SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Problematisk frånvaro på grundskolan
En kvalitativ studie om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever som harproblematisk frånvaro så att de kan göra väl underbyggda val till gymnasiet.
Problematic absence at elementary school
A qualitative study of how study and career counselors work with pupils who have problematic absence so they can make well-founded choices for high school
Anita Ringlander Borgshammar
Katja Paulsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-06-11
Examinator: Robin Ekelund Handledare: Mikael Ottosson
3
Sammanfattning
All frånvaro i grundskolan, både giltig och ogiltig, kan leda till problematisk frånvaro. Frånvaron kan göra att elever inte når kunskapsmålen och därigenom blir obehöriga till gymnasieskolan. Syftet med vår uppsats är att utveckla kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever som har problematisk frånvaro så att dessa kan göra väl underbyggda val till gymnasiet. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar: Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de får kännedom om samt kontakt med elever som har problematisk frånvaro? Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de arbetar med elever som har problematisk frånvaro?
För att få svar på våra frågor valde vi en kvalitativ metod och genomförde sju intervjuer med examinerade studie- och yrkesvägledare, verksamma på grundskolan. Vid några av intervjuerna framkom information om en specialpedagog som informanterna hade ett framgångsrikt samarbete med gällande elever med problematisk frånvaro. För att belysadetta samarbete valde vi att även intervjua specialpedagogen.
Några av de resultat som framkommit i vår studie är att studie- och yrkesvägledarna upplever att de får information om elever med problematisk frånvaro för sent och i andra hand. Studie- och yrkesvägledarna uttrycker önskemål om att utöka samarbetet med andra professioner på skolan för att på så sätt kunna fånga upp eleverna innan frånvaron blir problematisk.
De teorier vi valt att använda oss av för att analysera resultatet är: Planned Happenstance, KASAM – Känsla Av Sammanhang och SCCT – Social Cogntitive Career Theory.
Nyckelord: problematisk frånvaro, studie- och yrkesvägledning, motivation, samarbete, elevhälsa
4
Förord
Vi vill tacka våra informanter som har ställt upp med sin tid och erfarenhet, utan er hade detta arbete varit omöjligt att genomföra. Vi vill även tacka vår handledare och alla personer i vår omgivning, familjer och andra nära och kära, som helhjärtat ställt upp och stöttat oss på alla sätt. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett gott samarbete, att vi har lyckats genomfört detta arbete tillsammans trots att vi inte alls kände varandra på förhand. Efter många timmar med hårt slit men även med mycket skratt och humor är vi nu i mål.
Arbetsfördelning
När vi träffades för första gången berättade Anita för Katja att hon läst en del om problematiken med barn som inte är i skolan och tyckte det var ett väldigt intressant område. Katja blev lika intresserad och vi beslöt oss för att skriva om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever som har problematisk frånvaro. Vi började med att, tillsammans, söka efter och läsa relevant litteratur. Vi valde informanter och genomförde alla intervjuer tillsammans, därefter delade vi upp transkriptionerna mellan oss. Katja och Anita har under arbetets gång utarbetat all text tillsammans, ord för ord, antingen sittandes på bibliotek eller hemma hos varandra. Under arbetets gång har vi efterhand fyllt i den litteratur, de rapporter, direktiv och vetenskapliga artiklar vi använt oss av i referenslistan.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
1.1 Bakgrund 7
1.2 Syfte och frågeställning 9
1.3 Disposition 9
2. Tidigare forskning 11
2.1 Skolans roll i arbetet med elever som har problematisk frånvaro 11 2.2 Studie- och yrkesvägledares roll i arbetet med elever som har problematisk
frånvaro 13
2.3 Sammanfattning 15
3. Teori 16
3.1 Planned Happenstance 16
3.2 KASAM – Känsla Av Sammanhang 17
3.3 SCCT - Social Cognitive Career Theory 18
3.4 Sammanfattning 19
4. Metod 21
4.1 Metodval och metoddiskussion 21
4.2 Urval av undersökningsenheter 22
4.3 Datainsamling 23
4.4 Analysmetod 24
4.5 Etiska ställningstagande 24
5. Resultat 25
5.1 Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de får kännedom om samt
kontakt med elever som har problematisk frånvaro? 25 5.2 Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de arbetar med elever som har
problematisk frånvaro? 27
6
5.2.1 Samarbete när det gäller elever som har problematisk frånvaro 29
5.3 Sammanfattning 31
6. Analys 33
6.1 Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de får kännedom om samt 33 kontakt med elever som har problematisk frånvaro
6.2 Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de arbetar med elever som har 34
problematisk frånvaro? 6.2.1 Samarbete när det gäller elever som har problematisk frånvaro 35
6.3 Sammanfattning 36
7. Diskussion 38
7.1 Resultatdiskussion 38
7.2 Metoddiskussion 40
7.3 Teoridiskussion 41
7.4 Förslag på fortsatt forskning 42
8. Referenslista 43
Bilaga 1: Intervjuguide 45
7
1.Inledning
1.1 Bakgrund
Alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola (Skollagen 2010:800 kap 7§3). Skolans uppgift är att ge varje elev möjlighet att utvecklas, ta personligt ansvar och att aktivt delta i samhällslivet. Utbildningen ska vara likvärdig och undervisningen ska anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov (Skollagen 2010:800 kap 1§ 8-10).
I läroplan för grundskolan (2011, 17) står det att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för att kunna välja fortsatt utbildning. Skolans mål är att varje elev:
• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
• har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och
• har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder Studie- och yrkesvägledarens roll ska vara att informera och vägleda eleverna inför deras fortsatta utbildning och då särskilt uppmärksamma elever med funktionsnedsättning. Elever kan uppleva det svårt att se alla möjligheter som finns eftersom arbetsmarknaden är föränderlig. För att hjälpa dem hitta rätt väg spelar studie- och yrkesvägledningen en viktig roll. Vägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse innefattar all verksamhet som ger eleven möjlighet att kunna fatta beslut om studie- och yrkesval, till exempel PRAO, studiebesök, utbildningsmässor samt övningar i ett led att öka elevens självkännedom. Med studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse avses personliga vägledningssamtal där elever får chans att reflektera kring vägar till framtidsmål. Studie- och yrkesvägledaren behöver vara medveten om elevers behov och förutsättningar för att kunna stödja dem i valprocessen (Skolverket 2013, 11).
8
2013 genomförde skolinspektionen en granskning av studie-och yrkesvägledningen på 34 grundskolor. Det framkom att studie- och yrkesvägledningen, som är ett ansvar för hela skolan, hade låg prioritet och ansvaret trillade oftast mellan stolarna
Granskningen visar att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad i de granskade skolorna. Huvudmännen lämnar över ansvaret för vägledningen till rektorn som i sin tur lämnar vidare till vägledaren.
Skolor och huvudmän saknar system för att planera, följa upp och utveckla studie- och yrkesvägledningen. Bristen på aktiv styrning får konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen på skolorna och i förlängningen för elevernas rättigheter. Verksamheten begränsas ofta till enskilda satsningar inför gymnasievalet och studie- och yrkesvägledningen ses inte som en process som löper genom hela elevernas utbildning och inte heller som ett område där all personal på skolan samverkar (Skolinspektionen 2013:5, 6)
2015 utsåg regeringen psykologen Malin Gren Landell att kartlägga elevers problematiska frånvaro i grundskolan samt att analysera orsakerna till frånvaron. Utredningen skulle ge förslag på förbättringar för att främja närvaro och vidta åtgärder vid frånvaro. Resultatet blev Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94). Frånvaron kan vara både giltig och ogiltig, vilka båda riskerar leda till problematisk frånvaro. Ogiltig frånvaron innefattar bland annat försenad ankomst och ströfrånvaro. Ströfrånvaro kan vara en riskfaktor för att i förlängningen utveckla mer omfattande frånvaro (SOU 2016:94, 148). Giltig frånvaro kan vara sjukdom och beviljad ledighet samt att elevens föräldrar understödjer att eleven är borta från skolan. Frånvaron blir problematisk när elever är frånvarande från skolan i sådan omfattning att de inte blir behöriga till något gymnasieprogram (SOU 2016:94, 91-93). Elever behöver förstå att närvaro i skolan är viktig för att de ska kunna nå sina mål, every day matters – every lesson counts.
Kanske har det aldrig varit mer lockande att vara frånvarande från skolan än vad det är idag eftersom det i vårt moderna samhälle finns möjlighet till ständig
uppkoppling, underhållning på tv och internet, att ha kontakt med andra människor via mobil och internet dygnet runt (SOU 2016:94, 18)
.
Utredningen pekar på vikten av att studie- och yrkesvägledarna uppmärksammar de elever som har problematisk frånvaro. Studie- och yrkesvägledarna kan, genom att försöka motivera dessa elever, visa på hur signifikativ närvaron är i skolan för att de ska kunna nå de uppsatta kunskapsmålen (SOU 2016:94, 28). Skollagen 2010:800 kap 2§25-28 säger att det ska finnas
9
elevhälsa på skolan och att denna ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Studie- och yrkesvägledare ingår formellt inte i elevhälsan men det förekommer ändå att de ingår i elevhälsoteamen på skolorna (SOU 2016:94, 272). Elevhälsan ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. I utredningen sägs det att frågan om att förebygga frånvaro borde vara en stående punkt i elevhälsoteamen.
Forskningsområdet när det gäller hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever som har problematisk frånvaro på grundskolan är begränsad. Vi tycker detta område är viktigt då vi i vår yrkesroll ska kunna möta och arbeta med dessa elever på bästa sätt.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår uppsats är att förbättra kunskapen om och få förståelsen för hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan arbetar med elever som har problematisk frånvaro. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:
• Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de får kännedom om samt kontakt med elever som har problematisk frånvaro?
• Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de arbetar med elever som har problematisk frånvaro?
1.3 Disposition
Uppsatsen inleds med studiens bakgrund och syfte samt de frågeställningar vi haft som grund. I kapitel 2 beskrivs tidigare forskning som rör skolans roll i arbetet med elever som har problematisk frånvaro följt av studie- och yrkesvägledares roll i arbetet med elever som har problematisk frånvaro. Skolans roll tycker vi är relevant att ta med då ledningens förhållningssätt när det gäller frånvarohantering påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete. I kapitel 3 beskriver vi tre teorier vi valt för att analysera uppsatsens resultat. I kapitel 4 beskrivs den metod vi har använt oss av, urval och undersökningsenheter, datainsamling, analysmetod samt etiska ställningstagande. I kapitel 5 redogör vi för resultatet av undersökningen. I kapitel 6 analyserar vi resultatet utifrån våra valda teorier. Kapitel 7 innehåller en diskussion kring resultat, metod och teori, sedan ger vi förslag på fortsatt
10
forskning inom området hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta med elever som har problematisk frånvaro. I kapitel 8 listas alla referenser och källor vi använt oss av. Slutligen ligger våra intervjuguider som bilagor.
11
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenterar vi både nationell och internationell forskning som rör studie- och yrkesvägledares arbete med elever, på grundskolan, som har problematisk frånvaro. Vi har till stor del använt oss av Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94), med Malin Gren Landell som utredare. Den beskriver problematisk frånvaro i grundskolan ur olika perspektiv. Vi kommer även diskutera annan forskning som tillsammans ger oss en ökad förståelse för arbetet med elever som har problematisk frånvaro. Den tidigare forskningen delas upp i två teman: Skolans roll i arbetet med elever som har problematisk frånvaro samt Studie- och yrkesvägledarens arbete med elever som har problematisk frånvaro.
2.1 Skolans roll i arbetet med elever som har problematisk
frånvaro
Malin Gren Landell menar i utredningen att skolorna brister i frånvaroregistrering och att detta leder till att det inte finns något tillförlitligt underlag att analysera (SOU 2016:94, 20). När rektorerna beslutar om vilka rutiner som ska gälla för registrering av frånvaro har det lett till en stor skillnad på vilket sätt skolorna följer upp och åtgärdar frånvaron. Detta har gjort att det inte finns någon enhetlig definition av var skolorna sätter gränsen för problematisk frånvaro innan åtgärder vidtas (SOU 2016:94, 128). Hon menar att all frånvaro, både giltig och ogiltig, innebär en risk för att eleverna inte når målen för utbildningen (SOU 2016:94, 22). Landell framhåller vidare att det behöver finnas en enhetlig definition av problematisk frånvaro på alla skolor. Enligt direktiven för utredningen är definitionen:
Med problematisk frånvaro avser utredningen frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Det här innefattar all frånvaro, det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro. (SOU 2016:94, 21)
12
Hon uttrycker att det är viktigt att upptäcka frånvaron i tidigt skede och sätta in de insatser som krävs för att främja närvaro (SOU 2016:94, 20). Om frånvaron inte uppmärksammas kan elever se det som en signal på att deras närvaro i skolan saknar betydelse (SOU 2016:94, 135). Det är viktigt att redan i förskolan uppmärksamma frånvaro då detta riskbeteende kan ses hos barn i yngre åldrar (SOU 2016:94, 63). De amerikanska skolforskarna Susan Williams White och F. Donald Kelly (2010, 233) har i sin forskningsstudie granskat material som rörde studie- och yrkesvägledning. De gjorde en analys kring avhopp från skolan och sammanförde det med resultat från tidigare forskning angående insatser mot avhopp och kom fram till en liknande slutsats. Även White och Kelly menar att frånvaroproblem i lägre åldrar kan leda till problematisk frånvaro på högstadiet. De säger att det är viktigt att uppmärksamma diffusa varningssignaler såsom att eleven stannar hemma för magont. Dessa problem kan eskalera och bli mer omfattande frånvaro. Det är därför viktigt med insatser i tidigt skede för att förhindra framtida problem.
Orsaker till frånvaro kan sorteras in i två kategorier, skolfaktorer och faktorer som rör hemmet och familjen. Landell menar attskolk och skolvägran är de frånvaroproblem som är mest frekventa. Skolk är ogiltig ströfrånvaro som elevernas vårdnadshavare oftast är omedvetna om. Eleverna befinner sig i korridorerna på skolan men deltar inte på lektioner. Vid skolvägran är istället den ogiltiga frånvaron känd av vårdnadshavare. Eleverna upplever olust eller rädsla för något i skolans värld eller så vill de inte vara ifrån sina vårdnadshavare. Det förekommer även att elever hålls hemma av vårdnadshavare (SOU 2016:94, 144). White och Kelly (2010, 230) menar, på ett liknande sätt, att vårdnadshavare oftast inte är medvetna om frånvaron förrän det är ett faktum då skolan inte alltid har regelbunden kontakt med vårdnadshavarna. White och Kelly menar vidare att många elevers svårigheter i skolan inte tas på allvar förrän det har gått alldeles för långt. Insatserna blir oftast sporadiska, kortvariga och saknar den påverkan och uppföljning som krävs för att skapa en positiv förändring.
Skolinspektionen gjorde 2016 (5-7) en kvalitativ granskning av 11 skolor med elever som hade mycket frånvaro. Vårdnadshavare fick frågan om elever fått den hjälp de behövt för att komma tillbaka till skolan. Resultatet visade att de inte fått det. Skolinspektionens studie tyder på att rektorer behöver utveckla former för samarbete mellan skolpersonal såsom lärare, elevhälsa och studie- och yrkesvägledare med flera för att ständigt ha elevers bästa i fokus. Enligt skolinspektionens granskning finns det okunskap om hur olika professioners
13
verksamhet ser ut och detta kan leda till att information inte når fram till rätt yrkeskategori som därigenom inte får möjlighet att vara delaktiga i beslut kring eleverna.
De amerikanska psykologerna och skolforskarna Christopher A. Kearney och Patricia Graczyk (2013, 1-17) beskriver i sin studie en modell som skolorna kan använda för att förebygga frånvaro. Modellen består av tre nivåer; grönt, gult och rött. Grön nivå är strategier som rör alla elever för att främja skolnärvaro såsom ett gott skolklimat till exempel trygghet och trivsel. Gul nivå är riktade insatser som rör elever med begynnande frånvaro vilka behöver mer hjälp. På denna nivå är det viktigt att samarbeta med bland annat vårdnadshavare och andra professioner på skolan. Röd nivå är insatser för elever som har så stor frånvaro att det kräver återkommande uppföljning så att eleverna inte helt uteblir från skolan, till exempel anpassad studiegång. I likhet med White och Kelly poängterar Kearney och Graczyk (2013, 12) vikten av att bygga relationer mellan skolan och familjen. Det ger då större möjligheter att hjälpa elever klara av de hinder som de upplever i skolan.Intervjuer med elever som har kommit tillbaka till skolan anger att den viktigaste förutsättningen för att det ska fungera är att det finns engagerade vuxna i skolan som inte ger upp. Även Landell menar att det är viktigt att dessa elever upplever att de blir sedda och lyssnade på. Hon poängterar att elevers inflytande och delaktighet i beslut är en bidragande orsak till att främja närvaro och förebygga frånvaro (SOU 2016:94, 173).
Slutligen säger Landell att tidig upptäckt och tidiga insatser vid frånvaro är framgångsfaktorer. Utredningens förslag syftar till att alla i skolan ska agera tidigt vid all frånvaro, både giltig och ogiltig (SOU 2016:94, 20).
2.2 Studie- och yrkesvägledares roll i arbetet med elever som
har problematisk frånvaro
Malin Gren Landell (SOU 2016:94, 291) menar att dagens samhälle med stort informationsflöde, stora individuella valmöjligheter kräver att eleverna ska vara flexibla och kunna fatta egna beslut. Ju fler val som eleverna ställs inför desto större risk för att resurssvaga elever får svårighet att välja på samma villkor som andra elever. Det kräver att
14
studie- och yrkesvägledningen rustar eleverna så att de kan hantera valsituationer Även Anders Lovén beskriver i sin bok Karriärvägledning – en forskningsöversikt (2015, 26) att studie- och yrkesvägledningens uppgift är att rusta elever så att de kan göra val inför framtiden. Detta innebär att studie- och yrkesvägledare ska informera, motivera och stödja elever utifrån där de befinner sig.
Den brittiske utbildningsforskaren A.G. Watts (2001, 162-163) gjorde en studie om hur studie- och yrkesvägledare kan bidra till att förhindra att elever hamnar i utanförskap, social exkludering, vilket kan ske om eleverna hoppar av skolan. Watts menar att studie- och yrkesvägledare har två stöttande roller i att hjälpa eleverna undvika social exklusion. För det första genom att förtydliga kopplingen mellan elevernas valda utbildning och önskat yrke. För det andra genom att stödja och motivera elever som inte är i skolan i dagsläget i ett led att få dem att vilja komma tillbaka och delta i skolarbetet. Landell menar, på ett liknande sätt, att elever med låg självkänsla kan vara mer benägna att stanna hemma från skolan (SOU 2016:94, 284). Hon menar vidare att om eleverna inte deltar i det skolarbete som klasskamraterna gör så får inte de erfarenhet av att klara uppgifter och det kan, på sikt, påverka deras tro på sig själva. Människor föds inte med dåligt självförtroende eller låg självkänsla, utan det skapas av deras erfarenheter (SOU 2016:94, 162).
Anders Lovén intervjuade 36 ungdomar, som misslyckats i skolan, om vad de skulle vilja sagt till sig själva när de var 16 år. Dessa intervjuer är en del av ett större projekt som heter Osäkra övergångar – unga utan fullständig gymnasieutbildning. Ungdomarnas svar liknade varandra och handlade om att läsa mer, studera, skärpa sig och ta studierna på allvar. Ungdomarna säger att de inte skulle lyssnat eftersom de då tänkte kortsiktigt utan att se konsekvenser. I efterhand har de svårt att se vad de själva eller studie- och yrkesvägledaren skulle kunna gjort annorlunda. Några säger att det hade varit bra om personer i deras omgivning hade uppmärksammat dem men samtidigt uttrycker ungdomarna att det hade varit svårt för dem att ändra beteende (Lovén 2015, 274). Landell menar, som ett led i detta, att studie- och yrkesvägledaren har en viktig roll i att få eleverna se möjligheterna och att, i förlängningen, göra väl underbyggda val (SOU 2016:94, 285). Hon menar vidare att studie- och yrkesvägledningen ska ingå i undervisningen under hela skoltiden. Ett problem är dock att studie- och yrkesvägledning är begränsad och sällan förekommer i de lägre åldrarna. I de
15
skolor som har studie- och yrkesvägledning i alla årskurser har det visat sig att det har bidragit till att eleverna blivit motiverade att studera (SOU 2016:94, 292).
Slutligen säger Landell att hon inte har funnit forskning som visar på betydelsen av att studie- och yrkesvägledning främjar närvaro. Däremot visar hon på att motivationsarbete är av stor betydelse för att minska frånvaro (SOU 2016:94, 284).
2.3 Sammanfattning
I detta kapitel har tidigare forskning, både nationell och internationell, som rör skolans och studie- och yrkesvägledares arbete med frånvaro redovisats. Flera författare har skrivit om att all frånvaro, både giltig och ogiltig, behöver registreras då varje timme borta kan öka risken att eleverna inte når sina kunskapsmål. En likhet mellan svensk och internationell forskning visar på vikten av tidig upptäckt och insatser vid frånvaro samt samverkan mellan elevernas vårdnadshavare och skola. Detta för att fånga upp eleverna i tid så att inte frånvaron blir problematisk. Att motivera, informera och stödja elever är en del av studie- och yrkesvägledarens arbete för att få eleverna att se nyttan av att engagera sig i skolarbetet för att nå dit de vill i framtiden. Landell tar i utredningen upp vikten av att det ska finnas en enhetlig definition för var gränsen för problematisk frånvaro dras. Då rektorn på varje skola är den som beslutar om rutiner för frånvarorapportering leder det till att gränsdragningen ser olika ut. Detta påverkar i sin tur rutinerna för uppföljning och åtgärder och när studie- och yrkesvägledare blir inkopplade.
Både Landell samt White och Kelly tar upp att frånvaroproblem kan ses redan i förskoleålder och om inget görs kan det leda till problematisk frånvaro på högstadiet.
En kunskapslucka vi uppmärksammat är att studie- och yrkesvägledarens roll i arbetet med elever som har problematisk frånvaro belyses väldigt sparsamt. Vi har mest funnit litteratur som tar upp problematiken utifrån skolans perspektiv. Vi hoppas att med denna uppsats kunna bidra till att fylla kunskapsluckan.
16
3. Teori
I vår uppsats har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever som har problematisk frånvaro så att de kan göra väl underbyggda val till gymnasiet. Vi kommer i detta kapitel att redogöra för tre teorier som vi anser kan, på olika sätt, användas i en analys av hur våra informanter arbetar med dessa elever. De teorier vi valt att använda oss av är vägledningsteorin Planned Happenstance, sociologiska teorin KASAM - känsla av sammanhang samt karriärutvecklingsteorin SCCT - Social Cognitive Career Theory.
3.1 Planned Happenstance
John D Krumboltz skapade teorin Planned Happenstance vilken är en vägledningsteori där tillfälligheter spelar en stor roll. Eftersom framtiden inte kan förutsägas blir denett resultat av oplanerade och planerade händelser och det är då klokt att inte planera för mycket på förhand (Andergren 2014, 97). Enligt Planned Happenstance ska studie- och yrkesvägledare ta vara på möjligheterna som dyker upp genom att vara aktiva och öppna och inte låta slumpen avgöra när vägledningen med elever som har problematisk frånvaro ska ske. Studie- och yrkesvägledare ska söka efter alternativa vägar och därigenom få möjligheter att utvecklas i sitt arbete (Mitchell, Levin, Krumboltz 1999, 117)
.
Även Andergren (2014, 97) säger att studie- och yrkesvägledare ska utveckla kunskaper i att ta vara på tillfällen när de dyker upp. De kan göra det genom att se det som finns runt omkring dem i ett bredare perspektiv. Teorin består av fem färdigheter som studie- och yrkesvägledaren ska använda sig utav. Dessa färdigheter är nyfikenhet, uthållighet, flexibilitet, optimism och risktagande.Plannned Happenstance anser vi är användbar för att analysera båda våra frågeställningar. Hur studie- och yrkesvägledarna upplever att de får kännedom om samt kontakt med elever som har problematisk frånvaro. Även hur studie- och yrkesvägledarna upplever att de arbetar
17
med dessa elever. Eftersom elever med problematisk frånvaro inte alltid befinner sig i skolan gäller det för studie- och yrkesvägledare att ta tillfället i akt och möta eleverna när de väl är på plats. Att visa på nyfikenhet, ta reda på vilka eleverna är, se deras styrkor och svagheter samt visa på engagemang genom att söka upp eleverna när de är i skolan istället för att vänta på att de ska komma. Studie- och yrkesvägledaren ska ha en positiv attityd och inte ge upp även om eleverna inte själv verkar motiverade. En risk kan vara att eleverna inte är mottagliga. De kan även ha svårt att se chansen och agera när den uppkommer.
3.2 KASAM – Känsla Av Sammanhang
KASAM - Känsla Av Sammanhang är en sociologisk teori som skapades av Aron Antonovsky. Antonovsky gjorde en studie med kvinnor som suttit i koncentrationsläger under andra världskriget. I den här gruppen ansåg sig nästan 30% fortfarande ha en god allmän psykisk hälsa. Antonovsky ville, utifrån detta otroliga resultat, undersöka hur personer som trots att de upplevt hemskheter ändå kände att de hade en allmänt god psykisk hälsa (Antonovsky 1991, 11-12). KASAM består av tre begrepp, dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begreppen är oberoende av varandra och kan beroende på hur starka de är påverka studie- och yrkesvägledarna olika (Antonovsky 1991, 38). Enligt Andergren (2015, 15) skapas KASAM av det sociala och kulturella sammanhang studie- och yrkesvägledaren befinner sig i, till exempel arbetsplats, familj eller vänner samt förståelse för erfarenheter de har med sig i bagaget.
Begriplighet innebär, i det här sammanhanget, att studie- och yrkesvägledare behöver förstå den information som de möter. Den ska vara strukturerad och begriplig. Om studie- och yrkesvägledare upplever att de har en låg känsla av begriplighet upplever de, utifrån sina erfarenheter, att de är ett offer och inte kan påverka situationen (Antonovsky 1991, 39). Om studie- och yrkesvägledare istället upplever att de har en hög känsla av begriplighet innebär det att känner att de kan påverka arbetssituationen med elever som har problematisk frånvaro. Hanterbarhet innebär, i det här sammanhanget, hur studie- och yrkesvägledare upplever att de har förmåga att kunna hantera olikasituationer som uppkommer med eleverna. Den kan, vid behov, även ta hjälp av andra i sin omgivning, till exempel elevhälsa och specialpedagog.
18
Då en studie- och yrkesvägledare har hög känsla av hanterbarhet känner den sig inte som ett offer för omständigheterna utan kan hantera uppkomna situationer med eleverna antingen själv eller med hjälp av andra i omgivningen (Antonovsky 1991, 40). Den sista delen i KASAM är meningsfullhet, vilket är en motivationsfaktor. Det är, i det här sammanhanget, den grad studie- och yrkesvägledaren upplever sig, baserat på tidigare erfarenhet, vara beredd att investera såväl tid som engagemang i arbetet med elever som har problematisk frånvaro för att de ska lyckas. En studie- och yrkesvägledare som upplever sig ha hög grad av meningsfullhet ser arbetet med dessa elever som viktigt och angeläget att engagera sig i (Antonovsky 1991, 40-41).
3.3 SCCT - Social Cognitive Career Theory
SCCT - Social Cognitive Career Theory är en karriärutvecklingsteori som skapades av Robert W. Lent, Steven D. Brown & Gail Hackett. SCCT beskriver, i detta sammanhanget, hur studie- och yrkesvägledares påverkas av sina egna värderingar, intressen och förmågor. Teorin baseras på tre olika begrepp och dessa är upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål.
Vi anser att denna teori kan användas för att analysera hur informanterna upplever att de arbetar med elever som har problematisk frånvaro. Studie- och yrkesvägledarens tilltro till sin egen förmåga, den upplevda självförmågan, har en stor betydelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar framgångsrikt med elever som har problematisk frånvaro. När de lyckas motivera elever att se möjliga vägar till framtida mål ökar studie- och yrkesvägledarens upplevda självförmåga (Andergren 2014, 181). Förväntat utfall innebär hur de tror det kommer att gå baserat på tidigare erfarenheter och möjligheter. Det förväntade utfallet är en motiverande faktor till studie- och yrkesvägledarens arbetssätt.Personliga mål är den beslutsamhet studie- och yrkesvägledare känner inför målet att få eleven tillbaka i skolan och få den att göra ett val inför gymnasiet (Andergren 2014, 182).
19
3.4 Sammanfattning
Ovan har vi presenterar tre teorier som vi kommer att använda oss av för att analysera vårt empiriska material.
Planned Happenstance är en vägledningsteori som menar att framtiden inte är förutsägbar. Enligt teorin ska studie- och yrkesvägledare ta vara på möjligheter som dyker upp genom att vara aktiva och öppna och inte låta slumpen avgöra när samtal med elever som har problematisk frånvaro ska ske. Teorin består av fem färdigheter som studie- och yrkesvägledare ska användas sig av för att arbeta med elever med problematisk frånvaro. Dessa är nyfikenhet, uthållighet, flexibilitet, optimism och risktagande. Att möta elever där de befinner sig och vara nyfiken på vem de är, att inte ge upp utan istället visa på uthållighet och att finnas där för eleverna.
KASAM – Känsla Av Sammanhang är en sociologisk teori som säger att studie- och yrkesvägledare påverkas av det sociala och kulturella sammanhang de befinner sig i, till exempel familj eller arbetsplats. Teorin består av tre delar, dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De är oberoende av varandra och kan vara olika starka hos olika studie- och yrkesvägledare. När det gäller begriplighet innebär det att studie- och yrkesvägledare behöver förstå den information de möter i sitt arbete, den behöver vara strukturerad och begriplig. Om studie- och yrkesvägledaren upplever hög känsla av begriplighet innebär det att de upplever att de kan påverka arbetssituationen med elever som har problematisk frånvaro. Hanterbarhet innebär i vilken gradde upplever att de kan arbetet med dessa elever, antingen självständigt eller i samarbete med andra såsom elevhälsa och specialpedagog. Slutligen meningsfullhet är den grad studie- och yrkesvägledare upplever sig vara beredd att satsa både tid och engagemang i arbetet med dessa elever för att de ska lyckas, baserat på tidigare erfarenheter. De som upplever att de har stark KASAM har en drivkraft och känner stort engagemang i arbetet med elever som har problematisk frånvaro.
SCCT – Social Cognitive Career Theory är en karriärutvecklingsteori som beskriver hur studie- och yrkesvägledare påverkas av sina egna värderingar, intressen och förmågor. Teorin består av tre begrepp, dessa är upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. När studie- och yrkesvägledare lyckats hjälpa elever genom motiverande samtal att ta sig ett steg närmare önskad utbildning på gymnasiet ökar studie- och yrkesvägledares upplevda
20
självförmåga. Då studie- och yrkesvägledare, med detta goda resultat i ryggen, ska ha samtal med nästa elev med problematisk frånvaro är det förväntade utfallet till att lyckas högt, baserat på tidigare erfarenheter. Det sista begreppet i denna teori är personliga mål vilket innebär hur beslutsam studie- och yrkesvägledare upplever att de är i arbetet att få elever att göra ett val till gymnasiet.
Vi anser att alla tre teorierna kan, på olika sätt, användas för att analysera hur studie- och yrkesvägledare upplever att de arbetar med elever som har problematisk frånvaro. Vidare anser vi att KASAM – Känsla Av Sammanhang och Planned Happenstance kan användas för att analysera hur studie- och yrkesvägledare upplever att de får kännedom om samt kontakt med dessa elever.
21
4. Metod
I detta kapitel kommer vi att beskriva på vilket sätt vi har genomfört vår empiriska undersökning. Metoden kan ses om ett verktyg på hur man går tillväga för att få svar på frågor och få ny kunskap inom ett område. Vidare beskriver metoden hur man inhämtar, organiserar och tolkar denna information (Larsen 2009 ,17). Vi valde att samla in vår informationsdata via kvalitativ metod då vi ville få en helhetsförståelse av hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan upplever att de arbetar med elever som har problematisk frånvaro så att dessa kan göra väl underbyggda val till gymnasiet (Larsen 2009, 23).
4.1 Metodval och metoddiskussion
För att få en helhetsbild för vårt beskrivna problemområde valde vi att använda oss av kvalitativ metod i undersökningen. Genom att använda intervju som metod gav det oss möjlighet att kunna ställa följdfrågor och få förtydligande. Det gjorde att vi kunde reda ut eventuella missförstånd som annars hade kunnat ske i samband med intervjuerna.
Larsen (2009, 26) skriver att fördelar med att välja kvalitativ metod är att man möter informanterna personligen, detta kan minimera bortfall som annars kan uppstå när man istället skickar ut enkäter. Enligt Larsen är det enklare att säkerställa god validitet i en kvalitativ undersökning då informanterna kan tala friare och man kan reda ut eventuella frågetecken (Larsen 2009, 27). Nackdelar med kvalitativ metod är att intervjusvaren i en undersökning inte går att generalisera (Larsen 2009, 27). Detta stämmer, anser vi, då förutsättningarna för våra informanter såg olika ut. Exempel på en förutsättning kan vara att arbetsgivare lägger olika vikt vid studie- och yrkesvägledaruppdraget.
Det är ett tidskrävande arbete att bearbeta data, att få överblick och hitta mönster så att svaren går att jämföra. En annan nackdel med att använda sig av kvalitativ metod är intervjueffekten. Den innebär att informanten svarar det hon tror intervjuaren vill höra eller det hon tror är allmänt accepterat för att göra ett gott intryck (Larsen 2009, 27). Om intervjusvaren inte är tillförlitliga innebär det att det påverkar resultatet av undersökningen.
22
Vi anser att kvalitativ metod har varit ett lämpligt tillvägagångssätt utifrån vår problemformulering och våra frågeställningar. Vi har kunnat få förtydligande svar när det har behövts och därigenom fått en helhetsförståelse. Under arbetets gång har vi varit tvungna att omformulera frågeställningarna i vår intervjuguide då det har varit svårt att formulera rätt frågor från början.
4.2 Urval av undersökningsenheter
Kriterierna för val av informanter till vår undersökning var att de skulle vara examinerade studie- och yrkesvägledare och ha erfarenhet av att arbeta på grundskolans högstadium. De skulle även ha erfarenhet av att arbeta med elever som har problematisk frånvaro. Under några intervjuer fick vi information om en specialpedagog som hade fruktbart samarbete med en del av våra informanter. Vi blev mycket intresserade av att veta mer om detta samarbete och valde därför att även intervjua specialpedagogen. Även hon har erfarenhet av att arbeta med denna målgrupp. Informanterna arbetar i olika kommuner, samtliga kvinnor:
Informanter Ålder Antal år i yrket
Syv 1 46 7 Syv 2 59 20 Syv 3 55 17 Syv 4 69 36 Syv 5 45 18 Syv 6 30 3 Syv 7 52 8 Specialpedagog 58 17
Informationen som vi fick utav informanterna är inte representativ för flerän de som deltog i undersökningen. Vi gjorde ett godtyckligt urval, vilket är en form av strategiskt urval, där vi medvetet valde ut vilka som skulle ingå i vår undersökning. Vi anser att informanternas erfarenhet och kunskap gör dem lämpade att belysa våra frågeställningar. Vid slutet av varje intervju använde vi oss av snöbollsmetoden (Larsen 2009, 78). Trost (2001, 31) säger att snöbollsmetoden kommer från metaforen att en snöboll rullas i snön så den växer och blir
23
stor. I slutet av varje intervju ställde vi frågan till den som intervjuats, om de vet någon som kan vara lämplig att delta i studien. I enlighet med detta frågade vi informanterna om de kunde tipsa om någon som de samarbetade framgångsrikt med när det gäller elever med problematisk frånvaro. Vi fick då tips om en specialpedagog som vi valde att intervjua för att se hur samarbetetkring dessa ungdomar såg ut.
4.3 Datainsamling
Vi genomförde åtta intervjuer, sju stycken med studie-och yrkesvägledare och en specialpedagog som samtliga arbetar på grundskolans högstadium. Vi använde oss av intervjuguider (se bilaga 1 och 2) med färdigformulerade frågor. En strukturerad intervju där alla frågor ställts i samma ordningsföljd till samtliga informanter där det inte fanns några fasta svarsalternativ (Larsen 2009, 83). Intervjuguiden skickades ut via e-post i förväg, så att informanterna skulle kunna förbereda sig.
För att få reda på om vi hade formulerat intervjufrågorna rätt gjorde vi en pilotintervju med en informant. Vi upptäckte under denna intervjun att frågorna behövdes justeras då vi inte fick tydliga svar på våra frågeställningar. Vi tog bland annat bort frågan som rörde studie- och yrkesvägledarnas årshjul. Genom att göra dessa ändringar ökade vi validiteten på vår undersökning. Validitet innebär att samla in data som är relevant för vald frågeställning. Larsen menar att det är enklare att försäkra sig om hög validitet i kvalitativa undersökningar då man kan göra löpande ändringar (Larsen 2009, 80).
Intervjuerna har skett på informanternas arbetsplatser under deras arbetstid. Av åtta intervjuer gjordes fyra genom personliga möten och fyra via högtalartelefon. Alla intervjuerna spelades in efter ett godkännande av informanterna och dessa har sedan transkriberats ord för ord. Vi har varit noggranna vid hanteringen av det transkriberade materialet genom att tydligt markera vem som sagt vad. På detta sätt minimerade vi risken att blanda ihop data från de olika informanterna. Detta innebär att vi uppnådde hög reliabilitet i vår undersökning. Reliabilitet betyder att undersökningen är tillförlitlig (Larsen 2009, 81). Vid intervjuerna har vi båda närvarat och sedan delat upp transkriberingarna mellan oss. Vi har analyserat svaren noggrant men naturligtvis kan vi ha misstolkat något som sades under intervjuerna.
24
4.4 Analysform
När vi analyserade vårt insamlade material använde vi oss av innehållsanalys i syfte att identifiera mönster, gemensamma drag eller skillnader (Larsen 2009, 101). Intervjuerna transkriberadesoch därefter grupperade vi informationen utifrån våra frågeställningar. Nästa steg var att söka efter mönster i informanternas svar. Vårt arbete har karaktäriserats av ett induktivt angreppsätt vilket syftar till att få en helhetsförståelse för det ämne som vi valt att undersöka (Larsen 2009, 23).
4.5 Etiska ställningstagande
Utifrån Vetenskapsrådets riktlinjer (2002) finns det fyra huvudkrav som vi har förhållit oss till i vår empiriska undersökning för att skydda informanterna. Huvudkraven är informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att informanterna ska vara upplysta om undersökningens syfte (Vetenskapsrådet 2002, 7). Samtyckekravet betyder att informanterna har rätt att själva bestämma över sin medverkan i undersökningen och de har rätt att avbryta när de vill (Vetenskapsrådet 2002, 9). Enligt konfidentialitetskravet ska uppgifter om alla i undersökningen förvarasså att inga obehöriga kan ta del av dem (Vetenskapsrådet 2002, 12) Nyttjandekravet betyder att de insamlade uppgifterna enbart får användas för undersökningens syfte (Vetenskapsrådet 2002, 14).
Vi berättade för våra informanter om undersökningens syfte när vi tog första kontakt och detta skedde via telefon. Före intervjuerna skickade vi ut frågorna via e-post och här beskrev vi också vad undersökningens syfte var. Vi informerade om att de hade möjlighet att avbryta sin medverkan när helst de ville. Vidare berättade vi att informationen kommer att avkodas så att ingen informant ska kunna identifieras. I uppsatsen benämner vi informanterna som Syv 1, Syv 2 etc samt Specialpedagog. Det insamlade materialet kommer enbart att används för denna uppsats, men handledare och examinator har rätt att ta del av det transkriberade materialet.
25
5. Resultat
I detta kapitel kommer vi att redovisa resultatet ifrån vår empiriska undersökning där vi har valt att dela upp redovisningen av resultatet utifrån våra frågeställningar. Vi intervjuade sju studie- och yrkesvägledare som samtliga har erfarenhet av att arbeta med elever som har problematisk frånvaro på grundskolan. Vid slutet av varje intervju använde vi oss av snöbollsmetoden, vilket vi beskrivit närmare i metodkapitlet. Då fick vi tips om en specialpedagog som har ett nära samarbete med några av studie- och yrkesvägledarna som deltar i uppsatsen. Vi tyckte detta samarbete med studie- och yrkesvägledare var intressant att ha med i vår uppsats och valde då att även intervjua henne.
5.1 Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de får
kännedom om samt kontakt med elever som har problematisk
frånvaro?
Vid våra intervjuer framkommer det att informanterna oftast får kännedom om elever som har problematisk frånvaro via skolans elevhälsoteam. Det kan även komma fram via elevernas mentor eller vid klasskonferenser. Informanterna upplever att de får kännedom om dessa elever alldeles för sent.
Jag kan bli väldigt irriterad när det är problem med elever i årskurs 9, då tycker de ja men vad bra du ska träffa SYV nu så ska hon hjälpa dig vidare. Det är lite sent tycker jag (Syv 3)
Och sen får man hela tiden visa sig, man får visa att man finns, vilket inte alltid är så lätt (Syv 3)
Det finns en stor variation i vad som räknas som problematisk frånvaro på de olika skolorna. Några informanter visste inte ens om det fanns någon gräns för när frånvaron blir problematisk, på deras skola, eller var denna gränsen gick.
26
Syv 2 berättar att på en mindre ort kan frånvaron uppmärksammas från flera håll än skolan genom den sociala kontrollen. När alla känner alla är det inte lika lätt för eleverna att komma undan. Om eleverna ses i samhället under skoltid är det alltid någon som underrättar föräldrarna.
Informanterna skapar kontakt med elever genom att boka samtalstider, antingen klassvis via mentor eller mail/sms. Studie- och yrkesvägledarens medverkan vid utvecklingssamtal är en viktig del då föräldrar och elever kan boka tid för fortsatt samtal vid dessa tillfällen. Informanterna samarbetar ofta med mentorerna för att få information om när eleverna med problematisk frånvaro är i skolan. Om elever inte kommer till bokat möte så händer det att studie- och yrkesvägledaren, efter avtal med lärare, hämtar denne från lektion. Mentor, specialpedagog eller person från trygghetsteam kan även följa med till studie- och yrkesvägledaren vid första tillfället.
Informanternas sätt att skapa första kontakt med elever som har problematisk frånvaro inte skiljer sig nämnvärt från hur de skapar kontakt med andra elever.
Hur får du kontakt med de här eleverna då, om de inte är i skolan, hur gör du då?
Jaa, kallar dem, flera gånger, eller vad jag ska säga. (Syv 6)
Specialpedagogen arbetar övergripande med problematisk frånvaro och blir ofta inkallad som expert till skolorna. Det är viktigt att skapa en relation med dessa eleveroch jobba långsamt framåt utifrån respekt och förtroende, det gäller att:
vänta in och stå upp, stå ut och stå kvar på nåt sätt. För att de här eleverna har ju oftast en problematik som, alltså det har ju blivit ett mönster i familjen så oftast är det en dysfunktionell familj eller blev det en dysfunktionell familj beroende på hemmet, på att barnen inte går till skolan. (Specialpedagog)
Specialpedagogen uttrycker vidare att det är viktigt att använda sig av sådant som fungerar, olika speciallösningar och att tänka utanför boxen. Det är betydelsefullt att vara kärleksfullt besvärlig, lyssna aktivt och ställa nyfikna frågor. Det framgår då, inte allt för sällan, att eleverna är ganska besvikna på skolan och tycker att skolan gjort för lite för dem.
27
Syv 7 berättar om vikten av att skolledning är insatt i studie- och yrkesvägledningen och som driver verksamheten framåt. Oavsett resursfördelning är det viktigt att det finns en likvärdighet mellan och inom kommuner.
Det ska ju inte vara turen och slumpen beroende på var man bor, vilken hjälp och vilket stöd man får. (Syv 7)
5.2 Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de arbetar
med elever som har problematisk frånvaro?
Samtliga informanter beskriver vikten av att allt börjar med att skapa en relation och bygga förtroende till eleverna, detta görs på flera olika sätt. Ett exempel är att vara tillgänglig för eleverna genom att, så ofta som möjligt, ha öppen dörr till sin arbetsplats för att på så sätt lättare kunna fånga upp eleverna.
Jag kan ha haft elever som, i och med att man har haft öppen dörr, där man nog har kunnat rädda en del. För de har liksom kommit inrusande åhh detta har hänt och då har man liksom så… nu pratar vi. Det var ju mer personligt, alltså många gånger så väljer ju dessa ungar vem de får förtroende för. (Syv 2)
Några informanter berättar att de genomför aktiviteter utanför skolan med elever som har problematisk frånvaro för att på så sätt skapa relation. De säger:
Bilresa, fika, vad som helst bara det inte handlar om skolan, äta en glass, gå ner till sjön och fiska eller bara prata. Om någon är intresserad av till exempel hästar får man spela lite extra dum och fjantig och då åker vi till stallet och tjejen får visa sina hästar (Syv 4).
Prata om allt annat än om skolan. Allt från hamstrar till mopeder till fotboll, om det är Messi eller Zlatan som är bäst, så jag börjar nog prata skola rätt så sent egentligen (Syv 2).
Andra aktiviteter som kan anses otraditionella var att träna på att åka buss, med enelev, så att denne i förlängningen klarar av att ta sig till skolan. Det nämndes även att informanter gör hembesök med vårdnadshavares godkännande, i ett försök att få elever att komma till skolan. Syv 3 berättar att hon följer med elever på studiebesök till olika gymnasieskolor där de får
28
se skolan och träffa personal. Detta görs så att eleverna, i förlängningen, kan känna sig trygg och på sikt göra ett väl underbyggt val till gymnasiet. Vid dessa besök är även vårdnadshavare välkomna att följa med.
När det gäller samtal berättar syv 1 att hon arbetar med coachningssamtal där eleven ska fokusera på mål och delmål, för att förstå vikten av att gå i skolan. Syv 6 har extra motiverande samtal då hon upplever att motivationen, bland elever, ibland kan ha tappats på vägen. Studie- och yrkesvägledaren är en icke-dömande person som inte sätter betyg utan istället ska poängtera att eleverna är värdefulla och hjälpa till att utveckla elevernas självkänsla. Detta ska leda till att eleverna ser möjligheter istället för begränsningar. Informanterna delger att de har samtal med eleverna om deras egenskaper, förmågor, fritidsintressen och drömmar. Vidare arbetar informanterna med till exempel vägledningssamtal, motiverande samtal, samtal med vårdnadshavare, intressetester och andra vägledningsverktyg. För att motivera elever visar syv 3 yrkesfilmer i samband med samtalet. Syv 5 åskådliggör samtalet genom att rita möjliga vägar till önskat mål för eleverna. Samtliga uttrycker att de vill träffa elever med problematisk frånvaro kontinuerligt för att få igång en process hos eleven.
Alla tycker om att prata om sig själva, när man listat ut vad eleven föredrar kan man smyga in vägledning i samtalet. Många gånger är det en bristvara att eleverna har någon vuxen som lyssnar på dem och tycker det är viktigt vad de säger. Alla vill bli sedda (Syv 2)
Bara prata om jamen lite vad de tänker om framtiden, vad är det de ha för drömmar, vad är det de vill ha med sig. Det går ju inte att sitta och säga till en elev att du ska fixa skolan om de själva inte är där (Syv 1)
Syv 7 poängterar vikten av att lägga märke till när eleven ändrar sitt närvarobeteende, att stödja och uppmuntra när eleven ökar sin närvaro även om den inte är hundra procent.
Det är ju många som har ströfrånvaro och rätt mycket frånvaro, vi har de som ligger runt 50 -60% och så där. Och det är ju inte acceptabelt men för en del så säger vi men wow de kommer så mycket till skolan. Vi försöker ändå ändra på det från att ha suttit hemma nu hela nian så kommer de ändå 2 dagar i veckan, det är ju jättebra. (Syv 7)
Syv 6 önskar att det skulle finnas ett tydligt ramverk att arbeta utifrån, som en checklista så att hon vet vad hon ska göra i olika situationer beträffande olika elevärenden.
29
5.2.1 Samarbete när det gäller elever som har problematisk frånvaro
Syv 2 uttrycker att det såg annorlunda ut förrSå jag kan ju liksom bara drömma tillbaka när det var klydd med en elev, socialt eller annat, oberoende av vad du var, du var städerska, du va vaktmästare, du va specialpedagog, du va syvare, du va skolsköterska…. Alla gjorde vad de kunde, inget uttalat utan det var..trilla var du vill för vi är där. (Syv 2)
Alla informanter berättar att de deltar i olika utsträckning i elevhälsan. De anser att elevhälsan är ett viktigt forum för att kunna lyfta ärenden och diskutera berörda elever med övriga professioner och på så sätt se till att inga elever faller mellan stolarna. Informanterna uttrycker att det är bra att via elevhälsan kunna få förförståelse om eleverna inför kommande vägledningssamtal. Informanterna har samarbete med andra professioner i elevhälsan till exempel kurator och specialpedagog. Syv 3 anser att samarbetet med elevhälsan och vårdnadshavare är viktigt för att få kännedom om elever, för att under vägledningssamtal inte komma in på ett känsligt ämne som eleverna känner sig obekväma med.
Syv 5 berättar att hon blir inbjuden till elevhälsan när det uppkommer specifika ärenden kring elever som behöver extra praktik. Syv 7 anser att det vore bra att ha gemensamma möten med alla berörda parter som till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, socialförvaltningen, föräldrar och skola. Vidare uttrycker syv 7 att det krävs en samsyn mellan skola och elevhälsopersonal, såsom specialpedagog, gällande vad som är bäst för eleverna i fråga, idag ser varje profession ofta bara till sin egen verksamhet.
Specialpedagogen samarbetar mycket med studie- och yrkesvägledarna på de olika skolorna, eftersom hon anser att de kan hjälpa eleverna att skapa målbilder, få eleverna att se ett sammanhang och känna meningsfullhet. Specialpedagogen anser att det är viktigt att studie- och yrkesvägledningen börjar i tidig ålder och genomsyras i all undervisning. Många elever har ett starkt självförtroende men en skev självbild, de behöver hjälp med motivation och mål och här anser hon att studie- och yrkesvägledaren spelar en viktig roll. Elever behöver bli sedd och lyssnad på, kan inte eleverna vara i klassrummet får undervisning ske på annat håll, ett exempel är via en promenad. Hon menar att studie- och yrkesvägledare och specialpedagog kan ha ett produktivt samarbete då de olika professionerna ser elever ur olika perspektiv.
30
Och att man också är två då som kan bolla, titta på olika perspektiv och man kan också vad man säger, synka med barnen på något sätt att du skulle förmodligen prata med någon som kan de här sakerna. (Specialpedagog)
Syv 7 uttrycker en önskan om att utveckla och utöka samarbete med olika instanser till exempel habilitering, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. Att kunna ge elever möjlighet att ha möten på alternativa platser.
Vi har påbörjat lite samarbete med habiliteringen tex runt Wilma, hon har ju svårt att ta sig till barnhabiliteringen tex så då har vi gjort så att, för till mig kommer hon utan problem och hon kunde ha sina böcker hos mig i någon period för att hon var bekväm med att vara inne hos mig. Då gjorde vi så att hennes kurator från barnhabiliteringen kom till skolan och hade möte med Wilma på mitt rum, och lånade mitt arbetsrum och det blev liksom jättebra för Wilma för då kände hon sig bekväm för hon var liksom bekant i det rummet och så. Att man har ett och samma ställe där de här ungarna samlas och de som är runt omkring kommer dit istället för att man som förälder eller barn ska förflytta sig runt till alla ställen (Syv 7).
Syv 7 önskar också att det fanns en större samverkan mellan olika myndigheter Samverkan tror jag definitivt på, vi sitter på våra kammare socialtjänst, habilitering, BUP och skola och alla jobbar och drar och ansvarar för sitt. Så skyller vi på varandra. (Syv 7)
Ett annatexempel på samarbete är överlämning till gymnasiet. Vi vet hur eleverna fungerar och kan komplettera varandra så det blir så bra som möjligt för eleven i slutändan. Specialpedagogen säger:
Ett tidigt samarbete. Inte att studie- och yrkesvägledaren kommer inhoppande som en liten tomte när det är dags att välja inför gymnasiet. Utan att studie- och yrkesvägledaren är en del in i undervisningen. Vi brukar säga så här så. Att vi ska värdegrund i alla ämnen. Ja, det är självklart. Och vi ska, och vi ska ha språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen ja. Men vi ska också ha studie- och yrkesvägledning i alla ämnen. För då får vi den där helheten som gör att barn får känsla av sammanhang och meningsfullhet. (Specialpedagog)
31
5.3 Sammanfattning
Informanterna upplever att de alltid får information om eleverna i andra hand, till exempel via mentor eller på klasskonferens. Det framkommer att sättet att skapa kontakt med elever som har problematisk frånvaro inte skiljer sig nämnvärt från hur de skapar kontakt med övriga elever. Informanterna bokar samtalstider med eleverna, antingen klassvis via mentor eller mail/sms direkt till eleven. Eftersom eleverna inte alltid känner studie- och yrkesvägledaren följer mentor ibland med för att boka tid för samtal. Ibland deltar mentorn även vid första samtalet, för att eleven ska känna sig trygg. När det gäller elever som har problematisk frånvaro och stannar hemma, samarbetar informanterna med mentorerna för att på så sätt bli informerade när eleverna är i skolan.
För att kunna nå fram till eleverna är det viktigt att skapa en god relation och bygga förtroende, detta vittnar specialpedagogen också om. Det gäller att vara kärleksfullt besvärlig och stötta eleven, lyssna aktivt samt ställa nyfikna frågor. Då studie- och yrkesvägledaren är en icke-dömande person som inte sätter betyg utan är där för att poängtera att eleven är värdefull, leder det förhoppningsvis till att eleven ser möjligheter istället för begränsningar. Informanterna berättar att de använder sig av vägledningssamtal, motiverande samtal, samtal med vårdnadshavare, intressetester och andra vägledningsverktyg i arbetet med eleverna. De framhåller att de vill träffa elever med problematisk frånvaro kontinuerligt för att få igång en process hos dem.
Informanterna deltar i olika utsträckning i elevhälsoteam och tycker att det är ett viktigt forum för att få förförståelse samt kunna diskutera berörda elever med övriga professioner och se till så att ingen elev faller mellan stolarna. Att det finns samsyn mellan alla i elevhälsoteamet är viktigt, så att inte varje profession enbart ser till sin egen verksamhet. Specialpedagogen menar att hon och studie- och yrkesvägledarna kan ha ett produktivt samarbete då de ser eleven ut olika perspektiv i sina yrkesroller.
I vårt empiriska material är det genomgående bland informanterna att de vill få möjlighet att börja arbeta med eleverna i lägre åldrar så att studie- och yrkesvägledningen kan löpa som en röd tråd genom hela grundskolan. De säger också att de gärna vill samarbeta med andra professioner på skolan. Något som togs upp var att skapa en kommunövergripande verksamhet, en resursskola, med olika program för att stärka eleverna.
32
Syv 7 anser att det är viktigt att ha en ledning som är väl insatt i verksamheten. Hon uttrycker vidare att det inte ska spela någon roll vilka skolan eleverna går på, studie- och yrkesvägledningen ska vara likvärdig i hela landet.
33
6. Analys
I detta kapitel kommer vi använda oss av våra valda teorier för att analysera vårt empiriska material. Dessa teorier är vägledningsteorin Planned Happenstance som skapades av John D Krumboltz, sociologiska teorin KASAM – Känsla Av Sammanhang av Aaron Antonovsky samt karriärutvecklingsteorin SCCT – Social Cognitive Career Theory av Robert W. Lent, Steven D. Brown & Gail Hackett. Vi har valt att dela upp analysen utifrån våra frågeställningar.
6.1 Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de får
kännedom om samt kontakt med elever som har problematisk
frånvaro?
Samtliga studie- och yrkesvägledare får kännedom om vilka elever som har problematisk frånvaro via mentorer och elevhälsoteam på skolorna. Informanterna berättar att det är stor variation i vad som räknas som problematisk frånvaro på de olika skolorna. Några visste inte om det fanns någon gräns för när frånvaron blir problematisk eller var denna gräns gick.De upplever att de får information om vilka elever som har problematisk frånvaro alldeles för sent. Syv 3 uttrycker frustration över att hon får kännedom om dessa elever först i årskurs 9 och förväntas då utföra mirakel. Vi tolkar det som att Syv 3 upplever en låg känsla av begriplighet då hon ser sig själv som ett offer och känner att hon inte kan påverka situationen. Däremot upplever hon en hög känsla av hanterbarhet då hon kan luta sig mot sin yrkesroll, i arbetet med dessa elever, samt ta hjälp av andra professioner på skolan eller andra studie- och yrkesvägledare vid behov. Dessutomhög meningsfullhet i arbetet med att engagera sig i elever för att de ska kunna göra ett val till gymnasiet (Antonovsky 1991, 39-41).
Nästa del av ovan nämnda frågeställning är hur studie- och yrkesvägledare skapar kontakt med eleverna? De bokar tider med eleverna antingen direkt eller via mentor. Det framkom att sättet att skapa kontakt med elever med problematisk frånvaro inte skiljer sig från hur de
34
skapar kontakt med andra elever. Ett problem med det är att elever med problematisk frånvaro har större benägenhet än andra elever att utebli från bokade möten. Studie- och yrkesvägledarna tar då tillfället i akt, samarbetar med mentorerna och hämtar eleven när den är i skolan. Om eleven skulle utebli från bokat möte uppger syv 6 att hon inte ger upp utan kallar dem igen och igen. Vi använder oss av Planned Happenstance för att tolka informanternas svar. Studie- och yrkesvägledare ska vara aktiva och flexibla genom att fånga upp elever när tillfälle ges och alltid vara tillgänglig. Informanterna visar på nyfikenhet för eleverna och kan på det sättet skapa relation. De visar på att eleverna är värdefulla och pratar om allt annat än skolan till en början med (Mitchell, Levin, Krumboltz 1999, 115-123).
6.2 Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de arbetar
med elever som har problematisk frånvaro?
Samtliga studie- och yrkesvägledare anser att arbetet med elever som har problematisk frånvaro startar med att bygga relation. Syv 2 säger att hon tycker det är viktigt att vara tillgänglig för eleverna genom att, till exempel, ha öppen dörr så att eleverna kan komma in och prata när de behöver det. Hon tror att detta har lett till att hon har fångat upp många som annars kanske skulle gått hem från skolan. Några andra informanter berättade om olika aktiviteter som de utförde utanför skolan såsom studiebesök på gymnasieskolor, fika, åka buss, gå ner till sjön och fiska. Vad som helst bara det inte handlade om skolan. Informanterna upplever att eleverna tycker om att prata om sig själva, devill bli sedda och lyssnade på men ofta saknas det vuxna som lyssnar. Vi tolkar informanternas svar som att de är aktiva, tar vara på tillfällen som ges att möta eleverna, lyssnar på dem och därigenom bygger relation. Informanterna är nyfikna på eleverna och pratar om allt från hamstrar till mopeder och smyger in vägledningen efterhand (Mitchell, Levin, Krumboltz 1999, 115-123).
Studie- och yrkesvägledarna använder sig av coachingssamtal där eleverna ska fokusera på mål och delmål för att förstå vikten av att gå i skolan. De använde sig även av motiverande samtal för att stärka eleverna då de upplever att motivationen till skolan ibland tappats på vägen. Informanterna uppgav att elever med problematisk frånvaro fick fler motiverande
35
samtal än andra elever. Dessutom genomfördes renodlade vägledningssamtal så att eleverna ska kunna se vägen till önskat mål. Specialpedagogen uttryckte att studie- och yrkesvägledare, i samtal, kan hjälpa eleverna se målbilder vilket gör det lättare för eleverna förstå att de behöver lägga ner arbete i skolan för att kunna ta sig till önskat läge. Samtliga informanter uttrycker vikten av att träffa elever med problematisk frånvaro kontinuerligt för att få igång en process hos eleven. Vi tolkar utifrån SCCT – Social Cognitive Career Theory (Andergren 2014, 181-182) att informanterna upplever att de har en hög upplevd självförmåga eftersom de, via olika samtalsmetoder, känner att de lyckas motivera eleverna att se möjliga vägar till önskat mål istället för att gå på vana och trygghet. Vi ser det även som att informanterna har en hög grad av meningsfullhet då de investerar extra mycket tid och engagemang för att dessa elever ska kunna göra ett väl underbyggt val till gymnasiet (Antonovsky 1991, 40-41).
6.2.1 Samarbete när det gäller elever som har problematisk frånvaro
Syv 2 uttrycker att hon tyckte att det tidigare var ett annat arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper på skolan. Hon säger att den personal som såg en elev som inte mådde bra eller inte var på lektion agerade direkt. Det spelade ingen roll om det var en specialpedagog, skolsköterska, vaktmästare eller studie- och yrkesvägledare. Alla gjorde vad de kunde så att eleverna skulle kunna fullfölja skolan. Utifrån detta tolkar vi det som att syv 2 hade en hög känsla av begriplighet och hanterbarhet då hon upplevde att hon, tillsammans med annan personal på skolan, kunde påverka elevernas situation. Hon upplevde även hög meningsfullhet och sammanhang då hon och resten av skolpersonalen ansåg att det var viktig att engagera sig i dessa elever och deras framtid (Antonovsky 1991, 39-41).
Informanterna berättar att de deltar i olika utsträckning i elevhälsan och de anser att elevhälsan är ett viktigt forum för att kunna diskutera elever med problematisk frånvaro med andra professioner. Elevhälsan är också viktig för att få förförståelse om elever inför vägledningssamtal. Samarbete förekommer mellan informanterna och andra professioner i elevhälsan, till exempel specialpedagog och kurator. Vi tolkar informanternas svar som att de upplever hög känsla av hanterbarhet då de via elevhälsan får information som gör att de
36
får en helhetsbild av eleven och vad informanterna behöver hjälpa eleven med. De upplever även, genom samarbetet med elevhälsan, en hög grad av meningsfullhet i arbetet med att engagera sig i elever med problematisk frånvaro (Antonovsky 1991, 39-41).
Specialpedagogen anser att det är viktigt att studie- och yrkesvägledningen börjar i tidig ålder och genomsyras i all undervisning. Många elever har ett starkt självförtroende men en skev självbild, de behöver hjälp med motivation och målbilder. Hon menar att studie- och yrkesvägledare och specialpedagog kan ha ett produktivt samarbete då professionerna ser eleverna ur olika perspektiv. Detta tolkar vi som att specialpedagogen känner en hög känsla av begriplighet i samarbete med studie- och yrkesvägledare då hon upplever att hon kan påverka situationen med eleverna. Hon känner även en hög grad av hanterbarhet och meningsfullhet då hon upplever samarbete med studie- och yrkesvägledare som givande då de ser eleven ur olika perspektiv och kan hjälpa varandra (Antonovsky 1991, 39-41).
Syv 7 önskar att det fanns en större samverkan mellan olika myndigheter. Hon anser att det skulle det bli lättare om socialtjänst, habilitering, BUP och skola arbetade tillsammans. Det skulle leda till en ökad samsyn och ett snabbare förlopp som gynnar eleven. Vi tolkar det som att Syv 7 känner en låg känsla av begriplighet eftersom hon upplever att tillvaron inte är strukturerad och att hon inte kan påverka situationen i dagsläget. Hon känner också en låg känsla av hanterbarhet eftersom de olika instanserna ser till sitt eget ansvarsområde och inte samarbetar. Men däremot upplever hon hög meningsfullhet då hon är villig att investera såväl tid som engagemang till att försöka samarbeta för elevernas bästa (Antonovsky 1991, 39-41).
6.3 Sammanfattning
Informanterna anser att studie- och yrkesvägledning borde börja i tidig ålder och vara en del i all undervisning. De anser att de blir inkopplade för sent när det gäller elever som har problematisk frånvaro och förväntas då utföra mirakel.Vi tolkar detta som att informanterna upplever att de har svårt att påverka situationen men att de kan luta sig mot sin yrkesroll, eller vid behov, ta hjälp av andra professioner på skolan, för att hjälpa eleven.
Sättet informanter skapar kontakt med elever som har problematisk frånvaro skiljer sig inte från andra elever. De tar reda på, med mentorernas hjälp, när dessa elever är i skolan och
