• No results found

Vad är teknik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vad är teknik"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

VAL-projektet

Examensarbete

15 högskolepoäng

Vad är teknik?

-ett projekt för att öka elevers teknikmedvetenhet

What is technology?

-a project to increase students awareness of technology

Linus Sjölander

Lärarutbildning 90hp

Handledare: Maj-Britt Nordenankar

(2)
(3)

Sammanfattning

Med mitt examensarbete vill jag försöka konkretisera ämnet teknik i skolsammanhang så att eleverna får upp ögonen för vad som är teknik runt omkring oss i vardagen. Jag vill öka förståelsen för teknik. Jag har använt mig av ett projekt som genomfördes läsåret 2011 och som fortgick under läsåret. Det bör nämnas att skolan ansökte om projektpengar och var delaktiga i ”Årets teknikutbildning 2011”. Med dessa medel (50000kr) kunde vi satsa stort på teknikämnet för att både utbilda personal och förverkliga våra drömmar med eleverna.

Projektets mål var att ge eleverna en god förståelse för vad teknik är.

Att jobba på en F-5 skola innebär att man dagligen hjälper eleverna med tekniken i skolan, men tar vi för givet att eleverna vet vad teknik är? Kan de vad olika tekniska termer betyder?

Jag ville också undersöka elevernas förmåga att utveckla befintlig teknik, samt att se vilka uppfinningar som satt spår i vår vardag. Hur hade dessa utvecklats under årens lopp?

Eleverna ska även få tillfälle att använda sig av tekniken och själv konstruera efter ritning.

Hela skolan deltog, från de allra yngsta i förskoleklassen till klass 5. Det var viktigt under projektets gång att alla fick möjlighet att fördjupa sig i tekniken, både lärare och elever.

Med hjälp av enkäter före och efter projektet fick vi en uppfattning om hur elevernas teknikmedvetenhet påverkats.

Under projektets gång har det varit viktigt att få eleverna att själv uppleva och göra många experiment istället för att läsa om dessa.

Resultatet av projektet visar att elevernas medvetenhet kring teknik har ökat. De har en bredare förståelse för vad som är teknik i samhället.

(4)
(5)

Förord

Jag vill tacka alla elever som jag mött på skolan och jag önskar dem alla lycka till i framtiden. Jag vill också tacka alla kollegor som gör det underbart att gå till jobbet varje dag.

Ett speciellt tack till Marie-Louise Nyman som varit den bästa kollega man kan tänka sig under detta projekt.

Ni är bäst.

Ett riktigt stort tack!

(6)

1. Inledning...1

1.1 Syfte och problemställning...2

2. Teoretisk bakgrund...3 2.1 Teknik i skolan...3 3. Metod...7 3.1 Val av metod...7 3.2 Deltagare...8 3.3 Etiska överväganden...9 4. Genomförande...10 4.1 Förkunskaper...10 4.2 Projektstart...11 4.3 Teknikcertifikaten...12

4.3.1 Teknikcertifikat 1 – Vad är teknik?...12

4.3.2 Teknikcertifikat 2 – Teknikens utveckling...14

4.3.3 Teknikcertifikat 3 – Konstruktion...15 4.3.3.1 Utmaning för lärare...16 4.4 Äventyrets slut...16 5. Resultat...18 5.1 Resultat...19 5.1.1 ”Vad är teknik?”...19 5.1.2 ”Vad gör en ingenjör?”...20

5.1.3 ”Vad finns för teknik i skolan och hemma?”...21

5.1.4 ”Kan du nämna några yrken som har med teknik att göra?”...22

5.2 Observationer...23

6. Slutsats och diskussion...24

7. Referenser...27

Bilagor...28

Bilaga 1 Min enkät...28

Bilaga 2 Projektstart...29

Bilaga 3 Teknikcertifikat...30

Bilaga 4 Vad är teknik?...31

Bilaga 5 Konstruktion...32

Bilaga 6 Hållbarhet...33

Bilaga 7 Tekniska mästerverk...34

Bilaga 8 Att bygga själv...35

(7)
(8)

1. Inledning

Vi hör ofta ordet ”teknik” i dagligt tal, både som förkortning i IT, Informations Teknologi, men även i ord som genteknik, bioteknik eller i teknisk information i till exempel motortidningar. Vi lever idag i en värld där vi tar tekniken för given och blir ofta både arga, förbluffade och förvånade när den inte fungerar.

Hur är det då med den yngre generationen? Visst måste de vara medvetna om hur mycket teknik det finns runt oss?

Efter en kort nulägesanalys där vi frågade eleverna på skolan ”Vad är teknik?” fick vi lärare omvärdera vår uppfattning och ville nu lyfta ämnet teknik för att tydliggöra vad teknik är. Vi ansåg själva att vi pedagoger hade knappa kunskaper kring ämnet och ville därför fortbilda oss. Vi saknade en så kallad ”röd tråd” i teknikämnet, som skulle löpa från förskoleklassens barn till klass 5 och det ville vi ändra på.

Genom att vara med i en tävling fick skolan jag jobbar på vara med och dela på teknikpengar som avsattes till fortbildning i teknik. Vi skulle besluta vad dessa pengar skulle användas till. Beslutet blev fortbildning, material och studiebesök.

I mitt arbete vill jag undersöka om projektet var lyckat. Gav praktiska lektioner och fortbildning resultat? Dessutom vill jag se om detta resultat är en bra modell i fortsättningen, ett arbetssätt som kan användas i framtida teknikundervisning. Det är viktigt för ungdomar och elever att de får en god teknikutbildning och att vi lärare har den utbildning som krävs för det. Jag vill att tekniken ska vara ett tydligt ämne på schemat och att förutsättningarna ska finnas för en lyckad undervisning.

Enligt Skolverkets läroplan1 ska tekniklektionerna syfta till att lära eleverna om tekniken vi har runt om oss och göra den begriplig för eleven. Projektet och undersökningen har samma intention.

(9)

1.1 Syfte och problemställning

Mitt syfte med denna undersökning är att öka förståelsen för teknik genom att låta eleverna arbeta praktiskt. Målet är delat i tre delmål.

Det första är att öka förståelsen för tekniken.

Det andra delmålet är att eleverna ska se möjligheten att utveckla och förbättra befintlig teknik.

Det tredje delmålet är att eleverna själva ska konstruera föremål i en process. Processen handlar om att skapa en ritning och följa den tills man konstruerat sin modell.

Problemställning

Hur kan vi pedagoger arbeta för att höja elevernas medvetenhet om teknik? Går det att höja elevernas tekniska medvetenhet genom praktiska moment? Hur förändras elevernas syn på teknik före och efter detta projekt?

(10)

2. Teoretisk bakgrund

2.1 Teknik i skolan

Ända sedan 1980 har teknik varit ett obligatoriskt grundämne i skolan. Det är det ”yngsta” och senast införda ämnet i svensk grundskola. Trots över 30 år som skolämne visar den rapport2 regeringen gav ut år 2010 att skolan inte skapar det intresse och de kunskaper som förväntas. Den pekar på ett flertal faktorer bl.a. sjunkande kunskapsnivå i ämnet teknik, minskad förmåga att ta tillvara på elevernas intresse och att tekniken är det ämne som drabbats särskilt hårt.

Ninni Bengtsson och Emma Lundberg Niklasson skrev 2013 ett examensarbete om ”Tekniken i grundskolan”3 . Även de hänvisar till statens offentliga utredning och de vill med sitt arbete undersöka hur det ser ut i Sverige med teknikundervisningen. Deras slutsats visar på att många lärare saknar teknikutbildning och att få har tillgång till en avsedd tekniksal. Även ekonomiskt är teknikämnet eftersatt och de vanligaste materialen är papper sax och lim. De kommer också fram till att många elever möter inte teknikämnet förrän i klass nio.

Eleverna är intresserade av teknik men det finns en tydlig svårighet att komma åt denna nyfikenhet.

Som utgångspunkt för projektet har jag haft bland annat Skolverkets läroplan4 att stötta mig mot. De tar vid flertalet tillfällen upp hur viktigt det är att eleverna är medvetna om tekniken kring dem. Vi är omgivna av teknik i dagens samhälle vare sig vi är medvetna om det eller inte.

2 SOU 2010:28 Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT

3 Bengtsson, Ninni;Lundberg Niklasson, Emma Tekniken i grundskolan – en studie av teknikundervisningen i

99 kommuner i Sverige 2013

(11)

Skolverket vill att vi lärare ska ge eleverna möjlighet att testa sina förmågor inom ämnet teknik. På så vis kommer de vara mer vana, nyfikna och förberedda på den teknik de möter i framtiden.

Teknik handlar ju om att lösa problem som uppstår för oss människor, tillfällen där vi behöver hjälp för att klara en uppgift. Eleverna ska även ges möjlighet att testa egna idéer och utveckla andras. Skolverket betonar att teknik inte är ett avskilt ämne från de övriga, utan tekniken tar hänsyn till många saker som t.ex. estetik, ekonomi och inte minst miljö med en hållbar utveckling.

En man som tittat närmre på detta och som kan inspirera oss alla är Arvind Gupta5, en indisk elektronik-ingenjör.

Hans tankar går ut på att använda sopor och visa barn och unga att det går att återanvända dessa som leksaker och tekniska modeller. Själv ser han det som en utmaning att hitta nya användningsområden för de olika sakerna folk kastar. Detta är en del av den teknik vi måste visa våra elever, detta bidrar till en hållbar utveckling, än den slit och släng vi tyvärr vänjer oss vid.

Cecilia Laurén6 från tidningen Ny Teknik skriver om problemet att vi lever i ett samhälle där det är billigare att köpa nytt än att reparera och att det kommer att ta flera generationer att stoppa detta, så det är hög tid att börja nu med eleverna i dagens skola.

Några som funderat på hur samhället och vår syn på lärandet förändras är Pasi Sahlberg och Asko Leppilampi. De är två frontfigurer inom den finska skolan och har lång erfarenhet inom finsk skolutvecklingen. ”Samarbetsinlärning” sidan 17:

”Ett samhälle med ständigt växande information kallas ofta informationssamhälle. Där förändras arbetets natur och betydelse jämfört med forna tider. Arbetslivet behöver inte längre personer som vet och kommer ihåg som tidigare. Idag och i framtiden är det förmågan att hantera information som accentueras.” 7

Det vi måste göra är alltså det näst bästa, ge eleverna en grundläggande bas om vad teknik är, men även ge dem inspiration som leder till nya uppfinningar.

En definition på vad en uppfinning är, kommer från elevernas eget läromedel ”Teknik

Grundbok” sidan 5:

”Alla uppfinningar som vi använder har en sak gemensam: De löser något praktiskt problem. Någonting blir lättare att göra eller går det bättre tack vare att någon tänkt ut ett verktyg eller en metod. Verktyg kan vara nästan vad som helst: Hammare och skruvmejslar förstås, men

5 Gupta, Arvind; Pandhare, Prajakta. “From Trash to Toys” 2013.

6 Laurén, Cecilia“Teknik har löst problem i 1000-tals år” Ny Teknik 2013.

(12)

också datorer… En metod är ett sätt att göra någonting på, till exempel hur man stickar eller spelar gitarr.”8

Cetis9, Centrum för tekniken i skolan, har som största mål att stimulera och utveckla teknikundervisningen. De menar, liksom skolverket, att våra elever ska ha kunskaper om den teknik som omger dem och att deras val som delar av samhället påverkar både nu men framförallt i framtiden.

De vill medverka och ge dagens elever vad de kallar ett ”tekniskt självförtroende”. Detta gör att eleverna inte blir rädda för ny teknik utan drar nytta av den och ser möjligheterna i den nya tekniken.

Även Cetis inställning till tekniken är av den uppfattningen att man lär genom att gör, även om de formulerar det lite annorlunda i sitt styrdokument:

”Tekniken ger en unik möjlighet "att begripa genom att gripa", att använda alla sinnen för att förstå. Det finns också uppenbara samband mellan till exempel teknik och estetik - kopplingar som dock ofta glöms bort.”10

Med detta som grund förstår man att teknik är så mycket mer än man tänker på i vardagen. Cetis menar också att vi lärare måste vara med och utbilda nästa generation och ge dem de verktyg och möjligheter som de har rätt till, så att det fortsätter att växa upp nya tekniker och naturvetare som behövs i samhället. De säger också att tekniken som ämne är ett tacksamt ämne att integrera i andra ämnen t.ex. naturkunskap och samhällskunskap.

Det är på dessa grunder jag valt att undersöka elevers syn och deras tankar om vad teknik är. Att lära sig genom att göra, kan tillämpas inom många områden och är en tolkning av begreppet ”Learn to do by knowing and know by doing”. Detta begrepp härstammar från John Dewey11 (1859-1952) och han var en av pragmatismens frontfigurer. Detta bygget på att teori och praktik är starkt sammanknutet och för att få nytta av det man läst ska kunskapen kopplas till ett verkligt moment där kunskapen testas. I de fall det går har jag låtit eleverna i klassen arbeta utifrån denna teori. Syftet med detta är att eleverna ska känna till och kunna omsätta de övningar de gjort i skolan till mer komplexa system i vardagen. Att få kunskapen genom att medverka i experiment, i äventyr eller i utmaningar ger eleverna minne som de sedan kan ha med sig hela livet. Exempelvis ser jag det som mycket svårt att läsa sig till kunskaper om pneumatik för förskolebarn men det går utmärkt att bygga ballongdjur samtidigt som man introducerar orden/termerna tryck, luft och att tala om pneumatik. Det hela handlar om en

8 Sjöberg, Staffan. ”Teknik Grundbok”sidan 5 ,1998 Natur och kultur, Stockholm 9 Cetis - Centrum för tekniken i skolan 2012

10 a.a.

(13)

kombination, kanske inte fullt så renodlat som Dewey menade. Dewey ville framförallt att eleverna skulle ges kunskaper som de hade nytta av i sitt senare liv, både personligt och yrkesmässigt. Han menade att praktiska övningar ska vara hämtade från livet och inte vara påhittade eller konstruerade.

(14)

3. Metod

3.1 Val av metod

Jag har använt mig av kvantitativ metod, observationer och enkäter. Enkäten och observationerna är tagna från projektet.

Kvantitativ metod används när syftet är att undersöka en större grupps tankar. Eftersom min frågeställning rör sig om att förändra elevernas synsätt på tekniken på hela skolan och inte enstaka fall, valde jag huvudsakligen den kvantitativa metoden. I detta fallet vill jag ta reda på gruppens föreställning angående teknik. Genom att insamla gruppens svar före och efter projektet utan att ändra frågorna kan jag sedan jämföra resultaten. Styrkan med denna typ av metod är att få med många elever. Nackdelen är att jag inte kan gå på djupet med en sådan enkät och det blir inte något utrymme för mig att undersöka varför en del elever svara som de gör.

Enkäten bygger på så kallade öppna svar, ett svar där eleverna själv svarar på frågorna utan några givna svar/svarsalternativ.

Så här skriver Ann Kristin Larsen, sidan 47, i sin bok ”Metod helt enkelt” om att ställa frågor i ett formulär och öppna svar:

”En viktig fördel med öppna svar är att man får möjlighet att upptäcka okunskap och missförstånd.”12

Som lärare kan jag upptäcka bristerna och hjälpa eleverna att förstå. Hon fortsätter:

”En annan viktig fördel är att man inte påverkar respondenten att ge bestämda svar, vilket är fallet när svarsalternativen är givna.”13

Om man ger alternativ är det alltid en risk att man styr enkätens utfall.

12 Larsen, Ann Kristin, Metod helt enkelt, sid 47, 2009 13 a.a.

(15)

Eftersom projektet genomfördes 2011 och mitt examensarbete 2014 har många av de elever som var med i projektet hunnit sluta på skolan. Detta leder till att jag valt bort kvalitativ metod och intervjuer, då jag inte skulle kunna säkerställa reliabiliteten i urvalet av elever. Enkäten däremot är gjord i anslutning till projektet liksom observationerna.

Ann Kristin Larsen skriver på sidan 89 i sin bok ”Metod helt enkelt” om observation: ”Observation handlar om systematiska iakttagelser. En observation är något vi sett, och som vi antecknar under hand och efteråt (Løken och Søbstad 2006).”14

Detta gjordes genom så kallade fältundersökningar och där jag som pedagog gjorde ”Icke-deltagande observationer” d.v.s. jag var inte med i själva utförandet av uppgiften. Observationerna är i huvudsak gjorda i de äldre klasserna, eftersom det var där jag undervisade i teknik. Vid några tillfällen mötte jag de yngre eleverna och då var det i storgrupp (hela skolans elever samlades). Vid alla tillfällen har jag genomfört öppna observationer där deltagarna varit medvetna om att de varit observerade. De var väl förtrogna med mig som person eftersom jag träffade dessa elever dagligen.

3.2 Deltagare

Då projektet genomfördes på en liten skola var det inte en fråga om urval egentligen. Med ca 70 elever på hela skolan fyllde alla läskunniga elever i enkäten medan de yngre barnen fick hjälp av en pedagog att sammanställa den. Vi hade 52 elever som fyllde i enkäten själv och 17 förskolebarn som fick hjälp att skriva en sammanställning. Elevernas ålder är från 6-11år och endast några få barn av invandrarbakgrund.

(16)

3.3 Etiska överväganden

I samband med genomförandet gjordes projektet för att öka elevernas teknikkunskaper, inte för mitt examensarbete. De uppgifter jag använder är en utvärdering av detta projekt och jag använder inte några personuppgifter eller namn.

Det finns fyra huvudkrav att överväga: 1. Informationskravet

Man ska alltid informera personerna i en enkätundersökningar om vad informationen ska användas till. Eftersom jag grundar mitt arbete på ett projekt som redan genomförts är detta omöjligt. Inga uppgifter jag använt kan skada eller orsaka olägenhet för de berörda.

2. Samtyckeskravet

Denna regel handlar om deltagarnas rätt att själv bestämma över sin medverkan.

Än en gång är lektionerna jag hämtat information från en del i det genomdrivna projektet. Eleverna har ju varit i skolundervisningen och i denna ingår tekniken som ett ämne. Det var under dessa tekniktimmar projektet genomfördes och alla har deltagit. Det var inte en speciell grupp som valdes ut.

3. Konfidentialitetskravet

Regeln omfattar huruvida information om personuppgifter kan spridas till obehöriga.

Jag har inte några namn på elever med i arbetet och heller inga bilder med elever som inte får publiceras.

Enligt Vetenskapsrådet15 kan samtycke hämtas från skolledningen eftersom den inte innefattar några frågor av varken etisk eller privat natur.

4. Nyttjandekravet

I denna regel pratar man om att uppgifterna jag använt inte kommer att användas till något annat än mitt arbete.

Jag har inte använt uppgifterna i kommersiellt syfte och inte heller har uppgifterna använts till att fatta beslut om uppgiftslämnarna.

(17)

4. Genomförande

4.1 Förkunskaper

Projektet startade i september 2011 och fortsatte till januari 2012. All personal på skolan var delaktiga. Varje klass blev tilldelade olika uppgifter med stegrande svårighetsgrad för att utmana alla elever i klasserna F-5. Lärarna hade gått fortbildning, Navet i Borås och en workshop på skolan med Maria Sandström.

Navet är ett science center, ett ställe där man kan uppleva och experimentera med teknik, naturkunskap och matematik. Vi var 6 pedagoger som fick möjligheten att utbilda oss i 2 dagar.

På Navet fick personalen titta på och delta i olika moment inom teknik och matematik för att bli inspirerade. Vi fick se hur dramapedagogik kunde appliceras på tekniken något som vi använde i projektet.

Vid vår wokshop som pågick under en helkväll fick vi pedagoger på skolan jobba med olika tekniska moment. Det kändes viktigt att så stor del av personalen som möjligt fick ta del av utbildningen eftersom många fritidspedagoger jobbade i klasserna under skoltid. Maria Sandström är lärare vid Malmö högskola och ämneslärare i de naturvetenskapliga ämnena samt teknik. Hon visade oss några tips hur vi kunde anpassa tekniken på olika åldersnivåer och påminde om hur viktigt det är att ha en sammanhängande teknikundervisning, det hon kallade den ”röda tråden”.

Vi hade även besök av skolans ”larmkille”, en ingenjör som berättade om hur en brandvarnare fungerar och hur den ser ut inuti. Han gick runt i alla klasserna F-5 och hade med sig dels brandvarnaren men också en modell av en strömbrytare som kunde suttit i ett trapphus. Med denna visade han (förenklad version) hur en strömbrytare fungerar i en trapp så att man skulle slippa springa upp och ner i trappan för att tände eller släcka.

Eleverna fick även åka till Vattenhallen i Lund där teknikstuderande får möjligheten att berätta om sina framtida yrkesval och praktiskt genomföra en del experiment, t.ex. självdiskande tvättsvampar. Detta besök var mycket lyckat.

(18)

För att ta reda på vad våra elever visste om ämnet teknik krävdes en nuläges-analys.

”Det viktigaste i inlärningssituationen är det som eleverna vet från tidigare” D.P.Ausubel 1978. 16

Enklaste sättet att genomföra detta på var att vi gjorde ett frågeformulär där vi helt enkelt ställde en rad frågor som hade med teknik att göra. (bil.1)

Efter avslutat projekt fick eleverna ännu en gång svara på enkäten med samma frågor. På så sätt kan man kan tydligt se en skillnad i svaren från eleverna.

Jag tydliggör vilka eventuella brister som finns i elevernas förståelse för teknik och vad det innebär.

Jag har även observerat eleverna på deras lektioner när de diskuterat och arbetat med problem de ställts inför.

4.2 Projektstart

För att få med alla på skolan ville vi göra en gemensam start. Vi beslutade oss för att starta med en teater där vi vuxna ställdes inför en rad problem som sedan skulle lösas med hjälp av tekniken.

Vi samlade alla elever på skolan i gymnastikhallen och på golvet framför eleverna bredde vi ut ett lakan. På lakanet hade vi lagt lite blandade verktyg, husgeråd, några spik och skruvar samt en stege och lite rep. (bil.2)

Tanken var att eleverna skulle gå in och bryta föreställningen likt ett forumspel och ge förslag på hur aktörerna skulle lösa problemen med hjälp av de saker de hade framför sig på lakanet.

Givetvis spelade vi lite dumma och gav några tokiga förslag. Bland annat skulle vi hissa en flaggstång och ville såga ner stången för att komma åt toppen. Efter några tokiga och roliga förslag var det barnens tur att lösa ”problemen”.

Sista delen av denna introduktion i teknik var ett påhittat brev som var en uppmaning där statsminister Fredrik Reinfeldt ville ha hjälp att stoppa de onda ”Hävarmarna” som hotade att ta bort all teknik som fanns i Sverige och skicka oss tillbaka till stenåldern. För att understryka att detta moment var på låtsas hade vi en så kallad ljugartofs som visades upp

(19)

innan vi läste brevet. I äventyret fanns en uppgift för barnen att lösa, nämligen att ta tre teknikcertifikat (bil.3) , som alla måste ha för att ge sig på/klara av Hävarmarna.

4.3 Teknikcertifikaten

Teknikcertifikaten är den del av projektet som visar att eleverna uppfyllt målet för kunskap. För varje del fick eleverna en medalj som i äventyrsdelen gav dem magiskt skydd mot ”Hävarmarna”. Det var också ett fysiskt bevis på att man klarat delmålen i projektet som eleverna kan visa för t.ex. föräldrar. Vi hade tre certifikat.

4.3.1 Teknikcertifikat 1 – Vad är teknik?

Certifikat 1: Eleverna ska kunna beskriva vad teknik är, kunna begreppet teknik och se teknik i vår närhet. En bra definition och även kunna ge exempel från hemmet och skolan. Detta ledde oss till del ett av de tre teknikcertifikaten, ”Vad är teknik?”.

Teknik är ett sätt för oss människor att fylla ett behov vi har och det har alltid med någon form av energi att göra. Tekniken avlastar människan.

När vi haft denna uppstart för alla var det dags för att jobba i klassrummen. Att definiera teknik och att upptäcka vad som fanns runt oss i skolan, hemma, byn och samhället var nummer ett på listan.

Vi tränade även på termer som finns inom tekniken som t.ex. hävarm och friktion för att eleverna skulle kunna ta del av ämnet ännu bättre.

Ett sätt att uppmärksamma eleverna på detta var att låta eleverna räkna och beskriva vad de möter för teknik under en dag, från de att de vaknar tills de går och lägger sig.

En annan läxa var att ta med sig ett föremål hemifrån, visa det för klassen och se om det var någon som visste vad det användes till. Vi fick se både gamla och nya verktyg, husgeråd och instrument. Även detta pass gav eleverna ny insikt i vad teknik innebar. De insåg också att teknik kan vara något mycket enkelt men även något mycket avancerat. Med de olika föremålen kom också självklara frågor upp som ”Hur funkar den?” och ”Hur kom de på den här?” och ibland ”Vad ska man med den till?”.

(20)

Exempel på medtagna saker hemifrån var:

En handborr, en leksaksdinosaurie i trä som hade rörliga leder och mun, stämjärn, speldosor, bärplockare och en designad juicepress.(bil.4)

Givetvis fick barnen först gissa, i vissa fall var det ju tydligt vad det rörde sig om, men i andra var det svårt eller rent utsagt omöjligt om man inte kände till saken sedan tidigare. Kunde man inte lista ut det i klassen så fick den som hade med sig saken visa och berätta. Det var en väldigt uppskattad lektion.

Snart upptäckte eleverna att det mesta kring dem var teknik och att vi använder den dagligen utan att tänka på det.

Vi pratade om vad som gör att människan uppfinner saker.

Det är inte enkelt att säga om behovet eller tekniken kom först men troligtvis är det tekniken för en del saker. Vissa av dessa saker kan kännas meningslösa, men vi pratade även om att man som säljare kan skapa ett behov hos sina kunder som de inte hade innan.

Sundin,(1991, s. 270)17 uttrycker det så här:

”Vem frågade till exempel efter en TV-apparat, en personbil, en tele-fon, en kamera eller ett solarium innan dessa ting existerade?

Här, liksom i många andra fall, är det snarare uppfinningen, tekniken, som kom först. Därefter skapas behovet – oftast efter en intensiv marknadsföring.”

En lektion gick ut på att ta reda på vad en hävarm egentligen är. Eftersom vi introducerat termen fick även eleverna testa på detta tekniska hjälpmedel.

Experimentet gick ut på att två eller tre personer skulle hålla dörrhandtaget uppe på ena sidan medan en person skulle trycka ner det på andra sidan. När detta inte alls funkade för den som stod ensam introducerade vi hävarmen genom att helt enkelt hänga på ett rör från en dammsugare ovanpå handtaget. Nu klarade man enkelt av att trycka ner handtaget fast de var flera på insidan. Ett annat exempel från riktiga livet är den enkla gungbrädan något som de flesta i klassen hade lätt att relatera till.

(21)

4.3.2 Teknikcertifikat 2 – Teknikens utveckling

Certifikat 2 : Eleverna ska kunna något om teknikens utveckling. De ska kunna beskriva hur ett föremål utvecklas och varför, vilket behov har lett fram till utvecklingen.

Inför del två i teknikäventyret fick eleverna än en gång vara med i ett skådespel som denna gång handlade om teknisk utveckling. Vi lärare försökte visa några enklare uppfinningar som utvecklats genom tidens lopp. Det finns många exempel på att någon tagit en redan befintlig teknisk uppfinning och sedan förbättrat den.

Exempel:

Elden: från att göra upp eld med friktion till att tända med tändstickor och tändare.

Skriften: från att hugga i sten till att skriva med fjäderpenna och bläck till dagens blyerts eller varför inte dator och bläckstråleskrivare.

Förflyttning/fordon: Gå eller springa, häst och vagn, tåg, till dagens bilar och fordon. Jobbet i klasserna fortsatte sedan med en rad frågor.

Varför uppfann man? (Här skulle eleverna försöka gissa vad som rörde sig i huvudet på en uppfinnare.)

Vad behövde man kunna/veta för att bli en bra uppfinnare? Vi kom fram till att många nog kunde bli uppfinnare i klassen men också att man måste komma på massor av idéer som man kanske skrotar innan man hittar en riktigt bra. Utvecklingen har inte alltid gått den ”raka” vägen.

Under en lektion gällde det för eleverna att gissa och tidsbestämma när vissa tekniska uppfinningar uppfunnits. Denna idé är hämtad från ”Teknikspanarna”18 Teknikspanarna är Teknikföretagens satsning för elever och lärare i årskurs 4-6. Det är ett projekt som startade 2004. De åkte ut och mötte skolklasser från hela Sverige. De delar även ut inspirationsmaterial som inte kostar något och det är just ett av dessa kompendier vi tagit del av. Idag arbetar de under andra former men projektet finns fortfarande kvar.

(22)

4.3.3 Teknikcertifikat 3 – Konstruktion

Certifikat 3 : Eleverna ska konstruera något utifrån uppställda krav. Vi valde att konstruera byggnader av olika slag, bilar av mjölkförpackningar.(bil.5). Klasserna ska skapa bilar som kan rulla. Ju högre klass desto mer avancerade krav, t.ex. belysning och elmotor.

I del tre av projektet tittade vi på olika strukturer med hjälp av ritningar. Innan de satte igång med sina egna projekt tittade de på vilka behov vi människor har. Med våra uppfinningar skulle vi sedan uppfylla dessa behov. Till varje moment var det viktigt att göra en skiss, bild eller ritning för hur man skulle möta det fastställda behovet. Problem som eleverna ställdes inför fick de själva fundera ut hur de skulle lösas. Källorna var många och både nätet och böcker användes flitigt. Även valet av material var utmanande och ibland svårt. Hållbarhet och vikt diskuterade ofta.(bil.6).

Under vissa övningar byggdes prototyper som eleverna sedan fick ge feedback på. På så vis hjälpte de varandra att förbättra sina konstruktioner.

Här följer tre exempel på hur lektionstillfällena såg ut.

Lektion 1: Vi startade konstruktionslektionen genom att titta på hur man konstruerar starka byggnader.

Det finns byggnadsverk som är tusentals år gamla, pyramiderna, med en tung stor bas. Vår skola är byggd av tegel och är från 1877. Vad gör att den står kvar än idag? Vi tittade på materialet tegel och hur man murar för att få byggnaden stark. Den praktiska delen gick ut på att bygga en vägg med hjälp av Lego-bitar. Genom att ge eleverna olika kriterier fick de sedan titta och prova vilket förslag som var den starkaste väggen.

Lektion 2: Vi tittade på hur Eiffeltornet var byggt. Stål och nitar gör att byggnaden står än idag. Sedan 1889 har 200 miljoner människor klättrat upp i detta tekniska mästerverk till byggnad. Trots att det väger över 10000 ton så håller det, men hur? Svaret kanske inte är så simpelt men en bidragande faktor är triangeln.(bil.7).

Nu var det dags för eleverna att själva bli konstruktörer. Till sin hjälp hade de maskeringstejp, så många dagstidningar de ville och med de kunskaper de nu hade med sig, skulle de nu konstruera ett så högt tidningstorn som möjligt. Att bygga själv är ju lite annorlunda, här gällde det att komma ihåg teorin från föregående lektioner.(bil.8).

(23)

Lektion 3: Alla elever på skolan fick även prova på att bygga olika typer av bilar. Vi byggde bilarna från samma utgångspunkt, nämligen en mjölkförpackning. Även här talar vi alltså om en produkt som vi kan återanvända och se nya möjligheter i. De olika årskurserna fick olika teknisk ”svårighetsgrad”. De äldsta eleverna skulle driva sin bil med batteri, elmotor och kugghjul.

4.3.3.1 Utmaning för lärare

Vi hade även en utmaning för de vuxna på skolan. Denna gick ut på att samla alla i skolans gymnastikhall där pedagoger på skolan delades upp i tre lag. Alla fick samma förutsättningar och som domare utsågs tre elever. Varje lag fick en stor påse geléhallon och ett paket tandpetare och nu var det en hård tävling om vem som kunde göra det högsta tornet.

Detta visade sig vara en ganska svår uppgift om man trodde man kunde bygga rakt upp och ner. Efter tävlingen fick alla elever samma uppgift i klasserna och givetvis fick de äta upp konstruktionerna.

4.4 Äventyrets slut

När alla certifikaten var avklarade var det dags att bekämpa de onda Hävarmarna. Dessa spelades av klass 5 som fick agera bovar under denna dag som avslutade äventyret. Eleverna fick uppgifter i både teknik och samarbete för att samla poäng för att klara uppdraget. När de klurat ut olika gåtor och pussel och fått fram den kod som behövdes kunde de besegra de onda Hävarmarna. Vi skickade då upp en asiatisk lykta (en varmluftsballong i miniformat) för att signalera att faran var över. (bil.9).

Anders Sandström för Sydsvenskan den 30 januari 2012, nätbilagan: ”Barnen räddade teknikens under

Staffanstorp

Hela det civiliserade samhället var hotat igår när Tottarps skola avslutade sitt stora teknikprojekt. De onda ”hävarmarna” var på krigsstigen för att skicka alltihop tillbaka till stenåldern.

(24)

Men barnen räddade tekniken ur farozonen med sitt nyvunna vetande.

– Nu vet jag vad hydraulik och pneumatik är. Jag kan bägge två. Dom är vatten och luft, ju! sa Hanna Bjerström, 5 år.

När Sydsvenskan träffade henne i höstas tyckte hon det skulle bli ”jättekul” att lära sig mer om teknikens under i skolan.

Så frågan nu var given:

Hur blev det, Hanna?

– Jag säger samma som innan. Jättekul. För det var det, säger hon.

Vad tycker du var roligast av allt du var it med om?

– Alltihopa har varit roligast. Men mest bilarna. De var av mjölkkartonger och gick med ström.

– Och idag har vi gjort en massa övningar och skyddat tekniken mot de där onda hävarmarna. De är jättefarliga, verkligen!

”Hävarmarna” har sitt högkvarter i ett provisoriskt tält i den frostbitna trädgården bakom skolhuset. Deras utstuderade rödsvarta maskering kan skrämma vettet ur vilken tekniknörd som helst.

Det kan deras ambitioner också, visar det sig:

– Vi är dom onda. Vi ska stjäla all teknik och skicka den tillbaka till stenåldern, säger Anna Larsson,

11 år.

Hennes backup Björn Cronqvist, 12 och Johan Andersson, 11, håller nickande med under hotfulla muttranden och mumlanden bakom maskerna.

– Det finns ju farlig teknik också. Ond teknik. Ta den energisnåla lampan som är full av kvicksilver. Såna ska vi väl inte ha. Eller all teknik som man ska använda i krig, säger Johan Andersson.

Inne i skolhuset står ett par stora lådor med all den praktiska vardagsteknik som barnen med stor och kreativ fantasi skruvat ihop under höstens mörka månader.

Elbilarna byggda av mjölkkartonger, förstås.

Men också den där gröna draken som öppnar munnen på vid gavel när man blåser upp en liten gummibalong genom ett sugrör.

– Teknik finns överallt. Men den kan vara farlig också, säger Hanna Bjerström och blundar hårt. Ute på gården har barnen med framgång försvarat teknikens landvinningar mot de onda hävarmarna.

Snart är det dags att skicka upp en raket som signalerar faran över.

Det delas ut personliga teknikpass, som bevis för att man nu vet massor av nytt om det tekniska. Och projektledaren Linus Sjölander, tekniklärare på Tottarps skola, är nöjd:

– För de äldre blir det en fortsättning med bilbyggen med motorer och batterier. De har tagit ett stort steg i teknisk riktning.

– Och de yngre kommer att kunna säga om tekniken på mellanstadiet att ”det där, det gjorde vi i förskolan”.

– Det är rätt fräckt faktiskt.

Nästa steg är att färdigställa det tekniska matematikrum som är på gång till våren. Teknikens under verkar vara utan gräns i Tottarp den här januaridagen.

Eller som Hanna Bjerström säger:

(25)

5. Resultat

Svaren vi fick från eleverna gjorde oss lärare både nyfikna och eftertänksamma. Många trodde att teknik var ett ämne som hörde ihop med med de naturorienterade ämnena. Det fanns även de som skrev ”Det handlar om So”. ”Har det något med datorer och IT att göra?” svarade några. Förbluffande många svarade idrott, ända tills vi fick höra varför. När eleverna tränade fotboll var det flera tränare som sagt att ”Idag blir det teknik-träning”. Det var roligt att se hur elevernas svar ändrades efter projektet.

Under flertalet av de praktiska övningarna såg jag att eleverna ändrade sin utgångsplan efter att de testat sina teorier eller sett vad andra elever gjorde. De lärde sig genom både framgång och motgång. Framförallt fick de god tid på sig att testa själva. Det resultat som Ninni Bengtsson och Emma Lundberg Niklasson kommer fram till 2013 i sitt examensarbete om ”Tekniken i grundskolan” är till stora delar likt det resultat jag funderat över och får fram. T.ex. så är teknik ett ämne där det sällan eller aldrig finns en fast sal för just ämnet och visst fattas många lärare utbildning i ämnet. Visst spelar även tillgången på material roll och lärarens entusiasm.

De nämner även att det saknas utbildning för teknik hos lärare. Projektpengarna öppnar visst många dörrar och det gällde att investera dessa väl. Fortbildning av lärare är absolut ett av dessa sätt. Lärarna känner sig förtrogna med teknik, vilket i sin tur leder till bättre teknikundervisning.

(26)

5.1 Resultat

5.1.1 ”Vad är teknik?”

Redan här började vi kollegor ana att teknik som begrepp inte är så lätt att förstå sig på för eleverna. Jag citerar ett urval av elevernas svar:

”teknik kan var saker man uppfinner saker man gör.” ”datorer och tv aparater.”

”det är masiner och olika elsaker.”

”Är det inte typ antingen som NO. Eller typ att man lagar grejer och lär sig om redskap kanske.”

”Jag gissar att det är när man läser i böcker om expriment och forskar om olika saker.” Trots detta var nära hälften av svaren ”vet ej?” eller blankt som svar.

Efter projektets genomförande finns ”Vet ej” svaren fortfarande kvar hos en liten del av eleverna. Vad detta beror på är svårt att säga. I en del av dessa fall lämnades hela enkäten in blank eller med svaren ”Vet ej” på alla frågorna.

Eftersom mitt mål var att ge eleverna ökad förståelse för teknik började den intressanta läsningen här för mig. Här är vad eleverna svarade:

”Teknik är nästan allt. Den finns överallt.”

”Det är ett ämne i skolan. Teknik kan vara att uppfinna saker.” ”När man bygger använder man tekniken som hjälp.”

”Skolans larm är teknik. Tekniken larmar polisen och brandkåren utan att man behöver göra nåt själv.”

(27)

Att eleverna ändrat sin uppfattning om vad teknik är och att de förstår termen teknik är för mig viktigast.

5.1.2 ”Vad gör en ingenjör?”

På denna fråga svarar nästan tre fjärdedelar att de inte vet. Elevsvar:

”Det beror på vad för ingenjör t.ex. husingenjör gör ritningar för hus.” ”Jag tror att de forskar om teknik.”

”Jör ritningar till hus.” Elevsvar efter projektet:

”De är med och räknar när saker ska byggas. Det finns olika sorters ingenjörer.” ”De kan jobba med el eller med larm.”

”De lagar saker. De forskar. De uppfinner.”

”Min pappa är ingenjör. Han jobbar med larm och ritningar.” ”El och ström kan vara saker de jör”’

(28)

5.1.3 ”Vad finns för teknik i skolan och hemma?”

Så här svarade några elever innan projektet: ”Dator, krukor, sängar, stolar.”

”Tv, dator, konsoler” ”Ett sätt att jobba bättre”

”Fotboll, gymnastik och idrott.” Elevsvar efter projektet:

”Att bygga Lego.”

”Nästan allt. Vi har massor bara i köket. Vispen, spisen, diskmaskinen.” ”Vi har kollat på skolans larm. Det är teknik.”

”Våra bilar är teknik”

”Mitt balogjur (ballong-djur)” ”Saxen och tången”

”Alla elektriska saker”

De har ökat sin medvetenhet och det som de tidigare inte tänkte så mycket på i närmiljön, ser de nu som teknik.

(29)

5.1.4 ”Kan du nämna några yrken som har med teknik att göra?”

Exempel på svar från elever innan projektet: ”Bygga hus, fårma metal.”

”Arkitekt kanske?” ”Skola”

”Eletriker” ”Dreja i lera”

Svar efter projektslut: ”Lantbrukare”

”Lärare för de ska ju lära oss teknik” ”Elektriker och tekniker”

”De som jobbar med datorer och TV och mobiler.” ”Ingenjörer”

”Ingenjörer och eletriker” ”Brandman och polis”

Jag tror att de besök vi hade av olika yrkesgrupper bidrog en del till elevernas uppfattning om yrken som har med teknik att göra.

(30)

5.2 Observationer

Under mina lektioner har jag observerat eleverna och detta har gett upphov till många minnen och tänkvärda stunder men även många glada skratt. I teknikämnet finns det en del saker som är slående och speglar mina resultat. Tag exemplet med en ritning. Eleverna säger ofta att de inte har någon nytta av en ritning och då ser de bara det extrajobb som detta genererar. Men när man sedan ber dem bygga varandras saker kommer ritningen väl till hands liksom hur man ska avläsa den.

En annan sak är diskussioner kring vems idé som är bäst eller frågan om någon härmat ”min” uppfinning. Jag brukar då säga att de ska vara smickrade när andra elever vill se hur de löst problemet. Det ska finnas tid för att försöka själv men man ska heller inte återuppfinna hjulet varje gång man ska bygga en bil.

På slutet av varje lektion utvärderar vi dagen/lektionen. Har man t.ex. tyckt det var roligt, svårt eller ville man hellre att övningen skulle vara individuell istället för i grupp?

Denna typ av observationer ger eleverna delaktighet och feedback på vad de gjort.

Det togs många foton under lektionerna och varje vecka skrev jag/eller en elev, veckobrev till föräldrar med information om vad vi gjort i skolan (detta var inte uteslutande om teknik, men är en del av dokumentationen.)

Genom att studera eleverna i de tre momenten har jag försökt förstå mig på när och var eleverna får sina så kallade ”Aha!-upplevelser”. Under projektets gång tog vi många bilder och pratade om de olika momenten i arbetslagen. På detta sätt blev det ett bättre genomförande eftersom vi lärde av varandras misstag och tog del av våra framgångar.

Genom dessa studier får jag ta del av elevernas tänkande och att detta bidrar till att jag blir en bättre lärare. Genom att lyfta hela skolans utveckling och synsätt på teknik kan jag skapa en bättre läromiljö för framtida teknikundervisning. Vi i arbetslaget får en ”röd tråd” att följa.

(31)

6. Slutsats och diskussion

Min teori är att om vi visar eleverna exempel på teknik och uppfinningar vi har omkring oss kommer de att upptäcka andra saker som har med teknik att göra och kunna dra paralleller till dessa. Min förhoppning är att när eleven en gång i framtiden använder en skiftnyckel kanske kommer ihåg försöket de hade i skolan med röret och dörrhandtaget.

Resultatet av projektet är att eleverna på flera plan höjt sin medvetenhet kring tekniken som skolämne men även den teknik de möter runt omkring sig i vardagen. En av metoderna måste vara att låta eleverna själva genomföra flera praktiska lektioner samtidigt som vi lärare tillhandahåller de teoretiska grunderna. Läraren ska i så stor utsträckning det är möjligt använda tekniska termer och förklara dessa, gärna med praktiska experiment, man ska inte vara rädd för att eleverna inte ska förstå. Samtidigt ska uppgifterna vara så lika verkligheten som det bara går.

Använder vi lärare och vuxna de rätta termerna och förklara det för eleverna i rätt kontext, fortsätter eleverna vara nyfikna eftersom de förstår vad vi talar om.

Att eleverna fick besök av en ingenjör i form av en som arbetar med el/tele/larm tror jag underlättade för många. Nu kunde eleverna se och förstå en typ av arbeten som en ingenjör kunde arbeta med, något från det verkliga livet, så som Dewey menade. Även problemet som han tog med sig var knutet till verkligheten (ljus i trappen). Att vi besökte Vattenhallen i Lund där eleverna fick möta ingenjörs-studenter som praktiskt visade hur de tillämpade sina kunskaper, visade att teknik kunde finnas på så många olika ställen.

När vi analyserar resultatet ser vi att Deweys (1889) antagande om att ”Learning by doing” kan vara ett sätt att intressera sig för tekniken. Med många praktiska övningar kommer eleven nära ämnet teknik. Jag vill dock inte förkasta den teoretiska bakgrunden där eleverna får dela med sig av sina erfarenheter och diskutera med andra om vad de lärt sig. Vad många elever kommer ihåg är just de praktiska momenten men att ge eleverna det tekniska termerna genom samtal och gruppdiskussioner är verkligen givande för många. Vissa elever kan vara helt uppslukade av böcker och texter medan andra bara längtar på att få sätta igång med de praktiska övningarna. Som pedagog måste man se till alla elevers behov och blanda lite av varje.

(32)

Detta gäller alla åldrar och oberoende av kön. Vi valde att genomföra projektet för alla på skolan från de yngsta i förskoleklass till klass 5. Vi vill absolut inte vänta tills de äldre klassera, eller som i vissa fall klass 9, för att eleverna då möter teknik i skolan för första gången.

Skolverket (2011) vill att eleverna ska vara medvetna om tekniken kring dem och det vill jag också. Att eleverna fått i läxa att titta på tekniken hemifrån och att detta även tillämpas i skolsalen eller närmiljön tror jag är en bidragande faktor för att det skett en så stor förändring i elevernas svar. Resultatet visat att eleverna ändrat sig och nu har andra ögon för vad som är teknik i skolan och hemma.

Lärarna måste även få tid till fortbildning och kompetensutveckling, både enskilt och kollegialt. Detta är av stor vikt om man vill att tekniken ska utvecklas hos eleverna och att dessa ska vara nyfikna på ämnet. En gammal kollega till mig sa att ”man måste brinna för att kunna ge värme”. Det ligger mycket i det där han sa. Har vi lärare fobier eller rädsla för vissa ämnen, då är det inte konstigt att eleverna känner detsamma.

Jag fast övertygad om att både elever och lärare är mer förtrogna med ämnet teknik nu efter projektet. Lärare på skolan kommer att ha nytta av både erfarenheten och lektionsplaneringarna i framtiden. Vi kommer att få den ”röda tråd” i teknikämnet vi saknade. Det som är ”negativt” är att vi hade 50000 kr avsatta för projektet, en dröm för många skolor och kanske också en omöjlighet för andra. Detta gjorde att vi kunde genomföra vissa experiment som annars kostar för mycket och att kostnaden på förbrukningsmaterial var över det normala. Det man måste tänka på för en så liten skola är att dela upp kostnaden på flera år. På så vis kommer alla klasser att någon gång under sina 6 år i skolan exempelvis få bygga bilar med motorer, batterier och lampor.

En annan del som kan ses som negativt är urvalet av elever. 70 elever är i minsta laget och urvalsgruppen riskerar att var alltför homogen. Flera skolor och fler elever skulle gett ett mer adekvat utslag/resultat.

Det vi lärare måste göra kan verka vara en omöjlig uppgift, eftersom ingen kan sia om just framtiden. Titta bara 25-30 år bakåt i tiden och fundera vad som hänt med tekniken samt utvecklingen. En del teknik man möter i skolan kan ju många elever mycket mer om än läraren, tiden då pedagogen hade ensamrätt på kunskapen är sedan länge förbi. Vi får bara se till att nyttja dessa elever som en resurs istället.

Jag anser själv att om man ska få en förståelse när det gäller tekniken på ett plan som eleverna kommer ihåg långt efter de genomfört uppgiften, är det den modell som John Dewey hade som utgångspunkt ”Learning by doing” som gäller, helt enkelt att lära genom att göra. Jag vill

(33)

att eleverna ska kunna fördjupa sina kunskaper inte bara genom att läsa utan att i så stor utsträckning som möjligt själva uppleva och se vad de olika tekniska termerna och uppfinningarna betyder och hur de används rent praktiskt.

Jag menar att det även finns sätt att nå nyfikenheten hos eleverna och hålla den vid liv med ganska enkla medel. Gör eleverna delaktiga, håll deras nyfikenhet vid liv.

Teknikprojektet är nu något vi kan se tillbaka på och återanvända, en planering som håller från F-klass till klass 5.

Hade jag genomfört projektet nu hade förmodligen andra frågor uppkommit. Både min dokumentation och de eventuella enkäter jag skulle använda mig av skulle sett helt annorlunda ut. Jag har en annan medvetenhet kring dessa kunskaper nu.

Jag är väldigt intresserad av skillnaden mellan att återvinna och återanvända, kanske skulle jag tittat på det mer ingående. Man hoppas att kommande generationer är och blir bättre än oss på att hushålla med energin och ta vara på miljön.

Jag anser att mitt syfte är uppnått både när det gäller elevernas kunskaper och deras medvetenhet. Eleverna har provat att konstruera och bygga och jag har fått ta del av deras resultat. Jag är mycket nöjd med resultatet i projektet och anser att jag fått svar på mina frågor.

Teknikundervisningen på skolan idag har som mål att alla under sin skolgång får lov att bygga de elektriska bilar som kostar lite mer, men att detta genomförs i de senare årskurserna. Dessa byggen kombinerar både el och teknik något som passar i de äldre åldrarna. De yngre barnen bygger sina bilar av mjölkkartonger utan motor. Vi försöker att ofta bjuda in föräldrar med teknisk bakgrund för att de ska berätta om sina jobb. Budgeten räcker inte till att varje år besöka vattenhallen, eller låta oss lärare fördjupa oss i teknik i Borås. Vi bygger alla de saker som var med i projektet men som är mindre kostsamma ekonomiskt. Det är samma lärare kvar på skolan och det betyder att kunskapen från fortbildningen ännu finns där.

(34)

7. Referenser

Ausubel, D.P 1978 “Educational Psychology; A Cognitive View”.New York: Holt,Reinhart & Winston

Cetis 2012 ”Styrdokument.” http://www.liu.se/cetis/styrdokument/styrdokument.shtml (2012-10-19)

Dewey, John; McClellan, James Alexander 1889 “Applied Psychology: An Introduction to

the Principles and Practice of Education”, Boston Educational Publishing Company.

Gupta, Arvind; Pandhare, Prajakta. 2013 “From Trash to Toys.” http://www.arvindguptatoys.com/arvindgupta/citadel-ag.pdf (2013-12-07) Larsen, Ann Kristin 2009 ”Metod helt enkelt” Gleerups förlag Malmö 2012 Laurén, Cecilia ”Teknik har löst problem i 1000-tals år” Ny Teknik

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3745875.ece (2013-08-21)

Vetenskapsrådet , ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning” http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Elanders Gotab 2002

Sahlberg, Pasi; Leppilampi, Asko, 1994. ”Samarbetsinlärning.” Runa förlag Stockholm 2005

Sandström, Anders http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/elever-loste-uppgiften-med-flaggan-i-topp-hur-var-det-att-halla-pa-med-teknik/ (2011-09-30)

Sandström, Anders http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/staffanstorp/barnen-raddade-teknikens-under/ (2012-01-30)

Sjöberg, Staffan.1998 ”Teknik,grundbok.” Bokförlaget Natur och Kultur 1998

Skolverket 2011 ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.” Stockholm:Skolverket

SOU 2010:28 ”Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik

och IKT ” Elanders Sverige AB Stockholm 2010

Sundin, Bosse 1991 ”Den kupade handen. Människan och tekniken.” Carlssons Bokförlag Stockholm 1992

(35)

Bilagor

(36)
(37)

Bilaga 3 Teknikcertifikat.

(38)
(39)
(40)
(41)

Bilaga 8 Att bygga själv.

(42)

References

Related documents

Eleverna i kontrollgruppen hade inte tillgång till något konkret material under tiden de genomförde uppgiftern Skulle eleverna fastnat på samma sätt som några elever

Cannon och Witherspoon (2005) sammanfattar fem typiska fallgropar vid levererandet av feedback som kan leda till att informationen inte uppfattas på rätt sätt av mottagaren i

När elever i fritidshemmet leker med Lego skulle detta, enligt Mitchams klassificering, kunna räknas som teknik i bemärkelsen tekniskt objekt (leksaken Lego/artefakten “i sig”)

Såvitt jag kan bedöma är något ideologiskt därför att slutsatserna framställs som att de talar för vissa politiska ståndpunkter utan att detta är sakligt motiverat..

Då föräldrarnas inställning spelar en avgörande roll för barnets delaktighet, anser vi att en studie rörande föräldrars upplevelser av, och inställning till barns delaktighet

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) tar upp att verksamheten ska ta tillvara, samt att utveckla barnens förmågor till ett socialt handlingsberedskap. Det menas

Granskningsnämnden. Martin Ahlquist poängterar att större granskningar och reportage oftast genomgår en egen granskning på redaktionen innan publicering. Detta kan vara en förklaring

Du skriver en utvecklad rapport med beskrivning av din bil och alla detaljer, flera bilder på bilens ingående delar och. förbättringsförslag på