1
Examensarbete
15 högskolepoäng
Digitala verktyg i spanskundervisning
-fem lärares synpunkter
Digital tools in Spanish teaching
-viewpoints of five teachers
Alejandro Sánchez Zaragoza
Examen: KPU 90 Hp
Huvudämne: Spanska Gy
Handledare: Ange handledare
2013-06-09
Examinator: Björn Lundgren Handledare: Elisabeth Söderquist
3
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att undersöka om språklärare i spanska som undervisar på gymnasienivå använder IKT i sin undervisning, och om så, vilka digitala verktyg de arbetar med och vad deras pedagogiska tankar kring användandet är. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där fem lärare som undervisade spanska på gymnasiet intervjuades med hjälp av en intervjuguide. Resultatet visade att samtlig lärare använde digitala verktyg i sin undervisning men i mycket olika omfattning. Slutsatserna av uppsatsen är att IKT ger stora möjligheter att variera och förbättra undervisningen i spanska men att det krävs tillräcklig digital kompetens hos lärarna för att resursen ska kunna användas optimalt.
5
Innehållsförteckning
Inledning ... 6
1 Syfte och frågeställning ... 8
2 Bakgrund ... 9
3 Litteraturgenomgång ... 11
3.1 Pedagogiska teorier om lärande ... 11
3.2 IKT och styrdokument ... 14
3.3 IKT och lärande ... 14
3.4 IKT och språkundervisning ... 17
3.5 IKT verktyg ... 19
3.6 Google som verktyg ... 19
3.6.1 Google Apps ... 19
3.7 Flipped Classroom ... 21
3.8 Sociala medier som verktyg ... 22
3.8.1 Bloggen i språkundervisningen ... 22
3.8.2 Wikis i språkutbildning ... 23
3.8.3 Facebook och Twitter i språkundervisning... 24
4 Metod... 25
4.1 Urval och genomförande ... 25
4.2 Reliabilitet och validitet ... 26
4.3 Etik ... 27
4.4 Avgränsningar ... 27
5 Resultatredovisning med analys ... 29
6 Diskussion ... 38
6
Inledning
Idag lever vi i en digital värld som påverkar samhället som vi bor i, de flesta familjer eller enskilda personer har internet i hemma eller har tillgång till det genom olika former av smart phone, iPad eller liknande. Människor i dag använder en rad olika digitala plattformar på sina arbetsplatser, skolor, universitetet och hemma för eget bruk för att hitta information, för att ha sociala kontakter med vänner eller släktningar eller för njutning av spel och liknande. Den digitala världen har påverkat våra liv och samhället i stor grad men framförallt har den i högsta grad påverkat livet för våra barn och ungdomar. Man kan hävda att informationsteknik har kommit att bli en viktig del av vårt liv och vår kultur, framförallt för generationer födda från 90-talet och framåt vilket visar sig bl. a i att de generationerna i stor utsträckning har ersatt traditionella verktyg som papper och penna eller böcker med informationsteknik (Diaz, 2012:83). Det har därför varit en logisk följd att informationsteknik för eller senare skulle göra sitt inträde i skolans verksamhet som ett redskap för lärande.
Begreppen IT, IKT och digitala verktyg kan vara förvirrande och gå in i varandra och kräver därför en definition av hur de används i uppsatsen. IT (informationsteknik eller informationsteknologi) innefattar det mesta som har med dagens informationsflöde att göra så som datorer, internet, hård och mjukvara och även telefoni och TV (Diaz 2012). IKT (informations- och kommunikationsteknik) definieras som den typ av kommunikation som möjliggjorts genom IT. Det viktiga tillägget i IKT jämfört med IT är att det betonas att IKT gör det möjligt att inte bara söka information utan även att kommunicera med hjälp av teknologin (Diaz 2012). Digitala verktyg är det begrepp som genomgående används i uppsatsen och med det menas då de digitala resurser och verktyg som man kan använda i undervisning.
Språkundervisning och IKT har hört ihop genom en lång tradition av användning av digitala verktyg i språkundervisning. Ljudfiler för att lyssna på uttal, nyhetssändningar
för att träna hörförståelse och språklaboratorieövningar för att träna eget uttal har funnits som en del i språkundervisningen redan innan internet och datoruppkoppling blev en vardag. Man kan säga att den moderna informationstekniken bara är en vidareutveckling och att den har en naturlig plats i språkutbildningen såväl på grundskolan, gymnasiumskolan som på universitet.
7
De nya generationerna av studenter är uppkopplad till digitala världen och använder den som en naturlig del i sina sociala relationer, sitt lärande och för att hitta information. Ett viktigt område inom dagens forskning kring didaktik handlar därför om användning av IKT i undervisningen.
Vårt moderna samhället kräver att medborgarna har ett viss mått av digital kompetens och skolan måste enligt läroplanen förse eleverna med detta. Detta innebär lärarna inte längre bara kan förlita sig på sina ämneskunskaper för att undervisa utan också måste höja sina kunskaper om digitala tekniker och/ eller sociala medier (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Läraryrket befinner sig i en snabb förändring och på kort tid har kraven på den enskilde läraren utvecklats till att innefatta krav på färdigheter i hur man överför kunskaper till eleverna med hjälp av digitala verktyg. De digitala verktygen öppnar en värld av möjligheter i undervisningen, men trots att användningen av digitala medier till för eget bruk är ett enkelt steg att ta, kan steget att ta med sig den tekniken in i klassrummet vara betydligt mer krävande. Hur långt har man kommit på den vägen, vilka verktyg använder man och varför är frågeställningar som undersöks i uppsatsen.
8
1 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka om språklärare i spanska som undervisar på gymnasienivå använder IKT i sin undervisning, och om så, vilka digitala verktyg de arbetar med och vad deras pedagogiska tankar kring användandet är.
Mina frågeställningar är:
Använder språklärarna IKT i sin undervisning? Vilka verktyg?
Vad önskar de utveckla hos eleverna med digitala verktyg?
9
2 Bakgrund
I dagens gymnasieskola är individuella surfplattor eller bärbara datorer en naturlig del av elevernas skolvardag (Skolverket, 2013). Eleverna använder den digitala tekniken som ett helt naturligt redskap inte bara för att uppdatera sig på sociala medier eller för att roa sig, utan även för att söka ny kunskap och för att ta reda på saker, stort som smått. I ljuset av det blir användandet av IKT i undervisningen inte bara ett abstrakt mål från läroplanen som behöver uppfyllas utan en självklar teknik att använda sig av även i språkundervisning. Att använda IKT-verktyg i undervisningen kan ge många möjligheter, och bidra till nya metoder i klassrummet som förbättrar undervisningen (Diaz, 2012).
I samhället finns en medveten om betydelse av digitala medier i det dagliga livet och av detta skäl har Skolverket tydliga riktlinjer om satsningar mot en datoriserad skola (Diaz, 2012; Jämterud, 2010). Den nya skollagen förstärker betydelsen av digitala medier och IT i skolan och därmed även den digitala kompetensen. I läroplaner blir det tydligt hur undervisning förväntas utveckla elevernas digitala kompetenser:
”Det är skolans ansvar att varje elev kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.” ( Lgy 11, ”övergripande mål och riktlinjer”)
EU kommissionen har beskrivit åtta nyckelkompetenser som medlemsländerna bör tillhandahålla alla sina medborgare för att skapa förutsättningar för personlig utveckling, livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap för den enskilde individen. De åtta nyckelkompetenserna är; kommunikation på modersmålet, kommunikation på främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, digital kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
Inom området för digitala kompetenser hittas definitionen:
”Digitala kompetenser innebär säker och kritisk användningen av informationssamhället teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT- färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet”. ( Europeiska kommissionen, 2007:7)
10
Enligt ovanstående citat är den digitala kompetensen en viktig del i en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som en person behöver för att utveckla sig, sin sociala interaktion, och för att kunna vara aktiv i det moderna samhället (Diaz, 2012). Europakommissionens tankegångar ligger i linje med det centrala innehållet i många ämnesplaner för den svenska skolan. I läroplanerna betonas att eleverna ska träna sig i att tänka kritisk i förhållande till informationsflödet, att kunna granska och värdera fakta och ta till sig kunskaper som främjar deras utveckling till ansvarskännande människor med förmåga att aktivt delta i samhällslivet (Lärarens handbok, 2011).
Även Skolverkets ämnesplan för moderna språk specificerar att eleverna ska ges möjlighet att träna sin språkförmåga i funktionella och meningsfulla sammanhang, och med stor variation på situationer, syften och till mottagare.
”Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser.” (Skolverket, 2011)
Undervisningen i moderna språk ska också lära eleverna;
”Olika sätt att orientera sig i och välja bland texter och talat språk från internet och andra medier”. (Skolverket, 2011)
11
3 Litteraturgenomgång
3.1 Pedagogiska teorier om lärande
Dagens undervisningsmetoder och läroplaner har utformats under tydlig påverkan av några av 1900-talets stora teoretiker som Piaget, Dewey och Vygotsky (Forssell, 2005, Löfving, 2012). För att kunna fundera kring undervisning genom IKT behöver man först orientera sig gentemot de traditionella pedagogiska teorierna och synsätten. Att har kunskap om olika teorier kring lärande möjliggör dessutom för läraren att bättre förstå hur undervisning bör läggas upp för att öka inlärningspotentialen och elevernas motivation.
Den tidigare skolan var formad av det som idag brukar kallas katederundervisning. Detta sätt att undervisa var i viss mån påverkad av behaviorismen, där psykologen Frederic Skinner (1940-1990) var en representativ anhängare. Han var förespråkare av nödvändigheten av repetition för inlärning och förstärkning av beteende för att lära eleverna lämpliga skolbeteenden (Löfving, 2012).
Den ryske psykologen och pedagogen Vygotskij (1896-1934) beskrev att lärande sker i ett socialt sammanhang, när barnet börjar ta kontakt med sin sociala omgivning och genom kontakten med andra mer erfarna människor. Språket i det här sammanhanget spelar en viktig roll då det är genom språket som kunskap till stor del förmedlas (Forsell, 2005). Vygotskij menade att tidigare kunskaper som barnet samla på sig i kontakten med sina medmänniskor är väldigt viktig i processen av lärandet av ny kunskap hos barnen. Vygotskij beskrev att inlärning sker genom något som han kallade utvecklingszoner. Underliggande kunskap förbereder barnet att lära sig ny kunskap på en högre, mer komplex nivå och det för att inlärningen ska fungera behöver den nya kunskapen vara inom räckhåll från den utvecklingszon man befinner sig i (Löfving, 2012). Den sociokulturella utvecklingen spelar också en betydande roll och därmed har den sociala gruppen en viktig inverkan på barns lärande och utveckling. Han hävdade att människor lär sig bäst i grupp eftersom man då på ett naturligt sätt kan dra nytta av andra människors kunskap och erfarenheter och därefter använda det vidare, både för egen del och för att dela det med andra människor. Grundläggande språk och begrepp som barnet kommer i kontakt med i vardagen lär det sig genom att först förstå i vilket
12
sammanhang det används och sedan genom att skaffa sig en mer fördjupad kunskap om hur man definierar det nya. Mer avancerad kunskap, sk institutionella begrepp kan inte barnet lära sig enbart genom kontakter i vardagen utan måste läras in i sammanhang som skolan. Här får läraren en avgörande uppgift genom att framställa den nya kunskapen på ett sätt så det närmar sig den utvecklingszonen barnet befinner sig i så de kan lära sig det nya och knyta ihop det med den egna tidigare kunskapen och erfarenheterna (Forsell, 2005).
I motsats till Piagets teorier om mognadsnivåer (se nedan) där barnet lär sig just det som barnet har rätt mognadsnivå för att lära sig, och inte kan påverkas att lära sig det nya innan rätt mognadsnivå är uppnådd, tänker Vygotskij att lärarens undervisning är avgörande för barnets utveckling. Det är genom interaktion som barnet att lär sig ny verbal kunskap och får de nya erfarenheter som gör att barnet lära sig nya sätt att tänka, arbeta och kommunicera som passar ju just det samhälle som barnet är en del av (Forsell, 2005). Vygotskijs två begrepp appropiering och internalisering beskriver hur han tänker att kunskap tas in av individen. Istället för att tänka sig att individen ”hämtar in” kunskap som finns ute i samhället, alltså i ett linjärt förhållande, tänker han sig att kunskap appropieras av individen i steg och att kunskap är något som fördjupas hela livet. Internalisering är den process där individen tar in och gör till sitt eget de erfarenheter och kunskaper som personen varit med om i det sociokulturella sammanhanget man befinner sig i. Detta sätt att lära kan inte omsättas i mekaniska regler för hur undervisning ska gå till utan beskriver på vilket sätt individer lär sig och bör påverka lärarens sätt att förstå hur människor kommunicerar, delar erfarenheter med, och lär av varandra (Forsell, 2005).
Den schweiziske psykologen Jean Piaget (1896-1980) har gett oss ett annat pedagogisk synsätt som kallas konstruktivismen. I motsatts till behaviorismen som betonar repetition och förstärkning av korrekta inlärningsbeteenden, betonar konstruktivismen elevernas potential att lära sig på en andra sätt och att eleverna själva konstruerar sin verklighet, sina föreställningar och sina kunskaper. Konstruktivismen egentligen kommer från filosofen Kants (1724-1804) tankegångar och säger i korthet att man inte vet hur verklighet egentligen är beskaffad, utan att vi människor endast kan förstå våra egen bilder av verkligheten.
13
Det innebär att omvärlden som vi ser den är en konstruktion av den enskilde människans eget medvetande (Stensmo 2007). Piaget betonar därtill att barn har en egen inneboende kraft att söka kunskap och att de lär sig genom sin naturliga aktivitet och när de är psykologisk mogna för det (Enkvist 2007).
En annan pedagogisk filosof som har påverkat mycket i dagens skola är den amerikanska psykologen John Dewey (1859-1952). Dewey betonar liksom som Vygotskij betydelsen av det sociala sammanhanget för inlärning. För honom är barnen samhällsvarelser och det är därför Dewey hävdar att såväl skolan, individen som samhället måste fungera som en helhet för att nå de pedagogiska målen (Forsell, 2005). Dewey tänkte att det är viktigt att skolan inte står isolerad som en instans endast för teoretisk inlärning utan att skolan måste vara som ett miniatyrsamhälle där eleverna kan få stimulans genom att också hantera material och ting som finns i samhället. Han menade att genom hantverket kan eleverna utveckla en konstruktiv fantasi och ett logiskt tänkande i en harmonisk atmosfär. Deweys ideala inlärning sker genom ett aktivt arbete där idéutbytet och samarbete frodas och där man har en fri kommunikation för att byta tankar och erfarenheter med varandra (Forsell, 2005). Dewey hävdade att en skola som har målinriktade aktiviteter och samtidigt befrämjar samarbete tillhandahåller har en positiv oordning med prat och fysik rörlighet för eleverna och att en sådan skola är att föredra jämfört med en klassisk skola där det finns en artificiell ordning påtvingad av lärarna och där eleverna ägnar sig åt passivt lärande i klassrummet. Dewey påstod att i en skola som har introducerat praktiska handlingar i skolarbetet man kan märka att eleverna känner sig mer motiverade och engagerade i skolan och sina skoluppgifter. Dessutom formas eleverna genom detta kollaborativa arbete i skolan till goda medlemmar i ett demokratiskt samhälle. Enligt Dewey är skolans främsta uppgift att utveckla medborgare som kan ta ansvar för- och värdera konsekvenserna av, sina handlingar (Forsell, 2005). Enligt Forsell kan en lärare som är alltför bunden av läroplaner och betygskriterier missa att följa den unika individens kunskapsprocess och bildningsbehov, och istället skapa elever som är fyllda med instrumentell kunskap. Enligt Forsells (2005). tolkning av Dewey ska skolans mål istället vara att skapa elever som utvecklas till reflekterande, handlingskraftiga individer som kan leva sina liv på ett meningsfullt sätt.
14
3.2 IKT och styrdokument
Kompetens att använda digitala medier och IKT tekniker är färdigheter som eleverna ska få enligt Lgy 11 som beskriver läroplanens centrala innehåll. Lgy 11har hämtat sin grund från Europaparlamentets och Europa rådets rekommendationer om att skolan ska ge eleverna centrala färdigheter som hjälper dem till livslångt lärande. Kompetens i digitala medier blir därmed centralt.
”skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t ex bibliotek, datorer och andra hjälpmedel” (Lgy 11, ”övergripande mål och riktlinjer”)
I ämnet spanska som modernt språk står det att eleverna ska uppnå följande:
”Olika sätt att orientera sig i och välja bland texter och talat språk från internet och andra medier.” (skolverket, 2011 ”Moderna språk, centralt innehåll”)
”Eleverna ska få interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier.” (skolverket, 2011 ”Moderna språk, centralt innehåll”)
3.3 IKT och lärande
Ett viktigt område inom dagens forskning kring didaktik handlar om användning av IKT i undervisning av läs- och skrivinlärning. Arbetssättet är en tillämpning av traditionella metoder för läs- och skrivinlärningen, men där redskapet är en dator med tangentbord eller en surfplatta som ersätter pennan och pappret. Forskning av professor Åke Grönlund (2012) hävdar att barnen kan lära sig att läsa och att skriva snabbare med hjälp att digitala verktyg (iWTL; integrated Write to Learn och ICT; information and comunication thechnology) och dessutom förbättrar sitt skrivande och sin kommunikationsförmåga. Ytterligare en fördel med IKT är enligt forskaren att användning av digitala verktyg möjliggör att elever kan få extra stöd genom tekniska lösningar som kan individualiseras och användas utifrån de särskilda behov eleven har. Eleverna kan genom program som t ex talsyntes få uppläst vad de skrivit och genom ytterligare ett sinne, hörseln, uppfatta vilken bokstav som fattas. Även normalfungerande elever har enligt Grönlund stor nytta av de här metoderna. Att kunna gå tillbaka och undersöka sin text samt att få synpunkter på det man skrivit från andra
15
elever och lärare leder till en starkare utveckling av skriftspråket. Barnen och ungdomarna i undervisningen blir dessutom extra motiverade att arbeta av den sociala kontakt de får med varandra genom att kommentera och få kommentarer på genomsamma uppgifter och sina egna inlämningsuppgifter. Forskningen handlar om utvecklingen av bättre metoder för att lära sig att skriva och läsa men också användning av digitala verktyg som webbs, bloggs, etcetera, med betoning till social interaktion mellan eleverna samt mellan eleverna och läraren som en del av inlärningsprocessen. Anders Jönsson (2010) hävdar att det didaktiska sättet att använda digitala verktyg i undervisningen möjliggör att eleverna kan lära sig att själv bedöma sina arbeten på ett effektivt sätt med hjälp av de digitala verktygen och genom stöd av läraren. Ytterligare en fördel är att det möjliggör att få en kamratbedömning på ett motsvarande sätt som läraren skulle ha utfört det och det i sin tur tränar eleverna i att lära sig att ta och ge feedback (Jönsson, 2010).
Grönlund (2012) för liksom Jönsson fram att eleverna har möjlighet att förbättra sina texter med hjälp av inlägg från sina lärare och klasskamrater. Dessutom tror Grönlund att det sociala samspel det innebär att eleverna kommunicerar med varandra ökar elevernas motivation och förståelse för ämnet och sina texter. Även M. Hajer & T. Meestringa (2010) för fram fördelen med social interaktion under inlärning och hävdar att genom samtal med kamraterna och med hjälp av läraren kan eleverna förvärva ett ämnesadekvat språk. I detta avseende är man överens i forskningen att om man stimulerar interaktionen i klassundersvisning, genom grupparbete och gruppdiskussioner, hjälper man eleverna att bearbeta och koppla ihop undervisning stoffet M. Hajer & T. Meestringa (2010).
Skolverket har låtit analysera ett större antal studier och forskningsrapporter inom området IT i skolan. Man ville veta hur sambandet mellan vilka insatser som eleverna fått och deras utveckling och resultat såg ut, och man ville också få en strukturerad bild av hur olika insatser påverkar elevernas lärande och färdighetsutveckling. Målet var att slutsatserna från analyserna skulle kunna göra det möjligt att ge generella rekommendationer om man bör arbeta med It-teknik i skolan. Flera europeiska studier visar klara fördelar med att använda IT i samband med undervisning i skolan (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Framförallt ökar elevernas motivation när de får arbeta med IT-teknik, vilket i sin tur leder till eleverna känner större engagemang
16
och riktar mer uppmärksamhet till uppgifterna som vilket i sin tur resulterar i ökad inlärning. Andra fördelar som framkom var att undervisningen blir mer individualiserad av IT-teknik vilket ger eleverna möjlighet att arbeta efter egen förmåga, i egen takt och efter egna personliga behov.
En mycket viktig kunskap som fram är att användning av tekniken i sig inte leder till några fördelar utan att det är hela kontexten av att ha en pedagogisk idé där tekniken blir en integrerad del som är det viktiga (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Det finns ett starkt samband mellan just sättet IT-tekniken används och elevernas kunskapsinhämtning. Ju mer integrerad tekniken är i själva undervisningen och lärarens pedagogiska synsätt desto högre effekt kan man få av användandet. Det krävs att eleverna upplever att arbetsuppgifterna hjälper dem att uppnå sina inlärningsmål och att det sker som en integrerad del lärprocessen. Att till exempel använda sig av animationer, rörliga bilder och andra visuella verktyg har i flera studier visat sig höja elevernas engagemang i undervisningen och också förstärka deras begreppsmässiga förståelse. Att på detta sätt göra de digitala teknikerna till ett naturligt inslag i undervisningen är det som ger positiva effekter på måluppfyllelse och inlärning.
Puentedura är en amerikansk utbildningskonsulent som forskat mycket om hur IKT kan förstärka traditionell undervisning. Han har utvecklat SAMR-modellen (Substitution-ersättning, Augumentation-förstärkning, Modification-förändring and Redefinition-omdefinition) som är en modell i fyra steg som man bör ta sig an för att fullt ut kunna använda sig av den nya digitala tekniken i undervisningen. För att uppnå den fulla potentialen måste man enligt Puentedura först frigöra sig från sina tidigare perspektiv och arbetsätt och istället tänka kreativt kring nya sätt att utnyttja möjligheterna med IKT (Diaz, 2012). Puentedura poängterar också att det inte räcker att sätta datorer i händerna på alla elever och lärare utan att det måste kombineras med kunskap om hur man ska använda resurserna på ett pedagogiskt sätt.
I Europa finns också stora satsningar på IKT i skolan och många undersökningar finns kopplade till satsningarna. ESSIE (European Survey of Schools: ICT in Education) är en stor undersökning genomförd av EUN (Europeiska Skoldatanätet) på uppdrag av Europeiska Kommissionen (Diaz, 20012). Undersökningen visar att det finns stor tillgång till datorer i den svenska skolan men en brist på lärare som har tillräcklig kompetens för att använda sig tekniken.
17
Det gör att Sverige jämfört med andra EU-länder ligger genomsnittlig eller något under genomsnittet i hur stor procent av undervisningstiden som IT används (ESSIE, 2013). Den traditionella bilden av skolan är att lärarens brukade bestämma om vad man ska lära sig, hur man lära sig, av vem man ska lära sig och med ven ska lära sig. Med införandet av digitala medier har börjat att påverkat synen om lärande, kunskap, ledarskap i skolan det vill säga att digitala medier kommer att ändra sättet att lära sig (Steinberg, 2013). Internet och tillsammans med digitala medier ger stora möjligheter att skaffa information och motivera eleverna i sitt lärande. Eleverna kan också anpassa sitt lärande till sin egen inlärningsstil eftersom de inte behöver vara bundna till skrivna texter utan det finns det möjlighet att använda visuella och ljudbaserade källor. På grund av sin positiva inverkan på elevernas motivation och lärande kan de digitala verktygen bidra till att höja prestationer och resultaten i skolan (Jämterud 2010).
Behovet av att utveckla lärarnas kunskap om IKT (digitala kompetens) är fortsatt stort i den svenska skolan trots stora satsningar på utbildningar (Jämterud 2010). Kompetensutvecklingen handlar inte endast om att lära lärarna vilka verktyg som finns, hur man får tillgång till dem och använder dem utan också om hur de ska vägleda och hjälpa eleverna att kritiskt granska den information de hittar och att motivera eleverna att sätta in faktakunskaperna i ett större sammanhang för att de ska få helhetsförståelse (ibid).
3.4 IKT och språkundervisning
Användandet av IT-teknik kan hjälpa språkutvecklingen i allmänhet, och inlärning av ett nytt språk i synnerhet, inte minst som hjälpmedel vid uppbyggnad av ordförråd (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Jämterud (2010) uppger att användandet av digitala verktyg kan höja ämnesrelaterade prestationer och att det är särskilt framträdande ibland annat i inlärning av språk. Att använda verktyg som ordbehandlare, interaktiva program för inlärning av stavning och uttal av nya glosor, bloggar och interaktiva skrivtavlor med mera är exempel på verktyg som är lämpliga för språkinlärning eftersom det uppmuntrar eleverna att använda sina nya språkkunskaper och dessutom erbjuder inlärningsstöd i form av bilder, ljud och färger kopplat till övningarna. Det är dock återigen sättet på vilket IT-tekniken används som är avgörande.
18
Lärarens pedagogik och förberedelse av lektionen är central och att läraren är aktiv i att välja teknik och hur den ska användas (Myndigheten för skolutveckling, 2007).
Genom användningen av olika digitala verktyg kan läraren uppmuntra och möjliggöra kreativa uttryck i språkutbildningen hos eleverna som t.ex. genom kommunikation med andra och genom att göra andra elever delaktiga i det egna lärandet. Kunskap skapas primärt i samspel med andra, och därför låter lärare ofta elever arbeta i par eller i små grupper (Diaz, 2012). Språklärarna kan utnyttja de möjligheter digitala verktyg erbjuder för att få igenom en social process och låta eleverna att lära sig av varandra. Med hjälpt av t ex. sociala medier kan läraren öka samarbetet mellan elever med genom chattar, bloggar, wikier eller webbplatser som möjliggör samarbete via nätet. Detta är en viktig tillgång eftersom det visserligen går att lära sig en del aspekter av ett främmande språk i ensamhet, men då det är i sampelet med andra som färdigheterna kan utvecklas och prövas och en förståelse skapas av hur språket faktiskt används (Svensson, 2008). Svensson (2008) hävdar att språkundervisningen handlar om att skapa förståelse för och insikt om kulturen i det land eller länder som språket talas. Också på detta område kan de digitala medierna vara mycket behjälpliga. Med hjälp av datorer och uppkoppling till internet har eleverna möjlighet att ta reda på information om sociokulturella aspekter och livsvillkor i områden där språket används. Läraren kan också med hjälp av internet snabbt och enkelt erbjuda levande bilder av hur språket används i verkligheten i en mängd olika situationer.
”Undervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och omvärldskunskaper samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften” (Skolverket, 2011 ”Moderna språk, Ämnets syfte”)
”Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra” (Skolverket, 2011 ”Moderna språk, Ämnets syfte”)
Det kan hävdas att digitala medier inte bara är ett viktigt verktyg i språkundervisningen utan ett medel för att kunna uppnå målen som är framställda i läroplanerna, och för att utforma en kreativ och skapande språkundervisning i klassrummet. Svensson (2008:14) påpekar dock att det är vanligt med stor diskrepans mellan det ideala tillståndet av hur digitala medier kan användas och hur det verkligen används i den vardagliga
19
undervisningen. I den vardagliga undervisningen är det oftast en begränsad del av verktygen som används så som; Power Point presentationer, ordbehandlingsprogram, e-postfunktioner och länksamlingar. Anledningen till detta uppges som orsakat av bristande stöd från ledningen och av frustration kring tekniken och att få kunskap om hur den ska fungera.
3.5 IKT verktyg
Lärare i dagens skola använder dagligen datorer och digitala verktyg för att klara sina arbetsuppgifter. Informations- och kommunikationstekniken utvecklas ständigt och samtidigt ökar förväntningarna på lärarna för att genomföra sina arbetsuppgifter i skolan genom att tillvarata teknikens möjligheter. Samtidigt fattas ofta kunskaper och kompetens om vilka verktyg som finns och hur man som lärare kan utnyttja de digitala verktygen för att förbättra sin didaktik. I genomgången nedan kommer endast resurser lyftas fram som lärarna i intervjuerna har benämnt och som vem som helst kan hitta via internet gratis och alltså kan använda i sin undervisning när och var som helst.
3.6 Google som verktyg
Google är känd för de flesta svenskar som sökmotor. I Sverige har t ex verbet ”att googla” varit inkluderat i svenska Språkrådets ordlista sedan 2003 (Diaz, 2012). Förutom sin funktion som sökmotor erbjuder Google en rad gratis verktyg som lärare kan dra nytta av i språkundervisning genom funktionen Google Apps som innehållet t ex Google Docs, Google forms, Google drive och Google sites. Google verktygen är inte utformade för att användas i undervisning, och det är därför lärarens uppgift att ge dem en didaktisk och pedagogisk funktion i språkundervisningen.
3.6.1 Google Apps
Läraren och eleverna har tillgång till Google Apps för att möjliggöra sammarbete mellan elever för att underlätta lärande och undervisning. För att kunna använda Googles Apps alla tjänster fullt ut krävs att personen gör en registrering i ett Googles konto. I samband med registreringen får man även en Gmail-adress från Google.
20
Google Docs har i princip samma funktioner som Microsoft Office eller Apples iWork men med den skillnaden att Googles verktyg är gratis1, webbaserade och dessutom kompatibla med båda operativ systemen. Med Google Docs läraren kan dela dokument med sina elever genom att skicka en inbjudan via mail eller genom att dela länken till dokument. Språkläraren kan till exempel dela en övning med sina elever som utgörs av en text med grammatiska fel där elevernas uppgift sedan är att i grupp eller individuellt redigera texten så den blir korrekt. Läraren kan sedan ge feedback på övningen, antingen till hela gruppen eller individuellt med förklaringar i dokumentet. Ett annat exempel på tillämpning är att eleverna kan arbeta med en skrivuppgift för att utveckla skrivförmågan, där läraren löpande ger feedback och förklaringar under genomförandet, antingen individuellt eller i grupp.
En annan funktion som Google erbjuder till lärarna är Google Forms som ger möjlighet för läraren att skicka ut en enkät eller fråga till eleverna som de sedan svara individuellt på. Denna funktion kan t ex användas för att utvärdera ett lektionsmoment eller en kurs. Denna funktion passar också utmärkt till att öka elever deltagande i undervisning genom att låta dem tillåta ge sina synpunkter på eget lärande genom enkäter. Efter enkäten kan läraren visa eleverna de sammanställda svaren för att öppna för en demokratisk diskussion om innehållet i kursen (Diaz, 2012). En annan funktion som läraren kan ge till Google Forms är att utforma test för att ställa flervalsfrågor i syftet att granska grammatiska kunskaper eller ordförråd hos eleverna.
Google Docs kan lärare och elever använda för att skapa presentationer eller textdokument som sedan sparas på en server så man kan få tillgång till det från vilken dator som helst med uppkoppling till internet. Då behöver man inte tänka på om materialet finns sparat på fel dator eller att ha med USB minne. En annan bra funktion är att grupparbeten kan läggas upp på Google Docs så att alla deltagare i gruppen har tillgång till det. Då finns arbetet alltid tillgängligt för alla och dessutom kan läraren kan kontrollera hur grupparbetet fortgår och vem som har skrivit vad. I varje dokument sparas nämligen historik om vem har skrivit vad och vilka ändringar som har gjorts. Men denna funktion läraren kan bedöma elevernas individuella prestationer när de skrivit en gemensam rapport eller uppsats. Vill man använda denna funktion är det viktigt att informera elevernas om att skriva i arbetena när de är inloggade genom sitt
1
Google finansierar sina gratistjänster genom att användarna accepterar att Google samlar information om användarnas sökningar och webbhistorik som sedan säljs till företag för att rikta annonser och reklam.
21
eget konto så att deras insatser blir synliga. Eleverna kan även skriva samtidigt i en gemensam uppgift från olika datorer, vilket möjliggör att de kan sitta tillsammans eller var och en för sig och behålla kommunikationen mellan varandra den via en chatt som är kopplad till varje dokument (Diaz, 2012)
Googles introducerade 2012 ett nytt verktyg för att ersätta Googles Docs, nämligen Googles Drive. Google drive är en näthårddisk, dvs ett lagringsutrymme där användare kan spara sina filer, dokument och bilder i ”molnet” i syftet att alltid ha det tillgängligt från valfri dator som är uppkopplad mot internet. Med Google Drive kan läraren samla alla Google verktyg på samma plats (Google docs, Gmail, Google Calendar, etc) och arbeta med dem.
Med Google Calendar kan läraren informera eleverna om viktiga händelser som kommer att ske under kursen. Informationen kan även delas med andra utvalda personer som t ex elevens föräldrar.
Google Sites är ett verktyg som kan användas för att arbeta kollaborativt med eleverna genom att t ex publicera texter, presentationer, videoklipp, enkäter och liknande som eleverna och läraren har skapat under termin. Ett kollaborativt lärande passar ihop med digitala medier eftersom eleverna kan arbeta tillsammans i ett gemensamt projekt som t ex kan vara att bygga en egen webbsida (Jämterud, 2010). Genom att skapa en webbsida kan läraren och eleverna hitta information eller länksamlingar om den aktuella språkutbildningen och lägga upp det för att använda igen. Med hjälp av Google Sites skulle språklärare i ett specifikt ämne kunna gå samman och på ett enkelt sätt skapa en webbplats där de lägger upp material som skapats eller använts eller länkats till under en kurs, så att andra kan få användning för det.
3.7 Flipped Classroom
Flipped Classroom är ett pedagogiskt förhållningssätt där man med hjälp av inspelade videoklipp eller annat digitalt material använder sig av att eleverna har tillgång till datorer och är uppkopplade. Flipped classroom är alltså inget program som laddas ner utan läraren lägger upp materalet på länk, blogg eller likanande. Flipped Classroom har fått sitt namn för att man vänder på begreppet läxa och istället ger eleverna hemuppgifter som är förberedelser till en lektion (Diaz, 2012). Hemuppgiften kan
22
exempelvis bestå i att titta på en filmsnutt, att läsa igenom ett stycke eller svara på frågor via nätet. Syftet är att eleverna ska komma förberedda till lektionen och att undervisningstiden därmed kan användas så effektivt som möjligt, och kanske hellre ägnas åt analys, diskussion och fördjupning av kunskap än rena genomgångar. Genom att läraren t.ex. spelar in en genomgång kan eleverna dessutom titta på momentet så många gånger de behöver för att lära sig det.
3.8 Sociala medier som verktyg
Sociala medier kan ses som ett sammanfattande namn för webbaserade aktiviteter där man kombinerar teknik, social interaktion och informationsdelning och där kommunikationen mellan individer är det som har en betydande roll ((Diaz, 2012) Som tidigare beskrivet skapas lärande primärt i samspel med andra och kommunikation blir då en självklar och viktig faktor för lärande. Lärare brukar av detta skäl låta elever jobba i grupp för att främja att utveckling och lärande sker i samspel med deras omgivning i en social process (Löfving, 2012) Lärare söker därför efter lämpliga strategier för att få eleverna att känna sig delaktiga i undervisningen och skapa en aktiv inlärningsprocess. Det kan dock vara en betydande utmaning att få ett helt klassrum med elever nyfikna och engagerade i undervisningsämnet. För att nå dit behöver läraren anpassa undervisningen efter de olika elevernas behov och förutsättningar för att lyckas att engagera dem i språkundervisningen. Som en hjälp för att lyckas med det målet och engagera eleverna kan läraren till exempel använda sociala medier på nätet som verktyg för att locka och aktivera varje enskild elev. Exempel på sociala medier som redogörs för nedan är; bloggar, wikis. Facebook eller Twitter.
3.8.1 Bloggen i språkundervisningen
Bloggen är ett populärt verktyg för språklärare som förväntar sig att eleverna är delaktiga genom att bidra med sina inlägg (Jämterud,2010). Språklärare förväntar sig att eleverna ska träna sig i att uttrycka sig i skrift på undervisningsspråket. Detta ligger väl i linje med ämnesplanerna för moderna språk.
”Eleverna ska få interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier” (skolverket, 2011 ”Moderna språk, centralt innehåll)
23
Fördelen med en blogg är att man inte behöver en särskilt datorvana för att starta en blogg och dessutom finns olika bloggtjänster att välja på med möjlighet att välja layout och färdiga mallar. Man behöver bara ge ett namn och ett syfte med bloggen och sedan kan man börja. Läraren behöver sedan också bestämma tillgänglighet, dvs om bloggen ska vara tillgänglig för allmänheten eller bara en utvald grupp av elever.
Bloggen kan naturligtvis användas i vilket ämne som helst men det viktigaste är att bloggen vänder sig till eleverna. Ett exempel på användning är att läraren efter en lektion lägger ut en kort förklaring eller sammanfattning av de viktigaste delarna av lektionen med en påminnelse av läxan som eleverna ska göra under veckan. En annan möjlighet som en blogg erbjuder är att dela videoklipp som läraren uppfattar som bra undervisningsmaterial eller ett klipp där läraren filmat sig själv med en webkamera där läraren t ex förklarar en grammatisk aspekt.
Eleverna med blogg som del i undervisningen har möjlighet att delta aktivt i sitt lärande genom att publicera inlägg i bloggen eller lägga upp olika typer av multimedialt material som läraren kan kommentera. Det kan vara svårt att få studenter att skriva i bloggen men läraren kan uppmuntra dem genom att t ex be eleverna att skriva kommentarer på det som läggs upp.
3.8.2 Wikis i språkutbildning
Wiki är en annan digital plattform som möjliggör enkla publiceringar, lätta redigeringar där eleverna kan jobba med en gemensam text (Svensson, 2008). Ett exempel på en wiki är den kända nätbaserade Encyclopedia Wikipedia. Wikis passar utmärkt för ett kollaborativt arbete där eleverna arbetar med en gemmensamma skrivprocess, till exempel för att skriva en uppsats eller ett projektarbete. En intressant funktion med att jobba med en wiki är att allt som publiceras kan vara tillgänglit till för andra, effekten blir att skrivproceser kan vidgas bortom klassrummet. Som språklärare i spanska kan man t ex uppmuntra eleverna att bygga upp en wiki om spansktalande länder med fakta genom videklipp, illustrationer eller relevanta händelser och på så sätt omvandla information och kunskap till att inte bara användas i klassrummet utan också nå ut till omvärlden. En viktig funktion som en wiki har är att läraren kan se när och vem någon har publicerat något, vilket är bra för att bedöma individuella prestationer i ett grupparbete.
24
2
Man kan starta en egen wiki genom webbtjänsten Wikispaces där lärare och elever kan skaffa en wiki enkelt och utan någon kostnad. Det enda man behöver göra är att registrera sig och skapa en inloggning. Sedan läraren kan välja om wikin ska vara tillgänglig för allmänheten eller bara för den egna klassen.
3.8.3 Facebook och Twitter i språkundervisning
De största sociala nätverkssajterna är utan tvivel Facebook och Twitter. Båda dessa sociala nätverk har gjort sitt intåg i skolverksamhete men är samtidigt båda social nätverk som är kontroversiella. Många lärare har valt att helt och hållet avstå från att använda Facebook i skolan, medan andra läraren använder den i sin undervisning. Lärare som har valt att använda Facebook brukar bilda särskilda slutna grupper där eleverna kan ansluta sig3. Genom att skapa en grupp som har att göra med spanska språket och/eller till en specifik undervisningsgrupp kan såväl eleverna och läraren lägga upp bilder, filmer, undervisningsmaterial och delta i diskussioner på ett naturlig sätt (Jämterud, 2010). Egentligen skulle Facebook kunna ersättas av en kursblogg, men fördelen med Facebook är att de flesta elever redan använder Facebook dagligen och därför kan hålla sig informerade om de sista nyheterna från spansklektionen. En sida som heter Facebook in Education som är skapad i nära samarbete med National Parent and Teacher Association i USA ger rekommendationer kring hur man kan använda nätverket i undervisningssammanhang (Diaz, 2012).
Twitter är en annan social nätverkssajt där elevernas och läraren kan göra sina röster hörda. Alla användare behöver skapa sig ett konto där de själva kan välja om de vill lägga ut sitt namn eller välja en mer diskret identitet. Med Twitter har eleverna tillgång till lättanvänd kontakt för att fråga om något eller för att uttrycka sina tankar, idéer eller tips för att förbättra framtida lektioner. Dt kan hjälpa elever som kanske är för blyga att våga fråga genom att räcka upp handen under lektionen att ändå framföra sin fråga eller sitt förslag genom att skicka ett twitter. (Diaz, 2012). Det viktigaste att beakta när man använder denna sociala kanal är att ha ett tydligt syfte med vad man vill göra med dem och varför vill man använda dem med eleverna
2
Gällde reklamfinansierade gratis versionerna. Fler wikitjänster kostar pengar för att kunna användas fullt ut.
3
För att undvika att läraren blir vän med sina elever genom sitt privata Facebook-konto kan man skapa ett andra användarkonto som är kopplat till sin tjänst som lärare. Facebooks regler tillåter inte skapande av fejk-konto men Diaz (2012) föreslår att man skapar ett ”lärarkonto” kopplat till ens funktion som lärare på sin undervisningsskola.
25
4 Metod
Uppsatsen undersöker hur språklärare uppfattar användbarheten av IKT i undervisningen av spanska. Uppsatsen vill fånga lärarnas tolkning av varför det är ett bra verktyg eller om de uppfattar att det inte är användbart. Uppsatsen vill också undersöka vilka verktyg som används samt vilka hinder som finns och om läraren uppfattar att fördelarna överväger nackdelarna. Med tanke på undersökningens syfte är att försöka få en förståelse av hur, varför och på vilket sätt IKT används i spanskundervisning på gymnasiet är en kvalitativ undersökningsmetod den metod som valts (Bryman 2002, Kvale & Brinkmann, 2009).
Datainsamlingsmetoden som valts inom den kvalitativa metoden är semi-strukturerad intervju. Detta då uppsatsen har tydligt förutbestämda teman som önskas undersökas men då det samtidigt är viktigt att flexibelt följa upp svaren för att få en fyllig bild av hur lärarna uppfattar de undersökta områdena (Bryman, 2002).
Intervjuerna kommer att spela in för att kunna spela upp för transkribering och analys (Kvale & Brinkmann, 2009)
4.1 Urval och genomförande
Urvalet av intervjupersoner beskrivs bäst enligt det som Bryman (2002) beskriver som tillfällighetsurval i kombination snöbolls- eller kedjeurval. Urvalet börjades med två lärare som författaren haft kontakt med under sin VFU som tillfrågades för att delta. Därefter tillfrågades var och en av de två lärarna efter kontaktuppgifter till kollegor som undervisar spanska på gymnasiet som författaren sedan kontaktat och på så sätt har urvalet byggts på tills fem språklärare i spanska som undervisar på gymnasiet har intervjuats. Fyra av lärarna (L1-L4) har författaren träffat på deras arbetsplats för att genomföra intervjun, och den femte läraren intervjuades via telefon då ett personligt möte inte gick att ordna. Samtliga intervjuer genomfördes på spanska och tog mellan 15-30 minuter att genomföra.
De fem lärare med skiftande utbildningsnivå, ålder och antal år i yrket intervjuades men samtliga undervisade spanska på gymnasiet. De olika lärarna kommer att beskrivas som
26
L1-L5 för att kunna kopplas till svaren i resultatredovisningen och en kort bakgrundsbeskrivning av varje kommer att ges;
L1: 46 årig man, doktorerad i ett annat modernt språk (ej spanska), arbetat som lärare på gymnasiet i ca 20 år.
L2: 38 årig man, licentiatexamen i spanska, arbetat som lärare i spanska över 10 år men har även arbetat med att utveckla läromedel i spanska.
L3: 35 årig kvinna, lärarexamen med inriktning på spanska, arbetade sitt första år som behörig lärare.
L4: 32 årig kvinna, lärarexamen med inriktning på spanska, arbetade sitt andra år som behörig lärare.
L5: 35 årig man, doktorerat i spanska i Spanien, arbetat som lärare i spanska i flera olika länder men i Sverige sedan ca fem år tillbaka.
4.2 Reliabilitet och validitet
I den kvalitativa forskningsmetoden är begreppen reliabilitet och validitet problematiska enligt Bryman (2002) då de främst är riktade till att beskriva kvaliteten och generaliserbarheten av kvantitativa metoder där man mäter något. Istället finns alternativa kriterier som forskare använder sig av för att uttala sig om kvalitativa undersökningar och som beskrivs av Bryman i Samhällsvetenskapliga metoder (2002). Dessa alternativa kriterier är trovärdighet (trustworthyness) indelat i tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera samt och äkthet (authenticity).
Tillförlitligheten i undersökningen kan jämföras med begreppet intern validitet och handlar om att den verklighet som beskrivs uppsatsens intervjusvar behöver stämma väl överens med de intervjuades upplevelse av vad de beskrivit. För att säkerställa detta kommer de intervjuade personerna få ta del av resultaten i syfte att ge en respondentvalidering (Bryman, 2002) och genom det kunna bekräfta om beskrivningen som ges i uppsatsen är korrekt uppfattad.
27
Överförbarhet motsvarar extern validitet och tillgodoses i uppsatsen av en bakgrundsbeskrivning av var och en av de intervjuade lärarna i syfte att läsaren själv ska kunna bilda sig en uppfattning om hur överförbara resultatet är till andra miljöer.
Pålitlighet motsvarar reliabilitet och tillgodoses i uppsatsen av att urval, teman för den semistrukturerade intervjun, analysmetod redovisas för att läsaren ska kunna bedöma i vilken utsträckning slutsatserna i uppsatsen är berättigade.
Möjlighet att styrka och konfirmera motsvarar i viken utsträckning uppsatsens resultat uppnår objektivitet inom den ram som den kvalitativa metoden erbjuder. Detta uppnås genom att författaren varit noga med att inte låta personliga värderingar styra urvalet av redovisade svar.
Äkthet handlar om att författaren ger en rättvis bild av de åsikter och uppfattningar som framkommit från de intervjuade personerna.
4.3 Etik
Kvale & Brinkmann (2009) beskriver etiska frågor att ta ställning till när man arbetar med kvalitativa intervjuer och beskriver tre centrala områden som är informerat samtycke,
konfidentialitet och konsekvenser. Dessa områden har tillgodosetts i uppsatsen genom att de
intervjuade fått information om syftet med undersökningen, att de intervjuade har avidentifierats i beskrivningarna i uppsatsen och att svaren inte på något sätt kan medföra några negativa konsekvenser för deltagarna utan endast positiva konsekvenser i att de får ta del av kollegors syn på användbara IKT verktyg och eventuella hinder.
4.4 Avgränsningar
Den här uppsatsen kommer inte att undersöka elevernas uppfattning av de digitala verktygen och deras användning i undervisningen. Uppsatsen försöker inte heller ge en fullständig beskrivning av de digitala verktyg som finns att tillgå i undervisningssyfte, utan ger endast en bild av de digitala verktyg de fem intervjuade lärarna berättar om och som finns tillgängliga för allmänheten via internet. Uppsatsen tar inte heller ställning till
28
om digitala verktyg används för mycket eller för lite, eller om det satsas tillräckligt på digitala verktyg i den svenska gymnasieskolan.
29
5 Resultatredovisning med analys
Under varje intervjufråga beskrivs först intervjuarens syfte med frågan, därefter en sammanställning av de svar som lärarna gav och avslutningsvis en analys av svaren kopplat till teori.
Använder du digitala verktyg i din spanskundervisning? Och om ja, vilka?
Denna frågeställning handlade om att undersöka om digitala verktyg överhuvudtaget användes av läraren, och samtidigt möjliggöra för läraren att svara nej om det var så att läraren inte gjorde det.
Alla fem intervjuade lärare uppgav att de använder sig av digitala verktyg i sin undervisning, än om i olika utsträckning. Samtliga lärare beskrev att de arbetar på skolor där eleverna de undervisar har egna datorer som arbetsverktyg. De digitala verktyg som alla fem beskrev att de använde var Power Point för att göra presentationer som förtydligade genomgångar inom ramen för undervisningen och internet-videoklipp från den spansktalande världen för att öppna upp för musik, kultur, film, nyheter, kännedom om geografi eller om regionala skillnader i språket. Även digitala verktyg för att spela upp ljudmaterial kopplat till läromedlet nämndes av samtliga.
”Ja! Som pedagog tycker jag att man måste dra nytta av de tekniska möjligheterna och utveckla sin undervisning hela tiden. Dessutom skapar det stort engagemang och intresse hos eleverna och detta är en viktig fördel för en lärare.” (citat från lärare L4. författarens egen översättning)
Fyra av fem lärare (L1, L2, L3 och L4) uppgav att de använder sig av Google Drive. Genom Google Drive kommuniceras instruktioner för inlämningsuppgifter, används som inlämningsplattform för att få in uppgifter och för att kommunicera feedback och bedömning kring arbeten. Lärarna beskrev också att genom Google drive kan grupper av elever arbeta tillsammans och se vad de olika deltagarna skriver och ge varandra feedback.
Två lärare (L1 och L2) beskrev omfattande användning av digitala verktyg där alla genomgångar och allt material lades ut på lärplattformen i samband med undervisningstillfällena. Dessa lärare arbetade även med bloggar, wikis och skapande av filmmaterial som del i undervisningen. Den ena av dessa lärare (L2) beskrev att han helt
30
frångått traditionella läromedel så som en textbok och istället använde eget undervisningsmaterial helt i digital form. Denna lärare hade tidigare också arbetat med Twitter för att kommunicera med eleverna men gjorde det inte i dagsläget.
En lärare (L4) använde sig av Flipped Classroom samt digital skrivtavla under undervisningen och en annan (L3) beskrev att inspelningsfunktionen på mobil eller dator ofta användes för feedback på uttal och muntlig förmåga4.
En lärare (L2) beskrev att internetuppkoppling och möjligheterna att kommunicera med t ex Skype öppnat upp för att knyta språkundervisningen nära den verklighet där språket använts och ge eleverna direkt kontakt med personer med spanska som modersmål.
Analys av svaren
I likhet med rapporter från Skolverket (2013) som visar att användningen av datorer och IT i gymnasieskolan är mycket utbredd och ökar för varje år, uppger samtliga av de intervjuade lärarna i undersökningen att de använder digitala verktyg. Det tycks alltså som om lärarna tagit till sig Skolverkets och regeringens mål med att digitala resurser och verktyg ska vara en integrerad del av elevernas undervisning. Lärarna beskriver en stor variation på verktyg som används, något som vidare undersöks under nästa frågeställning.
Det faktum att samtliga lärare använder sig av digitala verktyg i sin undervisning tyder på att tekniska förutsättningarna för det finns på samtliga berörda skolor.
När och i vilka situationer använder du digitala verktyg i din spanskundervisning?
Med denna fråga ville jag undersöka frekvensen av användandet av digitala verktyg. Syftet var att få en bild av om de digitala verktygen var en integrerad del av lärarens undervisning som de använde på ett naturligt sätt eller om de digitala verktygen endast användes vid avgränsade situationer. Frågan syftade också till att få en bild av på vilket sätt lärarna använde de digitala verktygen för att få en uppfattning om den didaktiska tanken med att använda dem.
En lärare (L5) uppgav att han använde digitala medier med direkt koppling till det läromedel som användes i klassrummet ett par gånger i veckan, men för övrigt endast
4
Digital skrivtavla = stor bildskärm som man kan skriva på med elektronisk penna istället för att använda white board tavla.
31
någon gång per månad och då i syfte att öka hörförståelsen eller för att öppna upp elevernas ögon för kunskap om den spansktalande världen. Ytterligare en lärare (L3) uppgav att hon använde digitala verktyg regelbundet, men inte dagligen, för att rätta uppgifter och ge annan feedback till eleverna. De tre återstående lärarna (L1, L2 och L4) beskrev att de använde digitala medier vid varje lektionstillfälle.
”Utanför det som tillhör själv läromedlet och de Power Point som jag själv gör, är det inte så mycket, kanske någon gång i månaden…men med läromedelsmaterialet är det någon gång i veckan, alltså audioklipp som tillhör boken. (citat L5, författarens översättning)
Fyra lärare (L1-L4) använde framförallt Google Drive verktyg och gjorde det för att dela ut dokument, rätta hemarbeten och ge eleverna feedback. De uppfattade att det var ett praktiskt sätt att ha individuell kontakt med eleverna på ett sätt som även eleverna tyckte om, och att det ökade tydligheten i den formativa feedbacken till eleverna samt elevernas möjlighet att ställa frågor. Några(L2 och L3) nämnde också fördelen med att grupper av elever kunde se varandras arbeten och se den feedback som gavs.
Två av lärarna (L1 och L2) uppgav att de använde sig av läroplattformar där de kontinuerligt la upp allt man arbetat med i klassrummet i syfte att öka tydligheten och möjligheterna för eleverna att gå tillbaka och repetera genomgångar och annat material och ytterligare en (L4) använde Flipped Classroom i syfte att få eleverna att arbeta med det material som kommande lektions skulle handla om innan lektionen genomfördes. Denna lärare arbetade också dagligen med digital skrivtavla.
Två av lärarna (L1 och L2) beskrev hur de fullt ut använde sig av digitala verktyg, där den ena (L2) helt frångått traditionella böcker eftersom läraren uppfattade dem som undermåliga, och istället arbetade med PDF-filer från eget författat interaktivt digitalt läromedel.
Den lärare (L2) som använde sig mesta av digitala verktyg rapporterade också att han regelbundet låter eleverna spela in egna filmer på spanska. I filmskapande tränas alla aspekterna av språkinlärningen genom att skriva manus och skapa dialoger, träna in uttal och lyssna och titta på arbetet.
Analys av svaren
Lärarna i undersökningen visar på en stor variation i hur mycket de använder digitala verktyg och hur kreativt användningen utformas, något som stämmer väl med Svensson
32
(2008) som uppger att det ofta finns en tendens till begränsad användning av verktygen. Ett par läraren i undersökningar visar sig ha kommit förbi de inledande svårigheterna med att använda digitala verktyg och använder det ofta, integrerat i den övriga undervisningen och med stor variation på sätten. Rapporter från Skolverket (2013) och Myndigheten för skolutveckling (2007) liksom forskning från stora teoretiker som Puenedura (Diaz, 2012) uppger att detta är centralt. För att de digitala verktygen ska ge optimal utdelning behöver de vara väl integrerade i undervisningen och lärarens pedagogik.
Lärarna i undersökningen ger inte svar som visar att de spontant tänker på de digitala verktygens fördelar vid grupparbeten och andra kollaborativa uppgifter. Såväl Vygoski, som Dewey och Piaget poängterar vikten av att inlärning sker i samspel med andra och i ett socialt sammanhang (Forssell, 2005; Löfving, 2012), och Diaz (2012) Svensson (2008) lyfter fram fördelarna av med just digitala verktyg vid kollaborativa arbeten. Det är troligt att denna aspekt av de digitala verktygen skulle komma fram tydligare om en direkt fråga kring området formulerats i intervjun.
Vad önskar du utveckla hos dina elever med hjälp av digitala verktyg?
Med denna fråga ville jag få en bild av lärarens pedagogiska tanke med att använda digitala verktyg och deras upplevelse av hur det fungerade.
Samtliga lärare (L1-L5) uppgav spontant att eleverna har en mycket stor kompetens i att använda digitala verktyg och att i detta avseende uppstod ofta en omvänd situation där eleverna hade mer kunskap än läraren just kring vilka verktyg som finns och hur man kan använda dem.
Ungdomarna är mycket kompetenta med digitala medier. Svårigheterna är att vi lärare inte har fått utbildning och inte kan använda alla funktioner omtimalt. Det är det som gör det svårt för mig att använda det fullt ut. (citat från L3, författarens översättning)
Den lärare (L5) som använde digitala verktyg minst uppgav att han använde det för att träna hörförståelse samt då och då för att visa videoklipp från internet för att ge eleverna bilder från den spansktalande världen och kulturen. Tanken med det var att öppna upp elevernas kunskaper om den spansktalande världen. Denna aspekt uttrycktes även av flera andra lärare (L1 och L2) som uppgav att videoklipp används för att utveckla elevernas kunskap om kultur, geografi och musik från områden där målspråket talas.
33
Flera lärare (L1, L2 och L3) beskrev att de önskade utveckla såväl elevernas hörförståelse som muntliga färdigheter och beskrev hur inspelningsfunktionen på datorer och mobiler är hjälpsam eftersom eleverna kan lyssna på sig själva och att läraren också kunde lyssna tillsammans med eleven för att ge formativ feedback.
Även skrivfärdigheterna i målspråket (spanska) uppgav en lärare (L1) som ett område som utvecklade med hjälp av digitala verktyg eftersom skriftlig kommunikation uppmuntras i chattfunktioner, Twitter och liknande.
En lärare (L2) sa att genom att ge eleverna direktkontakt med den spansktalande världen genom chatt, eller Skype ökade motivationen till språkinlärningen och att det var en anledning till att använda det, och en annan uppgav att allt arbete som bryter av den vanliga undervisningssituationen ökar motivationen och att då ta in arbete med digitala verktyg då och då ökade motivationen.
Analys av svaren
Lärarna i undersökningen har samtliga uppfattningen att elevernas hörförståelse och allmänna kunskap om målspråkets användning och kulturella tillhörighet kan utvecklas med hjälp av digitala verktyg, något som stämmer väl överens med Myndigheten för skolutvecklings rapport (2007) också nämner dessa områden.
Det tycks som flera av lärarna i undersökningen inte har uppfattat hela den positiva resurs som digitala verktyg kan utgöra, och att det används i en mer begränsad omfattning än vad litteratur och sammanställningar visar är eftersträvansvärt. Det tycks som bristande kunskaper på område från lärarens sida utgör ett hinder för optimal användning. Jämterud (2010) påpekar att det finns ett stort behov av ökad digital kompettens för landets lärare.
Ett par lärare tycks vara så vana vid användandet av digitala verktyg att de lyckas uppnå en stor del av verktygens potential och ytterligare en på god väg att nå dit. Dessa lärare kombinerar en stor variation av verktyg, med en stor variation av områden som de önska utveckla hos eleverna. Det är framförallt lärare L1 och L2 som beskriver detta integrerade sätt att använda verktygen och det är också de två lärare med mest antal undervisningsår i yrket i kombination med högst utbildningsnivå. Kanske kan svaren tyda på att man behöver känna sig etablerad i sin lärarroll och i sin undervisning innan man fullt ut kan utnyttja de kreativa möjligheter som digitala verktyg kan ge? Denna
34
hypotes stöds dock inte av svaren av lärare L5, men då såväl hans utbildning som stor del av hans år i läraryrket skett i andra länder än i Sverige kan detta var en faktor som påverkar.
Någon nämner den motivationshöjande faktor som verktygen kan utgöra, men i en mycket mer begränsad omfattning än vad litteraturen visar (Diaz, 2012; Jämterud 2010; Myndigheten för skolutveckling 2007). En anledning till detta kan vara att lärarna inte använder verktygen tillräcklig ofta för att uppfatta det motivationshöjande momentet i kombination med att rapporter och annan sammanställd uppföljningsinformation om användandet av digitala verktyg inte når ut till lärarna och att de därför inte känner till det.
Vilka för- och nackdelar upplever du finns med användandet av digitala verktyg för lärandet av spanska? Tycker du att fördelarna överväger nackdelarna?
Här ville jag undersöka lärarnas uppfattning om de digitala verktygen och också undersöka om lärarna uppfattat några baksidor med användandet av digitala verktyg. Därefter bad jag lärarna väga för- och nackdelar mot varandra för att försöka få en bild av deras slutsats angående användandet av digitala verktyg.
Flera av lärarna (L1, L2, L4 och L5) beskrev tydliga svårigheter med användandet av digitala verktyg. En lärare (L5) beskrev att tekniken kan bli ett problem och om man inte har kontroll över att programmen, uppkopplingen och datorerna fungerar kan mycket lektionstid gå till spillo för att få ordning på de tekniska aspekterna. Denne lärares uppfattning var också att det inte fungerade att låta eleverna arbeta självständigt med digitala verktyg som kräver uppkoppling till internet eftersom eleverna då glider iväg med sin uppmärksamhet till att uppdatera sig på sociala medier och ägnar alltför stor del av tiden åt sådant om inte har med språkundervisningen att göra.
Flera lärare beskrev just denna frestelse som uppkoppling till internet utgör för eleverna, såväl i att glida iväg från huvuduppgiften för lektionen som att frestas att ta till enkla lösningar för att klara sina uppgifter. En lärare (L2) beskrev det som att de digitala verktygen kan bli en ”falsk vän” för eleverna och menade att eleverna kan luras till att tro att snabba lösningar, som att kopiera redan skriven information eller använda översättningsprogram för att slutföra en uppgift, är en lösning men som i längden inte
