Portfolio - ett sätt att se sitt lärande

Malmö högskola

Grundskollärarutbildningen, 1-7 MaNO Höstterminen 2001

Examensarbete, 10 poäng

PORTFOLIO

- ett sätt att se sitt lärande

Författare: Carina Dahlgren Erika Nilsson Handledare: Lars Öhlin

Förord

Vi tycker att det varit mycket givande att få göra ett examensarbete där vi fått ta del av lärare och elevers erfarenheter och tankar kring portfolio. Vår

förhoppning är att vi i framtiden kommer att jobba med portfoliometoden. De kunskaper om portfolio som vi fått genom att göra detta arbete kommer vi då att ha stor nytta och glädje av.

Vi vill tacka lärare och elever som möjliggjort detta arbete genom ett varmt, öppet och positivt bemötande. Sist men inte minst vill vi också tacka vår

handledare Lars Öhlin för hans positiva inställning och goda råd som hjälpt oss under arbetets gång.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord

Innehållsförteckning

1 Introduktion

1.1 Intresseområde ... 4 1.2 Syfte ... 4 1.3 Arbetets uppläggning ... 4

2 Bakgrund

2.1 Historik ... 6 2.2 Vad är portfolio ... 6 2.3 Varför portfolio?... 7

2.4 Olika sorters portfolio ... 8

2.5 Problemprecisering ... 8

3 Metodbeskrivning

3.1 Intervju framför enkät ... 9

3.2 Presentation av skolorna ... 9

3.3 Vilka besvarade våra frågor? ... 10

3.4 Genomförande av datainsamlingen ... 11

4 Resultatredovisning

4.1 Varför väljer lärare att arbeta med portfolio? ... 12

4.2 Lärarens roll i portfolioundervisningen ... 14

4.3 Metodens hinder och möjligheter ... 15

4.4 Hur ser föräldrarna på portfolio? ... 17

4.5 Vad säger läroplanen? ... 19

5 Diskussion ...

21

6 Avslutning ...

27

7 Litteraturförteckning ...

28

1 Introduktion

1.1 Intresseområde

Vi fick upp ögonen för portfolio under våren 2001, när vi var ute på vår slutpraktik i Svedala kommun. Där hade några lärare nyligen startat upp en portfoliogrupp för intresserade lärare i kommunen. Vi hade den förmånen att en av våra handledare var intresserad av portfolio och ingick därför i denna grupp. Detta resulterade i att även vi fick möjlighet att delta i deras möten. Dessa möten var en förberedelse för att starta upp portfolio, ett försök att inspirera kolleger och själva få större insikt i portfolioarbetssättet. Vårt intresse växte och vi ville veta mer.

I maj månad 2001 lyssnade vi till en föreläsning om digital portfolio av Lars-Göran Börjesson. I denna veva kom vi också i kontakt med en lärare i Malmö som nyligen startat upp portfolio i sin klass. Vi besökte honom vid ett tillfälle på skolan där han arbetade. Han visade och beskrev för oss sitt eget framarbetade portfoliomaterial. Vid det här laget hade vi bestämt oss att vi ville fördjupa oss i detta arbetssätt i vårt kommande examensarbete.

1.2 Syfte

Syftet med vårt arbete är att undersöka portfoliometoden. Vad vill man som lärare uppnå i sitt arbete med portfolio, vilka hinder och möjligheter finns och på vilket sätt är metoden förenlig med läroplanen? Hur ser läraren på sin roll i

portfolioundervisningen och vad är föräldrarnas inställning till portfolio? Det finns, vad vi vet, relativt få arbeten och lite litteratur om metoden, därför kan vår undersökning även bidra med ytterligare kunskap inom området.

1.3 Arbetets uppläggning

Vi har studerat litteratur om portfolio för att få så goda förkunskaper som möjligt. I kapitel 2 berättar vi om portfolions historik, vad portfolio är, olika sorters portfolio och dess huvudsyften. Detta för att ge våra läsare en god

förförståelse inför vår undersökning. Därefter följer en metodbeskrivning, hur vi gick tillväga och presentation av skolorna samt de lärare vi intervjuade.

För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat lärare som arbetar med portfolio.

Resultaten från dessa intervjuer redovisas i övergripande frågeställningar. Därefter följer en diskussion kring vad vi har kommit fram till. Här kopplar vi våra resultat till teorier i litteratur och diskuterar huruvida vi nått vårt syfte med arbetet. Här kommer även bitar ur elevintervjuerna att styrka våra resonemang.

2 Bakgrund

2.1 Historik

Idén med portfolio är inte ny, utan konstnärer, hantverkare och artister har länge arbetat med portfolio för att visa upp sina talanger och förmågor som

yrkesmänniskor. Denna idé har på senare år utvecklats och anpassats till skolan. I USA påbörjades 1967 forskningsprojektet Zero, vars mål bland annat var att undersöka hur individer lär på bästa sätt och hur man bygger upp en kreativ inlärningsmiljö. Forskarna fick inspiration från konstvärlden och dess användning av portfolio. Dessa idéer utvecklades och införlivades sedan i skolans värld. I USA har portfolio också använts som ett alternativt

utvärderingsinstrument till prov och test.

I Storbritannien har portfoliometoden varit i bruk sedan 1970-talet. På Nya Zeeland har lärarna sett portfolion som ett viktigt hjälpmedel för att

individualisera undervisningen. Idag är portfoliometoden även spridd över hela Europa.

När kom då idén med portfolio till Sverige? Vissa lärare har säkert länge arbetat mer eller mindre med denna metod utan att för den skull benämna den portfolio. Professor Lars Lindström vid lärarhögskolan i Stockholm är den förste i Sverige som skrivit om portfolio. Detta var 1992. Två år senare höll han det första

föredraget om metoden. Det var ett föredrag om ”portföljmetodik i estetiska ämnen”. Därefter har det skrivits flera böcker, av bland annat Karin Taube, Roger Ellmin och Lennart Josefsson, samt ett antal artiklar om detta arbetssätt. På senare år har allt fler lärare och skolledare fått upp ögonen för portfolio, som därför fått en större spridning på skolor runt om i landet.

2.2 Vad är portfolio?

Portfolio är engelska och betyder ordagrant ”att bära blad”. Översatt till svenska, skulle portfolio motsvaras av ordet portfölj.

”Med portfölj som pedagogisk term, avses i allmänhet en mapp (pärm, kartong) med elevarbeten och elevens tankar kring arbetet som samlats in för att dokumentera elevens utveckling.” 1

I elevens portfolio samlas både pågående och avslutade arbeten. Portfolion är således både process- och produktorienterad. Portfolio är en metod som används i skolan för att eleverna skall bli medvetna om sitt eget lärande.

”Portfolio är en form av pedagogisk dokumentation som är lärarledd och elevaktiv, positiv och meningsfull. Den syftar till att beskriva och tydliggöra vad och hur eleven lär sig, hur målen uppnås, samt hur eleven tänker kring sitt eget lärande och vilket stöd som behövs.” 2

Det är inte dokumentationen i sig som är det viktiga, utan de reflektioner som eleven gör utifrån sina utvalda arbeten. De utvalda arbetena ska visa på vad eleven lärt sig. Det är portfolions koppling till läroplanens mål, elevens mål, elevens lärande och lärarens undervisning som är det centrala.

2.3 Varför portfolio?

Lärandet är individuellt. Eleven måste därför vara delaktig i sin egen läroprocess för att den skall bli framgångsrik och livslång. Utgångspunkten i portfolio är att varje elev ska kunna utvecklas, ta ansvar för sitt eget lärande och lära sig av sina erfarenheter. Portfolio har två användningsområden. Dels som ett

utvärderingsinstrument och dels som en undervisningsstrategi.

Som undervisningsstrategi är portfolio en långsiktig metod att följa elevens utveckling över tid. Portfoliometoden fokuserar mer på vad eleven lärt sig och hennes starka sidor än vad hon inte kan. Dokumenterad framgång ger ökad självkänsla. Ett viktigt mål för skolan är att alla elever skall uppleva framgång.

”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och att övervinna svårigheter.” 3

Eleven använder det samlade materialet till att reflektera över sina arbeten och för att så småningom reflektera över det egna lärandet. Eleven blir då mer medveten och känner en ökad kontroll över sitt eget lärande. I förlängningen bidrar detta till att eleven blir mer motiverad och känner ett ökat ansvar för sitt eget lärande. Några vanliga frågor som lärarna vänjer eleverna att ständigt fundera över är; Vad har jag lärt mig? Hur har jag lärt mig? Vad vill jag lära

mig?

Portfolio som metod är ett sätt för läraren att tydliggöra skolans mål, se elevens lärande och dess utveckling och lättare utvärdera undervisningen.

Den kan även användas som ett utvärderingsinstrument, som ett komplement till prov och test.

Portfolio är även ett utmärkt underlag i utvecklingssamtal och kan även

underlätta stadieövergångar. Föräldrarna blir mer delaktiga i elevernas skolgång, genom att de får en större inblick i vad eleverna kan och gör.

2.4 Olika sorters portfolio

Det finns en rad olika portfoliomodeller; pappersportfolio, digital portfolio, tematisk portfolio etc. Vi kommer inte att i detta arbete beskriva alla dessa olika typer, utan vi fokuserar på de två modeller som vi kommit i kontakt med ute på intervjuskolorna. Vi kommer inte att ställa dessa modeller mot varandra,

eftersom syftet är detsamma - att se elevens lärande. Den största olikheten mellan de modeller som skolorna använder är på vilket sätt elevernas arbeten dokumenteras:

På en skola använder man sig av en sorts pappersportfolio, som innebär att eleverna har två pärmar. Dels en så kallad arbetsportfolio, där eleven samlar såväl pågående som slutförda arbeten och dels en så kallad visningsportfolio, där eleverna sparar de arbeten de är mest stolta över samt reflektioner över dessa arbeten (se bilaga 1).

På den andra skolan använder man sig av digital portfolio. Med hjälp av scanner, ljudinspelare och digital kamera etc. kan eleverna dokumentera sina utvalda arbeten och lägga in dem i olika mappar på datorn. Dessa arbeten ligger sedan till grund för reflektion. Den digitala formen av portfolio möjliggör en bred dokumentation i alla ämnen, även idrott och slöjd (se bilaga 2).

Gemensamt för de båda typerna är att de samlade arbetena dateras för att kunna ge en bild av elevens utveckling över tid.

2.5 Problemprecisering Det vi vill undersöka är:

• Varför väljer lärare att arbeta med portfolio? • Lärarens roll i portfolioundervisningen. • Metodens hinder och möjligheter. • Hur ser föräldrarna på portfolio? • Vad säger läroplanen?

3 Metodbeskrivning

3.1 Intervju framför enkät

Eftersom vi ville ha kvalitet framför kvantitet valde vi intervju i stället för enkät till vår undersökning. Man kan genom intervju utveckla sina frågor och ställa nya frågor som dyker upp under mötet med intervjupersonerna. Frågor som eventuellt kan misstolkas kan förtydligas. Genom personligt bemötande kan man känna av andra faktorer som exempelvis kroppsspråk, betoningar och

tveksamheter.

Under skolbesöken fick vi en bra bild av hur elever och lärare jobbar rent

praktiskt med portfolio. Vid elevintervjuerna observerade vi om eleverna kunde göra reflektioner kring sitt lärande. Genom att eleverna både visade och

berättade om sina portfolio var det lätt att förstå hur de var uppbyggda.

Vid enkäter är det inte säkert att man får svar på alla frågor. Svaren kanske inte heller blir tillräckligt uttömmande. Tiden är en annan faktor av stor betydelse. Enkäter skall skickas till skolan, returneras och sammanställas och därför valde vi bort denna metod.

Vid våra intervjuer använde vi ett frågeformulär för lärarna (bilaga 3) och ett för eleverna (bilaga 4). För att underlätta intervjuerna använde vi oss av en

bandspelare. På så vis blev intervjuerna mer som samtal, eftersom vi kunde koncentrera oss på frågorna, utan att behöva anteckna samtidigt.

3.2 Presentation av skolorna

Vi använde oss av en skola i Malmö och en i Stenungsunds kommun, norr om Göteborg. Skolan i Malmö har vi haft kontakt med sedan våren 2001. Skolan i Stenungsunds kommun fick vi upp ögonen för efter en föreläsning med Lars Göran Börjesson. Han beskrev hur han på sin skola arbetade med portfolio. Nedan följer en närmare presentation av skolorna.

Ängslättskolan

Ängslättskolan ligger i utkanten av Malmö, inte långt från brofästet. Det är en F-5-skola med ca 500 elever. Klasserna är åldershomogena och lärarna arbetar i arbetslag, åk 1-3 och åk 4-5. På skolan bedrivs också förskoleverksamhet.

Alla lärare arbetar inte med portfolio, utan endast den lärare i åk 5, där vi gjorde våra intervjuer. Skolan arbetar med profilen ”hälsofrämjande skola” vilket bland annat innefattar att den dagliga, fysiska aktiviteten sätts i centrum.

Ekenässkolan

Ekenässkolan är en liten charmig skola, som ligger i Ödsmål i Stenungsunds kommun. Det är en F-6-skola och här går för närvarande 288 elever. Lärarna arbetar i arbetslag och de ingår i tre olika enheter där lärare från alla årskurser ingår. På skolan har man arbetat med portfolio sedan 1997 och alla lärare arbetar mer eller mindre med metoden. Alla lärare på skolan har fått datautbildning och några av personalen har även genomgått en 5-poängsutbildning i

Portfoliometodik vid Högskolan i Örebro.

Klasserna är både åldershomogena och åldersblandade. I alla skolans klassrum finns tre nätverkskopplade datorer. Det finns en skrivare och en scanner. Varje klass har en digital kamera till sitt förfogande. För att göra ljudinspelningar används headset med mikrofon som kopplas till datorn. På skolan finns även CD-brännare, DV-kamera och dataprojektor.

3.3 Vilka besvarade våra frågor?

Anledningen till att vi valde att intervjua två skolor var för att få mer varierande svar och därmed större djup i vår undersökning. Vi ville även få en inblick i både uppstartningsfasen och där portfolion var väl inarbetad.

På Ängslättskolan intervjuade vi en relativt nyexaminerad manlig lärare, som är klassföreståndare i åk 5. Han har sedan våren 2001 arbetat med portfolio, som han själv på skolan startat igång. Vi intervjuade två flickor och en pojke, som alla gick i åk 5.

På Ekenässkolan intervjuade vi två kvinnliga lärare, en förskollärare och en lågstadielärare, som tillsammans arbetar i en F-2:a. Båda har arbetat i 25 år i skolan. Förskolläraren har jobbat med portfolio sedan metoden startades upp på Ekenässkolan, 1997 och lågstadieläraren sedan hon började arbeta på

Ekenässkolan för två år sedan. Samarbetet mellan dem fungerar mycket bra. På denna skola intervjuade vi tio elever, både pojkar och flickor i olika åldrar, från åk F-6.

Vi kommer att lägga tyngdpunkten i vårt arbete på lärarintervjuerna, som utförligt beskrivs i resultatredovisningen. Elevintervjuerna däremot kommer vi endast att använda för att styrka våra resonemang i diskussionen.

3.4 Genomförande av datainsamlingen

Vi ringde till lärarna och bokade tid för intervjuer och studiebesök. Under dessa studiebesök var vi med på lektioner för att kunna observera eleverna i arbete. Lärarintervjuerna tog en timmes tid på varje skola. Vi satt bekvämt och de tog god tid på sig att svara på våra frågor. Intervjuerna med eleverna tog ungefär 20 minuter var, då vi även fick se i deras portfolio. På båda skolorna hade vi inga svårigheter med att få frivilliga intervjupersoner bland eleverna. Eftersom intresset var stort skedde urvalet genom lottning.

Vi använde oss inte av alla intervjusvaren i arbetet eftersom en del av de frågor som vi ställde endast var för att skapa ett trevligt samtal med våra

intervjupersoner.

För enkelhets skull kommer vi i fortsättningen att benämna Ängslättskolan som X-skolan och Ekenässkolan som Y-skolan.

4 Resultatredovisning

Vi har valt att redovisa resultaten från vår undersökning i övergripande

frågeställningar, som är baserade på lärarnas intervjufrågor. Först beskriver vi vad vi vill få ut av frågeställningen för vår undersökning. Sedan tar vi upp våra intervjupersoners åsikter och tankar kring de behandlade frågeställningarna. Därefter gör vi en kort sammanfattning och slutligen en reflektion över svaren. I vissa frågeställningar finns det underlag för observationer, som vi då utvecklar i reflektionerna.

Intervjuerna har vi valt att dela upp skolvis. Då vi på Y-skolan intervjuade två lärare i samma klass, som ofta hade samma åsikter, föreföll det sig naturligt för oss att skriva ihop deras svar.

4.1 Varför väljer lärare att arbeta med portfolio?

I vår undersökning ville vi ta reda på varför lärare väljer att arbeta med portfolio, vad de anser vara syftet med portfolio och vad de vill uppnå i sitt arbete med portfolio. Här nedan följer våra intervjupersoners tankar och funderingar kring detta.

X-skolan Intervju:

Jag gick på ett föredrag med Krister Ferm, som har jobbat i många år med föräldrasamverkan uppe i Marks kommun. Då såg jag för första gången det här tankesättet med kunskapssolar. Han höll på att utveckla kriterier för de olika ämnena, bygga upp de här kunskapssolarna, de här tårtorna. Jag föll direkt och tyckte det var ett genialiskt sätt att strukturera och organisera barnens kunskaper på. Även följa barnens utveckling över tiden, se deras lärande som inte fanns, som jag inte sett. Jag hade ju ingen kontroll. Jag visste inte vad barnen kunde och inte kunde. Det visste inte barnen heller. De kunde inte tala om sitt lärande som de kan idag. Så började det. Sedan gick jag på Roger Ellmins föredrag. Han är skolforskare och pedagogisk konsult. Då talade han specifikt om portfolio. Jag lyssnade till honom och fick idéer av honom. Då hade jag redan en bild av hur jag ville att min portfolio skulle se ut.

Jag vill få barnen att se sitt eget lärande, att förstå hur lärande går till och hur de utvecklas över tiden. ”Jag har faktiskt lärt mig det här sakerna”. Man kan se sitt eget lärande, ha det perspektivet så att man även kan ta ansvar för hela den här processen när man lär sig någonting. Man blir sin egen ledare. Det är ett arbete i klassrummet som barnen bedriver och det kräver att de tar ansvar för det. De planerar, utvärderar och växer med uppgiften.

Vår portfolio är indelad i både personlig kompetens och ämneskompetens. Det tycker jag är viktigt, att se hela personen. Jag tror att skolan måste jobba mer medatt se hela eleven för att motsvara de krav som ställs på anställda i näringslivet i dagens samhälle. Där handlar det mycket om den personliga kompetensen: konfliktlösning, ledarskap och självförtroende.

Y-skolan intervju:

Vi har digital portfolio som profil på den här skolan. Hela skolan valde tillsammans att arbeta med detta. Sedan har alla utifrån sin egen förmåga jobbat mer eller mindre med portfolio. Vi tycker det är spännande med digital portfolio. Det är ett utmärkt sätt att se hela eleven, hela dess kompetens. Portfolion är en form av dokumentation. Det har vi alltid gjort egentligen, men här blir det en dokumentation som blir mer åtkomlig. Det är ett väldigt lätt sätt att samla mycket material på en liten yta.

Det finns flera syften med portfolio. För det första blir barnets lärande tydligt. Barnet kan tydligt se sin egen utveckling, ”Jasså, läste jag så här förra året?”. För det andra stärks elevens självförtroende. Det är underbart att se när lilla sexåringen sitter och visar sin mamma och pappa sin portfolio. Barnet växer och blir väldigt stärkt av att visa andra. Genom att eleven sätter upp personliga mål, som utvärderas och förnyas

regelbundet blir eleven mer medveten om vad han eller hon håller på med. Portfolio är även ett utmärkt hjälpmedel i utvecklingssamtalen.

Sammanfattning

Det som lockar lärare till att arbeta med portfolio är den tydliga strukturen som gör det möjligt för eleven att själv se sitt lärande. Genom att lärandet synliggörs för eleverna blir de mer medvetna om vad de kan och inte kan. Att synliggöra elevens lärande är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta ett personligt ansvar för sin inlärning. Lärarna pekar också på betydelsen av att se hela elevens kompetens. Med portfolio kan läraren lättare organisera undervisningen och följa barnens utveckling.

Reflektioner

Genom att arbeta med portfolio får man med viktiga bitar som att se hela eleven och göra eleven medveten om sitt eget lärande för att i förlängningen kunna ta ett eget ansvar för sitt lärande. Detta styrks i läroplanen:

”Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.” 4

”Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.” 5

Vid elevintervjuerna kunde vi observera huruvida eleverna kunde prata om och reflektera över sitt lärande. Vi kunde då konstatera att de äldre eleverna hade en mycket god självinsikt och en medvetenhet om att de lär sig och utvecklas. När de går tillbaka till tidigare arbeten kan de se och känna att de har förbättrats. Det märktes tydligt att det inte var första gången de pratade om sitt lärande.

4.2 Lärarens roll i portfolioundervisningen.

Portfolio har blivit ett redskap för att både förändra elevens sätt att lära och lärarens sätt att leda lärandet.

”Lärarrollen förändras från att vara ledarens, den som bestämmer vad som skall läras ut och läras in, till underlättarens, den som uppmuntrar, stödjer och tillhandahåller medel för eleven att få större kontroll över sin inlärning.” 6

Detta är ingen lätt uppgift. Med denna frågeställning ville vi veta hur läraren ser på sin lärarroll och hur den har förändrats på grund av portfolio.

X-skolan intervju:

Min egen roll ser jag som handledaren som skapar struktur, som bygger upp de här strukturerna, handleder barnen och visar dem på metoden; Hur man ska göra för att kunna planera, genomföra och utvärdera. Ge dem de redskapen så att de själva sedan kan klara av det. Bygga upp hela den här portfolion, vad den ska innehålla och bryta ner målen till konkreta mål, som barnen ska arbeta med i klassrummet. Lärarrollen har förändrats genom att jag har fått ta ett steg tillbaka och blivit mer av en handledare. Ju mer barnen planerar själva och tar ansvar för sitt eget lärande, desto mindre viktig blir min roll. Det är min uppgift att skapa bra förutsättningar; att leta bra material, att utvärdera och kontrollera. Den traditionella lärarrollen där jag leder undervisningen har övergått mer till den handledande rollen. Det är lite ovant!

Y-skolan intervju:

Lärarrollen är mer handledande, men det beror inte bara på portfolioarbetssättet. Eleverna använder planeringsböcker, där de tillsammans med läraren skriver ner

arbetsuppgifter och egna mål. Arbetet är mer självständigt och läraren hjälper till när det behövs.

Portfolio möjliggör diskussion med barnet kring dess utveckling. Vår roll som lärare ser vi som stödjande. Vi hjälper eleven att få igång sin tankeverksamhet. Till exempel det lilla barnet som går tillbaka och tittar i sin portfolio som 6-åring, där han skrev att han tyckte han var bra på att rita.

Nu som 8-åring kan han inte förstå hur han kunde tycka det, han som är så mycket bättre på att rita nu. Som lärare är detta ett utmärkt tillfälle att prata med barnet om sitt lärande och sin utveckling.

Eleven är den som sätts i fokus. Särskilt tydligt syns detta i utvecklingssamtalet där eleven är mer delaktig än tidigare. Lärarens uppgift handlar mer om att stärka elevens tilltro till sin egen förmåga. Vi som lärare har den inställningen att barnen faktiskt kan. Tror vi på elevernas så märks det.

Sammanfattning

Den traditionella lärarrollen där läraren leder undervisningen har mer övergått till den handledande rollen. Detta är dock inte bara på grund av portfolio. Läraren har fått ta ett steg tillbaka och har istället till uppgift att skapa bra förutsättningar för lärande. Lärarens roll i portfolio är att sätta den enskilda eleven i fokus och stärka elevens tro på sin egen förmåga samt stimulera eleven till att reflektera över det egna lärandet.

Reflektioner

Att som lärare arbeta med portfolio kräver en grundsyn som innebär att man tror på elevens egen förmåga. Det gäller att våga vara en handledande lärare fullt ut med allt vad det innebär. Att våga ta steget tillbaka. Släppa järnhandsken. Det är lätt att prata om men att omsätta vackra ord till handling sker inte på en dag. Det är ett långsiktigt arbete som kräver en balansgång mellan lärarens kontroll och elevens frihet till eget ansvar. Våga sätta gränser. Strukturer skapar trygghet och är ett måste för en fungerande verksamhet. Vi tycker att portfolio ger möjlighet till denna struktur både för läraren och eleven.

4.3 Metodens hinder och möjligheter.

Våra intervjupersoner har själva valt att arbeta med portfolio. Den ene läraren har nyligen startat upp, medan den andra har jobbat under ett par år med

portfolio. Vi ville att våra intervjupersoner skulle titta i backspegeln och fundera över följande; Lönar det sig att arbeta med portfolio, finns det fler fördelar än nackdelar och vad finns det för hinder? Dessutom ville vi specifikt ta reda på om svagpresterande elever gynnas av att arbeta med portfolio.

X-skolan intervju:

En av de största fördelarna är att det blir en målstyrd skola på ett sätt som det inte tidigare varit, där barnen har sin egen läroplan, sin egen kursplan. Det är mycket lättare att planera undervisningen nu än tidigare. Vi har en fast och tydlig struktur. Genom att titta på målen ser vi att ”det här behöver vi arbeta mer med”, och tar då med det i veckoplaneringen. Barnen kan själva se vilka mål de har uppnått och inte uppnått.

De får en medvetenhet om vilka krav som ställs i skolan, vad de ska lära sig fram till årskurs fem. På så sätt blir det mer meningsfullt att gå i skolan. Barnen förstår att det är en process. ”Till sist kommer jag att ha min portfolio helt ifylld och då har jag uppnått målen i åk fem.” Det blir ett helt annat värde än om läraren talar om vad du ska lära dig. ”Det här målet har jag inte jobbat med den här veckan” eller ”det här skulle jag vilja bli bättre på. Jag har planerat det i min utvecklingsplan”. Hela verksamheten blir målstyrd. En annan fördel är att utvecklingssamtalet har blivit mer effektivt.

Svårigheten med portfolio är tiden till samtal med barnet om lärande. Den tiden då man handleder barnet, exempelvis då man diskuterar ett arbete, skulle man vilja ha mer av. Det blir mer skriftliga utvärderingar och inget direkt samtal förutom på

utvecklingssamtalet. Det är synd för det ligger ett oerhört värde i att prata kring lärande. Det märker jag att barnen känner också. Det känns som kvalitetstid, men den tiden räcker inte till utan man får göra mycket i helklass, alla på samma gång. Det blir korta samtal när barnet frågar och i samband med utvecklingssamtal, när barnet får prata om specifika ämnen eller personliga kompetenser.

Fördelen som gynnar barnen, både de svaga och de starka, är att det är en fast och tydlig struktur. Den här portfolion kan dock vara ganska abstrakt, vilket gör att vissa barn tycker att det är svårt. De förstår inte riktigt. Vår portfolio är inte särskilt konkret, men det beror på undervisningen också. Att tänka över lärande och sedan verbalt förklara det kan upplevas abstrakt. Det som är konkret med portfolio är att eleven tydligt kan se exempel på sitt lärande och därmed lättare kan prata om sitt eget lärande.

Den fasta och tydliga strukturen är alltid bra för de svagpresterande eleverna. De vet vad som förväntas och vilka mål dagens arbete innehåller. Detta gör att de lättare kan följa undervisningen och se sin egen utveckling. Genom att portfolion framhäver elevens starka sidor stärks elevens självförtroende.

Y-skola intervju:

Fördelarna med en digital portfolio är att lärandet blir så tydligt. I datorn kan man ta fram bilder och se saker som man inte annars skulle ha sett. Det blir mer kvalitet. Det är lätt att göra jämförelser. Det är lättare att plocka fram tidigare material på datorn och se framsteg och sitta ner och diskutera dem. Det ena utesluter inte det andra. Det man har i handen är det värdefulla, men det är ett mycket enklare, lättare och snabbare sätt att använda sig av den digitala portfolion.

Nackdelarna med portfolio är tiden. Det tar alltså en fruktansvärd tid. Man får därför strukturera arbetet genom att exempelvis samla en bunt teckningar och scanna in en eftermiddag. Å andra sidan är det så roligt att det är värt besväret.

Framstegen som de svagpresterande eleverna gör blir väldigt tydliga. Det är bra för dem. Det är viktigt att de får göra sina egna planeringar. Planeringarna är individuella. Först görs en utvärdering av veckans planering ”hur har din vecka gått?”, ”har du hunnit med vad du planerat?”, om inte ”varför då?”.

På så sätt blir eleverna medvetna om att kanske ”nej, jag skulle nog inte valt att spela det där spelet” etc. Varje fredag gör vi en ny planering och då tittar vi extra mycket på den svagpresterande eleven. Han gör ju inte lika mycket, därför planerar vi mindre med honom.

Sammanfattning

En av lärarna framhäver att det blir en målstyrd skola med en fast och tydlig struktur, där barnen själva kan se vilka mål de uppnått och inte uppnått. Detta gynnar både de starka och svaga eleverna. De blir medvetna om vilka krav som ställs i skolan, som då blir mer meningsfull. Utvecklingssamtalet har blivit mer effektivt. Den andra läraren tycker att lärandet blir så tydligt och det är lätt att se framsteg, särskilt för de svagpresterande eleverna. Eftersom portfolio fokuserar på det som eleven är bra på stärks dess självförtroende.

Något som båda ser som en nackdel är att portfolio tar mycket tid. Tiden till samtal med barnet kring dess lärande, skulle man vilja ha mer av säger en lärare. Reflektioner

Det finns mycket som talar för att börja arbeta med portfolio, framförallt den tydliga strukturen. När eleverna får arbeta mot mål som de upplever

meningsfulla kan de lättare tillägna sig kunskaper.

”Omotiverade elever underpresterar i skolan, men när de ställs inför mål som engagerar arbetar de för full maskin.” 7

De svagpresterande stärks och lyfts genom att portfolion framhäver det eleven är bra på och hela elevens förmåga uppmärksammas, vilket naturligtvis gynnar alla elever. Det kan dock vara svårt för en del att reflektera och prata om sitt lärande.

4.4 Hur ser föräldrarna på portfolio?

I läroplanen betonas samverkan mellan skola och hem och deras gemensamma ansvar för elevens skolgång för att skapa de bästa förutsättningarna för lärande.

”Läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling.” 8

Utvecklingssamtalet är en kanal för att uppnå detta. För att skolan skall kunna föra en kontinuerlig dialog med föräldrarna krävs det välplanerade och

strukturerade utvecklingssamtal. Hur kan då portfolions roll i utvecklingssamtal te sig och hur ställer sig föräldrarna till att läraren valt att arbeta med portfolio?

X-skolan intervju:

Portfolion är barnens redskap att förklara för föräldrarna ”det här är jag bra på” och ”detta kan jag bli bättre på”. Portfolion har medfört att det på utvecklingssamtalet blir mer en dialog mellan barnet, mig och föräldrarna. En dialog kring barnets lärande, barnets utveckling ur ett positivt perspektiv ”vad kan barnet bli bättre på”, inte ”det där kan du inte”. Jag presenterade portfolion för föräldrarna i samband med

utvecklingssamtal. Föräldrarna är över lag positivt inställda men de är inte 100% insatta ännu. De är inte riktigt med på noterna utan det är upp till oss att bevisa hur bra

portfolion är. Som alltig annat handlar det om att visa resultat. ”Det ser intressant ut, lätt att förstå, se helheten och de olika ämnena”, men sedan handlar det om att visa resultat. Man måste leverera också. Ger det ett bättre lärande är det kanonbra. Det går inte att bara komma med en massa fina tankar, idéer och en vacker portfolio utan visa att det här ger mervärde.

Y-skolan intervju:

På vår skola tar eleverna ett stort ansvar för sina utvecklingssamtal. Genom noggranna förberedelser och med stöd av sin portfolio kan eleverna själva berätta och informera föräldrarna vad de lärt sig och vad de ska lära sig. Flera av oss här på skolan jobbar med utvecklingssamtal i tre-stegsmodellen. Det innebär att du först skickar hem ett brev till föräldrarna om hur det går till. Du har utvecklingssamtal med barnet, där ni diskuterar vissa frågor. Svaren skrivs ner och går hem till föräldrarna. Nästa steg är att föräldrarna tittar på frågorna, diskuterar med barnet och fyller i om det är någonting de vill tillägga eller kommentera. Det tredje är att barnet kommer till skolan med föräldrarna och visar sin portfolio. Så tittar man tillsammans på de här frågorna i utvecklingssamtalet. I och med frågorna är föräldrarna och barnet väl förberedda så när de kommer till skolan blir det mer diskussion. Man kan fokusera på det som är viktigt och som föräldrarna vill prata mer om. Därför går man inte igenom alla frågorna.

Barnet styr samtalet utifrån sin portfolio. Föräldrarna är mycket positivt inställda. De blir väldigt imponerade när barnet visar sin portfolio. Sexåringarna får med sig en CD-romskiva hem innehållande första årets portfolioarbeten. Föräldrarna tycker att det är spännande att se vad de gjort och hur de utvecklats.

Sammanfattning

Båda lärarna har fått positiv respons från föräldrarna. Den ena läraren kan dock se att vissa föräldrar fortfarande är mycket resultatinriktade. De vill först se om portfolio ger ett bra resultat. Han menar även att portfolion har medfört att det på utvecklingssamtalet har blivit mer en dialog kring barnets lärande och utveckling ur ett positivt perspektiv.

Den andra läraren jobbar utefter en tre-stegsmodell, där det tredje steget bland annat utgörs av ett samtal kring elevens portfolio. Barnet styr och tar stort ansvar för utvecklingssamtalet.

Reflektioner

Vi tror att det är särskilt betydelsefullt att ha föräldrarnas stöd när man som lärare startar upp något nytt, som till exempel portfolio. Därför är det viktigt att tidigt informera dem om varför man valt att arbeta med portfolio och vad det innebär. Många föräldrar vill att elever ska få betyg allt längre ner i åldrarna. Vi tror att detta beror på att de inte är tillräckligt insatta i sina barns skolgång. De är inte tillräckligt informerade om sina barns kunskapsutveckling, som inte

synliggörs så tydligt som de önskar.

Med portfolio skapas däremot möjligheter för lärarna att låta föräldrarna bli insatta i vad barnen arbetar med i skolan. Portfolio tillsammans med

utvecklingssamtal är ett kraftfullt sätt för skolan att informera föräldrarna om barnens skolarbete.

4.5 Vad säger läroplanen?

De lärare som väljer att arbeta med portfolio måste naturligtvis ha stöd för detta i läroplanen. Därför ville vi veta våra intervjupersoners tankar om hur

portfoliometoden stämmer överens med Lpo 94. X-skolan

intervju:

Vi har Lpo 94 inne i klassrummet. Det är uppnåendemålen för årskurs fem. Det är kristallklart. Det finns ingen som skulle kunna komma och ifrågasätta här att vi inte skulle jobba med målen utifrån Lpo 94 och kursplanen. Portfolio är barnens personliga läroplan. Barnet kan följa och kontrollera sitt lärande i förhållande till målen.

Y-skolan intervju:

Det är mer klart med målen. Kursmålen syns klarare i de olika ämnena. Med portfolio kan eleven följa och se sitt eget lärande. Vi får med alla ämnena, eftersom alla ämnena finns med i mapparna. Portfolio ger eleven möjlighet att uttrycka sina kunskaper på många olika sätt. Föräldrarna vet mer vad eleverna gör i skolan.

Sammanfattning

Båda lärarna känner att de har stöd för sin portfolioundervisning i läroplanen. Barnen kan följa och kontrollera sitt lärande i förhållande till målen. Portfolio ger eleven möjlighet att uttrycka sina kunskaper på många olika sätt. Föräldrarna blir mer insatta i sina barns skolgång. De vet mer vad eleverna gör i skolan.

Reflektioner

Portfolio är en metod som inom många områden är förenlig med läroplanen. Den som väljer att arbeta med portfolio finner lätt stöd för detta i Lpo 94. Naturligtvis uppfyller inte portfolio ensam alla målen i läroplanen. Portfolio är inget mål i sig utan ett medel att nå mål. Det är samspelet mellan hur man som lärare planerar och organiserar undervisningen och arbetet med portfolio som är det väsentliga. I detta samspel skapas en mer målstyrd skola, med kvalitet i elevens lärande som utgångspunkt.

5 Diskussion

Vi tänker här diskutera och utveckla det som framkommit i vår undersökning och anknyta detta till litteratur samt lärar- och elevintervjuer. Vi kommer också att relatera detta till våra frågeställningar som är följande:

• Varför väljer lärare att arbeta med portfolio? • Lärarens roll i portfolioundervisningen. • Metodens hinder och möjligheter. • Hur ser föräldrarna på portfolio? • Vad säger läroplanen?

Våra intervjusvar bör inte ses som allmängiltiga eftersom vi endast hade två skolor med i vår undersökning. Resultatet hade förmodligen sett annorlunda ut om vi använt oss av ett större undersökningsunderlag. De lärare som vi

intervjuat är alla eldsjälar, som naturligtvis talar varmt om portfolio. Vi har försökt att lyssna och observera med en neutral inställning för att inte försköna verkligheten. Vi kommer här att vidareutveckla några av våra resultat.

*

Vad anser vi vara det som bidrar till att lärare väljer att arbeta med portfolio? Av resultatredovisningen drar vi den slutsatsen att det som lockar lärare till att välja portfoliometoden i sin undervisning är främst den tydliga strukturen med målbeskrivning, dokumentation, reflektion och utvärdering. Denna struktur möjliggör för eleven att se sitt eget lärande.

Genom att bryta ner och tydliggöra målen för eleverna får de en större inblick i vad som förväntas av dem i skolan. Genom att ständigt dokumentera,

kontinuerligt reflektera över och utvärdera sina arbeten synliggörs elevens lärande och framsteg.

”En av lärarens viktigaste uppgifter är att bedöma om varje enskild elev uppnått kursplanens kunskapsmål. Detta ställer stora krav på att kunskapsutvecklingen är väl dokumenterad.” 9

Eleverna har möjlighet att påverka sin egen läroprocess och känner därmed sig mer delaktiga och upplever en inre kontroll.

Vi frågade om eleverna brukar se tillbaka på tidigare arbeten i sina portfolio och om de då ser och känner att de lärt sig någonting. Nedan följer några elevröster från dessa intervjuer:

”Ja, man ser till exempel att jag har blivit mycket bättre på att skriva. Innan såg ingen knappt vad jag skrev.” (Pojke i åk 5)

”Jag har lärt mig att skriva bättre och skriva bättre bokstäver och blivit bättre på matte.” (flicka i åk 2)

”Ja, när man tar upp pärmarna, så tittar man jättemycket på det som var innan. Det är jättekul att se vilken framgång man gjort om man jämför arbeten längst fram med längst bak i pärmen.” (flicka i åk 5)

Portfolio som metod är ett sätt att göra hela eleven sedd, såväl ämneskompetens; matematik, svenska, engelska etc., som personlig kompetens; att vara en bra kompis, fungera i grupp, ta hänsyn till varandra etc., värdesätts.

”Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem." 10

*

Något man som lärare vinner med att arbeta med portfolio är att man då berör saker som; tron på den egna förmågan, eget ansvar och medvetenheten om sitt eget lärande. Dessa är några riktlinjer som styrks i läroplanen:

”Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar tillit till sin egen förmåga, utvecklar sitt eget sätt att lära.” (sid. 11)

”Läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan.” (sid. 15)

*

Portfolio är inte ett likhetstecken med en god undervisning.Därför är det viktigt att hela undervisningssituationen är väl genomtänkt. Metoden är alltså inte självuppfyllande i sig, utan är en del av den ”vanliga undervisningen”. All

undervisning måste ske på elevernas villkor. Portfolio ger en bra grund för detta. Portfolio i sig utgår från varje elev, men det är viktigt att i undervisningen även ta hänsyn till andra faktorer som till exempel elevernas olika sätt att lära sig på. Lärandet är individuellt men måste även ske i samspel med andra.

När man som lärare arbetar med portfolio kan man bedriva en väldigt

traditionell undervisning. Vi tycker dock att det är viktigt att sträva mot att bli mer av en handledare, den som bygger upp strukturerna, handleder barnen och skapar bra förutsättningar för lärande. Denna syn på läraren stämmer väl överens med Lpo 94.

*

Vilka svårigheter kan man stöta på när man som lärare väljer att arbeta med portfolio? När det gäller de svagpresterande, kan de bli stärkta av den fasta strukturen som portfolio innebär, men portfolio kan också upplevas som abstrakt. Det är viktigt att man som lärare ger extra stöd och hjälp till de

svagpresterande eleverna. Alla klarar inte av att planera och sätta upp egna mål på egen hand.

”Läraren skall stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter.” 11

I början är det viktigt att göra gemensamma planeringar i helklass tillsammans med läraren, särskilt för de yngre barnen. Detta för att eleverna stegvis ska lära sig att planera själva och sätta upp egna mål. Det kan annars bli svårt för

eleverna, om det för tidigt förväntas av dem att klara detta på egen hand.

”Läraren skall tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.” 12

Bristen på tid är något som lärarna upplever som en nackdel. Under intervjuerna framkom att det finns för lite tid till samtal med eleven om dess lärande. Vi menar att dessa samtal är oerhört betydelsefulla i arbetet med portfolio och därför inte får utebli. Det är under dessa samtal som eleven, tillsammans med läraren, kan prata om och reflektera över sitt lärande, utifrån elevens

dokumenterade material i portfolion.

Utan dessa samtal är det lätt att det blir ett evigt samlande av material utan eftertanke och reflektion. Det är inte portfolions syfte. Det måste finnas en bakomliggande tanke med varje del som finns med i portfolion som påvisar att det skett någon typ av lärande och förståelse.

”Det fodras samtal som är utmanande, stödjande eller som ger en grund för att fördjupa tänkandet.” 13

11_{Lpo 94. sid. 14} 12_{Lpo 94. sid. 16}

En annan form av samtal som är av stor betydelse är utvecklingssamtalen. Det är främst genom utvecklingssamtalen som föräldrarna kommer i kontakt med

portfolio. Vid utvecklingssamtalen får föräldrarna en bra bild av vad eleverna gör i skolan och hur de utvecklas. Under dessa utvecklingssamtal är eleven och dess portfolio i fokus. Det är lätt att gå tillbaka, jämföra och se framstegen som eleven gör samt prata om elevens lärande utifrån portfolion. Man betonar det som eleven är bra på.

”Utvecklingssamtal handlar om elevens utveckling i olika avseenden. De vuxna i skola och hem är stödet och eleven måste känna att han duger som han är. Livskvalitet är att få utvecklas efter sina egna förutsättningar och inte bli jämförd med andra.” 14

Nedan beskriver ett par elever om hur ett utvecklingssamtal kan gå till:

”Det är mest vi som är barn som får berätta och prata och så visar man upp sin portfolio. Sen pratar man om vad man har för mål och sen så skriver vi om hur vi har tänkt att vi skall lösa det och på nästa utvecklingssamtal ser man hur man klarat av det.” (flicka i åk 6)

”Vi har papper där man fyller i vad man vill lära sig, hur man vill lära sig och hur det har gått. Läraren säger vad den tycker att jag blivit bättre på till exempel skrivstil och så frågar om jag också tycker det. Sedan sätter man upp nya mål på saker man vill bli bättre på. Så får man komma överens med läraren och hitta ett sätt att göra det på.” (pojke i åk 6)

*

Föräldrar kan tycka att betyg allt längre ner i åldrarna är positivt, något som forskare är tveksamma till. I en artikel i Sydsvenskan15 diskuteras detta. Forskare

menar att betygen ger en begränsad information om hur väl en elev kommer att lyckas i sina fortsatta studier. Betyg är inget bra sätt att visa vad eleverna kan. De menar vidare att utvecklingssamtal är en bra ersättning för betyg.

Vi menar att utvecklingssamtal tillsammans med portfolio är ett utmärkt sätt att beskriva vad eleven kan. Föräldrarna får en god insyn i sina barns skolgång. Vi tror att det eventuella kraven på betyg i de lägre åldrarna blir färre om man arbetar med portfolio. Föräldrarnas inställning till portfolio var enligt lärarna i vår undersökning positiv, då de känner att de har denna insyn.

*

14_{Ellmin & Josefsson. 1995, sid. 22} 15_{Sydsvenskan. 01-11-19, sid. C9}

Vad behöver man då som lärare tänka på när man skall börja arbeta med

portfolio? Det är viktigt att veta vad man vill ha ut av sitt arbete med portfolio. Tydligt formulerade syften är avgörande för om arbetet med portfolio kommer att bli framgångsrikt eller inte. Vad vill jag uppnå med portfolio? Vad vill jag utveckla hos eleverna och hos mig själv? Hur vill jag att portfolion skall vara uppbyggd? Ska den sträcka sig över ett eller flera ämnen? Ska även elevens personliga kompetens ingå? Ska portfolion ligga till underlag för

utvecklingssamtalet?

Att börja arbeta med portfolio bör vara ett medvetet val från lärarens sida. Det krävs att hela arbetssituationen överses, några arbetsuppgifter måste kanske släppas. Portfolio är en långsiktig metod att följa elevens utveckling. Det

innebär att de goda resultaten kan dröja. Ju längre man håller på, desto starkare blir portfolio som pedagogiskt instrument. Portfoliometoden kan hela tiden utvecklas.

Eftersom det är en långsiktig metod att följa elevens utveckling kräver

portfolioarbetssättet att alla lärare på skolan arbetar med det. Det går naturligtvis att ensam starta igång portfolio i skolan, men om portfolion försvinner genom lärarbyten vid olika stadieövergångar så går poängen med arbetssättet förlorad. Dilemmat är alltså hur man som ensam lärare ska kunna bedriva arbetet med portfolio om inte hela skolan är involverad.

Vad säger då forskningen om användningen av portfolio?

”De utvärderingar som gjorts bl.a. på Nya Zeeland, visar att med portfolio och portfoliometodik så ökar elevens ansvar för sitt eget lärande. Standarden på elevens arbete höjs också. Det gäller inte minst för elever med behov av stöd. Det hjälper läraren att arbeta mer fokuserat med planering, undervisning och utvärdering. Arbetet med portfolio fördjupar också föräldrasamverkan.” 16

*

Båda lärarna är nöjda med resultatet så här långt, men hur har de tänkt att utveckla sitt arbete med portfolio? Den ene läraren tycker, efter snart ett års arbete med portfolio, sig kunna se vissa brister med sitt eget framarbetade portfoliomaterial. Han funderar istället på att bygga upp en tematisk portfolio men är ännu inte klar över dess utformning.

För den andra läraren, som jobbar med digital portfolio, är nästa steg att lägga ut portfolio på Internet. Detta för att möjliggöra att eleven ska kunna se och visa sin portfolio hemma.

Tidigare har man gjort detta på försök i en klass på skolan. Detta fick positiv respons från framförallt föräldrar och mor- och farföräldrar. De kunde glatt se sina barn och barnbarns skolarbeten. Det är dock inte möjligt att genomföra på hela skolan ännu eftersom det är mycket kostsamt.

*

Vad tycker eleverna är det bästa med portfolio? På den frågan fick vi bland annat följande svar:

”Det är nog att man kan se hur man var tidigare, om jag har förbättrat mig, för det är ganska svårt att själv komma ihåg det." (pojke i åk 6)

”Att kunna hålla reda på sina saker, kunna se vad man har gjort innan. Nu är det ordning och reda och man får inte slarva.” (flicka i åk 5)

*

Efter att ha gjort denna undersökning är vi överens om att portfolio ger goda möjligheter till att uppfylla de mål och krav som läroplanen ställer på oss som lärare. Vi tror att portfolio, rätt använd, är ett stimulerande och aktiverande arbetssätt som gör att barnen trivs i skolan och känner motivation för sitt lärande. Med rätt använd menar vi att arbetet inte bara stannar vid att samla elevarbeten i en pärm. Läraren kan med sitt arbete med portfolio gradvis leda eleverna till en större delaktighet och ett ökat engagemang i den egna

inlärningen.

Under våra studiebesök på de olika skolorna har vi fått tankar och idéer om hur lärare på olika sätt kan använda portfolio i undervisningen. Vi känner att vår undersökning har gett oss mycket att tänka på inför framtiden.

*

Vi anser att portfolio är ett utmärkt redskap att se hela eleven och dess

utveckling över lång tid. Oavsett om man använder portfolio eller någon annan metod är det centrala i all undervisning att se till elevens behov, skapa trygghet och en god lärandemiljö. Barnets behov måste alltid stå i centrum.

Slutligen vill vi väcka en sista fråga. Många rektorer, lärare och forskare är idag kritiska till grundskolebetyg. Kan den nuvarande betygsättningen på

”högstadiet” baseras på portfolio, eller kan betygsystemet där rent av ersättas med portfolio?

6 Avslutning

Vi har studerat hur portfolioundervisningen kan bedrivas ute i skolorna och därigenom fått god insikt om hur portfolioarbetet rent konkret kan se ut. Det ser vi som mycket värdefullt, eftersom vi kommer att arbeta med portfolio i vår undervisning. Det har varit ett intressant område att undersöka och det finns mycket kvar att forska vidare om. Vi känner oss nöjda över de svar vi fått fram och hoppas att vårt arbete kommer att vara till nytta och glädje för andra som är intresserade av portfolio.

7 Litteraturförteckning

Litteratur

Amnell, M. (2001-11-19). Var tredje rektor vill slopa betyg. Sydsvenskan, s. C9 Börjesson, L-G. (2001-05-07). Föreläsning på Lärarhögskolan, Malmö om digital portfolio.

Ellmin, R. (1999). Portfolio - sätt att arbeta, tänka och lära. Stockholm: Gothia. Ellmin, R. & Josefsson, L. (1995). Utvecklingssamtal i skolan - en levande

dialog. Göteborg: Gothia.

Ellmin, R. & Josefsson, L. (1999). Elevportfolio - pedagogisk dokumentation för

ökad framgång åt alla (1:a uppl.). Stockholm: Kommentus Förlag AB.

Ellmin, R. & Josefsson, L. (2000). Elevportfolio - pedagogisk dokumentation för

ökad framgång åt alla (2:a uppl.). Stockholm: Kommentus Förlag AB.

Ellmin, R. & Levén, S. (1998). Ledarskap ända in i klassrummet. Växjö: Gothia.

Lpo 94. (1994). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Moreau, H. &Wretman, S. (2000). Portfolio i skolan - Struktur och uppbyggnad. Stockholm: Fortbildningsförlaget.

Moreau, H. &Wretman, S. (2000). Portfolio i skolan - Användning och

utvärdering. Stockholm: Fortbildningsförlaget.

Taube, K. (1997). Portfoliometoden - undervisningsstrategi och

Bilaga 1

X-skolan

Här använder man sig av pappersportfolio. Eleverna har två pärmar var, en så kallad arbetsportfolio och en visningsportfolio. Arbetsportfolion innehåller alla elevens arbeten. Från arbetsportfolion flyttar sedan eleverna kontinuerligt över utvalda arbeten till visningsportfolion.

Arbetsportfolion består av: • veckoplanering

• veckoutvärdering

• kunskapssolar i de olika ämnena

Veckoplaneringen är ritad som en tårta, där den ena halvan består av

basämneskompetens och andra halvan är personlig kompetens. I den personliga kompetenshalvan ingår bland annat; självförtroende, självkännedom, ledarskap, eget lärande etik och moral, empati samt konflikthantering.

Veckoutvärderingen är indelad i fyra delar; mål, arbetssätt, delaktighet och behov av stöd.

Bilaga 1

Kunskapssolar i varje ämne. Uppnåendemålen i varje ämne är nedbrutna i konkreta mål.

Visningsportfolion består av:

• presentation av eleven - ”det här är jag” • min utveckling

• kunskapssolar

• min utvecklingsplan

• utvecklingssamtal och utvärdering

Presentation av eleven Här berättar eleven om sig själv, sin familj, kompisar, bästa ämne i skolan, någonting som gör mig glad etc.

Min utveckling är indelad i basämneskompetens och personlig kompetens. Här synliggörs elevens utveckling från åk 1 och uppåt.

Efter kunskapssolarna i visningsportfolion finns de arbeten som eleverna är mest stolta över.

I min utvecklingsplan fyller eleverna i vad de behöver träna mer på.

Utvecklingssamtal och utvärdering. Eleven fyller i (procentuellt) hur mycket hon kan i de olika ämnena; basämneskompetens och personlig kompetens.

Bilaga 2

Y-skolan

Här använder man sig av digital portfolio. Lärarna har gjort mappar i datorn för eleverna i olika ämnen (svenska, engelska och slöjd etc.) där arbeten sparas. Eleverna väljer själva vilka arbeten som ska läggas in i mapparna, vilka texter och teckningar som ska scannas in, ljud- och filminspelningar osv. Det är dock viktigt att påpeka att det är bilden eller arbetet osv. som man har i handen som är det värdefulla.

Eleverna sätter även upp personliga mål och kunskapsmål som presenteras i elevens portfolio. Eleverna beskriver hur de ska nå målen och hur det ska dokumenteras.

Redan i förskolan får eleverna träna på att reflektera sina arbeten och andra aktiviteter. När de gäller de yngre barnen är det mycket styrt. De äldre eleverna på skolan hjälper 6- och 7-åringarna att ta datakörkort. De målar i Paint, gör kidpixspel och går igenom datorns delar. Ju äldre eleverna blir desto mer kan de själva lägga in sina utvalda arbeten i portfolion. På så vis blir det mindre och mindre lärarstyrt.

Portfolion är indelad i två delar, en del för den personliga utvecklingen och en del för kunskapsutvecklingen. Nedan följer ett exempel på vad portfolion kan innehålla:

Personlig utveckling

• Foto eller självporträtt

• Det som varit roligast under terminen/året • Det som varit svårast under terminen/året • Det arbete jag är mest stolt över

• Mina intressen och vad jag är särskilt bra på/talanger (foto eller videoinspelning)

• ”Berätta vem man är” (foto, ljudinspelning eller videoinspelning) • Vad jag skulle vilja kunna eller lära mig

Bilaga 2

Kunskapsutveckling

• Läsning svenska/engelska/tillvalsspråk (ljudinspelning) • Skrivna arbeten på svenska/engelska. Berättelser m.m. • Matematik räknesagor/problemlösning

• Slöjd (foto och text) • Idrott (foto och text)

• Redovisning av någon forskning (foto och text) • Instrument (eleven spelar eller sång)

• Mål nedskrivna i samband med utvecklingssamtal och utvärdering • Tankar kring eget lärande

Bilaga 3

Intervjufrågor - lärare

1. Vad fick dig att vilja bli lärare?

2. Varför har du valt att arbeta med portfolio? 3. När började du arbeta med portfolio?

4. Vad anser du är syftet med portfolio?

5. Vilken sorts portfoliomaterial använder du dig av? Varför? 6. Hur startade du igång portfolioarbetet?

7. Hur är elevernas portfolio uppbyggda?

8. Vilka är för- och nackdelarna med arbetssättet?

9. Gör portfolio det lättare eller svårare för dig att planera undervisningen? 10. Vilka egenskaper och förmågor tycker du att portfoliometoden utvecklar hos

eleverna?

11. Tycker du att svagpresterande elever gynnas eller missgynnas av detta arbetssätt? Hur?

12. Upplever du som lärare att eleverna kan ta ansvar och reflektera över sitt lärande?

13. Känner du att din lärarroll har förändrats på grund av portfolio? 14. Tycker du att portfoliometoden stämmer överens med Lpo 94?

15. På vilket sätt har skolledningen hjälpt dig i ditt arbete med portfolio?

16. Vad krävs av både dig som lärare och eleverna, för att portfolioarbetet skall fungera?

17. Hur ser du på portfolions roll i utvecklingssamtal?

18. Skulle portfolio kunna ersätta vårt nuvarande betygssystem? 19. Tror du att portfoliometoden underlättar stadieövergångar? 20. Vad tycker du kännetecknar en kvalitetsskola?

21. Är du nöjd med resultatet så här långt? Hur tänker du utveckla arbetet med portfolio?

Bilaga 4

Intervjufrågor - elever

1. Hur tycker du det är att gå i skolan?

2. Hur tycker du det är att arbeta med portfolio? 3. Hur länge har du arbetat med portfolio? 4. Hur är din portfolio uppbyggd?

5. Tycker du att portfolio gör det lätt eller svårt för dig i skolan? På vilket sätt? 6. Är det något som du inte tycker om med portfolio? I så fall vad?

7. Brukar du se tillbaka på tidigare arbeten i din portfolio? Ser och känner du då att du lärt dig någonting?

8. Vad är du bra på i skolan?

9. Vad behöver du bli bättre på i skolan?

10. När pratar du, din lärare och eventuellt dina föräldrar om portfolio? 11. Hur går ett utvecklingssamtal till?

12. Tycker du att portfolio hjälper dig att ta ett större ansvar för ditt skolarbete? 13. Vad tycker du är det bästa med portfolio?