• No results found

HUR SER PERSONALENS KUNSKAP UT AVSEENDE HYGIENRUTINERNA?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "HUR SER PERSONALENS KUNSKAP UT AVSEENDE HYGIENRUTINERNA?"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

46-55 p Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle

HUR SER PERSONALENS

KUNSKAP UT AVSEENDE

HYGIENRUTINERNA?

EN ENKÄTSTUDIE

EVA LUNDGREN

MARLENE PERSSON

(2)

HUR SER PERSONALENS

KUNSKAP UT AVSEENDE

HYGIENRUTINERNA?

EN ENKÄTSTUDIE

EVA LUNDGREN

MARLENE PERSSON

Lundgren, E & Persson, M. Hur ser personalens kunskap ut avseende

hygienrutinerna? En enkätstudie. Examensarbete i omvårdnad, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2007.

Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett projekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS. Datainsamlingen gjordes genom en enkätundersökning och deltagandet skedde anonymt och på frivillig basis. Bortfallet blev stort, endast 22 av 44 respondenter besvarade enkäten. Slutsatsen är att det finns brister i kunskapen hos personalen gällande handhygien. Däremot visar undersökningen att kunskaperna är goda avseende den personliga hygienen. Studien visar också på behovet av ytterligare fortbildning inom området med fokus på handhygien.

(3)

HOW DOES THE

KNOWLEDGE OF THE

STAFF LOOK

CONCERNING HYGIENE

ROUTINES?

A QUESTIONNAIRE STUDY

EVA LUNDGREN

MARLENE PERSSON

Lundgren, E & Persson, M. How does the knowledge of the staff look concerning hygiene routines? A questionnaire study. Degree project 10 Credit Points,

Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.

Cross infections lead to a lot of additional costs for society. The most common way of passing on infections is by the hands of the staff. During the fall of 2006 a project was started at the University Hospital in Malmoe (UMAS) to increase the knowledge of basic hygiene routines. The purpose of this study was to survey the knowledge among the staff on basic hygiene routines. The respondents in the study covered 44 individuals, assistant nurses and nurses, in one ward at UMAS. The collection of data was made by a questionnaire and the participation was made anonymously and voluntarily. The falling off was large, only 22 of 44 respondents answered the questionnaire. The conclusion is that there are shortages of knowledge among the staff concerning hand hygiene. However the study shows that there is good knowledge when it comes to personal hygiene. The study also proves that there is need for further in-service training with focus on hand hygiene.

Keywords: cross infections, hand hygiene, hygiene, hygiene routines, questionnaire

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4

BAKGRUND 4

Historik 5 Antibiotikaresistenta bakterier 5 Utveckling av antibiotikaresistenta bakterier 6 Vårdrelaterade infektioner 6 Riktlinjer för hälso-och sjukvårdspersonal 7 Händer-handhygien-handdesinfektion 7 Handskar 8 Skyddsutrustning 8 Arbetsdräkt 8 Accessoarer, hår och naglar 9 Tidigare forskning 9 SYFTE 10 Definitioner 10 METOD 10 Urval 11 Genomförande/analys 11 Etiska överväganden 12 RESULTAT 12 Handhygien 13 Handskar 13 Accessoarer och hår 13 Arbetsdräkten 14 Skyddskläder 14 Självskattning av kunskap avseende hygienrutiner 14 Vikten av att följa hygienrutinerna 15 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 20 SLUTSATSER 23 REFERENSER 24 BILAGOR 26 Bilaga 1: Enkät 27 Bilaga 2: Informationsbrev 31

(5)

INLEDNING

Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället och orsakar ett stort lidande för dem som drabbas. Enligt Socialstyrelsens dokument ”Att förebygga vårdrelaterade infektioner - ett kunskapsunderlag” är den vanligaste smittvägen kontaktsmitta via händerna. Därför ska händerna desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel före och efter alla vård- och undersöknings-moment (Socialstyrelsen, 2006).

Under vår utbildning betonas också vikten av att följa riktlinjerna för de basala hygienrutinerna, där handhygienen är en av de största punkterna. När vi som sjuksköterskestuderande har läst teoretiska kurser samt haft klinisk utbildning inom olika områden har vi uppmärksammat att teori och praktik inte alltid har stämt överens. Vi har vid ett flertal tillfällen under våra olika praktikperioder kunnat notera att riktlinjerna för de basala hygienrutinerna inte följs.

Denna studie är ett beställningsarbete från en avdelning på Universitetssjukhuset MAS (UMAS), där det under hösten 2006 satsades på utbildning av personalen gällande de basala hygienrutinerna. Därför var det av stort intresse att utföra denna studie.

BAKGRUND

Ute i världen och Europa ökar förekomsten av resistenta bakteriestammar såsom vancomysinresistenta enterokocker, VRE och methicillinresistenta stafylokocker, MRSA (Socialstyrelsen, 2006). De infektioner som uppstår till följd av sjukhus-vård kan för UMAS del beräknas till en årlig kostnad av 100 miljoner (UMAS,

Ren vård på UMAS- för patienternas skull 2006). Hygienrutiner har därmed kommit i nytt fokus.

Enligt Socialstyrelsen drabbas årligen ca 10 % av de patienter som ligger inne för akutsjukvård av en eller flera vårdrelaterade infektioner. Följden av detta blir stora kostnader för samhället i form av förlängda vårdtider och ett ökat lidande för patienterna. För att minska riskerna för smittspridning och få en så god vård-hygien som möjligt bör de basala vård-hygienrutinerna följas. Enligt Socialstyrelsen skall basala hygienrutiner gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. Syftet är att förhindra smittspridning (Socialstyrelsen, 2006).

För sjukhusledning och verksamhetschefer på UMAS startade under hösten 2006 ett hygienprojekt för att komma till rätta med bristerna i hygienrutinerna. Ett av UMAS mål för ökad patientsäkerhet är att minska vårdrelaterade infektioner och förhindra spridning av multiresistenta bakterier. Hygienprojektet har som

målsättning att öka kunskapen hos personalen. Detta genomförs i form av utbildningar för verksamhetscheferna samt övrig personal (UMAS, MÖTE nr.5 2006, sid. 16).

(6)

Historik

Ett av dagens stora problem inom sjukvården är smittspridningen på våra sjukhus. Att samla ett stort antal sjuka människor i begränsade utrymmen och samtidigt öka effektiviteten på vården gör att sjukhusmiljön är en riskfaktor i sig själv (Jahren Kristoffersen, 1998).

Infektioner som komplikation vid sjukhusvård har beskrivits långt tillbaka i tiden. En pionjär var Florence Nightingale (1820-1910) som grundlade den moderna omvårdnaden. Under Krimkriget, som bröt ut 1854, blev Nightingale ombedd av den brittiska regeringen att resa till Krim och ta hand om de svårt drabbade soldaterna. Nightingale mötte förhållanden som var kaotiska och kolera utgjorde den vanligaste dödsorsaken bland soldaterna. Sjukhuset hade inte plats för alla patienterna och det var brist på både kunniga sjuksköterskor och nödvändig utrustning. Då införde Nightingale bl a hygieniska åtgärder och skaffade fram den nödvändiga utrustningen som behövdes som resulterade i en dramatisk minskning av antalet döda soldater (a a).

Efter Krimkriget begav sig Nightingale tillbaka till sitt hemland England där hon fortsatte att göra en samhällstjänst och strävade efter att förbättra för fattiga och sjuka. 1860 startade hon sjuksköterskeutbildning och lade därmed grunden till en professionell, yrkesbaserad omvårdnad. Nightingale skrev boken Notes on

Hospitals och i förordet kan man läsa att ”ett grundläggande krav är att sjukhuset inte skall vara skadligt för patienterna” (a a).

Förlossningsläkaren Ignaz Semmelweiss skrev 1847 nya instruktioner som sattes upp på det allmänna barnbördshuset i Wien. De för oss självklara instruktionerna löd ”Numera får undersökning av patienter utföras endast av personer som tvättat händerna i klorvatten” (Ericson & Ericson, s.11). Dödligheten var mycket hög bland nyförlösta kvinnor och Semmelweiss upptäckte att den var högre på avdelningen där förlossningen sköttes av läkare och medicinstudenter jämfört med avdelningen som sköttes av barnmorskor, och han drog slutsatsen att kvinnorna på läkare/medicinstudenternas avdelning ådrog sig infektioner under förlossningen. Semmelweiss inledde sin långa kamp mot barnsängsfeber och med införandet av handtvätt med klorvatten före undersökning lyckades han få ner dödligheten från 10 % till 1 % (Ericson & Ericson, 2002).

En annan betydelsefull vetenskapsman var Joseph Lister som omnämns som antiseptikens fader. Han utförde antiseptiska experiment och prövade olika medel för att förhindra att mikroorganismer orsakade förruttnelse i sår, som på den tiden var ett stort problem. Lister prövade att tvätta såren med karbolsyra och fann att den hade en skyddande effekt mot sårfeber och överlevnaden efter operationer ökade. Karbolsyran utvecklades och Listers desinfektionsmetod spreds över hela världen (a a).

Antibiotikaresistenta bakterier

De mest fruktade bakterierna inom sjukvården är Methicillinresistenta

Staphylococcus aureus (MRSA) och Vankomycinresistenta enterokocker (VRE). Stafylokocker är en mycket vanlig bakteriefamilj som har studerats ingående och är historiskt välkänd. Trots detta hotar och överraskar dessa bakterier oss ständigt med förändrade virulensegenskaper (mikroorganismens smittkraft) och

patogenitet (sjukdomsframkallande egenskaper hos människa)samtidigt som de blir mer och mer antibiotikaresistenta (Ericson & Ericson, 2002).

(7)

Methicillinresistenta Staphylococcus aureus, MRSA.

Staphylococcus aureus (S. aureus) kallas ”det gyllengula varets bakterie” och trivs i hud och slemhinnor, men kan även förorsaka allvarliga infektioner i blodbana och benvävnad. Av alla friska individer är minst 50 % bärare av S. aureus i näsöppningen, detta innebär att bakterierna koloniserar denna slemhinna utan att förorsaka infektion. S.aureus tillhör inte kroppens normalflora utan betraktas alltid som patogen. Då man är bärare av bakterierna i näsan finns de oftast även på händerna, därifrån kan de spridas och orsaka sårinfektion. S.aureus kan även kolonisera i axillerna, perineum och i hårbotten. Vanliga infektioner orsakade av S.aureus är infektioner i traumatiska sår (skadesår), operationssår, varbölder, nagelbandsinfektioner, svinkoppor samt sepsis.

Cirka 90 % av alla S.aureus kan idag producera penicillinas, ett enzym som har förmåga att göra penicillinet overksamt. Dessa stafylokocker är således resistenta mot penicillin och därför ges behandling med penicillinasstabila penicilliner vid S.aureus infektioner. S.aureusstammar har dock fortsatt att utveckla resistens även mot de penicilliner som är penicillinasstabila och mot många andra antibiotika och benämns därför multiresistenta/methicillinresistenta S.aureus, MRSA (a a).

Vankomycinresistenta enterokocker, VRE.

Enterococcus faecalis ingår i munnens och tarmens normalflora, dessa är lågvirulenta (liten smittsamhet) men om de infekterar blodbanan kan de orsaka sepsis och endokardit. Enterokocker kan även förorsaka urinvägs- och

sårinfektioner. Dessa bakterier har en tendens att kolonisera på t ex inneliggande intravenösa nålar, urinvägskatetrar samt hjärtklaffsproteser. Smittvägarna till urinvägarna är vanligtvis endogena men även indirekt kontaktsmitta via händer och infekterade föremål är vanligt. Enterokockerna kan utveckla antibiotika-resistens och ett hotande problem idag är att flera enterokockstammar blivit totalresistenta mot all antibiotika, även mot vankomycin som är det reservpreparat som används mot höggradigt resistenta bakterier. Multiresistenta enterokocker kallas även ibland ”pansarbakterier” (a a)

Utveckling av antibiotikaresistenta bakterier

De första penicillinerna utvecklades under 1940-talet. Man hade funnit ett medel som kunde bota de infektioner som tidigare hade utgjort ett dödligt hot för både unga och gamla, som t ex pneumoni, scharlakansfeber och sårinfektioner. Vid denna tidpunkt var alla stafylokocker känsliga för penicillin, som användes frikostigt, ibland endast i profylaktiskt syfte. Därför fick vi under 1960- och 70-talen uppleva en period då S.aureus började utveckla penicillinresistens.

Bakterierna blev på nytt hotande och svårbehandlade och ”sjukhusinfektioner” drabbade både patienter och personal. I början av 1970-talet framställdes efter intensiv forskning penicillinasstabila penicilliner. Stafylokockerna fortsatte dock att utveckla nya resistenser och under 1980-talet uppträdde MRSA. En god hand- hygien är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning (Ericson & Ericson, 2002).

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner är infektioner som drabbar patienten till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett smittväg eller smittämne. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet. Enligt Socialstyrelsen är vårdrelaterade infektioner en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Det

(8)

uppskattas att cirka tio procent av de patienter som ligger inne för akutsjukvård drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner.

Exempel på vårdrelaterade infektioner är urinvägsinfektioner, pneumonier, postoperativa sårinfektioner samt infektioner i blodbanan (Lundholm, 2006). De vårdrelaterade infektionerna drabbar i större utsträckning personer med nedsatt infektionsförsvar som kan bero på olika orsaker som t ex åldern. För tidigt födda barn och mycket gamla människor har ett sämre infektionsförsvar. Även sjukdom, trauma och många medicinska behandlingar som t ex antibiotikabehandling har betydelse (a a).

Vårdrelaterade infektioner förlänger vårdtiden med i genomsnitt fyra dagar, med stora variationer beroende på typ av infektion och verksamhetstyp. Infektionerna fördyrar även vården och år 2002 uppskattades kostnaderna för dessa till cirka 3,7 miljarder kronor (a a).

Den ökande förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i världen är ett stort hot mot patientsäkerheten. Därför är det vårdhygieniska arbetet att motverka

etablering och spridning av dessa smittämnen av största betydelse. Att tillämpa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning inom vården. Det rapporteras om en starkt oroande ökning av antalet

meticillinresistenta S. aureus (MRSA) och vancomycinresistenta enterokocker (VRE) både från Europa och från många andra delar av världen. I Sverige är fortfarande problemet ovanligt, men antalet anmälda fall av MRSA har ökat. År 2000 anmäldes cirka 300 fall av MRSA för att öka till cirka 750 fall år 2004. Under åren 2000-2004 har antalet anmälda fall av VRE varierat mellan 20 och 23 stycken per år, med undantag av 2003 då 51 fall anmäldes (a a).

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Sveriges kommuner och Landsting tog under 90-talet initiativ till att samordna lokala metodböcker och handböcker till en gemensam Handbok för hälso- och sjukvård i landet. Handbokens syfte är att ge hälso- och sjukvårdspersonal riktlinjer för vårdarbetet och riktlinjerna är utarbetade rekommendationer som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialtjänstlagen ligger till grund för hela handboken och den vänder sig framför allt till vårdpersonal. Riktlinjerna är avsedda att användas som praktiska

hjälpmedel för vårdpersonalen och uppdaterad kunskap skall finnas tillgänglig dygnet runt (Handbok för hälso- och sjukvård, 2005).

Händer – handhygien – handdesinfektion

Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar. Handtvätt och handdesinfektion utförs i vården för att avlägsna smuts och minska tillfälliga föroreningar. Direkt kontaktsmitta från ett infekterat sår, en nagelbandsinfektion eller dylikt utgör den största smittorisken. Indirekt kontaktsmitta via tillfälligt förorenade händer (mellan patienter via personalens händer) är dock den smittväg som har störst betydelse inom vården (Ransjö & Åneman, 2006).

Handtvätt med tvål och vatten bör endast utföras då händerna är smutsiga så att det syns eller känns och/eller vid misstanke om virusorsakad diarré. Korrekt handtvätt innebär enligt handboken att använda ren, flytande tvål som inte är desinfekterande och därefter torka händerna ordentligt torra med fabriksrent papper. Händerna ska därefter desinfekteras enligt instruktioner med

(9)

alkoholbaserat desinfektionsmedel (a a).

Handdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel är en snabb och effektiv metod att minska bakteriemängden, detta reducerar bakterierna mycket effektivare jämfört med att tvätta händerna med tvål och vatten. Handdesinfektion ska utföras före och efter alla vård- och undersökningsmoment, före rent arbete, efter

smutsigt arbete, efter handtvätt samt efter användning av handskar.

För att handdesinfektionen ska vara effektiv ska handen kupas och fyllas med desinfektionsmedel, minst två milliliter. Medlet ska gnidas in överallt på händerna med början på fingertopparna, mellan fingrarna och i tumgreppet, därefter på handlederna och till sist på underarmarna tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Återfettande medel ingår i handdesinfektionsmedlet, vilket förhindrar uttorkning av huden (a a).

Handskar

Handskar ska alltid användas för att skydda händerna från att bli kraftigt förorenade vid kontakt med kroppsvätskor som blod, kräkningar, urin, avföring samt sekret. Dessa används för att minska mängden smittämnen som når handen, så att handdesinfektionsmedlet kan avlägsna resten av bakterierna. Handskar blir förorenade utanpå och sprider då smitta på samma sätt som den obehandskade handen, därför är det viktigt att inte omväxlande beröra smutsigt och rent.

Handskarna ska bytas mellan rena och orena vårdmoment hos samma patient och naturligtvis ska handskarna bytas mellan arbete med olika patienter.

Handskarna går lätt sönder då de tas av och handen kan då förorenas, därför ska alltid händerna desinfekteras efter användning av handskar.

Händerna ska inte utsättas för handskar under längre tid och oftare än nödvändigt eftersom det då finns risk för att kontakteksem uppstår (Ransjö & Åneman, 2006).

Skyddsutrustning

En skyddsrock minskar kontaktsmittan mellan patienterna genom att arbets-dräkten under rocken blir mindre smutsig. Rocken skall vara patientbunden och skall användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng. När det finns risk för stänk kan ett plastförkläde vara ett alternativ. Plastförklädet minskar mängden bakterier på arbetskläderna och därmed risken för klädburen smitta (Ransjö & Åneman, 2006).

Arbetsdräkt

Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste smittvägen, därefter kommer smitta via kläderna som mest betydelsefulla. Det finns studier gjorda som visar

spridningen av spårpartiklar mellan vårdrum, att personalens kläder kan överföra en smittdos från patient till patient som är ungefär 50 gånger större än den luftburna. Via direktkontakt med patienterna blir arbetsdräkten förorenad med mikroorganismer och mest smutsig blir man på bröst och mage (Ransjö & Åneman, 2006).

Läkarnas långärmade rockar har visat sig vara en risk för smittspridningen. Framförallt är det S.aures som har påvisats nere på rockärmarna och därför skall plagg med långa ärmar inte bäras vid patientnära vård. För att kunna utföra en korrekt handdesinfektion skall arbetsdräkten vara kortärmad (a a).

För att smuts skall synas så lätt som möjligt är arbetsdräkten vanligast vit i svensk sjukvård och skall tvättas i över 60 grader för att avlägsna mikroorganismer. Arbetsdräkten ska bytas dagligen eller då den blivit våt eller smutsig (a a).

(10)

Accessoarer, hår och naglar

Ringar, armband och armbandsur får inte bäras i samband med vårdarbete. Dessa samlar bakterier och förhindrar god handhygien, de kan även skada patienten. Halssmycken, örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet eller hindrar användning av skyddsutrustning.

Vid arbete inom vården ska alltid långt hår och skägg fästas upp. God handhygien innebär också korta naglar, inga lösnaglar och aldrig färgat nagellack. Färgat nagellack kan dölja smuts och långa naglar utgör en risk för bakterieansamlingar. Långa naglar riskerar också att göra hål i handskar då sådana används (Ransjö & Åneman, 2006).

Tidigare forskning

På ett franskt universitetssjukhus genomförde Girou m fl (2002) en undersökning med syfte att jämföra effektiviteten av handdesinfektion (med alkoholbaserat desinfektionsmedel) med vanlig handtvätt (antiseptisk tvål och vatten), för att reducera bakteriell förorening på händerna i samband med ordinär patient-omvårdnad. Undersökningen gick till så att en grupp sjuksköterskor

desinfekterade händerna med alkoholbaserat desinfektionsmedel och en annan grupp sjuksköterskor tvättade händerna med antiseptisk tvål och vatten. Tvätt-tiden för båda grupperna var 30 sekunder. Resultatet avseende bakteriell

kontamination efter handdesinfektion/handtvätt var signifikant högre i den grupp av sjuksköterskor som tvättat händerna med tvål och vatten, 83 %, jämfört med 58 % i gruppen som desinfekterade händerna med alkoholbaserat

desinfektionsmedel.

I en studie från Irland (Creedon, 2005) undersöktes sjukvårdspersonalens följsamhet gentemot riktlinjerna för handhygien, före och efter införandet av ett omfattande handhygienprogram. Vårdpersonalen som deltog i studien bestod av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor samt sjukgymnaster. Deltagarna fyllde i en enkät och blev observerade före hygienprogrammets genomförande, resultatet av denna undersökning visade att 51 % av personalen arbetade enligt gällande riktlinjer för handhygien. Sju veckor efter utbildningsprogrammets införande genomfördes ytterligare en undersökning med samma instrument som man använde före införandet av hygienprogrammet. Resultatet av denna undersökning visade att följsamheten till gällande riktlinjer hade ökat till 83 %. Studien visar tydligt att utbildningsprogram gällande hygienrutiner ökar följsamheten av dessa. I en artikel av Rosenthal m fl (2005) undersöktes sjukvårdspersonalens följsamhet till gällande riktlinjer för handhygien på två intensivvårds enheter på ett sjukhus i Buenos Aires Argentina, före och under genomförandet av ett

utbildningsprogram. Parallellt med denna undersökning utfördes en mätning av förekomsten av nosokomiala infektioner. Utbildningsprogrammet bestod av utbildning, träning och feedback gällande riktlinjerna för handhygien och syftet var att öka följsamheten till dessa för att därigenom reducera antalet

vårdrelaterade infektioner. Utbildningen pågick från september 2000 till maj 2002, observationer gällande handhygien utfördes också två gånger i veckan under denna period. Resultatet av denna studie visade att följsamheten till gällande riktlinjer ökade från 23,1 % till 64,5 %, samtidigt som de nosokomiala infektionerna minskade från 47,6 per 1000 patientdagar, till 27,9 per 1000 patientdagar (p< 0,001).

(11)

I en engelsk observations- och enkätstudie (Jenner m fl, 2006) jämfördes resultatet av enkäten, en självskattning av följsamheten till gällande riktlinjer avseende handhygien, med resultatet från observationerna. 71 sjukvårdsanställdas handhygienrutiner observerades under 132 timmar omfattande 1284 patientkontakter. Resultatet visade på en klar överskattning av den egna följsamheten gentemot gällande riktlinjer avseende handhygienen. Denna överskattning gällde även vid kontakt med patienter som var infekterade med MRSA. Självskattningar av ovan slag bör därför bedömas med stor försiktighet.

SYFTE

Syftet med denna studie var att kartlägga personalens kunskap avseende basala hygienrutiner och personlig hygien.

Definitioner

Med handboken avses Landstingsförbundets och Svenska Kommunförbundets Handbok för hälso- och sjukvård (2005), innehållande riktlinjer för all

sjukvårdspersonal gällande hygienrutiner.

Med begreppet basalhygien avses de punkter som tas upp i handboken: handtvätt, handdesinfektion, användning av handskar samt övrig skyddsutrustning som skyddsrock/plastförkläde och stänkskydd (a a).

Personlig hygien omfattar användandet av arbetsdräkt, accessoarer, hår samt naglar (a a).

METOD

För att inventera personalens kunskaper avseende basala hygienrutiner och personlig hygien genomfördes en enkätundersökning med kvalitativt inslag. Studiens syfte kräver ett stort urval och enkät är då en lämplig datainsamlings-metod eftersom den går snabbare att administrera och analysera (Kvale, 1997). Andra fördelar med att välja enkät som datainsamlingsmetod är att kostnaden är lägre per respondent vid en enkätundersökning än vid en intervjuundersökning. Respondenten har möjlighet att i lugn och ro begrunda frågorna och överväga svarsalternativen i enkäten (Ejlertsson, 1996).

Vid en enkätundersökning är frågorna formulerade med fasta svarsalternativ och är därför utformad med en hög grad av standardisering och strukturering. För att respondenterna inte ska tappa motivationen eller svara slentrianmässigt vid enkäten är det viktigt att variera de fasta svarsalternativen (Patel & Davidsson 2003). I enkäten finns det 10 slutna frågor med givna svarsalternativ och 2 öppna frågor där respondenterna fick formulera egna svar.

(12)

Urval

Sjukvårdspersonalen på avdelningenutgjorde 44 individer. Dessa tillfrågades om deltagande i enkätundersökningen. Med sjukvårdspersonal menas här sjuk-sköterskor och undersjuk-sköterskor. Vid arbetets början var även läkarna inkluderade och personalen skulle på enkäten ange vilken yrkeskategori de tillhörde. Efter en diskussion med den dåvarande handledaren nåddes ståndpunkten att det skulle vara vanskligt att få detta godkänt av Etiska nämnden eftersom personalen då skulle tvingas att ange sin yrkesgrupp. Handledaren menade att det förelåg en eventuell risk i att peka ut en eller flera av yrkeskategorierna som mindre noggranna eller mindre medvetna om de basala hygienrutinerna. Dessa syn-punkter framfördes till avdelningsföreståndaren som då tyckte att läkarna inte skulle ingå i studien. Urvalet begränsades således till sjuksköterskor och undersköterskor.

Syftet med enkäten var inte att kartlägga eventuella skillnader mellan yrkeskategorierna på avdelningen, utan att se hur kunskapen ser ut hos hela personalen. Vår ambition var att så stor andel som möjligt av personalen deltog i studien.

Deltagandet skedde anonymt och på frivillig basis. Med anonymt menas att varken namn, nummer eller annan möjlighet till identifiering finns. Det är viktigt vid enkäter att det framgår om deltagandet är anonymt eller konfidentiellt (Patel & Davidsson 2003).

Genomförande

/

analys

Datainsamlingen genomfördes i form av en enkät (bilaga 1), vilken hade utvecklats utifrån syftet. Efter överenskommelse med avdelningsföreståndaren gavs information till sjukvårdspersonalen vid en arbetsplatsträff. Personalen informerades om studiens syfte och de uppmanades också att delta i enkät-undersökningen. När personalen informerats om studiens syfte och enkätens upplägg lämnades arbetsplatsträffen. Avdelningsföreståndaren tog på sig att handha enkäterna och lägga ut dem i personalens respektive fack. Personalen återlämnade enkäten, besvarad eller obesvarad, på anvisat återlämningsställe. Eftersom inte samtliga i personalen kunde nås på arbetsplatsträffen besöktes avdelningen ytterliggare ett par gånger under dagtid för att säkerställa att samtliga fick adekvat information. Avdelningsföreståndaren påminde även muntligt och via e-post sin personal om betydelsen av att delta i enkäten. Efter utsatt sista svarsdatum fick personalen ytterligare två dagar på sig att besvara enkäten. Ledningen för avdelningen kommer att agera som så kallade gatekeepers, dörröppnare, med detta menas att de är involverade och hjälper till att uppnå ett gott samarbete. De åtog sig även att informera om och dela ut enkäten till nattpersonalen (Polit et al, 2006).

I samband med utdelandet av enkäterna bifogades en informationsblankett som förklarade studiens syfte. Enkäten bestod av 10 slutna frågor med givna

svarsalternativ och avslutningsvis två öppna frågor där respondenten fick svara med egna ord. Enkäterna bearbetades manuellt och redovisas fråga för fråga enligt enkätens struktur.

(13)

Etiska överväganden

Ett tillstånd för att genomföra studien på avdelningen inhämtades hos

avdelningsföreståndaren och efter ett besök på avdelningen där enkätens upplägg och innehåll diskuterades gavs klartecken att genomföra studien.

Efter att konsensus nåtts med ledningen för avdelningen begärdes tillstånd för studiens genomförande hos den lokala Etikprövningsnämnden vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Nämnden hade inga invändningar mot studien, dess frågeställning, metod och genomförande.

Sjukvårdspersonalen som deltog i enkäten gjorde detta under anonymitet. Inga enkäter publiceras i sin helhet och inte heller några datauppgifter som kan röja den enskilde vårdpersonalens identitet (Kvale, 1997). Ett informationsbrev om studiens syfte (bilaga 2), och att detta är en undersökning som den aktuella avdelningen efterfrågar, bifogades med enkäten.

RESULTAT

Tillräcklig kunskap avseende de gällande hygienrutinerna enligt handboken innebär att samtliga tio enkätfrågor (multiple choice-frågorna) bör kunna besvaras korrekt.

Tabell 1. Antal korrekt besvarade frågor (n=22)

Resultatredovisningen avseende de tio frågorna kommer att följa enkätens struktur som avslutades med två öppna frågor där de deltagande hade möjlighet att med egna ord beskriva sina tankar och attityder till de gällande hygienrutinerna. Handbokens riktlinjer anses vara korrekt svar.

Antal korrekta svar Antal individer Antal individer i procent 10 4 18 % 9 5 23 % 8 6 27 % 7 2 9 % 6 2 9 % 5 2 9 % 4 1 5 % 3 0 0 % 2 0 0 % 1 0 0 % 0 0 0 % Totalt 22 100 %

(14)

Handhygien

Fråga 1

Vid vilka tillfällen ska alltid händerna tvättas med tvål och vatten?

14 svarade korrekt dvs. när händerna är smutsiga så att det syns eller känns samt vid misstanke om virusorsakad diarré. Tre svarade enbart när händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Fyra svarade alltid före och efter patientkontakt och en svarade enbart vid misstanke om virusorsakad diarré. Fråga 2

När ska händerna desinfekteras med handdesinfektionsmedel?

Korrekt svar är före och efter patientkontakt, före rent arbete, efter smutsigt arbete samt efter användning av handskar. 15 besvarade frågan korrekt, fyra svarade före och efter patientkontakt, en svarade före rent arbete, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar och två svarade före och efter patientkontakt samt efter användning av handskar.

Fråga 3

Hur bör dina naglar se ut när du är på arbetsplatsen?

Denna fråga besvarades korrekt av 21 individer, dvs. att naglarna ska vara kortklippta samt att färgat nagellack och lösnaglar inte får användas. En svarade att naglarna ska vara kortklippta och att färgat nagellack inte får användas.

Handskar

Fråga 4

Vid vilka situationer ska handskar alltid användas?

19 svarade korrekt att handskar alltid ska användas vid kontakt med kräkning, urin, avföring, blod samt sekret. Tre svarade att handskar ska användas vid alla vård- och undersökningssituationer.

Fråga 5

Vad gäller vid användandet av handskar?

Denna fråga besvarades korrekt av 17 individer dvs. byte av handskar mellan patienter, att inte omväxlande beröra smutsigt och rent, att byta handskar mellan olika vårdmoment hos samma patient samt att alltid desinfektera händerna efter användandet av handskar. Fyra svarade att inte omväxlande beröra smutsigt och rent, byte av handskar mellan patienter samt byte av handskar mellan olika vårdmoment hos samma patient och en svarade enbart att inte använda samma handskar till flera patienter.

Accessoarer och hår

Fråga 6

Vilken typ av accessoarer får inte användas under arbetet?

18 korrekta svar lämnades på denna fråga dvs. att ringar, armband samt armbandsur inte får användas, tre svarade ringar, armband, armbandsur samt halssmycken och en avstod från att besvara denna fråga.

Fråga 7

Vid vilka situationer ska långt hår (och skägg) vara uppsatt?

Långt hår och skägg vara uppsatt vid alla förekommande arbetsmoment inom vården. 20 besvarade frågan korrekt och två svarade endast vid patientnära vårdarbete.

(15)

Arbetsdräkten

Fråga 8

Vad är korrekt avseende arbetsdräkten?

20 korrekta svar lämnades, dvs. arbetsdräkten bör endast användas på

arbetsplatsen, den bör bytas dagligen samt då den blivit våt eller synligt förorenad, den skall tvättas i minst + 60˚ och den tillhandahålls av arbetsgivaren. Alla

personalkategorier skall använda kortärmad arbetsdräkt i patientnära arbete, kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten. En svarade att inga tröjor eller skjortor får bäras under arbetsdräkten och en avstod från att svara på denna fråga.

Skyddskläder

Fråga 9

Vid vilka situationer skall skyddsrock/plastförkläde användas?

14 korrekta svar lämnades på denna fråga och det är vid direktkontakt med patienten eller dennes säng, vid hantering av smutsiga föremål samt vid risk för stänk och kontakt med kroppsvätskor/utsöndringar. Sex svarade vid hantering av smutsiga föremål, vid alla vård- och undersökningssituationer samt vid risk för stänk och vid kontakt med kroppsvätskor/utsöndringar. En svarade att

skyddsrocken/plastförklädet skulle användas vid hantering av smutsiga föremål, vid alla vård- och undersökningssituationer, vid direktkontakt med patienten eller dennes säng samt vid risk för stänk och kontakt med kroppsvätskor/utsöndringar. En svarade att inget av svarsalternativen till frågan var korrekt.

Fråga 10

Riktlinjer för skyddsrockens handhavande

16 individer besvarade frågan korrekt dvs. att skyddsrocken ska vara

patientbunden, den ska bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller fuktig. Tre svarade att skyddsrocken inte är patientbunden men däremot salsbunden, att den ska bytas dagligen eller då den blivit synligt smutsig eller fuktig. En svarade att skyddsrocken är patientbunden men att den endast behöver bytas då den blivit synligt smutsig eller fuktig. Två avstod från att svara på frågan.

Självskattning av kunskap avseende hygienrutinerna

Fråga 11

Anser du att du har tillräckliga kunskaper avseende de basala

hygienrutinerna eller känner du att du har behov av ytterligare kunskap? Nämn i så fall inom vilka områden och i vilka former denna utbildning kan ske.

Denna öppna fråga besvarades av 17 individer medan fem avstod. Nio av dem som svarade ansåg att de hade goda kunskaper och åtta svarade att de hade tillräckliga kunskaper avseende hygienrutinerna. Sju av de 17 som besvarade frågan ansåg att kontinuerlig fortbildning inom området behövs. Fyra individer hänvisar till ”hygienveckan” med bl.a. filmförevisningar och föreläsningar som förslag på fortbildning.

”Jag upplever att jag har goda kunskaper men å andra sidan blir vi aldrig

(16)

”Jag tror att jag har tillräckligt med kunskaper men ibland glöms det bort för att man har bråttom men man kan inte få nog med utbildning inom detta område”

”Vi har haft hygienvecka och det var ett bra sätt att få fokus på de olika bitarna, kollegor började att självkritiskt granska sitt förfarande”

Vikten av att följa hygienrutinerna

Fråga 12

Hur viktigt är det för dig att hygienrutinerna följs på avdelningen och varför?

Även denna formulerades som en öppen fråga som besvarades av 17 individer medan fem avstod. 11 besvarade frågan med att det är mycket viktigt att

hygienrutinerna följs medan sex svarade att det är viktigt. Samtliga svarade att det är viktigt att följa hygienrutinerna för att förhindra infektioner och förebygga smittspridning. Fem individer svarade att infektionerna orsakar ett stort lidande för patienterna och kostar samhället stora summor, sex svarade att det är viktigt att hygienrutinerna följs för att skydda patienter och personal mot infektioner medan en svarade att det är viktigt för att skydda sig själv mot infektioner.

Nedan följer några exempel.

”Det är viktigt både för min egen, arbetskollegors och patienternas skull för att bakterier inte ska spridas fritt, speciellt med tanke på MRSA”

”Mycket viktigt relaterat till alla nya hot angående bakterier och infektioner. Samtidigt så är det viktigt att visa utåt att alla regler följs speciellt gentemot patienter och anhöriga”

”Mycket viktigt för att minimera smittspridning och infektioner som skapar mycket lidande och kostar sjukvården pengar som kunde användas till bättre saker”

DISKUSSION

Först diskuteras metodologiska för- och nackdelar i samband med aktuell enkätundersökning. I den efterföljande resultatdiskussionen fördjupas resonemanget kring studiens resultat.

Metoddiskussion

Valet av datainsamlingsmetod föll på enkätundersökning, en metod som har många fördelar för den här typen av studie jämfört med andra metoder som observation och intervju.

(17)

Enkät

Enkätstudier kan göras på ett stort urval under en kort tidsperiod och kostnaden är lägre per respondent än vid en intervjustudie. Respondenterna får god tid på sig att begrunda frågorna och kan i lugn och ro besvara dem. De blir inte påverkade av intervjuaren och hans sätt att ställa frågor och följdfrågor, vilket påverkar ärligheten i svaren (Ejlertsson, 2005).

I en enkätstudie är antalet frågor begränsade, enkäten bör helst inte ta längre tid än en halvtimme att besvara. Vid för långa enkäter riskerar man ett stort bortfall på grund av att respondenterna tappar intresset och motivationen. Frågorna ska inte vara för komplicerade då de kan misstolkas och frågeställaren har inte heller någon möjlighet till att ställa följdfrågor som kan vara av intresse för djupet i studien (a a).

Bortfall

Urvalet i studien blev undersköterskor och sjuksköterskor, totalt 44 stycken. Efter uppmuntran och påtryckningar muntligt samt via e-post från ledningen för avdelningen samt ett par dagars extra svarstid blev bortfallet 50 procent, det vill säga att det externa bortfallet blev 22 stycken.

Att studien enbart inkluderade sjuksköterskor och undersköterskor kan ha haft effekt på resultatet och möjligheten att dra slutsatser. Hälften av individerna i urvalsgruppen har efter information om studiens syfte gjort ett medvetet och aktivt val att inte delta. Svarsfrekvensen hade kunnat vara mycket bättre vilket hade gett ett mycket stabilare underlag för slutledning.

Eftersom ett aktivt val togs att inte inkludera bakgrundsvariabler såsom

yrkesprofession, ålder, kön osv i enkäten på grund av risken för identifiering av deltagarna är det inte möjligt att göra någon ytterligare bortfallsanalys.

Varför så stort bortfall?

Ett bortfall som närmar sig 20 procent eller mer måste undersökas närmare (Patel & Davidsson, 2002). Ett bortfall får inte heller under några omständigheter nonchaleras eller förbises (Ejlertsson, 2005). Vad beror bortfallet på? Det är en central, viktig och komplex fråga, där svaret är svårfunnet, mångbottnat och spekulativt. Här söker vi möjliga svar och anledningar, det finns förmodligen inte bara en isolerad anledning som gjort bortfallet så stort, utan det är högst sannolikt en blandning av flera orsaker.

Tillräcklig information innan studiens start?

Personalen blev informerad om studiens syfte och enkätens upplägg och innehåll. Dock nåddes inte samtliga i personalen för en direkt informationsöverföring och interaktion. De återstående informerades av avdelningsföreståndaren vid ett senare tillfälle. Frågan är om dosen av information inför studien och enkätens besvarande var tillräcklig. Det är möjligt att vi borde ha gjort mer för att

säkerställa att korrekt information verkligen nådde samtliga respondenter innan studien tog fart och enkäterna delades ut. Vi överlät delar av detta förarbete inför studien på ledningen för avdelningen, helt i linje med ledningens egna önskemål. De ville själva svara för den fortsatta informationsspridningen, vilket de också har gjort enligt egen utsago och vi har inga skäl att betvivla detta. Men hade det varit effektivare och bättre om vi själva tagit på oss det fulla ansvaret för att ge

(18)

fånga respondentens intresse, istället för att det är en chef eller kollega som ger informationen. Det kan möjligen gå slentrian och tristess i processen vilket kan leda till att någon eller några av kollegorna väljer att inte delta i studien.

Trött på undersökningar?

Avdelningen på Universitetssjukhuset har tre gånger i följd varit föremål för olika studier gjorda av studenter, dock inte någon studie angående personalens kunskap om hygienrutiner. Detta är den tredje studien som de ombeds delta i på relativt kort tid. En del av dem kan ha upplevt en känsla av ”inte nu igen” och inte orkat eller velat delta i studien av det skälet. Möjligen hade bortfallet kunnat bli mindre på en annan avdelning som inte deltagit i någon undersökning inom den senaste perioden, kanske det senaste året.

Enkätens utformning

Enkäten som deltagarna skulle besvara bestod av tio slutna frågor samt två öppna frågor (se bilaga 1). Frågorna var konstruerade så att det skulle krävas en del eftertanke innan något svar avgavs. Frågan är då om det var själva enkäten som bar huvudansvaret för det stora bortfallet. Förmodligen inte, men det kan ju möjligtvis ha varit så att den enskilde individen haft för avsikt att faktiskt besvara enkäten, men har sedan upptäckt redan vid första frågan att det skulle komma att ta en del tid i anspråk och då har han eller hon avstått helt. En enkät får inte vara för svår eller ta för lång tid att besvara (Ejlertsson, 2005).

Det interna bortfallet, bortfall på enstaka frågor, blev en på fråga 6, en på fråga 8 och två stycken på fråga 10. På de två avslutande öppna frågorna, fråga 11 och 12, blev det interna bortfallet fem stycken på fråga 11 och fem stycken på fråga 12. Detta visar på att en del inte velat, kunnat eller orkat slutföra enkäten helt och hållet. Det krävs en insats av den enskilde för att samla tankar och erfarenheter för att sedan med egna ord beskriva och förklara vilka åsikter som kommer fram inför en given frågeställning. Ett skriftligt svar känns också mer allvarligt och formellt, dessutom ställer det en del krav på formulering. Vi tror att den största anledningen till det interna bortfallet som finns helt enkelt är att man inte orkat eller tagit sig tid att skriva ner ett eget svar. Möjligen kan detta hänga ihop med att en del av respondenterna kan ha uppfattat de öppna frågorna som mindre relevanta, viktiga eller nödvändiga för studiens utfall och resultat (Trost, 2001).

Okunskap en av många förklaringar

22 individer av totalt 44 i personalen valde att inte delta. Under förutsättning att de har fått korrekt information om studiens upplägg och syfte, samt att de visste om att undersökningen var beställd av avdelningsledningen, ter sig bortfallet märkligt stort. En slutsats skulle kunna vara att ett antal individer på avdelningen inte känner sig tillräckligt kompetenta när det gäller de basala hygienrutinerna och att de därför helt enkelt struntat i att besvara enkäten. Trots garanterad anonymitet har de inte ”vågat” delta med rädsla för att på något sätt ändå avslöja bristen på kunskaper inom det angivna ämnet. Detta skulle i så fall innebära att resultatet skulle vara felaktigt i positiv riktning och att bristen på kunskap på avdelningen egentligen skulle vara större. Emellertid uppvisar resultatet en relativt nyanserad bild av deltagarnas kunskaper där endast fyra personer svarade rätt på alla frågor. Det skall ju också poängteras att delta i studien och besvara enkäten var frivilligt.

(19)

Kunskap i praktiken, svårare i teorin?

Att endast hälften av personalen väljer att svara på enkäten behöver inte med automatik innebära att kunskapen är dålig eller bristfällig hos dem som valt att inte delta. Det kan vara så att de flesta, eller alla, i personalen känner till samtliga hygienföreskrifter som gäller på avdelningen och att de i praktiken behärskar och följer de angivna och inlärda reglerna. Det kan däremot finnas ett motstånd mot, eller en mindre utvecklad förmåga, att omsätta den praktiska kunskapen till teoretiska, skriftliga svar på en enkät.

Ett närliggande exempel på detta avser bilförare, en relevant liknelse dock utan vetenskaplig grund. De flesta med körkort och regelbunden körvana anser sig nog vara dugliga bilförare som utan större problem kan ta ett fordon mellan punkterna A och B. Bilföraren vet och ”kan” det här med bilkörning. Men de flesta med körkort och många års erfarenhet från trafiken skulle nog ändå bäva eller åtminstone tveka inför att genomgå ett teoretiskt test som avser att faktiskt mäta vad de egentligen kan om hur man bör köra bil på bästa sätt.

Arbetsledningen

Utbildningen kring hygienrutiner hade genomförts och det hade investerats både tid och pengar för att öka personalens kunskap. Möjligen kan en del ur personalen känna en press från arbetsledningen att de nu skall behärska detta till fullo, att de hade förväntningar på sig som kunde vara svåra att leva upp till. Är respondenten då lite osäker på detta, antingen helt och hållet, eller åtminstone i teorin, kanske han eller hon väljer att inte delta alls för att inte röja denna osäkerhet inför sina överordnade.

Vi tror oss också veta att lådan där enkäterna skulle samlas ihop var placerad inne på avdelningsföreståndarens rum. Detta kanske också bidragit till att någon eller några individer inte velat delta i enkäten helt enkelt beroende på att de skulle riskera att tappa sin anonymitet om föreståndaren sett när de lagt den besvarade enkäten i lådan. Dessutom finns ju då risken att föreståndaren direkt kan ta del av vad den enskilde svarat på frågorna, vilket då möjligen skulle kunna försätta respondenten i ett mindre fördelaktigt läge i relation till ledningen för avdelningen.

Svar från den mer ambitiösa halvan?

Kan det vara så att det är den mer ambitiösa halvan av personalen som svarat på enkäten? Den här delen av personalen är mer ambitiös utifrån två parametrar. För det första är de mer noga med att delta i en undersökning eftersom de inser värdet av att underlaget för slutsatser blir så bra som möjligt och de snarare välkomnar arbetsledningens förväntningar på dem. För det andra är de mer pålästa, de har en bättre teoretisk plattform och vägen mellan teori och praktik är inte så lång. Rädslan för att blottlägga och mäta kunskaperna i skrift är mindre hos den svarande halvan av personalen.

Detta resonemang innebär inte att den andra halvan av personalen, den som avstod från att svara, inte skulle vara ambitiösa alls, de är i så fall bara mindre ambitiösa, eventuellt på en fallande skala. Det finns grader och relativitet som måste tas i beaktande om personalen på det här sättet skall indelas i olika kategorier för hitta möjliga anledningar till att så många inte deltagit.

(20)

Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet hör ihop i en studie och är därför svåra att särskilja; ”hög reliabilitet är ingen garanti för hög validitet” (Patel & Davidson s.99 2003). God validitet får studien om den undersöker det som avses att undersökas och att inga systematiska mätfel existerar. Frågorna i enkäten måste begrundas ordentligt så att de ställts på ett sådant sätt att de mäter det man avsett att mäta, i det här fallet personalens kunskap. När frågorna konstruerades fanns handboken som grund. Syftet med studien var att mäta kunskapen gällande hygienrutiner som är nedskrivna i handboken och vi anser att validiteten är hög i studien. Enkätfrågorna grundas utifrån handboken och bör kunna besvaras korrekt för att uppnå god kunskap (Ejlertsson, 2005).

Hög standardisering innebär att frågorna är detsamma till alla respondenter. Enkätstudiens frågor var exakt samma till alla respondenter och var ställda i samma ordningsföljd. Reliabilitet innebär tillförlitlighet och dåligt konstruerade frågor kan göra att det blir stor slumpvariation i svaren och det är låg reliabilitet. Reliabiliteten blir hög ifall respondenterna ger samma svar vid två olika

mättillfällen (Ejlertsson, 2005). Ifall frågorna är krångliga och obegripliga kan de missuppfattas och då får studien en låg grad av reliabilitet (Trost, 2001).

Annorlunda svarsalternativ?

Frågorna i enkäten var raka och språket var enkelt. Här finns troligen inte en av orsakerna till det stora bortfallet, det borde i så fall snarare bero på utformningen av svarsalternativen. Ett exempel är svarsalternativen på fråga nummer 8.

Svarsalternativen på fråga nummer 8 är fyra stycken (a, b, c, d). De är snarlikt utformade och endast mindre delar eller avsnitt i alternativen har bytts ut. Möjligen kan den här typen av snarlika svarsalternativ vara krävande att ta sig igenom för en respondent. Det kräver att respondenten koncentrerat läser igenom svarsalternativen för att upptäcka skillnaderna och sedan kunna ta ställning för ett av svaren. Det interna bortfallet på fråga 8 blev ett svar, 21 av respondenterna besvarade frågan.

Svarsalternativen hade således kunnat vara annorlunda utformade, med större visuella och innehållsmässiga skillnader och därmed lättare för en respondent att sortera mellan. Möjligen hade enklare svarsalternativ gett fler besvarade enkäter, men då hade även den generella svårighetsgraden sjunkit. Vid alltför lätta eller uppenbart rätta svarsalternativ skulle validiteten fått lida, då skulle det exempelvis kunna vara möjligt att hitta rätt svarsalternativ genom uteslutningsmetoden. Då hade det inte varit säkert att validiteten hållits på en acceptabel nivå, eftersom syftet är att mäta kunskapen, inte att mäta personalens förmåga att lista ut det rätta svarsalternativet av fyra möjliga.

Svårigheten har också begränsats genom att respondenten blivit upplyst om att endast ett svarsalternativ var riktigt, det hade varit betydligt svårare och mer tidskrävande om flera alternativ hade kunnat vara riktiga. Enkäten har också medvetet hållits kort med inte alltför många frågor för att inte riskera ett stort bortfall.

Det är enligt Göran Ejlertsson (2005) vedertaget att de flesta respondenter generellt sett följer minsta motståndets lag, de försöker alltså att besvara enkäten

(21)

så snabbt och enkelt som möjligt. Hur pass mycket respondenten är villig att svara eller inte beror på en mängd faktorer som eventuell trötthet, tidspress, motivation och intresse för undersökningen.

Påverkan på resultatet mest central

Den mest centrala frågan är ju hur det hade påverkat resultatet om fler

respondenter hade svarat. Tänk om samtliga i personalen hade deltagit, hur hade det påverkat resultatet? Hade resultatet blivit annorlunda om det externa bortfallet bara varit tio eller femton procent istället för femtio? Detta är frågor som inte kan besvaras, men de är väl värda att reflektera över. Studiens resultat kan inte

generaliseras till att gälla andra kliniker på grund av att vi valt en avdelning med speciell verksamhet.

Resultatdiskussion

Då avdelningens ledning under hösten 2006 satsade på utbildning av sin personal avseende hygienrutinerna var det av stort intresse att utvärdera den nya

kunskapsnivån gällande hygienrutinerna. Eftersom ingen inventering av

personalens kunskaper genomfördes före utbildningens start var det inte möjligt att utvärdera effekten av denna.

Tillräcklig kunskap avseende hygienrutinerna enligt handboken (Handbok för hälso- och sjukvård, 2005), innebär kunskap om samtliga punkter gällande basalhygien samt personlig hygien. Resultatet av vår undersökning visade att det fanns brister i kunskapen hos personalen inom vissa områden avseende

hygienrutinerna, då endast fyra av de 22 som besvarade enkäten lämnade korrekta svar på samtliga frågor. Dessa brister visade sig vara störst inom basalhygienen som omfattar handtvätt, handdesinfektion, användning av handskar samt rutiner kring skyddsutrustning. Däremot visade undersökningen att kunskaperna är goda avseende den personliga hygienen som omfattar användandet av arbetsdräkt, accessoarer, hår samt naglar. Detta skulle kunna tolkas som en effekt av utbildningen. Det finns goda skäl att anta att ökade kunskaper efter ett

utbildningsprogram även leder till ökad följsamhet gentemot hygienrutinerna. Detta antagande styrks av en undersökning från Irland (Creedon, 2005) som tydligt uppvisade en ökad följsamhet gentemot hygienrutinerna efter ett genomfört utbildningsprogram.

Då en god handhygien anses vara den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning (Ericson & Ericson, 2002) är det bekymrande att en tredjedel av vårdpersonalen inte hade kunskap om vid vilka situationer händerna ska

desinfekteras med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel samt vid vilka tillfällen händerna ska tvättas med tvål och vatten.

När det gäller kunskap om handtvätt svarade fyra av de deltagande direkt felaktigt på frågan nämligen att handtvätt med tvål och vatten alltid ska utföras före och efter patientkontakt. Detta skulle kunna bero på att man förväxlade renlighet med smittskydd. I en tidigare studie (Girou m fl, 2002) visade det sig att handtvätt med tvål och vatten hade sämre effekt avseende reducering av bakteriell förorening på händerna jämfört med handdesinfektion med alkoholbaserat handdesinfektions-medel. Handtvätt med endast tvål och vatten kan således inge en falsk säkerhet gällande smittspridning. Några av vårdpersonalen visste inte att händerna alltid ska tvättas med tvål och vatten före desinfektion då det finns misstanke om virusorsakad diarré. Detta kan bero på en felaktig uppfattning då det gäller

(22)

reducering av virus respektive bakterier. Enligt Ericson & Ericson (2002) är vissa virus som t ex rotavirus och calicivirus endast måttligt känsliga för

alkohol-desinfektion. Det är därför viktigt att händerna tvättas med tvål och vatten före desinfektion vid vård av patienter med misstänkt virusorsakad diarré.

Sju av deltagarna i undersökningen hade bristfälliga kunskaper inom området handdesinfektion. Några av dessa visste inte att handdesinfektion ska utföras före rent arbete, efter smutsigt arbete samt efter användning av handskar. Detta är något förvånande då handdesinfektion intar en central plats i smittskyddet. Utebliven handdesinfektion efter användande av handskar kan jämföras med att inte använda handskar alls, då händerna förorenas i samband med att dessa tas av (Ransjö & Åneman, 2006). Det är möjligt att refererade individer tyckte att handtvätt med tvål och vatten räckte före rent arbete samt efter smutsigt arbete. Denna åtgärd ger dock betydligt sämre skydd mot bakteriell kontamination som tidigare nämnts och stämmer vidare inte med riktlinjerna avseende

hygien-rutinerna. Det förefaller därför angeläget att tillföra personalen ytterligare kunskap inom detta område.

Kunskapen avseende nagelvårdens betydelse förefaller vara god, då 21 av 22 lämnade ett korrekt svar. En individ besvarade frågan ofullständigt men dock inte felaktigt. Medvetenheten angående behovet av kortklippta naglar för att undvika bakterieansamlingar samt för att undvika att det går hål i handskarna förefaller således ha god acceptans. Detta kan i sin tur bero på att naglarnas utseende är direkt synligt samt att nagelvård ingår på ett naturligt sätt i kroppsvården. När det gäller vid vilka situationer handskar ska användas, hade vårdpersonalen bättre kunskaper jämfört med kunskaperna avseende handtvätt och

hand-desinfektion. Detta kan bero på att det faller sig naturligare att skydda sina egna händer mot direktkontakt med kräkning, avföring, urin, blod och sekret. De tre som lämnade felaktigt svar menade att handskar ska användas vid alla

förekommande vård- och undersökningssituationer, men enligt gällande riktlinjer ska inte händerna utsättas för handskar under längre tid och oftare än nödvändigt pga. av ökad risk för kontakteksem med åtföljande risk att individen undviker ”svidande” alkoholbaserad desinfektion. Ett effektivt nyttjande av handskar är således det optimala. Några hade inte kunskap om att händerna alltid ska desinfekteras efter användandet av handskar. Detta kan bero på att bäraren invaggas i en falsk känsla av säkerhet vid användande av handskar. Men som tidigare nämnts förorenas handskarna utanpå och då de tas av förorenas även händerna, därför måste alltid händerna desinfekteras efteråt. Enligt Ransjö & Åneman (2006) sprider förorenade handskar smitta på samma sätt som den obehandskade handen, varför man inte omväxlande ska beröra smutsigt och rent hos samma patient utan att byta handskar, vilket inte alltid är självklart för all vårdpersonal.

Då det gällde rutinerna för accessoarer hade vårdpersonalen goda kunskaper. Detta är glädjande eftersom handdesinfektion försvåras samt att totalantalet bakterier ökar på händerna vid bärande av ringar. En faktor som kan ha bidragit till det goda resultatet är att all vårdpersonal har erhållit en klocka att fästa på bröstfickan. Detta kan i sin tur ha bidragit till en ökad medvetenhet på området. Enligt riktlinjerna i handboken kan halssmycken och örhängen dock bäras under arbetet om dessa inte hänger ner i arbetsfältet.

(23)

Angående håruppsättning vid allt vårdarbete finns klara riktlinjer och resultatet av denna undersökning visade att det även här fanns goda kunskaper hos personalen. Smittspridning via håret förekommer knappast (Ransjö & Åneman, 2006), utan uppsättning i förkommande fall kan ses som en ren bekvämlighetsåtgärd. Rutinerna kring arbetsdräkten och dess användning förefaller vara välkända och välfungerande. Inom detta område fanns det goda kunskaper hos vårdpersonalen.

Långärmade arbetskläder har visat sig vara en risk för smittspridning, då riklig växt av S. aureus har påvisats längst ner på rockärmen samt i och vid fickor. Då detta kan vara ett hot mot patientsäkerheten ska därför plagg med långa ärmar inte bäras vid patientnära vård. Dessutom försvårar långärmade plagg genomförandet av en korrekt utförd handdesinfektion (Ransjö & Åneman, 2006).

Svarsalternativen till frågan som behandlade vid vilka tillfällen skyddsrock respektive plastförkläde ska användas kan missförstås och därför är det inte osannolikt att kunskapen angående denna fråga är större än vad resultatet visade. Den andra frågan gällande skyddsrockens handhavande besvarades inte av två individer och detta kan bero på att de inte såg frågan som relevant eftersom de ”gula” skyddsrockarna inte längre används på avdelningen. Detta har kommit till vår kännedom efter enkätens utformande. Numera används endast engångs plastförkläde, dessa är patientbundna och ska slängas direkt efter användandet. Alla som svarade på frågan ”självskattning av sin kunskap”, ansåg att de hade goda eller tillräckliga kunskaper avseende hygienrutinerna. Mot detta kan ställas det faktum att sju stycken hade tre eller fler fel. Således är det möjligt att dessa överskattade sin kunskap. Detta skulle kunna vara ett uttryck för att personalens uppfattning om sina kunskaper och handbokens riktlinjer inte överrenstämmer. En annan intressant frågeställning är huruvida kunskap står i relation till följsamheten av hygienrutinerna. Här kan en studie från England (Jenner E A, 2006) ge en vägledning. I denna studie påvisades en klar överskattning av den egna

uppfattningen gällande följsamheten jämfört med den observerade. En förklaring kan i dessa fall vara att vårdpersonalen ibland arbetar med hög arbetsbelastning varför följsamheten gentemot hygienrutinerna kan bli lidande. Detta är något som arbetsledningen måste ha ögonen på.

Alla i enkätstudien insåg vikten av följsamhet till riktlinjerna för att kunna

minimera risken för vårdrelaterade infektioner. Skälen till detta gavs ofta i termer av minskad risk för smittspridning av bakterier som ex MRSA. I en undersökning (Rosenthal V D, 2005) konstaterades att när följsamheten ökade från 23,1 % till 64,5 % efter en utbildning så minskade de vårdrelaterade infektionerna från 47,6 till 27,9 per 1000 patientdagar. Mot denna bakgrund vore det intressant att följa upp aktuell enkätstudie med en kombinerad enkät- och observationsstudie för att kunna relatera kunskapen till följsamheten. Det finns anledning att tro att den aktuella utbildningen som inledningsvis refererats samt pågående verksamheter verkar ha lyckats med att motivera alla att följa riktlinjerna. Detta är det första och kanske viktigaste steget i en förändringsprocess. Men teoretisk kunskap blir först till nytta om den följs av praktisk handling.

(24)

SLUTSATSER

 I aktuell enkätstudie var svarsfrekvensen 50 %.  Brister i kunskap gällande handhygien kunde påvisas.  Avseende personlig hygien var kunskapsläget gott.

 Aktuell studie visar på behovet av ytterligare fortbildning med fokus på handhygien.

(25)

REFERENSER

Creedon, S.A. (2005) Healthcare workers´ hand decontamination practices: compliances with recommended guidelines. Journal of Advanced Nursing, 51(3): 208-216

Ejlertsson, G (1996) Enkäten i praktikten, Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G (2005) Enkäten i praktikten, Lund: Studentlitteratur.

Ericson, E & Ericson, T (2002) Klinisk mikrobiologi, Stockholm: Liber AB Girou, E m fl (2002) Efficacy of handrubbing with alcohol based solution versus standard handwashing with antiseptic soap: randomised clinical trial. British Medical Journal, 2002 Aug 17; 325 (7360):362-366

Handbok för hälso- och sjukvård (2005) Basala hygienrutiner och personlig hygien. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

>www.sjukvardsradgivningen.se/handboken< 2007-04-11 Jahren Kristoffersen, N (1998) Allmän omvårdnad 1, Profession och

ämnesområde – utveckling, värdegrund och kunskap, Stockholm: Liber AB Jenner, E A m fl (2006) Discrepancy between self-reported and observed hand hygiene behaviour in healthcare professionals. Journal of Hospital Infection,

2006; 63: 418-422

Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur. Lundholm, R (2006) Vårdrelaterade infektioner- vad är det, hur vanliga är de, vilka drabbas och vilka konsekvenser får de? I: ”Att förebygga vårdrelaterade

infektioner – ett kunskapsunderlag”. Stockholm: Socialstyrelsen, s 19-30 Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur

Polit, D F et al (2006) Essentials of nursing research, methods, appraisal and

utilization. (6th edition) Philadelphia: Lippincott.

Ransjö, U & Åneman, C (2006) Smittspridning och skyddsåtgärder. I: "Att

förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag”. Stockholm:

Socialstyrelsen, s 64-80

Rosenthal, V D m fl (2005) Reduction in nosocomial infection with improved hand hygiene in intensive care units of a tertiary care hospital in Argentina. American Journal of Infection Control, 2005; 33: 392-397

Socialstyrelsen (2006) Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett

kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen. Trost, Jan (2001) Enkätboken, Lund: Studentlitteratur

(26)

Universitetssjukhuset MAS (2006) Kriget mot resistenta bakterier, Bästa vapnet – god hygien, Möte, nr 5, sidan 16, Informationsavdelningen, UMAS, ingång 24 >http://www.skane.se/upload/Webbplatser/UMAS/M%C3%96TE/Bild/2006/Mot

e_nr5_06.pdf< 2007-02-08

Universitetssjukhuset MAS (2006) Ren vård på UMAS – för patienternas skull (broschyr), Region Skåne.

(27)

BILAGOR

Bilaga 1: Enkät

(28)

Bilaga 1

Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle, Sjuksköterskeprogrammet Marlene Persson

Eva Lundgren VT 2007

Enkät till sjukvårdspersonalen angående kunskapen om

basala hygienrutiner och personlig hygien.

Svara på frågorna genom att ringa in det svarsalternativ som är riktigt enligt basala hygienrutiner i Handbok för hälso- och sjukvård.

Endast ett svarsalternativ är rätt vid multiple choice – frågorna.

1. Vid vilka tillfällen skall du alltid tvätta händerna med tvål och vatten?

a) när händerna är smutsiga så att det syns eller känns b) alltid före och efter patientkontakt

c) vid misstanke om virusorsakad diarré d) både a och c

2. När skall du desinfektera händerna med alkoholbaserat hand- desinfektionsmedel?

a) före och efter patientkontakt

b) före rent arbete, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar

c) före och efter patientkontakt, före rent arbete, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar

d) före och efter patientkontakt samt efter användning av handskar

3. Hur bör dina naglar se ut när du är på arbetsplatsen?

a) det spelar inte så stor roll, bara jag inte har färgat nagellack

b) naglarna ska vara korta och jag får inte använda färgat nagellack c) jag får inte ha lösnaglar eller färgat nagellack

(29)

4. Vid vilka situationer skall du alltid använda handskar?

a) vid kontakt med kräkning, urin och avföring b) vid alla vård – och undersökningssituationer c) vid kontakt med blod och sekret

d) både a och c

5. Vad gäller vid användandet av handskar?

a) använd inte samma handskar till flera patienter

b) berör inte omväxlande smutsigt och rent även om du har handskar på dig, byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma patient

c) händerna skall desinfekteras före och efter alla vård- och undersöknings- situationer även om handskar använts

d) samtliga tre ovanstående alternativ är riktiga

6. Vilken typ av ”smycken” får inte användas under arbetet?

a) ringar, armbandsur och halssmycken b) ringar, armband och armbandsur

c) ringar, armband, armbandsur och halssmycken d) inget av ovanstående alternativ är riktigt

7. Vid vilka situationer skall du ha långt hår (och skägg) uppsatt?

a) vid alla förekommande arbetsmoment inom vården b) det finns inga regler för detta

c) endast vid patientnära vårdarbete

(30)

8. Viket av nedanstående alternativ är korrekt, avseende arbetsdräkten?

a) den bör endast användas på arbetsplatsen, den behöver endast bytas då den blivit våt eller synligt förorenad, den tillhandahålls av arbetsgivaren, alla personalkategorier skall använda kortärmad arbetsdräkt i patientnära vård- arbete, den skall tvättas vid minst +60˚och inga tröjor/skjortor får användas under arbetsdräkten

b) den bör endast användas på arbetsplatsen, den bör bytas dagligen samt då den blivit våt eller synligt förorenad, den tillhandahålls av arbetsgivaren, alla personalkategorier skall använda kortärmad arbetsdräkt i patientnära vård- arbete, den skall tvättas vid minst +60˚ och inga tröjor/skjortor får användas under arbetsdräkten

c) den bör endast användas på arbetsplatsen, den bör bytas dagligen samt då den blivit våt eller synligt förorenad, den tillhandahålls av arbetsgivaren, alla personalkategorier skall använda kortärmad arbetsdräkt i patientnära vårdarbete, den skall tvättas vid minst +60˚, kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten

d) den bör endast användas på arbetsplatsen, den behöver endast bytas då den blivit våt eller synligt förorenad, den tillhandahålls av arbetsgivaren, alla personalkategorier skall använda kortärmad arbetsdräkt i patientnära

vårdarbete, den skall tvättas vid minst +60˚, kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten

9. Vid vilka situationer skall du använda skyddsrock/ plastförkläde?

a) vid hantering av smutsiga föremål samt vid alla vård- och under- sökningssituationer

b) vid direktkontakt med patienten eller patientens säng, vid hantering av smutsiga föremål samt vid risk för stänk och kontakt med kroppsvätskor/ utsöndringar

c) vid hantering av smutsiga föremål, vid alla vård- och undersöknings- situationer samt vid risk för stänk och kontakt med kroppsvätskor/ utsöndringar

d) inget av ovanstående alternativ är rätt

(31)

10. Vilka regler gäller för skyddsrockens handhavande?

a) skyddsrocken är patientbunden, den skall bytas dagligen och då den blivit synligt smutsig eller fuktig

b) skyddsrocken är patientbunden, den bör endast bytas då den blivit synligt smutsig eller fuktig

c) skyddsrocken är inte patientbunden men däremot buden till salen,den skall bytas dagligen och/eller då den blivit synligt smutsig eller fuktig

d) skyddsrocken är inte patientbunden, den bör endast bytas då den blivit synligt smutsig

Avslutningsvis vill vi gärna att du med egna ord beskriver dina tankar och funderingar kring hygienrutinerna.

11. Anser du att du har tillräckliga kunskaper avseende de basala hygienrutinerna eller känner du att du har behov av ytterligare kunskap?

Nämn i så fall inom vilka områden och i vilka former denna utbildning kan ske.

__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ 12. Hur viktigt är det för dig att hygienrutinerna följs på avdelningen och varför?

__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

Figure

Tabell 1. Antal korrekt besvarade frågor (n=22)

References

Related documents

informationsansvaret inte enbart ska åläggas utbildningsansvariga eller att stödåtgärder inte behöver vara utbildningsinsatser, istället uppmuntras samarbete med

– Vi ser en djupt oroande utveckling, där en ny marknad av enklare hörprodukter hotar att undergräva hörselskadades tillgång till seriös hörselvård, säger

Arbetsgivaren kan även förvänta sig att arbetstagaren undanhåller information vilket leder till att arbetsgivaren behöver minska denna risk genom att samla in information

Man får dock inte glömma att mutationer sker mycket oftare hos HIV än hos människor och därför är risken fortfarande stor för att mutationer ska uppstå.. Många mutationer som

EkoMatCentrum presenterar en färsk undersökning av restaurangers attityder till ekologiskt.. Seminarium måndag 29/11 2010 kl 13.30 – 16.30 Stockholm, Gällöfta City,

Trots det och trots att ger henne ett slag eller torterar Kathys mamma upprepade gånger henne i många år - verkligen får skrivit till polisen att mannen ägde

Det aktiebolagsrättsliga begreppet ansvarsfrihet bör i detta sammanhang också nämnas. Varje år på bolagsstämman beslutar aktieägarna om ansvarsfrihet för styrelsens

kan fås genom Chilton Colburn analogin i och med att vi vet något om värmetransporten (den givna korrelationen). CC analogin