BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
”Det lilla som att känna sig trygg är det
viktigaste för oss”
En kvalitativ studie om omsorgsbegreppets innebörd i förskolans
verksamhet.
“The little thing to feel safe is the most important thing for us"
A qualitative study of the meaning of the concept of care in the preschool's
activities.
Camilla Bystedt
Emma Nilsson
Förskollärarexamen: 210hp Handledare: Ange handledare
2019-06-11
Examinator: Robert Nilsson Mohammadi Handledare: Robin Ekelund
2
Abstract
Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna definierar och förklarar begreppet omsorg och dess roll i förskolans verksamhet. Vi ville även öppna upp för diskussion kring omsorgsbegreppet och på så sätt synliggöra begreppets breda tolkningsområde. I förskolans läroplan (Lpfö 98 rev 2016, s.9) står det att ”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” vidare nämns begreppet omsorg åtta gånger till, men hur kan pedagoger arbeta för att nå omsorgens målområden? Enligt utbildningsdepartementet (2017) är förskolans uppdrag komplext och brett och betonar avsaknaden av en tydlig definition av omsorgsbegreppet i styrdokumenten. För att fördjupa oss i omsorg har vi valt att göra en kvalitativ studie där fem pedagoger har intervjuats, där empirin från intervjuer analyserades utifrån innehållsanalys för att synliggöra likheter, skillnader och mönster.
Studien utgår ifrån Segestens (2017) begreppsanalys för att undersöka begreppet omsorg utifrån pedagogernas perspektiv. För att tolka informanternas svar använder vi Noddings (2015) begrepp modellering, dialog, praktisk handling och bekräftelse.
Studiens resultat visar att omsorg är ett komplext och mångtydigt begrepp. Pedagogerna betonar bristen av dialog kring omsorg och beskriver begreppet genom att använda andra ordalag. I resultatet beskrivs omsorg genom att det delas upp i två delar, det ”gamla och det nya”. Omsorg ses som en självklar del i förskolans verksamhet och sätts in i ett helhetsperspektiv, där vikten av dialog och samsyn mellan pedagogerna betonas. Studien visar tre perspektiv gällande barngruppens stora storlek. I vårt resultat framkom den trygge vuxna återkommande i relation till omsorgsuppdraget. I sista delen av resultatdiskussionen presenteras informanternas förslag på hur pedagoger kan synliggöra omsorg inom förskolans verksamhet.
Nyckelord
3
Förord
Tidigt in i utbildningen bestämde vi oss för att skriva vårt examensarbete tillsammans, där vi kom fram till att vi båda brinner för omsorg. Valet var enkelt och att undersöka omsorg kändes som självklart för oss. Under arbetets gång har vi båda varit närvarande och delaktiga i processen med ett delat ansvar. Större delen av arbetet har vi suttit tillsammans och skrivit, det vi har skrivit var för sig har rödmarkerats för att vi lätt skulle kunna sammanställa det tillsammans. Vid våra handledningstillfällen har vi båda varit närvarande och utifrån de har vi tillsammans diskuterat och reflekterat för att ta oss framåt, där vi båda arbetat aktivt för att nå målet att slutföra vår studie.
Vi vill börja med att tacka alla våra informanter som delat med sig av sina tankar och erfarenheter samt gjort det möjligt för oss att genomföra vår studie. Nästa tack går till vår handledare Robin Ekelund som stöttat oss på vägen genom arbetets gång och ett tack till Ingemar Nilsson som har hjälpt oss genom skrivprocessen. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och många härliga skratt.
4
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
2 Tidigare forskning ... 8
2.1 Omsorg i förskola och skola ... 8
2.2 Omsorg, som ett förhållningssätt ... 9
2.3 Definition av begreppet omsorg ... 11
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 11
3 Teori ... 13 3.1 Begreppsanalys ... 13 3.2 Omsorgsetik ... 14 4 Metod ... 17 4.1 Metodval ... 17 4.2 Genomförande ... 18 4.3 Urval ... 19 4.4 Analysmetod ... 20 4.5 Etiska övervägande ... 21
5 Analys och resultat ... 22
5.1 Pedagogernas definition och förklarning av begreppet omsorg ... 22
5.2 Omsorg i verksamheten ... 25
5.3 Omsorg till individ och grupp ... 28
5.4 Att synliggöra omsorg ... 30
6 Diskussion ... 33
6.1 Resultatdiskussion ... 33
6.1.1 Hur definierar och förklarar de intervjuade pedagogerna begreppet omsorg i relation till förskolans verksamhet? ... 33
6.1.2 Hur ser förutsättningarna ut för omsorg i vardagen i förskolans verksamhet utifrån pedagogernas perspektiv?... 34
6.1.3 Ser pedagogerna att arbetet med omsorg kan utvecklas i förskolan och i så fall hur? ... 34
6.2 Resultat i relation till tidigare forskning ... 35
6.3 Resultat i förhållande till yrkespraktiken ... 36
6.4 Metoddiskussion ... 37
6.5 Förslag till vidare forskning ... 38
5
7.1 Internetkällor ... 39
8 Bilaga 1 ... 42
9 Bilaga 2 ... 44
6
1 Inledning
Förskolan och dess verksamhet har en fundamental roll i dagens Sverige. Barn spenderar större delen av sitt vardagsliv på förskolan och enligt statistik från skolverket går 84% av barnen i åldrarna 1–5 år i förskolan. Utbildningsdepartementet (2017) skriver i sin översyn av läroplanen för förskolan att pedagogerna ska uppfylla både sitt omsorgsuppdrag och sitt lärandeuppdrag. Detta speglar en kamp och motstridiga åsikter som pågått så länge den moderna förskolan funnits i Sverige. Å ena sidan är förskolan en plats för lärande, å andra sidan en omsorgsinstitution. Hur ska det pedagogiska och omsorgsverksamheten bedrivas i förskolan? I samband med att förskolans läroplan trädde i kraft 1998 har lärandet fått alltmer större fokus och omsorg har hamnat i skymundan. Vidare framkommer det att lärande har en tydligare definition och beskrivning i läroplanen (Skolverket, 2018).
Utbildningsdepartementet (2017) belyser att läroplanen inte definierar omsorg och påpekar att begreppets innebörd riskerar att förminskas. Dokumentet påvisar att det tidigare saknats en tydlig definition av begreppet omsorg och betydelsen av dess kontext i förskolans verksamhet. Dessa allmänna skrivningar om begreppet omsorg kan ha lett till en otydlighet av begreppets innebörd i förskolan. I Skolverkets guide till den reviderade läroplanen (2018) för förskolan som tas i bruk 1 juli 2019 kan vi läsa och få en överblick på de kommande förändringarna. Begreppet omsorg har fått en tydligare plats i läroplanen och ingår i allt som sker på förskolan och betonar att det handlar om ett bemötande och förhållningssätt.
Vi har utifrån vår förskollärarutbildning och vår verksamhetsförlagda utbildning fått nya kunskaper. Vi upplever att lärande fått större utrymme än omsorg, både i vår utbildning och i den verksamhetsförlagda praktiken. Baserat på våra egna erfarenheter av arbete inom förskolan under flera år och att själv ha barn som går i förskolan, upplever vi att omsorg och lärande har en lika stor del i utvecklingen av det trygga barnet.
Vi vill därför med vår studie undersöka omsorgsbegreppet och dess betydande roll i förskolans verksamhet utifrån pedagogernas perspektiv.
7
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna definierar och förklarar begreppet omsorg och dess plats i förskolans verksamhet. I studien vill vi även undersöka om pedagogerna anser att omsorg är i behov att utvecklas i förskolan.
Våra frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:
• Hur definierar och förklarar de intervjuade pedagogerna begreppet omsorg i relation till förskolans verksamhet?
• Hur ser förutsättningarna ut för omsorg i vardagen i förskolans verksamhet utifrån pedagogernas perspektiv?
8
2 Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att presentera tidigare forskning inom vår studies område som berör begreppet omsorg. Vi har hittat mycket forskning kring omsorgsbegreppet som gjorts över tid, utifrån det har vi valt ut en liten del för att få en djupare förståelse för tidigare forskning inom området. Forskningen som vi uppvisar är strukturerad i tre delar, först går vi igenom studier som tittar på omsorg i förskola och skola, för det andra tittar vi på studier kring omsorg, som ett förhållningssätt och för det tredje tittar vi på en studie som undersöker definition av begreppet omsorg. Vi avslutar kapitlet med en sammanfattning för att synliggöra de olika inriktningar och perspektiv som studiernas resultat presenterat.
2.1 Omsorg i förskola och skola
Först lyfter vi forskning kring omsorg i förskolan och skola. I Josefson (2018) kvalitativa studie så undersöker författaren omsorgens innebörd i förskolan. Hon betonar att omsorgsbegreppet är komplext och att det saknas tydlighet för hur det ska praktiseras i verksamheten. Genom kvalitativa forskningsintervjuer närmar sig författaren pedagogernas upplevelser och erfarenheter kring begreppet omsorg. Forskningsintervjuerna är gjorda med cirka tjugo års mellanrum och sätts i relation till varandra. I diskussionen lyfts att omsorg är ett värdeladdat och mångsidigt begrepp som det råder oenighet om, vilket gör att det är i behov utav kritisk granskning. Författarens resultat visar på att omsorg kan förstås med begrepp som till exempel ansvar, närhet och relation. Josefson (2018) hävdar att omsorg är något en ger men även ett förhållningssätt gentemot varandra i verksamheten. Vidare belyser hon pedagogers ansvar att ge omsorg, ”att vara förskolebarn innebär att vara beroende av vuxnas omsorg” (Josefson 2018, s 167). Hon förklarar omsorg ur ett ansvarsperspektiv och lutar sig mot förskolans uppdrag samt förskollärarens ansvar i mötet med barn.
Vidare har Löfdahl och Fichtelius (2014) genomfört en studie där innebörden av omsorg sattes i relation till dokumentationsarbete i förskolans verksamhet. Författarna anser att omsorg är ett osynligt och svårfångat begrepp i förskolans verksamhet och i dess styrdokument. Även i denna studie visar författaren på att omsorgsbegreppets innebörd är komplext. Artikelns empiriska material består av intervjuer med pedagoger, förskolechef och observationer av verksamhetens personalmöte. I resultatet framgår att det sällan diskuteras omsorg i verksamheten eller belyses svårigheter när det kommer till att dokumentera kring
9
omsorg i förskolan. Omsorg ses utifrån två aspekter, det ena är omsorg som aktivitet och det andra ett förhållningssätt. I intervjuerna påpekade förskollärarna att omsorg är svårt att definiera och svårt att beskriva. Utifrån intervjuerna anses omsorgsuppdraget vara svårt att konkret arbeta med och sätta ord på. Vilket gör att pedagogerna skapar strategier för att undvika att synliggöra brister kring omsorg i förskolans verksamhet. Studien påvisar att det är lättare att beskriva omsorg ur ett lärande och kunskapsperspektiv samt att relatera till förskolans målorienterade styrdokument.
I en studie av Thelander (2004) diskuterar författaren barns rätt till omsorg och självbestämmande i relation till skolan. I artikeln använder hon sig av FN:s barnkonvention och sätter det i relation till Colneruds (1995) avhandling om etik och moral. Studien visar på komplexiteten som finns inom barnkonventionens innehåll. I artikeln lyfts barnet som ett subjekt och objekt, som subjekt så ses barnet som en person med inflytande och delaktighet. Utifrån ett objektperspektiv ses barnet som beroende av omsorg och av andra människor. I likhet med Colnerud (2006) belyser Thelander (2004) problematiken att ur ett kollektivt perspektiv tillgodose varje individs behov och rätt till omsorg. Resultatet visar att lärare har ett ansvar att implementera barnkonventionens innehåll i skolan. Vidare krävs en gemensam uppfattning och kunskap kring elevens rättigheter utifrån barnkonventionens grundläggande värden. För att styrka barnens rätt till omsorg och självbestämmande bör samband mellan skolans styrdokument och barnkonventionen klargöras. I studien betonas även vikten av dialog mellan lärare, föräldrar och barn som nödvändig för att tydliggöra och säkerställa barnens rättigheter i skolan.
2.2 Omsorg, som ett förhållningssätt
Jonsdottir och Paggetti (2016) undersöker i sin studie hur förskollärare resonerar och diskuterar om omsorg samt hur det yttrar sig i förskolans verksamhet. För att samla in material har författarna genomfört sju intervjuer med förskollärare ifrån sex olika förskolor. I studien framkommer det att förskollärarna betonar omsorg som meningsfullt och av stor betydelse för barns trygghet, lärande, utveckling och välbefinnande. Omsorgen ses som en del av förskolans uppdrag, vidare belyser studien att förskollärare inte använder sig av begreppet omsorg. Även i denna studie lyfts omsorg som ett komplext begrepp, men ur en annan synvinkel där tidsbrist råder och förskollärare upplever ett dilemma för att kunna tillgodose alla barns behov på förskolan.
10
I likhet med Jonsdottir och Paggetti (2016) problematiserar Colnerud (2006) omsorgsetiska förhållningssätt och sätter omsorgsetiken i relation till omsorgssituationer som uppkommer i skolan. Författaren belyser komplexiteten i en relation mellan elev och lärare där omsorg kan skapa en obalans mellan makt och beroende. Colnerud (2006) menar på att omsorg till fördel kan sättas i relation till ett rättviseperspektiv och anser att lärare inte har möjlighet att upprätthålla omsorgsrelationer till alla elever i skolan.
I studien Den omsorgsfulle væremåte: En studie av voksnes væremåte i forhold til barn i
barnehagen av Foss (2009) är syftet att undersöka hur de vuxnas förhåller och agerar när barn
visar sitt behov av omsorg i olika situationer. Ett exempel på detta är när författaren observerar situationer då de vuxna bemöter ett barn som gråter. Avhandlingen syftar till att grundläggande undersöka hur pedagoger arbetar med omsorg som ett förhållningssätt i förskolan och sätter det i relation till fostran. Under fem månaders tid har författaren gjort en fältstudie på en norsk förskola genom att göra deltagande observation samt interjuver med sju verksamma förskollärare och assistenter. För att presentera resultatet har Foss (2009) kategoriserat sin analys i tre delar, empirisk analys, teoretisk analys och överordnad analys. I studien redovisar författaren tre resultat, det första är att pedagogers beteende och bemötande av barn handlar om mer än bara ett förhållningssätt, det handlar om den enskildes moraliska attityd där omsorg är i fokus. Den andra aspekten är ansvar där pedagoger ska ge barnet omsorg och bekräftelse. Det tredje belyser hur pedagoger synliggör omsorg och sätter det i relation till pedagogiken, för att förstå barns situation och hela tiden sträva efter barnens bästa i förskolans verksamhet.
I en annan internationell studie har Taggarts (2011) undersökt omsorg utifrån en debatt. Författaren belyser att det förts en debatt i England kring hur omsorg utesluts ifrån diskussion inom professionens uppdrag. I studien diskuteras det kring hur de som arbetar inom barnomsorgen har en moralisk skyldighet, vilket ska i samspel med kunskap lägga grunden för den pedagogiska professionen. Genom att ifrågasätta varför omsorg exkluderas i nutid så finner Taggart (2011) två grundläggande anledningar, kulturellt och politiskt. Studiens resultat synliggör vikten av att personer som arbetar inom omsorg bör utgå ifrån ett moraliskt arbetssätt och sträva efter mottagarens välmående. Vilket kan uppnås genom att bortse ifrån en föråldrad definition av begreppet omsorg och se det utifrån nya perspektiv.
11
2.3 Definition av begreppet omsorg
I Lindgrens (2001) rapport undersöker författaren omsorgsbegreppets komplexitet och sätter det i relation till svenska akademins ordbok. Begreppet beskrivs utifrån tre olika kategorier:
• Förhållandet att tänka på uppgifter som ska utföras.
• Förhållandet att ha hand om en uppgift alternativt att ombesörja eller om bestyra något.
• Förhållandet att någon lägger ner eller använder stor omsorg på någon eller något alternativt göra något med omsorg. (Någon vid utövandet av ett arbete bemödar sig om att göra det väl; noggrannhet, sorgfällighet, samvetsgrannhet (s.21).
Indelningen visar att omsorg består av händelser och fenomen som ska utföras, ett förhållningssätt. Den andra betydelsen ser omsorg som en praktisk uppgift och den tredje belyser hur en praktisk handling blir omsorg. I studien sätts omsorg in i en historisk kontext där pedagogiken har en central roll i förskolan. Resultatet i undersökningen visar att omsorg har en mindre viktig roll än vad pedagogiken har i förskolans verksamhet. Lindgren (2001) belyser läroplanen som ett exempel där fokus ligger på att tydliggöra barnens behov av kunskap istället för att synliggöra behovet av omsorg.
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Den tidigare forskning som vi diskuterat i kapitlet kommer att användas som underlag i studiens diskussions del, där sätter vi det i relation till analys och resultat. I avsnittet omsorg i förskola och skola visar forskningen att begreppet omsorg är svårfångat och komplext. Studierna belyser omsorg utifrån två aspekter, pedagogers förhållningssätt och omsorg som aktivitet. Något som lyfts är att omsorg är ett mångsidigt begrepp i behov av utvidgad forskning. Studierna visar att det är lättare att beskriva begreppet ur ett lärande och kunskapsperspektiv, samt att omsorg kan förstås med begrepp som till exempel ansvar, närhet och relation.
I nästa avsnitt rörande omsorg, som ett förhållningssätt beskrivsomsorg som meningsfullt och av stor betydelse för barnens välmående. Vidare lyfts omsorgen utifrån en strävan att syfta till barnens bästa i förskolans verksamhet. Här visar forskningen på omsorg som komplext utifrån
12
andra aspekter än begreppets mångsidighet, där belyses tidsbrist för att kunna tillgodose alla barns behov på förskolan.
Under avsnittet definition av begreppet omsorg har det diskuterats kring omsorgsbegreppets komplexitet och det sätts i relation till svenska akademins ordbok. Resultatet i undersökningen visar att omsorg har en mindre viktig roll än vad pedagogiken har i förskolans verksamhet, där läroplanen lyfts som ett exempel på hur barnens behov av kunskap får större fokus än deras behov av omsorg.
Med bakgrund av tidigare forskning vill vi undersöka vidare om omsorgsbegreppet, där vår förhoppning är att med studien kunna bidra med ytterligare forskning. Vi saknar forskning som undersöker omsorgsbegreppet definition utifrån pedagogens perspektiv. Med vår studie vill vi även bidra med nya perspektiv, genom att öppna upp för diskussion och reflektion av omsorgsbegreppet till pedagoger som arbetar inom förskolans verksamhet.
13
3 Teori
I detta kapitel presenterar vi våra teoretiska utgångspunkter som vi valt att använda för att analysera vårt empiriska material. Vårt huvudsakliga fokus utgår från att undersöka begreppet omsorg genom ett begreppsanalytiskt perspektiv av Kerstin Segesten (2017). I analysen använder vi Noddings (2015) omsorgsetiska perspektiv, som ger oss begrepp för att undersöka mångtydigheten i omsorgsbegreppet.
3.1 Begreppsanalys
Enligt Segesten (2017) används begreppsanalys för att undersöka och synliggöra hur ett begrepp kan förstås i olika sammanhang, där analysen kan bidra till en samsyn och gemensamt språkbruk samt förklara innebörden av begreppet.
Segesten (2017) belyser att begrepp är sociala konstruktioner som är till för att skapa ordning och förståelse i det vi ser och hjälper oss att kommunicera med varandra. Författaren använder Ogdens triangel för att tydliggöra och hjälpa oss förstå vad ett begrepp är.
Triangeln visar på sambandet mellan en viss företeelse i tillvaron, den mentala bild (begreppet) som denna företeelse skapar hos oss, eller de ord/termer vi använder för att kommunicera med varandra (Segesten, 2017, s.109).
Figuren visar hur en företeelse, ett begrepp och en term hör ihop. Vidare betonas att beskrivning av ett begrepp kan variera utifrån vilken mening eller sammanhang det fångas av.
14
Författaren visar ett exempel:
Fil kan vara del av körbana eller ett verktyg, men också det du äter till frukost (Segesten, 2017, s.109).
Begreppet fil betyder tre olika saker beroende på vilken mening eller ord som det sätts ihop med, men även att ett begrepps betydelse kan skilja mellan olika personers perspektiv.
Segesten (2017) förklarar att varje område har egna begrepp och innebörden tydliggörs genom att synliggöra dess särdrag. Genom att synliggöra vad som karaktäriserar ett begrepp får vi förståelse för dess mening, i processen tydliggörs vad begreppet handlar om men även vad det inte handlar om. Vid användning av ett begrepp får många upp en bild framför sig som kan kopplas till ett visst sammanhang. Samtidigt har begrepp oftast en kontextbunden mening, och kan tolkas beroende på sammanhanget.
Med en begreppsanalys vill vi undersöka hur begreppet omsorg kan förstås på olika vis i förskolans verksamhet. En begreppsanalys synliggör inte bara begreppets innebörd utan problematiserar även pedagogernas egna upplevelser, erfarenheter och förväntningar på begreppet (Segesten, 2017). Vi kommer att använda begreppsanalys som analytiskt verktyg för att undersöka hur pedagogerna beskriver och förklarar begreppet omsorg. Verktyget ger oss flera möjligheter att fördjupa oss i ett och samma begrepp samt vidga förståelse för dess innebörd i relation till förskolans verksamhet.
3.2 Omsorgsetik
Vi börjar med att presentera omsorgsetik utifrån Noddings perspektiv och beskriver hennes fyra begrepp modellering, dialog, praktisk handling och bekräftelse. Därefter tolkar vi hennes begrepp och diskuterar hur vi får användning för dem i vår analys.
Noddings (2012) anser att omsorgsetik är en relation och förhållningssätt mellan två människor och att vi alla har en naturlig förmåga att visa omsorg. Vidare betonas att alla människor har en moralisk skyldighet att använda sin förmåga att möta och se människors olika behov:
In care ethics, relation is ontologically basic, and the caring relation ethically (morally) basic (Noddings, 2012, s.771).
15
Författaren beskriver ett förhållande till omsorg, där givaren både har kapacitet att ge omsorg och ta emot. Omsorgsetiken beskriver det unika i varje situation mellan omsorggivaren och omsorgstagaren. Inom teorin finns inga etiska fasta principer utan varje situation och sammanhang är unikt och kräver sin egen etiska utgångspunkt. För att skapa och upprätthålla relationer så krävs arbete där omsorgsgivaren och omsorgstagaren möts och lyssnar på varandra. I relationen handlar det om att både ge och ta emot omsorg. Hur relationerna skapas och upprätthålls är individuellt då vi alla har olika behov och förutsättningar. Enligt Noddings (2013) är vi direkt vid födseln beroende av omsorg, vilket består men omsorgen förändras under livets olika faser. Omsorg ses som ett grundvillkor för människors mående, där vår hälsa och utveckling är kopplat till hur vi blir omsorgsfullt bemötta.
Noddings (2015) hänvisar till fyra huvudkomponenter, vilka är modellering, dialog, praktisk
handling och bekräftelse. Hon beskriver modellering, vilket handlar om att forma
omsorgsetiska människor och att ingå i omsorgssituationer som en förebild. De vuxna ses som omsorgsgivare som innebär både ett agerande och reflekterande perspektiv i en omsorgssituation. Begreppet modellering ger oss verktyg att undersöka hur pedagoger beskriver omsorg i relation till barnen utifrån en omsorgssituation.
Vidare betonas dialog som en förutsättning för en omsorgsetisk situation och belyser följande: ”Dialogue is essential in moral education […] Through dialogue we learn more about the other, and we need this knowledge to act effectively as carers” (Noddings, 2015, s.353). Enligt Noddings (2015) är dialog grunden för moralisk utbildning och via dialog ges det möjlighet att lära om varandra och i detta fall omsorgstagaren. Kunskapen kring omsorg och dialogens betydelse är meningsfull för att förstå mottagarens behov och bli en god omsorgsgivare. Begreppet dialog ger oss verktyg att undersöka hur pedagoger pratar om och beskriver omsorg irelation till förskolan.
Nästa huvudkomponent är praktisk handling som beskrivs:
Children need to participate in caring with adult models who show them how to care, talk with them about the difficultties and rewards of such work, and demonstrate in their own work that caring is important (Noddings, 2015, s.354).
16
Noddings (2015) belyser att barn är i största behov av att omges av vuxna omsorgsgivare, inte enbart för att få omsorg utan även för att växa och utveckla sin kompetens inom omsorg. Vidare betonas den vuxna som en förebild och belyser vikten av att visa omsorg. Utifrån begreppet praktisk handling så blev vi intresserade av att undersöka hur pedagogerna beskriver omsorg i relation till sin roll som omsorgsgivare i mötet med barn. Det sista begreppet är bekräftelse:
When we confirm someone, we identify a better self and encourage its development […] We build it from a knowledge of this particular other and by listening carefully to what she or he tells us (Noddings, 2015, s.354).
Noddings (2015) beskriver att genom bekräftelse så uppmuntras och växer en som människa. Bekräftelse bygger på kunskap, kontinuitet och förtroende och betonar vikten av att vara lyhörd för vad barnet i fråga behöver. Utifrån begreppet bekräftelse så kan vi undersöka hur pedagogerna beskriver omsorg i relation till barns behov.
Med avstamp i Noddings (2015) omsorgsetiska perspektiv och de fyra huvudkomponenter,
modellering, dialog, praktisk handling och bekräftelse ger det oss verktyg att tolka
17
4 Metod
I detta kapitel kommer vi att redogöra för vårt val av metod, beskriva vårt genomförande, motivera vårt urval, därefter belysa vårt forskningsetiska övervägande samt redogöra för analysmetod.
4.1 Metodval
Syftet är att undersöka hur pedagogerna definierar och förklarar begreppet omsorg och dess roll i förskolans verksamhet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med fokus på pedagogernas perspektiv, som ligger till grund för våra resultat. Enligt Larsen (2009) är kvalitativ metod att föredra för att undersöka och skapa en helhetsförståelse kring ett fenomen, i mötet med informanterna kan forskaren komma in på djupet för att närma sig en helhet. Denna metod anser vi lämplig i förhållande till vårt syfte och frågeställningar. Larsen (2009) belyser vikten av att välja metod för att bedriva ett forskningsprojekt och skriva en uppsats. Metoden är ett redskap eller verktyg som handlar om insamling, organisation, bearbetningsmetoder och analys av data.
För att undersöka hur de enskilda pedagogerna tolkar begreppet omsorg har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer för insamling av vår data. Trost (2010) menar på att kvalitativ intervju bygger på att ställa öppna frågor och på så sätt får vi tillbaka utförliga och innehållsrika svar, vilket skapar ett brett material till analysdelen för att hitta mönster och intressanta perspektiv för vår studie. Kvalitativa intervjuer är passande för vår studie eftersom vi vill undersöka pedagogernas definition av omsorgsbegreppet. Vidare inspireras våra intervjuer av Kvale och Brinkmann (2014) metod begreppsintervju. Syftet med begreppsintervju är att kartlägga och klargöra ett begrepp. Författarna menar på att frågorna i intervjun ska utforska begreppets innebörd och formuleras därefter. Vidare betonas det att begreppsintervju synliggör informanternas förutfattade antagande kring vad som är typiskt kring ett visst begrepp. Intervjuaren kan med fördel be om en konkret beskrivning av begreppet och informantens svar kan på så sätt skapa intressanta kontraster. Vidare betonas att tanken med en begreppsintervju är att synliggöra vad begreppet gömmer mer än vad bara ögat ser. Vilket passar in på vårt syfte då vi vill undersöka begreppet omsorg.
18
Trost (2010) belyser att det finns för och nackdelar med de olika intervjumetoderna och det kan det uppstå en del problem. Det handlar om att intervjuaren ska tolka och försöka förstå den som intervjuas och dess sätt att vara, att närma sig hur någon annan tänker, resonerar och känner. Samtalet styrs mot ett syfte och följer en struktur av intervjufrågor men fortfarande vet vi ej vart svaren leder. Det är alltid den som blir intervjuad som ska vara i centrum och intervjuaren ska hålla sig neutral till sina tankar kring samtalet. Vidare betonar Trost (2010) vikten av att aktivt lyssna och belyser det komplexa i en intervju att svaren inte alltid är givna utan kräver reflektion. Vi ansåg dock att kvalitativ intervju och begreppsintervju var bäst metod för oss för att undersöka hur pedagogerna beskriver och förklarar omsorgsbegreppet.
4.2 Genomförande
Vi valde att göra intervjuerna intensivt under tre dagar för att sedan lägga fokus på reflektion och analys. Varje intervju utgick i från samma frågor men tog olika lång tid, allt ifrån 29 minuter till 44 minuter mycket beroende på dess olika följdfrågor. Inför intervjuerna hade vi bestämt vilka vi vill ha med och i vilken ordning, men under intervjun används spontana följdfrågor när tillfälle ges. Larsen (2009) menar på att vid intervju användes oftast en intervjumall, där tanken är att informanten kan svara fritt på frågorna och intervjuaren kan leda samtalet med hjälp av följdfrågor. Fördelen med en mall inför intervjun är att frågorna är relevanta för studiens frågeställning och det underlättar för bearbetning av det insamlade materialet när informanterna fått svara på samma frågor.
För att uppnå syftet med vår studie, hur pedagoger definierar och beskriver omsorg utifrån verksamheten har vi i intervjun förutom våra frågor även belyst ett citat ifrån den nya reviderade läroplanen med stöd i följdfrågor. Avsikten var att vi ville öppna upp för diskussion hur den nya reviderade läroplanen kan ge möjlighet att påverka omsorgens roll i förskolans, samt hur pedagogen själv kan bidra för att synliggöra omsorg i verksamheten.
I de flesta fall sker intervjuerna en och en, alltså en informant och en som ställer frågor. Men för en nybörjare så är det en fördel att ha stöd och vara två under intervjuarna. Det är betydelsefullt att i intervjuerna vara väl förberedda och samspelta om utfallet ska bli bra. Det får dock inte leda till att informanten känner sig underlägsen under intervjun (Trost, 2010). Därför valde vi att genomföra studiens första intervju tillsammans, där en av oss ansvarade för
19
de planerade frågorna och den andra letade efter luckor för passande följdfrågor. De övriga intervjuerna gjorde vi var för sig men utgick utifrån samma intervjumall.
Intervjuerna har ljudinspelats med diktafon, enligt Trost (2010) finns det fördelar och nackdelar med ljudupptagning. Fördelen med ljudupptagning är att kunna lyssna fler gånger och skriva ner allt ord för ord, nackdel kan vara ett tidsperspektiv eller behov av kontroll på att inspelning fungerar, vilket kan störa flödet i intervjun. En annan tanke kan vara att alla inte uppskattar att bli inspelade. Vi tog beslutet att spela in intervjuerna på diktafon för att ville fokusera på informanten och dess svar utan att behöva anteckna. Ljudinspelningen gav oss möjlighet att lyssna på varandras intervjuer, vilket gav oss ett bredare material, så att vi inte missar någon liten detalj eller meningsfull tanke och formulering. En fördel med ljudinspelningen är att vi kunde lyssna av svaren flera gånger och skriva ner informanternas tankar och formuleringar i efterhand.
Trost (2010) belyser vikten av att omsorgsfullt välja lämplig plats för intervjun. Miljön bör vara så ostörd som möjligt och informanten ska känna sig trygg. Ett sätt är att låta informanten välja plats samtidigt som intervjuaren kan komma med passande synpunkter för att inte lämna över allt för stort ansvar på informanten. Vi valde att låta pedagogerna själva välja plats för intervjun, så att hen i fråga kunde känna sig trygg och avslappnad.
4.3 Urval
Trost (2010) betonar betydelsen av variation i urvalet vid en kvalitativ studie. En metod där till exempel människor systematiskt och strategiskt väljs ut till intervju för att få information inom området som undersöks. Vidare nämns att vid kvalitativ studie bestäms hur stort urvalet skall vara efter tidsaspekt, även att ett fåtal väl genomförda intervjuer ger mer än flertal mindre väl genomförda. Valet av pedagoger gjordes utifrån en förhoppning av att få så stor bredd och skillnad i erfarenhet kring omsorg. De utvalda informanterna har mellan 1 till 40 års erfarenhet av förskolearbete, som vi bedömde skulle ge ett brett perspektiv på omsorg. Vi genomfört intervjuer med fem pedagoger, vilket gav oss tillräckligt material att analysera, samtidigt som det gav oss tillräckligt med tid för att transkribera allt material till den efterföljande analysen.
20
I vår studie är definitionen av pedagoger de som arbetar i förskolans verksamhet som förskollärare, barnskötare och montessoripedagog. Vi vill betona att deras utbildning inte ligger till grund för vår studie utan syftar till att få ett bredare perspektiv på begreppet omsorg. I vår analysdel kommer vi benämna informanter pedagog 1,2,3,4 och 5.
4.4 Analysmetod
Vårt insamlade material till studien består av inspelade intervjuer med fem pedagoger som har transkriberats. Enligt Alvehus (2013) är transkriptionen det första steget i analysen. När det kommer till transkribering kan vi till fördel ändra lite i språket och i texten göra det mer likt ett skriftspråk. Detta har vi gjort i vår analys och resultatdel, när vi presenterat citat ifrån våra intervjuer för att underlätta för läsaren. Vi är dock noga med att inte ändra innebörd av begrepp eller lägga till ord av större betydelse. Citat till analysen har valts ut med omsorg där vi var noga med att alla pedagogers tankar skulle få komma till tals i vår studie för att få ett intressant helhetsperspektiv.
Inom kvalitativ metod finns ofta en stor mängd insamlat material att arbeta med. Genom att kategorisera och strukturera informationen synliggörs likheter, olikheter och samband till analysen. Innehållsanalys är troligtvis den mest använda metoden för analys enligt Larsen (2009) syftar metoden till att hitta mönster, samband, likheter eller skillnader. Vår empiri sorterades genom att använda oss utav färgkodning, vilket skapade en tydlig struktur i vårt material. Där vi kunde få syn på intressanta mönster, skillnader och likheter för att närma oss svar på vårt syfte och våra frågeställningar i studien.
Inför intervjuerna förberedde vi frågor som kunde ge ett relevant empiriskt material, vilket senare kunde analyseras för att närma oss våra forskningsfrågor.Vår analys är uppdelad i fyra huvudteman som vi valde utifrån studiens syfte och våra frågeställningar för att skapa en strukturerad analys. Det första temat är Pedagogernas definition och förklarning av begreppet
omsorg. Här analyserar vi pedagogernas tolkning och definition av begreppet omsorg. Det
andra temat är Omsorg i verksamheten, här kommer vi att fokusera på hur pedagogerna beskriver att omsorg ter sig i verksamheten och vad omsorg ger uttryck för. Det tredje temat är Omsorg till individ och grupp, här kommer vi att analysera hur pedagogerna beskriver omsorg i relation till individens behov, barngruppen stora storlek och hur det påverkar möjligheten till omsorg. Det fjärde och sista temat är Att synliggöra omsorg, här kommer vi
21
analysera hur pedagogerna beskriver att omsorg kan utvecklas och synliggöras i förskolans verksamhet.
4.5 Etiska övervägande
I vår studie följer vi de fyra forskningsetiska principerna och de grundläggande riktlinjer som Vetenskapsrådet (2002) presenterar: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet: Inför våra intervjuer delgav vi informanterna ett informationsbrev vilket
innehöll syftet med vår studie, vår metod, vad det innebär att delta samt betonade att allt som vi talar om under intervjun är strängt konfidentiellt.
Samtyckeskravet: Våra informanter fick ta del av och skriva under vår samtyckesblankett,
vilket innehöll information om att deltagandet är frivilligt och att pedagogen när som helst får välja att avbryta intervjun. Trost (2010) betonar vikten av att vara tydlig gällande tystnadsplikt och vilka regler som styr inför intervjuns start. Informanterna ska känna sig trygga till att utrycka sitt perspektiv utan att någon utomstående på något sätt ska kunna känna igen och koppla informationen till personen eller verksamheten. Som ansvarig för studien får en aldrig berätta vidare vem som intervjuats eller om det är så att någon valt att inte ställa upp för intervju.
Konfidentialitetskravet: Talar om att alla som väljer att delta i en studie är anonyma
(Vetenskapsrådet, 2002). Vi var tydliga med att berätta för informanterna att pedagogernas namn kommer anonymiseras i vårt arbete.
Nyttjandekravet: Där vi informerade att materialet ifrån intervjun endast används för vår
studie och att allt av vårt insamlade material lagras på Malmö universitets server för säkerhetsskäl under arbetet gång och kommer att förstöras när vårt examensarbete är färdigt.
22
5 Analys och resultat
I följande kapitel presenteras vår analys av empirin ifrån våra intervjuer av fem pedagoger. Vi inleder kapitlet med en presentation av pedagogernas definition av omsorg och hur de förklarar begreppet, därefter följer en tolkning av pedagogernas perspektiv på hur omsorg kan te sig i förskolans verksamhet. I den sista delen diskuterar vi hur pedagogerna ser att omsorg kan utvecklas i förskolan. Omsorg i förskolan ligger till grund för vår studie och begreppet kommer att undersökas och utvecklas i alla delar. Vårt empiriska material kommer att presenteras med citat från pedagogerna samt våra egna tolkningar av innehållet i intervjuerna. De pedagoger som vi intervjuat har arbetat olika länge inom förskolans verksamhet, och har mellan 1 – 40 års erfarenhet av omsorg inom förskolans kontext. När vi delgav pedagogerna syftet med vår studie reagerade alla positivt och ökade deras intresse för att undersöka omsorgsbegreppet.
5.1 Pedagogernas definition och förklarning av begreppet
omsorg
Under detta tema kommer vi att analysera vårt material utifrån vår första frågeställning: Hur
definierar och förklarar de intervjuade pedagogerna begreppet omsorg i relation till förskolans verksamhet? Våra intervjuer inleddes med att pedagogerna fick berätta och
beskriva sin tolkning och definition av begreppet omsorg. Svaren vi fick av pedagogerna visar på att omsorg är vitt begrepp med många olika betydelse och tolkningar. Pedagog 2 diskuterade omsorg utifrån flera olika perspektiv och satte in det i förskolans kontext:
Omsorg kan man tolka på två olika sätt, det gamla sättet där det handlar mycket om mat, blöjbyte och att hålla barnen hela och rena. I dagens läroplan handlar det om ett visst sätt att bemöta människor på. Ett förhållningssätt som man har med sig som inte bara är i en lärandesituation utan en röd tråd genom det dagliga som är med en. Att man är engagerad i det man tar sig an, att man är lyhörd (Pedagog 2).
Pedagog 2 belyser hur omsorg kan ses utifrån två olika perspektiv det ”gamla” och det ”nya”. Enligt pedagogen handlar det ”gamla” om att omsorgsbegreppet har förändrat sitt innehåll och definition över tid, där omsorgen förr sågs vara mer en praktisk handling såsom att mata barn och blöjbyte. I det ”nya” perspektivet talar pedagogen kring omsorg utifrån ett möte mellan
23
människor, ett förhållningssätt baserat på en värdegrund. Pedagogen beskriver att omsorg är något som finns med hela dagen i verksamheten och hänvisar till läroplanen. Vidare betonas begreppet som helhet och lyfter vikten av att vara lyhörd och hängiven pedagog. I pedagogens beskrivning av omsorg så synliggörs vad som karaktäriserar begreppet, vilket skapar en förståelse och mening för vad begreppet handlar om (Segesten, 2017).
Vidare uttrycker pedagog 3 liknande tankar kring hur omsorg kan beskrivas utifrån ett sätt att bemöta barnen på:
Omsorg är hur vi bemöter barnen för att de ska känna trygghet, harmoni, för att de ska må bra och för att skapa bästa förutsättning där barnen ska kunna utvecklas och lära sig (Pedagog 3).
Pedagog 3 beskriver att omsorgsbegreppet handlar om att ge omsorg med hänsyn till barnets behov. Begreppen dialog och bekräftelse gör det intressant att tolka hur pedagogen talar om omsorg utifrån hens perspektiv. Pedagogen betonar vikten av att barnen ska må bra, känna välbefinnande och hitta en balans i vardagen, där omsorg ligger till grund för barnets lärande och för att kunna växa som människa.
Även pedagog 4 beskriver omsorg utifrån barnens olika behov och ifrån praktiska handlingar:
Omsorg för mig är att man ser till varje barns behov, det är allt ifrån byta blöja, ge kärlek och att ta hand om dem, krama dem […] som att vara hemma, vi är barnens andra hem (Pedagog 4).
Pedagog 4 beskriver omsorgsbegreppet på liknande sätt som pedagog 3, utifrån barnens behov av omsorg. Vidare betonar pedagogen vikten av att ge närhet, såsom att ge kramar, omtanke och trygghet som en del av omsorgen. Pedagogen beskriver omsorg som ett helhetsperspektiv, som ska komplettera hemmet, här sätts förskolan i relation till hemmet utifrån en omsorgssituation. Underförstått där förskolan ofta är en stor del av barnets vardag och där barnet i förskolans miljö ges möjlighet att utvecklas till en trygg och självständig individ. Med inspiration från begreppet modellering ser vi hur pedagogen beskriver omsorg utifrån olika omsorgssituationer och sätter det i relation till hemmet. När pedagogen talar om omsorg
24
tolkar vi att begreppet synliggörs utifrån hens egna upplevelser, erfarenheter och förväntningar på dess innebörd (Segesten, 2017).
Även pedagogs 5 definition är liknande de övriga informanterna svar och beskriver omsorg utifrån praktiska handlingar i förskolans kontext:
Omsorg för mig är att ta hand om barnen på ett bra sätt, blir barnen ledsna tröstar vi dem. Det dagliga blir omsorg […] utan omsorg känner barnen ingen trygghet. […] För barn är det mycket att börja i förskolan med allt som är nytt, nya människor och ny miljö då är det viktigt med lugn och ro (Pedagog 5).
Pedagog 1 beskriver omsorg utifrån barnens behov och säger att:
Omsorg för mig är att se till att barnen har det bra och att dem känner trygghet, har en glädje (Pedagog 1).
I svaren vi fick av pedagog 1 och pedagog 5 så ser vi betydelsen av omsorgsbegreppet utifrån deras perspektiv. Med utgångspunkt från barnens behov av omsorg beskriver pedagogerna betydelsen av förskolans miljö och hur den skall anpassas efter individens behov. Utifrån svaren finner vi det intressant att med begreppet bekräftelse tolka hur pedagogerna beskriver omsorg. Pedagogerna betonar betydelsen av att barnen ska kunna hitta ett lugn och känna sig trygga på förskolan. Att som pedagog vara där för barnen när dem behöver tröst och tillgodose barnens behov.
Pedagog 3 lyfter ytterligare en aspekt av omsorgsbegreppet och hävdar att:
Omsorg för mig är självklart och det är något man alltid har med sig. Det är inte ofta vi diskuterar begreppet omsorg, de är mycket, stort och brett. Vi arbetar mycket med anknytningen så det diskuterar vi och jag anser att det är en del av omsorgen. Det lilla som att känna sig trygg är det viktigaste för oss (Pedagog 3).
Som pedagog 3 beskriver är omsorg en självklar del i verksamheten för hen. Utifrån svaret synes begreppet omsorg vara komplext och när pedagogen pratar om omsorg så gör hen det med andra ordalag. Pedagogen pratar kring omsorg genom att sätta in det i en mening och i en
25
kontext som i detta fall är anknytning och trygghet. Pedagogen betonar att trygghet är den viktigaste aspekten i verksamheten och ser det som en del av omsorgen. Vi tolkar det som att pedagogen målar upp en mental bild av vad omsorg är i relation till ett sammanhang och genom att använda begreppet trygghet så synliggörs hens perspektiv på vad begreppet kan förstås utifrån (Segesten, 2017).
Något gemensamt för alla våra intervjuer var att pedagogerna förklarar begreppet omsorg utifrån barnens behov. Resultatet visar att samtliga informanter anser omsorgsbegreppet trots deras likheter i beskrivning, är komplext och innefattar många definitioner. Pedagogerna pratar om omsorg fast i andra ordalag, vilket tyder på att begreppet är diffust. Utifrån svaren beskrivs omsorg genom att sätta in det i ett sammanhang, där informanter använder bland annat begreppen trygghet, behov, bemötande och harmoni för att definiera omsorgsbegreppet.
Vidare delas omsorgsbegreppet upp i två delar och betonar det ”gamla” och ”nya”. Det ”gamla” ses utifrån praktiska handlingar och det ”nya” utifrån omsorg som en helhet i verksamheten. Analysen visar att omsorgsbegrepp har förändrats över tid, vilket till synes grundar sig i pedagogernas tidigare erfarenheter av omsorg. Begrepp kan betyda olika för olika individer, beroende på tidigare erfarenheter och personliga perspektiv. Omsorg definieras av ett antal begrepp, som ger pedagogerna verktyg för att strukturera och förstå omsorg. Begreppsanalys används för att undersöka och synliggöra hur ett begrepp kan förstås i olika sammanhang. På så sätt kan analysen bidra till en samsyn och ett gemensamt språkbruk samt förklara innebörden av omsorg (Segesten,2017).
5.2 Omsorg i verksamheten
Under detta tema kommer vi att analysera vårt material utifrån vår andra frågeställning: Hur
ser förutsättningarna ut för omsorg i vardagen i förskolans verksamhet utifrån pedagogernas perspektiv? I intervjuerna beskriver pedagogerna hur omsorg ter sig i verksamheten och vad
omsorg ger uttryck för. Det pedagogerna betonar var att omsorg är något som de alltid bär med sig, men säger också att omsorg är svårt att sätta ord på. Informanterna beskriver omsorg utifrån sina egna erfarenheter och sätter in det i förskolans kontext. Pedagog 2 belyser att omsorg är centralt i verksamhet och säger att:
26
Omsorg är ju med hela tiden tänker jag, men vi pratar inte om det direkt […] Att man har ett intresse för människor, där människor ska må bra och att se det ur barnens perspektiv […] Att man är intresserad av barnen, glad, lyhörd och rättvis. Men även att man pratar med barnen kring omsorg (Pedagog 2).
När pedagog 2 talar om omsorg, är det något som alltid finns där, men inget som det sätts ord på. Åter synliggörs komplexiteten kring begreppet och dess bredd. Vidare betonar pedagog 2 vikten av att som pedagog ha ett intresse för människor. För att barnen ska känna välbefinnande belyser pedagogen vikten av att vara uppmärksam, öppen, glad och rättvis och betonar vikten av att tala om omsorg med barnen. Begreppet omsorg karaktäriseras genom förståelse för dess mening, där i processen tydliggörs vad begreppet handlar om men även vad det inte handlar om. Vid beskrivning av omsorg får pedagogen upp en bild framför sig som hen kopplar till ett visst sammanhang och perspektiv (Segesten, 2017).
Vidare säger pedagog 2 att:
Barnen vet om att de alltid kan komma till oss pedagoger, att det är okej att komma när det är något jobbigt, eller om man gjort något fel […] den trygge vuxne står alltid kvar och hjälper barnet på vägen (Pedagog 2).
Pedagog 2 lyfter betydelsen av att alltid finnas där för barnen när de uttrycker ett behov av omsorg. Begreppet praktisk handling gör det intressant att tolka hur pedagogen beskriver sin roll som omsorgsgivare och vikten av den trygge vuxnas närvaro. Informanten uttrycker vikten av att finnas där, vad som än sker och att alltid vara en närvarande pedagog i mötet med barnen.
Pedagog 1 och pedagog 3 beskriver omsorg som en helhet i verksamheten och säger följande:
Sättet man tar tillvara på situationer, omsorg går in i allt – alltid (pedagog 1).
Det är en helhet, byta blöja, en kram, tröst, torka näsor, ge stöd åt barnet i hur man vill vara, hur man är mot vänner, stötta, stödja och hjälpa barnen på vägen (Pedagog 3).
27
Vi tolkar att pedagogerna sätter in omsorgsbegreppet i ett helhetsperspektiv och betonar att omsorg är med i alla situationer i förskolan. Återigen beskrivs bredden av begreppet omsorg som stor och innebär alltifrån de praktiska handlingarna som att byta blöja och torka näsor till att stödja och finnas där för barnet. Begreppet bekräftelse gör det intressant att undersöka hur pedagogerna beskriver omsorg som en helhet. Informanterna betonar vikten att som pedagog finnas där för att hjälpa barnen att utvecklas till självständiga individer.
Vidare belyser pedagog 5 barnets behov och säger:
Omsorg för mig är att ta upp barnet i sitt knä när hen är ledsen, att ta sig tid till att sitta och prata för att klara ut situationen i lugn och ro (Pedagog 5).
Pedagogen beskriver och definierar vad omsorg är och belyser en omsorgssituation utifrån förskolans kontext. Vi anser att begreppet modellering hjälper oss att tolka när pedagogen beskriver hur en omsorgssituation kan te sig och hur hen förhåller sig till barnet.
Två informanter belyser en samsyn kring begreppet omsorg och säger:
Att de man arbetar med, arbetslaget och hela förskolan har en samsyn på omsorg […] omsorg följer en vidare i livet […] Har man trygga vuxna som stöd, som visar omsorg på olika vis får barnen med sig mycket i bagaget (Pedagog 2).
Jag tror inte att en förskola där vuxna uppfattar omsorg på helt olika sätt kan skapa en trygg barngrupp (Pedagog 3).
Utifrån pedagogernas perspektiv är det av största vikt att arbetslaget har en samsyn. Vidare uttrycker pedagog 2 att omsorg är något som följer en genom livet, och sätter det i relation till en trygg vuxen i förskolan. Även pedagog 3 belyser vikten av samsyn av begreppet omsorg och lyfter det som förutsättning för en trygg barngrupp. Återigen beskrivs den trygga vuxna och dess i relation till omsorgsbegreppet, detta synliggör hur ett begrepp kan förstås utifrån olika sammanhang. Segesten (2017) lyfter vikten av att diskutera och problematisera ett begrepp för att skapa samsyn och ett gemensamt språkbruk.
Något gemensamt för alla våra intervjuer var att pedagogerna sätter in omsorgsbegreppet i ett helhetsperspektiv och betonar att omsorg är med i alla situationer i förskolan.
28
Omsorgbegreppet är stort och innebär alltifrån de praktiska handlingarna som att byta blöja och torka näsor till att stödja och finnas till för barnet. Analysen visar att det är av stor vikt att ha dialog och gemensam samsyn kring omsorgsbegreppets innebörd. I resultat och analysdelen är den trygga vuxna återkommande när pedagogerna beskriver och förklarar omsorgsarbetet i förskolans verksamhet och betonar det som en förutsättning för en trygg barngrupp.
5.3 Omsorg till individ och grupp
Under detta tema kommer vi återigen att analysera vårt material utifrån vår andra frågeställning: Hur ser förutsättningarna ut för omsorg i vardagen i förskolans verksamhet
utifrån pedagogernas perspektiv? Tillskillnad från tidigare tema 5.2 utgår detta tema ifrån hur
pedagogerna beskriver omsorg i relation till individens behov, barngruppens stora storlek och hur det påverkar möjligheten till omsorg. Svaren vi fick gav oss två olika infallsvinklar. Den första är omsorg i relation till gruppens stora storlek och den andra är omsorg utifrån varje individs behov. I svaren ser vi att pedagog 1 och pedagog 3 har liknande synsätt och beskriver barns behov av omsorg såhär:
Alla individer behöver omsorg. Någon är i behov av extra vila, någon blir ledsen när de blir lämnade. Alla är i behov av olika omsorg samtidigt ska man ju heller inte särskilja de (Pedagog 1).
Trygghet framförallt och bemöta barnet på ett sätt så de mår bra, så att barnen utvecklas i sin egen takt där de är […] en del barn får man hjälpa med vem jag är och hur vill jag vara med mina kompisar. Här får man stötta och vara en god förebild (Pedagog 3).
Det som informanterna lyfter är att omsorg ter sig olika beroende på individ och situation. Pedagogerna beskriver att det ligger i deras ansvar att möta varje barns behov, där det är viktigt att se barnens lika värde och agera i linje med det. Detta är intressant att tolka utifrån begreppet praktisk handling, där pedagogerna beskriver vikten av att finnas där som en god förebild för barnen. Begreppet bekräftelse är intressant att sätta i relation till hur pedagogerna uttrycker ett behov av att se till varje barns behov av omsorg för att de ska må bra.
29
Vidare nämns ytterligare en aspekt, där problematiken är att tillgodose omsorg till individen utifrån barngruppens stora storlek, pedagog 1 och pedagog 4 säger:
Det är viktigt att vara närvarande med barnen, de skall kunna bli sedda så att de utvecklas. Ofta upplever jag att det är svårt att ge bekräftelse och uppmuntran till varje barn eftersom vår barngrupp är så stor. Nästa en omöjlig uppgift att möta det enskilda barnet (Pedagog 1).
Ju fler barn du har i gruppen, desto mer känner du dig otillräcklig. Speciellt när man har en barngrupp där barn har många olika typer av behov (Pedagog 4).
Utifrån pedagogernas svar anses det svårt och nästintill en omöjlighet att tillgodose alla barns olika behov. Pedagogerna betonar att det blir mer utmanande att ge omsorg i relation till en stor barngrupp. Utifrån begreppen praktisk handling och bekräftelse tolkar vi det som att pedagogerna talar om problematiken att som pedagog se till varje barns behov i en stor barngrupp.
Å andra sidan fick vi ett annat perspektiv kring omsorg i relation till stor barngrupp, där pedagog 2 säger att:
I en stor barngrupp, får barn lära sig visa hänsyn och vara lyhörda mot varandra och på det sättet tränas på att bli en empatisk människa, se och lyssna på andra (Pedagog 2).
Pedagog 2 påpekar att en väl fungerande stor barngrupp kan vara till fördel och skapar möjlighet för barnen att lära sig visa hänsyn till varandra och att utveckla sin förmåga att ge omsorg. Med utgångspunkt i begreppet modellering är det intressant att analysera hur pedagogen beskriver att barn utvecklas till empatiska människor, utifrån olika omsorgssituationer som uppstår i förskolan.
När vi sammanfattar detta avsnitt framkom det olika infallsvinklar i vårt resultat. I det första perspektivet belyser pedagogerna omsorg utifrån individ och betonar att det ter sig olika utefter situationer som uppstår i verksamheten. Den andra aspekten belyser att det är en svårighet för pedagogen att tillgodose omsorg till alla barn i en stor barngrupp. Det tredje perspektivet ger en bild av hur barngruppens stora storlek, ses som en fördel där barnen lär sig
30
visa hänsyn till varandra och växa som empatiska människor. I analysen beskrivs pedagogernas roll som betydelsefull för att stödja och stötta barnens utveckling och välmående. Återigen belyser pedagogerna den trygga vuxna, där betydelsen av att vara en förebild för att vägleda barnen i förskolans verksamhet.
5.4 Att synliggöra omsorg
Under detta tema kommer vi att analysera vårt material utifrån vår tredje och sista frågeställning: Ser pedagogerna att arbetet med omsorg kan utvecklas i förskolan och i så fall
hur? I våra interjuver med pedagogerna fick vi flera förslag och perspektiv på hur omsorg kan
utvecklas i förskolans verksamhet. Svaren visar att samtliga pedagoger tycker att omsorg är i behov av att synliggöras i verksamheten.
Tidigare resultat i studien har visat att begreppet omsorg är komplext och innehåller flera olika tolkningar. Pedagog 4 gav förslag på hur omsorgsbegreppet kan utvecklas i förskolans verksamhet och sa följande:
Jag tror alla tycker att omsorg är viktigt, men vi behöver lyfta resultatet för att synliggöra vikten av omsorg (Pedagog 4).
Vi måste bli tydligare, genom att prata, informera och synliggöra i det praktiska arbetet (Pedagog 4).
Pedagog 4 lyfter omsorg utifrån två aspekter. Första aspekten handlar om att synliggöra begreppet omsorg och belysa dess vikt i verksamheten. Den andra aspekten som pedagogen nämner är att det krävs återkommande diskussioner kring begreppet för att belysa vikten av omsorg i verksamheten. Enligt Segesten (2017) ökar lyhördheten när man förstår begreppet innebörd. Med diskussion kring omsorg mellan pedagogerna skapas en djupare gemensam förståelse. Genom samsyn skapas även en medvetenhet kring omsorgsbegreppet, vilket även gör det lättare för pedagogen att synliggöra begreppet i praktiken. Här kan vi relatera till vikten av begreppet dialog i förskolans verksamhet, där informanten beskriver behovet av att synliggöra omsorg och att skapa en levande dialog pedagoger i mellan.
31
Vidare ger pedagog 1 och 5 ytterligare förslag på hur omsorg kan synliggöras i verksamheten och säger:
Genom att prata om begreppet, informera föräldrar på utvecklingssamtal och synliggöra hur man arbetar med omsorgen (Pedagog 1).
Informationsbrev till föräldrarna att man arbetar med omsorg och visa vikten hur det skrivs in i läroplanen […] Det är viktigt att lyfta omsorgens betydelse (Pedagog 5).
Pedagogerna ger konkreta förslag på hur omsorg kan lyftas för att få en tydligare roll i verksamheten. Även här beskriver pedagogerna vikten av att diskutera omsorgsbegreppets innebörd och synliggöra de i praktiken. Vidare nämner pedagogerna informationsbrev som ett sätt att informera föräldrarna om omsorg och dess vikt inom förskolans verksamhet. Pedagog 5 belyser aspekten av att synliggöra för föräldrarna hur läroplanen lyfter omsorgsbegreppet och dess betydelse. Arbetet med omsorgen kommer på så sätt synliggöras och benämns i sin naturliga roll i verksamheten. Begrepp har oftast en kontextbunden mening, och kan förstås olika till särskilda situationer. Omsorgsbegreppet kan förstås på olika vis i förskolans verksamhet utifrån pedagogernas egna upplevelser, erfarenheter och förväntningar. Återigen betonas vikten av att diskutera begreppet för och synliggöra dess innebörd samt vikt i verksamheten (Segesten, 2017).
Pedagog 2 har liknande tankar på hur omsorg kan synliggöras i verksamheten och säger:
Genom att lyfta olika dilemman kring omsorg. Ha ett öppet klimat med varandra och tillsammans skapa en helhet vi kan stå för (Pedagog 2).
Pedagog 2 belyser en aspekt av att lyfta olika dilemman som kan uppstå i verksamheten för att få djupare förståelse kring omsorg och skapa en samsyn. Vidare belyser pedagogen en helhet som uppstår när det ges möjlighet till ett öppet klimat, vilket handlar om att pedagogerna delar varandras perspektiv. Utifrån pedagogens förslag sätts omsorg i relation till dilemma och belyser vikten av diskussion bidra till en samsyn av begreppet. Ett gemensamt perspektiv ger oss flera möjligheter att fördjupa oss i ett och samma begrepp samt vidga förståelse för dess bredd och innebörd (Segesten, 2017).
32
I samband med våra intervjuer framkom det att alla pedagoger uttryckte att omsorg behöver få en tydligare roll i verksamheten. Utifrån pedagogernas svar fick vi flera förslag på hur arbetet med omsorg kan utvecklas i förskolan. Genom att belysa omsorgens vikt, att diskutera begreppet för att skapa en dialog och samsyn så kan omsorgen utvecklas. Vidare lyfts vikten av att informera föräldrar kring arbetet med omsorg, där ett sätt kan vara att hänvisa till förskolans läroplan. Läroplanen kan också vara ett stöd för pedagogerna i omsorgsdialogen med föräldrar. Detta skapar en möjlighet att öppna upp för diskussion av omsorgsbegreppet för att uppmärksamma innehållet och dess betydelse i förskolan (Segesten, 2017).
33
6 Diskussion
I följande kapitel kommer vi att diskutera studiens huvudpoäng som vi sedan jämför med den tidigare forskning som presenterats i kapitel två. För en tydligare struktur har vi valt att dela upp avsnittet i tre delar baserade på våra frågeställningar. Vidare diskuteras vårt val av metod till studien som presenterats i kapitel fyra, därefter diskuteras resultat i förhållande till yrkespraktiken och sist presenteras vårt förslag till vidare forskning inom området.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med vår studie var att utifrån Segestens (2017) begreppsanalys undersöka begreppet omsorg utifrån pedagogernas perspektiv. För att tolka informanternas svar använder vi Noddings (2015) begrepp modellering, dialog, praktisk handling och bekräftelse. Våra frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:
• Hur definierar och förklarar de intervjuade pedagogerna begreppet omsorg i relation till förskolans verksamhet?
• Hur ser förutsättningarna ut för omsorg i vardagen i förskolans verksamhet utifrån pedagogernas perspektiv?
• Ser pedagogerna att arbetet med omsorg kan utvecklas i förskolan och i så fall hur?
6.1.1 Hur definierar och förklarar de intervjuade pedagogerna begreppet omsorg
i relation till förskolans verksamhet?
Resultatet visar på att samtliga pedagoger beskriver omsorg i relation till förskolans verksamhet. Pedagogerna beskriver omsorg utifrån barnens behov, där omsorg förklaras som ett komplext begrepp och innefattar många definitioner. Studien visar att pedagogerna beskriver omsorg med andra ordalag, vilket tyder på att begreppet är diffust. Informanterna använder bland annat begreppen trygghet, behov, bemötande och harmoni för att definiera omsorgsbegreppet. I resultatet framgick att pedagogerna diskuterar omsorgsbegreppet utifrån två infallsvinklar det ”gamla” och ”nya”. Det ”gamla” ses utifrån praktiska handlingar som att
34
tillgodose barns behov, exempel mata och byta blöja. Det ”nya” ses utifrån omsorg som en helhet i verksamheten, ett möte mellan människor, ett förhållningssätt och en värdegrund.
6.1.2 Hur ser förutsättningarna ut för omsorg i vardagen i förskolans verksamhet
utifrån pedagogernas perspektiv?
Resultatet visar att samtliga pedagoger sätter in omsorg i ett helhetsperspektiv och betonar att omsorg är med i alla situationer i förskolan. Omsorg är alltifrån praktiska handlingarna som att byta blöja och torka näsor, till att stödja och finnas till för barnet. Majoriteten av informanterna poängterar vikten av att ha dialog mellan pedagogerna och en samsyn kring omsorgsbegreppet. Återigen poängteras omsorg som ett komplext och mångtydigt begrepp. I vårt resultat framkom flera gånger omsorg i relation till den trygge vuxna, och analysen visar vikten av att vara närvarande pedagog som en förutsättning för en trygg barngrupp.
I resultatet framkommer det tre olika infallsvinklar gällande omsorg i relation till barngruppens stora storlek. Den första slutsatsen visar att pedagogerna beskriver att omsorgsbehovet ter sig olika efter situation och individ. Den andra slutsatsen belyser att det är en svårighet att tillgodose omsorg till alla barn i en stor barngrupp. Den tredje slutsatsen visar på barngruppens stora storlek ses utifrån något positivt som skapar en möjlighet för barnen att lära sig visa hänsyn till varandra och växa som empatiska människor. Resultat visar igen hur pedagogerna beskriver den trygga vuxna, där betydelsen av att vara en förebild för att vägleda barnen i förskolans verksamhet.
6.1.3 Ser pedagogerna att arbetet med omsorg kan utvecklas i förskolan och i så
fall hur?
Utifrån resultatet kan vi konstatera att omsorg är i behov av en tydligare roll och definition inom förskolan. Resultatet visar flera förslag på hur arbetet med omsorg kan utvecklas i verksamheten. Genom att belysa omsorgens vikt, att öppet diskutera begreppet för att skapa en samsyn av omsorgsbegreppets och dess innebörd. Vidare visar resultatet vikten av dialog mellan pedagog och föräldrar kring arbetet med omsorg. Vilket till fördel kan ske med stöd av läroplanen. Återigen poängteras här betydelsen av diskussion för att uppmärksamma omsorgsbegreppets innehåll och dess betydelse i förskolan.
35
6.2 Resultat i relation till tidigare forskning
I jämförelse med den tidigare forskningen som presenteras i kapitel 2 ser vi ett samband med våra resultat och Josefsons (2018) studie. Författaren lyfter omsorg som ett värdeladdat och mångtydigt begrepp. Detta ser vi i vårt resultat och kopplar det till när informanterna beskriver omsorg som ett komplext och diffust begrepp. Josefson (2018) presenterar i sin studie hur omsorgsbegreppet kan förstås med andra begrepp som till exempel ansvar, närhet och relation. Det ser vi också tydligt i vårt resultat kring hur pedagogerna använder begrepp som trygghet, behov, bemötande och harmoni för att definiera omsorgsbegreppet.
I jämförelse med vårt resultat visar Löfdahl och Fichtelius (2014) studie att omsorgsuppdraget är svårt att konkret arbeta med och där pedagogerna skapar strategier för att undvika omsorg. Vår studie visar till skillnad att pedagogerna beskriver omsorg som komplext, men ger förslag på hur omsorg kan synliggöras och utvecklas, för att få en tydligare roll i förskolans verksamhet.
I Thelanders (2004) studie diskuteras barns rättigheter i skolan i relation till omsorg och rätten till självbestämmande. Resultatet visar att pedagoger ska ha en gemensam uppfattning och kunskap kring barnens rättigheter utifrån barnkonventionens grundläggande värden. I studien betonas vikten av dialog mellan lärare, föräldrar och barn som nödvändig för att tydliggöra barnens rättigheter i skolan. Precis som Thelander (2004) visar vårt resultat vikten av att föra dialog med föräldrarna kring arbetet med omsorg. Till skillnad från vår studie poängterar vi dialog mellan pedagoger och föräldrar medan Thelander (2004) resultat fokuserar på dialog mellan föräldrar, lärare och barn.
Jonsdottir & Paggetti (2016) och Colnerud (2006) resultat problematiserar omsorgsbegreppet utifrån att kunna tillgodose omsorg utifrån ett kollektivt perspektiv. I vår studie framkommer liknande resultat, där barngruppens stora storlek begränsar möjligheten att tillgodose varje individs behov av omsorg. Vi ser dock en tvetydighet i vårt resultat, då barngruppens stora storlek även ses som något positivt. Barngruppens stora storlek skapar en möjlighet för barnen att lära sig visa hänsyn till varandra och växa som empatiska människor.
Vidare ser vi hur Foss (2009) i sin studie undersöker pedagogernas förhållningssätt gentemot barnens behov av omsorg. Författaren sätter omsorg i relation till fostran som ett uppdrag i
