Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur-Språk-MedierExamensarbete
15 hp
Jämställt språk i läroböcker
– en jämförande textanalys av läroböcker i svenska för
gymnasiet ur ett genusperspektiv
Equality between the sexes in textbooks
- a comparing text analysis of Swedish high school textbooks with a gender perspective
Lina Freiding
Lärarexamen: 300 högskolepoäng Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2009-01-15
Examinator: Kent Adelmann Handledare: Annika Åhlander
Sammandrag
Syftet är att undersöka hur genus skildras i två kapitel från två läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet. Dessa läroböcker är skrivna med cirka tjugo års mellanrum av samma författare men utifrån två olika läroplaner. Studien undersöker vilken förändring, ur ett genusperspektiv, som har skett under denna tid och om dessa förändringar stämmer överens med läroplanernas utveckling. En kvalitativ textanalys användes för att undersöka de två kapitlen. I resultatredovisningen framkommer det att utvecklingen i läroböckerna visar en positiv trend över tid mot ett mer jämställt språk och perspektiv. Den äldre läroboken är på ett tydligt vis skriven utifrån manliga erfarenheter medan den yngre lärobokens tendenser
antyder en välvilja att uttrycka sig genusmedvetet helt i enlighet med vad dess läroplan efterfrågar. Detta är dock problematiskt och generellt saknas det i båda läroböckerna
reflektion kring varför samhället då och nu har mannen som norm. Min slutsats är att texterna i läroböckerna har utvecklats i riktning mot en mer genusneutral framställning, men att de ännu inte använder ett jämställt språk.
Sökord: genus, läroboksanalys, lärobokstext, läroplaner, stereotyper, svenskämnet, jämställt språk, könsdiskurs, identifikation
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 7
1.1 Syfte ... 8
1.2 Frågeställningar ... 8
2 TEORIER OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR 9 2.1 Genusteori ... 9
2.1.1 Genus – som begrepp ... 9
2.1.2 Genus – som system ... 9
2.1.3 Stereotyper och språkliga mönster i text och samhälle ... 10
2.1.4 Den dolda könsdiskursen och konstruktion av kön ... 11
2.1.5 Jämställt språk ... 12
2.1.6 Begreppet och-historia ... 13
2.1.7 Identifikationens betydelse för förståelse ... 15
2.2 Styrdokument ... 15
2.2.1 Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70 ... 15
2.2.2 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 ... 16
3 METOD OCH MATERIAL 17 3.1 Textanalys som forskningsmetod ... 17
3.1.1 Kritisk närläsning ... 17
3.2 Analysfrågor ... 17
3.3 Analysmaterial – läroböckerna ... 18
3.4 Texturval ... 19
4 RESULTAT OCH ANALYS 20 4.1 Utvecklingen Lgy 70 – Lpf 94 ... 20
4.2 Närläsning och analys av Litteraturen – Epoker och diktare (1989) ... 21
4.2.1 Synliggör texten både kvinnor och män? ... 22
4.2.2 Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat sätt i texten? ... 23
4.2.3 Tar texten upp relevanta könsaspekter? ... 25
4.3 Närläsning och analys av Litteraturen lever – Moderna tider (2007) ... 25
4.3.1 Synliggör texten både kvinnor och män? ... 26
4.3.2 Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat sätt i texten? ... 27
4.3.3 Tar texten upp relevanta könsaspekter? ... 28
4.4 Utvecklingen läroböckerna emellan ... 28
5 DISKUSSION OCH SLUTSATS 30
1 Inledning
I läroböcker skildras många gånger flickor och pojkar ur traditionella könsperspektiv. De exempel som läroböckerna tar upp är som regel från pojkars och mäns världar och män
förekommer generellt sätt betydligt oftare än kvinnor. Det är läromedel som styr en stor del av skolans undervisning och det är därför viktigt att ha läroböcker som lyfter fram båda könen på ett nyanserat vis.1
Att arbeta som lärare innebär ett stort ansvar för många individers utveckling och samhällsuppfattning. Gunilla Molloy kallar det för det dubbla uppdraget, det vill säga både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget.2 I detta uppdrag läggs det stor vikt vid att
förbereda elever för en mängd olika situationer i livet och detta sker bland annat med det kritiska tänkandet som verktyg. Genom att en text för fram värderingar och normer utan att diskutera eller ifrågasätta dem kan dessa av läsaren uppfattas som sanna och oföränderliga.3
Ideologier och tankar i samhället reproduceras genom litteraturen och det skapas en
omedveten ideologi, vilket betyder att allt rullar på och ingen reflekterar över varför. I språket finns det en dold ojämlikhet, det vill säga perspektiv och föreställningar som har följt med språket i många hundra år och dessa ojämlikheter ligger inbakade i uttryckssätt, grammatik och ordförråd. Ojämlikheten i språk och språkbruk gäller bland annat förhållandet mellan könen, det är viktigt att kunna identifiera och känna igen dessa mönster för att på denna väg kunna motverka dem.4
Denna uppsats har som mål att uppmärksamma dessa mönster i läroböcker och därmed uppmuntra pedagoger till att arbeta som reflekterande praktiker utifrån tillgängliga läromedel. Undersökningen analyserar hur läromedel är uppbyggda och om där finns mönster som borde förändras och synliggöras. Två läroböcker, vilka är skrivna utifrån två olika läroplaner, Lgy
70 och Lpf 94, har närlästs ur ett genusperspektiv, detta för att ur ett utvecklingsperspektiv se
vilka skillnader som finns och om de motiveras av läroplanernas utveckling.
Denna uppsats vill med andra ord undersöka om skolans läromedel befäster elevers tankar om genus istället för att utmana dem. Får pojkar en möjlighet att vara något annat än manliga män och kan flickor erbjudas något djupare än det traditionellt kvinnliga? Vad serverar
1 Lärarförbundet, Lika för lika – Strategier för en jämställd skola. Stockholm: Nordisk Bokindustri AB, 1998:31. 2 Gunilla Molloy, Perspektiv på didaktik, Svenska som demokratiämne. Eller ”Får bögar adoptera?”
Stockholm: Svensklärarföreningen, Natur och kultur, 2005:25.
3 Birte Sörensen, Texten och läsaren. I: Läsningar om litteraturen och läsaren. Lund: Akademilitteratur AB,
1985:142.
4 Karin Milles, Jämställt språk – En handbok i att skriva och tala jämställt. Falun: Nordstedts akademiska
läroböckerna eleverna för syn och finns där något för alla att identifiera sig med, eller är det främst stereotyper som förekommer?5
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att analysera två lärobokstexter, skrivna med cirka 20 års mellanrum, ur ett genusperspektiv. Uppsatsen kommer även att undersöka läroböckernas
överensstämmelse med respektive läroplan.
1.2 Frågeställningar
- Vilken människosyn, implicit och explicit, reproduceras i två olika lärobokstexter, sett ur ett genusperspektiv?
- Har framställningen av kvinnor och män ändrats mellan åren 1989 och 2007 i undersökta texter, och i så fall hur?
- Hur speglar lärobokstexterna förändringarna i läroplanerna?
5 Margareta Svahn, Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen – Skällsord, stereotyper och
2 Teorier och begreppsförklaringar
2.1 Genusteori
I detta kapitel följer en övergripande redogörelse för de begrepp och teorier inom genusvetenskapen som denna uppsats grundar sig på. Först kommer en definition av genusbegreppet och sedan följer förklaringar för relevanta teorier inom genussystemet. 2.1.1 Genus – som begrepp
Yvonne Hirdman, professor i genusvetenskap, menar att genus är något som inte bara rör vid kroppar, det rör vid allt. Hon skriver att genus innefattar och sträcker sig över tankarna om manligt/kvinnligt och begreppen man/kvinna. Genus genomsyrar världen omkring oss och fyller platser, situationer, tyg, mat, politik och arbete. Hirdman menar att det handlar om kvinnligt/manligt som överförda abstraktioner.6 Den definitionen och de tankarna har denna
uppsats som grund. Hirdman menar att genom att man sätter sig in i genussystemet kan man tydliggöra samhällssystemets inbyggda orättvisor. För att kunna förändra dessa skillnader behöver vi förstå varför de uppstått och hur det kommer sig att orättvisorna hela tiden fortplantar sig till nya generationer.7
2.1.2 Genus – som system
Genussystemet grundar sig på följande två principer: könens isärhållande och mannens
företräde framför kvinnan.8 Genussystemet är en ofta omedveten men väldigt påtaglig och
stark kultur. Systemet handlar om tillsynes självklara men osynliga regler som styr hur ett samhälle och dess maktstruktur ser ut. Genussystemets styrka sitter i de många oskrivna lagar och normer som finns i varje samhälle.9 Exempel på detta inom arbetslivet är att om kvinnor
börjar dominera ett tidigare manligt arbetsområde så leder detta till att både lön och status inom arbetsområdet sjunker. Om män däremot kommer in på ett traditionellt sett kvinnligt område så tenderar de att klättra mot toppen och yrkesområdet får en högre status.10 Hirdman
benämner detta fenomen som ett genuskontrakt. Hon menar att alla samhällen har ett slags kontrakt mellan könen och detta är inte ett kontrakt mellan två jämlikar, utan ett kontrakt där den ene parten definierar den andre. Detta genuskontrakt är självklart för de flesta, alla är en
6 Yvonne Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB, 2003:16
7 Lärarförbundet, Lika för lika – Strategier för en jämställd skola. Stockholm: Nordisk Bokindustri AB,
1998:10.
8 Lärarförbundet, 1998:11. 9 Ibid.
del av systemet och det är därför det är så svårt att bryta kontraktet. Hirdman menar att kontraktet finns på olika nivåer i samhället, bland annat mellan mannen och kvinnan på det enskilda planet och även mellan män och kvinnor på det sociala planet. Dessa kontrakt innehåller tydliga regler för hur de båda könen ska förhålla sig till varandra i olika situationer gällande till exempel vilka arbeten man väljer, vem som gör vad i kärleksrelationer, hur man ska klä sig och så vidare. Kontrakten ärvs från generation till generation och därmed även de ömsesidiga föreställningarna om hur allt bör vara.11 Människan bidrar på detta vis om och om
igen till att upprätthålla och cementera systemet men detta är ingen medveten strategi från något av könens sida utan obalansen könen emellan är en följd av genussystemets karaktär. En försvagning av detta system kan endast ske genom ett ifrågasättande av de två principerna:
könens isärhållande och mannens företräde framför kvinnan. En attitydförändring måste ske
så att man inte ser på könen som två ytterligheter, kvinnligt och manligt, utan istället strävar efter ett enhetligt mänskligt perspektiv.12
2.1.3 Stereotyper och språkliga mönster i text och samhälle
Många av de skällsord som finns i dagens samhälle anspelar på kvinnors sexualitet, till exempel hora och luder. Genom att människan använder sig av dessa nidingsord blir kontrollen av kvinnor och dess sexualitet i samhället fortsatt kontrollerad. Skällsorden blir därmed hjälpmedel i legitimerandet och bevarandet av den manliga hierarkin.13 Ord för
fördömandet av kvinnor har genom åren varit mycket fler och grövre än de gällande männen. Exempel på detta är att kvinnor som födde utomäktenskapliga barn ända fram till för några decennier sedan har dömts hårt av samhället medan männen som var pappor till dessa barn kom ofta lindrigt undan.
Hora är som tidigare nämnts ett vanligt skällsord medan horbock som är det manliga skällsordet har en mildare karaktär, då detta bara betyder en man som har varit med en hora, och eftersom horan är ursprunget till det skamliga.14 Det värsta en kvinna förr i tiden kunde
vara var frigjord, medan det i alla år har varit viktigt för mannen att vara viril och sexuellt erfaren. Att vara sexuellt otillräcklig var en skam för en man och denne liknades då ofta vid kastrerade djur. Dessa tankar går att föra över till dagens samhälle, som förväntar sig att en man ska klara av att hävda sig och inte vara vek.15 Det skällsord som mer än något annat, än
11 Yvonne Hirdman, Gösta och genusordningen – feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront, 2007:216-
217.
12 Lärarförbundet, 1998:11. 13 Svahn, 1999:177. 14 Svahn, 1999: 178. 15 Svahn, 1999:179.
idag, tydligt visar på könens ojämlikhet är ordet för det kvinnliga könsorganet, fitta. I detta ord ryms allt som står för omanlighet och användningen av detta skällsord visar tydligt på samhällets egentliga syn gällande könens uppdelning.16 Olika värderingar av manligt och
kvinnligt blir tydliga i skällsordsförrådet och även den objektifiering av kvinnan som kan skönjas inom många områden i samhället. Genom användningen av de nedsättande orden tillåts kvinnan benämnas utifrån en manlig måttstock. I själva konstruktionen av kön ingår det en hierarki där det manliga värderas högre än det kvinnliga och därför kan även ordet kvinna, användas som skällsord om en man. Dessa förlegade skällsord bidrar till att en ojämlik kvinno- och manssyn bibehålls i samhället.17 Detta fenomen benämns även utav Laura
Mulvey, professor inom film- och medievetenskap, i boken Visual and other pleasures som
the male gaze, här med betydelsen att allt i patriarkala samhällen mäts av och med den
manliga blicken. Mannen är den aktiva och kvinnan den passiva objektifierade. Mulvey menar att både män och kvinnor mäter sig själva och andra med the male gaze.18
Ytterligare en aspekt på benämning och värdering av män och kvinnor är de egenskaper man tilldelar könen och hur olika de värderas. En positiv stereotyp för kvinnor fram till för bara några decennier sedan ansågs bland annat karaktärsdragen vän och svag vara medan några negativa egenskaper ansågs vara pådrivande och stark, det vill säga egenskaper vilka ansågs provocerande och som kunde hindra männen från att få sin manlighet bekräftad. För männen var motsatsen tydlig eftersom de egenskaper som ansågs som positiva stereotyper för dem var bland annat pådrivande och stark.19
Medvetenheten om villkoren kring verbala kränkningar av kvinnor och män visar på delvis dolda kulturmönster. Genom en medvetenhet om detta kan individer välja andra vägar och därigenom dekonstruera fenomenet, och därmed sluta bedöma kvinnor och män utifrån stereotyper om hur de ”borde” vara.20
2.1.4 Den dolda könsdiskursen och konstruktion av kön
Begreppet diskurs innefattar människans förhållande till verkligheten och detta uttrycks genom olika diskurser. Diskursen fångar människan och styr en persons
verklighetsuppfattning. Det finns olika diskurser och innebörden i en människas ord och
16 Ibid.
17 Svahn, 1999:182.
18 Laura Mulvey, Visual and other pleasures. Basingstoke: Macmillan, 1989:17. 19 Svahn, 1999:186.
tankar bestäms av vilken diskurs personen befinner sig i eller tillhör. Det uppstår ofta missförstånd när personer kommunicerar utifrån olika diskurser.21
I samhällets dolda könsdiskurs är det manliga det fasta och konsekventa, det som
symboliserar samhällets yttre och dess ramar.22 I denna diskurs har kvinnor och män olika
roller där den manliga är bestämd, självhävdande och kräver anpassning eller lydnad medan den kvinnliga är mer kommunikativ och fokuserad på inre processer. Män och kvinnor tilldelas därmed olika perspektiv.23
2.1.5 Jämställt språk
Här följer en genomgång av relevanta tankar gällande jämställdhet i språk och texter tagna ur boken Jämställt språk skriven av Karin Milles, fil dr i nordiska språk. Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och villkor i samhället och Milles menar att detta är ett ledord i dagens Sverige.24 I ett riksdagsbeslut från 2005, gällande språkbruk, poängteras
det att det är viktigt att ”motverka språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor i exempelvis myndigheternas texter och i det språk som används i medier, på arbetsplatser och i skolor”.25 En jämställd språkanvändning måste inkludera både kvinnor och
män, den måste rikta sig till både kvinnor och män och den måste tala om både kvinnor och män. En jämställd text ska undvika att förmedla en fördomsfull och stereotyp världsbild. Detta blir stundtals komplicerat då språket avspeglar verkligheten och denna har varit och är ojämställd. Vårt sätt att använda oss av språket är ofta en följd av gamla uppfattningar om skillnader som har funnits mellan kvinnor och män. Därför kallar vi alltid brandmän för brandmän och barnmorskor för barnmorskor. Förlegade mönster leder till att kvinnor och män ofta beskrivs utifrån olika roller, kvinnan som privatperson och mannen utifrån sin yrkesroll.26
På detta vis konserverar språket gamla mönster, vilket framförallt missgynnar och osynliggör kvinnor.27
Genom att använda sig av ett jämställt språk och könsneutrala formuleringar förhindrar man förmedlandet av traditionella uppfattningar om kvinnligt och manligt i till exempel läromedel.28 En tydlig markör på att en text är ojämställd är att kvinnor ofta benämns med
21 Nationalencyklopedin, 2008-11-11. Diskurs, http://www.ne.se.support.mah.se/artikel/154318/154318. 22 Margareta Bäck-Wiklund, Mona Franséhn, Helena Johansson & Thomas Johansson, Den dolda könsdiskursen
– mödrar, söner och frånvarande fäder. Stockholm: Migra grafiska AB, 2003:148.
23 Bäck-Wiklund mfl, 2003:147. 24 Milles, 2008:11. 25 Ibid. 26 Milles, 2008:12. 27 Milles, 2008:13. 28 Ibid.
förnamn, medan männen benämns med sina för- och efternamn eller bara med sitt efternamn.29 Genom att benämna någon med bara personens förnamn leder detta till en
förminskning av personen i sammanhanget. När en person benämns med sitt efternamn markeras det för läsaren att man möter personen i en officiell roll.30
I en läromedelsundersökning gällande förmedlingen av stereotypa kvinno- och mansbilder, gjord av UNESCO, FN:s organisation för samarbete inom bland annat utbildningsområdet, framkom en tydlig bild av vad det är som reproduceras i läroböckerna:
I läroböckerna får männen överlag mer utrymme än kvinnorna, och de kvinnor som finns med i böckerna uppträder ofta i traditionellt kvinnliga roller som mödrar, medan männen får mer mångskiftande roller utanför hemmets fyra väggar. Det finns också en tendens att läroböckerna undviker att ta upp könsrelaterad problematik, något som bidrar till en mindre nyanserad bild av det kunskapsfält som läroboken avser belysa. Det kan exempelvis handla om att en historiebok inte tar upp det förtryck som kvinnorna blev utsatta för under den aktuella tidsperioden.31
Att det fungerar som ovan kan leda till att eleverna ser den manliga dominansen som självklar. I många läroböcker, även de med ett uttalat genusperspektiv, förutsätts det att kvinnors roll utgår ifrån att föda barn. Vidare att det till exempel enbart är yrkesarbetande mammor, inte yrkesarbetande pappor, som blir påverkade av en dåligt utbyggd barnomsorg.32
Sammanfattningsvis menar Milles att kvinnor ofta ges en passiv roll och definieras utifrån sina relationer, vilka är inriktade på hemmet. Män å sin sida tilldelas en aktiv roll, yrkesmässig status och befinner sig utanför hemmet. Dessa fakta hänger ihop med vilka värderingar som finns i samhället. Därför beskrivs många gånger en kvinna, som lyckas slå sig i på en traditionellt sett manlig marknad, som framgångsrik och aktiv.33
2.1.6 Begreppet och-historia
Det var, enligt Hirdman, tidigare vanligt att kvinnor i läroböcker med historiska skildringar utelämnades helt, de osynliggjordes. När detta uppmärksammades försökte man ändra på det genom att lägga till kvinnor i de redan rådande historiebeskrivningarna. Detta benämner Hirdman och-historia. Hon skriver att man då försökte komplettera historien med dessa glömda, gömda kvinnor.34 Men då tilläggen skulle göras uppstod det problem i den så kallade
och-historien. Det fanns inte kvinnor som var lika stora och viktiga som männen i den redan
29 Ibid. 30 Hellspong, 2001. 31 Milles, 2008:20-21. 32 Milles, 2008:22. 33 Milles, 2008:23.
34 Yvonne Hirdman, Vad är kvinnohistoria? I Kvinnohistoria – Om kvinnors villkor från antiken till våra dagar.
etablerade, ensidigt manliga historiebeskrivningen. Kvinnor saknades ofta helt, eller så spelade de en marginell roll.
Ytterligare en aspekt av denna och-historia är att kvinnor ofta behandlas som en egen grupp. De definieras utifrån denna ”kvinnogrupp” och blir då reducerade till sitt kön. Kvinnor behandlas utifrån denna kategori, som man till exempel behandlar olika klasser. Hirdman kallar detta för att man redovisar en minoritetshistoria istället för att berätta historier om en majoritet.35 Hon menar att man måste uppmärksamma att kvinnor inte står för en enhet utan
de är lika splittrade och allmänna som män. Genom att man försökte berätta om kvinnorna i den etablerade historiebeskrivningen blev det istället en parallellhistoria som förstärkte intrycket av att kvinnans roll var marginell och betydelselös. De har ju, enligt tidigare historiebeskrivningar inte utfört något viktigt utan de har istället alltid befunnit sig i ett underläge som mödrar, ogifta eller prostituerade. Detta, menar Hirdman, är för att historien är skapad, tolkad och skriven av män. De manliga erfarenheterna i historien tolkas som den allmänna historien.36
Mannen är normen, det allmänna och kvinnan får stå för det specifika, eller som lingvisten Robin Lakoff uttrycker det i sin bok, mannen är unmarked, kvinnan är marked. Lakoff
förklarar detta genom att diskutera kring lingvisten Ferdinand de Saussures tankar om att det mest naturliga i vårt språk uttrycks på ett omarkerat vis och som exempel på detta tar boken upp tempusmarkeringar i språk. Dåtid och framtid är markerade och uttrycks med hjälp av prefix och suffix, medan nutid, presens, kan stå omarkerat, för detta är det mest naturliga. 37
Lakoff resonerar vidare kring att när man till exempel talar om poliser så inkluderas alla i detta begrepp, men alla inkluderas inte i det markerade uttrycket kvinnliga poliser. Lakoff skriver:”… men as unmarked or normal humans, women as marked or not-fully-human”.38
Även Lennart Hellspong, professor i retorik, skriver att användning av tempus visar vad som är viktigt. Han menar att det som står i presens oftast ligger närmast textens syfte och är därmed det viktigaste.39 Hirdman beskriver detta på ett liknande vis då hon uttrycker det som
att det är Han som är huvudpersonen och att det är efter Honom som samhället beskrivs.40
35 Hirdman, 1992:14. 36 Hirdman, 1992:13.
37 Robin Tolmach Lakoff, The language war Los Angeles, USA: University of California Press, 2000:47. 38 Lakoff, 2000:45.
39 Lennart Hellspong, Metoder för brukstextsanalys. Lund: Studentlitteratur AB, 2001.
2.1.7 Identifikationens betydelse för förståelse
Birgitta Onsell, författare, lärare och kvinnohistoriker, skriver i boken Galna gudar och
glömda gudinnor om identifikationens betydelse för inlärning. Hennes bok ser
mänsklighetens historia ur en kvinnlig synvinkel och hon tar till exempel upp kvinnliga gudar och uppfinningar. Onsell skriver att hon efter författandet av sin bok äntligen förstod varför diskussioner och fakta om kungar, krig och regentländer aldrig berörde henne i skolan. Historierna som berättades var inte hennes, de var männens. Hon menar att historierna först måste bli ens egna innan man kan beröras av dem. Onsell skriver att ”Människa är lika med man såvida ingenting annat anges”.41 Hon resonerar vidare och frågar sig om krigskonst,
tortyr, folkmord och miljöförstöring skulle ha haft en lika framträdande roll i mänsklighetens historia om beslut hade fattas av både kvinnor och män – tillsammans. Hon frågar sig även om hur det skulle ha sett ut om våra gudar hade varit Hon och Han.
Onsell skriver att ända fram till vår tid är det det manliga släktet som ensamt har ägnat sig åt all forskning. Forskningen har därmed blivit androcentrisk, ”mansögd”. Det krävs även kvinnliga synpunkter på utvecklingsläran slår Onsell fast och hänvisar till
utvecklingsforskaren Elaine Morgans bok Kvinnans nedkomst, där mänsklighetens tillkomst beskrivs utifrån kvinnliga erfarenheter istället för normen om de manliga bedrifterna. Onsell bemöter i sin bok många av de argument som brukar användas när man ska försvara varför vår historiekanon ser ut och beskrivs som den gör. Varför till exempel det är manliga yrken och värderingar som genom alla tider har räknats som de viktigaste.42
2.2 Styrdokument
”En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas […] I
läroplanerna beskrives verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet.” 43
Här följer en redovisning av de texter ur Lgy 70 och Lpf 94 som är relevanta för undersökningen.
2.2.1 Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70
Läroplan för gymnasieskolan i Sverige, Lgy 70, började gälla den 1 juli 1971 och gällde fram till 1995, då den ersattes av Lpf 94. I Lgy 70 kan man läsa följande gällande jämställdhetsmål:
41 Birgitta Onsell, Galna gudar och glömda gudinnor. Borås: Centraltryckeriet AB, 1985:7. 42 Onsell, 1985:11.
43 Läroplaner, 2008-12-07. Skolverket.
Under hela skoltiden bör frågor som rör hem och familj behandlas i samband med undervisningen i olika ämnen där dessa frågor har en naturlig anknytning. Skolan bör verka för jämställdhet mellan män och kvinnor – i familjen, på arbetsmarknaden och inom samhällslivet i övrigt. Den bör orientera om könsrollsfrågan och stimulera eleverna att debattera och ifrågasätta rådande förhållanden.44
Det står vidare i Lgy 70: ”Arbetet i gymnasieskolan […] skall leda eleverna till insikt om att könen måste vara jämställda.”45 Texten i citaten är de sammanlagda meningar gällande
jämställdhet som finns i Lgy 70.
2.2.2 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 I denna läroplan står det gällande jämställdhet bland annat att:
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på […] alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla […] Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.46
Det står vidare i Lpf 94 att: ”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.”47 Lpf 94 innehåller även punkter med riktlinjer över vad
lärare skall ha med i sin undervisning. En av dessa punkter lyder: ”Läraren skall se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och kvinnliga
perspektiv”.48
44 Skolöverstyrelsen, Läroplan för gymnasieskolan – allmän del, Lgy 70. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget,
1983:24.
45 Lgy 70:40.
46 Lärarförbundet, Lärarens handbok – skollag, läroplaner och yrkesetiska principer. Solna: Tryckindustri
Information, 2001:37.
47 Lärarförbundet, 2001:38. 48 Lärarförbundet, 2001:45.
3 Metod och material
Här följer en beskrivning över hur undersökningen har gått tillväga.
3.1 Textanalys som forskningsmetod
3.1.1 Kritisk närläsning
Studien genomfördes utifrån en kvalitativ jämförande textanalys av två kapitel i två
läroböcker i ämnet litteraturhistoria, anpassade för gymnasieskolan. Läroböckerna är skrivna av samma författare, med cirka 20 års mellanrum. Analysen var därför komparativ då det är flera texter som har analyserats och dessa resultat som sedan har jämförts. Uppgiften i studien var därmed ej enbart att utföra en beskrivning och förklaring av ett visst innehåll utan även att förklara skillnaderna, vilket ger studien ett historiskt utvecklingsperspektiv.49
Med analysen var målet att komma under den explicita ytan i texten och att genom ett genusperspektiv undersöka hur inställningen och framställningen av kvinnor och män har förändrats över tid. Det var med andra ord en kontextanalys, där man kan se hur texter förhåller sig till varandra och sin omvärld.50
Studien genomfördes med hjälp av en närläsning på ett djupare plan i texten. Denna närläsning har genom en del frågor guidat mig till att kunna genomföra en hermeneutisk analys. Läroböckernas innehåll i respektive del har kartlagts så noggrant som det var möjligt. Det har inneburit subjektiva tolkningar, vilket är ofrånkomligt, men intentionen har genom hela studien varit att vara så objektiv som möjligt.
Textanalysresultaten har analyserats och relaterats till olika bakomliggande faktorer som till exempel, kunskapssyn, ideologi och samhällskrav. Detta sker genom att man efter läsning frågar sig varför texten ser ut som den gör.
Vid närläsningen valde jag att koncentrera mig på en lärobok i taget, jag analyserade först kapitlet i den äldre läroboken och sedan kapitlet i den yngre läroboken, hela tiden följande samma mall och analysfrågor. Slutligen analyserades skillnaderna läroböckerna emellan och dessa skillnader sattes sedan i perspektiv till vilka skillnader som fanns läroplanerna emellan.
3.2 Analysfrågor
Analysen genomfördes med hjälp av Karin Milles frågeschema Är texten jämställd?51
49 Ibid.
50 Bo Johansson & Per Olov Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig
kommunikation. Kunskapsföretaget, 2006: 64.
Följande frågor ingår i detta schema och var denna studies ingång till textanalysen: 1) Synliggör texten både kvinnor och män?
2) Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat sätt i texten? 3) Tar texten upp relevanta könsaspekter?
Avsikten med dessa frågor var att undersöka hur texterna förhöll sig till samhället, varandra och respektive läroplan.
Det är till stor del Hirdmans forskning som ligger till grund för min analys. Genom att använda mig av Milles frågor och tankar gällande jämställt språk vill jag ge undersökning en bredare plattform. Jag har läst de båda teoretikerna grundligt för att förstå deras syn på genus och se hur de förhåller sig till varandra. Jag har kommit fram till att Hirdmans och Milles genusforskning har olika utgångslägen men väldigt lika slutsatser. De motarbetar varandra inte och deras tydliga resonemang har varit en bra utgångspunkt för min undersökning.
3.3 Analysmaterial – läroböckerna
Analysmaterialet bestod av ett kapitel ur läroboken Litteraturen – Epoker och diktare (1989) samt ett kapitel ur läroboken Litteraturen lever – moderna tider (2007) båda läroböckerna är författade av Ulf Jansson och till viss del Martin Levander. Detta är läroböcker för ämnet litteraturhistoria i gymnasieskolan, de kapitel som föreligger analysen är båda skrivna enbart av Ulf Jansson. Dessa läroböcker lämpar sig väl för studien, då de är skrivna utifrån varsin läroplan och därmed möjliggör en historiskt komparativ studie. Genom att de har samma författare blir det synbart vilka förändringar som skett.
Det valda kapitlet i respektive lärobok behandlar de svenska arbetarförfattarna. Kapitlen behandlar i de båda böckerna på det stora hela samma författare och samma tidsspann och det är dessa beskrivningar som har undersökts i textanalysen. Studien presenterar även några meningar från respektive läroboks förord, detta för att se om det där gick att utläsa vilken strävan författaren har haft med läroböckerna och om detta motsvarar respektive läroplans syfte.
Det visade sig under läsningens gång att det fanns oerhört mycket intressant att analysera, väldigt mycket mer än vad som ryms inom ramarna för detta examensarbete. De punkter och fakta som tas upp i analysen får därmed representera ett material som egentligen innehåller mycket mer. Urvalet av aspekter som tas upp och belyses från respektive kapitel är dock
representativt för hela materialet och ger, menar jag, en bra och tillräcklig inblick i materialet för att läsaren ska förstå resonemanget.
3.4 Texturval
De texter som analyserades i studien behandlade samma tidsspann historiskt sett vilket var
de svenska arbetarförfattarna och fanns representerade i respektive lärobok. Den äldre
läroboken Litteraturen – Epoker och diktare (1989) har ett kapitel som heter ”En ny
generation självlärda”. Den nyare läroboken Litteraturen lever – moderna tider (2007) har ett kapitel som heter ”Det självlärda Sverige”. Dessa två kapitel, skrivna av Ulf Jansson med 18 års mellanrum, stämmer väl överens både omfångsmässigt samt gällande vilka författare som blir beskrivna. De kvinnliga författarna inom detta tidsspann, i den äldre läroboken, har fått ett eget kapitel. Detta ”kvinnokapitel” har jag valt att inkludera då kvinnor inkluderas i kapitlet ”Det självlärda Sverige” i den nyare läroboken. Eftersom en grundlig analys eftersträvades, begränsades materialet till ett kapitel i varje lärobok. Den yngre läroboken innehåller även bok- och filmtips efter varje författarpresentation, samt instuderingsfrågor i slutet. Dessa hade varit intressanta att undersöka, men då det inte förekommer i den äldre läroboken har jag valt att inte analysera det.
Det är läroboksförfattarens perspektiv och urval som blir analyserat i detta arbete. Detta perspektiv är viktigt och relevant att analysera, då det är detta som oundvikligen är och kommer att bli många elevers och lärares perspektiv.
4 Resultat och analys
I kommande kapitel redovisas de resultat som har framkommit av undersökningen. Dessa kompletteras med en analys av vad detta kan ha för innebörd för läsarens förståelse vid läsningen. Det är uppsatsens frågeställningar som ligger till grund för analysen. Dessa berör både synliggörandet av manligt och kvinnligt i lärobokstexter, men även hur genus framställs i förhållande till respektive läroboks läroplan. Uppsatsens resultatdel är uppdelad i ett kapitel som på ett överskådligt vis belyser de viktigaste skillnaderna, de två läroplanerna emellan. Därefter följer ett kapitel som behandlar den äldre läroboken och den äldre läroplanen och slutligen ett kapitel med en genomgång av den nyare läroboken med dess läroplan. De båda kapitlen som gäller läroböckerna har dessutom mina tre analysfrågor som underrubriker:
1) Synliggör texten både kvinnor och män?
2) Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat sätt i texten? 3) Tar texten upp relevanta könsaspekter?
Ordet texten kommer i detta sammanhang att fortsättningsvis avse det kapitel i läroboken som behandlas. Ovannämnda frågor har textanalysarbetet utgått ifrån och under varje rubrik redovisas de svar som närläsningen har resulterat i, samt en analys av dessa.
I följande resultat- och analysdel har jag valt att ej utgå ifrån de enskilda
författarpresentationerna i läroböckerna (dessa presenteras dock i respektive kapitelinledning) för att läsaren enklare ska kunna överblicka analysmaterialet. Uppdelningen utgår istället ifrån analysfrågorna, vilka även i dispositionen fungerar som underrubriker där relevant
information har sammanförts under lämplig rubrik.
Slutligen kommer ett kapitel som behandlar de skillnader som har framkommit de två läroböckerna emellan.
4.1 Utvecklingen Lgy 70 – Lpf 94
Här kommer en kort redogörelse för vilka, för studien relevanta, skillnader det är mellan de två aktuella läroplanerna, Lgy 70 och Lpf 94, gällande genusperspektiv.
Den tydliga utveckling som kan skönjas de två läroplanerna emellan är att det i Lgy 70 på två ställen explicit står utskrivet jämställdhetsmål i några konkreta meningar. Där står bland annat att undervisningen bör behandla frågor som rör hem och familj där dessa frågor har en naturlig anknytning. Där står även att ”skolan bör verka för jämställdhet mellan män och
kvinnor – i familjen, på arbetsmarknaden och inom samhällslivet i övrigt. Den bör orientera om könsrollsfrågan och stimulera eleverna att debattera och ifrågasätta rådande
förhållanden.”52 Det står vidare i Lgy 70: ”Arbetet i gymnasieskolan […] skall leda eleverna
till insikt om att könen måste vara jämställda.”53 Utöver dessa avsnitt finns det ingenting
skrivet om jämställdhetssträvan i denna läroplan.
Även i Lpf 94 kan man utläsa en del tydliga jämställdhetsmål, men på ett mer allmänt vis, där står bland annat att ”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på […] alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla […] Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”54 Det står vidare i Lpf 94 att: ”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och
mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.”55 Lpf 94 innehåller även punkter med
riktlinjer över vad lärare skall ha med i sin undervisning. En av dessa punkter lyder: ”Läraren skall se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och
kvinnliga perspektiv”.56
I Lpf 94 lämnas det större plats åt jämställdhetssträvan inom undervisningen och denna läroplan trycker på att jämställdhetstankar ska finnas inom fler områden. Även Lgy 70 nämner jämställdhetsmål, men i Lgy 70 finns de enbart skrivna i några meningar och blir därmed inte lika synliggjorda.
4.2 Närläsning och analys av Litteraturen – Epoker och diktare
(1989)
I förordet till läroboken Litteraturen – epoker och diktare (1989) skriver författarna Ulf Jansson och Martin Levander följande som introduktion till läroboken:
Litteraturen – epoker och diktare är en sammanhängande historisk framställning av västerlandets litteratur […] Eftersom litteraturens utveckling är en del av den sociala och idémässiga utvecklingen rymmer framställningen fylliga idéhistoriska redogörelser för varje epoks bärande tankelinjer. Avsikten är att enskilda
författarskap och verk därmed skall bli lättare att förstå. Vår erfarenhet är att om
52 Skolöverstyrelsen, Läroplan för gymnasieskolan – allmän del, Lgy 70. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget,
1983:24.
53 Lgy 70:40.
54 Lärarförbundet, Lärarens handbok – skollag, läroplaner och yrkesetiska principer. Solna: Tryckindustri
Information, 2001:37.
55 Lärarförbundet, 2001:38. 56 Lärarförbundet, 2001:45.
litteraturen sätts in i sitt idéhistoriska sammanhang kan stora delar av västerlandets litterära arv, som annars kan upplevas som både obegripligt och ointressant av eleverna, göras levande.57
Denna lärobok är författad under den tid då förra läroplanen, Lgy 70, gällde. I denna läroplan står det bland annat att ”Skolan bör verka för jämställdhet mellan män och kvinnor – i familjen, på arbetsmarknaden och inom samhällslivet i övrigt”,58 men denna strävan
framkommer ingenstans i förordet till boken. Elever skulle kunna uppfatta denna inledning som att författaren förväntar sig att servera läsaren med kunskaper, utan att kräva någon egen reflektion av dem.
Det kapitel i denna lärobok som har analyserats heter ”En ny generation självlärda”. Detta kapitel innehåller följande författare, i nämnd ordning: Vilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård och Josef Kjellgren. Då detta kapitel ej innehåller några kvinnor har jag valt att även inkludera följande kapitel i boken ”Två kvinnovärldar” vilket innehåller två författare, nämligen Agnes von Krusenstjerna och Moa Martinson. Samtliga författare presenteras med levnadsår, bakgrund och med en inblick i deras författarskap samt en presentation av några av deras verk. Författarna introduceras även med en eller två ord i direkt anslutning till namnen, så att läsaren direkt får en bild av vem de är. Dessa ord står här nedan i kursiv stil i
anknytning till respektive författare: Vilhelm Moberg och flykten från landsbygden, Ivar Lo-Johansson – lik en ymnig sörmländsk ek, Jan Fridegård – individualisten, Josef Kjellgren – till
arbetets och kamratskapets ära, Moa Martinson – Hela svenska folkets Moa. Ett livsöde och en myt, Agnes von Krusenstjerna – den utstötta.
4.2.1 Synliggör texten både kvinnor och män?
Kvantitativt så behandlar denna lärobok fyra manliga författare och två kvinnliga författare under valt tidsspann. De manliga författarna har åtta sidor och de kvinnliga har fem sidor till sitt förfogande. I en sammanställande inledning av kapitlet nämns även några föregångare till arbetarförfattarna, samtliga män. Sedan kommer en snabb genomgång av författare som kapitlet avser behandla där de manliga författarna kommer först och sist står det och Moa Martinson (Agnes von Krusenstjerna finns inte med i denna uppräkning). Detta är ett fenomen som upprepas texten igenom, först en uppräkning av olika manliga författare och sedan sist tillägget och Moa Martinson. Genom att hela tiden envisas med att presentera den kvinnliga
57 Ulf Jansson och Martin Levander, Litteraturen – Epoker och diktare. Uppsala: Almqvist & Wiksell Tryckeri,
1989:1.
58 Läroplan för gymnasieskolan – allmän del, Lgy 70. Skolöverstyrelsen, Stockholm: Liber Utbildningsförlaget,
1983:24. .
författaren sist, med ett och framför sig bidrar texten på ett tydligt vis till ett isärhållande mellan könen59. Detta kan även inge en känsla hos läsaren att det som Hirdman60 benämner
som och-historia är tillämpat, det vill säga att det läggs till en text om en kvinna som får representera hela denna grupp. Mannen är normen, det allmänna, kvinnan är det specifika, vilket betyder att all historia och alla fakta är om män så länge inget annat anges.
I presentationen av Vilhelm Moberg så står det utförligt om hans bakgrund, i förhållande till hans fars bakgrund, och bedrifter. Ingenstans nämns Mobergs mor vilket troligen leder till att man som läsare automatiskt läser texten ur ett manligt perspektiv. Inga kvinnor synliggörs i texten men på ett ställe används det neutrala ordet bondeungdomar och användningen av detta neutrala ord visar på en inkludering av de båda könen. Olyckligtvis har det
genomgående i texten innan denna könsneutrala formulering använts ord som till exempel
fogdar, ämbetsmän, torpare och soldater vilket gör att den manliga normen redan är etablerad
i texten och därmed tolkas sannolikt även ordet bondeungdomar som att det handlar om män. Den dolda könsdiskursen blir i dessa exempel tydliggjord. Detta genom att kvinnor och män presenteras genom olika roller och det är männen som får står för det konsekventa. Läsandet av texten kan resultera i att man läser den utifrån de manliga erfarenheterna och att det är dessa som de primära.
4.2.2 Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat sätt i texten? I böckerna som presenteras vimlar det av stereotyper för kvinnligt och manligt. Männen framställs som knektar och bönder, de är lynniga och vrånga, super och är otrogna. Kvinnorna å sin sida håller ihop hemmen eller är prostituerade, de presenteras som präktiga hustrur och mödrar, de tilldelas de passiva rollerna i samhället. Allt detta samtidigt som
läroboksförfattaren presenterar texten skriven i realismens tecken.61 Detta stämmer väl in på
Hirdmans teori62 om att historien är skapad, tolkad och skriver av män, därför tilldelas
kvinnorna dessa roller. Det är männens historia som är den allmänna och det är deras
erfarenheter som är de viktiga. Vidare förstärks stereotyperna genom att följande kvinna som presenteras gör det i egenskap av hans blida hustru.63 Många av dessa detaljer och egenskaper
härstammar från tiden då arbetarlitteraturen författades. Läroboken undviker dock genom ett slentrianmässigt användande av stereotyper tydligt ifrån att försöka förmedla en nyanserad
59 Lärarförbundet, 1998:11. 60 Hirdman, 1992:11.
61 Jansson & Levander, 1989:391. 62 Hirdman, 1992:13.
kunskapsbild. Det hade istället varit möjligt att diskutera könsproblematiken utifrån de givna ramar som redan existerar. Det är enligt denna läroboks läroplan, Lgy 70, bland annat skrivet att undervisningen bör orientera eleverna i könsrollsfrågan och att frågor som rör familj och hem bör tas upp där de har en naturlig anknytning.
Den mest iögonfallande och uppenbara obalansen i den analyserade texten är kapiteluppdelningen. Kvinnokapitlet kommer för sig själv, sist, och heter
Två kvinnovärldar.64 Detta visar tydligt vilken diskurs denna bok är skriven inom, kvinnorna
räknas som något i marginalen, deras öden är inte lika viktiga som männens och behöver därför inte räknas med i deras kapitel. Kvinnorna i kapitlet presenteras som de mest
uppmärksammade kvinnliga författarna, men jag hittar i mitt analysmaterial ingen manlig
författare som blir presenterad på liknande vis. Detta visar på de exempel som räknas upp i litteraturstudien gällande marked och unmarked65. Kvinnorna får stå för det specifika och är endast tillräckligt bra för att kunna jämföras med sina egna. Männen är däremot det allmänna som jämförs med alla.
Exemplet med ett eget kvinnokapitel visar även på användandet av och-historia. Det kan med blida ögon ses som ett välvilligt försök att belysa kvinnor och dess öden, men det resulterar istället i att förminska och marginalisera deras författarskap och kön.
En aspekt på uppdelningen i läroboken med ett kvinnokapitel skulle kunna vara att läroboksförfattaren vill belysa författarnas klass istället för kön. Om så är fallet blir detta otydligt skildrat, då Moa redan förekommer i inledningen till arbetarförfattarkapitlet. Det framgår ej av rubriken att det är en klassaspekt som ska belysas. Rubriken heter Två
kvinnovärldar, vilket leder läsaren in i den kvinnliga författarvärlden. Om det är ett
klassperspektiv som läroboksförfattaren vill presentera så borde kapitlet istället heta till exempel: Olika författarvärldar, vilket är en inkluderande titel. I den existerande titeln exkluderas männen från klassdiskussionen och kvinnorna exkluderas från
arbetarförfattardiskussionen.
En intressant aspekt i analysen var att undersöka vilka karaktärsdrag som stod för de olika könen. Männen som nämns i läroboken blev bland annat beskrivna med att de var: truliga, råa, vidriga, okuvliga och upproriska. En del av de kvinnliga drag som togs upp var: inbjudande, blid, rättfram, hysterika, ängslig, käck och osäker. Med hjälp av uppsatsens teoriavsnitt och dessa karaktärsdrag blir det synbart utifrån vilka mallar män och kvinnor
64 Jansson & Levander, 1989:397. 65 Lakoff, 2000:47.
bedöms och även hur de förväntas uppträda. Dessa karaktärsdrag leder till en reproduktion av förväntade könsmönster och bidrar till en onyanserad framställning av kön i texten.
4.2.3 Tar texten upp relevanta könsaspekter?
Moa Martinson är den enda av författarna i analysmaterialet som tilltalas med sitt förnamn och detta dessutom i rubriken.66 Litteraturstudien i denna uppsats redovisar i kapitlet om
genus hur olika man ser på människor som bemöts med sitt förnamn eller efternamn67. Då
bara förnamnet anges kan läsaren uppleva det som att man möter personen i en privat roll och därmed inte med samma ögon som om denne hade presenterats med både för- och efternamn, eller bara efternamn. Det förekommer inte någon gång i texten att en man presenteras eller nämns med enbart sitt förnamn. Det ska nämnas att Agnes von Krusenstjerna ej nämns i texten med enbart sitt förnamn och att kontexten kring då det sker gällande Moa Martinson är positiv. Det är trots detta ändå viktigt att observera dessa detaljer för att möjliggöra en rättvis analys.
Det finns avsnitt i texten som tar upp kvinnans situation och hennes villkor, men de är ofta väldigt sparsamma. Till exempel så står det att Ivar Lo-Johansson har skrivit en bok som heter
Bara en mor och denna beskrivs handla om ett kvinnoöde.68 Mer än så beskrivs inte denna
bok, men här hade annars varit ett tillfälle att erbjuda läsaren en inblick i vad ett kvinnoöde ansågs vara kring den aktuella tidpunkten. Titeln på boken kan ge ett förminskande intryck,
Bara en mor, och kan därmed bidra till en känsla av att det var det dåtidens kvinnoöden gick
ut på, att vara bara mödrar. Även i detta avsnitt hade det varit möjligt att rätta sig efter Lgy 70 och presentera en text som innehöll tankar och fakta kring till exempel hur vanligt det var att kvinnor skildrades på ett visst sätt och hur vanligt detta fortfarande är. Det anges, som tidigare nämnts, i Lgy 70 att eleverna ska debattera och ifrågasätta rådande förhållanden i ett led att ge eleverna insikt om att könen måste vara jämställda.
4.3 Närläsning och analys av Litteraturen lever – Moderna tider
(2007)
I inledningen till läroboken Litteraturen lever – moderna tider (2007) som kallas Till läsaren skriver författaren Ulf Jansson bland annat att:
66 Jansson & Levander, 1989:398. 67 Milles, 2008:13.
Läsande är samtal. Du ser vad en författare säger dig, du undrar och reagerar, du håller med och du protesterar. Du funderar över dig själv och ditt liv, över sånt du varit med om och människor du känner […] Den litteratur du läser om här har något att säga. Den kan lära dig något om livet […] Runt oss finns ett kulturellt sammanhang, en historia, ett sätt att se på människan och samhället som format generationer. Vi ingår alla i en kulturtradition. Därför måste vi veta något om dess framväxt – vare sig vi är nöjda med den eller vill påverka den i en helt ny riktning […] Nu är det upp till dig.69
I denna inledning manas läsaren på ett tydligt vis till att själv reagera och agera utifrån vad den kommer att läsa. Det är upp till läsaren att med hjälp av läroboken bli bekant med och reflektera över äldre och nyare litteratur. Detta tilltal och denna utveckling stämmer väl överens med hur läroplanen för de frivilliga skolorna, Lpf 94, har utvecklats. I Lpf 94 som denna nyare bok är författad utifrån är det på ett mycket tydligare vis reflektion som leder till lärande.
Det kapitel som har analyserats i denna bok heter Det självlärda Sverige. Detta kapitel innehåller en presentation av följande författare, i nämnd ordning: Moa Martinson, Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård, Vilhelm Moberg, Harry Martinson och Eyvind Johnson. Samtliga författare introduceras även i denna bok för läsaren med ett eller två ord som ska poängtera det viktigaste respektive författare stod för. Dessa egenskaper kommer även här att anges i kursiv stil efter författarens namn: Jan Fridegård – statarpojken, Ivar Lo-Johansson –
statarbarn, Harry Martinson – sockenbarn, Eyvind Johnson – den säregne, Vilhelm Moberg – det svenska bondesamhällets store epiker, Moa Martinson – den slagfärdigaste av dem alla, ”krutkärrningen i päls”.
4.3.1 Synliggör texten både kvinnor och män?
Kvantitativt så behandlar denna lärobok fem manliga författare och en kvinnlig författare under valt tidsspann. De manliga författarna har tolv sidor till sitt förfogande och den kvinnliga författaren har tre sidor till sitt förfogande. I kapitlets inledning kommer en kort sammanfattning över de författare som kommer att presenteras. Författarna är här uppradade med de manliga först, sist i ordningen står det och Moa Martinson. Detta mönster känns igen från den äldre läroboken men skillnaden i denna presentation i jämförelse med Litteraturen – epoker och diktare (1989) är att här följs Moa Martinsons namn av orden: den slagfärdigaste
av dem alla. Detta är en tydlig utveckling i en positiv riktning för genusneutralitet70. I
benämningen omnämns Moa i relation till alla människor, inte bara den slagfärdigaste av alla kvinnor. Att författaren här väljer att sätta Moa Martinson först kan tolkas som en välvilja att
69 Ulf Jansson, Litteraturen lever – Moderna tider. Stockholm: Liber AB, 2007:1. 70 Milles, 2008:13.
visa på hennes vikt i sammanhanget. Det är då synd att presentationen är den enda kvinnliga som förkommer i kapitlet om arbetarförfattare. Om Ulf Jansson ansåg att Moa Martinson var den enda kvinnliga arbetarförfattaren som borde redovisas i materialet så är detta ett faktum som borde problematiseras för läsaren, en problematisering som stöds av Lpf 94.
Stycket som följer i läroboken är en förklaringsruta som heter Kvinnorätt 1.71 Denna ruta
innehåller en del av de framsteg som kvinnor har uppnått gällande att få större rättigheter i samhället. Till exempel står det här när kvinnor fick rösträtt i Sverige och när statliga läroverk öppnade för flickor. Denna ruta upptar en hel sida och synliggör kvinnor i allmänhet ur
dåtidens Sverige, helt i enlighet med Lpf 94:s riktlinjer gällande att upplysa elever om
jämställdhet. Tyvärr finns det en risk att rutan istället för att läsas extra noga istället förbises. Att föredra hade istället varit att antingen ha en ruta som hette människors rättigheter, eller istället för en ruta ha ett avsnitt som behandlade människors rättigheter. Männens villkor då och nu är även de intressanta. Det krävs perspektiv från båda håll för att uppnå en helhet och för att förståelse ska kunna skapas hos läsaren. Kvinnorättsrutan leder istället till att läsaren kan uppleva faktarutan och dess innehåll som och-historia. Det saknas även reflektion kring de uppgifter som redovisas. Det hade varit möjligt att i en sådan text påpeka vad dessa villkor kan ha haft för inverkan på kvinnors möjligheter att författa i relation till sina manliga
kollegor och därmed kommentera varför endast en kvinna finns representerad i materialet. 4.3.2 Framställs kvinnorna och männen på ett nyanserat sätt i texten? I texten om Moa Martinson får man läsa om hur hon beskriver både kvinnors och mäns vardagliga bördor och arbete.72 Detta inkluderar alla människor och gör innehållet angeläget
för samtliga läsare. De karaktärsdrag som en del av personerna, både författare och deras huvudpersoner i böckerna, i detta kapitel presenteras med är intressanta att belysa. Detta för att de enligt vad som framkom i litteraturstudien gör att man bemöts utifrån hur man borde vara, genom de egenskaper som tillskrivs en. Män beskrivs här bland annat som egensinniga, individualister, storsinta, drivna, truliga. De kvinnliga egenskaperna beskrivs bland annat som rädda, präktiga och blida73. I skillnaden dessa karaktärsdrag emellan, blir det synliggjort
utifrån vilken position i samhället de olika könen representeras. Detta är ett fenomen som är svårt att undvika, då de flesta av dessa karaktärsdrag framkom i en tid då samhället såg annorlunda ut än idag. Återigen hade det dock kunnat vara möjligt med en reflektion kring framställningen av de olika könen i texter, förr och nu. Det är ett oreflekterat reproducerande
71 Jansson, 2007:61. 72 Jansson, 2007:62. 73 Svahn, 1999:186.
av karaktärsdrag och uttryckssätt som bidrar till en fortsatt stereotyp bild av hur män och kvinnor bör agera och uppträda för att passa in. Lpf 94 skriver att varje elev ska låtas hitta sin egenart och därigenom kunna delta i samhället på bästa vis. För att detta ska uppnås behöver normer och stereotyper luckras upp så att alla ges en möjlighet till förståelse och
identifikation.
4.3.3 Tar texten upp relevanta könsaspekter?
De mest tydliga könsaspekter som tas upp i boken tas upp i den tidigare nämnda
kvinnorättsrutan. Denna information är relevant men blir presenterad på ett sätt som istället
för att inkludera alla människor utifrån sina kön. I kapitlet nämns Moa på vissa ställen med enbart sitt förnamn vilket, som tidigare har nämnts, kan leda till en informell känsla. Här läggs det dock inget genusperspektiv på denna företeelse, då författaren Ivar Lo-Johansson några sidor längre fram kallas Ivar-Lo och ännu några sidor längre fram kallas Vilhelm Moberg för Ville. I förhållande till varandra presenteras därmed författarna på ett nyanserat och likvärdigt vis i texten.
Kvinnorna i texten objektifieras ofta och beskrivs utifrån en manlig blick74 som till
exempel mödrar, prostituerade eller ogifta. Detta är oundvikligt eftersom historien är skapad, skriven och tolkad av män. Avsaknad av reflektion kring detta fenomen gör dock att texten lätt upplevs som mindre äkta och angelägen, då den bara representerar en minoritetshistoria istället för att beskriva människans historia.
4.4 Utvecklingen läroböckerna emellan
Det har, läroböckerna emellan, skett en utveckling gällande genustänkandet och att uttrycka sig med ett mer jämställt språk. Det intressanta att undersöka är om dessa förändringar motsvarar de förändringar som har skett i läroplanerna. Den äldre läroboken hade på många ställen exempel på isärhållande av könen, och-historia samt att texterna i stort utgick ifrån en manlig måttstock. Det förekom inte någon reflektion kring eller orientering i könsrollsfrågan, som det efterfrågas i Lgy 70.
I den yngre läroboken förkommer det en faktaruta om kvinnors rätt, vilket är ett nytt inslag som visar på en vilja att belysa kvinnor och deras rättigheter. Detta rimmar väl med de krav som Lpf 94 efterfrågar gällande att förankra hos eleverna de värden som samhället vilar på. Faktarutan leder dock tyvärr istället till isärhållande av könen och motverkar därför sitt eget syfte.
En intressant iakttagelse är att vid presentationerna av de olika författarna i de båda läroböckerna så står det på flera ställen att männen behandlar olika situationer och villkor i dåtidens samhälle. Men vid presentationerna av de kvinnliga författarna och deras verk står det att de behandlar kvinnornas förhållanden. Återigen ger detta sken av att alla andra situationer och villkor berör männen men det är endast de specifikt kvinnliga som berör kvinnornas livsvillkor. Kort sagt behandlar män situationer och kvinnorna kvinnliga
situationer och detta är genomgående i de båda läroböckerna.
Det upptäcktes en påtaglig skillnad läroböckerna emellan i språkanvändningen. Den yngre läroboken använder mer konsekvent inkluderande ord som till exempel ungdomar och
människor och därmed ett mer neutralt språk. Detta är en positiv utveckling från det
isärhållande språk som den äldre läroboken hade en tendens av använda sig av, där man på
vissa ställen uttryckte personernas kön, utan att det hade någon betydelse för förståelsen. Denna positiva utveckling stämmer väl överens med läroplanernas förändrade innehåll och strävan.
5 Diskussion och slutsats
Uppsatsens frågeställningar var:
- Vilken människosyn, implicit och explicit, reproduceras i två olika lärobokstexter, sett ur ett genusperspektiv?
- Har framställningen av kvinnor och män ändrats mellan åren 1989 till 2007 i undersökta texter, och i så fall hur?
- Hur speglar lärobokstexterna förändringarna i läroplanerna?
Jag har kommit fram till att det är en manlig norm som reproduceras i de båda läroböckerna. Framställningen av män och kvinnor ser till viss del olika ut, böckerna emellan, men är fortfarande konservativ och icke-reflekterande, trots att en vilja till förändring kan skönjas. Förändringen är bland annat att kvinnor och män i den nyare boken presenteras i samma kapitel.
Förändringen i läroplanerna var främst att kraven på jämställdhet i skolans värld på ett tydligt vis genomsyrar en stor del av Lpf 94 i jämförelse med bara två olika avsnitt i Lgy 70. Dessa nya tankar har resulterat i en faktaruta som heter kvinnorätt 1 i den nyare läroboken. Denna ruta bidrar dock, trots sin välvilja att informera läsaren om kvinnans villkor under den aktuella tiden, till att återigen omtala kvinnan som det specifika. Istället skulle det exempelvis kunna finnas ett avsnitt som hette människans rätt eller kvinnans och mannens rättigheter. Detta för att på ett tydligt vis kunna erbjuda läsaren ett sammanhang kring författarna och dess omgivning.
I teoriavsnittet refererar jag till Hirdman75 som har sagt att man behöver sätta sig in i
genussystemet för att på detta vis tydliggöra de inbyggda orättvisor som finns i
samhällssystemet. För att kunna förändra dessa orättvisor behöver man förstå varför de har uppstått och hur det kommer sig att skillnaderna hela tiden fortplantar sig till nya
generationer. Detta är uppsatsens utgångspunkt. Genom en förståelse för genussystemet och en närläsning av lärobokstexterna blev ojämlikheter och dolda betydelser synliggjorda. Att arbeta som reflekterande praktiker blir möjligt först när pedagogerna har skapat sig en förståelse för vad genussystemet innebär och hur det ligger till grund för hela vår samhällssyn.
Ingen av de båda läroböckerna som jag har valt att analysera nämner någonting om styrdokument, läroplaner, genus eller dylikt som skulle kunna visa för läsaren att detta tankesätt finns med i boken. Som tidigare nämnts så existerade det ett genustänkande redan i
Lgy 70, mål som förstärktes och förtydligades i Lpf 94. Man kan dock se en tendens till
förändring i den yngre läroboken. Jansson är där mer försiktig med att nämna flickor och pojkar, och skriver hellre ungdomar, vilket är ett inkluderande ord. Precis som den yngre läroplanen har ett mer övergripande genustänkande så har även den yngre läroboken det. Det är dock fortfarande brister i upplägget som gör att kvinnor och dess bedrifter genom tiderna marginaliseras.
I litteraturstudien visade Onsell76 på vikten av att kunna identifiera sig med ett innehåll för
att således bli berörd av det. Analysmaterialet saknar till stor del aspekter och information som skulle kunna hjälpa kvinnor och flickor att beröras och bli engagerade, där bristen på en presentation av kvinnliga författare är den tydligaste. Inte heller männen och pojkarna har mycket som känns angeläget för dem i dagens samhälle, detta är förståeligt då materialet behandlar saker som inträffat för över 60 år sedan. Men historierna behandlar för det mesta män och männens situation i samhället vilket kan exkludera kvinnorna från nödvändiga möjligheter till identifikation för förståelse vid läsning.
Den stora skillnaden de två läroböckerna emellan är disposition och upplägg. Den äldre läroboken förstärker på ett tydligt vis att det är utifrån männen den är skriven genom att ha ett separat kvinnokapitel. Kvinnorna försätts då inom den så kallade och-historiens ramar och det är därmed de manliga måttstockarna och erfarenheterna som är de viktiga. I den nyare
läroboken visar man på en välvilja att även framhäva kvinnorna när de inkluderas i samma kapitel som de manliga författarna. Tyvärr är det dock fortfarande i den nyare boken en haltande samhällsbild som uppvisas. Kvinnornas villkor för att skriva var under denna tid mer begränsade än männens och därför är texterna författade utifrån olika ramar och har även olika innehåll. De kvinnliga arbetarförfattarnas romaner behandlar barnafödande och överlevnadsaspekter från en annan synvinkel. Detta belyses inte nämnvärt i boken och
därmed visar man på att det är de manliga villkoren som är de intressanta och viktiga. Om Lo-Johansson berättas det i lärobokstexten att han har skrivit en bok som heter Bara en mor, denna bok kommenteras dock inte närmre, vilket annars hade varit intressant läsning. Dess handling prioriteras bort.
Genom en medvetenhet om genuskontrakten och de samhälleliga strukturer som de leder till kan en djupare förståelse skapas och därmed kan förändringar börja ske. I de analyserade läroböckerna är det på många ställen tydligt på vilken plats i hierarkin som kvinnan respektive mannen placeras. Detta i sig är självklart en nackdel när det gäller undervisning, men det behöver inte enbart vara det, om läraren arbetar på ett genusmedvetet och reflekterande vis kring texterna. Då kan läroböckerna fungera som ett utmärkt komplement till att visa hur vårt samhälle fungerar än idag. Det blir då enkelt att visa eleverna att mannen än idag är norm och att denna bild reproduceras kontinuerligt. På detta vis kan läraren förklara för eleverna att de har en viktig roll i att förstå och luckra upp dessa mönster. Genom att även skapa en
medvetenhet kring läroböckernas undvikande av att ta upp könsrelaterad problematik, kan lärare och elever utifrån lärobokstexterna skapa intressanta och givande diskussioner, för att på detta vis få en förståelse för den onyanserade och haltande bild av samhället som
läroböckerna stundtals förmedlar.
Hirdmans genuskontrakt77 är med andra ord viktigt att belysa för att på denna väg upplysa
människor om att det finns, och på denna väg försöka luckra upp det. Genom de teorier som denna uppsats vill förmedla och förklara samt de fakta som analysen har lett fram till är förhoppningen att öka medvetandet om hur samhällssituationen ser ut och genom detta skapa en förändring.
Källförteckning
Bäck-Wiklund, Margareta, Franséhn, Mona, Johansson, Helena & Johansson, Thomas, 2003.
Den dolda könsdiskursen – mödrar, söner och frånvarande fäder. Stockholm: Migra grafiska
AB.
Hellspong, Lennart, 2001. Metoder för brukstextsanalys. Lund: Studentlitteratur AB. Hirdman, Yvonne, 1992. ”Vad är kvinnohistoria?” I Kvinnohistoria – Om kvinnors villkor
från antiken till våra dagar. Oskarshamn: Sveriges utbildningsradio.
Hirdman, Yvonne, 2003. Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB. Hirdman, Yvonne , 2007. Gösta och genusordningen – feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront.
Jansson, Ulf & Levander, Martin, 1989. Litteraturen – Epoker och diktare. Uppsala: Almqvist & Wiksell Tryckeri.
Jansson, Ulf, 2007. Litteraturen lever – Moderna tider. Stockholm: Liber AB. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, 2006. Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig kommunikation. Kunskapsföretaget.
Lakoff Tolmach, Robin, 2000. The language war Los Angeles, USA: University of California Press.
Lika för lika – Strategier för en jämställd skola, 1998. Lärarförbundet, Stockholm: Nordisk
Bokindustri AB.
Lärarens handbok – skollag, läroplaner och yrkesetiska principer 2001. Lärarförbundet,
Solna: Tryckindustri Information.
Läroplaner, 2008-12-07. Skolverket.
http://www.skolverket.se/sb/d/468;jsessionid=621481955674AC8C659B14AD318E0FE7.
Läroplan för gymnasieskolan – allmän del, Lgy 70, 1983. Skolöverstyrelsen, Stockholm:
Liber Utbildningsförlaget.
Milles, Karin, 2008. Jämställt språk – En handbok i att skriva och tala jämställt. Falun: Nordstedts akademiska förlag.
Molloy, Gunilla, 2005. Perspektiv på didaktik, Svenska som demokratiämne. Eller ”Får
bögar adoptera?” Stockholm: Svensklärarföreningen, Natur och kultur.
Mulvey, Laura, 1989. Visual and other pleasures. Basingstoke: Macmillan.
Nationalencyklopedin, 2008-11-11. Diskurs,
Onsell, Birgitta, 1985. Galna gudar och glömda gudinnor. Borås: Centraltryckeriet AB. Svahn, Margareta, 1999. Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen – Skällsord,
stereotyper och könskonstruktioner. Stockholm: Carlsson bokförlag.
Sörensen, Birte, 1985. ”Texten och läsaren.” I: Läsningar om litteraturen och läsaren. Lund: Akademilitteratur AB.
