SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå”Sesam, öppna dig!”
En studie om studie- och yrkesvägledares arbete med breddad rekrytering
” Open Sesame!”
A study about education and career counsellors´ work with widening access to higher education
Luca Clemente
Binta J. Andersson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2021-06-03
Examinator: Peter Gladoic Håkansson Handledare: Elin Ennerberg
3
Förord
Vi vill ägna ett stort tack till vår handledare Elin Ennerberg som tålmodigt svarat på alla våra funderingar och frågor. Din uppmuntran och dina konstruktiva synpunkter har varit värdefulla i skrivprocessen, tack! Vi vill också tacka Tristram Hooley, vid University of Derby i Storbritannien, för att han tog sig tid att svara på våra frågor. Thank you, Professor Hooley, for helping us finding the answers we were looking for! Avslutningsvis vill vi tacka alla våra respondenter för att de ville medverka, tack!
Arbetsfördelning
Denna uppsats är en produkt av vårt gemensamma arbete. Vi har tillsammans funderat och diskuterat olika idéer och tankar om ämnet och sedan har vi både jobbat tillsammans och individuellt. Binta har fördjupat sig mer i Sociodynamic counseling teori av Peavy medan Luca har gjort det samma med Social justice av Hooley, Sultana och Thomsen. Trots det har vi båda tagit oss an respektive teori. Vidare har vi kontinuerligt gett varandra feedback och konstruktiv kritik på texten, vilket har hjälpt oss nå det slutliga resultatet.
4
Innehållsförteckning
Förord ... 3 Arbetsfördelning ... 3 Innehållsförteckning ………...4 Sammanfattning ... 6 Begreppsförklaring ... 7 1. Inledning ... 81.1 Syfte och frågeställningar ... 9
1.2 Bakgrund ... 9
1.3 Disposition ... 10
2. Tidigare forskning ... 11
2.1 Increasing or Widening Partecipation in Higher Education? – a European overview ... 11
2.2 Pathways and Parternships: Widening access to Higher Education ... 12
2.3 Can only rich people study? Youth, segregated suburbs and higher education: experience from Sweden ……….. 12
2.4 När rekryteringen ska breddas - om klass och inkludering i akademiska rum ... 13
2.5 Changing the frame: queering access to higher education for trans* students ... 15
2.6 Sammanfattning ………..… 16
3. Teoretiska perspektiv ... 18
3.1 Career guidance for Social justice ... 18
3.1.1 Nyliberalism ... 20
3.1.2 Fem steg till en social rättvis inställning till karriärvägledning ... 20
3.2 Sociodynamic counseling ... 21
3.3 Sammanfattning ... 23
4. Metod ……….…….... 25
4.1 Metodval ... 25
4.2 Datainsamling och analysmetod ... 26
4.3 Plats och urval ... 27
4.4 Reliabilitet och validitet... 27
4.5 Etiska ställningstaganden ... 28
5
5.1 Definition av breddad rekrytering ... 29
5.2 Öppna upp lärosätet för fler ... 31
5.3 Hjälpa till och göra skillnad... 33
5.4 Individen i centrum ... 36 5.5 Samordning ... 38 5.6 Sammanfattning ... 39 6. Diskussion ………...……….…. 41 6.1 Metoddiskussion ... 41 6.2 Teoridiskussion ... 42
6.3 Resultat- och analysdiskussion ... 43
6.4 Diskussion utifrån vår yrkesroll ... 45
7. Referenslista ... 47
6
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare vid ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning arbetar med breddad rekrytering, samt om de ser några utvecklingsområde i arbetet. Studiens titel Sesam öppna dig! är inspirerad av sagan om Alibaba och de 40 rövarna. I sagan får Alibaba tillgång till en magisk trollformel, som öppnar en grotta full av värdefulla skatter. Det är bara de som kan trollformeln som kan komma in i grottan. På samma sätt menar vi att det enbart är vissa som har tillgång till högre utbildning. Genom sitt arbete kan dock studie- och yrkesvägledarna öppna upp sitt lärosäte för fler.
För att få svar på våra frågor om det valda ämnet, har vi gjort en kvalitativ studie och intervjuat sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning. Respondenterna har svarat på frågor kring sitt arbete med breddad rekrytering, deras upplevelser av det och om det finns något som de tycker kan göras annorlunda. De har även fått berätta om sin syn på breddad rekrytering i stort.
Resultatet visar på en gemensam värdegrund som alla våra respondenter utgår ifrån i arbetet med breddad rekrytering. Det visar också att det finns olika föreställningar om vilka breddad rekrytering är till för, samt att de arbetar på olika sätt och ibland utifrån olika utgångspunkter även om det är mot samma mål.
Analysen av resultatet har gjorts utifrån teorin Social justice och utifrån en modell baserad på fem steg för en social rättvis inställning till karriärvägledning, samt utifrån teorin Sociodynamic
counseling.
Nyckelord: studie- och yrkesvägledare, social rättvisa, högre utbildning, inkludering, bemötande
7
Begreppsförklaring
Breddad rekrytering: rekrytering av grupper av studenter som är underrepresenterade i högre utbildning (UHR 2021).
Breddat deltagande: stödåtgärder och pedagogisk utveckling som ska hjälpa antagna studenter att genomföra sin utbildning (SFS 2020).
Kontext: i vid bemärkelse betyder det omgivning eller sammanhang och det är den definition som används här (Skolverket).
Nyliberalism: en ekonomisk och politisk åskådning, som baseras på liberalismens klassiska tankar om livets sociala- och ekonomiska utveckling (NE 2021).
Presumtiva studenter: individer som förmodligen ska börja studera.
Snedrekrytering: när vissa studenter inom högre utbildning får bättre eller sämre utbildning (SACO).
8
1. Inledning
Det kan vara ett självklart val att läsa på högskola eller universitet för de individer som redan är bekanta med den akademiska miljön och har kunskap om den. Dessa studenter rör sig fritt och bekvämt inom akademin eftersom den inte ses som en främmande plats för dem. Det finns däremot fortfarande en stor del människor som inte vågar och som uppfattar universitetsvärlden som något utom räckhåll. Vi fann det därför intressant och spännande att undersöka hur studie-och yrkesvägledare (hädanefter vägledare) kan jobba för att nå dessa individer studie-och hjälpa dem i processen, vilket ledde oss till breddad rekrytering. Begreppet syftar till att öppna upp högskolor och universitet för fler och på så vis även minska snedrekryteringen (UHR 2014, 7). Breddad rekrytering av studenter, med hänsyn till mångfaldsfrågor, speglar regeringens mål att minska snedrekrytering på högre utbildning (Regeringen 2019). Alla lärosäten vi har tittat på visar visioner, mål och utvecklingsplaner för breddad rekrytering. På ett av lärosätenas webbsidor står under målen för åren 2020-2024 att de ska förstärka sin roll som kunskapsaktörer för en bredare målgrupp genom en aktiv digital närvaro (SH 2020). Ett annat lärosäte beskriver också i sin vision och strategi att de alltid står för ett demokratiskt synsätt, jämställdhet och mångfald (KAU 2021). Det framkommer däremot inte på ett konkret sätt hur arbetet med breddad rekrytering ska se ut. Vi menar därför att det finns en kunskapslucka. Den har inspirerat oss till att göra denna studie.
I linje med syftet med breddad rekrytering vill vi öka tillgängligheten och begripligheten av vår studie och därför har vi valt att använda oss av fotnoter. De innehåller ord som vi inte anser är så förekommande i det vardagliga språket och som hjälper till att förtydliga sammanhanget. Till vår studie har vi intervjuat vägledare som jobbar på ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning. Lärosätet kommer inte att nämnas vid namn i arbetet på grund av etiska skäl och därför presenteras istället en övergripande bakgrund till breddad rekrytering.
9
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning arbetar med breddad rekrytering. Frågeställningarna är följande:
• Hur arbetar studie- och yrkesvägledare vid ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning med breddad rekrytering?
• Hur upplever de att arbetet fungerar och ser de några utvecklingsområden?
1.2 Bakgrund
Tankar om att öppna upp högskola och universitet för fler, genom att utöka möjligheterna till behörighet på olika sätt har funnits länge. År 1968 bildades en kommitté för att utbildningssystemet bättre skulle möta de socioekonomiska behoven i samhället. Kommitténs arbete resulterade i en reform som innebar att fler fick möjlighet att söka sig till högre utbildning (Sköldberg 1991, 553). När 15 procent av den relevanta åldersgruppen är registrerad för högre utbildning är den inte längre enbart tillgänglig för eliten, utan även för allmänheten (Trow 1973, 6). Reformen skulle öka tillgängligheten för individer som bodde långt från lärosäten och de som kom från studieovana hem och som ett resultat av detta arbete skapades, år 1977, även 25:5-regeln (Sköldberg 1991, 553). Regeln innebar att alla över 25 år, med minst fem års arbetslivserfarenhet blev behöriga för högre utbildning, vilket blev ett sätt att öppna upp för fler på (ibid).
Fortfarande jobbar lärosäten kontinuerligt med nya koncept och initiativ för att bredda tillgången till högre studier. Validering (KAU 2018) och tillgodoräknande (SH 2020) är exempelvis arbetssätt som vägledarna idag använder sig av för att nå målet med breddad rekrytering.
10
1.3 Disposition
I kapitel två presenteras tidigare forskning om breddad rekrytering, breddat deltagande och breddad tillgång till högre utbildning. Vidare lyfts information om en svensk utbildningsreform och vägledares arbete för transsexuellas inkludering på College i USA. En del av forskningen utgår från Sverige och en del från några andra länder. Kapitel tre innehåller de teoretiska utgångspunkterna Social justice och Sociodynamic counseling. I kapitel fyra redogörs för metodval, datainsamling och analysmetod, plats och urval, reliabilitet och validitet, samt etiska ställningstaganden. I det femte kapitlet presenteras vårt resultat och analys. Det sjätte kapitlet innehåller en avslutande diskussion uppdelad i metoddiskussion, teoridiskussion, resultat- och analysdiskussion, samt tankar och kommentarer utifrån vår kommande yrkesroll.
11
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning. Aspekter1 som har en relevant anknytning2 till breddad rekrytering kommer att lyftas. Information om hur det arbetet har utvecklats över tid anser vi är relevant för att förstå studie- och yrkesvägledarnas nuvarande arbete. Utgångspunkterna är fem internationella vetenskapliga artiklar, var av två fokuserar på en svensk kontext. Dessa har hjälpt oss att bättre förstå vilka aspekter som är betydelsefulla i arbetet med breddad rekrytering. Studien av Lovise Haj Brades har även gett oss ett perspektiv på paradoxen3 med breddad rekrytering.
Vi har inte hittat någon tidigare forskning om hur studie- och yrkesvägledare inom högre utbildning i Sverige arbetar med breddad rekrytering, så vi ämnar fylla den kunskapsluckan med denna studie.
Detta kapitel är indelat i avsnitt utifrån titlar på de artiklar som vi har använt oss av.
2.1 Increasing or Widening Partecipation in Higher
Education? – a European overview
Osborne (2003) presenterar en artikel där han analyserar hur det ser ut i Europa med breddad rekrytering och brett deltagande utifrån den stora expansionen av högre utbildningssystem som skett under senare delen av 1900-talet.
Författaren börjar inledningsvis med att skriva att det inte räcker att bara höja ambitioner under gymnasiet om det inte medföljs av grundläggande förändringar i både akademiska och lokaliserade vägar när det gäller struktur, form, innehåll och undervisnings- och inlärningsmetoder.
I sin studie presenterar han hur det ser ut för olika länder i Europa och hur de jobbar inriktat mot att bredda rekrytering på högskolor och universitet. Osborne (2003, 17–18) skriver även om breddat deltagande och att trots de olika insatser som har gjorts i Europa finns det dock
1 synvinklar 2 koppling 3 motsägelsefull
12
fortfarande ett antal frågor kring syftet- och effektiviteten med dessa. Det är en sak att förbättra tillgången, men det är en annan att säkerställa en positiv utgång för studenter både inom högre utbildning och på arbetsmarknaden (ibid).
2.2 Pathways and Parternships: Widening access to Higher
Education
I Watt & Patersons (2000) artikel presenteras en studie som författarna gjorde i Skottland. Studiens syfte är att uppmärksamma det brådskande ärendet att förbättra och bredda tillgången till högre utbildning för studenter från olika lägre socialklasser, både i Skottland och i Storbritannien som helhet (Watt & Paterson 2000, 17).
Genom en enkätundersökning bland aktörer inom utbildningsväsendet får författarna fram sex viktiga aspekter i arbetet med breddad rekrytering. Dessa är: tillgång till vägledning, ramverk för betyg och kvalifikationer4 , strukturella hinder och kursflexibilitet, lärosätens attityd till att hitta lösningar, studentfinansiering och institutionell finansiering (Watt & Paterson 2000, 109-114).
Slutligen kan författarna identifiera tre huvudsakliga orsaker som gör att arbetet med breddad rekrytering blir svårt att genomföra. Dessa är: informationsnätverk, eftersom författarna menar att inte alla studenter får den information de behöver ta del av när det gäller högre utbildning och partnerskap för att det inte finns något starkt samarbete mellan akademins olika organ och pengar. Det förblir en problematik om resurser (Watt & Paterson 2000, 115).
2.3 Can only rich people study? Youth, segregated suburbs and
higher education: experience from Sweden
I sin artikel menar Jonas Lindström (2006, 6) att breddad rekrytering ofta diskuteras utifrån underrepresenterade grupper inom högskola och universitet. Studenter som bor i utsatta och
13
segregerade områden i Sverige är en del av dessa grupper. De frågor som författaren vill besvara är vad dessa studenter har för planer och drömmar, samt vad deras upplevelse av att gå i skola i ett segregerat område är. I sin studie fokuserar Lindström (2006, 6) på två skolor som ligger i segregerade områden i Stockholmsregionen. För att besvara sina frågor genomför författaren intervjuer med studenter på två olika skolor i Rinkeby och Ronna. År 2004 genomförs fältstudier vid skolorna och författaren träffar många unga som beskriver sin situation. Lindström (2006, 10) beskriver att eleverna är medvetna om den stigma som fästs vid skolan och området.
Angående det ekonomiska perspektivet på utbildning menar Lindström att det är något eleverna även oroar sig för. Deras föräldrar är i sin tur också oroliga för hur de skulle finansiera sina barns universitetsutbildning, men de blir lugnare av information om hur det ekonomiska stödet fungerar (Lindström 2006, 10). Författaren skriver vidare att uppfattningen om att det är svårt att accepteras in på universitet och att högskolestudier är komplicerade är mycket vanlig (Lindström 2006, 13). Det faktum att många föräldrar inte har någon erfarenhet av högre utbildning betonar vikten av skolornas arbete med breddad rekrytering, för att eleverna inte är bekanta med universitetsvärlden (Ibid).
2.4 När rekryteringen ska breddas - om klass och inkludering i
akademiska rum
I Lovise Haj Brades (2014) artikel analyseras breddad rekrytering utifrån ett kritiskt perspektiv på akademins insatser och åtgärder. Författarens studie analyserar fyra universitet i Sverige: Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg. Dessa valdes utifrån deras dominerande ställning inom akademin i Sverige och för att de arbetar med breddad rekrytering på liknande sätt (Haj Brades 2014, 101). Författaren analyserade därför bland annat deras likabehandlingsplaner och mångfaldsdokument och lyfter en del problematiska aspekter i dessa.
Haj Brades (2014, 98-99) menar att det finns en djuprotad diskurs5 om den breda rekryteringen till universitet och högskolor och den är långt ifrån friktionsfri6 i och med den mängd begrepp den för med sig, som exempelvis mångfald, klass och förändring. Hon menar
5 samlade begrepp inom ett visst ämne 6 problemfri
14
vidare att även om det finns många insatser inom den svenska utbildningspolitiken, så måste dessa analyseras med ett kritiskt öga. Syftet med hennes artikel är därför att försöka förstå vilka konsekvenser som följer den enkelspårighet som präglar diskursen (Ibid).
Författaren är kritisk till beskrivningen av målgruppen, som är studenter från studieovana hem eller med otraditionell bakgrund (Haj Brades 2014, 102). Hon menar att i gruppen ingår även de från arbetarklassen och de med svår socioekonomisk bakgrund, samt de med andra etniciteter än den svenska (Ibid). Haj Brades (2014, 103) fortsätter vidare att analysera klassbegreppet och visar hur den klass som är högt representerad inom akademiska miljöer definierar de andra klasserna som “otraditionella” och därför inadekvata7.
I artikeln diskuteras även vilket syfte högskolan har för breddad rekrytering. Högskolorna driver på den förändring som behövs för att göra samhället mer jämlikt, vilket kan anses som positivt. Haj Brades (2014, 107) menar dock att det i regeringens dokument om “den öppna högskolan” förekommer att intentionerna av att göra rättvisa, egentligen handlar om Sveriges intressen och inte de individer det berör.
De likabehandlingsplaner som Haj Brades analyserade i texten visar på ett problematiskt synsätt som bygger på “vi” och “dem” (2014, 109). Genom att dra paralleller mellan det gamla traditionella och det nya annorlunda bidrar dessa lärosäten till en förstärkt känsla av olikhet. Författaren menar att utifrån hur dokumenten utifrån är formulerade, bidrar de till “kulturell kloning”, vilket innebär att den dominanta gruppen reproducerar sig själv genom att välja bort de som avviker från “det normala” (Haj Brades 2014, 112-113). Det är problematiskt hur dessa porträtteras8 i dokumenten och att de sägs ha stora behov av att bli hjälpta (Haj Brades 2014, 114-115). Studenterna anses oftast vara osäkra och sköra och därför i behov av vägledning och hjälp från de andra. De som vet hur allt fungerar. Även deras framgång eller misslyckande inom akademin anses vara kopplad till deras personliga inställning och motivation till att vilja anpassa sig och ta vara på den hjälp som erbjuds (Ibid).
Avslutningsvis menar författaren att bakom intentionerna av att vilja handla rättvist, döljer sig ett intresse av att dra nytta av mångfalden. De aktuella studenterna blir automatiskt intressanta på grund av deras “annorlundaskap” och därför blir de enbart betraktade som en resurs (Haj Brades 2014, 116).
7 opassande 8 målas upp
15
2.5 Changing the frame: queering access to higher education
for trans* students
I sin artikel presenterar Susan B. Marine (2017) en studie där hon undersöker unga transsexuellas tillgång till högre studier på college i USA. Hon menar att studier på college och en examen resulterar i betydande fördelar i livet för individer. Dessa fördelar är: högre inkomst under hela sin livstid, bättre fysisk- och mental hälsa, samt högre grad av samhällsengagemang. Marine (2017, 218) skriver att unga transsexuella systematiskt hindras från fullt deltagande i eftergymnasial utbildning på grund av könsdiskriminering och politik. Med hjälp av en queerteoretisk9 ram identifierar författaren tre viktiga delar i inträdesprocessen till college, där könsnormer försvårar rekrytering och deltagandet för dessa unga transsexuella individer (ibid). De tre “kritiska moment” som dessa studenter är tvungna att gå igenom är kontakten med vägledare på gymnasiet, ansökningsprocessen till college, samt inskrivning och deltagande (Marine 2017, 222-225).
Vidare använder Marine (2017, 226-230) sig av fem specifika strategier för “queering college access” i sin artikel. Syftet med dem är att sätta stopp för, eller minimera10 effekterna av den könsdiskriminerande normen. Den första strategin är bedömning av klimatet för transungdomar på institutionerna. Strategi två är förbättring av vägledares kunskap för att verka inkluderande för transpersoner. Den tredje är reformering av regler för högskole- och college ansökningar. Strategi fem är kritisk bedömning och nedmontering av könsdiskriminatorisk institutionell praxis, som exempelvis inackordering för enbart kvinnor eller män (Marine 2017, 221). Den femte och sista strategin är uppbyggande av trans-inkluderande studentkulturer (Marine 2017, 226). Vägledare används som en viktig del av processen av att reformera den nuvarande antagningsprocessen och belysa vikten av jämställdhetsaktiviteter och studentgemenskaper (ibid).
9 enligt queerteorin finns det inte enbart en naturlig sexualitet 10 minska
16
2.6 Sammanfattning
I detta kapitel presenteras den tidigare forskning vi använt för att besvara våra frågeställningar om hur vägledare vid ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning arbetar med breddad rekrytering.
I Osbornes artikel får vi en översikt över hur olika europeiska länder jobbar med breddad rekrytering till högre utbildning. Författaren ger en kritisk analys av de olika åtgärder som olika länder har vidtagit och lyfter även breddat deltagande och de olika insatser som har gjorts utifrån det.
I Kaj Sköldbergs artikel skriver författaren om utbildningsreformen år 1977. Syftet med den var att öppna upp högre utbildning för de individer som kom från studieovana hem och som bodde utanför storstäderna. Författaren skriver även om 25:5 regeln som reformen förde med sig och som gav möjlighet till alla vuxna som var över 25 år, utan gymnasieexamen, men med arbetslivserfarenhet, att söka sig till högre utbildning.
I Watt & Patersons studie presenteras hur utbildningsansvariga och övriga från utbildningsväsendet tänker jobba för att överkomma de hinder som finns i arbetet med breddad rekrytering inom högre utbildning. Vi tycker att det var intressant att jämföra den realiteten11 vi undersöker med en liknande i Skottland. Vårt syfte var att ta reda på hur det skiljer sig mellan dessa två olika verkligheter och vi kom fram till att det finns väldigt mycket gemensamt som gör arbetet med breddad rekrytering svårt.
I Jonas Lindströms artikel presenteras en studie gjord i Sverige, där författaren träffar elever från två socialt utsatta områden i Stockholmsregionen. Studien visar på viktiga aspekter som kan påverka om ungdomar från socialt utsatta områden tar sig vidare till universitetsstudier eller inte.
Lovise Haj Brades studie fokuserar på paradoxen med breddad rekrytering utifrån fyra olika svenska universitet och deras likabehandlingsplaner. Författaren har en kritisk inställning till hur dessa lärosäten har arbetat med breddad rekrytering. Haj Brades menar att det finns strukturell problematik i hur man ser på breddad rekrytering i högre utbildning och att diskursen präglas av ett “vi och dem”. Enligt författaren strävar akademin efter en kulturell kloning, då en specifik grupp av studenter anses vara normen inom akademin och därför ska andra grupper
17
som är annorlunda anpassa sig till den.
Susan B. Marine skriver om unga transsexuellas inträde till college i USA. I sin artikel lyfter författaren olika orsaker som gör unga transsexuellas inträde till college till en svår process, som präglas av diskrimination och utsatthet. Efter att ha ringat in tre specifika kritiska moment i processen ger författaren även förslag på fem olika strategier som skulle gynna dessa unga transsexuella individer i collegeprocessen.
Forskningen i detta kapitel har ökat vår förståelse för breddad rekrytering. För oss var det viktigt att undersöka hur vägledare jobbar med breddad rekrytering idag och för att få en helhetsbild blickade vi tillbaka på hur det har arbetats med liknande frågor tidigare. Ett annat syfte med att läsa tidigare forskning har varit att lära oss mer om breddad rekrytering i stort och om det finns någon problematik i frågan. Inledningsvis kunde vi inte se några problem med breddad rekrytering. Haj Brades artikel har bidragit till en ökad förståelse för vad som kan vara problematiskt.
18
3. Teoretiska perspektiv
I detta kapitel redogörs för de teoretiska perspektiv som används i denna uppsats. Vi har valt att använda oss av Social justice (Social rättvisa) av Tristram Hooley, Ronald Sultana och Rie Thomsen, samt Sociodynamic counseling av Vance Peavy.
3.1 Career guidance for Social justice
Enligt Hooley, Sultana & Thomsen är vägledning en viktig del i kampen för Social rättvisa i samhället (2018, 4). Författarna ser på Social rättvisa som en formulering av vad individer, grupper och samhällen anser är moraliskt och politiskt rätt (ibid). Det blir därför oundvikligt att våra idéer om vad som utgör social rättvisa skiljer sig åt. Författarnas antagande är att terminologin12 för Social rättvisa måste uppmärksammas som bristande och att man behöver vara medveten om att vad som är Social rättvisa för vissa kan vara orättvisa för andra (2018, 4). Hooley & Sultana (2016, 3) menar att orättvisa ofta samlas där individer är bärare av flera av de drag som oftast utmärks av olika former av diskriminering (etnicitet, kön, ålder, sexuell läggning osv). De menar vidare att detta inte är en nyhet för någon och speciellt inte för vägledare eller forskare (ibid).
Författarna skriver om en önskan att vilja “göra rätt” som går hand i hand med imperativet “att göra något” åt dessa sociala orättvisor (Hooley & Sultana 2016, 3). De menar att denna önskan borde vara en plikt för alla människor och medborgare, samt de i professionella roller som vägledare och forskare (ibid).
Att bry sig om Social rättvisa kräver en fast förståelse för hur hegemoni13 fungerar och varför det är viktigt att motstå (Hooley & Sultana 2016, 3). Författarna menar därför att det krävs förmåga och mod för att föreställa sig andra sätt att “vara i världen” för att jobba mot målet med Social rättvisa (ibid). Styrkan i hegemoni är dock så stor, att det blivit nästan omöjligt att föreställa sig alternativa sätt att producera och fördela rikedom, samt relatera till andra som inte har samma möjligheter och tillgångar och därför är denna sträva svår att åstadkomma (Hooley
12 språkbruk 13 dominans
19
& Sultana 2016, 3).
Enligt Hooley och Sultana (2016, 4) finns det en skillnad mellan att förstå den stora övergripande bilden och de lokala och globala krafter som samverkar och skapar det sammanhang vi arbetar i och att använda denna förståelse för att forma nya vardagliga metoder. Många av de som arbetar inom karriärvägledning och tillhörande områden är medvetna om vad som står på spel för individer och samhällen och försöker därför göra något åt det (ibid). Karriärvägledning är ett hjälpande yrke och vägledare försöker hitta olika sätt på vilka de kan hjälpa individer och grupper som de arbetar med, men att ge den här hjälpen är inte alltid enkelt (Hooley & Sultana 2016, 4). I västvärlden prioriterar karriärvägledning ofta föreställningar om en fri, oberoende person som vill förverkliga sig själv genom att göra val och utforma livsprojekt individuellt (ibid). Att främja denna frihet, menar författarna, kan ibland genomföras på bekostnad av framstegen för en socio-ekonomisk rättvisa (Hooley & Sultana 2016, 4). De menar på att ett alternativ till denna hyperindividualism14 inte är kollektivism eller totalitarism, som vi i västvärlden har lärt oss att vara rädda för, utan vi måste kunna kommunicera med varandra och vara solidariska15 (Hooley & Sultana 2016, 4-5).
Enligt författarna handlar Social rättvisa inte bara om att hjälpa enskilda individer, utan en vilja om att rätta till de olika felen i samhället och åstadkomma ett rättvisare samhälle (Hooley & Sultana 2016, 5-6). Vidare menar författarna dock att det inte finns en enda väg till ett rättvist samhälle och att det inte heller finns någon allmän överenskommelse om hur en sådan rättvisa kan se ut och hur man ska uppnå den (ibid). Vägledare behöver därför göra ett grundläggande val och bestämma om de vill vara till hjälp att få individer att anpassa sig och hitta en plats i världen som den är eller om de är beredda att arbeta inom en zon av professionellt obehag genom att utmana olika orättvisor i samhället i stort, samtidigt som de gör sitt bästa för sina klienter med hänsyn till de restriktioner som finns här och nu (Hooley & Sultana 2016, 6). Enligt författarna kan professionell kunskap, färdigheter och forskning, tillsammans med politisk handling, mobiliseras av vägledare runt dessa frågor för att uppmuntra den sociala rättvisagendan (ibid).
14 en stark form av agerande utifrån sig själv, utan att ha andra i åtanke 15 hjälpa andra som har det svårt
20
3.1.1 Nyliberalism
Hooley och Sultana (2016, 4) menar att nyliberalismen har främjat nedläggningen av välfärdsstaten, intensifierat global ojämlikhet och lett till individualisering av alla handlingar med efterföljande problem som arbetslöshet, ojämlikhet och fattigdom som skuldbelägger enskilda offer snarare än de som utför orättvisa. De anser även att med tanke på nyliberala samhällens värderingar och effekter av dessa är det viktigt för vägledaryrket att utveckla en ny inställning till problematiken för att motverka dess effekter (Hooley & Sultana 2016, 5). Det är därför genom att hitta på alternativa sätt att “vara i världen” som motståndskraften och resistensen kan omvandlas till politiska projekt (ibid).
3.1.2 Fem steg till en social rättvis inställning till karriärvägledning
Hooley, Sultana och Thomsen (2019, 295) menar att, genom att arbeta med en tydlig förståelse för Social rättvisa, kan karriärvägledningen rekonceptualiseras16 på ett sätt som tar itu med och bekämpar de skador som individer och grupper utsätts för och kan istället främja deras intressen, välbefinnande och framtida möjligheter. Det finns olika tänkbara strategier beroende på vad vägledarna arbetar med. Det beror även på de specifika sammanhang där de verkar, eftersom olika sammanhang utifrån tid och rum, utgör olika hinder och möjligheter (ibid). Författarna menar vidare att även om det inte finns något sätt att utöva frigörande karriärvägledning finns det ändå några tänkbara “steg” som kan vägleda och inspirera vägledare (Hooley, Sultana & Thomsen 2019, 296). Dessa steg som formuleras av författarna sammanfattas här vidare i det som heter fem steg för en socialt rättvis inställning till karriärvägledning. Det första steget gäller att bygga kritisk medvetenhet och därför hjälpa människor att förstå helheten och inte se alla problem som enbart deras fel och ansvar. Det handlar om att bygga förståelse för elevernas och klienternas situation, samt hjälpa dem att koppla dessa situationer till ett större sammanhang som även har en stor påverkan (ibid). Det andra steget är att kunna nämna och känna igen förtrycket. Individer behöver kunna känna igen de specifika behoven hos förtryckta grupper, lyssna på deras erfarenheter och hjälpa dem att identifiera orättvisor i karriären. Det handlar också om att organisera sig i solidaritet med dessa grupper (Hooley, Sultana, & Thomsen 2019, 296). Det tredje steget innebär att ifrågasätta
21
normer17 och problematisera dem, fråga vad som är normalt och spendera tid på att diskutera vad människor antar vara normal och naturligt i sin karriär, samt överväga var dessa antaganden kommer ifrån (Hooley, Sultana, & Thomsen 2019, 297). Det fjärde steget är att uppmuntra människor att arbeta tillsammans genom att underlätta social interaktion18, solidaritet, samarbete och kollektiv handling, samt hjälpa människor att inse att deras vänner, kollegor och samhällen är resurser för deras karriär och att vi ofta alla kan gå framåt tillsammans (Hooley, Sultana & Thomsen 2019, 298). Det femte och sista steget är att arbeta på olika nivåer. Vi behöver inse att karriärutveckling inte bara handlar om att arbeta med individer utan att det också kräver ingripande i sociala system. Detta inkluderar att tala för individer när de har svårt att representera sig själva, att identifiera vanliga problem som upplevs av flera sökande, att föreslå reformer av system och processer för att ta bort systemhinder från sökandes karriärer och hjälpa dem att nå framgång (ibid).
3.2 Sociodynamic counseling
Sociodynamic counseling är en teori som grundats av Vance R. Peavy och den är baserad på ett
filosofiskt perspektiv att hjälpa sökande på (Peavy 2010, 1). Den har även inspirerats av både sociologi och psykologi (Peavy 2010, 6). Teorin anses inte vara en form av terapi, utan ett arbetssätt där vägledaren vidgar den sökandes perspektiv, samt stödjer hen i konstruerandet19 av sitt liv och sin livsberättelse, livsplaneringen och lärandeprocessen (Peavy 2010, 2). Peavy (2010, 3) menar att rådgivning är som bäst när den utgår från den sökandes sociala sammanhang och livsrum och när “mening, idéer, perspektiv, erfarenheter, antaganden, värderingar, intentioner och handlingar” förstås utifrån dessa (ibid). Teorin innehåller även ett lingvistiskt perspektiv, som innebär att vägledaren använder sig av ett visst språk och sätt att tala. Följande citat av Peavy (2010, 11) visar detta: “Words are tools for constructing and authoring a life. It makes a difference what vocabulary you choose your tools from”. Processen skapas dock genom interaktion i samspel med den sökande. Förutom språket, så baseras den interaktionen även på förhandling och känslomässig respons (Peavy 2010, 5).
Sociodynamic counseling innehåller ett etiskt perspektiv på vägledning, nämligen att göra
17 det accepterade beteendet i en social grupp 18 socialt samspel
22
gott, vilket kan uppfattas på olika sätt. Peavy (2010, 3) menar att vägledaren bör göra gott, genom att bland annat lindra den sökandes problem och samtidigt öka hens självförtroende i stort, i valsituationer och i att agera ansvarsfullt.
Sociodynamic counseling skiljer sig från många andra vägledningstyper. Detta genom att en individs beteende inte ligger i fokus, utan istället förhåller sig vägledaren till två hjälpande aspekter. Den första är dynamiken i kontexter och relationer och den andra är sätt att tänka och känna (Peavy 2010, 7).
Metodiskt ämnar Sociodynamic counseling bland annat att hjälpa individer se sina styrkor, samt möjliggöra utveckling genom vidgade perspektiv (ibid). Författaren lägger stor vikt vid att individer är en del av en social kontext och att när problematik uppstår är det där den ligger. Det kan exempelvis bero på att individens önskningar inte går i linje med vilka möjligheter hen har i den sociala kontexten (Peavy 2010, 8). Genom att fokusera på styrkor och kapacitet hos den sökande, kan det förändra sättet hen ser på sig själv. Marginaliserade individer kan förändra sin självidentitet genom bekräftelse av vad de redan klarat av. Processen ska hjälpa individer att gå från missgynnade20och inkapabla21 till överlevare som besitter både uthållighet och kreativitet, eftersom de tagit sig dit de är trots kontextuella svårigheter. Detta innebär inte att individers svårigheter ska förringas, av vare sig dem själva, eller av vägledaren, men att det inte behöver betyda att det inte finns möjlighet att komma vidare i livet (Peavy 2010, 8-9). Peavy menar att för att hjälpa den sökande i denna process kan vägledaren stödja den sökande i konstruktionen av ett nytt nu, för att hen sedan ska kunna konstruera en annan framtid. Denna process består av tre delar. Första delen innebär att se verkligheten i den nuvarande situationen. Den andra delen innebär att se föreställa sig en framtid och de möjligheter som finns. Tredje delen innebär att samtidigt som man gör del ett och två, inte beskriva sig själv som rådlös eller ha orealistiska fantasier (Peavy 2010, 9). Författaren menar även att det har betydelse vilka ord man använder för att konstruera sitt liv (Peavy 2010, 10).
Peavy menar att individer finns både utifrån självet och kulturellt, samt att de är både psykologiska och sociala. Således anser författaren att det finns en kulturell aspekt på rådgivning och att man behöver förstå individer utifrån dess faktorer. Vidare menar han att individer fungerar konstruerande och meningsskapande och att hur de agerar eller reagerar beror på vilket perspektiv de har (Peavy 2010, 14).
20 orättvist behandlad 21 förmögen/inte klara av
23
Peavy menar att traditionellt sätt så arbetar rådgivare utifrån vad de kan göra för den sökande i en viss kontext och vad denne kan ta med sig från det (Peavy 2010, 14). Utifrån Sociodynamic
counseling bör vägledaren istället utgå ifrån både vad hen kan göra och vad hen bör göra för att
hjälpa den sökande. Det är därmed ett filosofiskt perspektiv. Författaren menar att alla är moraliska agenter i en struktur och bör således reflektera kring etiska frågor. Detta gäller både vägledaren och den sökande. Vidare menar Peavy att båda parter bör reflektera kring hur de bör leva sina liv (Peavy 2010, 15).
Enligt teorin ska vägledaren vara genuin i mötet med den sökande. I mötet är de inte jämlikar, då vägledaren oftast representerar någon verksamhet, men de skillnader som finns mellan dem ska respekteras och vägledaren får inte använda sitt övertag för att utöva makt. vägledaren besitter mer kunskap och information, men båda kan bidra till vägledningsprocessen genom gemensamt deltagande. I de flesta fall får vägledaren betalt för att hjälpa den sökande och det kan finnas ramverk som hen behöver förhålla sig till, men det bör alltid göras med respekt för den sökandes integritet och att hen är unik (Peavy 2010, 20-21). Peavy (2010, 23) menar även att det som är relevant och till hjälp för en sökande i en kultur, behöver inte vara det i en annan. Den sökande ska få stöd och hjälp med det som hen anser vara värdefullt och ha friheten att välja utifrån sina förutsättningar.
3.3 Sammanfattning
I detta kapitel har vi lyft de två teorier som vi har använt oss av i vår studie.
Den första teoretiska utgångspunkten är Social justice som Hooley, Sultana och Thomsen använder i samband med vägledning. De börjar med att förklara att våra idéer om vad som är socialt rättvist och inte kan skilja sig åt men att social orättvisa ofta drabbar samma specifika grupper. Eftersom vägledaryrket har en samhällelig funktion och är ett hjälpande yrke menar författarna att vägledare bör visa på en vilja att “göra rätt” i sitt arbete och därför försöka hitta på olika sätt de kan hjälpa individer och grupper på.
Hooley, Sultana & Thomsen ställer sig kritiska mot nyliberalismen och menar att den är skadlig för många samhällsgrupper eftersom den gynnar22 individualismen. Enligt författarna borde vägledarna då inte bara hjälpa enskilda individer, utan alla, samt tänka mer kollektivt för
24
att kunna bidra till rättvisare samhälle.
Författarna är medvetna om att olika kontexter och sammanhang innebär olika utmaningar för vägledare och deras klienter och därför ger de förslag på en femstegs modell som vägledarna kan utgå ifrån.
Den andra teoretiska utgångspunkten i vår studie är Sociodynamic counseling som utformats av Peavy. Teorin baseras på ett filosofiskt perspektiv om hur vägledare kan hjälpa olika sökande. Den presenterar olika arbetssätt som vägledaren kan använda sig av och lyfter vikten att hjälpa sökande att konstruera sin livsberättelse och livsplanering. Teorin visar även på ett starkt etiskt tillvägagångssätt som fokuserar på styrkor och kapacitet hos den sökande. Enligt Peavys teori står individen i centrum och vägledare måste fokusera sig på den, men samtidigt inte glömma att ta även hänsyn till individens kontext.
25
4. Metod
I detta kapitel redogör vi för vårt metodval, plats och urval, etiska ställningstaganden, reliabilitet, validitet, samt hur vi har bearbetat och analyserat det empiriska materialet.
4.1 Metodval
Syftet med denna studie är att ta reda på hur vägledarna på lärosätet arbetar med breddad rekrytering, deras upplevelser av det arbetet och om det enligt dem finns några utvecklingsområden.
I formulerandet av frågeställningarna har vi använt oss av sekundärdata i form av tidigare forskning. Det är viktigt att använda sig av tidigare forskning, även om man samlar in egna data (Larsen 2009, 45). Det är även vanligt att forskare använder sig av det när det utformar sin problemformulering (ibid).
Utifrån de formulerade frågeställningarna blev kvalitativ forskningsmetod ett naturligt tillvägagångssätt. Detta eftersom vi ville ge respondenterna möjlighet att berätta om sitt arbete, arbetssätt och upplevelserna av det. Vidare har vi gjort semistrukturerade intervjuer. Den typen av intervjuer minskar risken för att intervjuaren missar något i respondenternas berättelse (Larsen 2018, 139), samtidigt som den ger möjlighet att ställa frågor och uppföljningsfrågor (Kvale & Brinkman 2014, 180-182) utifrån syftet med studien. En risk med denna intervjuform är att respondenten kan börja prata om sådant som ligger utanför studiens ramar och det är därför det är av stor vikt att ha funderat noga kring frågorna i den intervjuguide man använder (Larsen 2018, 139). Enligt Kvale & Brinkman (2014, 212) är en annan risk att intervjuaren ställer ledande frågor, vilket påverkar resultatet. Detta har vi försökt undvika genom att ställa öppna och icke värderande frågor.
Fördelarna med vald metod har vi nämnt ovan. Nackdelarna anser vi vara att vi inte kunde ta del av så många vägledares åsikter som vi eventuellt hade kunnat göra om vi använt oss av en kvantitativ metod istället. Troligtvis hade vi dock inte fått lika många nyanser i resultatet, då de hade varit mer begränsade att svara. Detta även om vi använt oss av standardiserade intervjuer
26
i enkäterna och de fått möjlighet att själva formulera sina svar (Larsen 2009, 46). Ytterligare några faktorer som bidrog till vald metod var den här studiens omfattning och tidsbegränsningen för den.
4.2 Datainsamling och analysmetod
Syftet med studien är att ta reda på hur vägledare på ett yngre lärosäte i Sverige arbetar med breddad rekrytering och hur de upplever att det arbetet fungerar.
I den tidigare forskningen kunde vi bland annat läsa att breddad rekrytering inte alltid är oproblematiskt och att avgöra vem det är till för inte heller är okomplicerat (Haj Brades 2014), vilket gav oss inspiration till både vår andra frågeställning och frågor som, “Finns det någon grupp som det behövs jobbas mer med, tycker du?” i vår intervjuguide. Watt & Paterson (2000) gav oss ett perspektiv på hur samhällsstrukturer kan påverka ämnet, vilket blev inspiration till frågor som, “Utifrån det beslutet som regeringen fattat vet vi att alla högskolor och universitet ska jobba med breddad rekrytering, tycker du att ni har fått bra förutsättningar att göra det?”. Arbetet med att utforma intervjuguiden började dock med brainstorming och diskussion kring vad som kunde vara intressant och relevant utifrån syftet med studien.
Vi genomförde intervjuerna och anknöt sedan data till teori, således använde vi oss av abduktion som angreppssätt (Andreasson & Johansson 2020, 22). Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer, samt en flexibel intervjuguide (Larsen 2018, 139). De har genomförts och spelats in digitalt på Zoom23. Intervjuer och transkriberingar har vi gjort tillsammans.
Som analysmetod har vi använt oss av innehållsanalys, genom att vi samlat in och sedan kodat data (Larsen 2009, 101-102). Huvudmetoden är innehållsanalys, men vidare har vi gjort en delanalys och en klassificering utifrån kodningen. För att sedan få en tydlig överblick förde vi in detta i en matris, som utformades utifrån de tema som framkommit (Larsen 2009, 97). Vi vill understryka att resultatet således är våra tolkningar av respondenternas svar och att de inte har lämnat synpunkter på resultatet i efterhand
27
4.3 Plats och urval
Lärosätet är ett yngre lärosäte för högre utbildning i Sverige. Respondenterna har valts genom ett icke- sannolikhetsurval, vilket innebär att det inte går att generalisera deras svar (Larsen 2009, 77). De representerar inte hela sin yrkeskategori på lärosätet. Vidare har vi använt oss av ett godtyckligt urval (Larsen 2009, 78), genom att vi via epost frågat de vägledare som träffar presumtiva studenter på lärosätet om de ville delta i vår studie, varpå valet sedan varit deras. Vi har således tillfrågat de vägledare som vi anser vara lämpliga respondenter för vår studie. Det tillvägagångssättet resulterade i fyra respondenter. De föreslog sedan några andra, som också sedan kontaktades via epost. Således fick vi de två sista respondenterna genom snöbollsmetoden (Larsen 2009, 78). De kriterier vi önskade att respondenterna skulle uppfylla var att de skulle jobba på lärosätet, vara utbildade studie- och yrkesvägledare, träffa presumtiva studenter, samt arbeta med breddad rekrytering.
4.4 Reliabilitet och validitet
De frågor vi ställt till respondenterna berör deras arbete, samt syn på social rättvisa. Man kan fundera kring reliabiliteten utifrån vem som genomför intervjuerna och hävda att resultatet skulle bli annorlunda om det var någon annan. Andreasson & Johansson (2020, 29) menar att reliabilitet är just en fråga om hur resultatet skulle bli om någon annan utförde samma studie. Vi tror att resultatet är tillförlitligt, då respondenterna själva har fått berätta om sitt arbete och även om det är möjligt att det skulle bli vissa skillnader i vad som lyfts under intervjuerna beroende på vem som ställer frågorna, så skulle svaren i stora drag troligtvis bli de samma. Enligt Larsen (2009, 81) kan man öka reliabiliteten genom att vara noggrann med hur man behandlar data, samt att man är mer än en som arbetar med samma sak. Vi har transkriberat tillsammans och sedan förvarat data i våra datorer. Transkriberingarna har sparats i separata dokument, för att förhindra att de blandades ihop, vilket är viktigt för ökad reliabilitet (ibid). Genom att använda oss av kvalitativ metod och låta respondenterna själva berätta om det som är viktigt i relation till deras arbete med breddad rekrytering, har vi ökat validiteten i studien. Larsen (2009, 81) menar att flexibilitet i processen ökar validiteten. Det har vi haft genom att göra semistrukturerade intervjuer (Larsen 2018, 139).
28
4.5 Etiska ställningstaganden
För att ta reda på om det fanns något intresse för att delta i vår studie formulerade vi ett brev, som skickades via epost, till enskilda respondenter. I mejlet var vi noga med att informera om syftet med studien, vad deras medverkan skulle innebära, samt hur deras svar skulle användas. Utifrån de krav som ställs för forskningsetik har vi använt oss av forskningsetiska principer inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2002). Vi förhöll oss till informationskravet (Vetenskapsrådet 2002, 7) och berättade för respondenterna vilken metod vi skulle använda oss av för vår studie, samt att deras medverkan var frivillig. Vidare har respondenterna förblivit anonyma i texten, då enligt konfidalitetskravet (Vetenskapsrådet 2002, 12), inga namn eller specifik information om var de jobbar anges, vilket också är anledningen till att det i texten inte specificeras vilket lärosäte respondenterna jobbar på. Av samma anledning har vi valt att ge dem fiktiva könsneutrala namn, vilka är följande: Charlie, Kim, Alex, Chris, Ellis och Robin.
Respondenterna gav sitt samtycke att delta i studien, vilket finns dokumenterat i den mejlkorrespondens24 som skett och som är underlag till samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002, 9). Vi har även varit noga med att informera respondenterna om att de när som helst kan avbryta sin medverkan och att det, som enligt regel tre (Vetenskapsrådet 2002,10) inte ger några följder. Intervjuerna har enligt överenskommelse, spelats in och använts för att besvara våra frågeställningar. Materialet används således för forskningsändamål enligt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 14).
29
5. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras och analyseras den empiri från vår undersökning som är relevant för syftet med studien, samt våra frågeställningar. Kapitlet är tematiserat utifrån några olika områden som tydligt framkommit i resultatet.
5.1 Definition av breddad rekrytering
Alla respondenter var enade om att breddad rekrytering är ett sätt att bredda möjligheter på, samt att öppna upp universitet för de grupper som är underrepresenterade inom akademin. De uttryckte även en strävan efter att göra universitetsvärlden öppen och mer tillgänglig för alla. Det finns en röd tråd i deras svar. Deras syn på breddad rekrytering sätts i relation till mänskliga rättigheter och jämlikhet. Det framkommer dock skillnader gällande definitionen av breddad rekrytering och vilka grupper som den egentligen är till för. “Jag tänker att breddad rekrytering för mig är väl att så många som möjligt, oavsett vem, ska ha tillgång till universitetsstudier och att man liksom ska helt enkelt bredda möjligheterna” (Ellis). Detta tankesätt går faktiskt i linje med det som Hooley och Sultana (2016, 4-5) menar är ett sätt att göra social rättvisa på, det vill säga att lyfta och möjliggöra för alla och inte bara för vissa.
Enligt Alex ska breddad rekrytering ske i vid bemärkelse och underlätta för de grupper som inte finns, eller är underrepresenterade på ett specifikt lärosäte. Hen är den enda av våra respondenter som, utifrån det resonemanget, lyfte högpresterande studenter och menade att de ofta söker sig till lärosäten med högre status, trots att det aktuella lärosätet erbjuder likvärdiga utbildningar. Det är den gruppen av studenter som Alex menar att de behöver fokusera ytterligare på, då hen anser att rekryteringen av andra grupper, som exempelvis studenter från icke akademiska hem, redan har lyckats. Vidare nämnde hen att det finns högpresterande studenter vid lärosätet, men att hen har hört att en del av dem sökt sig till lärosätet av fel anledningar. Alex sade: “...då söker man sig till oss för att man tror att det är lägre krav vi ställer och det är inte bra!” Kim menade att breddad rekrytering är till för de som vanligtvis inte söker sig till högskola och universitet. Hen fortsatte med att nämna diskrimineringsgrunderna och diskrimineringslagen, samt att det ofta är samma grupper som de utgår ifrån.
30
Peavy (2010, 15) menar att vägledare ska reflektera etiskt över vad som är det rätta och vad de bör göra i sitt arbete. Respondenterna har olika åsikter om vem breddad rekrytering är till för, men de är överens om att det behövs och det är något som de alla jobbar med på olika sätt. Således har de reflekterat över breddad rekrytering, men på grund av att de inte har en tydlig definition av vad det innebär vet de som grupp inte alltid för vem de ska göra sitt arbete. Vidare skapar det för några respondenter en osäkerhet även i hur de ska utföra det arbetet. Robin berättade exempelvis följande om hur hen jobbar för att nå ut till presumtiva studenter:
“Jag kan inte säga att jag gör någonting själv, för då tycker jag att det blir den här svårigheten, vad är det då jag skulle vända mig liksom, till vilka alltså och vad… har jag verkligen tid med det, också. Vad är mitt mandat alltså, utan det är ju de som hittar mig, och där försöker jag göra mitt bästa i det mötet men ja, jag letar inte upp dem, det gör jag inte.” (Robin)
Peavy (2010, 15) menar att alla individer är moraliska agenter och att de vill agera utifrån det som är meningsfullt och förnuftigt för dem. Genom att inte ha en tydlig definition att förhålla sig till och därmed inte veta vad hen kan göra för målgruppen, blir det problematiskt för Robin att vara det. Det kan vara svårt för vägledare att urskilja vad som bör göras utifrån ett etiskt perspektiv (Peavy 2010, 17). Robin möter den problematiken och får svårt att orientera sig i vad hen bör göra och vad hen kan göra, vilket leder till en slags passivitet som innebär att hen inte aktivt arbetar med att nå ut till presumtiva studenter.
Robin sade: “Jag måste säga att jag är lite osäker på vad som är den officiella definitionen”, men berättade även att enligt hen är syftet med breddad rekrytering att “skapa en mer jämställd värld för något bättre samhälle”. Kim menar att Lärosätet “utstrålar breddad rekrytering” och att lärosätet arbetar med det på många olika sätt. Hen upplever att hen inte har en övergripande bild av hur arbetet med breddad rekrytering egentligen ser ut och vem som gör vad. Charlie menade att breddad rekrytering är ett sätt att öppna upp högre utbildning för dem som annars blir exkluderade. Vidare ansåg hen att det är en mänsklig rättighet att få vara en del av det informationssamhälle vi nu lever i. Hen sade följande: “från mitt perspektiv så ser jag ju det som en viktig angelägen fråga för just människors rättigheter, alltså det är en social rättighet att kunna få ta del av det kunskapssamhället som vi målar upp idag”.
31
5.2 Öppna upp lärosätet för fler
På frågan om vilka insatser som gjorts i arbetet med breddad rekrytering, svarade Alex att de arbetar på olika sätt beroende på var på lärosätet de jobbar. Hen fortsatte med att förklara att centralt och på fakulteterna skiljer det sig åt vad de väljer att fokusera på. Några exempel på aktiviteter som Alex nämnde är följande: särskilda aktiviteter riktade mot gymnasieskolor samt besök på dessa, studiebesök för gymnasieelever och temadagar utifrån olika fakulteter eller utbildningar. Vidare menade hen att en viktig del av arbetet på fakulteterna är att ta emot nya studenter, vilket vägledarna bland annat gör genom att ringa upp nyantagna studenter för att hjälpa dem förstå sammanhanget och vad de sökt. Peavy (2010, 25) menar att ett viktigt syfte med hans teori är att utöka individers valmöjligheter, frihet och kapacitet. Genom att vägledarna ger nyantagna studenter en övergripande bild av det sammanhang de är på väg in i, bistår de till utveckling av studenternas kapacitet. Kapaciteten ger individer möjlighet att sätta upp mål, samt att de kan hjälpa sig själva att nå dessa (ibid). Studenterna får kunskap om verkligheten på lärosätet och kan utifrån det bättre förutse eventuell problematik (Peavy 2010, 26-27). Således blir kunskapen om hur lärosätet fungerar och den kurs eller utbildning de sökt ett verktyg som ökar deras förutsättningar att lyckas. Peavy menar även att, utifrån hans teori, är bra rådgivning när vägledaren bringar klarhet i situationen (Peavy 2010, 45), vilket de gör genom dessa informativa samtal med nyantagna studenter. Hooley, Sultana & Thomsen (2019, 296) menar också att vägledarna kan hjälpa sina studenter och klienter att förstå det sammanhanget de är en del av och hur det påverkar den specifika situationen. I linje med det tankesättet hjälper vägledarna nyantagna studenter att förstå sig på det nya sammanhanget och kan stämma av med dem om de har förstått genom att ringa och berätta för dem vad de kommande studierna innebär. Enbart Kim berättade om att antagna studenter med funktionsvariationer får en egen introduktionsdag då de får både en genomgång av lärosätet och information utifrån sina behov. Kim upplever att några perspektiv missas i arbetet med breddad rekrytering. Hen lyfte vikten av att förstå intersektionalitet och att lärosätet även behöver vara normkritiskt. Intersektionalitet innebär att man kan tillhöra flera olika grupper samtidigt. Exempelvis nämnde Kim olika nivåer i frågan om genus25. Genom att utgå enbart från genus menar hen att vissa grupper glöms bort, eftersom man bortser från att genus inte är en homogen grupp.
32
Några respondenter anser att trots att det alltid går att göra mer, så finns det saker som redan fungerar bra. Validering och tillgodoräknande är exempel på något som redan ger bra resultat. Respondenternas önskan är en större satsning på dessa.
Under intervjuerna frågade vi om de gör något specifikt för att göra lärosätet mer tillgängligt för studenterna. Detta tolkades olika av respondenterna. De flesta berättade att de använde sig av andra studenter i arbetet med breddad rekrytering. Charlie berättade att hen ofta, i sitt arbete med breddad rekrytering, håller i gruppaktiviteter och då gärna använder sig av tidigare studenter med liknande bakgrunder. Syftet med det är att de presumtiva studenterna ska få en förebild som de kan relatera till. Förutom gruppaktiviteter har Charlie även individuella samtal. Alex menade att hens arbetssätt varierar beroende på om hen håller i vägledningssamtal, gruppaktiviteter, eller möter riktade grupper. Precis som Charlie, så använder hen sig också av tidigare studenter och nämner studentambassadörer för olika utbildningar som exempel. Hooley och Sultana (2016, 4) menar att karriärvägledning är ett hjälpande yrke och att vägledare ständigt försöker hitta olika sätt att stödja och ge hjälp men att detta arbete inte alltid är så enkelt. Social justice är dessutom större än breddad rekrytering i högre utbildning och det finns därför inga specifika instruktioner om just det. Både Alex och Charlie gör sitt bästa för att kunna bemöta alla individer och hjälpa dem på bästa möjliga sätt.
Respondenterna nämnde det nya “normala ”som Covid-19 fört med sig, vilket inneburit att verksamheten har behövt finna nya sätt att nå ut på. En del av vägledarna berättade om de digitala verktyg de använder sig av för att öka tillgängligheten. De nämnde chatt, mejl och Zoom-möten, som de nu använder sig av när fysiska möten är inställda. Telefonsamtal med sökande är också något som de har. Några av respondenterna har sett en påtaglig förbättring av tillgängligheten. Den har även gjort dem mer flexibla.
“Vi har olika verktyg och det är ju jätteviktigt för att alla individer, vi funkar olika, vi har olika liksom preferenser och så där och där tycker det är så bra att vi nu utvecklat att någon kanske föredrar chatten, en annan mejlen, en tredje telefon och det fjärde vill ha samtalet. Det bokade samtalet och vi har ju även haft drop in också, så att det tycker jag ändå att vi erbjuder många olika kanaler in till oss “(Chris).
Några andra respondenter nämnde närvaro på olika mässor och samarbeten med exempelvis Komvux samt olika grundskolor i regionen, som relevanta verktyg för att nå ut till presumtiva
33
studenter.
5.3 Hjälpa till och göra skillnad
“Jag bara tänker att social rättvisa handlar om det att alla ska ha samma möjligheter, sen är det jätteproblematiskt för att det kan finnas hinder och det kan finnas, alltså som individnivå och även strukturella i samhället men det är väl just de strukturella som vi verkligen behöver se till att undanröja för att det ska ju någonstans vara så att det inte är din bakgrund som ska avgöra hur du vill forma din framtid. På just det här om en individ liksom, har tankar på sig själv, att jag till exempel ´jag kan inte ta mig till universitetet för det där är inte för mig´ och att det beror på att den individen inte har fått komma i kontakt med den typen av miljöer, har fått reda på vad är det för någonting, vad innebär det, vad kan du få för stöd, då har ju samhället misslyckats!” (Chris)
Chris berättade att hen möter studenter som anser att högre studier inte är till för dem. Vägledaren ska enligt Sociodynamic counseling hjälpa individen att lita på sig själv och sin förmåga (Peavy 2010, 3). Chris roll som vägledare är att hjälpa studenten se att det påståendet inte behöver stämma, genom att lyfta sådant som individen gjort väl och hjälpa hen se hur långt hen kommit, istället för att fokusera på eventuella hinder. Hur man väljer att formulera sig om sin verklighet och vilka specifika ord man använder för att konstruera sin livsberättelse har betydelse (Peavy 2010, 2, 11).
På frågan, ”vad är social rättvisa för dig?” svarade respondenterna lite olika. Ellis menade att det är det svårt att förklara begreppet Social justice trots att hen tänker mycket på- och har det som mål i sitt arbete. Robin menade att det även har med möjligheter att göra och att lägga grunden för ett bättre samhälle.
“Det var väl lite det som jag kanske var inne på från början då, när vi började prata, att jag tänker mig det här med möjligheter och så. Jag vill att det ska bli en bra samhällsutveckling med så lite grupperingar och missförstånd som möjligt. Vi har som bra grund i Sverige det här med CSN och att det är gratis att studera och så. Det är en fantastisk utgångspunkt tycker jag, för det gör ju faktiskt att det är tillgängligt för alla på ett plan, sen har vi det här med betygskrav såklart och där kan det finnas svårigheter i tidigare skolsystem som påverkar ens möjligheter.” (Robin)
34
Robin anser att studiemedel från CSN ger en bra förutsättning för social rättvisa. Hen menar att det dock finns strukturella krav som alla individer i samhället måste förhålla sig till. Ett exempel på ett sådant krav är att det krävs specifik behörighet till att läsa på högre utbildning. Vidare nämnde Robin även aspekter som grupper med funktionsvariationer och deras utmaningar i att kunna läsa vidare, samt att komma in i ett system som ofta exkluderar. Det västerländska perspektivet nämnde hen också under intervjun.
“Att vi går ifrån lite det här som finns inom vägledaryrket...det här som är lite västerländsk kultur med att det här är individens beslut och se lite mer på det här lite större som då kanske kallas icke-västerländskt. Där det är lite familjen och föräldrarna som har väldigt stor påverkan, större än vad man kanske har normalt i Sverige och där det handlar om då för oss att få med föräldrarna på tåget, alltså att det är att vägleda mot samhället… alltså inte vägleda mot individen utan också vägleda mot liksom den större gruppen.” (Robin)
Enligt Robin behöver hen bortse från det västerländska perspektivet i vilket hen arbetar och som oftast styr vägledningen. Hooley & Sultana (2016, 4-5) resonerar likadant och lyfter hur dessa föreställningar gör så att vägledaren fokuserar på individen och inte så mycket på samhället. Författarna menar att individer är en del av samhället och därför bör man sträva efter att jobba mot större grupper, vilket även Robin påpekar. För att åstadkomma ett rättvist samhälle behöver vägledarna då inte bara hjälpa enskilda individer, vilket de andra respondenterna också håller med om.
Charlie menade att Social rättvisa innebär att individer får göra vad de är bra på, vad de borde göra utifrån sina förutsättningar, samt vad de vill göra. Hen anser att det även handlar om värderingar och vad individer vill göra i livet, samt att man behöver utmana de nyliberalistiska tankarna hos individer. Hen menar att fokus inte behöver vara att göra karriär, utan att individer bör välja utifrån det som de är bra på och vill göra. Charlie är bekant med begreppet Social
justice och berättade att vägledarna diskuterar den teorin, men att den även behöver appliceras
i praktiken. Hen anser att även de sökande bör få ta del av innebörden.
Under intervjun lyfte Charlie vikten av att göra individer medvetna om de hinder som finns så att de också kan förstå problematiken av dessa utmaningar. Detta går hand i hand med det
35
som Hooley, Sultana & Thomsen (2019, 296) menar är det första steget i deras modell och som innebär att skapa kritisk medvetenhet hos människor så att de kan förstå den stora kontexten de agerar i. Det bidrar till att individer inser att problemen de har ofta inte ligger hos dem själva, utan beror på strukturella hinder (ibid).
Peavy (2010, 14) resonerar också kring individers kontext, men han lägger vikten vid att vägledaren behöver förstå den sökandes kontext för att kunna hjälpa och att kvaliteten på vägledningen ökar när vägledaren förstår just den sökandes kontext och livsrum (Peavy 2010, 3).
Alex anser att vägledare behöver vara medvetna om att individer har olika bakgrund och att det kan finnas en problematik i det. “...man kan säga ja men alla är lika inför gud eller vem det nu är man är lika inför, men så är det ju inte!” Vidare menade hen att alla har olika förutsättningar både innan de rekryteras in på lärosätet och under utbildningens gång, samt efteråt när de ska ut i arbetslivet. Alex fortsatte med att man behöver veta om att olika beteendemönster och kulturell påverkan även påverkar studiesituationen för individen. Kim menade att innebörden av social rättvisa för hen är att hen som vägledare kan påverka både individer och samhället. I sitt arbete anser Kim att vägledarna gör en samhällsinsats genom att de aldrig nekar någon vägledning. Det finns inga krav på att de sökande måste vilja läsa på lärosätet där Kim är yrkesverksam. Vidare berättade Kim att hen har skickat studenter med exempelvis funktionsvariationer till någon avdelning, där hen av erfarenhet vet att de inte kommer att bli sedda eller hörda. Hen har därför hjälpt dem genom att följa med. “Då har jag liksom nästan handgripligen bara tagit personen i handen och gått till det stället, alltså att den här personen faktiskt har rättigheter och varsågod liksom!” Kim anser att man både som samhällsmedborgare och universitet bör verka för social rättvisa genom att hjälpa. Enligt Hooley & Sultana (2016, 6) kan vägledaren bestämma på vilket sätt den vill vara till hjälp för sin klient, det vill säga om den är beredd att inta vad som kan anses vara en obekväm roll i arbetet mot rättvisa. Kim berättade att det har hänt att hon behövt följa med sina studenter ibland, exempelvis de med olika funktionsvariationer. Detta för att hen vet att, på det specifika stället, kommer de troligtvis inte kommer bli lyssnade på. Som Hooley & Sultana (2016, 3) hävdar, så hamnar individer som redan är utsatta ofta i orättvisa. Kim tar därför sin roll som vägledare ett steg vidare och gör sig förespråkare av det femte steget i Hooley, Sultana & Thomsens (2019, 298) modell som lyfter vikten av att ingripa i sociala orättvisa system och därför stödja de som har svårt att representera sig själva.
