Lärarutbildningen
Säl – Särskild lärarutbildning
Examensarbete
15 högskolepoängVarför är det så få
tjejer som spelar trummor?
En intervjustudie i trumlärares syn på varför
det är så få tjejer som väljer att spela trummor
Why are so few
girls playing the drum set?
An interview study to examine drum teachers
view about why there are so few females that
choose to study and play the drum set
Av Jan Jansson och
Benny Bjerrehus
Lärarexamen 90 hp Handledare Anders Lindh
Särskild lärarutbildning Examinator: Lena Lang
Sammanfattning
Uppsatsen är ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslärare tänker kring frågan: “varför är det så få tjejer som väljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och killar i hur de närmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet?
Grunden för arbetet är ett antal intervjuer med trum- och slagverkslärare, som arbetar på kulturskolor och på gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner.
Resultaten och vår analys visar att lärarnas uppfattning är att det är traditionella könsmönster och traditioner som står i vägen för att fler tjejer skulle välja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte på något sätt är sämre än killar på att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jämförelse med killarna. Ett problem är att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor.
Abstract
Jansson, Jan and Bjerrehus, Benny (2008) Varför är det så få tjejer som spelar trummor? Why are so few girls playing the drum set? Lärarutbildningen Säl 90 poäng, Malmö högskola.
This is a study to examine what drum teachers think about why there is so few females that choose to study and play the drum set. What do the think the difference is between how girls and boys approach the drum set and how do they get receivedin the school? The foundation of this work is a series of interviewees with drum teachers that work in gymnasieskolor and music schools and there thoughts and reflections on the subject.The results of our interview study show that teachers believe that it is gender patterns and traditions that prevent more girls from choosing to play the drums. Our study shows that girls are not in any way less gifted than boys at playing the drums.
However, usually girls lack the driving force and motivation compared to boys. The lack of female role models who play the drums is a problem
Nyckelord: Kvinnligt trumspel, Trumlärare, Trumundervisning, Val av instrument
Jan Jansson Benny Bjerrehus Handledare: Anders Lind Examinator: Lena Lang
Förord
Vi vill framföra ett stort tack till alla som gjort detta examensarbetete möjligt. Det fina bemötande på våra skolor och lärare som ställt upp för oss under dessa 2 år.
Vi vill även tacka våra klasskamrater och lärare på Lärarhögskolan i Malmö, vår handledare Anders Lindh samt våra sex lärare. Per Hagberg, Lilian Waldenström, Annika Cederberg-Scheike, Bengt-Olof Bergfeldt, Karin Nyström-Andersson samt Nils Andersson
Innehållsförteckning
Förord
1. Inledning 5
2. Syfte och frågeställningar 6 3 Litteraturgenomgång 7
3.1 Trummornas historia 7
3.2 Kvinnor inom trumspelandet 9
3.3 Genus 10 3.4 Styrdokument 13 4 Metod 15 4.1 Urval 15 4.2 Genomförande 15 4.3 Databearbetning 16 4.4 Resultatpresentation 16 5. Resultatredovisning 17 6. Sammanfattning-Diskussion 29 6.1 Metoddiskussion 32
7. Förslag till vidare forskning 34
8. Referenser 35
Inledning
Det är väldigt få tjejer som spelar trumset.Varför är det så? Vilka mekanismer är det som styr detta? Är det samhällstraditioner, psykologiska barriärer eller är instrumentet i sin karaktär inte något som passar och attraherar det feminina.Genusperspektivet på kvinnliga trumslagare är mycket intressant. Undervisningen i trumset och instrumentets historia är traditionell och har utvecklats av män. Mycket av slagtekniker som används är sprungna från militära traditioner Vi har idag kvinnliga poliser, militärer, lokförare men kvinnliga trumsetsspelare är det riktigt illa ställt med.
Kvinnliga elever har ofta visat sig ha större fallenhet för instrumentet och generellt utvecklats snabbare än pojkarna. Men många slutar efter ett tag att spela och har inte riktigt samma vilja och ”driv” för att senare komma vidare som pojkarna har. Finns det något i undervisningsmiljön som kan vara en bidragande faktor? Attityden från andra musiker har ofta varit att tjejer skall hålla sig borta från trummorna. Gamla stela könsrollsattityder kanske härskar i bakgrunden. Många tycker att det inte finns några bra kvinnliga trumslagare. Färgar inte denna attityd av sig på de elever som trotts allt går och spelar trummor? Förebilder för unga tjejer i form av kvinnliga trumslagare är få och detta måste i sig utgöra ett problem. Hur ser det ut rent historiskt? Kan en tjej bli riktigt bra på att spela trummor? Vi tror själv det men är förundrad över att det är så få som blir det. De som kan ha tillgång till svaret är slagverks och trumsetslärarna.(Både mannliga och kvinnliga)
Vi har i vår studie intervjuat 4 manliga och 2 kvinnliga musiklärare.De möter och för en dialog med eleverna ser utveckling och könsrollsproblematiken bland dessa.Det är deras tankar och attityder är det som intresserar oss i denna fråga.
Syfte och frågeställning
Syfte:
Med denna kvalitativa undersökning vill vi ta reda på trumsetslärarnas åsikt om vilka mekanismer som styr att det är så få kvinnliga trumsets elever och musiker.
Vi vill ta reda på vilken syn trumsetslärarna har på genusperspektivet när det gäller trumspel.
Vi vill i vårt arbete ta reda på vad trumlärarna tror att det går att göra för att förändra snedfördelning emellan könen på deras instrumentval.
Frågeställningar/avgränsningar:
Varför finns det så få tjejer som spelar trummor?
Finns det skillnader mellan tjejer och killar när det gäller hur de närmar sig trummorna och hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet?
3. Litteraturgenomgång
3.1 Trummornas Historia
Oavsett tidsepoker så har med få undantag trumspelandets historia helt dominerats av män. Detta gäller både trumset, percussion och klassiskt slagverk. Percussion instruments, also viewed as unsuitable for women by the fifteenth century. Pendle (2001)
As important to ceremonial function as the oungenikon is the master drummer. It is a he (rarely are there female drummers) Armstrong, (1995)
Så är det till stor del även idag även om det så sakliga börjar ske en förändring med mer synliga trumspelande kvinnor. Idag så är trumspelandet något vi tar del av i olika media dygnet runt över hela världen som en viktig integrerad del av vår kultur och musik. Vi kan med lätthet ta del av andra länder och världsdelars musik och rytmer. En mångkulturell revolution inom kultur och musik är ett faktum. Globaliseringen med hjälp av internet har varit basen i denna förändring och det har gått otroligt fort. Det som för ungdomar världen över idag är en självklarhet var något som man bara kunde drömma om för inte allt för många år sedan. Detta har gjort att många kulturer påverkats och blandats upp med varandra.Det gäller såklart även trumspelandet. Möjligheten att ta del av och influeras av andra kulturer, musiker och rytmer finns lätt att nå om viljan finns. Att som tjej kunna finna andra tjejer som spelar eller skickliga förebilder har blivit lättare. Förr hade de få kvinnor som spelade svårt att göra sig hörda och bryta sig in i de mannliga världarna. Förr var dessa portar stängda och det var slutna världar där trummandet var männens ensak.
Rytmer och trumspel har funnits sedan människorna bildade primitiva samhällen.Trummandet var ett sätt att kommunicera på avstånd med varandra som en slags primitiv telefon. Trummor användes i äldre tider vid möten och olika ceremonier som tex. bröllop, födelse, begravningar osv. I Afrika så leddes trumensemblerna av en mästertrummare som var en respekterad medlem av samhället. Han förvaltade ofta byns historia, religiösa seder och förde dessa vidare. The master drummer, leader of the drumensamble is a respected member of the community. He acts as the custodian of the people`s history, genealogy, proverbs and religious beliefs. Hartigan (1995)
Inom många olika religioner och så användes trummorna som en viktig del för att styra och förstärka religiösa ceremonier. Traditionally, a drum ensamble performs as a way of marking an important event in the life of the community. Births, puberty, marriages, funerals, the planting and harvesting of crops, hunting, religious ans state occasions. Hartigan (1995)
Hela västvärldens musik är starkt påverkad av afrikanska rytmer som kommit hit via den omfattande slavhandel som förekom. Musikstilar som är ett direkt resultat av påverkan från Västafrika är bland annat samba, cubansk son, meränge och rumba.
The samba of Brazil, the Cuban son and rumba, the merengue of the Dominican Republic, and jazz all have a common African Ancestry. Hartigan (1995)
Till havs användes trummor för att få sjömän att ro i takt.
De användes som ett signalsystem för att sammankalla folk långt innan kyrkklockorna fanns. I krigstider förr så användes trummor och cymbaler för att väsnas och ingjuta skräck i fienden. Inom det militära i västvärlden så användes trummorna som en mycket viktig del.
I krigstider och i strider så var trummornas funktion livsviktiga då de förde vidare befälhavarens order till trupperna. När slagfältets oljud omöjliggör att kunna göra sig hörd med rösten så var trummorna effektiva. Trummorna signalerade till trupperna att anfalla, gruppera om sig osv. Trummorna användes också för att prata med fiende sidan. Med trummornas hjälp förhandlade man, betalade lösensummor, accepterade förlust och gav upp osv. Ofta var det en trumslagares uppgift att gå över till andra sidan och lämna över budskap till fienden. Med hjälp av en lapp på sin hatt och en trumma så spelade han sig in till fienderna. Där behövde trumslagaren förutom att kunna spela komplicerade rytmer även besitta diplomatisk förmåga, kunna läsa och skriva samt även ofta behärska främmande språk.
För militärens trumslagare i USA och England ingick det tex. att spela tapto vid solnedgången på gatorna för att på det sättet signalera att det var dags att sluta servera öl till soldaterna så att de gick hem innan utegångsförbudet trädde i kraft. Den äldsta formen av virveltrumma fanns under
medeltiden och hette tabor. Under 1500 och 1600 talet så blev storleken på taboren större. Den blev populär och användes av schweiziska armens soldater. Dom hängde trumman i en rem över höger axel. Det var från detta instrument som det engelska ordet drum skapades första gången.
Schweizarna anses än idag som mycket skickliga på att spela på virvel trumman och flera slag serier bär namn från dem som tex. Swiss tripplet. Virveltrumman var ett militärt instrument och användes nästan uteslutande inom det militära. Det mesta av dagens moderna trumspelets
grundtekniker kommer från det militära.Korta slagserier bär namn som kommer från det militära traditionen. Text Paradiddle, ratamacue, Single Tap, osv. Förr hade dessa slagserier ett inbyggt språk och men nu används dessa världen över i den västerländska traditionen när trumlärare lär ut trumspel till sina elever.
Militärmusiken i Sverige startade vid 1500 talets början under Gustav Vasas styre.Trumslagare användes inom militären ännu tidigare. I infanteriets fänrik ingick 2-4 spel, pipare och trumslagare. Den huvudsakliga uppgiften för spelet var att vara signalgivare. TrumI (1992)
Fram till 1900 talets mitt så användes signalgivning vid flaggans hissande, revelj, tapto. 1628 beslöt riksdagen att varje regemente skulle innehålla två trumslagare per kompani. Trumslagarpojkar fick lära sig slå signaler och trummarscher av äldre trumslagare och
kollegor. TrumI (1992) På detta sätt fördes traditioner och kunskaper vidare från man till pojke som ett lärlingssystem.
3.2 Trumspelande kvinnor inom musiken, rock och jazz
Om vi tittar lite på 60, 70 och 80 talet så är det bara en handfull kvinnor som når framgång inom den moderna jazz, rock och soul musiken. En av de första att spela trummor med ett manligt band känt band var Moe Tucker som spelade med Velvet Underground. Hon försvann dock efter ett par år från musikscenen för att föda fem barn och leva ett mer traditionellt liv långt borta från Rock
världen. En annan av pionjärerna var Caren Carpenter 1953-1983 från bandet Carpenters. Bandet var aktivt 1969 till slutet av 70 talet Trumslagare som Buddy Rich och Hal Blaine omnämner henne som en skicklig trumslagare. Hon blev den första kvinnan som blev en trum superstar av
internationella mått. Tyvärr dog hon 1983 i följdsjukdomar från anorexia nervosa. I England under 60 talet så fanns en annan trummande kvinna Honey Lantree från bandet The Honeycombs som var aktiva 1964-1967. Bandet var väldigt populärt i Sverige med 4 listettor.
I Sverige fanns ett band som hette Nursery Rhymes som bildades 1963 där Birgitta Pincott spelade trummor. Gruppen var bland annat förband till The Who och The Animals och kan nog räknas som det första Svenska tjejbandet. I Sverige fanns det andra band med bara tjejer under denna tid men när rockhistorian som senare skrevs av män så glömdes de ofta bort.
- Det är förbaskat synd, egentligen. Att vi måste säga "hallå vi var faktiskt också med." Synd är också att vi fortfarande måste använda ordet "tjejband". Som om tjejer som spelar i band skulle utgöra något
undantag, Selander (2003)
Den tidning som har störst upplaga när det gäller att skriva om trumslagare är
Modern Drummer Magazine. När denna gör en sammanställning av de alla trumslagare som funnits och utvecklat trumspelet mest de sista hundra åren så är det en dyster läsning när det gäller
kvinnliga trumslagare. I boken nämns och omskrivs 5 stycken kvinnor. Omnämnda manliga trumslagare är 524 stycken. Det blir mindre än 1% kvinnor. Samma dystra siffror gäller på www.drummerworld.com som har blivit den kanske största internet siten och mötesplatsen för trummisar på Internet. Där listar man betydelsefulla trummisar, skriver om deras historia, vilka skivor de medverkat på och visar massor med ljud och videoklipp när trummisarna spelar. Av de listade 450 trumslagarna så är 12 kvinnliga på Drummers world.
Detta bekräftar bara vår utgångspunkt att det är väldigt få kvinnliga trumslagare.
Idag ser det bättre ut med kvinnliga trummisar som nåt framgång även om de är i klar minoritet. Band som The Corrs med Caroline Corrspå trummor eller White stripes med Meg White är ett par exempel som nått stora framgångar idag. De har inspirerat massor av tjejer och varit viktiga
förebilder för en hel generation nya kvinnliga trumslagare. Precis som Gina Schock från The Go-Gos, Debbi Peterson från The Bangles eller Sandy West The Runaways gjort 10-15 år tidigare. If you really want to play, if you really have it in your heart, don’t let anything stop you. I don’t think about gender. I just play and do my thing. I won’t let it hold me back.
If you do, you really going to get messed up. It’s a tough business for a lot of different reasons, but don’t let the fact that you are a girl stop you. There is a lot of women drummers now. .Just follow your heart. Fraiser (1996)
3.3 Genus
Inom genusforskningen finns ett flertal olika inriktningar, förklaringsmodeller och vår intention är inte att redovisa dessa i denna uppsatts utan att hålla en mer allmän hållning och resonera kring hur det kan påverka. Genus betyder social konstruktion av kön, det vill säga vårt samhälles värderingar och föreställningar om manligt och kvinnligt. Vår kultur har skapat en slags stereotyper där vi petar in respektive kön. Beroende på om en människa är man eller kvinna så tillskriver vi honom eller henne olika egenskaper, roller och uppgifter. Ekman (1998)
Att hålla frågan om val av instrument som enligt många är könsbundna och inte se detta i ett samhang blir inkonsekvent. Vi lever i ett samhälle som är delat i manligt och kvinnligt i många områden. I musikundervisning på bred front så ser man tydliga spår av “manligt och kvinnligt” Tjejerna sjunger vackert och spelar på instrument där ofta tjejer är överrepresenterade och killarna är ofta överrepresenterade i det av tradition mer “manliga” Trummor, elgitarr osv.
I en uppsats HT-06 Varför vill killar inte spela tvärflöjt? Av Martin Andersson och Markus Hallman får vi bekräftat vad vi kom fram till i våra intervjuer. Statistik från två skolor Ulricehamns
Musikskola och Mölndals Kulturskola med sammanlagt 1799 elever varav 1014 tjejer (56%) och 785 är killar (44%). Med dessa fakta borde fördelningen på de olika instrumenten vara att tjejer är i majoritet på samtliga instrument. Men tittar vi i tabellerna framträder det tydligt att så inte är fallet. Det skiljer mycket mellan flickor och killar beroende på instrument. Här ser vi tydligt att
övervägande majoritet killar på instrumentgrupperna gitarr, bleckblås och slagverk. 240 stycken killar spelar gitarr jämfört med 103 stycken tjejer. Det är mer än dubbelt så många killar som tjejer. I slagverksgruppen är det likadant. Av totalt 120 elever som spelar slagverk, är det 78% (94) killar och 22% (26) tjejer som får undervisning i slagverk.
Då vi konstaterar att både killar och tjejer väljer instrument utifrån ett intresse innebär detta att tjejer inte intresserar sig så mycket för slagverk som killar gör. Om det är snedfördelat könsmässigt på dagens musik- och kulturskolor var syftet med Marcus och Martins uppsats. Tjejer är i majoritet på kommunala musikskolor och de tar även oftare instrumentallektioner privat. Att det är färre killar på kommunala musikskolor kan bero på många saker. Killar musicerar i egna band och har då inte intresse av att gå i musikskola. Inom rockmusiken är det väldigt mansdominerat och då många förebilder. En annan faktor kan vara musiksmaken. Killar lyssnar generellt mer på tyngre rockmusik som ofta är gitarrorienterad, vilket innebär att huvudsakliga instrumenten då är ackordinstrument och trummor. Tjejer lyssnar ofta på lite mjukare musik av så kallad ”popkaraktär”. Den musiken innehåller mer piano och syntar. Detta innebär att det krävs stort mod för att gå emot strömmen, och det är tufft att göra i unga år. En annan kan vara att killar prioriterar sport framför musik.
Kvinnor finns nu representerade i yrken som för inte länge sedan klassificerades som en värld tillhörande enbart män. Under 70 talet inledes en process i samhället som vi sakta börjar se frukterna av i dag. Det är tex. bara 50 år sedan Sveriges första kvinnliga brandman, Katharina Rudberg, i november 1971 började jobba.Det är i år 50 år sedan kyrkomötet beslöt att även kvinnor skall kunna vigas till präster inom Svenska kyrkan. Två år senare prästvigdes tre kvinnor, däribland Margit Sahlin som 1970 blev Sveriges första kvinnliga kyrkoherde. På 60-70 talet så var kvinnliga trumslagare ytterst få i Sverige.
När vi frågat musikern Bengt (Mulle) Holmqvist som var ute och turnerade och spelade på 60, 70 och 80 talet i Sverige om han kände till några kvinnliga trummisar från den tiden så blir svaret nej.
När vi besökte en skivaffär som säljer begagnade skivor och bläddrar bland svenska utgivningar från denna tid så bekräftas detta snabbt. Nu på 2000 talet så är kvinnliga poliser eller präster inga konstigheter och kvinnor finns representerade vid de flesta traditionellt manliga yrken. Kvinnliga trumslagare finns också men de är fortfarande inte många som syns på skivor och tv i det stora hela. Skolan har i sitt uppdrag att genom styrdokumenten motverka äldre traditionella könsmönster. Redskapen för att göra att detta i praktiken är svårare att redogöra för. Traditioner och sociala mönster är svåra att motarbeta och att styra för mycket kan ha en motsatt effekt och kan hämma elevens fortsatta väg in i ett kreativt och lustfyllt musikskapande. Det fria valet och att låta elever välja själva stimulerar ju givetvis deras utveckling. Att göra något man gillar blir lustfyllt och utvecklande. Även om valen möjligtvis är omedvetet styrda av inlärda könsmönster så är det inte barnets uppgift att bättra på statistiken när det gäller genusfrågan.
Medias påverkan är givetvis stor på elevers målbild. Ungdomar bombarderas av extremt konservativa könsmönster via reklam, musikvideos, tidningar och tv.
Att tro att detta inte påverkar ungdomar är föga troligt. Det läggs ofantliga mängder med pengar på reklam årligen som riktar sig direkt till barn och ungdomar.
Den första frågan ett par med ett nyfött barn får är: Blev det en pojke eller flicka.
Därefter kallas spädbarnen för flickor och pojkar. För att skilja dom åt ger vi dom färgerna rosa och blått på kläder, nappar och annan utrustning. Signaler som är lättlästa för alla i vår omgivning. Blå barn förväntas uppträda på ett sätt t.ex. starkare, tuffare, mer krävande, aggressiva och energiska och rosa barn på ett annat sätt tex. passiva, söta, medgörliga och artiga. Så här fortsätter det upp i vårt vuxna liv. Genussystemet ger utslag i skolans vardag och det finns olika normer för pojkar och för flickor med olika klassbakgrund och etnicitet får konsekvenser. Med stigande ålder blir flickor och pojkar alltmer medvetna om de osynliga ordningar, orättvisa och förtryck som är en följd av olika strukturer, kön, klass och etnicitet. Med skyhöga prestationskrav och att prestera bra i skolan. Stenman säger. ”Segregeringen mellan könen har ökat de senaste 20 åren, trots allt
jämställdhetsarbete. (Aftonbladet.se) Leksaker som delas upp i pojk- och flickavdelningar, kläder i olika färger för flickor och pojkar – allt samverkar till att tidigt slussa in barnen i
könsrollstänkandet. De önskar sig rosa och blått för att de lärt sig att det är så det ska vara.” Det är den samlade bilden som formar stereotypa könsroller och begränsar barnens möjlighet att göra egna, självständiga val. I filmer och teveserier kan man se hur genus förstärks. Detta började redan i gamla krigs- och westernfilmer. Och mycket tydligt blir det i filmklassikern och musikalen ”Grease” med den tuffe skinnklädde Danny och den pryda tjejen Sandy. De träffas och blir kära. Men har mycket att leva upp till i sina olika gäng. I dataspelens värld vimlar det av kvinnliga och manliga stereotyper med mer eller mindre sexistiska inslag.
Förr i Tidningsbranschen var ålder viktig när nya tidningar skulle startas upp. Idag är det kön som är det viktigaste och det syns tydligt när vi tittar i pressbyrån och i andra tidnings affärer. Allt är uppdelat efter målgrupper och kön. Dagens manlighetsideal är ett mellanting mellan
karaktärsfasthet och fåfänga. Många förväntningar på killar är positiva och omänskliga. Några normer är att som kille vara kontrollerad och kunna klara sig själv, inte visa svaghet, vara rationell och inte vara känslosam.
Kvinnlighetsideal är idag att vara snygg, sexig, vårdande och omtänksam samtidigt som man ska kunna få vilket arbete som helst. ”Man förvånas ofta över hur lättvindigt en kvinna kan ge upp
musiken, studier, yrken, så snart hon funnit en make. Det är för att hon engagerat för litet av sig själv i sina planer för att få dem att bära frukt!”
Tänk att detta skrevs 1949 av Simone de Beauvoir i boken Det andra könet. Hon skrev även det klassiska citat: ”Man föds inte till kvinna, man blir det.”
Där hon menar att man inte föds till en andra klassens medborgare, utan att man förvandlas till en sådan genom samhällets sociala, kulturella och religiösa pålagor under historiens lopp.
Skolmiljö
Skolan har blivit mer genusmedveten och har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Tjejer och killar ska ha samma möjlighet till utveckling. Det är ett svårt arbete eftersom det handlar mycket om inlärda mönster. Man måste se och bemöta människor som individer och inte behandla och bemöta dem utifrån könstillhörighet. Skolornas uppgift är givetvis att låta alla individer ha en möjlighet och skapa en kultur på skolorna som motverkar konserverande traditioner. Både rektor, lärare och elever har ett ansvar för att öka jämställdheten i skolan. Det hela är en process som tar tid och tålamod är i denna fråga en dygd. Molloy (1992) skriver att varje person som befinner sig i ett klassrum bär på en uppsättning av värderingar och attityder, som bottnar i egna köns och
klasstillhörigheter, Vad vi är uppfattar vi ofta som normalt. Det normala behöver inte undersökas eller ifrågasättas. Genom att vara bärare av ett visst kön och en viss klasstillhörighet har vi med oss vissa idéer och uppfattningar om vad vi är och inte är. Förväntar vi oss att flickor, enligt sin ”natur” ska ha vissa ”naturliga roller” i skolan? Förväntar vi oss också att pojkarna enligt sin ”natur” ska ta andra ”naturliga roller” i anspråk? Molly (1992) menar att lärare ofta utgår ifrån att flickor är passiva och pojkar är aktiva. En del lärare protesterar mot tanken att de skulle behandla sina elever olika utifrån könstillhörighet och säger bestämt att de behandlar alla elever lika. Resonerar man på det sättet utgår man ofta från en norm menar Molloy (1992)
3.4 styrdokument
Skollag och läroplaner
Vad står där skrivet i styrdokumenten som kan vara intressant för vår forskning. I Lärarens handbok på sidan10 går det att läsa om en likvärdig utbildning (Lpo, 1994 1 kap.) ”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter” Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet.
Något som vi också skall tänka på i vår undersökning, är vad där står under riktlinjer att lärarna skall ”verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflyttande över och utrymme i
undervisningen” I skolagens första kapitel står det skrivit ”Verksamheten i skolan skall utformas i överrensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särkilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. “aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden” Lag (1999:886).”Att de demokratiska värderingarna skall främja jämställdhet mellan könen och att eleverna skall ha samma rättigheter oavsett könstillhörighet är vad skolans lärare och personal har till uppgift att arbeta för.
Kulturskolors styrdokument
Alla kulturskolor i Sverige saknar nationella styrdokument. För musik- och kulturskolor finns inga centralt fastställda mål eller läroplaner, inte heller några ramar för verksamheten eller andra
styrdokument. Utformningen av verksamheten är en kommunal angelägenhet. Således skiftar verksamhet och inriktning på Sveriges 282 stycken kultur och musikskolor väldigt mycket. Detta kan vara en styrka på det sättet att verksamheten kan anpassas efter kommunens traditioner, egna förutsättningar och kulturella historia samt utvecklas åt det håll som kommunen anser sig ha behov av. Men det kan också vara en nackdel genom att konserverande traditioner och könsmönster fortgår år efter år utan att ifrågasättas och utvecklas lokalt.
Sveriges ca 370 000 elever får väldigt olika utbildning beroende på i vilken av Sveriges kommun dom är boende i. Många kulturskolor saknar interna styrdokument som har genustänkande som bas eller strategier och jobbar inte aktivt med dessa frågor.
De flesta av Sveriges kulturskolor är medlemmar i organisationen Svenskt Musik och
kulturskolråd som förkortas SMOK. På deras hemsida www.smok.se kan man hitta följande:
• verka för en tillgänglig, effektivt arbetande och högkvalitativ musik- och kulturskola i Sverige • värna den kulturella yttrandefriheten i den demokratiska processen
• stimulera debatt och skapa opinion i frågor inom musik- och kulturskoleområdet, och barn- och ungdomskultur området
• främja samarbete mellan musik- och kulturskolorna samt mellan dessa och andra skolformer och institutioner i samhället
• verka för ändamålsenlig utbildning inom musik- och kulturskoleområdet
• initiera och sprida kunskap om nationella såväl som internationella utvecklings- och forskningsprojekt inom barn- och ungdomskulturområdet
• stärka och utveckla internationella kontakter inom musik-och kulturskolevärlden
Dessa riktlinjer är egentligen dåliga som ”styrdokument” pedagogisk och innehållsmässigt för musikskolorna. SMOK får ses som en organisation som försöker ta till vara på kultur och
musikskolornas intresse i samhället i stort. Inget fel i detta men avsaknaden av genustänkande lyser igenom och finns inte.
4. Metod
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår undersökning.
“Syftet med kvalitativa undersökningar är att skaffa en annan och djupare kunskap än den fragmentiserade kunskap som ofta erhålls när vi använder kvantitativa metoder”
Davidsson (2003)
Syftet är att beskriva hur trumlärarna uppfattar och reflekterar kring genusperspektivet bland sina elever. Genom den kvalitativa intervjun tror vi oss bäst nå till respondernas tankar av valda frågeställningar. Deras uppfattning, beskrivning och reflektion av sin verklighet utifrån valda frågeställningar är vårt verktyg för att kunna göra tolkningar utifrån deras svar. Den kvalitativa formen ger en större probleminsikt, klarar följdfrågor och förklarar händelser och beteenden utifrån respondentens referensramar. Man undersöker med denna metoden attityder, upplevelser samt personliga reflektioner och perspektiv vilket är syftet med vår undersökning.
4.1 Urval
Våra kriterier när vi gjort vårt urval är att respondenterna ska vara lärare på kulturskolor eller gymnasieskolor som instrumentallärare i trumset. Ett annat viktigt kriterium var att lärarna gav sin tillåtelse till att vi bandade eller filmade intervjun för att underlätta vidare bearbetning av
intervjuerna efteråt. Vi har valt att intervjua sex lärare som har åtminstone ett par års erfarenhet av sitt yrke. Dessa har vi intervjuat fysiskt med videokamera samt två stycken via telefonsamtal med bandspelare. Två av de sex lärarna är kvinnor. Det var viktigt för oss att hitta kvinnliga trumlärare som kunde deltaga i denna undersökning. Vårt mål var att detta skulle bredda erfarenhetsbasen utifrån olika perspektiv och synsätt samt ge oss fördjupad kunnskap i frågan.
Första kontakterna togs via mail eller telefon för att kolla om intresse och möjlighet fanns för att deltaga i undersökningen som respondenter.
4.2 Genomförande
Vi har gjort strukturerade intervjuer, där vi har använt oss av fasta frågor som vi velat ha svar på. Frågorna är utprovade på ett par personer innan intervjuerna gjordes för att se att de var lätta att förstå Vår första kontakt med respondenterna gav vi lite bakgrund till detta arbete och att
intervjuerna skulle handla om deras egna tankar kring ämnet. Vi har varit noga med att betona att alla som deltog i denna undersökning skulle vara anonyma och presenteras i undersökningen så att identitet inte kunde härledas. Fyra av intervjuerna har gjorts i enskilda rum i stillhet och på den tidpunkt som har fungerat för respondenten. Två av intervjuerna har gjorts via telefon. Intervjuerna har tidsmässigt tagit ca 30-40 minuter Vi har filmat eller spelat in intervjuerna på bandspelare för att kunna vara fokuserade och avslappnade vid intervju tillfället.
4.3 Databearbetning
Intervjuerna spelades in på digitalvideo och på bandspelare. Vi hade berättat i förväg att vi tänkte göra så. Detta var intressant för att det blir en konstig intervju i början, intervjuaren blir först lite förstummad och har svårt att komma igång och vara sig själv, men efter en stund glöms kameran bort och vi kan samtala ostört. Vid två tillfällen fick vi vända ner kameran och berätta för
intervjuaren att vi inte filmade ansiktet utan bara använder kameran som ljudupptagare och stöd för vårt minne. När vi sedan skulle avsluta vår intervju och stänga av kameran kom där fram mycket bra saker som vi skulle vilja ha med och försökte då att starta igen men då blev det inte den spontana och hjärtliga tonen som det varit när vi stängt kameran. Detta är vanligt och en nackdel med att använda en ljudbandspelare och videokamera. Att vi ändå valde att göra det är att vi inte är journalister och aldrig skulle kunna anteckna ner så mycket och så fort i nästan en timme, som ofta intervjuerna varade. Ofta visade intervjuaren med kroppsspråk och ansiktsutryck saker som aldrig kommer fram i ett brev. Ett par gånger fick vi se och höra exempel på olika trumspel hur det kan låta. Därefter skrevs intervjuerna ner ord för ord. Detta för att det är lättare att överblicka, analysera och reflektera över resultatet.
Vi skulle också ha kunnat få svar på våra frågor med hjälp av mail och brev, men hade då inte fått ställa alla följd frågor och dom öppna ärliga svar som vi nu fick när vi själva satt med.
Att arbeta vidare med intervjuerna i skriven form underlättar även att användas till citat för vidare diskussion och reflektion. Vi har läst och bearbetat alla interjuver var för sig, för att sedan
tillsammans göra analysen av intervjuerna. Detta arbetssätt är mycket tidsödande men de är det värt.
4.4 Resultatpresentation
Vi presenterar vårt resultat genom att dela in lärarnas svar och tankar i de frågor som var vår frågebas och dessa presenteras med utvalda citat i resultatredovisningen.
Några av frågorna har vi slagit ihop i resultatpresentationen då det var pedagogiskt motiverat. En del svar på frågorna presenteras även sedan via citat i diskussions del för att belysa respondenternas olika synsätt och tankar För att bibehålla anonymiteten så presenteras respondenterna med fingerade namn enligt följande:
Namn A (Kvinnlig lärare) B (Manlig lärare) C (Manlig lärare) D (Manlig lärare) E (Kvinnlig lärare) F (Manlig lärare)
5. Resultatredovisning
1. Hur många elever har du och hur många av dessa är tjejer?
Av de tillfrågade 6 lärarna så hade de tillsammans 102 elever. Av dessa elever var 11 flickor och 91 pojkar.
Så antalet tjejer som spelar trummor för de 6 lärarna utgör 10,78 %
Så vårt antagande att det är färre tjejer än killar som spelar trummor fick visade sig stämma bland dessa 6 lärarna.
2. Varför finns det så få tjejtrummisar?
När det är tid att välja ett instrument för att börja spela då är det mycket som styr våra barn.
Föräldrarna ligger bakom mycket och gör ofta valet. Vår flicka skall spela ett instrument som går att lyssna på i vårt hem. Vi skall kunna höra en melodi och kunna sjunga med. Trummor låter mycket och kräver sin miljö. Det är tungt att flytta och lyfta. Omgivningen ”tycker” och kompisar ”tycker” att trummor är ett rock instrument och rockband är lika med killar. Attityder sitter djupt och är svåra att ändra på. Här krävs förebilder och kanske mycket inspiration för att få barnen att våga välja trummor som instrument när dom är små. Kanske är detta anledning.
A. Jag hoppas på sikt att jag som tjej kan komma att inspirera fler tjejer att börja spela, jag ser ändå en liten förändring på min korta tid som lärare.(tog examen 2001)
B. Jag vill hellre tala om instrumentalister. Trummor och bas och vis mån gitarr är ensemble instrument och skall då spela i tillsammans, för att då vara med i en grupp måste man hävda sig. Många killar springer då runt och flabbar och säger nu har jag börjat öva på de och de, men det är ofta mycket luft, mest snack. Det gör inte tjejer på det viset, dom är inte riktigt bra på att ta sig in och få vara med i band. Trummor är typiskt ett sådant instrument man måste spela med andra. Trummor är ett instrument som man måste lägga ner mycket jobb och det leder inte till så mycket praktisk nytta. Det är ingen nyttopryl att kunna spela så in i helsike bra och för att ta sig ditt krävs det så mycket. Jag jämför med att åka skateboard, skall man göra ett trick krävs det så mycket, man slår sig. Det kan ta 300ggr för att lyckas med ett hopp 2ggr av 3. Till vilken nytta med de? Det är typiskt nördigt för killar att det skall gå, jag skall nå ditt. Till vilken nytta men för killar är det att jag skall vissa att det skall gå. Min teori
Många flickor som spelar trummor är stora personligheter och vågar sticka ut och ta för sig på ett sätt som inte är vanligt i tidig ålder. Här fick vi mycket bra kommentarer och synpunkter. Det var en fråga som engagerade alla lärarna och olika teorier kom fram. Killar var nördiga och till vilken nytta var det att träna så mycket. Det är likadant med skateboard, skidåkning (offpist) och
motorcross. Sporter som endast killar ägnar sig åt och kräver mycket slit och hård träning och till vilken nytta.
C. Av de 7 är det 3 som fortsatte. En var 18 år och var mer slagverkare. Sedan två som kom till mej och det gemensamma får dom 2 var att dom inte var som alla andra tjejer. Dom var personligheter väldigt högljudda och dom klädde sig punkigt och färgade håret med piercing och färgat håret. Dom spelade sedan i band och fick en identitet. Det var dom som spelade i bandet. Förebilder är ett stort problem. Det är nästan inga ungdomar som känner till kvinnliga musiker. Det är sångerskor som dom känner till och vet vem dom är. Här däremot finns det mycket idoler och kändisar som dyrkas.
D. Oftast sägs det att det är så få kvinnliga förebilder och det är därför de ej börjar
och att om fler tjejer skulle synas och spela så skulle det komma fler tjejer o börja spela. Jag vet inte om det är det som gör att man börjar spela trummor som tjej
eller om det är arv och miljö att det ligger historiskt att det är ett kill- instrument.
E. Jag tror att det till stor del beror på att det finns så få förebilder. Jag tror också att det kan vara en miljö när man håller på att lära sig spela trummor som man kanske inte är van vid som liten tjej. Senare kan det komma in andra saker som pojkvänner osv. men jag tror helt klart att det beror på att det är så få förebilder.
F. Tror det har med traditioner och kultur att göra. Om vi hade haft samma utveckling på trumspel och musikkultur som USA har som är ett drivande land så hade vi haft lite mer tjejer här. Vi jobbar hela tiden i motvind som lärare. Gamla mönster och traditioner kommer in till oss i skolan. Sedan skall vi slåss mot detta. Kulturskolorna har ju ett enormt ansvar att jobba för att utjämna dessa skillnader. Vet inte hur deras målbeskrivningar generellt ser ut. Detta skall jag faktiskt kolla upp.
3. Tror du att det finns någon social, psykologisk eller annan anledning till att tjejer inte väljer att spela trummor?
Att välja ett instrument som trummor när man är flicka är något som kanske strider mot de könstypiska traditionerna när det gäller instrumentval. Flickor spelar ofta tvärflöjt, piano och sjunger. Pojkarna är mer utåtagerande och självsäkra och väljer att spela mer traditionella
killinstrument som trummor, elgitarr osv. Detta är givetvis en stereotyp uppfattning men frågar man trumlärarna så bekräftas dessa mönster.
A Jag själv tycker inte att trummor är typiskt killinstrument men jag tror definitivt att det är
majoritetens åsikt. Kan hända att det händer något tidigt i uppfostran att man omedvetet uppfostrar pojkar o flickor så olika att det inte kommer sej naturligt att slå på saker eller sina kompisar!!!! C. Det är otroligt könsbundet. Det är förutbestämt vad dom skall spela när dom kommer hit.
Att spela trummor är att traktera ett instrument som låter mycket och tar plats. Man kan inte gömma sig bakom ett trumset. Alla hör vad man gör och det kan vara ett ansträngande instrument att spela. Man blir svettig och trött i händerna i början när man inte har riktigt bra teknik.
Det är ett instrument som det är svårt att spela om man samtidigt vill se söt ut, inte ta plats och underordna sig. När man är ung är det svårt att inte följa strömmen och sticka ut från normer för mycket. Det vet de flesta människor om de tänker tillbaks på sin egen ungdomstid.
Men samhället och människors inställning till normer är inget statiskt. Attityder till normer förändras men det tar tid vilket lärare D pekar på
D. När tjejer skall sätta ihop ett band så blir det ett tjejband. Då måste det till ett helt gäng tjejer för att de skall kunna väva ihop det, men inom rockvärlden så är det grabbar som spelar och så har det varit sedan rocken föddes.
Om man tänker att rocken föddes för 50-60 år sedan och ser framåt 60-70 år från nu så tror jag att det kommit att hända mycket. Då kommer det nog att finnas mycket fler tjejer. Men just nu är vi för tidigt i utvecklingen
4. Tror du det finns något i instrumentets natur som inte attraherar och tilltalar tjejer?
Många unga idag är medvetna om att killar och tjejer behandlas olika och att det är orättvist och den rådande normen är killarnas. Killar får låta. Här snackar vi om ett instrument som låter inte bara högt utan mycket. En tjej som vill ha mycket uppmärksamhet sätter sig bakom ett trumset. För här är en person som inte kan gömma sig. Alla kommer att titta och lyssna. Det är inte många flickor som vill gå fram och testa om där finns killar och äldre personer i rummet, för detta kommer att höras och då bryta mot normen.
A. Killar bråkar ju alltid mer fysiskt faktiskt och allt detta kan kanske vara en anledning till att det faller sej mer naturligt att grabbarna sätter sej bakom trummorna. Killar tar generellt sätt mer för sej också, tjejer är oftast mer försynta.
B. Det låter mycket, vet inte.
C.Tvärflöjt, piano, cello och stråk, men trumslagare nä. Tjejer tysta och snygga. Killar fysiska och högljudda. Men det lilla fysiska kraftskillnaden mellan tjejer och killar är ju försumbart vad det gäller hur man spelar trumspel.
D. Nej! Dom tjejer jag har haft barn har oftast haft lättare för att spela koordinationsmässigt än killarna. Killarna spelar lite argt och hårdare, medan tjejerna spelar snyggare. Tjejerna spelar ofta svagt men bättre.
E. Det skulle vara det att man får släpa runt på det och bära mycket .Annars kan jag inte tänka mig något annat. Dom tjejer jag har träffat i undervisningen gillar ju annars när man “drar på”, dom gillar när det låter mycket .Fast jag har många som “duttar” när det är enskild
trumundervisning Detta gäller till högre grad tjejer än killar. När det gäller elever som inte vågar spela ut så handlar det till största del om tjejer.
F. Trummisar är ett speciellt släkte. Man väljer nog instrument utifrån sin personlighet. Att väsnas och ta plats är nog inget som kanske passar tjejer så mycket som killar. Man väljer de lite mer timida och således passar man med att spela trummor. Så jag skulle nog vilja säga att det är ett mer ”manligt”, instrument som kanske inte attraherar kvinnor. Sedan är det tungt att bär. Sedan får man kanske inte glömma att man inte kan spela trummor och se söt ut samtidigt. Det är ett fysiskt svettigt instrument.
5. Kan du berätta om några bra kvinnliga trummisar/slagverkare som du känner till? Om trumlärare skall kunna förmedla förebilder till sina elever som inte bara är mannliga så kräver det att lärarna känner till de som finns. När vi frågar trumlärarna om vilka bra kvinnliga trumslagare som de känner till så blir det inte många. Det är samma namn som återkommer. Dessa 3 kvinnliga trumslagare har gjort sig ett namn i musikvärlden som skickliga trumslagare som turnerar live och jobbar som studiomusiker de sista 20 åren.
De förekommer även som trummisar i annonser i tidskriften Modern Drummer som annars bara är fylld med manliga trumslagare. Genom åren så har de varit förebilder för många kvinnliga och manliga trummisar
Sheila Escovedo eller Sheila E som hennes artistnamn är som fick sitt genombrott med artisten Prince. Hon får väl ses som den kvinnliga trumslagare som nått störst
stjärnstatus .Hon har uppträtt med ett otal artister som Phil Collins, Mariah Carey, Gloria Estefan, Stevie Wonder. Men även varit soloartist med sitt eget band.
Cindy Blackman har utmärkt sig för att kunna spela både jazz och rock på ett genuint sätt och fick sitt genombrott med Lenny Kravitz. Hon har även spelat och turnerat med bland annat Joe Hendersson, Ron Carter och Cassandra Wilsson.
Terry Lynn Carrington har gjort sig ett namn genom att spela med Herbie Hancock, Wayne Shorter, Al Jarreau, Stan Getz, David Sanborn. Hon är professor och hedersdoktor vid Berklee College of music där hon fick sin utbildning som ung.
Flera lyfter också fram Josephine Forsman från Sara Hotnights som är ett Svenskt band som har haft stora framgångar.
A. Evelyn Glennie, Keiko Abe, Marilyn Masour, Sheela E, Cindy Blackman.
B. Sahara Hot Night är det en kvinnlig trummis som verkligen spelar på riktigt. Mika har en kvinnlig trummis som är bra Cherisse Osei .Sheila E. Prince trummis.
C. Sheela E. när hon spelade med Prince sa det pang. Hon drar till och spelar med sådan teknik D. Svenska Sahara Hotnights trummisen är den bästa svenska. Grymt bra förebild .Sheila E E. Terry Lynn Carrington som spelar med Herbie Hancock, Sheila E (Prince)
Cindy Blackman sedan börjar det tryta. Det finns några svenska också, Sara Hottnights trummisen F. Sheela E, Tery Lynn Carlington
6. Kan du berätta om några kvinnliga trumset/slagverkslärare som du känner till?
Här gäller det att ha ett nätverk för att känna till några trumlärare som är kvinnliga. Eftersom det är få musiklärare på trumset blir det svårt med svar på denna fråga. Ofta känner lärarna till någon men inte personligt utan har bara hört var det arbetar några. Ett undantag är lärare E vars arbetsplats har 3 kvinnliga lärare.
D. När det kommer till små så har de ingen koll på namn. Dom äldre är mer dom som spelar i band som är förebilder mer som band än enskilda trummisar
E. Vi är tre kvinnliga slagverks/trumlärare lärare där jag är i Karlstad. Jag känner till en slagverkslärare som jobbar på musikhögskolan i Örebro också
F. Nej
7. Är det skillnad på tjejerna och killarnas förebilder inom trumspelet? Förebilder är viktiga när man är ung, de kan inspirera och motiverar.
Det kan vara vissa trumslagare som spelar i ett band som är populärt eller trumslagare som vars skicklighet gör att de blir inhyrda som trumslagare på olika skivor och turnéer som t ex Steve Gadd, Dave Weckl och Vinnie Colliautta.
Vissa trumslagare har varit otroligt stilbildande och inspirationskälla för många
trumslagare genom åren. Hur många har inte nämnt att det som fick dem att börja spela trummor var när de såg Ringo Star från Beatles uppträda första gången.
Hur många trumlärare har inte tvingats ta ut Metallica trummisen Lars Ulriks eller Dream Theaters trummisen Mike Portnoys trumkomp till sina elever.
Eftersom trumvärlden i media och på skivor fortfarande domineras av män så är det naturligt att de kan vara svärare att hitta kvinnliga förebilder.
C. Det är synd om tjejer som inte har några förebilder bland kvinnliga trumspelare. A. Vad det gäller förebilder så finns det ju färre kvinnliga sådana men jag har aldrig haft nåt problem med att ha manliga förebilder.
Men man kan ställa sig frågan om upplevelsen av musik förändras med kunskapen om att det är en kvinna eller man som spelar trummorna. Är det inte så att musik upplevelsen för lyssnaren är den samma oavsett vilket kön trumslagaren tillhör. Det är musiken och bandet man gillar sedan om trumslagaren är kvinna eller man det kvittar.
Skulle färre ungdomar gilla bandet Nirvana om trumslagaren var en kvinna?
D. När det kommer till små så har de ingen koll på namn. Dom äldre är mer dom som spelar i band som är förebilder, mer som band än enskilda trummisar
Förebilder behöver ju inte alltid vara kända trumslagare det kan lika gärna vara en granne, klasskamrat eller en dotter som lärare B
B. Jag har en förebild och det är min dotter, hon är inte alls så teknisk. Hon har inte övat så mycket men hon är fantastisk på att hålla tempo och hitta på roliga komp, oerhörd fantasi.
När vi pratat med lärarna så får vi en bild av att tjejer är mer intresserade av att spela i band och kollektivt skapa musik som dom tycker om. De är ofta inte så besatta av att bli
“världens snabbaste” trummis eller besatta av vissa trumslagare. För dom är det viktigare med bandet än trummisen i bandet.
E. Dom som känner till duktiga trummisar eller överlag brukar INTE vara tjejerna
8. Vad är det för skillnad mellan kvinnligt och manligt trumspel? (om det nu finns någon)
Här var lärarna överens om att det fanns skillnad mellan manligt och kvinnligt trumspel med undantag från lärare E som inte håller med de fem övriga i denna fråga.
E Ingen skillnad det är helt och hållet en individfråga
A. Överlag tycker jag att när det kommer till spelstilar, manliga o kvinnliga, så spelar många grabbar för mycket och tjejerna bara det som är bestämt. Dom "flippar" inte ut bara för att "stajla"! En kille som är sämre än en tjej kan spela med en attityd och en utstrålning som gör att han kan uppfattas som bättre. Och det är detta jag menar att tjejer som kan hitta den attityden o självkänslan, dom vinner!
C. Här vill jag hävda att det inte är någon skillnad. Men vet inte säkert. Pysiska pondusen, skicka ut energi, en ledare med stora gester, mycket energi det kan killar, Tjejer kan också men killar har lätt för det. Och i ett band blir det väldigt tydligt
D. Dom tjejer jag har haft som barn har oftast haft lättare för att spela koordinationsmässigt än killarna. Killarna spelar lite argt och hårdare medan tjejerna spelar snyggare. Tjejerna spelar ofta svagt men bättre VUXNA/äldre Tjej trummisar är det mer det visuella och hur de rör kroppen som är skillnad men inte så mycket spelet.
F. Det är ingen skillnad det finns tjejer som håller världsklass Shela E. Jag har svårt att nämna några andra namn men i Sverige finns det inte så många som jag känner till. Tjejer slår överlag tystare och har inte samma behov av att “Spela skickligt” utan är mer lagspelare. I Sverige känner jag inte till några...
9. Vad upplever du tjejerna respektive killar har för visioner och mål med sitt trumspel? Att spela trummor är en lustfylld upplevelse. de flesta som sätter sig bakom ett trumset första gången brukar tycka det är jätteskoj. Förhoppningsvis är det den känslan som får en att börja spela trummor. Men när man spelat ett tag så vill man ofta utvecklas och komma vidare i sitt musikskapande. Det ligger nog lite i människans natur att sträva efter
utveckling. Dom tjejer och killar som spelar trummor vad har dom för visioner och mål med sitt trumspel enligt deras trumlärare. Är det skillnad på tjejer och killar?
Tjejerna verkar ha lite mindre mål och visioner med sitt trumspel än killarna.
Att spela i ett band och ha social samvaro är viktigt. Att få detta med killar kan vara en svårighet och man väljer ofta att spela i band med bara tjejer. Tjejerna mål är mer grupporienterat än att som killarna lyckas och bli bäst som individ.
B. Känner bara till min dotter som har vision och mål och det är att spela i band och att bli popstjärna just nu. Det är svårt för tjejer att vara med killarna. Min dotter satsar nu på ett tjejband Jag tror att tjejer överlag är mer musikant än trummis. Är inga idrotts trummisar som gärna tar på sig svettband och gymnastikskor, träningskläder.
D. Tjejer dels prova på tjejer som gör en massa saker och vill prova trummor så har vi de som är engagerade i orkestrar och band. Många som är 12-13 år tycker att dom är väldigt bra redan. Deras självinsikt är kanske inte så stor och då behövs inte så mycket visioner.... Då måste man nästan pracka på dem en massa som dom inte själv tycker de behöver E. Dom som kommer som enskilda trumelever dom kommer dit och tycker det är häftigt att spela trummor det är inte så många som har som mål att bli skickliga trummisar. Dom tycker det är ett häftigt instrument det verkar “coolt” Tjejer som spelar i band vill ofta bli “det bästa bandet” Har inga ambitioner när dom börjar utan provar mer på att spela Dom övar dåligt och där finns en rädsla för att höras, ta plats som kanske har med det feminina versus det maskulina. det handlar mer om band och socialt närvaro och inte så mycket om att bli världsbäst trummis som spelar snabbast av alla
Pojkarnas mål är enligt lärarna mer resultatinriktat och de har klarare mål med sitt spel. Dom skall bli snabba, tekniska och vill lära sig saker som kända trummisar har spelat. Deras målbild är klarare och kanske är denna drivkraft avgörande i varför de lyckas mer än tjejer med att spela i det långa loppet. Denna jakt på att bemästra de tekniska aspekterna och deras övningstid de lägger ner för att nå resultaten måste ju resultera i att många killar blir duktigare rent speltekniskt på trumsetet.
D. Dom som kommer med egna initiativ vill lära sig att spela snabbt, snabbt är bra. Fill in Jag tycker det är ett första steg till att lära sig själv vilket man måste. En lärare kan lära dom saker men sedan måste dom ta det vidare själv
E. Dom yngre har ofta en bild att dom skall bli trummisar det är många mer där som säger att dom skall bli världsmästare och bli bäst. Dom äldre har ofta saker med sig saker som “kända trummisar har spelat som dom vill lära sig.
F. Dom har mer ambitioner och mål med sitt spelande på trummorna. Dom har mer mål som: Jag skall bli bäst på dubbelpedalen, eller skall grinda snabbare än alla i denna kommunen, Deras intresse för teknik och koordination är uttalat större och kanske deras mål är att spela i band de också men vill vara synliga som individer mer
10. Hur bemöts de tjejer respektive killar av dig, skolan, lärarna, kompisar i det pedagogiska rummet som väljer att spela trummor. Är det någon skillnad i bemötandet?
Hur upplever lärarna att tjejerna som väljer att spela trummor blir bemötta i skolmiljön. Blir de tagna på allvar som individer och i grupp av lärarna och sin omgivning
Blir de bemötta med respekt samt ges möjlighet att utveckla sin vilja, unika mål och visioner. Skolans miljö i det pedagogiska rummet är ju väldigt viktig. Här skapas eller grusas framtiden och drömmarna.
Bemöts alla som individer oavsett kön eller är det så att man behandlar flickor och pojkar olika?
Lärare C D och F hävdar att det inte finns skillnader i bemötandet medan B och E hävdar att det finns skillnader
C. Ingen skillnad, skall inte vara så tycker jag. D. På skolan bemöts alla lika.
F. Absolut ingen, skillnad i bemötandet. Ingen skillnad i bemötandet alls från oss lärare. Jag tror alla har en tanke där då många jobbar aktivt med genustänkande Men det är klart att det finns skillnader omedvetet
B. Jag tror faktiskt att man är lite snällare mot tjejerna. Dom är lite mer komplicerade. Jag skäller aldrig på dom som jag kan göra med killarna. Min dotter grät på lektionerna när hon gick på gymnasieskolan. Hon var helt knäckt. Läraren var inte elak mot henne, utan att hon hade så dåligt samvete, hon hade övat för lite. Hon var periodvis trött på trumspel.
E. På jobbet där jag är så vet alla lärarna att man inte skall särskilja så mycket. Så där har bemötandet inte så stor skillnad. Man tror alltid att man inte gör någon skillnad men någon skillnad gör man ju säkert.
11. Kan tjejer bli lika bra trummisar som killarna?
En fråga som kan vara känslig att besvara som trumlärare är om tjejerna kan bli lika bra som killar på att spela trummor. Frågan är egentligen felformulerad.
Utgångspunkten i frågeställningen är ju att killarna är måttstocken och om tjejerna kan nå upp till denna. Verkligheten kunde ju vara precis tvärtom att tjejer är betydligt bättre än killar. Men alla de tillfrågade förstod andemeningen i frågeställningen.
De flesta lärarna tyckte att tjejerna kan bli minst lika bra som killarna. Lärare D tycker att killar överlag är bättre än tjejer som vuxna.
A. Jag tror absolut att killar o tjejer kan bli lika bra o lira, men man måste vara utrustad med ett "jävlaranamma" och en kämparglöd o tyvärr är det så att någonstans på vägen så faller många av tjejerna bort av olika anledningar. Det händer mycket med kroppen o i huvudet under puberteten, o jag tror faktiskt att tjejerna har det mycket jobbigare än killarna under den perioden
D. känslig fråga....efter som jag inte kunde skilja så mycket på tjejer och killar spelmässigt innan så borde svaret vara ja----Men det finns ju inte många kvinnliga trummisar. Killar är ju bättre
trummisar överlag som vuxna. E. Absolut
F. Det tror jag men jag har inte svaret som facit. Tjejer kan inte bli lika bra fotbollsspelare Men musik och idrott är ju helt olika saker egentligen. Det finns ju inte lika många som är skickliga killarna men det kommer kanske
12. Hur verkar du som pedagog med genusperspektivet i det pedagogiska rummet?
Detta är något som vi pratat mycket om på vår kurs, att vi alla bär på en uppsättning av attityder och värderingar som tillskrivs våra klasstillhörigheter och olika kön. Detta vill inte alla erkänna men vad en manlig lärare tycker är normalt behöver inte vara normalt för en kvinnlig lärare. Vi försöker att behandla alla elever lika men gör vi det? Detta speglar svaren vi fick. Personligen har vi klasser med olika kön och vi behandlar killar och tjejer olika. Men det vill inte alla erkänna. Vi ser tydligt att flickor och pojkar tar olika mycket plats i klassrummen. Det är också skillnader på olika program på gymnasiet, hur eleverna är aktiva och uppträder. Här är det stora skillnader. Det är också skillnader mellan elever från storstaden och elever från mindre skolor.
B. I ensemble spel har jag många tjejer jag lyckas rätt bra med dom, tycker jag. Ingen särbehandling försöker vara go med alla. Försöker vara uppmuntrande åt alla håll. C. Ingen skillnad, skall inte vara så tycker jag.
D. När jag reflekterar över mig själv så tycker jag att jag uppför mig likadant. Elever som elever eller oavsett kön
E. Självklart så tänker jag på det men jag försöker att aldrig visa att jag gör det Jag försöker bara vara den jag är och visa att man kan vara tjej och spela trummor bra och det behöver inte
kommenteras. Jag är här, sedan om jag har tjejer som sitter här och är livrädda så försöker jag puscha igång dem men inte så att dom skall märka att det handlar om att jag tycker att dom skall spela på ett annat sätt för att dom är tjejer. Jag försöka visa lika många exempel på tjejer som spelar som på killar om jag visar video spelar skivor osv. och bara naturligt presentera det... F. Jag jobbar rent för lite med detta men försöker att inte göra skillnad på eleverna. Men det är svårt att reflektera objektivt
13. Hur skulle du vilja gå till väga för att få fler tjejer att börja spela trummor?
Lärare A nämner öppet hus, det är bra att där visa upp några tjejer som spelade trummor det skulle vara en kick för många att våga. Ett bra exempel är i år när Trelleborgs musik gymnasieelever åkte runt på skolor i kommunen och gav små konserter och exempel på olika grupper som spelade ihop. Elever fick då också se vem lärarna var och komma fram och ställa frågor. Här fick de lyssna och se förebilder som nästan var i samma ålder och att det går att lära sig på nära håll. Det har aldrig varit så många sökande till Estetiska musikprogrammet som i år. 21 sökande till 12 platser. Så att visa upp sig har stor betydelse.
A. Fler tjejer är intresserade, det kan man t.ex. se på öppet hus och jag försöker då såklart "peppa" dom att börja men sen är det ändå föräldrarna som bestämmer i slutändan och många tycker av någon anledning att det "passar" bättre när deras döttrar spelar fiol eller piano så kallade typiska tjejinstrument.
B. Vi har gjort våra försök här att på torsdag EM, stanna kvar här och starta band vi lärare finns här om ni behöver hjälp, men tyvärr.
C. Om man har en tjej trummis så skall man börja med hennes kompisar. Så att tjejen drar med sig sina tjej- kompisar. Inte ekonomiska styrmedel.
E. Det ända jag kan göra tror jag är att visa att jag finns helt enkelt (som tjejtrummis).
F. Jag tror man måste jobba med långsamma mål och bygga upp det sakta. Med hjälp av besök på skolor och kanske med hjälp av tex. länsmusiken och besök i skolor med kulturella tema med genustänk och som mål.
14. Tycker du att man kan tala om att olika instrument är kvinnliga eller manliga och hur ser du på det? Detta var en fråga som var tänkt att provocera och få lärarna att ta ställning till sina
huvudinstrument trummor. Här är det traditioner som bestämmer mycket men att det håller på att förändras. Harpa är ett instrument som det nästan bara är kvinnor som spelar i de stora orkestrarna i Sverige. Men även flöjt, piano och fiol är det mycket kvinnor som spelar men det är vågat att kalla visa instrument för kvinnliga. Några försökte sig på att det skulle vara tyngden som var avgörande, men det stämmer inte in på harpan som är ett av de tyngsta instrumenten i en orkester. Så här kan vi bestämt säga att det inte finns några kvinnliga instrument.
D. Traditionerna är kvar med rockinstrumenten som manliga. Men om 50 år så har det nog ändrats så det synsättet är borta.
E. Nej det tycker jag inte men man har ju en bild...Killar spelar trummor och tjejer spelar flöjt Hade jag vetat i början hur mycket kånkande och bärande det är med att spela trummor så hade jag kanske tänkt över det hela...det är ju inte lika lätt om man är liten Men och andra sidan så får jag ju nästan alltid hjälp med det antingen jag ber om det eller inte.
6. Sammanfattning - Diskussion
Varför är det nu så få tjejer som väljer att spela trummor och att bli trummis. Svaret blir att killarna har det lilla extra när det gäller drivkraften, att våga ta för sig, att våga höras och att låta mycket Detta är naturligt för killar. Det alla musiklärarna hade gemensamt var att trummisar är lite speciella personligheter och instrumentet som sådant är mycket fysiskt, tungt och kräver sin ”man”. Varför det nu heter så om det skulle vara ett kvinnligt instrument. Men tekniskt svarar alla lärarna att tjejer skulle kunna bli lika bra, kanske bättre än killarna om dom fortsatt att spela trummor. Oftast är det så de första gångerna när dom provar på trumspel att där finns en rytmkänsla och koordination inbyggd hos tjejerna. Sedan är det uppfostran, föräldrarna ”tycker” och kompisarna ”tycker”. Attitydproblem är ett stort hinder när det skall väljas instrument första gången. Traditionellt är det så att killar alltid sökt sig till trummor. Killar vågar ta plats och vågar höras medan tjejer är blyga och tycker att det är pinsamt att låta så högt.
Musiklärarna får lägga mycket energi i att försöka att få tjejerna att spela högre och starkare. När barn och ungdomar skall börja spela och välja instrument är dom i en mycket känslig period i sitt liv. Att en kille skulle våga vara med i ett tjejband eller en tjej våga vara med i ett band med bara killar är i denna ålder ett stort steg att våga ta. En kvinnlig musiklärare berättade att
” Jag själv började lira när jag var 12 år och har alltid varit en tjej med skinn på näsan, när jag ser tillbaka på högstadietiden så var den extremt jobbig för man blev ju
retad hela tiden av killar. Dom störde sej på att vi var 4 tjejer som hade ett band ihop som stod för våran grej.”
Trummor är inte ett lättillgängligt instrument för barn och ungdomar. Trummor är inget instrument som föräldrar går iväg och köper till sina barn i första taget. Trummor går inte att ställa upp var som helst, det låter mycket och under lång tid när det övas på. Det krävs mycket av replokalerna, ett garage i en villa skulle gå bra. Bor man i lägenhet kommer det att bli svårt för det låter för mycket. Förebilder är ett måste när det skall väljas instrument och där finns det ju nästan inga. Våra 6 lärare skulle räkna upp eller berätta om några kvinnliga förebilder på trummor och det blev samma namn från alla 6 lärarna ”Sheila E” en kvinnlig trummis som spelat med artisten Prince. När alla nämner samma artist förstår vi att utbudet är ganska magert på kvinnliga förebilder.
Att spela trummor ses fortfarande som manligt och att spela trummor kan utmana rådande sociala normer om man är tjej “Enligt social inlärningsteori så belönas flickor när de uppför sig som fina flickor och pojkar får erkännande när de uppträder som “ tuffa pojkar” Flickorna imiterar kvinnliga förebilder, medan pojkarna efterliknar manliga hjältar” På så sätt så lär sig barnet stabila handlingsmönster som svarar mot deras biologiska kön ” Imsen (2006)
En fråga som vi ställde var hur lärarna skulle gå till väga för att få fler tjejer att börja spela trummor. En kvinnlig trumlärare svarade
”Flera tjejer är intresserade, det kan man se på Öppet hus och jag försöker då att såklart peppa dom att börja men sen är det ändå föräldrarna som bestämmer i slutändan och många tycker av någon anledning att det passar bättre när deras döttrar spelar fiol eller piano så kallade typiska tjejinstrument”
Lärarna svarade också att det är traditioner som sitter djupt och att rock från allra första början alltid var manliga band, som nu är förebilder till många ungdomar, men om kanske 50 år detta har vänt och att det då blir mer vanligt med tjejer bakom trummorna. Vi tog också upp hur bemöts tjejer respektive killar av lärarna i det pedagogiska rummet. Är det någon skillnad. Här svarar nästan alla först att alla elever bemöts alltid lika, men efter en stund kom det fram att många nog var snällare mot tjejer än mot killar. En lärare svarar ”Men det är klart att det finns skillnader omedvetet”
En mycket intressant fråga är om det är skillnad mellan kvinnligt och manligt trumspel. Som människor och individer är vi ju alla olika och unika i sin person.
De personliga egenskaperna avspeglar oss i alla de sammansatta delarna som utgör helheten. I allt vi gör så avspeglar sig vår personlighet.
Könsskillnader borde således också avspegla sig i hur vi spelar trummor.
Oavsätt om man tycker att skillnader mellan pojkar och flickor är biologiska, genetiska eller resultatet av miljö betingelser så kan man nog säga att de flesta är överens om att det är skillnad mellan manligt och kvinnligt samt mellan killar och tjejer.
“Vi har slutligen undersökningar som visar att flickor i jämfört med pojkar har en tendens att vara emotionellt sensitiva och expressiva, fogligare och försiktigare i osäkra situationer och mindre benägna att ta risker” Evenshoug (2001)
Tre av sex lärare svarade att det inte var någon skillnad, medan de övriga tre svarade
”Killar spelar lite argt och hårdare medan tjejer spelar snyggare” och att ”Man över inte trummor man tränar trummor det skulle aldrig en tjej göra” En lärare svarar att ”Tjejer slår överlag tystare och har inte samma behov av att spela skickligt utan är mer lagspelare” Den tredje läraren svarar, ”så spelar många grabbar för mycket och tjejerna bara det som är bestämt. Dom flippar inte ut bara för att stajla. En kille som är sämre än en tjej kan spela med en attityd och en utstrålning som gör att han kan uppfattas som bättre”
Detta var några av de viktigaste orsakerna till att flickor inte börjar spela trummor enligt musiklärarna i vår mycket noggranna och intressanta intervjuer.
Vår utgångspunkt i denna undersökning är att det finns betydligt flerkillar än tjejer som spelar trummor. Samlad statistik finns inte att tillgå någonstans när det gäller köns tillhörighet och trumspel. Således är detta antagandet inget vi kan verifiera vetenskapligt mer än att vi kunde kontrollera hur det ser ut hos våra respondenter.
Vår hypotes att det är färre flickor än pojkar som spelar trummor visade sig stämma väl då enbart 10,78 % av de sex musiklärarnas elever är tjejer. Sofia Hermanssons gjorde 2003 en studie i antalet trummande flickor vid musikskolan av idag. Av studiens 260 trumsetselever från 5 olika
När vi har ringt runt till ett par olika kulturskolor för att höra hur det ser ut hos dem så får vi liknande siffror.
I Karlstad är det totalt 71 elever varav 12 tjejer (16%) I Malmö är det 80 elever varav 11 tjejer (13,75%) I Lomma är det 56 elever varav 4 tjejer (7,1%)
I Stockholm är det 551 elever varav 93 är tjejer (16,8%)
Så man kan göra antagandet att det i riket totalt är liknande siffror som gäller.
Vi har sett att samhällets genusordning avspeglas i skolan och då sett att traditionella könsroller skapas och återskapas inom skolans väggar. Det är högst troligt att de mönster som vi kom fram till i vår undersökning återfinns inom högre musikutbildningar och sedan inom musiklivet och på de stora professionella musikarbetsplatserna. Vi har velat belysa medvetenheten kring genusfrågan eftersom musiken är så direkt knuten till ungdomars identitetsskapande.
Frågan är om det finns en vilja i stort att förändra dessa mönster från skola och samhälle?
