Inkludering av nyanlända barn i den öppna förskolan

Barn Unga Samhälle Förskollärarutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Inkludering av nyanlända barn i den öppna förskolan

En studie kring förskollärares upplevelser och förhållningssätt

Inclusion of newly arrived children in the open preschool A study of the preschool teachers experiences and approaches

Författare Elin Larsson Sandra Olsson

Förskolexamen 210 hp

Examensarbete 15 hp Examinator: Eva Nyberg 2017-05-22 Handledare: Robin Ekelund

2

3

Förord

Vi vill först och främst tacka Blåbärets öppna förskola och pedagogerna som arbetar där, för att de gjorde det möjligt för oss att utföra vår studie hos dem. De har hela tiden haft en positiv inställning gentemot vårt arbete, och funnits där när det har uppkommit frågor och funderingar kring verksamheten och deras förhållningssätt. Vi vill även ge ett stort tack till vår handledare Robin Ekelund som har väglett oss genom hela arbetet, och som alltid funnits till hands när det uppstått funderingar. Vi vill även tacka våra familjer som har stöttat oss under hela arbetets process, då de har funnits där när det har

uppkommit diskussioner, oklarheter och kämpiga situationer. Till sist vill vi tacka varandra för att vi har stöttat och pushat varandra igenom hela arbetet när det har känts svårt och omöjligt.

Under skrivandets process av studien så har vi alltid varit tillsammans och arbetat med texten. Vi har dock nu i slutspurten fått dela upp vissa uppgifter mellan oss som vi sedan gemensamt har skrivit ihop när vi träffats. Dessa uppgifter har till exempel kunnat vara, referenslistan, innehållsförteckning, leta litteratur och rättstavning. I början av studiens gång har vi suttit fem dagar i veckan i ca fyra timmar och arbetat med studien. Senare i arbetets gång, har vi varit tvungna att minska våra träfftider på grund av jobb. Det har blivit att vi fått träffas en till tre dagar i veckan på eftermiddagar i ca två-tre timmar. Utöver detta så har vi haft regelbunden kontakt med varandra genom sociala medier och sms, där vi har diskuterat funderingar och tankar kring arbetet, skickat över ändringar vi har gjort på egen hand och gjort upplägg kring saker vi ska göra till nästa gång vi träffas.

Malmö, 22 Maj 2017.

4

Abstract

Med tanke på den senaste flyktingströmmen som drabbade Sverige år 2015 så antar vi att allt fler nyanlända barn kommit till de öppna förskolorna. Därmed vill vi undersöka pedagogernas förhållningssätt och uppfattningar kring inkludering av nyanlända barn på en öppen förskola. I den teoretiska utgångspunkten har vi valt att utgå från Onsjös (2006) tre aspekter kring inkludering som är, social–, rumslig– och didaktisk

inkludering för att kunna analysera empirin. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer och intervjuer. Det empiriska materialet har samlats in genom två stycken intervjutillfällen med två stycken förskollärare på Blåbärets öppna förskola. Vi har även gjort fem stycken observationer, där vi observerat pedagogerna kring hur de förhåller sig till sitt arbete för att inkludera de nyanlända barnen i verksamheten. Vårt insamlade material innefattar även ett frågeformulär med kompletterande frågor. Huvudresultatet i vår studie visar på att föräldrarna har stor betydelse för pedagogernas förhållningssätt för att inkludera de nyanlända barnen. De resultat vi kommit fram till genomsyras av föräldrarna och hur pedagogerna använder sig av dem för att inkludera de nyanlända barnen.

5

Innehållsförteckning

1.Inledning

1.1 Syfte och frågeställningar

2.Ett teoretiskt perspektiv på

inkludering

2.1

Inkludering och exkludering

2.2

Rumslig- social- och didaktisk inkludering

3.Tidigare forskning

3.1

Mångkulturellt arbetssätt

3.2

Föräldrasamverkan

3.3 Tillit och trygghet

4.Metod

4.1

Metodval

4.2

Urval

4.3

Genomförande

4.4

Datainsamlingsmetod

4.5

Bearbetning av insamlat material

4.6

Etiska överväganden

6

5.1

Tillit och trygghet

5.1.1 Föräldrasamverkan

5.1.2 Mötesplats

5.2

Identitet

5.2.1 Modersmål

5.2.2 Kulturella möten i den öppna förskolan

6.Diskussion

6.1

Metoddiskussion

6.2

Resultatdiskussion

6.3

Förslag till fortsatt forskning

7

1. Inledning

Syftet med den här studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till och deras uppfattningar kring inkludering av nyanlända barn på en öppen förskola. Detta är ett viktigt och aktuellt forskningsämne, eftersom Sverige tog emot många nyanlända barn i förskolan när flyktingströmmen kom.

Flyktingströmmen kom år 2015, och gav en stor påverkan på det svenska samhället. Den beskrivs som den största flyktingströmmen sedan andra världskriget (Svenska Dagbladet, 10 september 2015), då det kom ca 163 000 människor till Sverige som sökte asyl (Migrationsverket, 2016). Detta har inneburit att det svenska samhället ställts inför en rad ekonomiska utmaningar. Men flyktingströmmen har minskat drastiskt under 2016 då Sverige införde gräns- och ID-kontroller mellan Sverige och Danmark (Sydsvenskan, 1 mars 2016). År 2016 var det endast ca 29 000 människor som sökte asyl i Sverige (Migrationsverket, 2017 a), varav ca 2100 var barn (Migrationsverket, 2017 b). Oavsett om de nyanlända barnen är asylsökande eller har fått uppehållstillstånd så har de samma rätt till förskolan som alla andra barn (Förskola, Danielsson, 9 mars 2016). De nyanlända barnen som kommer till förskolan behöver hjälp och stöd för att inkluderas och nå målen inom läroplanen. I verksamheten är syftet att barnens förmåga till empati och omtanke om andra ska utvecklas, liksom att barnen ska ha respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadsätt (Lpfö98 rev 2010).

Under flyktingkrisen fick Malmö kommun 380 miljoner kronor (Sydsvenskan, 30 januari 2017). Detta gjorde att förskoleförvaltningen fick förstärkt budget, och kommunen kunde satsa på att öppna fler öppna förskolor för nyanlända barn och föräldrar (ibid). Den öppna förskolan ger möjlighet till dem som inte har råd eller inte fått plats på vanlig förskola, att få en pedagogisk stimulans (Berg & Zetterström, 1989). De öppna förskolorna och familjecentralerna är öppna för alla och med deras bredd och kompetens kan även nyanlända familjer få insyn i vad en förskola är (Malmö stad, 21 april 2016). Pedagogerna på den öppna förskolan kan även ge hjälp och stöd för nyanlända som är i behov av detta (SVT nyheter, 21 april 2016). Satsningen i Malmö kommun är att starta öppna förskolor och familjecentraler under samma tak, för att

8

skapa bredare kontaktytor för de som behöver stöd att hitta information, söka förskoleplats och information kring olika myndigheter som till exempel, BVC,

socialtjänsten för att lättare komma in i det svenska samhället (Sydsvenskan, 30 januari 2017).

9

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till och deras uppfattningar kring inkludering av nyanlända barn på en öppen förskola.

Vi kommer att utgå från dessa frågeställningar:

• Hur uppfattar och förhåller sig pedagogerna till sitt arbete kring inkludering av nyanlända barn?

• Vilka möjligheter respektive problem finns det enligt pedagogerna i inkluderingen av nyanlända barn?

10

2. Ett teoretiskt perspektiv på

inkludering

För att kunna bearbeta studiens empiriska material som fokuserar på nyanlända barns inkluderingsprocess i öppna förskolan, så har vi valt att utgå från Onsjös (2006) tre aspekter kring inkludering. I denna del av studien kommer vi introducera och ge en kort beskrivning av begreppen inkludering och exkludering, för att sedan gå in och förklara de tre aspekterna social-, rumslig- och didaktisk inkludering som kommer ligga till grund för vårt arbete.

2.1 Inkludering och exkludering

Begreppet inkludering är ett begrepp med en bred definition. Stensaasen och Sletta (2000) menar att inkludering handlar om att barn blir accepterade i gruppen och att pedagogerna skapar förutsättningar för att barnen blir delaktiga i ett socialt samspel. Däremot definierar Haug (1998) begreppet inkludering som att det är skolans ansvar att alla barn ska känna sig välkomna oavsett om de är i behov av stöd eller inte.

Motsatsen till inkluderingsbegreppet är exkludering vilket enligt Stigendal (2004) betyder utestängning eller uteslutning. Han tar upp tre faktorer ur ett

exkluderingsperspektiv, där han menar att exkludering eller utanförskap kan påverkas av både dig själv och andra. Utanförskap kan bero på din egen vilja att socialisera dig. Du kan själv välja att ställa dig utanför på grund av att du kanske inte litar på de andra eller känner att ni inte förstår varandra. Men exkludering kan även bero på social

exkludering. Detta innebär att man avsiktligt blir utestängd som till exempel mobbning.

Det tredje exkluderingsperspektivet handlar om den organisatoriska exkluderingen, där man kan bli utestängd på grund av kunskapsnivå eller funktionshinder (ibid).

2.2 Rumslig- social- och didaktisk inkludering

Lisa Asp-Onsjö (2006) är en universitetslektor vid Göteborgs universitet, hennes forskningsfokus är främst inriktat på olika slags elevdokumentationer i skolan. Onsjö

11

(2006) har gjort en studie där hon tittar på hur individuella utvecklingsplaner utspelar sig i den dagliga praktiken i skolan. I sin slutsats menar hon att begreppet inkludering är ett brett begrepp som kan ses utifrån olika synsätt. Hon har därför valt att dela upp begreppet inkludering i tre olika aspekter, rumsligt- , social och didaktisk inkludering för att kunna se det ur olika synvinklar.

Rumslig

Rumslig inkludering handlar om i vilken utsträckning barnet tillbringar större delar i samma rum som sina kompisar. Genom att vara delaktig i rummets aktiviteter med kamraterna kan det också ses som rumsligt inkluderande (Onsjö, 2006).

Social

Social inkludering syftar på i vilken utsträckning barnen är delaktiga i sociala

umgängen och sammanhang tillsammans med både pedagoger och barn i verksamheten. I detta fall är det interaktionen mellan pedagogen och andra barn som är i fokus (Onsjö, 2006).

Didaktisk

”Didaktisk inkludering betecknar i vilken utsträckning de didaktiska förutsättningarna är anpassade för att utveckla elevens lärande” (Onsjö, 2006, s191). Med detta menar hon att didaktisk inkludering har att göra med vilka förutsättningar pedagogerna har, och vilka redskap och metoder de använder sig av för att utveckla och jobba

pedagogiskt med barnen.

Onsjö (2006) menar att det inte går att separera de tre aspekterna från varandra, då det är lätt att de kan gå in i varandra, men att de är ett bra analytiskt redskap för att

analysera hur barnens inkluderingsprocess ser ut i skolvärlden.

12

3. Tidigare forskning

I vårt tidigare forskningskapitel kommer vi att presentera tre forskningslägen som är relevanta för vår studie. De forskningslägen som varit återkommande när vi tittat på tidigare forskning kring inkludering är mångkulturellt arbetssätt, föräldrasamverkan och tillit och trygghet. Den tidigare forskning som gjorts är främst inriktad på nyanlända elever och barn i förskolan och skolan. Man har inte fokuserat så mycket kring nyanlända barn i den öppna förskolan.

3.1 Mångkulturellt arbetssätt

Tallberg-Broman (2010) menar att förskolan sedan 1970-talet varit en mötesplats där människor med olika bakgrunder och erfarenheter möts, vilket enligt henne bidragit till att barn skaffat sig kunskaper kring mångkultur och utvecklar förmågor att respektera andra människors lika värden. Även Angerd Eilard (2010) framhäver i sin forskning att förskolan är en betydelsefull mötesplats för integrering och ansvarar för att motverka fördomar, och ge barnen de verktyg och kunskaper de behöver för att leva i ett mångkulturellt samhälle (ibid).

Johannes Lunneblad (2013) har undersökt förskollärarens möte med nyanlända barn och dess familjer. Han lyfter fram i sitt resultat att det finns en utmaning med mottagande i förskolan av nyanlända barn. Pedagoger vill då försöka kompensera de kunskaper och erfarenheter barnen saknar, för att de ska bli en del av det svenska samhället. Det har gjort att barn med annan kulturell bakgrund osynliggjorts och exkluderats i

verksamheten (ibid). Sirpa Lappalainen (2006) får i sin studie fram likande resultat som Lunneblad (2013), där hon menar att den finska förskolan hon studerade också försöker kompensera barn med annan kulturell bakgrund, med finska normer och värderingar genom att enbart ta upp saker som är gemensamt och inte saker som skiljer barnen åt. Hon menar att det är svårare att inkludera barnen om man har det synsättet (ibid). I Runfors (2003) studie fokuserar hon på hur pedagogerna förhåller sig till barn med annan kulturell bakgrund. Detta gör hon genom observationer och samtal med pedagoger. I resultatet kommer hon fram till att pedagoger som undvikit att tala om

13

barns olikheter och kulturella skillnader, nu börjar att fokusera på att försöka lyfta fram barns likheter och olikheter vid speciella tillfällen som till exempel vid olika estetiska uttryck och högtider.

I Anders Skans (2011) studie är syftet att undersöka och analysera en flerspråkig

förskolas didaktik, för att bidra med kunskap om de didaktiska frågorna i förhållande till uppdraget att arbeta interkulturellt. Detta har han undersökt genom observationer och intervjuer. Skans (2011) skriver att arbeta på en mångkulturell förskola handlar om att bemöta och bevara barnens kulturella bakgrunder, men även att arbeta och utveckla deras modersmål. Resultatet visar att pedagogerna ser språket som det primära innehållet i pedagogernas arbetssätt. Resultatet visar även på att ämnesdidaktik och språk ska integrera med varandra i undervisningen, för att skapa optimal

språkutveckling (ibid).

Ellinor Skaremyr (2014) har i sin studie valt att fokusera på nyanlända barn och deras deltagande i förskolans språkliga händelser. Hon kommer fram till att nyanlända barn använder sig av verbalt språk, kroppsspråk och material som verktyg för att

kommunicera med omgivningen. Hon kom även fram till att nyanlända barns

kommunikativa förmågor går från en mer kroppslig till en mer verbalt språklig form. Detta tyder på att de nyanlända barnen även förändrar sitt deltagande i språkliga händelser i förskolan ju mer verbalt språkliga de blir (ibid).

I Dawn Allens (2006) forskningsstudie, har syftet varit att utöka en förståelse för begreppet integration utifrån nyanlända elevers perspektiv. I resultatet synliggjorde han att endast tala det dominerande språket och inte barnens modersmål kan hindra dem från att integreras socialt och språkligt. Istället för att barnen med annat modersmål använder sitt språk som verktyg för att utvecklas med omgivningen, gör det att det barnet får en negativ bild kring sitt eget språk och sig själv, och även försvårar utvecklingen och integrationen för detta barn (ibid). Anna Kirova-Petrovas (2000) kommer fram till ett liknande resultat i sin artikel där hon tar upp de pedagogiska konsekvenserna av

språklig mångfald och elevernas upplevelser av ensamhet i grundskolan. Hon menar att om barnen inte kan kommunicera på det språket som dominerar blir det lätt att hen hamnar i utanförskap och får dålig självkänsla. Resultatet visar att klassrummets miljö

14

och läraren har en stor del i att stötta barnens sociala delaktighet och göra barnen inkluderade (ibid).

Summering

I den tidigare forskningen som gjorts kring mångkulturellt arbetssätt, har det framkommit olika aspekter som visar på att förskolan har ”svårigheter” med att inkludera de nyanlända barnen i förskoleverksamheten. Pedagogerna har då arbetat utifrån att forma svenska medborgare. Att arbeta utifrån detta synsätt bidrar till att man osynliggör barnens kultur och andra kulturella bakgrunder. Under den senaste tiden har man insett att man inte kan arbeta utifrån detta synsätt, då det bidrog till att alla barn inte lyftes fram och att barn med annan kultur kände sig exkluderade. Man har nu allt mera börjat arbeta för att lyfta fram barns olikheter och likheter genom att fira olika högtider, sjunga sånger på annat språk och äta mat från olika kulturer på förskolorna. Mångkulturellt arbetssätt handlar om att man bemöter och tar tillvara på barns kulturella arv som till exempel deras modersmål. Barn med annat språk än svenska använder sig mycket av sitt kroppsspråk, röst och material för att försöka bli förstådda.

3.2 Föräldrasamverkan

Eftersom vi även är intresserade av föräldrasamverkan så har vi valt att titta på tidigare studier kring detta.

Syftet i en studie av Sandberg & Ottosson (2010) var att upptäcka och beskriva föräldrar och förskollärarnas tankar och erfarenheter kring samverkan när det gäller barn i behov av särskilt stöd. De kom i sitt resultat fram till att föräldrarna uppskattar när de blir en del av verksamheten och kan utbyta kunskaper. Detta anser föräldrarna som viktiga faktorer i samverkan mellan hem och förskola (ibid).

I Berg och Zetterströms (1989) studie är syftet att titta på en öppen förskola som social miljö med inriktningen mot socialisation och nätverk. Detta har de undersökt genom observationer och intervjuer. I studien tar de upp att fördelen med att ha en god kontakt med föräldrarna är att man som pedagog kan se den sociala och psykologiska länken mellan föräldrar och barn (ibid). Även Persson (2012) menar att ha en god relation med vårdnadshavarna kan hjälpa barn som visar tecken på psykisk ohälsa. I Jonsdottirs och

15

Nybergs (2013) studie är syftet att ge en bild av hur samarbetet mellan hem och förskola ser ut och fungerar genom att belysa och problematisera hur pedagoger tänker kring föräldrasamverkan. Detta har de undersökt genom intervjuer. I resultatet kom de fram till att samverkan mellan familj och pedagogerna är ett krävande arbetande, men att man genom att vara öppen och välkomna föräldrarna in i verksamheten, bidrar till att

pedagogerna blir säkrare i sin lärarroll.

I Colleen K & R. Ginsbergs (2011) kvalitativa studie belyser de i sitt resultat, förskolans betydelsefulla roll för integration. I resultaten framgår det att samspel mellan personal, vårdnadshavare och barn skulle kunna leda till att invandrarbarn inkluderas och blir en del av landets kultur.

Summering

Föräldrar anser att föräldrasamverkan är en viktig faktor i hur samverkan mellan förskolan och hemmet ska fungera. En annan aspekt som framgick är att genom föräldrasamverkan får pedagogerna en helhetsbild av barnet och kan stötta barnet och ge extra hjälp om det behövs. Men att lyfta fram alla föräldrars önskemål kan både vara krävande och insiktsfullt då man får föräldrars syn på vad de tycker och tänker kring verksamheten. Genom att få ett gott samspel med barnen och deras familjer så bidrar det till att de nyanlända barnen inkluderas i både verksamheten och i samhället.

3.3 Tillit och trygghet

Vi intresserar oss även för vad tidigare forskning säger om tillit och trygghet i förskolan. Därför har vi valt att titta närmre på tidigare forskning som berör tillit och trygghet.

I Birthe Hagströms (2010) avhandling följer hon pedagogen under en treårsperiod där hennes syfte var att utbilda pedagoger i vikten av en bra anknytning. Hennes studie utgick utifrån föreläsningar om anknytningsteori, utvecklingsteori och hur olika anknytningsmönster kan se ut och hur det kan användas i praktiken. Hagström (2010) valde att fokusera på de barnen som var tillbakadragna och hade svårt med det sociala. Resultatet visar att under undersökningen började barnen knyta an till sina

16

anknytningspersoner och man såg en positiv utveckling hos dessa barn. Barnen vågade sig till samspel med andra barn och vuxna ju tryggare de blev med sina

anknytningspersoner (ibid). Elena Commodari (2013) är en universitetsforskare från Italien som har gjort en internationell artikel om anknytningen mellan barnen och deras vårdnadshavare. Resultatet i studien visar även på att förskollärarens anknytning med barnen kan bidra till kognitiv och social utveckling (ibid).

I Jonsdottirs (2007) studie använder hon sig av en sociometrisk metod. Hennes syfte är att titta på hur man skapar en grund, för att diskutera om förskolan är en miljö som ger möjligheter för barn att skapa sig goda relationer med andra barn. I studiens resultat framkom det att ha kamrater och vänner bidrar till att barnet utvecklar sin självbild och självkänsla. Det framkom även att barnen som har vänskapsrelationer, känner

tillhörighet och samhörighet i barngruppen (ibid). Men i Eva Melins (2013)

doktorsavhandling kommer hon fram till att det inte enbart är individens funktioner och förmåga till interaktion med andra som påverkar barnens sociala delaktighet, utan det är även förskolans struktur och hur den påverkar pedagogernas handlingar som spelar roll. Melin (2013) menar att social delaktighet påverkas av de vuxnas sätt att inkludera barnen i verksamheten.

Sven Perssons (2012) rapport grundar sig i att ge kunskapsunderlag som ger

förutsättningar för barns utveckling, lärande och hälsa i Malmös förskolor. Rapporten är baserad på samtal och möten. Persson (2012) skriver i sin rapport att förskolan har en stor betydelse för barn, inte minst för de barn från resursfattiga miljöer och utsatta barn. Resultatet visar på att

’’Förskolan kan begränsa effekterna av bristande sociala levnadsförhållanden, ge barn möjlighet till bättre skolstart, förhindra social exkludering och bryta negativa cykler.’’ (Persson, 2012, s.27).

Summering

Slutsatser som framgick i den tidigare forskningen var att barn som varit tillbakadragna och hade svårt med det sociala, fick en positiv utveckling och vågade sig till samspel när de knöt an till sin anknytningsperson på förskolan. En annan aspekt som framgick var att ha en kompletterande anknytningsperson i förskolan bidrar till kognitiv och

17

social utveckling för barnet. Det är inte endast barnens sociala förmåga som påverkar deras integration med andra utan det påverkas även av förskolans struktur och

pedagogernas handlingar. En annan analytisk poäng är att förskolan försöker göra tidiga insatser för de barnen som har bristande erfarenheter i det sociala och är i behov av extra stöd, för att förhindra social exkludering.

18

4. Metod

Vi kommer i detta kapitel att redovisa vilka metoder vi har använt oss av och varför vi valt dessa. Här beskrivs också vårt urval, datainsamling och studiens genomförande. Slutligen redovisas materialbearbetningsprocess och forskningsetiska överväganden.

4.1 Metodval

I vår studie har vi valt att fokusera på hur pedagogerna arbetar för att inkludera de nyanlända barnen i den öppna förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi upplever att det förde oss närmre pedagogernas resonemang och agerande. Detta har vi gjort genom att intervjua, observera och föra anteckningar. Vi utgick från en

mikroetnografisk studie för att få en närmre inblick i pedagogernas arbetssätt i

verksamheten. En mikroetnografisk studie är relativt likt en etnografisk studie där syftet är att förstå andra människor, genom att tillbringa en större tid med dem i deras

vardagsliv och tänkande (Franzen, Hjalmarsson & Löfdahl, 2014). Detta för att komma ifrån det man tycker är förutsägbart och sätta sig in i andras tanke-och levnadssätt (ibid). Till skillnad från en etnografisk studie så sker mikroetnografisk studie under en kortare tidsperiod som pågår i några veckor till ett fåtal månader (Bryman, 2002). I jämförelse med kvantitativ forskningsmetod så innebär kvalitativ metod att man går in på djupet och försöker beskriva hur, vad och varför saker ser ut som det gör och vad som sker i olika sammanhang. Kvantitativ metod innebär att forskaren redan från början vet vad det är hen vill utforska och få reda på (Bryman, 2002). I kvantitativa material brukar man använda sig av till exempel enkätundersökningar, intervjuer som oftast innehåller ja/nej frågor och frågeformulär. Detta samlas sedan in och behandlas statistiskt i diagram, tabeller och grafer m.m. (ibid)

4.2 Urval

För att kunna genomföra vår studie behövde vi en förskola där nyanlända barn med annat modersmål än svenska förekom. Förskolan som vi valde att göra studien på, ligger i ett område där många familjer med invandrarbakgrunder förekommer. På förskolan finns det familjer med olika ursprung som talar språk så som arabiska, pashto,

19

somaliska, svenska och så vidare. Vi fick kontakt med den öppna förskolan genom förskoleförvaltningen som sedan förde oss vidare till förskolans chef. Chefen

uppmanade oss sedan att ta kontakt med avdelningens pedagoger. Vi fick ett positivt bemötande av pedagogerna och de var intresserade av vårt fokus på studien. Vårt fokus i studien är hur pedagogerna upplever och förhåller sig kring inkludering av nyanlända barn i den öppna förskolan. På grund av detta fokus, valde vi att genomföra vår intervju med de förskollärare som befann sig på den förskolan. Detta på grund av att få en inblick i hur de tänker gentemot de förhållningssätt de använder sig av. Vi har gjort strategiska urval, då vi tänkt igenom vårt material och om vi får fram det vi vill få fram av det. Vi har även tänkt igenom vilka personer vi valt att intervjua för att få reda på det vi behöver få reda på i vår studie.

Beskrivning av den öppna förskolan

Vi gjorde vår studie på blåbärets öppna förskola. En öppen förskola är en förskola som vänder sig till både vuxna och barn. Verksamheten är anpassad för barn mellan åldrarna 0-6, men på blåbärets öppna förskola nekar de inte föräldrar som tar med sig barn som är äldre än 6år. Till skillnad från en ”vanlig” förskola så är det föräldrarna som har ansvaret för sina barn och inte pedagogerna. Det finns inga krav på föräldrarna när de ska befinna sig på förskolan utan de får komma dit när det passar dem och gå när de vill. Den öppna förskolan är även kostnadsfri, vilket innebär att föräldrar som har det svårt ekonomiskt kan komma dit och med barnen skapa sig sociala nätverk, och låta barnen få en introduktion innan de börjar förskola och lära sig samspela med andra barn.

Beskrivning av pedagogerna

Lisa har ca 18års erfarenhet av ”vanlig” förskola och för ca 1 år sedan började hon på Blåbärets öppna förskola.

Emelie har ca 10 års erfarenhet som förskollärare. Hon är både behörig som

grundskollärare och förskollärare, men har endast arbetat inom förskola. Emelie har nu varit på Blåbärets öppna förskola i ca 2-3 år.

20

4.3 Genomförande

Vi började med att söka på Internet efter förskolor som hade tillgång till nyanlända. Vi skickade sedan ut mail till ca 10-15 olika förskolor där vi berättade om oss själva och om vår studie. Vi fick svar från fem förskolor varav två av dem inte hade några nyanlända. De resterande tre tog vi kontakt med varav vi tackade nej till två av dem eftersom många studier redan har gjorts där. På den tredje förskolan vi tog kontakt med, bokade vi in ett möte med förskolans chef där vi berättade om studiens upplägg och syfte. Efter mötet skulle förskolechefen ta kontakt med de avdelningar studien var tänkt att utföras på. Någon vecka senare fick vi reda på att avdelningarna hade tackat nej, då de hade fullt upp i sin verksamhet och kände tidspress för att kunna låta oss utföra vår studie där. Därefter kontaktade vi förskoleförvaltningen som hjälpte oss att hitta en förskola som hade nyanlända barn. Förskolan som förvaltningen rekommenderade tog vi kontakt med och bokade in ett möte. Under första mötet träffade vi enbart den ena pedagogen, där vi förklarade studiens upplägg och syfte. Vi berättade även hur vi hade tänkt utföra våra observationer och intervjuer på förskolan. Pedagogen hade en positiv inställning till att ha oss närvarande där och utföra vår studie. När vi kom till förskolan andra gången för att utföra vår första observation fick vi börja med att presentera oss själva och introducera studien för föräldrarna. En av pedagogerna fick följa med oss runt och presentera oss, då det fanns många föräldrar som inte är svensktalande utan enbart talade sitt modersmål eller kunde göra sig någorlunda förstådda på engelska. Vi intervjuade även pedagogerna vid två olika tillfällen med samma struktur på

intervjufrågorna. Innan intervjuerna frågade vi om det var okej för dem att vi spelade in själva samtalet, då det skulle underlätta för oss att transkribera materialet senare.

4.4 Datainsamlingsmetod

Vi utförde två separata intervjuer med två olika pedagoger. Intervjuerna pågick i ca 20 minuter var, och vi använde oss av ljudinspelning för att spela in intervjuerna. Vi fick även skicka iväg kompletteringsfrågor på mail till pedagogerna. Detta för att få ett bredare perspektiv på hur de upplever och förhåller sig till inkludering av nyanlända barn (se bilaga 2). En av pedagogerna hade tyvärr slutat när dessa

kompletteringsfrågorna skickades ut, vilket gjorde att vi enbart fick svar från den pedagogen som fortfarande arbetade kvar på den öppna förskolan. Intervjuerna var semistruktuerade, vilket innebär att intervjuaren ställer frågor som oftast innehåller ett

21

fåtal öppna frågor eller frågor med ett bredare tema (Alvehus, 2013). Personen som blir intervjuad har större möjlighet att påverka innehållet i intervjun och intervjuaren måste vara lyhörd och avvaktande för att sedan kunna ställa följdfrågor (ibid). Vi valde en semistruktuerad intervjuguide (se bilaga 1) för att komma närmare och djupare in på pedagogernas tankar om deras kunskap och erfarenheter. På så vis kunde vi också föra en dialog och diskussion mellan intervjuaren och personen som blir intervjuad. Vi utförde även observationer på förskolan både i inne- och utemiljö vid fem olika tillfällen. Observationer gjordes för att observera naturligt förekommande situationer. Observationerna genomfördes med hjälp av anteckningar med korta beskrivningar på både mobil och anteckningsblock. Vi använde oss av provisoriska eller preliminära anteckningar när vi observerade med provisoriska eller preliminära anteckningar menas att man skriver korta noteringar från början men att man sedan efteråt skriver ner

observationerna i detaljer (Bryman, 2002). Under observationerna var vår första instinkt att vara avvaktande och hålla oss i bakgrunden. Under tiden vi genomförde

observationerna kom vi dock fram till att vår avvaktande roll inte fungerade, då vi inte uppfattade allt som sades och vi kände att vi fick syn på mer när vi var närvarande och integrerade i gemenskapen. Under våra observationer var vi ’’deltagare som

observatörer’’, vilket innebär att de som blir observerade var medvetna om vilka vi var och varför vi var där och att vi var delaktiga i deras vardagssituationer och samspelade med dem (Bryman, 2002).

4.5 Bearbetning av insamlat material

Under intervjuerna hade vi ljudinspelning som vi spelade in hela intervjun på. Därefter satte vi oss ner och lyssnade igenom intervjuerna och sedan transkriberade vi dem över på en dator. Under observationerna förde vi anteckningar kring händelser och specifika situationer vi såg. Sedan satte vi oss ner och tittade igenom det vi skrivit och renskrev allt på datorn. Efter transkriberingen av intervjuerna och renskrivningen av

observationerna, skrev vi in det vi tyckte passade in i vår analys i olika kategorier som till exempel föräldrasamverkan och tillit och trygghet och så vidare.

Kompletteringsintervjun använde vi sedan som ett material för att bygga ut vår analys och resultat, med pedagogernas upplevelser och förhållningssätt.

22

4.6 Etiska överväganden

Informationskravet

Informationskravet innebär att vi som forskare (studenter) berättar om studiens upplägg och syfte för personerna som medverkar i studien (Bryman, 2002). Det innebär även att de har rätt att avbryta sin delaktighet i studien när de vill (ibid). Detta tog vi hänsyn till när vi kom till den öppna förskolan där vi presenterade oss för alla föräldrarna och berättade vilka vi var och varför vi var där. Pedagogerna på den öppna förskolan skulle redan innan vi kom dit, förbereda föräldrarna på deras modersmål att vi skulle komma dit och göra en studie. Men pedagogerna hade inte haft tid att informera föräldrarna om detta, vilket gjorde att när vi kom dit så blev det svårigheter i kommunikationen då det var föräldrar som endast kunde sitt modersmål. Detta gjorde att det blev komplikationer att informera om vår studie och berätta varför vi var där. Men vi försökte ändå vara tydliga med att pedagogerna och föräldrarna hade rätt att avbryta sitt deltagande när de ville under processens gång, och att om det var något de undrade eller ville få mer förklarat för sig så var det bara till att komma och fråga oss. På grund av

kommunikationssvårigheter, så var vi extra noga med att läsa av signaler och

kroppsspråk av barn och föräldrar. Ifall de visade att de var obekväma med att ha oss närvarande, försökte vi undvika att vara just där och byta omgivning.

Samtyckeskravet

Samtyckeskravet innebär att personerna som deltar i studien har rätt att bestämma om de vill delta i studien eller inte (Bryman, 2002). När vi informerade föräldrarna och pedagogerna om vår studie och varför vi var där, så var vi noga med att kolla av så att vi fick ett samtycke från både föräldrar och pedagoger. Vi fick samtycke från alla föräldrar genom antingen verbalt eller med gester av de som hade bristande kunskaper i svenska. Skulle det var så att vi inte fick det, så hade vi respekterat deras val och undvikit att observera kring deras barn.

Konfidentialitetskravet

Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om personerna som deltar i studien ska hållas anonymt och att personuppgifterna måste förvaras så att obehöriga inte kan komma åt informationen (Bryman, 2002). Vi var tydliga med att berätta för både

23

till att ändra namn på alla som medverkar i studien och namnet på förskolan. Detta för att det inte ska vara möjligt att kunna identifiera förskolan och pedagogerna. Vi förklarade även att de enda som kommer att se vårt material innan vårt färdiga arbete kommer endast att vara vi och vår handledare. Allt material som har samlats in har sparats på en låst dator som enbart vi har kunnat komma åt.

Nyttjandekravet

Nyttjandekravet innebär att uppgifter om de enskilda personerna som samlas in under studiens gång ska användas enbart till forskningsändamålet (Bryman, 2002). Efter att studien har avslutats och texten är klar kommer allt insamlat material att raderas förutom det färdiga arbetet, så att ingen kan komma åt det insamlade materialet och använda det till annat.

24

5. Resultat och analys

Syftet med den här studien är att undersöka pedagogers förhållningsätt och deras uppfattningar kring inkludering av nyanlända barn på en öppen förskola. Vi kommer i detta kapitel att presentera resultatet vi kommit fram till genom våra observationer och intervjuer. Vi kommer att använda oss av Onsjös (2006) tre aspekter kring inkludering för att analysera vårt insamlade material.

5.1 Trygghet och Tillit

Lisa berättar i sin intervju att det har kommit in många nyanlända barn till den öppna förskolan det senaste året. Lisa berättar om hur de försöker arbeta för att de nyanlända barnen ska känna sig trygga när de kommer till den öppna förskolan. Hon upplever att verksamheten är en viktig plats för de nyanlända när de kommer hit till Sverige, då vissa familjer ”ofta upplevt otrygghet under lång tid, och att vi då ger struktur och förutsägbarhet” i barnens vardag (Intervju, Lisa, 2017).

”Vi försöker vara de trygga vuxna som skapar sammanhang i vardagen, mening och stabilitet när de är här. När det gäller traumatiserade barn som varit på flykt, är vi en av de viktigaste platserna för dem.” (Intervju, Lisa, 2017)

”Just strukturen är viktig för dem och att de sen får tid att prata och liksom att man ser barnen att de får tid i leken. De får tid att uttrycka sig och känna av situationen”. (Intervju Lisa, 2016)

Lisa menar att det är viktigt för de nyanlända barnen att få struktur i vardagen för att skapa en trygghet då många upplevt oro. Hon berättar att ”när jag började här, då märkte jag att det skapade oro i gruppen”. Hon upplever att situationer som är

förändrande för barngruppen startar en oro hos barnen. Därför upplever hon att det är viktigt med struktur i vardagen för dem nyanlända för att barnen ska känna sig trygga i verksamheten. Lisa menar även att man som pedagog ”visar att man ser dem och att man lyssnar. Ibland kanske man tror sig veta svaren men man måste ta ett steg tillbaka och lyssna på vad behovet är och var det ligger” (Intervju, Lisa, 2017).

25

Utifrån intervjuerna framgår det som att det förekommer barn som är traumatiserade och varit otrygga en längre tid. Melin (2013) menar att förskolan kan skapa en social delaktighet och inkluderande för barnen genom struktur i verksamheten då den påverkar pedagogernas handlingar. Lisa upplever att Blåbärets öppna förskola är en plats där hon och Emelie kan skapa trygghet och stabilitet till de nyanlända barnen och deras föräldrar genom fasta rutiner och strukturer. De menar att den fria leken är en stor del som de planerar in i rutinerna för att barnen ska kunna bearbeta och uttrycka sig. För att känna sig trygga menar Lisa att de som pedagoger visar att man lyssnar på barnen och låter dem tala färdigt och inte tro sig veta svaren redan innan. Vi kan se detta utifrån Onsjös (2006) inkluderingsaspekter och vi upplever det som att Lisa och Emelie försöker skapa en social inkludering genom att skapa fasta rutiner och stabilitet i vardagen för de nyanlända barnen. Emelie och Lisa försöker göra detta genom att låta barnen få prata och att man som pedagog tar tiden att lyssna på dem.

Under intervjuerna med Emelie och Lisa samtalar vi även om hur de upplever och förhåller sig till de nyanlända barnen och deras föräldrar under första integrationen med förskolan. Lisa berättar i intervjun att somliga föräldrar inte vill ”öppna sig från början” för pedagogerna (vi kommer längre fram i kapitlet att fördjupa oss närmre i

föräldrasamverkan). Men Lisa förstärker att det då är viktigt att visa sitt förhållningssätt till barnen. Hon berättar att trots att föräldrarna inte vågar öppna sig så är man ändå ”självklart välkomnande och inbjudande” (Intervju, Lisa, 2016).

’’Vid inskolning brukar vi alltid visa runt och berätta om hur det fungerar, vad det finns för möjligheter och allt som vi erbjuder. Vi visar runt i alla rum och vad man kan göra och allt som de kan tänkas behövas. Men också litegrann vad det är för skyldigheter de har när de kommer hit. Men framför allt berätta om för dem just det här med sociala kontakter, att vi pushar mycket för det och sedan berättar vi alltid om hela familjecentralen.’’ (Intervju, Emelie, 2016)

Vi tolkar det som att Lisa upplever en viss problematik när vissa familjer kommer till den öppna förskolan från första början. Lisa menar att vissa föräldrar inte vågar öppna sig från början när de kommer till den öppna förskolan. Men vi upplever det som att Emelie och Lisa inte ser detta som ett stort problem, utan att de försöker succesivt bygga upp en tillit till familjen. För att försöka skapa en trygg första integration så börjar Lisa och Emelie att introducera dem för förskolans miljö och verksamheten.

26

Emelie berättar även att det är mycket fokus på den vuxna i början och att de försöker skapa en trygghet för dem i första mötet (Intervju, Emelie, 2016). Men Lisa menar att man självklart hälsar och visar intresse för barnet och ”går ner till barnens nivå”.

’’Det är viktigt att man går ner på barnens nivå, presenterar sig och att man är välkomnande. Bemötandet betyder jättemycket och är det ett barn som ryggar tillbaka, att man inte tvingar sig på det barnet. Man får känna av situationen, det är jätteviktigt ju.’’ (Intervju, Lisa, 2016)

Emelie berättar även att själva relationen till barnet kommer lite senare när både barnet och föräldern har fått landa och börja känna sig bekväma i förskolemiljön och att man sedan kan börja ”närma sig barnet successivt och lära känna hen bättre”. Emelie upplever att genom att först skapa en trygghet hos föräldern, gör det senare lättare för dem som pedagoger att skapa en trygg och god relation till barnen (Intervju, Emelie, 2016).

Vi kan se utifrån intervjuerna att pedagogerna i första hand vid första introduktionen lägger stort fokus på föräldrarna, men att Emelie och Lisa självklart går ner till barnens nivå och välkomnar dem in till verksamheten. De menar dock att de först försöker skapa en trygghet hos föräldrarna för att sedan succesivt kunna närma sig barnen och lära känna dem. Utifrån det Lisa och Emelie pratar om, när det kommer till första

integrationen med förskolan så kan vi se att de försöker socialt inkludera (Onsjö, 2006) de nyanlända barnen och deras familjer. Detta gör de genom att i första hand skapa en trygghet och tillit till de nyanlända barnens föräldrar och sedan succesivt närma sig barnen. Detta gör Emelie och Lisa genom att berätta om verksamheten, vilka

möjligheter och aktiviteter de erbjuder, men också vilka skyldigheter föräldrarna har. Vi kan även se att Emelie och Lisa försöker rumsligt inkludera, genom att visa runt barnen och deras föräldrar på den öppna förskolan och inbjuda både till lek och samtal.

5.1.1 Föräldrasamverkan

I intervjuerna samtalas det kring föräldrasamverkan ur Emelies och Lisas perspektiv. Både Emelie och Lisa upplever att de till mesta del är fördelar med att arbeta med hela familjen och ständigt ha föräldrarna närvarande på den öppna förskolan. Lisa menar att föräldrarna och deras barn verkar se pedagogerna som en ”viktigt del” i deras

27

vardagsliv. Hon själv upplever att hon kan göra större påverkan på den öppna förskola än på en ”vanlig” förskola. Hon menar då att hon får möjlighet att arbeta med hela familjen, vilket kan leda till en närmre relation till dem. Både Emelie och Lisa upplever att de får en annan inblick i föräldraskapet, då man till exempel ser hur föräldrarna bemöter sina barn i olika situationer och att man som pedagog kan finns där och försöka ”vägleda” och stötta föräldrarna i deras föräldraroll (Intervju, Emelie & Lisa, 2016). Lisa menar då att man möter föräldrarna i ”nuet på något sätt” på den öppna förskolan och det gör det lättare att förstå och se barnet från ett helhetsperspektiv. Lisa upplever att man kommer närmare föräldrarna på den öppna förskolan än på en ”vanlig” förskola, då föräldrarna hela tiden är närvarande. Hon upplever även att hon och Emelie lär känna hela familjen på en ”djupare nivå” (Intervju, Lisa, 2016). Lisa upplever att det finns många fördelar med att ha föräldrarna närvarande på den öppna förskolan, medan Emelie upplever att det kan uppstå en viss problematik.

”Man kommer inte barnen lika nära som man gör på en vanlig förskola till exempel, men det är heller inte det som är vår roll här att vi ska ta över. Vi tar inte hand om barnen som man gör på en vanlig förskola, utan vi ska mer stötta familjen och inte gå in och ta hand om barnen, utan stötta familjerelationerna (Intervju, Emelie, 2016).

Utifrån intervjuerna upplever vi att Emelie och Lisa till mesta del är positiva med att alltid ha föräldrarna närvarande på Blåbärets öppna förskola. Emelie och Lisa upplever att de får en helhetsbild av barnen genom att de möter föräldrarna i nuet tillsammans med deras barn och ser hur de bemöter dem. Detta kan vi relatera till Berg och

Zetterströms (1989) teori om att, man genom att ha en god kontakt med föräldrarna kan man som pedagog se den sociala och psykologiska länken mellan barn och förälder. Emelie och Lisa menar att man genom att ha föräldrarna närvarande i verksamheten kan de få syn på hur relationen mellan föräldrarna och barnen fungerar och hur de bemöter varandra. Emelie kan dock även se en viss nackdel med att ha föräldrarna närvarande, då hon menar att man inte kommer barnen lika nära.

Lisa berättar även att hon och Emelie försöker vara lyhörda mot föräldrarna och ta vara på deras åsikter och tankar kring verksamheten och deras egna barn. Men Lisa menar att förskolan har sin ”grund att stå på”, som till exempel barnkonventionen och Lpfö98 som de arbetar utifrån, bland annat när det gäller ”uppfostring av barnen”. Lisa berättar att hon och Emelie försöker förmedla till föräldrarna hur mycket det betyder för barnen

28

att bli sedda och hörda. Lisa menar att vissa föräldrar ofta sitter med mobilen, men att hon och Emelie inte kan ge dem ”förbud” till detta då vissa föräldrar är i behov av mobiltelefoner. Hon berättar att hon och Emelie istället försöker få föräldrarna att uppmärksamma sina barn genom att upplysa dem om när barnet försöker få kontakt med dem eller om hen uttrycker sig på något vis (Intervju, Lisa, 2016).

”Det kan vara svårt här, med föräldrar som kanske inte alltid engagerar sig så

mycket i sina barn, utan mer i sitt sociala och då får man vara på dem lite ibland och tjata för barnen skull som dem är här mest för” (Intervju, Emelie, 2016). ”Men just det här att man liksom ”åh titta nu, titta han skrattar” eller så, ”han vill ha din uppmärksamhet” (Intervju, Lisa, 2016).

Vi upplever det som att Lisa och Emelie försöker upplysa föräldrarna om att man är här för barnet och att föräldrarna ska se och höra sina barn. Att fokuset ligger på deras barn och att de inte ”ska sitta med mobilen”. Vi tolkar det som att Emelie och Lisa försöker förmedla budskapet om hur viktigt det är för barnen att bli sedda och hörda av sina föräldrar. Vi kan se att Emelie och Lisa försöker didaktiskt inkludera (Onsjö, 2006) genom att skapa goda relationer till föräldrarna för att skapa de bästa förutsättningarna för de nyanlända barnens utveckling och lärande. Emelie och Lisa gör detta genom att försöka vägleda och stötta föräldrarna i deras föräldraroll, men att de även tar till sig föräldrarnas åsikter och tankar. De försöker skapa en god samverkan med föräldrarna för att kunna lära känna barnen på en djupare nivå och kunna underlätta utvecklingen och lärandet för barnen.

Emelie och Lisa berättar att de inte bara hjälper till med att stötta familjerelationer, utan också hjälper föräldrarna med pappersarbete från till exempel: Migrationsverket, söka förskoleplats, komma i kontakt med läkare på BVC och söka annan viktig information (Intervju, Emelie & Lisa, 2016). Lisa upplever att hon har större möjligheter att påverka och bidra till mycket mer på den öppna förskolan, än vad hon gjorde på den ”vanliga” förskolan. Hon tycker personligen att den ”vanliga” förskolan har blivit sämre de senaste åren, då hon tycker att det finns tidsbrist och känner att resurser fattas på en vanlig förskola för att göra ett så bra arbete som möjligt (Intervju, Lisa, 2016).

29

5.1.2 Mötesplats

Lisa berättar att vissa familjer kommer hit och känner sig ensamma och inte har någon nära kontakt när de kommer hit till Sverige (Intervju, Lisa, 2017). Emelie anser också att många familjer som kommer från den kommun där den öppna förskolan ligger i, är i behov av att komma i sammanhang där de kan känna sig behövda (Intervju, Emelie, 2016). Lisa anser också att bilda nya nätverk är ett stort behov för de nyanlända familjerna.

”Ofta kan vi bli som en viktig anhörig för dem eftersom de kan ha lämnat familj bakom sig och inte har anhöriga här” (Intervju, Lisa, 2017).

Lisa berättar under intervjun att Blåbärets öppna förskola är en mötesplats som fyller stor funktion för alla människor som till exempel barn, gamla, unga och så vidare. Hon berättar att deras största roll på den öppna förskolan är att försöka hjälpa besökarna och bilda nätverk (Intervju, Lisa, 2016).

’’De som kommer till oss, kommer för att umgås, träffa nya vänner och knyta nya kontakter. Det är en av de viktigaste sakerna tycker jag. Många som bor i

området är ganska ensamma och behöver komma i ett sammanhang där de kan känna sig behövda eller att någon ser dem, helt enkelt. Men just för barnens skull är det också en introduktion till förskolan och det svenska samhället, och få komma i kontakt med andra barn som de kanske inte heller har på sin fritid på samma sätt’’ (Intervju, Emelie, 2016).

Emelie menar att människor kommer till den öppna förskolan för att skapa kontakter och att det även är en fördel för barnen som skapar nya kontakter och får insyn i det svenska samhället och förskolans värld. Emelie berättar även att ”föräldrarna oftast tyr sig till de som har gemensamt språk”. Hon förklarar då att hon och Lisa försöker arbeta för att öka deras nätverk genom att få dem att dra sig ur sin trygghetszon, och “tvinga” dem att även försöka prata med människor med annat språk, men framför allt för barnens skull för att även dem ska öka deras nätverk (Intervju, Emelie, 2016).

”Vi försöker bryta föräldrarnas nätverk för det blir lätt att barnen också stannar där föräldern är. Men om man försöker få föräldrarna att sprida ut sig lite och fokusera med på det barnet faktiskt är intresserat av, blir det också lättare för barnet att hitta andra kompisar som faktiskt inte pratar samma språk. Barnen har mycket lättare att leka med varandra än vad de vuxna har som inte har språket. För barnet pratar på, på sitt språk, och de bryr sig inte så mycket i fall den andra förstår vad de säger” (Intervju, Emelie, 2016).

30

Utifrån vad Emelie och Lisa har nämnt ovanstående så tolkar vi det som att en del familjer kommer hit ensamma och inte har någon nära kontakt när de kommer hit till Sverige. Vi tolkar det som att deras närstående är kvar i hemlandet, och att familjerna därför är i behov av att känna sig behövda. Emelie och Lisa försöker därför hjälpa till att bilda nya nätverk åt både barnen och deras föräldrar och ”tvinga” dem ut ur sin

trygghetszon. Vi kan koppla detta till Jonsdottirs (2007) studie där hon menar att man genom att ha vänskapsrelationer bidra till att barnen utvecklar sin självbild och självkänsla. Hon menar även att det bidrar till att barnen känner tillhörighet i

barngruppen. Utifrånhur Emelie och Lisa talar om det här så kan vi se att de försöker att socialt inkludera (Onsjö, 2006) de nyanlända barnen och deras föräldrar genom att hjälpa och stötta till mesta del föräldrarna, men även barnen att bilda nya nätverk och kontakter. Detta gör Emelie och Lisa genom att försöka introducera familjer med dem som de inte brukar tala med och som inte talar deras språk. Vi kan se det som att Emelie och Lisa ”tvingar” föräldrarna att skapa ett större nätverk för att även hjälpa till att utveckla deras barns nätverk.

5.2 Identitet

Lisa upplever sitt jobb som berikande och att det ger mycket kunskap och erfarenheter då hon får träffa så många människor med olika behov och erfarenheter (Intervju, Lisa, 2016). Lisa berättar att hon försöker förhålla sig till relationen med familjen genom att;

”Det är viktigt att först och främst se barnen som individer med olika behov precis som alla andra som kommer hit. Det går inte att sätta in dem i ett fack, att så här är det att jobba med nyanlända” (Intervju, Lisa, 2017)

Hon menar att hon inte ser någon skillnad mellan de nyanlända och de svenska barnen, utan försöker vara lyhörd och nyfiken på att lära känna barnet för att sedan identifiera behovet hos denna individ (Intervju, Lisa, 2016). Utifrån intervjun upplever vi det som att hon redan från inskolningen försöker att inte ha några förutfattade meningar om barnet, utan att hon försöker se barnet som vilket barn som helst, och att man genom att lära känna barnet får en förståelse för vad just det barnet är i behov av.

I observationerna vi gjorde, kunde vi tolka det som att pedagogerna på den öppna förskolan försökte inkludera de nyanlända barnen i olika aktiviteter. Vi tolkar även

31

observationerna som att de nyanlända barnens bristande kunskaper i det svenska språket är inget pedagogerna försöker göra till något annorlunda i barngruppen (Observation, 2016). Under intervjun med Emelie fick vi berättat för oss att pedagogerna på den öppna förskolan försöker få de nyanlända barnen och föräldrarna att delta i så många aktiviteter och utflykter som möjligt, som till exempel sångstunder, läsa böcker och besök i olika parker i närområdet (Intervju, Emelie, 2016).

Vi kan utifrån vad Emelie och Lisa berättat, se det som att de inte ser någon skillnad på dem nyanlända barnen och de svenska barnen. Att alla oavsett var de kommer ifrån är olika individer med olika behov. Utifrån detta upplever vi det som att pedagogerna försöker få verksamheten att pågå som vanligt, och inte se de nyanlända som något annorlunda för att de kommer från andra länder. Utifrån Onsjös (2006) tre

inkluderingsaspekter så kan vi se att Emelie och Lisa försöker rumsligt inkludera de nyanlända barnen genom att skapa olika aktiviteter så som sångstunder, läsning och anordnar olika utflykter och besök i parker i närområdet. Emelie och Lisa försöker även att inkludera barnen socialt genom att skapa dessa olika aktiviteter och utflykter, vilket kan skapa en gemenskap och ett samspel för barnen. Emelie och Lisa försöker även att didaktiskt inkludera de nyanlända barnen genom att de inte försöker ha förutfattade meningar när barnen och deras familjer kommer till den öppna förskolan. De försöker först lära känna barnen och sedan få en förståelse för vilka behov barnen och deras föräldrar är i behov av.

5.2.1 Modersmål

Emelie berättar för oss i sin intervju att hon arbetat på olika förskolor där de arbetar med att försöka inkludera de nyanlända barnen, genom att fokusera på det svenska språket och göra det tydligt med till exempel böcker och bilder, men att pedagogerna även försökte bibehålla familjernas modersmål (Intervju, Emelie, 2016). Lisa menar att ”språk är berikande och att barn lär sig mycket av varandra”. Hon menar att barnen behöver använda sig av den kommunikationsförmågan de besitter, utöver det svenska språket och att man som pedagog uppmuntrar dem till att använda de språkkompetenser de besitter. Lisa upplever även att det är viktigt att inte endast ta upp det svenska språket utan att man även får in barnens modersmål i verksamheten. Lisa menar att om de nyanlända barnen får använda sitt modersmål i vardagssituationer och aktiviteter så kan

32

det leda till att barnens identitet stärks och utvecklas (Intervju, Lisa, 2016). Allen (2006) som vi tagit upp i vår tidigare forskning, menar att barnen ska få använda sitt

modersmål som verktyg för att utvecklas med omgivningen. På den öppna förskolan har vi observerat att alla som befinner sig på den öppna förskolan har tillgång till böcker och sånger på både svenska och olika modersmål. Både vi och pedagogerna upplevde det som att även om de nyanlända föräldrarna inte kunde läsa den svenska texten i böckerna, så tog de hjälp av bilderna för att försöka berätta historian för barnen på deras eget modersmål. Under denna observationen såg vi hur föräldrarna använde sig av sitt modersmål som verktyg för utvecklig och lärande i språket.

Under ett observationstillfälle upplevde vi det som att Emelie och Lisa försökte ta tillvara familjens och barnens modersmål under en sångstund. Pedagogerna använde sig då av en leksaksko för att försöka göra det mer konkret för barnen och föräldrarna, för att sedan koppla ihop ordet med föremålet de sjöng om. En förälder vänder sig till sitt barn och benämnde ordet ’’ko’’ på svenska och sedan på sitt modersmål. En av pedagogerna uppmärksammade denna situation och försökte då inleda ett samtal med föräldrarna om vad ko heter på barnens olika modersmål (Observation, 2016). Vi kunde utifrån observationen se att föräldrarna fungerade som en tolk för sina barn. Vi

upplevde det som att barnen som hade bristande kunskap i det svenska språket, kunde få stöd och hjälp från sina föräldrar för att underlätta att förstå och hänga med i

gemenskapen. Utifrån dessa observationer tolkar vi det som att föräldrarna här fungerar som ett slags verktyg för att försöka inkludera de nyanlända barnen i barngruppen.

Lisa beskriver att hon ser aktiviteterna som en positiv utmaning att försöka erbjuda spännande utvecklingsmöjligheter för barnen. Lisa berättar även att hon och Emelie börjar allt mer och mer sjunga sånger på barnens modersmål, och försöker hela tiden sträva efter att använda sig av konkreta material och instrument i olika aktiviteter, som till exempel läs- och sångstunder. Lisa menar att genom att använda sig av konkreta material och instrument, bidrar det till att barnen och föräldrarna blir delaktiga i aktiviteten även om de inte kan sångtexten eller sagan. Hon berättar även att de använder sig av IKT (informations- och kommunikationsteknik). IKT använder de sig av, med till exempel rörelsesång, dans och smartboarden (vilket är ett pedagogiskt undervisningsverktyg, en interaktiv whiteboard, data och projektor i ett och samma verktyg). Lisa påpekar också att hon och Emelie använder sig av kroppsspråk i

33

vardagen för att kommunicera med både nyanlända familjer som saknar det svenska språket men även de svensktalande (Intervju, Lisa, 2016).

I en av våra observationer kunde vi se att det uppstod en problematik med

kommunikationen mellan en pedagog och förälder. Under intervjun som vi gjorde med Lisa satt vi vid ett bord inne i ett av rummen, det var än så länge ingen förälder eller barn inne på avdelningen då det var tidigt på morgonen och förskolan precis hade öppnat. Mitt under intervjun kom en förälder in i rummet där vi satt och gjorde

intervjun och ville prata med Lisa. Föräldern hade ett annat modersmål än svenska och behärskade inte det svenska språket. Lisa förstod lite av det föräldern sa på sitt

modersmål men inte allt. Det uppstod svårigheter för pedagogen och

föräldern att förstå varandra, men Lisa fortsatte ändå att försöka förstå föräldern och bad föräldern förklara vad hen menade genom att gestikulera och peka (Observation, 2016).

Vi upplever att Blåbärets öppna förskola är en mötesplats där många kulturer möts, vilket innebär att det är många med olika modersmål som kommer dit. Vi tolkar utifrån våra observationer och intervjuer med pedagogerna att, Emelie och Lisa försöker inkludera alla barn och deras familjer genom att ta in deras modersmål i

vardagssituationer och aktiviteter. Vi upplever att Emelie och Lisa på Blåbärets öppna förskola arbetar utifrån de förutsättningar och resurser de har för att inkludera barnen och deras familjer genom språket i verksamheten. Vi kan se utifrån vår observation att det kan uppstå problematik med kommunikationen mellan pedagog och förälder när de inte talar samma modersmål, men att Emelie och Lisa använder sig mycket av

kroppsspråk i vardagssituationer för att göra sig förstådda. Utifrån hur Lisa och Emelie talar om sitt förhållningssätt och upplevelser kan vi först och främst se att de försöker rumsligt inkludera (Onsjö, 2006) genom att de försöker bjuda in alla till gemensamma aktiviteter. Barnen kan då känna sig som en i gemenskapen, genom att bara få befinna sig i rummet där aktiviteten utförs. Emelie och Lisa försöker även att socialt inkludera de nyanlända barnen genom att i de olika aktiviteterna de anordnar, lyfta upp barnens olika modersmål. Detta kan göra att barnen känner sig socialt inkluderade då de får dela med sig av sig själv. Även att barnen som har bristande kunskap i det svenska språket, kan känna sig delaktig med sitt modersmål och nyttja sina språkkompetenser. Emelie och Lisa strävar att även inkludera barnen didaktiskt genom att de skapar olika

34

utifrån de förutsättningar som finns, skapar utvecklingsmöjligheter för barnen. Detta gör Emelie och Lisa genom att uppmuntra dem till att använda de språkkompetenser de besitter, detta i sig kan enligt Lisa leda till att barnens identitet utvecklas och stärks.

5.2.2 Kulturella möten i den öppna förskolan

Lisa upplever att det är viktigt som pedagog att bibehålla barnens identitet. Att man inte ska ”ta ifrån” barnen deras bakgrund, kultur och religion och inte endast ”stoppa in” de svenska normerna och värderingarna i barnen. Lisa menar att hon och Emelie försöker förhålla sig utifrån barnens intressen och uppmuntrar dem till att bibehålla sin identitet. Lisa menar att hon och Emelie är lyhörda gentemot föräldrar och barn. De försöker vara öppna och ”lyfta in” deras åsikter och tankar i verksamheten, oavsett vad det gäller för att inte exkludera dem och känna att de är mindre värda.

Lisa och Emelie uttrycker i intervjuerna kring hur de förhåller sig till barnens likheter och olikheter i verksamheten.

”Vi lägger inte ”locket på’’ utan det är viktigt att prata kring olikheter och likheter’’ (Intervju, Lisa, 2016).

Lisa menar att hon och Emelie inte utesluter barnens kulturella bakgrunder, utan att de lyfter fram både barnens likheter och olikheter. Emelie berättar att de bland annat gör det genom att fira olika traditioner och högtider. Hon berättar att de på Blåbärets öppna förskola firar de svenska högtiderna som är helt nytt för många där, men lyfter även upp andra högtider så som ramadan eller bajram. Hon berättar även att hon och Lisa har arbetat mycket med matlagning, där bland annat föräldrarna får ta med sig mat från sina kulturer och lyssnar på musik från olika länder (Intervju, Emelie, 2016). Lisa berättar i sin intervju att de varje år anordnar en avslutningsfest på sommaren där alla föräldrarna får ta med sig mat som de själv lagat. Lisa berättar även att föräldrarna oftast lagar mat som kommer från deras egen kultur. Alla får sedan äta av varandras mat, vilket blir en rolig upplevelse med många olika maträtter. Lisa tar upp att de försöker lyfta fram likheter och olikheter genom att prata om det så mycket som det går, och lyssnar på föräldrarna om de har någonting att säga (Intervju, Lisa, 2016).

På Blåbärets öppna förskola observerande vi att de även lyfter fram likheter och olikheter i verksamhetens miljö. Verksamheten är konstruerad med tavlor med olika

35

citat på olika språk runt om i rummen. De har även i sin hall precis vid ingången en vägg som är dekorerad med välkomstskyltar på många olika språk. Inne i ena rummet där det varierar med byggleksaker, lego, böcker och leksaksdjur finns det i ena hörnet bilder på olika sevärdheter från olika länder, som till exempel pyramiderna från Egypten och Azaditornet från Iran (Observation, 2016). Tallberg-Broman (2010) nämner att möta människors olika bakgrunder och erfarenheter, bidrar till att barnen skapar ett mångkulturellt synsätt och förmåga att respektera andra människors lika värden. Genom att försöka skapa en mångkulturell miljö i förskolan som Emelie och Lisa har gjort, innebär det enligt oss att barnen befinner sig och tar till sig ett mångkulturellt synsätt genom miljöns uppbyggnad. Den mångkulturella miljön får även de nyanlända barnen inkluderade i verksamheten. Vi upplever att genom att ta tillvara olika sevärdheter som barnen kan relatera till och göra en så inbjudande miljö som möjligt, skapar det en rumslig inkludering (Onsjö, 2006) för barnen.

Vi kan utifrån intervjuerna och observationerna se att Lisa upplever det som viktigt att bibehålla barnens identitet och vara öppen för deras kulturella bakgrund och intressen. Vi tolkar det som att Lisa och Emelie förändrar hela miljön i sin verksamhet för att försöka inkludera de nyanlända barnen, genom att sätta upp ord och ''citat'' på väggarna och bilder från olika sevärdheter från olika länder. De anordnar även evenemang där de bjuds på mat och musik från olika kulturer för att försöka inkludera de nyanlända. Men vi upplever att det finns en motsägelse mellan det pedagogerna säger och gör. De menar i tidigare kapitel att de ser de nyanlända barnen som vilka barn som helst och att

verksamheten flyter på som vanligt, men vi kan se här att hela verksamhetens miljö och även deras förhållningssätt ändras för att försöka anpassa och inkludera de nyanlända barnen. Detta upplever vi dock inte vara någon problematik i Emelies och Lisas förhållningssätt i arbetet med nyanlända barn. Utifrån det Emelie och Lisa berättar om det här så kan vi se att de försöker socialt inkludera (Onsjö, 2006) genom att

pedagogerna bjuder in barnen och föräldrarna till ett socialt samspel genom samtal och diskussioner under de olika evenemangen som de anordnar. Detta kan ses som att barnen får en fot in i verksamheten och kan känna sig delaktig genom att visa en del av sin kultur i de olika evenemangen. Vi kan även se att Emelie och Lisa strävar efter att rumsligt- och didaktiskt inkludera genom att de skapar förutsättningar för utveckling och lärande kring ett mångkulturellt synsätt under högtider och i verksamhetens miljö.

36

Detta gör de genom att förändra verksamhetens miljö och konstruera den med allas olika språk på väggar och bilder på olika sevärdheter från olika länder.

37

6. Diskussion

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna förhåller sig och upplever kring inkludering av nyanlända barn på en öppen förskola. Vi kommer i detta kapitel redogöra och kritiskt granska, dels kring våra egna tankar och funderingar kring

resultatet av studien men även kring vårt val av metod. Resultatet av denna studie visar hur pedagogerna upplever och förhåller sig i sitt arbete med inkludering av nyanlända barn på Blåbärets öppna förskola. Vi menar att detta resultat inte är en övergripande bild av hur alla öppna förskolor upplever och förhåller sig. Vi försöker inte i denna studie påpeka vad som är rätt eller fel, utan mer ge ett exempel på hur det kan se ut.

6.1 Metoddiskussion

Vi utgick från en kvalitativ metod, vilket var ett bra val då vi kände att vi fick ut den information och det material vi ville. Om vi hade utgått från en kvantitativ metod istället så hade vi inte fått en lika stor inblick i hur pedagogerna förhåller och upplever kring inkludering av nyanlända barn. En kvantitativ metod innehåller mest datainsamlingar vilket hade gjort att vi inte hade kunnat gå på djupet vilket var en viktig del i vårt arbete. Valet av metod inför intervjuerna var att spela in samtalen, detta tyckte vi var bra då vi kunde fokusera på det intervjupersonerna sa och vara en god lyssnare istället för att fokusera på att anteckna. Nackdelen kan vara att intervjupersonen kan dra sig tillbaka och inte veta hur pass öppen de vågar vara. Men detta kände inte vi var något problem i våra intervjuer. Det blev även lättare för oss att sedan transkribera materialet med ljudinspelningarna. Använder man endast anteckningar under en intervju är det lätt att man missar stora delar av intervjuns innehåll, då man inte hinner skriva ner allt och detaljer som kan vara viktiga blir bortglömda och det kan uppstå missförstånd. I observationerna förde vi endast anteckningar. Vår första tanke var att vi skulle filma pedagogerna och barnens samspel med varandra. Men detta uteslöt vi då vi kände att det skulle begränsa oss i vår observation, ifall inte alla föräldrar samtyckte och godkände filmandet av deras barn. Det hade även varit tidskrävande vilket vi inte kände vi hade tid med. Men nackdelen med att vi inte filmade var som ovanstående, att det finns risk att man missar detaljer som kan vara viktiga i ens observationer.