• No results found

Facebook as News Medium: A Qualitative Study on Reliability in Social Media

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Facebook as News Medium: A Qualitative Study on Reliability in Social Media"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Facebook som nyhetskanal: En

kvalitativ studie om tillförlitlighet i

sociala medier

Facebook as News Medium: A Qualitative Study on Reliability in

Social Media

Filip Robertsson

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Sven Packmohr

Huvudområde: Medieteknik Handledare: Maria Engberg

(2)

Sammanfattning

Sociala medier blir en allt viktigare nyhetskanal för unga vuxna. Denna utveckling har gjort att medieforskare ifrågasätter huruvida sociala medier är kapabla att utbilda och informera på samma sätt som de fysiska formaten gjort med tidigare generationer. Vissa har funnit att möjligheten att filtrera nyhetsflödet innebär en risk att användaren försätter sig i en filterbubbla där endast åsikter och tankar som stämmer överens med deras egna kommer igenom. Andra menar istället att sociala medier ger ett rikare utbud med större variation. Klart står att

journalistens roll som grindvakt för vad som publiceras blir mindre viktig och att vem som helst numera kan yttra sina åsikter och potentiellt nå ut till en stor massa med dessa.

Denna studie undersöker och ger insikter om hur unga vuxna sållar i sitt Facebookflöde, hur de definierar tillförlitlighet i nyhetsmedia och hur de utifrån detta avgör vad som är tillförlitligt och inte i sitt flöde. Studien består av kvalitativa intervjuer och ett observationsexperiment där respondenterna får scrolla igenom ett fiktivt Facebookflöde. Resultaten visar att bedömningen som görs ofta är medveten och går mycket snabbt, samt att det är få inlägg som anses leva upp till deras definition av tillförlitliga. Även om Facebook visar sig vara en vanlig nyhetskälla är det få av respondenterna som anser den vara bra och tillförlitlig.

Nyckelord

(3)

Abstract

Facebook as News Medium: A Qualitative Study on Reliability

in Social Media

Social media is becoming a more and more important news medium for young adults. This development has lead media researchers to question whether social media is as capable of educating and informing these young adults as the legacy media did the generations before them. Some argue that social media, with its ability to filter the news feed, might place users in a filter bubble lacking any challenging views. Others argue that social media encourages a diverse news and information feed. What's clear is that the role of the journalist as gatekeeper has diminished, and that anyone is now able to voice their opinions to a big audience.

This study investigates how young adults sift through their Facebook feed, how they define reliability in news media, and how they assess their social news feed based on this. The study consists of qualitative interviews and an observational experiment where the respondents scrolled through a fictive Facebook feed. The results show that the assessment made is often very quick and deliberate, and that few news posts live up their definition of reliable, namely objective and transparent. Although Facebook is a common news source, few consider it to be a good and reliable one.

Keywords

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1 1.1 Syfte ...2 1.2 Frågeställningar ...2 1.3 Avgränsningar ...2 1.4 Målgrupp ...2 1.5 Disposition ...2 2 Metod ... 4 2.1 Forskningsansats ...4 2.2 Datainsamling ...4 2.3 Forskningsdesign ...5 2.3.1 Experiment ... 6 2.3.2 Kvalitativa experiment ... 6 2.3.3 Fallstudie ... 7 2.3.4 Survey ... 7 2.3.5 Etnografi ... 7 2.4 Metodval ...8 2.4.1 Inledande intervju ... 8 2.4.2 Facebookexperiment ... 8 2.4.3 Kvalitativ intervju ... 11 2.4.4 Urval ... 11 2.5 Kvalitet ... 12 2.5.1 Trovärdighet ... 12 2.6 Metoddiskussion ... 12 2.7 Etik ... 13 3 Teori ... 15 3.1 Digitaliseringen av nyhetsmedia ... 15

3.2 Skygglapp eller ögonöppnare: För- och nackdelar med dagens mediesamhälle ... 16

3.3 Journalistisk kvalitet ... 17

3.4 Filterbubblor och ekokammare ... 18

3.5 Facebook och personligt flöde ... 18

3.6 Hur konsumerar unga nyheter idag? ... 19

3.6.1 Flexibilitet och bekvämlighet styr valet av media ... 19

4 Resultat ... 21

4.1 Lika flöden och användningsområde ... 21

4.2 Tillförlitlighet i media ... 22

4.3 Facebook som nyhetskälla ... 26

4.4 Sammanfattning ... 28

5 Diskussion ... 29

5.1 Mänskliga filter effektivare än de algoritmiska ... 29

5.2 Är kvaliteten det riktiga problemet?... 30

5.3 Förutfattade meningar avgör vad som är bra eller tillförlitligt ... 30

5.4 Kvalitetsparadoxen ... 31

5.5 Facebook som inkörsport? ... 32

6 Slutsats ... 33

6.1 Förslag till vidareutveckling ... 33

Källförteckning ... 34

(5)

1

1

Inledning

Nyhetsmedia har på senare år genomgått stora förändringar. Papperstidningarna tappar stadigt läsare till förmån för sina, och andras, digitala motsvarigheter. (Mitchell & Holcomb, 2016, s. 4) Denna övergång från analoga till digitala källor är särskilt påtaglig hos den yngre generationen (Antunovic, Parsons & Cooke, 2016, s. 4). I detta nya, digitala medielandskap har det blivit lätt och billigt att sprida nyheter. Sociala medier som Twitter och Facebook har gjort det möjligt för vem som helst att ikläda sig rollen som journalist och det är inte bara den enskilda individens följare som kan ta del av dessa budskap. ”Civil journalistik” letar sig allt mer in i traditionella nyhetsmedier, till exempel i form av bilder och vittnesuppgifter, som ett komplement till de redaktionella texterna. (Schrøder, 2015, s. 60-61)

Även om den teknologiska utvecklingen inte fått journalistiken att gå under, som vissa forskare under 90-talet förutspådde, står det klart att journalistens roll har förändrats avsevärt (Steensen, 2011, s. 311). Arbetsuppgifter har slagits samman och ställer därmed krav på en ökad

mångsidighet. Därtill måste flödet av information vara mer konstant och uppdateras

kontinuerligt eftersom nyheterna annars riskerar att bli daterade. Detta har gjort att journalisten i större utsträckning än tidigare vänder sig till allmänheten för hjälp. (Weiss & Joyce, 2009, s. 588)

I detta kluster av olika källor där filtret för vad som är bra och viktiga nyheter lagts över mer på individen istället för på en professionell redaktion uppstår problem, men också möjligheter. De som ser negativt på utvecklingen menar att folk riskerar att försätta sig i en ”filterbubbla” där bara det som stämmer överens med ens egen världsbild kommer igenom. Optimisterna menar istället att det ger upphov till en ökad och diversifierad exponering. Sanningen tycks ligga någonstans i mitten, det finns underlag som visar att de sociala mediernas intåg har gjort att de ideologiska klyftorna blir större i samhället. Samtidigt har det visat sig att människor spenderar mer tid än innan på sidor som går helt emot deras egna värderingar. (Flaxman, Goel & Rao, 2016, s. 2)

Enligt Reuter Institutes senaste rapport är utvecklingen de senaste åren tydlig. Sociala medier ökar stadigt som det nyhetsmedium som de mellan 18-24 år främst använder. (Newman, 2016, s. 8) I dessa kanaler är det inte alltid självklart vem som är avsändare och vad denne har för bakgrund. Ofta är också texten komprimerad till ett kortare format för att bättre passa våra dagliga vanor. Unga idag lägger mindre tid på nyhetsmedia än tidigare generationer. (Schrøder, 2015, s. 74)

(6)

2

1.1

Syfte

Syftet med denna studie är att genom observationer och intervjuer bidra med insikter om hur unga vuxna använder Facebook som nyhetsmedium och hur de ser på tillförlitlighet i en digital nyhetskontext.

1.2

Frågeställningar

Hur sållar unga vuxna bland utbudet av nyheter på Facebook? Vad kännetecknar en tillförlitlig nyhetstext på Facebook enligt dem? Hur avgör de vad som är tillförlitligt i sitt Facebookflöde?

1.3

Avgränsningar

Teorin kring för- och nackdelar med att sociala medier blir ett allt viktigare redskap för nyhetsmedia har begränsats. Den kommer ta upp väldigt lite om socioekonomiska skillnader och effekter. Hela studien utgår ifrån en västerländsk miljö där både nyheter och sociala medier är givna inslag för en majoritet av befolkningen. De medier som behandlas och tas hänsyn till är begränsade till textmedier.

1.4

Målgrupp

Studien riktar sig främst till medieforskare och till verksamma inom nyhetsbranschen.

Resultatet är tänkt att ge inspiration till vidare forskning för att få fram mer konkreta data. För nyhetsbranschen ger den en indikation på hur vi tolkar och sållar bland information, vilket kan utgöra en extra parameter när man planerar sin verksamhet. Studien kan också vara till nytta för personer som vill skapa sig en bättre för förståelse för hur deras användande av sociala medier kan påverka deras informationsupptag.

1.5

Disposition

Studien inleds med ett metodkapitel där vald metod beskrivs, underbyggs och motiveras. Därefter kommer en teoridel som i första hand ger lite bakgrund till ämnet och bättre förståelse för varför frågeställningarna är relevanta. För att detta ska bli begripligt kommer en del historia behöva tas upp, samt viktiga begrepp redas ut. Med denna kunskap kommer sen resultatkapitlet enkelt kunna följas och kopplas till de olika frågeställningarna. Slutligen diskuteras resultaten

(7)

3

och jämförs med teorin. I viss mån kommer vissa konkreta slutsatser komma dras och det blir då också tydligare vilka andra aspekter som behöver undersökas i framtiden.

(8)

4

2

Metod

Att göra metodval handlar om att sätta upp ett slags ramverk för hur forskning i ett visst ämne ska gå till. Detta ramverk syftar dels till att göra själva arbetet så smidigt som möjligt och dels till att resultatet av forskningen ska vara trovärdigt och reproducerbart. Olika ansatser kan ge olika resultat. Detta behöver dock inte betyda att någon av dem är fel, bara att de är annorlunda. (Loseke, 2016, s. 5)

2.1

Forskningsansats

Forskningsansats bestämmer hur man tar sig an ett problem och delas normalt upp i deduktiv och induktiv (Loseke, 2016, s. 23). En deduktiv ansats går ut på att formulera hypoteser utifrån tidigare teori och sedan testa dessa (Loseke, 2016, s. 23). Detta kan ibland kallas teoritestande forskning. Det är dock viktigt att poängtera att målet inte är att bara testa utan även att försöka förbättra eller utveckla teorin. (Bhattacherjee, 2012, s. 3) När ett test ger det resultat som förutsetts anses det ge stöd åt den befintliga teorin. Om inte så utmanas det som tidigare varit känt och ansetts rätt. Däremot krävs det flera sådana resultat innan en teori helt kan utmanas och eventuellt ändras. (Hayes, 2000, s. 4) Med en induktiv ansats gör man tvärtom och bildar teorier utifrån data som samlats in (Loseke, 2016, s. 24). Enligt Hayes (2000, s. 5) är detta en vanligare ansats när man undersöker nya områden. När en teori sedan bildats kan denna testas genom en deduktiv ansats. Loseke (2016, s. 25) menar att det normalt sett är önskvärt att designa studier som varken är enbart deduktiva eller induktiva eftersom forskaren då kraftigt begränsar sig.

Denna studie får anses vara en blandning av de båda, men med en övervägande induktiv ansats. Ungas vanor kring sociala medier och nyhetskonsumtion är väl utforskat sedan tidigare och det finns mycket statistik att stödja sig på. Däremot bryter denna studie ny mark då den genom observationer undersöker ungas användning av Facebook i en nyhetskontext och sedan

intervjuar dem om hur de själva ser på sin användning och hur de ser på digitala nyheter. Ingen hypotes hade formulerats innan studien utfördes, även om vissa antaganden och förväntningar inte går att undvika helt. En helt induktiv ansats är enligt Loseke (2016, s. 25) i stort sett omöjlig att uppnå då det finns få ämnen idag som är helt outforskade.

2.2

Datainsamling

Datainsamlingsmetoden delas in i kvalitativa och kvantitativa metoder. De två skiljs åt genom vilken typ av data de producerar. Kvantitativa avser siffror och ”hårda” fakta, kvalitativa avser

(9)

5

icke-kvantitativa data som till exempel litteratur eller fältobservationer. (Harboe, 2013, s. 33) Eller som Loseke (2016, s. 30) uttrycker det; siffror (kvantitativa) eller ord (kvalitativa). Kvantitativa metoder är ofta deskriptiva, det vill säga beskrivande. De kan också vara

hypotesprövande. (Harboe, 2013, s. 34) Styrkan ligger i dess generaliserbarhet eftersom datan ofta är mätbar och tas fram genom standardiserade mätningar (Bhattacherjee, 2012, s. 6). Oftast är urvalet stort, vilket även det ökar generaliserbarheten, framförallt om urvalet i sig är

representativt (Harboe, 2013, s. 35). Kvalitativa metoder är består ofta av intervjuer,

fältobservationer eller historiska källstudier. De är explorativa – undersökande eller utforskande – och används normalt när man undersöker nya områden. (Harboe, 2013, s. 35) Även om forskaren kan bilda sig en uppfattning utifrån teori och erfarenhet vet hen inte hur

undersökningen kommer utvecklas eller vilka iakttagelser som kommer göras. Eftersom denna typ av forskning kan ge upphov till överraskningar är det viktigt att använda sig flexibla metoder som lätt går att anpassa efter olika situationer. De är alltså inte standardiserade som i fallet med kvantitativa metoder. Som en följd är kvalitativa studier sällan avsedda att ge ett representativt resultat till en början. Istället handlar det om att utveckla en teori som det sedan byggs vidare på. (Harboe, 2013, s. 36)

Denna studie bygger uteslutande på kvalitativa metoder. I ett första steg visar respondenterna upp sitt Facebookflöde och berättar om vad vi ser samtidigt som jag för anteckningar. I nästa steg tar de del av ett fiktivt flöde där jag genom observationer bildar mig en bild av hur de sållar i sitt flöde. När testet avslutats går vi direkt vidare med en kvalitativ intervju där respondenterna får förklara sina val och ge sin syn på begrepp som tillförlitlighet och vad de tycker om digitala nyhetsmedier. Resultatet kommer således inte vara statistiskt grundat, utan ger istället en inblick i hur ett begränsat urval ställer sig till dessa frågor och reagerar i den situation de försatts i. Resultatet och eventuella slutsatser kan sedan inspirera till vidare, mer generaliserbar, forskning.

2.3

Forskningsdesign

Forskningsdesignen utgör ramarna för de metodval man gör, det vill säga allt innehåll och själva utförandet. Enligt Harboe (2013, s. 45) finns det fyra olika: experiment, fallstudie, survey och aktionsforskning. Bell (2014) uppger samma fyra men lägger även till etnografi och

(10)

6

2.3.1

Experiment

Ett experiment har som syfte att pröva en tydligt definierad hypotes och använder både

kvalitativa och kvantitativa metoder. I vanliga fall undersöks ett smalt avgränsat fält och mindre respondentgrupper. (Harboe, 2013, s. 45) Enligt Bell (2014, s. 28) utförs experiment bäst genom att låta två grupper genomgå två olika ”behandlingar” eller utsättas för två olika ”scenarion”. Sedan vänder man på det och låter dem genomgå det motsatta scenariot för att man ska kunna dra några slutsatser. Experiment som metod innebär en hel del krav på utförandet. En detalj att tänka på är att det är viktigt att kontrollera yttre påverkningar, vilket är svårt att göra utanför ett laboratorium. Normalt vill man också fokusera på en enskild faktor för att analysen annars riskerar att bli oöverskådlig, den uppmätta effekten kan bli svår att koppla till en faktor om flera ingår. (Harboe, 2013, s. 46-47)

Bhattacherjee (2012, s. 39) delar upp experiment i laboratorieexperiment och fältexperiment, där det förstnämnda stämmer överens med den beskrivning Harboe och Bell ger. Ett

fältexperiment sker istället ”på plats” och anses generellt ge starkare extern validitet medan laboratorieexperiment ger starkare intern validitet.

2.3.2

Kvalitativa experiment

Kvalitativa experiment syftar till skillnad från kvantitativa inte till att testa en hypotes. Istället syftar dessa till att med hjälp av våra sinnen göra observationer som ligger till grund för

eventuella slutsatser. (Ravasio, Guttormsen-Schär & Tscherter, 2004, s. 3) Det är den induktiva motsvarigheten till ett vanligt, deduktivt experiment (Ravasio, Guttormsen-Schär & Tscherter, 2004, s. 21). Denna typen av experiment används för att upptäcka strukturer, processer och beteenden, inte för att verifiera dem. De kan med andra ord användas för att undersöka sådana frågor som ännu inte går att formulera kvantifierbara hypoteser kring. (Ravasio, Guttormsen-Schär & Tscherter, 2004, s. 22)

Robinson & Mendelson (2012, s. 338) har i sin studie använt sig av tre olika grupper där alla utsatts för en viss påverkan istället för att som i traditionella experiment använda två grupper där den ena fungerar som kontrollgrupp.

(11)

7

2.3.3

Fallstudie

Fallstudier sker, liksom experiment, inom ett smalt avgränsat undersökningsfält (Harboe, 2013, s. 47). Däremot är syftet aldrig att testa en hypotes. Istället handlar det här om att få en så bred insyn som möjligt inom hela spektret av ett avgränsat socialt fenomen. Detta kräver således mer flexibilitet och en explorativ design, vilket i sin tur innebär att man förlitar sig nästan

uteslutande på kvalitativa insamlingsmetoder. (Harboe, 2013, s. 48)

Fallstudier ger potentiellt insyn i faktorer man på förhand inte visste skulle vara avgörande. Det kan då handla om till exempel sociala, kulturella och politiska faktorer som på olika sätt

påverkar det ”fall” man undersöker. Detta är en av fördelarna med fallstudier. Samtidigt innebär detta att slutsatserna förlitar sig en del på tolkningar efter forskarens bästa förmåga och det kan vara svårt att överföra resultaten på andra fall. Generaliserbarheten påverkas därmed negativt. (Bhattacherjee, 2012, s. 40) För att gardera sig mot detta kan man utföra en så kallad multipel fallstudiedesign, vilket innebär att man undersöker två eller flera fall parallellt (Harboe, 2013, s. 49).

2.3.4

Survey

En survey är en undersökning som består av ett fast frågeformulär, oftast med ett antal

förutbestämda svarsalternativ (Loseke, 2016, s. 95). Vid surveystudier är det viktigt att urvalet, som oftast är stort, är representativt. Detta innebär också problem då de många tillfrågade kan tolka frågorna olika. Detta medför att de som väljer denna metod oftast måste göra en

pilotstudie först. (Bell, 2014, s. 26-27) Fördelen med surveys är att det är den enda metod som möjliggör mycket stor datainsamling eftersom det är förhållandevis billigt och enkelt att administrera (Loseke, 2016, s. 96). Dessa studier är huvudsakligen kvantitativa men kan kompletteras med kvalitativa analyser och därmed ge bra svar på stora frågor i samhället (Harboe, 2013, s. 50).

2.3.5

Etnografi

Etnografi använder ofta flera olika metoder och går ut på att forskaren själv deltar i en viss miljö. Dessa deltagande observationer gör det möjligt att dela upplevelser och erfarenheter genom samspel med respondenterna. (Bell, 2014, s. 29-30) Bhattacherjee (2012, s. 40) menar att etnografi hämtar inspiration från antropologin som framhåller att forskning bör ske i den kulturella kontext forskningen behandlar. Han menar vidare att forskaren måste återge sina

(12)

8

observationer och interaktion detaljerat så att läsaren får en bra inblick utan att själv närvara. Djupet och detaljerna som går att få fram med denna metod utgör den största fördelen, men det innebär också att den är mycket tids- och resurskrävande (Bhattacherjee, 2012, s. 41).

2.4

Metodval

När man väljer metod är det viktigt att ta hänsyn till ett antal parametrar. Främst handlar det om att fundera kring hur man på bästa sätt kan besvara den aktuella frågeställningen med hänsyn till tid och resurser till exempel. (Harboe, 2013, s. 37) Widerberg (2003, s. 50) menar dessutom att det är viktigt att fundera på vilken metod läsaren förväntar sig, har mest nytta av och bäst kan ta till sig.

2.4.1

Inledande intervju

Studien inleds med en kort intervju där deltagarna beskriver sitt eget Facebookanvändande. De kommer få visa upp sitt eget flöde och kort berätta om hur de använder det. Detta steg ger mig som observatör en inblick i de olika respondenternas användande. Trost (2010, s. 84) menar också att informella frågor som dessa kan få den intervjuade personen mer intresserad av ämnet samtidigt som miljön blir mer avslappnad.

2.4.2

Facebookexperiment

Nästa steg består av ett kvalitativt experiment där respondenterna får ta del av ett fiktivt Facebookflöde. Flödet består av ett antal inlägg i en tidslinje som är gjorda i mitt namn. Inläggen är av varierande karaktär, till exempel finns det triviala och vardagliga inlägg till exempel om mitt humör eller mående för dagen, förslag på evenemang, länkar till nyhetssidor och roliga berättelser. Målet med utformningen av det fiktiva flödet är att det ska vara

genomsnittligt, att alla ”typer” av inlägg som kan förekomma finns representerade och i rimligt förhållande till varandra. För att säkerställa detta har jag tittat både på mitt eget och andras flöden inför observationen för att få en bild av vad som kan tänkas vara genomsnittligt.

(13)

9

Bild 1. Visar ett urval av flödet.

Vissa av inläggen är vad jag kallar ”triggerinlägg”, det vill säga inlägg som är gjorda med avsikt att väcka en reaktion. I de flesta fall handlar det om en länk till en nyhetssida där jag också skrivit en kommentar. Denna kommentar ger i vissa fall uttryck för en åsikt, i andra fall är den gjord utifrån en tolkning av källan. I vissa fall är den tolkningen löst baserad på vad som faktiskt står, i andra är den rent av felaktig. Syftet med dessa inlägg är att se hur pass stor vikt som läggs vid den typen av inlägg. Väger kommentaren från den som publicerar tyngre än själva rubriken i artikeln? Bildar man sig en uppfattning enbart utifrån kommentaren? Hur påverkar kommentarerna tillförlitligheten?

(14)

10

Bild 2. ”Triggerinlägg” ifrån det fiktiva flödet

Var och en av respondenterna ombeds scrolla i flödet som om det vore deras eget. Detta innebär att de får ta så lång eller kort tid på sig som de vill och att de är fria att lämna Facebook genom att klicka på länkar eller öppna nya flikar eller fönster för att till exempel googla fram mer information om ett visst ämne. Under tiden observerar jag vad som händer och hur de beter sig. Jag för anteckningar och vissa av experimenten spelas in i syfte att förenkla analysen av dem och för att eventuellt använda vid presentationer av studien.

Observationer kan enligt Bell (2014, s. 224) ge insikter som är svåra att få fram genom andra metoder. De ger, förutsatt att de utförs på ett bra sätt, svar på hur människor faktiskt beter sig och agerar i olika situationer istället för att bara återge människors uppfattning om saker. Bell understryker också att det ligger ett stort ansvar på observatören och att alla observerar saker på olika sätt. Observationer kan vara strukturerade eller ostrukturerade (Bell, 2014, s. 225) och ha en deltagande eller icke-deltagande observatör (Harboe, 2013, s. 78). I denna studie har experimentet varit strukturerat och med en icke-deltagande observatör. En icke-deltagande

(15)

11

observatör ger bra förutsättningar för att undvika påverkan från denna i största möjliga mån (Harboe, 2013, s. 78). Detta kan eventuellt väga upp för den kritik som kan riktas mot en strukturerad observation, det vill säga en observation med uppstyrda, förutbestämda förutsättningar, genom att minska risken för subjektivitet.

2.4.3

Kvalitativ intervju

När experimentet är avslutat går vi direkt vidare till det sista steget, nämligen den kvalitativa intervjun. Denna går ut på att, som Trost (2010, s. 32) uttrycker det: ”[. . .] försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster [. . .].” I detta fall handlar det om att deltagarna ska få ge sin syn på

tillförlitlighet och förklara hur de resonerade medan de tog del av flödet. Trost (2010, s. 40-42) beskriver olika intervjutekniker med begreppen strukturerad och ostrukturerad. En strukturerad intervju handlar om ett enskilt ämne medan en ostrukturerad kan behandla flera, vitt skilda områden. Själva frågorna benämner han som standardiserade eller öppna. Standardiserade innebär här att frågorna är slutna och är samma för alla tillfrågade medan de öppna ger mer utrymme för respondenten att uttrycka sig fritt. Mina intervjuer präglades av öppna frågor där jag främst fungerade som en form av guide som avgjorde vad som skulle diskuteras. Vid samtliga intervjuer användes samma frågeformulär (se bilaga 1). De övergripande frågorna var alltså bestämda i förväg och vissa följdfrågor var också förutbestämda. Beroende på hur respondenterna svarade tillkom ibland följdfrågor som inte fanns med i mina anteckningar.

2.4.4

Urval

Vid experiment används vanligen ett litet urval respondenter där det är viktigt att

respondenterna är så identiska som möjligt i de mest relevanta avseendena (Harboe, 2013, s. 46). I detta fall är åldern det mest avgörande attributet, denna kommer avgränsas till unga vuxna mellan 18-30 år då det är denna generation som i störst utsträckning anammat och använder sociala medier (Mediebarometern, 2014, s. 26). Enligt Trost (2010, s. 137) är ett statistiskt representativt urval vanligen ointressant vid kvalitativa studier. Istället bör man här fokusera på att få bra variation bland de utvalda, utan att för många extremt avvikande kommer med. Bland de respondenter som finns med är spridningen inom åldersspannet bra, det är ungefär lika många kvinnor som män och de kommer från olika bakgrunder avseende utbildning men ingen av dem sticker ut avsevärt i fråga om socioekonomiska aspekter till exempel. Jag menar därmed att jag kompromissat mellan de två teorierna och hittat en bra mellanväg. Experimentet är

(16)

12

tidskrävande, ställer höga krav på konsekvens och kräver noggrann planering. Att leva upp till allt detta är enklare med en mindre grupp, i detta fall nio stycken. Eftersom studien syftar till att öppna för frågor och vidare forskning bedömer jag att det är viktigare att göra den småskalig och korrekt utförd istället för omfattande och generaliserbar. Harboe (2013, s. 110) hävdar att det går bra att nöja sig med ett mindre urval vid studier där generaliserbarhet inte är viktigt.

2.5

Kvalitet

När man talar om kvalitet inom forskning inbegriper detta framförallt två begrepp: reliabilitet och validitet (Harboe, 2013, s. 135).

2.5.1

Trovärdighet

Trost (2010, s. 133) menar att reliabilitet och validitet är begrepp som härstammar från kvantitativ metodologi. Han hävdar därför att det är svårt att applicera detta på kvalitativa metoder. Istället är trovärdighet ett viktigare och mer rättvisande begrepp. Detta är ett av de största problemen med kvalitativa metoder eftersom det handlar mycket om forskarens tolkningar av data. För att säkerställa trovärdighet är det därför viktigt med transparens, till exempel genom att bifoga de frågor som ställts vid intervjuer. Det är även viktigt att reflektera kring etiska aspekter av den forskningen man bedriver. (Trost, 2010, s. 134) Harboe (2013, s. 141) menar att man även kan bifoga transkriberingar ibland bilagorna för att ytterligare stärka transparensen. Både Harboe (2013, s. 59) och Trost (2010, s. 105) framhåller också vikten av att hålla sig neutral, att inte manipulera eller ställa ledande frågor. För att leva upp till detta

kommer frågeguiden till denna studie finnas med som en bilaga. Det finns också ett eget avsnitt om etiska aspekter, dessa har också respondenterna blivit informerade om innan de deltog i studien.

2.6

Metoddiskussion

Till denna studie används kvalitativa metoder i form av ett kvalitativt experiment och kvalitativa intervjuer. Även om studien inte utgår från en tydligt definierad hypotes bedöms ett experiment ge tydligast svar på frågeställningarna. Det skulle vara möjligt att genom till exempel enbart intervjuer fråga sig till hur respondenterna upplever eller uppskattar att de använder Facebook och sållar i flödet, men ett experiment kommer sannolikt ge mer konkreta svar på hur de faktiskt agerar och reagerar (Loseke, 2016, s. 99). Deltagarna delas heller inte upp i olika grupper där

(17)

13

den ena utsätts för påverkan. Istället undersöks alla deltagare i samma miljö där observationer görs. Denna typ av experiment är tidskrävande och kan vara svåra att genomföra eftersom observatören måste registrera vad som händer (Harboe, 2013, s. 77). För att underlätta dessa observationer har vissa av experimenten spelats in. Ambitionen från början har varit att spela in samtliga, men eftersom mjukvaran är krävande jobbade datorn väldigt långsamt under tiden inspelningsprogrammet var igång. Detta medförde en besvärlig upplevelse för den drabbade respondenten samtidigt som tidsåtgången höjdes markant.

Ett fast flöde som det i experimentet avviker från ett normalt, personligt flöde så till vida att respondenterna inte kan påverka det varken medvetet eller omedvetet. Detta är dock tvunget eftersom det annars hade varit omöjligt att styra vad som visas och de frågor som jag söker svar på hade potentiellt kunnat lämnas obesvarade i allt för stor utsträckning. Att det är delat från min personliga profil är en annan möjlig brist. Även om respondenterna är instruerade att ”se förbi” min profil och att det inte är mina personliga tankar som delas kan detta vara hämmande för dem. Det faktum att jag står bredvid under testets gång kan även det anses hämmande. För att stävja de potentiella orosmomenten som beskrivs ovan har den inledande intervjun en viktig roll då den kan få respondenten att slappna av (Trost, 2010, s. 84). Samtliga intervjuer sker dessutom antingen i respondenternas hem eller på neutral mark vilket enligt Trost (2010, s. 65) är positivt ur trygghetssynpunkt för respondenterna. En del av det fiktiva flödet är också av humoristisk karaktär vilket valts ut med omsorg, dels för att det är representativt men också för att det antas ta udden av stämningen lite.

Experimentet avslutas när deltagarna känner att de är färdiga eller har förbrukat så mycket tid de normalt gör på att scrolla i sitt flöde. Även här kan min närvaro anses inkräkta och påverka resultatet. De flesta deltagarna lär sannolikt inte Facebooksurfa under så kontrollerade former som experimentet medför och kan därför känna sig manade att läsa och titta lite extra noga eller länge. Dessutom loggar de flesta in flera gånger per dag, här ges de endast ett tillfälle att ta till sig den information som finns.

2.7

Etik

Vid all form av forskning är det viktigt att tänka på etiska aspekter avseende deltagarna i studien (Loseke, 2016, s. 101). I denna studie kommer deltagarna använda sina egna Facebookkonton vilket innebär att eventuella reaktioner på inlägg potentiellt kan påverka deras privata flöden.

(18)

14

För att minimera påverkan och för att skydda deltagarnas integritet är sekretessnivån i gruppen1

satt till ”hemlig”. Detta innebär att endast gruppmedlemmarna kan se innehållet i gruppen och vem som är med i den. När studien är avslutad kommer gruppen raderas.

Vissa experiment kommer dessutom filmas, men endast observatören kommer veta vem som är vem. I resultatkapitlet kommer inga namn eller annan avslöjande information uppges. Samtliga deltagare kommer bli informerade om förutsättningarna innan de deltar i experimentet, de kan dessutom när som helst, både innan, under och efter, be om att få bli uteslutna ur studien.

1 Alla Facebookanvändare kan skapa grupper för olika syften. I dessa kan man sedan bjuda in sina vänner

eller likasinnade beroende på vad syftet med gruppen är. I gruppen skapas sedan ett flöde specifikt för denna. Vem som har tillgång till gruppen avgör administratören, man kan välja på ”offentlig” (vem som helst kan se medlemmar och inlägg), ”sluten” (alla kan se medlemmar, men endast medlemmar kan läsa inläggen) eller ”hemlig” (endast medlemmar kan se vem som är med och vilka inlägg som gjorts. Gruppen är inte sökbar.)

(19)

15

3

Teori

För att bättre kunna förstå resultatet av denna studie, och kunna sätta den i ett sammanhang, är det nödvändigt att sätta sig in i hur dagens medielandskap ser ut och fungerar.

3.1

Digitaliseringen av nyhetsmedia

Traditionell nyhetsmedia har ställts inför flera stora utmaningar under 2000-talet.

Papperstidningarna har tappat läsare i stadig takt i drygt femton år, på senare år allt snabbare. De sista två-tre åren har även TV-nyheterna börjat tappa och det blir allt svårare att driva sådana verksamheter med vinst. Istället förlitar sig folket på de digitala tjänster som finns. Dels handlar det om traditionella mediers digitala kanaler, men det börjar också dyka upp nya aktörer på marknaden. Ett stort problem i omställningen från analogt till digitalt för nyhetsmedia är att annonsintäkterna inte går till dem utan till stora teknikföretag som till exempel Facebook, Yahoo och Google. Lägg därtill att dessa aktörer nu också kan räknas som konkurrenter då de själva börjar producera nyheter. (Mitchell & Holcomb, 2016, s. 4-8)

Denna utveckling har medfört att flera etablerade mediebolag har tvingats göra sig av med stora delar av sin journalistkår (Schlesinger & Doyle, 2015, s. 306). Samtidigt har det gett utrymme för nya typer av medier och en ny typ av journalist. Den traditionella journalistens roll har försvagats och tidningarna och deras anställda kan inte längre kontrollera vilka nyheter som sprids i samma utsträckning. (Hermida, Fletcher, Korell & Logan, 2012, s. 817) Numera ser man allt fler inslag av ”civil journalistik”. Schrøder (2015, s. 60) nämner bombningarna vid Boston maraton 2013 som ett exempel där ögonvittnena iklädde sig rollen som journalister. De spred då både bilder och information dels i sina egna kanaler, men även via etablerade tidningar. Journalisterna verkar alltså allt närmare allmänheten och folket kräver, i och med den digitala utvecklingen, ständiga uppdateringar istället för fasta publiceringstider en gång om dagen. (Schlesinger & Doyle, 2015, s. 312)

På senare år har sociala medier blivit ett allt viktigare verktyg för allmänheten att konsumera nyheter. Utvecklingen är särskilt tydlig hos så kallade ”digital natives”, den generation som växt upp med datorer, internet och smartphones som ett givet inslag i vardagen. Enligt Newman (2016, s. 8) använder drygt hälften av alla tillfrågade sociala medier till att ta del av nyheter. I åldrarna 18-24 uppger 28% att sociala medier, med Facebook i spetsen, är deras huvudsakliga nyhetskälla. Mitchell & Holcomb (2016, s. 7) visar liknande siffror där bland annat 62% av de vuxna i USA läser nyheter i sociala medier regelbundet. I Sverige är siffran 56%. Endast TV är

(20)

16

en större nyhetskälla med sina 72%. (Westlund, 2016, s. 51) Att sociala medier blivit en så viktig kanal beror på flera saker, bland annat att folk i allmänhet redan spenderar mycket tid på dem och nyheter hamnar då nära till hands (Antunovic, Parsons & Cooke, 2016, s. 3). Enligt Mediebarometern (2014, s. 25) ägnar unga vuxna sig åt sociala medier drygt två timmar om dagen. Det utgör ungefär en tredjedel av den totala tiden som ägnas åt medier på en dag (Mediebarometern, 2014, s. 3). Dessutom uppskattar läsarna möjligheten att filtrera det som visas (Hermida et al., 2012, s. 815-816). Denna möjlighet finns numera även på

nyhetsorganisationernas hemsidor. Ofta är de också sammankopplade med sociala medier så att man snabbt och enkelt kan dela innehållet med sina vänner och följare. (Kleis Nielsen, 2016, s. 112)

Även nyhetsorganisationerna har anammat sociala medier och vissa enskilda journalister har sina egna Facebooksidor (Hermida et al., 2012, s. 815). Oftast används sociala medier för att länka till den egna hemsidan och få ökad spridning på dess innehåll. En studie visar att ett inlägg från en journalist eller nyhetsorganisation delas femton gånger i genomsnitt, vilket då antas öka räckvidden. (Hermida et al., 2012, s. 817)

3.2

Skygglapp eller ögonöppnare: För- och

nackdelar med dagens mediesamhälle

Ett öppnare medielandskap innebär att fler har möjlighet att uttrycka sina åsikter samtidigt som det når ut till fler. I kombination med journalistens svagare roll har detta gjort att det kan vara svårare än tidigare att bedöma vad som är sanningsenligt och vad som är falskt. (Schou & Farkas, 2016, s. 37) Möjligheten att filtrera har också väckt en oro att allmänheten kan avskärma sig från oliktänkande och utmanade åsikter ”[. . .]informationssegregering är ett allvarligt bekymmer. Fungerande demokratier har länge ansetts beroende av att ha väljare som utsätts för, och förstår, varierande politiska budskap.” (Flaxman, Goel & Rao, 2016, s. 2) Å andra sidan ger internet och sociala medier fler möjligheten att utforska kanaler och avsändare som tidigare varit svårare att komma åt. (Flaxman, Goel & Rao, 2016, s. 2) I denna fråga finns vetenskapligt stöd för båda teserna. Flaxman, Goel & Rao (2016, s. 3) har funnit att folk i stor utsträckning föredrar att läsa sådant som matchar deras ideologiska övertygelser. Banaji & Cammaerts (2015, s. 119) hävdar istället att kvalitativa studier ofta visar att sociala medier och dess breda utbud kan ge upphov till ökat politiskt intresse och mer benägenhet att konsumera kontrasterande åsikter och infallsvinklar. Forskning i ämnet försvåras av att det är svårt att mäta ideologiska böjelser i en artikel och dess exponering. Även urvalet tycks ha stor påverka för

(21)

17

utfallet. Det är sällan dessa mätningar kan anses generaliserbara till följd av detta. (Bakshy, Messing & Adamic, 2015, s. 1130) Flaxman, Goel & Rao (2016, s. 15) framhåller också att klick på länkar från Facebook till en nyhetssida utgör en mycket liten del av helheten och menar därmed att man inte bör lägga för stor vikt vid de fynd både de själva och andra har gjort.

Oron som beskrivs ovan delas av läsarna. Dock visar samma undersökning att man föredrar att få rekommendationer baserat på tidigare konsumtion framför att en redaktion väljer ut vad som ska publiceras. Sämst på att veta vad som är viktigt och intressant i nyhetsflödet anses det sociala nätverket, det vill säga de personer vars flöde de följer, vara, enligt de tillfrågade i undersökningen. Detta är en åsikt som ser ungefär likadan ut på ett globalt plan, däremot skiljer det sig åt mellan olika åldersgrupper där det stämmer som bäst på yngre generationer. (Kleis Nielsen, 2016, s. 113)

3.3

Journalistisk kvalitet

Digitaliseringen och det snabba, ständigt uppdaterade flödet har också gett upphov till frågor som rör kvaliteten på det som publiceras i media. Enligt Lăzăroiu (2008, s. 78) skriver inte journalisten tvunget om det som är viktigast eller mest relevant utan i viss mån om det som är bekvämt och dyker upp lägligt. Detta går att koppla till deras schema som inte längre innebär en ensam deadline utan ett behov av att hela tiden uppdatera och hitta nya storys att skriva om. Det finns en oro inom journalistkåren att det blir svårt att bibehålla kvaliteten på det som skrivs när kraven på snabb publicering och löpande uppdateringar ökar (Ramirez, Zabalondo, Aiestaran & Agirre, 2016, s. 88). Att läsarna sviker i allt större utsträckning har också gjort att branschen tvingats hitta nya vägar att locka dem till sig. Som en konsekvens menar vissa att utformningen på journalistiken har ändrats till att involvera större rubriker, mer bilder och mer

sensationsinriktat innehåll. (Lăzăroiu, 2008, s. 80)

Morgontidningar har enligt Schrøder (2015, s. 71) tidigare ansetts utgöra en förutsättning för ett informerat medborgarskap. Att detta medium minskar drastiskt skulle därför eventuellt kunna utgöra ett hot mot demokratin menar han. Samtidigt visar samma undersökning att nyheter från public service TV ökar. Tidigare forskning visar på att länder som har ett högt antal tittare på public servicekanaler också besitter en bättre allmänbildning än länder där den siffran är lägre. (Schrøder, 2015, s. 72) Franklin (2014, s. 473) har funnit att användarna på sociala medier främst engagerar sig i opinionsbildande artiklar och nyheter på lokal, nationell och global nivå. Trots detta ger både New York Times och The Guardian, enligt en undersökning, mer utrymme för sport, ekonomi och nöjen i sina sociala mediekanaler.

(22)

18

3.4

Filterbubblor och ekokammare

En filterbubbla eller en ekokammare är en typ av informationsbubbla där användaren, på eget bevåg eller genom en algoritm, avskärmar sig från delar av informationen som finns tillgänglig på nätet. Detta fenomen uppstod när stora informationsförmedlare som Google och Facebook började personifiera innehållet efter den enskilde användarens preferenser. (Bozdag, 2013, s. 209) Pariser (2011) menar att den redaktionella portvaktsfunktion som tidigare legat hos utbildade journalister nu har tagits över av algoritmer. Detta ska, enligt honom, ge upphov till ett snävare synfält och en bubbla där obekväma eller motstridiga åsikter eller information filtreras bort. Filtrering sker inte bara genom algoritmer utan även genom att användaren själv gör inställningar i olika sociala medier. Det kan till exempel handla om att ange intressen eller demografisk information. (Bozdag, 2013, s. 213)

3.5

Facebook och personligt flöde

Facebook har en komplicerad underliggande algoritm och ett gränssnitt som avgör vad som visas i var och ens flöde (Schou & Farkas, 2016, s. 36). Enligt Oremus (2016) samlar den varje vecka ihop inlägg från en användares vänner, grupper, sidor och evenemang och gör, via en hemlig formel, bedömningar vilket som är mest attraktivt och relevant för den aktuella användaren. Exakt hur detta fungerar är det, enligt uppgift, ingen utanför Facebook som vet. Denna algoritm ska, enligt Schou & Farkas (2016, s. 42), inte nödvändigtvis ses som ett filter för mer eller mindre trovärdig information. Den kan inte avsiktligt manipulera på samma sätt som en individ kan göra. Facebookanvändaren är också begränsad i vilken omfattning man kan manipulera och styra algoritmen till att visa det man själv väljer.

Med det sagt lär Facebook medvetet ha uteslutit en hel del information och

administrationsmöjligheter för användarna i gränssnittet. Användarna vill generellt dela med sig av så lite information som möjligt till tredje part i hopp om att slippa bli kapitaliserade på. Facebook å sin sida vill ha så mycket information som möjligt för att på bästa sätt kunna

skräddarsy flödet och annonseringen. (Schou & Farkas, 2016, s. 46) Facebook själva har i denna typ av diskussioner uttryckt att det inte är de som styr vad som visas utan att var och en har kontroll genom att de ”berättar” för Facebook vad de är intresserade av. Detta har bland annat Tufekci (2015, s. 10) kritiserat och hävdar att det finns en gräns för hur mycket man kan påverka. Till exempel kan man inte ”ogilla” saker och därmed slippa se den typen av inlägg, menar han. Buchner (2017, s. 35) har i sin studie undersökt ett antal fall där algoritmen visat sig vara bristfällig. Bland annat vittnar en kvinna i undersökningen lite sarkastiskt om att:

(23)

19

”Antingen är algoritmen oduglig eller så är jag väldigt angelägen om att läsa om kändisar, konservativa nyheter och puffa på mitt ex.” Tufekci (2015, s. 11) menar vidare att många användare inte är medvetna om att algoritmen finns eller vilken påverkan den har på deras flöde. Effekterna av detta är ett hittills ganska outforskat område och det har på senare år också visat sig att resultaten i studier som undersöker denna fråga varierat mycket (Bucher, 2017, s. 32).

3.6

Hur konsumerar unga nyheter idag?

Den enskilt tydligaste skillnaden på dagens unga vuxna och deras nyhetskonsumtion jämfört med tidigare generationer är vilka kanaler de använder. Traditionell media som

papperstidningar, radio och TV får stå åt sidan till förmån för digitala kanaler som dags- och kvällstidningars webbsidor, Twitter och Facebook. Det står också klart att dagens unga

konsumerar en mindre mängd nyheter. (Antunovic, Parsons & Cooke, 2016, s. 2) I Sverige har det minskade läsandet av papperstidningar inte vägts upp av deras webbmotsvarigheter, trots att den senare ökat markant. Totalt, det vill säga pappers- och webbversioner sammantaget, når dagstidningarna ut till 67% av vår befolkning. (Mediebarometern, 2014, s. 11) I åldrarna 15-24 är räckvidden 45% (Mediebarometern, 2014, s. 12).

3.6.1

Flexibilitet och bekvämlighet styr valet av media

Förklaringarna till varför unga idag föredrar digitala källor är flera. Enligt Schrøder (2015, s. 65) är det inte innehållet som styr. Istället tycks bekvämlighet och flexibilitet vara

nyckelparametrar för vad som avgör vilka kanaler de väljer. Att man inte aktivt behöver leta efter nyheter är en annan orsak. På sociala medier får man, i varierande grad, upp nyheter i alla fall i form av delade och ”gillade” länkar från sitt sociala nätverk. Antunovic, Parsons & Cooke, 2016, s. 3) Bland många ses detta också som ett bra komplement, man anser sig få ett bredare utbud av nyheter än om man förlitar sig helt och hållet på traditionell media (Hermida et al., 2012, s. 820). Att internet och sociala medier ligger inom de ungas ”komfortzon” tros också vara en avgörande faktor (Antunovic, Parsons & Cooke, 2016, s. 7). Amerikanska

collegestudenter har uppgett att nyheter via sociala medier och webbsidor ligger nära till hands eftersom de redan ägnar så mycket tid åt att surfa på internet (Antunovic, Parsons & Cooke, 2016, s. 3). För vissa är det möjligheten att involvera sig i diskussioner kring nyhetshändelser som är lockande (Schrøder, 2015, s. 68).

(24)

20

Schrøder (2015, s. 73) framhåller också tillgänglighet som en avgörande faktor. Beroende på var de tillfrågade befinner sig är de mer eller mindre benägna att använda olika medier.

Kollektivpendlare i Danmark använder i hög utsträckning mobiltelefon och radio på bussar och tåg, medan man i England är mer benägen att läsa papperstidningar eftersom tillgången är stor och mobilsignalen är svag i tunnelbanesystemet.

Sammanfattningsvis har nyhetskonsumtion blivit något man ägnar sig när man får tid över, på ett mer slumpartat sätt än tidigare (Schrøder, 2015, s. 74). Antunovic, Parsons & Cooke (2016, s. 12) delar den uppfattningen. De menar att unga i ett första skede överblickar nyhetsutbudet och sedan bestämmer sig för vad som är intressant baserat på vad som fångar deras

uppmärksamhet. Eventuell fördjupning i de ämnen som anses intressanta sker ofta med hjälp av Google utifrån de träffar som bedöms mest trovärdiga eller hamnar högst upp i träfflistan.

(25)

21

4

Resultat

I följande kapitel redovisas resultaten av de intervjuer och experiment som gjorts för studien. Denna del av studien har utförts i tre steg. Första steget innebar att respondenterna fick visa upp sitt Facebookflöde och berätta lite om vad det var vi såg. I samband med detta fick de också svara på ett antal övergripande frågor om sitt Facebookanvändande och varför flödet såg ut som det gjorde. I nästa steg genomfördes ett experiment där var och en av dem fick scrolla igenom ett fiktivt flöde som skapats för studien. Detta flöde innehåller en blandning av alla möjliga typer av inlägg, allt ifrån triviala vardagsinlägg, till evenemang, till politiska debattinlägg och så vidare. Det finns också ett antal ”triggerinlägg”, det vill säga inlägg som lagts till för att väcka någon form av reaktion för att se hur respondenterna reagerar. Syftet var att försöka återskapa ett så verklighetstroget flöde som möjligt och som var likadant för alla respondenterna.

Bild 3. Exempel på vardagsinlägg från det fiktiva flödet.

I det tredje och sista steget genomfördes en kvalitativ intervju med var och en av

respondenterna. Här fick de svara på frågor kring framförallt deras definition av tillförlitlighet, hur de sållar i sitt flöde och hur de avgör vad som är värt att läsa och inte. Intervjun var semi-strukturerad, vilket innebär att det fanns ett antal bestämda frågor inför intervjun och att frågor kunde tillkomma under intervjuns gång. Mallen för frågor finns i bilaga 1.

4.1

Lika flöden och användningsområde

Något som framgick tydligt efter att ha testat och intervjuat alla respondenterna (nedan RX) är att de alla har flöden som påminner om varandras och att användningsområdena är desamma i

(26)

22

stort sett. Inlägg och länkar från vänner och intressegrupper var det som upplevdes ta överlägset mest plats i flödena. R1s flöde innehöll till exempel ett stort utbud av hundrelaterade inlägg vilket matchar hens intresse, medan R9 istället hade många inlägg gällande Tv-spel. På frågan vad de använder Facebook till primärt svarade samtliga deltagare, även om viss variation i formulering förekom, att de i första hand använder det för att hålla kontakt med släkt och vänner. Andra vanliga användningsområden var att hålla sig uppdaterad om sina intressen och som ett rent tidsfördriv. I det sistnämnda fallet bestod detta ofta av att kolla på videoklipp med humorinslag. Detta förklarar sannolikt också varför deras flöden till stor del bestod av

vardagsinlägg från vänner och inlägg från grupper och sidor kopplat till deras intressen. Detta trots att fem av de tillfrågade uppgav att de hade filtrerat sitt flöde väldigt hårt medan andra inte hade filtrerat alls.

Det fanns en övergripande samstämmighet i att de upplevde att de använde och kollade Facebook alldeles för ofta, oavsett om det var en av dem som uppgav att de kollade en till två gånger om dagen eller en av dem som kollade en gång i timmen.

R6: Jag kollar hela tiden känns det som, alldeles för ofta. Kanske tio till femton gånger om dagen. [. . .] det är sällan det dyker upp något relevant.

R4: Ett par gånger i veckan, bortsett från Messenger. Helst hade jag sluppit, jag blir mest irriterad.

Andra menade att de kände sig tvungna att använda Facebook för att ”alla” använder det, man behöver ha det för att hänga med. Vissa uppgav att det bara var ett rent tidsfördriv. R6 menade i sitt resonemang att man utvecklar en slags reflex där man, så fort man inte har något att göra, tar fram mobiltelefonen och knappar. Det tycks ligga någon slags rastlöshet bakom och det var ingen av respondenterna som uppgav något direkt syfte med att scrolla i sitt flöde.

4.2

Tillförlitlighet i media

Respondenterna fick inleda den kvalitativa intervjun med att svara på hur de skulle definiera tillförlitlighet i media. Här var objektivitet och transparens återkommande begrepp. Med objektiv menade man att tidningen eller journalisten skulle vara så politiskt obunden som möjligt eller åtminstone inte ha egna intressen i det de rapporterar om. Transparens är i sammanhanget mer svårdefinierat, men tycks avse vilseledande rubriker och text. Flera av respondenterna la till egna resonemang om att media dock sällan är objektivt. Det finns en allmän skepsis hos en klar majoritet av dem.

(27)

23

R5: Det går inte att lita på någonting utan att undersöka själv. Sen beror det lite på vad artikeln handlar om och vem som skrivit den.

R9: Jag har inte mycket tills övers för media. [. . .]det är bara en massa vinklad skit och click-baits.2

R2: Allt är vinklat och subjektivt. Det mesta åtminstone.

Exemplen ovan utgör bara en liten del av den skepsis som uttrycktes av de flesta

respondenterna. Under experimentet blev det också tydligt att det var få av nyhetsartiklarna i det fiktiva flödet som respondenterna tog sig tid att faktiskt läsa. I mina observationer tyckte jag mig se att de stannade upp vid många av artiklarna under ett par sekunder och sen scrollade vidare. Det var sällan någon klickade på länken och läste artikeln. När jag frågade vad detta berodde på fick jag olika svar. Oftast hänvisade de till att den aktuella tidningen inte var tillförlitlig, andra gånger att rubriken verkade vinklad, och ibland handlade det helt enkelt om att det inte var ett ämne som intresserade dem. Några av respondenterna förklarade att de stannade upp och läste ingressen som visas i flödet. Observationerna visade att respondenterna inte alltid var helt trogna till sina egna utlåtanden. R7 hävdade till exempel under intervjun att hen ”aldrig läste Aftonbladet” och att det inte var en bra tidning. Under experimentet öppnade och läste R7 en av artiklarna från nämnda tidning.

Jag frågade också om det var någon av artiklarna de tyckte stack ut. Vad det var som gjorde att de reagerade på just den eller de? Är den eller dessa tillförlitliga eller inte? På denna fråga svarade R7 att ämnet var intressant. Vid just detta tillfälle vägde alltså intresset tyngre än preferenser rörande vem som publicerat. Artikeln nedan var den som flest, enligt dem själva, reagerade på. Under observationerna noterades också att närapå alla stannade upp vid detta inlägg.

(28)

24

Bild 4. En av artiklarna som väckte mest uppmärksamhet.

Däremot klickade ingen av respondenterna på den aktuella länken. Förklaringen till detta är att de menar att avsändaren, det vill säga tidningen Fria Tider, inte är trovärdig. Detta baserade de på sina förkunskaper om tidningen. Liknande mönster gick att se med flera av artiklarna.

R1: Jag minns inte ens vad det stod, men jag lägger ingen vikt på vad de [Fria Tider, reds. anm.] skriver. Speciellt inte när det har med invandring att göra.

(29)

25

Bild 5. Överdriven rubrik enligt respondenterna.

I exemplet ovan menade flera av respondenterna att rubriken verkade överdriven eftersom det var Aftonbladet som hade skrivit den.

R9: [. . .] dessutom är ju Aftonbladet en vänstertidning. Vad de säger om Trump bör man nog ta med en nypa salt.

R5: Aftonbladet är bara ute efter att få så många klick som möjligt. Jag tror inte att det stämmer.

Paradoxalt nog såg det under flera av observationerna ut som att just Aftonbladets artiklar drog blickarna till sig i större utsträckning än andra. Trots att det ansågs vara en svag källa tycktes de inte kunna låta bli att titta. Vid återkoppling till flödet och vilka artiklar man uppmärksammat

(30)

26

angavs oftast Aftonbladets, men samtidigt var det i nästan samtliga fall också förenat med en negativ kommentar om dem.

Förutfattade meningar om ursprungskällan var vid flera tillfällen en avgörande faktor i hur man bedömde tillförlitligheten. Vad som stod i rubriken eller vad kommentaren från den som publicerat det på Facebook var spelade mindre roll.

4.3

Facebook som nyhetskälla

De nyheter som dyker upp i urvalets flöde är ofta sådana som vänner har delat eller reagerat på. Några av respondenterna följer enstaka tidningar eller journalister, men de flesta följer ingen nyhetsrelaterad sida alls. Trots detta var det ett antal respondenter som menade att en majoritet av de nyheter de tar del av kommer ifrån Facebook. Tre av dem menade att Facebook i stort sett var deras enda nyhetskanal.

R2: Jag följer inga nyhetssidor [. . .] jag får upp nyheter i flödet ibland, är det intressant kan jag eventuellt googla det då

R8: Nej, jag följer ingen nyhetssida men jag får upp en del nyheter i mitt flöde. [. . .] jag letar inte aktivt efter nyheter.

R5: Mycket av nyheterna kommer från Facebook eftersom jag inte läser nyheter så mycket självmant. Det är väl inte så bra egentligen, jag vet ju hur mycket propaganda som sprids där.

Utöver att fråga om deras syn på tillförlitlighet i media frågade jag även om hur de bedömde tillförlitligheten i det som dyker upp i flödet beroende på var det kommer ifrån. Här har jag gjort distinktionen nyheter delat av nyhetssida, nyheter från nyhetssida delad av bekant, nyheter direkt från bekant (alltså utan någon källa) och nyheter från sida/person som respondenten gillar/följer (utöver bekanta). Under intervjuerna framgick det att det är ursprunget som är det avgörande.

R3: Jag kollar var länken leder. Finns där ingen länk så tar jag nog inte till mig det på samma sätt. Men det beror också på vem som delar vad. Vissa vet jag ju är mer pålästa om vissa ämnen.

R4: Alltså, när folk delar sina åsikter passerar det bara obemärkt. Ibland kan det vara något som intresserar mig visserligen, men då googlar jag fram mer info. Det beror på vem av mina vänner det är.

(31)

27

R7: [. . .] vem som helst kan skriva vad som helst.

R1: [. . .] folk delar det som gynnar deras intressen.

Ursprungskällan är alltså det som är mest avgörande för hur respondenterna bedömer nyhetsinlägg. Detta styrks ytterligare av att det sällan var någon av dem som mindes de kommentarer jag gjort i samband med en delad länk, i vissa fall tänkte de inte ens på att där fanns någon kommentar. Mina ”triggerinlägg” hade sällan någon effekt, de få gånger någon reagerade överhuvudtaget var det med ett ifrågasättande av trovärdigheten.

R1: Den om Trumps väljare [. . .] verkar vara en fri tolkning av rubriken i artikeln.

(32)

28

Bild 6. Ett propagandainlägg som enkelt synades

4.4

Sammanfattning

Respondenterna i denna studie har ganska klart för sig vad de anser är tillförlitligt och förbiser sådant som de inte tycker är värt att lägga tid och energi på. Jag upplevde en genomgående medvetenhet om vad som sållades bort och det gick dessutom fort att ta de besluten. En del av förklaringen bör ligga i att samtliga deltagare är vana användare som gick med i Facebook år 2010 eller tidigare, de tidigaste redan 2006. Det fanns en tydlig rutin och vana i deras sätt att scrolla upplevde jag.

Det råder också en generell skepsis mot nyheter i digitala medier i stort. Alla deltagarna hade någon form av kritik att rikta mot Facebook som nyhetskanal eller de olika tidningarnas webbversioner. Det finns stora skillnader mellan hur mycket respondenterna sorterar sitt flöde, trots detta såg flödena i mångt och mycket likadana ut, där ration mellan olika inläggstyper var ungefär samma. Detta trots att vissa filtrerade sitt flöde väldigt medvetet, medan andra inte filtrerade alls. Även de som hade ”avföljt” eller avslutat sin virtuella vänrelation med, som R2 kallade dem, ”de värsta åsiktsmaskinerna” och som inte tyckte att Facebook var ett bra

nyhetsmedium fick upp en hel del nyheter i sina flöden. Det gick under observationerna inte att skönja någon skillnad i det avseendet kopplat till filtrering mellan de olika flödena.

Det kriterium som tycks vara mest avgörande för vad som är tillförlitligt eller inte är

ursprungskällan. Respondenterna var genomgående överens om att mycket av det som sprids på Facebook är, eller åtminstone kan vara, propaganda eller missvisande av någon annan

anledning. Vissa av respondenterna menade att folk i allmänhet är för snabba med att tolka saker och ”tror på vad som helst” medan andra hävdade att folk delar saker med en

bakomliggande tanke. Detta finns det stöd för både i intervjuerna och i observationerna, där det framgår att man tittar ganska lite på vem som delat och vad denne tycker om länken. Istället fokuserar man på länken som sådan och dess ursprung. Det som i observationerna såg ut att förbises stämde ofta bra överens med respektive respondents definition av bristande

(33)

29

5

Diskussion

I detta kapitel diskuteras de olika frågeställningarna. Teorin jämförs med de empiriska resultaten från denna studie i syfte att komma fram till ett antal slutsatser.

5.1

Mänskliga filter effektivare än de algoritmiska

Respondenterna i denna studie var överlag överens om att allmänheten är dålig på att bedöma vad som är sant och tenderar att ha ett okritiskt förhållningssätt till det som sprids på sociala medier. I kontrast till detta visar mina observationer och intervjuer att de själva är väldigt medvetna när de surfar. Antunovic, Parsons & Cookes (2016, s. 12) beskrivning av hur

sållningen av nyheter sker stämmer väl överens med de observationer som gjorts i denna studie. I ett första steg överblickas utbudet sedan konsumeras eventuellt de artiklar som anses

intressanta nog. Beslut om vad som är värt att lägga tid på tas snabbt och det finns tydliga kriterier för vad som anses bra. Med andra ord lever respondenterna i denna studie inte upp till den bild de själva beskriver. Vad beror då detta på? Här är förmodligen teknikens

begränsningar en avgörande förklaring.

Facebooks algoritm är inte felfri (Oremus 2016). Med andra ord kommer även de som filtrerar och justerar sitt flöde fortfarande bli matade med sådant de inte vill se. Detta skapar irritation, och enligt deltagarna är det därför man filtrerar. Man vill slippa se de värsta åsiktsmaskinerna eftersom de gör en på dåligt humör. Denna studie pekar på att det är detta som gör att man upplever en arrogans och okritiskt förhållningssätt hos Facebookanvändare generellt. Detta gjorde sig gällande även när det handlade om ämnen och åsikter som de själva delade eller stod bakom. Enligt både Bucher (2017) och Tufekci (2015) går det inte att styra helt och hållet själv vad som visas, vilket också blev tydligt i denna studie. Om man jämför det mest filtrerade flödet i denna studie med det minst filtrerade är de slående lika varandra. Den enda egentliga

skillnaden är man kan se olika intresseområden hos de båda, men typen av inlägg och förhållandet mellan dessa är i stort sett samma.

Med detta som bakgrund vore det rimligt att fråga sig om det ens är möjligt att försätta sig i en filterbubbla fullt ut? Det verkar inte vara möjligt rent tekniskt åtminstone, det mest effektiva filtret tycks vara vi själva.

(34)

30

5.2

Är kvaliteten det riktiga problemet?

Lăzăroiu (2008) menar att den journalistiska kvaliteten tagit skada av att journalistens roll har förändrats. För att behålla sina läsare måste de numera använda sig av mer bilder och

sensationsrubriker. Respondenterna i denna studie menade att detta var ett tecken på bristande kvalitet och tillförlitlighet. Tillförlitlighet kommer enligt dem av objektivitet och transparens. Överdrivna eller vinklade rubriker, med syfte att väcka intresse hos en bredare massa, föll utanför dessa ramar menade flera av dem. Sett till vilka länkar och tillhörande rubriker som klickades mest på under experimentet ser man också tydliga spår av just detta. De så kallade ”triggerinläggen” genomskådades många gånger och artiklarna förblev olästa. Dessa inlägg utgjordes av artiklar som delats ihop med en kommentar kopplad till artikeln. Denna kommentar var i vissa fall en åsiktsyttring i ämnet men kunde också bestå av felaktiga eller överdrivna tolkningar av texten. Kommentaren i sig var inte det avgörande i dessa fall. Istället var det faktumet att någon delat och kommenterat överhuvudtaget som var problemet.

Hermida et al. (2012, 817) menar att journalistens roll som förmyndare och kontrollant av vad som sprids förminskats. Samtidigt pekar Schou & Farkas (2016, s. 37) på att det öppna medielandskapet ger fler en röst som kan nå ut till en större publik. Detta tycks inte ha gått obemärkt förbi hos läsarna. Respondenterna gjorde i flera fall yttranden som tyder på en medvetenhet om detta. Bland annat menade R7 att ”vem som helst kan sprida vad som helst” medan R1 gick så långt som att hävda att ”man delar länkar med ett syfte”. Detta indikerar att det öppnare medielandskapet påverkar tillförlitligheten negativt, vilket i sin tur innebär att den upplevda kvaliteten på nyhetsmedia minskar. Åtminstone om man ser till en social

mediekontext.

5.3

Förutfattade meningar avgör vad som är bra

eller tillförlitligt

Både Antunovic, Parsons & Cooke (2016, s. 7) och Schrøder (2015, s. 65) pekar på

bekvämlighet och flexibilitet som viktiga anledningar till varför sociala medier är en så populär nyhetskanal hos unga. Det finns visst belägg för detta även från de observationer och intervjuer jag har gjort. Bland annat var det ett antal respondenter som angav att de inte aktivt söker nyheter och att de nyheter de konsumerar är de som dyker upp på Facebook. Dock menade många av respondenterna, inklusive de som framhöll Facebook som sin främsta nyhetskanal, att de inte tyckte Facebook var en bra nyhetskanal. Man pekade på potentiellt vinklade inlägg och click-bait som viktiga argument till varför det är odugligt. Mycket av det som postas anses inte

(35)

31

tillförlitligt, det vill säga objektivt och transparent. Bedömningen av vad som är tillförlitligt görs snabbt, utifrån mina observationer handlar det om enstaka sekunder. Vid intervjuerna framgick det att detta berodde på att man hade en klar uppfattning om avsändaren många gånger. Man såg först och främst till vem det var som publicerat den ursprungliga artikeln, sen la man eventuellt ihop det med rubrik och ingress och gjorde då bedömningen om det var värt att läsa eller inte.

Överblickandet som Antunovic, Parsons & Cooke (2016, s. 12) beskriver utgör således den första och mest grovmaskiga filtreringen. Och här filtreras, sett till denna studie, mycket av det som delats av det sociala nätverket bort. Rekommendationer av nyheter eller information från vänner och bekanta värderas alltså lågt, i enighet med tidigare undersökningar på ämnet (Kleis Nielsen, 2016, s. 113). Oron för informationssegregering till följd av filtrering via sociala medier, som bland annat Flaxman, Goel & Rao (2016, s. 2) nämner, kan därmed anses

överdriven. Den segregering som eventuellt finns beror i så fall snarare på förutfattade meningar om olika medier och nyhetsaktörer. Facebookflödet i sitt nuvarande utförande tillåter inte den totala filtrering som skulle krävas för att det skulle vara tal om informationssegregering.

Frågan jag ställer mig är om inte tillgänglighet, som Schrøder (2015, s. 73) nämner, trots allt är den bästa förklaringen till varför Facebook är en viktig nyhetskanal. Åtminstone är det den uppfattningen som verkar rimligast utifrån denna studie.

5.4

Kvalitetsparadoxen

Respondenterna var i mångt och mycket överens om att de digitala nyhetsmedierna överlag håller en låg kvalitet. Click-bait i form av missvisande bilder och effektsökande rubriker utgör en av de värsta störningarna i flödet. Aftonbladet pekades av flera respondenter ut som en särskilt van syndare i detta avseende. R5 uttryckte till exempel att ”Aftonbladet bara är ute efter att få så många klick som möjligt. R9 var inne på ett liknande spår och R7 hävdade att hen ”aldrig läser Aftonbladet” eftersom ”det inte är en trovärdig tidning”. Trots detta var det tydligt att just Aftonbladets artiklar drog uppmärksamhet till sig i större utsträckning än andra. R7 klickade till exempel på en enda artikel och det var en från Aftonbladet.

Ramirez et al. (2016, s. 88) menar att det finns en oro inom journalistkåren för att kvaliteten på det skrivs sjunker i takt med att kraven på ett uppdaterat informationsflöde hela tiden ökar. Vissa menar att det är dessa krav som ger upphov till den sensationsinriktade och lättsmälta journalistiken (Lăzăroiu, 2008, s. 80).

References

Related documents

Vi är självklart medvetna om att det finns fler diskurser som man skulle kunna se att dessa intervjupersoner förhåller sig till, men vi känner att vi genom att använda oss av

I ett utvecklingspedagogiskt perspektiv tittar man på vad kamratsamverkan, mångfald och kommunikation har för betydelse mellan individer; ”När barn arbetar tillsammans med en

Irrigation, crop, and N management practices need to be developed to reduce NO 3 -N leaching potential and improve N use efficiency (NUE). In 2005, onions were grown under drip

något speciellt sätt medan andra tycker att det är oerhört viktigt att ge eleverna självförtroende inför det egna utseendet och därför arbetar mycket med det.. Här vill

Before taking a closer look at the popular movements in present day Sweden, and at how “immigrants” are “schooled into democracy” in various ways in the trade union and

A critical discourse analysis showed that Facebook to a certain extent was passive and taken-for- granted in the news reports about Cambridge analytica, but that it was also framed as

Inger ger tydliga exempel på fördelar med närheten till andra professioner i skolan, denna beskrivning återkommer i alla fyra intervjuer, vilket kan ses som att fritidspedagogerna

Making this resonate through the method assemblage, the series of events of spectating is seen to have functioned as an event of de- stabilization of the relationship between