och förväntningar på vården för att en god relation med en inbördes för-ståelse ska utvecklas.

Relationen till sjuksköterskan beskrivs av patienterna som oerhört viktig (Attree, 2001). Patienterna uttrycker ett behov av mer tid och närmre kontakt med sjuk-sköterskan (Merkouris et al, 2003). Travelbee (Kirkevold, 2000) lyfter i sin teori fram den mellanmänskliga relationen som ett sätt för patienten att finna mening och en hjälp att kunna hantera sin situation. Relationen kan endast skapas via en ömsesidig integrations process mellan patient och sjuksköterska. Patienterna upp-lever att det är lättare att etablera en tillitsfull kontakt med sjuksköterskan om hon/han kan vara lite mer än sin professionella roll (Fosbinder, 1994). Patienterna beskriver detta som att hon/han visar ett uppriktigt intresse för patienten, är posi-tiv, tar sig tid att lära känna patienten och gärna bjuder på sig själv och delar med sig av sina erfarenheter (Irurita, 1999; Attree, 2001; Åstedt- Kurki & Haggman- Laitila, 1992; Fosbinder, 1994).

I Benners (1993) bok beskrivs denna kompetens av ”expertsjuksköterskor” som den ”läkande relationen”. När relationen mellan sjuksköterska hjälper till att väcka hopp hos både sjuksköterska och patient, och att komma fram till en till-fredsställande tolkning eller insikt om sjukdomen, smärtan, ångesten eller andra stresskapande känslor. Även Gustafsson (1994, 1997) skriver om detta i SAUK-modellen och om att ge bekräftande omvårdnad. Bekräftande omvårdnad innebär att patienten blir bekräftad genom att bemötas med respektfullhet och medmänsk-lighet.

I Merkouris et al (2003) studie beskrivs ett missnöje från patienternas sida att inte den terapeutiska delen av sjuksköterskans arbetsroll prioriteras mer. Även i andra studier (Lewis & Woodside, 1992; Irurita, 1999; Åstedt- Kurki & Haggman- Lai-tila, 1992) visas att det patienterna framförallt saknar är tid till samtal med sjuk-sköterskan. I Travelbees (Kirkevold, 2000) teori beskrivs detta som att terskan använder sig själv i terapeutiskt syfte och att detta leder till att sjuk-skö-terskan lättare skapar kontakt och snabbare får sig en uppfattning av patienten.

(22)

Slutsats

I vår inledning har vi skrivit om prioriteringspropositionen 1996/97:60 vilken lig-ger till grund för hur sjukvården prioriterar. Detta gäller nationellt även om det är upp till varje enskild kommun att göra upp sina egna riktlinjer. Eftersom det är behovsprincipen som styr vilket innebär att de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten prioriteras. Vi anser att detta kommer att leda till en allt mer ökad fokusering på det rent medicin/tekniska området av vården. Nerdragningar inom vården verkar vara ett globalt fenomen, vilket visar sig genom våra artiklar. I flera av artiklarna (Merkouris et al, 2003; Irurita, 1999; Attree, 2001) beskrivs den ekonomiska nerdragningens konsekvenser i termer som; ”brist på personal”, ”stressade sjuksköterskor” och ”mindre patient tid”. Patienternas medvetenhet om den ekonomiska situationen påverkar självfallet resultaten i artiklarna. Sjukskö-terskan är den som har kompetens inom specifik omvårdnad och har patientens välbefinnande som ett övergripande mål (SOSFS; 1993: 17). Som sjuksköterska arbetar vi under HSL (1982: 763) som har som mål att ge en god hälsa och vård på lika villkor. Enligt § 2a ska vård och omsorg uppfylla vissa krav, som till ex-empel att vara av god kvalité och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen ska bygga på respekt, självbestämmande och integritet (Wilow, 2001). I vårt resultat kom vi fram till att de flesta patienter hade behov av mer sjuksköterskekontakt och mer tid till samtal. God vård upplevs av patienten om detta kan tillgodoses av sjuksköterskan. Vi anser att vi som sjuksköterskor inte har möjlighet att arbeta enligt lagar och författningar på grund av den ekonomiska situationen. Vår slutsats blir därför att sjukvården bör fokusera mer på den mel-lanmänskliga aspekten av sjuksköterskans omvårdnad, för att kunna erbjuda god vård kvalité.

(23)

REFERENSER

Attree, M. (2001) Patients´ and relatives´ experiences and perspectives of ´Good` and ´Not so Good´ quality care. Journal of Advanced Nursing; 2001, 33, 4, 456-466.

Benner, P (1993) Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsar-betet. Lund: Studentlitteratur

Burnard, P (1996) Teaching the analysis of textual data: an experiential approach. Nurse Education Today, 16, 278-281.

Forsberg, C & Wengström, Y (2003) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Bokförlag Natur och Kultur

Fosbinder, D. (1994) Patient perceptions of nursing care: an emerging theory of interpersonal competence. Journal of Advanced Nursing; 1994, 20, 1085-1093.

Gustafsson, B (1994) Bekräftelsens innebörd i vården. Vård, 1994, 1, 18-24.

Gustafsson, B (1997). Bekräftande omvårdnad – SAUK-modellen för vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.

Hellström, L (2003) Anvisningar för skrivande studenter. Malmö Högskola, Hälsa och samhälle. >http://www.hs.mah.se/Student/mallar/SkrivStudSep03.pdf< 2003-09-18

Hälso- och sjukvårdslag 1982: 763 (HSL)

Irurita, V (1999) Factors affecting the quality of nursing care: The patient’s per-spective. International Journal of Nursing Practice. 1999, 5, 86-94.

Johansson, P, Oléni, M & Fridlund, B (2002). Patient satisfaction with nursing care in the context of health care: a literature study. Scandinavian Journal of Car-ing Sciences, 2002, 16, 337-344

Kemppainen J.K, Obrien L & Corpuz B. (1998) The behaviours of aids patients toward their nurses. International Journal of Nursing Studies; 1998, 35, 6, 330-338.

Kirkevold, M (2000), Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering, Lund: Studentlitteratur

Lewis, K & Woodside, R (1992) Patient satisfaction with care in the emergency department. Journal of Advanced Nursing, 1992, 17, 959-964.

Merkouris, A, Papathanassoglou, E & Lemonidou, C (2003). Evaluation of patient satisfaction with nursing care: quantitative or qualitative approach? International Journal of Nursing Studies, 2003, article in press, corrected proof.

(24)

Polit, D.F, Beck, C.T & Hungler, B.P, (2001) Essentials of Nursing research. Methods, appraisal and utilization. Philadelphia: Lippincott.

SBU (1993) Literature Searching and Evidence Interpretation for Assessing Health Care Practice. Stockholm: Statens beredning för utvärdering av medi-cinska metoder.

SBU (1994) Rapport nr 123: Behov av utvärdering inom sjuksköterskans arbets-område. Stockholm

SBU/SSF (1998) Behovet av utvärdering inom sjuksköterskans arbetsområde. Stockholm: Statens beredning för utvärdering av medicinska metoder, Nr 1.

SCB- statistiska centralbyrån

>www.scb.se/templates/Standard____29239.asp< 2003-11-26

Sharpe, A (2000) A patient’s view of nursing care- do we listen? Journal of Or-thopaedic Nursing, 2000, 4, 78-81

SoS-rapport 1999:16, Prioriteringar i sjukvården - Beslut och tillämpning, >http://www.sos.se/fulltext/9903-016/9903-016.pdf < 2003-11-25

SOSFS 1993 :17, Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården

Staniszewska, S & Ahmed, L (1999) The concepts of expectations and satisfac-tion: do they capture the way patient’s evaluate their care? Journal of Advanced Nursing, 1999, 29 (2), 364-372.

Svenska Ord.Uttal och förklaringar (1993). Stockholm: Norstedts

Von Essen, L & Sjödén, P-O (2003). The importance of nurse caring behaviors as perceived by Swedish hospital patients and nursing staff. International Journal of Nursing Studies, 2003, 40, 5, 487-497.

Wilde, B, Starrin, B, Larsson, G & Larsson, M (1993). Quality from a patient per-spective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 1993, 7, 2, 113-120.

Wilow, K (red), (2001) Författningshandbok för personal inom hälso- och sjuk-vård. Solna: Almqvist & Wiksell.

Willman A (1995) Utvärdering av omvårdnadskvalitet och risker i den nuvarande utvecklingen och förslag för framtiden. Vård i Norden, 15, 4, 34-37.

Willman A (1998) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och kli-nisk verksamhet. Vård i fokus, 3.

Åstedt-Kurki & P, Haggman- Latila, A (1992) Good nursing practice as perceived by clients: a starting point for the development of professional nursing. Journal of Advanced Nursing, 1992, 17, 1195-1199.

(25)

1996/97:60 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården, >http://62.95.69.15/prop/prop_form.html< 2003-11-22

(26)

BILAGOR

Bilaga 1: Sökschema

Bilaga 2: Mall för artikelgranskning

Bilaga 3: Klassificeringsschema

Bilaga 4: Redovisning av artikelgranskning

Bilaga 5: Innehållsanalys på fyra steg enligt Burnard (1996)

(27)

Bilaga 1

Tabell 1. Databas söknings resultat

Utarbetat av Löfdahl, J och Skans, S (2003)

Söksystem/sökord Limits Träffar Granskat Använda Elin@Malmö

Patient and nurse 1990 ? 1009 0 0

and relation 1990 ? 22 3 0

and interaction 1990 ? 46 8 1

and experience 1990 ? 118 6 1

and expectation 1990 ? 11 1 0

and satisfaction 1990 ? 111 16 1

Patient and satisfaction 1990 ? 1920 0 0

and nursing 1990 ? 146 7 1

Cinahl

Patient and nurse 1990 ? 5244 0 0

and relation 1990 ? 147 5 0

and satisfaction 1990 ? 47 10 1

and interaction 1990 ? 199 5 0

and experience 1990 ? 11 1 0

and expectation 1990 ? 19 1 0

Patient and satisfaction 1990 ? 813 0 0

and nursing 1990 ? 79 11 0

Elsevir/ Science Direct

Patient and nurse 1993 ? 2183 0 0

and relation 1993 ? 64 3 0

and satisfaction 1993 ? 78 4 0

and interaction 1993 ? 80 7 1

and experience 1993 ? 382 7 1

and expectation 1993 ? 37 2 0

Patient and satisfaction 1993 ? 2172 0 0

and nursing 1993 ? 104 3 0

Academic Search Elite

Patient and nurse 1990 ? 569 0 0

and relation 1990 ? 31 4 0

and interaction 1990 ? 33 2 0

and experience 1990 ? 74 6 0

and expectation 1990 ? 10 1 0

and satisfaction 1990 ? 36 3 1

Patient and satisfaction 1990 ? 337 0 0

(28)

Bilaga 2

Artikel bedömning

Polit et al (2001), skriver om vikten av vetenskapliga studier och hur viktigt det är att kunna bedöma en artikel rätt även om de är publicerade i en vetenskaplig jour-nal.

Vi har utgått från kap 3 och 15 som beskriver journalartiklar och kritisk gransk-ning i Polit et al (2001) och Forsbergs och Wengströms (2003) checklista för kva-litativa artiklar. Vi har gjort en modifiering av dessa och utgått från följande:

JA NEJ

1. Innehåller abstract syfte, metod, resultat och nytta med studien?

2. Identifieras problemområdet/fenomenet i inledningen? 3. Finns ett klart syfte och frågeställningar?

4. Används tidigare studier för att klargöra och bekräfta problemet?

5. Finns den teoretiska grunden beskriven i inledningen? 6. Finns metodbeskrivning?

7. Är metoden relevant i förhållande till syftet? 8. Är urvalskriterier tydligt beskrivna?

9. Är urvalsmetod och population tydligt beskriven? 10. Är populationen i studien förenlig med syftet? 11. Finns tydlig beskrivning av hur data är insamlad och analyserad?

12. Finns etiska aspekter beskrivna?

13. Är resultatet relevant i förhållande till syftet 14. Är resultatet generaliserbart?

15. Finns en tolkning av resultaten i diskussionen 16. Finns en beskrivning av hur resultatet kan användas i praktiken?

17. Är svagheter och begränsningar beskrivna?

För att en studie ska kunna bedömas som grad 1 (hög kvalitet) måste alla frågor besvaras med JA. För grad 2 (medel) måste frågorna: 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13 och 15. För grad 3 (låg kvalitet): 3, 4, 6, 9, 13 och 15.

(29)

Bilaga 3 klassificeringsschema

Randomiserad kontrollerad studie (C)

Är prospektiv och innebär att en jämförelse görs mellan slumpvist fördelade grupper (randomisering). Kravet på sådana studier är att de innehåller en beskriv-ning av protokoll, urval, omfattbeskriv-ning samt metoder för analys; att en stor patient-grupp används; att bortfall redovisas och analyseras; samt att statistik och mätin-strument är korrekta.

Kontrollerad studie (T) är som (C) men urvalet är inte randomiserat.

Icke-kontrollerad studie (P) är prospektiv studie som inte har någon kontroll-grupp.

Meta-analys (M) är en sammanställning av flera randomiserade studier, med nog-grann reanalys av väldefinierade originaldata från de samlade studierna.

Review (L) innebär granskning av litteratur.

Retrospektiv studie (R) innebär analys av historiskt material, t.ex. journalgransk-ningar.

Annan typ av studie eller rapport (O) är fallbeskrivningar, sammanfattning från vetenskapliga möten och liknande.

Kvalitativa studier (K) innebär metoder som passar särskilt väl till deskription, hypotesbildning och teoriutveckling. Dessa studieformer kräver mer tid samt in-nebär att forskaren får studera mindre grupper. Det finns olika former av kvalita-tiv forskning:

?? Antropologisk: försöker bibehålla ett "insider's perspective" av den kultur som studeras.

?? Etnografi: siktar mot kultur hos en grupp människor och görs genom fältstu-dier.

?? Fenomenologi: forskaren strävar efter att upptäcka essensen av ett fenomen så som det upplevs av människor.

?? Etnometodologi: forskare studerar hur människor får mening eller samman-hang i sitt vardagsliv; används mest inom sociologin.

?? Grounded theory: syftet är att bilda teori genom att analysera kvalitativa data.

?? Blandning av kvalitativ och kvantitativ studie (KK): i vissa undersökningar kombineras dessa metoder. Multimetodforskning har den fördelen att forska-ren kan dra fördel av fördelarna i båda metoder. Forskaforska-ren kan få bättre för-ståelse av den komplexa verkligheten. Vanligaste användningsområde är vid utveckling av ett instrument eller teori och för att öka giltigheten på kvalitativa data. Användning av båda metoder ger en bild av både subjektiva data och sta-tiska siffror.

(30)

Bilaga 4, Artikelsammanställning

FÖRFATTARE,

LAND

TYP SYFTE

POPULATION

METOD

RESULTAT

KVALI -

TET

Von Essen, L & Sjödén, P-O Uppsala, Sverige 2003 K Att identifiera hur patienter och vårdper-sonal uppfattar prioritet av omvårdnads-åtgärder 81 patienter i sluten vården och 105 vårdpersonal varav 49 % SSK, 25 % USK och 18 % vårdbiträden för-delade på sex av-delningar. Tre on-kolog avdelningar på ett stort univer-sitets sjukhus och tre avdelningar inom allmän kirurgi /ortopedi på ett mindre privat sjuk-hus.

En fenomenologisk studie som baserats på CARE- Q – mo-dellen. Studiedeltagarna, vård-personal och patienter, fick dela in ett antal påståenden om sjusköterskans beteende i vik-tiga och mindre vikvik-tiga. Re-sultaten jämfördes sedan med korrelations tester mellan de två grupperna.

Resultaten visade på signifikanta skillnader i 29 av 50 specifika omvårdnads beteenden, och i fem av de sex underkategorierna. Patienter rankar kompetens och medicinsk kunskap högst medan vårdpersonal värderar känslo-mässiga interaktioner som vikti-gast om man utläser resultatet kategoriskt 2 Wilde, B et al Göteborg, Sverige 1993 K Att utveckla en teoretisk förståelse av vård kvalité ur ett patient perspektiv Studien grundas på 20 vuxna patienter på en infektionskli-nik på ett mellan-stort sjukhus i Sve-rige under ett år. Patienterna valdes ut med fokus på att få så olika bak-grund på studiedel-tagarna som möj-ligt.

En grounded theory studie 35 djupintervjuer med öppna frå-gor och individuellt anpassade uppföljningsfrågor. Data ana-lyserades enligt ”constant comparative method”.

Resultaten visade att patienter-nas syn på vårdkvalitet kan delas in i fyra olika dimensioner; fy-sisk/teknisk miljö i vårdorgani-sationen, social/kulturell atmo-sfär i vårdorganisationen, medi-cin/teknisk kompetens och iden-titets orienterat bemötande hos sjuksköterskan.

Figure

Tabell 1. Databas söknings resultat

References

Related documents

Denna genusbias är allt som oftast omedveten i hälso-och sjukvården men den påverkar dock den vård som patienterna erhåller och blir därav en orsak till olika hälsoresultat

Robert kan det vara så här som du säger att man, för jag har förstått att man får hoppa mellan olika moment rätt mycket, att man känner att det kan bli lite väl hoppigt ibland,

The focus of this thesis has been to identify factors associated with an increased risk for early postoperative complications after laparoscopic gastric bypass surgery and in

From Sweden, Rodrigo Garay introduces us to the efforts under way to develop an HIV/AIDS rating instrument at the national level for governments and other actors in the HIV/AIDS

Kvinnors kontroll av varandra var ett sätt för dem att skapa, omskapa och upprätthålla den makt som de hade och tog i vissa situationer, en makt som existerade oberoende av den

Till skillnad från den beskrivna arbetsvardagen kunde volontärerna på Centralen ge, med medicinska mått relativt enkel vård, men även något extra till personerna de mötte..

Boenden för hemlösa marknadsförs alltså som en väg till en egen bostad, men funge- rar inte så för dem vars existens ytterst tas till intäkt för hemlöshetsinstitutio-

de nyss grundade fackföreningarna och de vän- sterbetonade rörelserna ta till sina ledare missnöjda söner till storgodsägare» (J. Men givetvis är inte