BARNDOM, UTBILDNING,
SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom & lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
”Vi behöver inte snoppar, vi behöver
kompetens”
En kvalitativ studie där kvinnor verksamma i förskolan,
diskuterar kring behovet av manliga pedagoger
” We don't need willies, we need competence”
A qualitative study in which female preschool employees,
discuss the need for male educators
Louise Johnsson
Dan Johansson
Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Ylva Holmberg
2
Förord
Vår studie och två andra examensarbeten är kopplat till Sara Berglunds forskningsprojekt, Klivet ut i förskolläraryrket.
Vi vill börja med att tacka alla våra informanter. Utan er hade studien inte blivit av. Tack för att ni med så stor lättsamhet ställde upp och tog er tid och engagerade er i vårt arbete. Vi vill också med stor ödmjukhet säga tack till vår enormt engagerade och kompetenta handledare Sara Berglund, som genom hela arbetet varit ett stort stöd och inspirationskälla. Tack för din feedback, lättsamhet och för din tro på oss. Vi vill till sist också tacka varandra för det stöd vi ständigt givit varandra under arbetets gång, att vi sett till att vi har ätit ordentliga middagar, druckit många flaskor champagne (som ingick i dealen om att skriva tillsammans), mycket skratt och ett jäkla teamwork.
Vi har genomfört hälften av intervjuerna vardera. Därefter har vi gjort en arbetsfördelning av de olika delarna som passat var av en av oss bäst. Vi har träffats och skrivit ihop, så väl som stundvis enskilt, men de delar vi skrivit enskilt har vi sedan gått igenom och färdigställt tillsammans.
Louise Johnsson & Dan Johansson
3
Abstract
Vårt övergripande syfte är att ta reda på varför det ofta betraktas som ett mål i förskolan att ha fler manliga förskollärare, samt se hur olika yrkesroller inom förskolan förstår och förhåller sig till manliga förskollärares egenskaper och inverkan på verksamheten. Vilka av mannens förmodade egenskaper kan göra skillnad för barns utbildning eller identitetsskapande eller för förskolans verksamhet i allmänhet undrar vi. Vi har som metod använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta personer, alla kvinnor verksamma inom förskolan, med olika yrkestitlar. Teorin vi har använt oss av för att analysera empirin med, är praktikarkitekturteorin.
Resultatet av vår studie visar att män kan bidra med en trevligare arbetsmiljö och att bilden av den manliga förskolläraren förr ansågs antingen vara en fysisk aktivitetsmentor eller ”snubben med gitarren”, men att det idag inte handlar om könet på pedagogen, utan om kompetensen han besitter. Studien visar också att bilden av den manliga pedagogen som förbrytare är djupt rotad i samhället och med stor sannolikhet en av anledningarna till att så få män söker sig till yrket.
4
Innehållsförteckning
Förord s.2 Abstract s.3 1 Inledning s.6 1.1 Syfte s.8 2 Bakgrund s.92.1 Kvinnor inom gårdagens barnomsorg s.9
2.2 Män inom dagens barnomsorg s.10
3 Tidigare forskning s.11
3.1 Kasin och Slåttens s.11
3.2 Nordberg s.11
3.3 Granbom och Wernersson s.12
3.4 Robertsson s.13 3.5 Eidevald s.14 4 Teori s.16 4.1 Praktisk aktionsforskning s.16 5 Metod s.18 5.1 Metodval s.18 5.2 Urval s.19 5.3 Insamling av empiri s.19 5.4 Etiska övervägande s.20 5.5 Analysmetod s.21
6 Resultat och analys s.23
6.1 Teman s.23
6.1.1 Manlighet s.23
6.1.2 Status och maktordning s.24
6.1.3 Jämställdhet s.26
6.1.4 Kompetens s.27
6.1.5 Barns trygghet s.28
6.2 Analys och tolkning utifrån de tre arrangemangen s.28 6.2.1 Kulturella-diskursiva arrangemanget s.28 6.2.2 Materiella-ekonomiska arrangemanget s.29
5 7 Diskussion s.31 7.1 Resultatdiskussion s.31 7.2 Metoddiskussion s.32 7.3 Vidare forskning s.33 Referenslista s.34 Bilaga 1 s.38 Bilaga 2 s.41
6
1. Inledning
Under en social tillställning i Helsingborg utspelade sig följande händelse:
”Vad kommer ni skriva examensarbetet om?” frågade en kursare under en middag i Helsingborgs innerstad. ”Om män i förskolan. Det pratas mycket om att fler män behövs i förskolan, men vi vill veta just varför de behövs”, sa jag. ”Jag tycker inte att män ska jobba i förskolan alls. Vad gör de ens i förskolan?” sa hon. Jag blev förvånad och började fundera över vad min studiekamrat menade och tyckte att samtalet kändes märkligt, och frågade efter en stund: ”Varför anser du att män inte ska arbeta i förskolan?” ”Vi vet ju att övergrepp inträffar, bättre att eliminera risken helt. Jag skulle aldrig ha min dotter på en förskola där det finns manliga förskollärare”, gav hon mig som svar (Helsingborg 15/2– 20)
Detta samtal gjorde oss perplexa och samtidigt nedslagna av det faktum att en
förskollärarstudent och möjlig framtida kollega ser på män i professionen på det sättet. Studiekamraten pratade om pedofilifall och hur det bäst förebyggs. Enligt henne genom att eliminera och exkludera män i yrket helt och hållet. Utifrån den här konversationen väcktes fler funderingar kring mäns roll i förskolan. Vår erfarenhet säger att män är eftertraktade och önskvärda i förskolan, och om vi tar en titt på den emellanåt ganska livliga debatten om mäns närvaro i förskolan, som Christian Eidevald docent vid Institutionen för pedagogik,
kommunikation och lärande, Göteborgs universitet gett sig in i, säger hans forskning att det kan vara svårt för män att söka sig till förskolläraryrket på grund av debatten kring
övergreppsproblematiken. Vi började fundera över synen på män inom förskoleverksamheten. Det påstås ofta att fler män i yrket skulle ge en positiv inverkan på verksamheten. Efterfrågan på män i förskolan besvaras dock sällan med vilka de positiva effekterna av män i förskolan är och vad det skulle göra för verksamheten med fler män. I Dagens Samhälle skrev Christian Eidevald (11 februari 2020) att om förskolan ska klara kommande rekryteringsbehov så måste det anställas pedagoger från båda könen.
Problematiken med att män har begått övergrepp i förskolan är svår att bortse ifrån. Den något bristfälliga statistiken som finns, verifierar dock att det ungefär är ett sexuellt övergrepp av män som konstateras per år i förskolan. Såklart är varje övergrepp ett för mycket, men Eidevald hävdar att förskolan är den säkraste platsen för barn att vistas på, jämfört med hemmet eller andra platser där barn i förskoleåldern befinner sig. Eidevald betonar också att merparten av de övergrepp som begås görs av tillfälligt anställda och inte av utbildade
7
förskollärare. Slutligen hävdar han att fler utbildade pedagoger behövs i förskolan och då kan inte halva befolkningen (män) undantas.
Läroplan för förskolan (Lpfö 98/18) säger inget om vilket kön pedagogerna ska ha, däremot framhåller den att förskolan ska arbeta emot könsmönster som hämmar barns utveckling. Hur förskolan är organiserad, hur vuxna uppträder i mötet med barnen, förväntningarna och kraven som finns på barnen, är alla delar som formar hur barn ser på kvinnligt och manligt. Det är därför viktigt att förskolans utbildning organiseras på ett sätt som gör att barn
oberoende av könstillhörighet, har lika stora möjligheter och samma villkor att utvecklas och känna delaktighet. Detta har tolkats som att barnen behöver olika förebilder i förskolan, vilket är något som även Margareta Havung (2000) utbildningschef i Kalmar, har forskat om och skriver i sin studie att det har uttryckts att barn har rätt att möta och få ha manliga förebilder i förskolan, och den danske författaren och samhällsdebattören Bertill Nordahl (1994) som har varit verksam inom förskolan menar detsamma. På 70-talet var det mjukismannen och
velourmannen som representerade rådande mönsterbild, men Nordahl menar att barn behöver män som är manliga, riktiga män som karaktäriserar andra saker. Han hävdar att de “stackars pojkarna” har behov av att få bråka och leka på ett sätt som just pojkar gör, som
brottningslekar, där utrymme för större behov av rörelse bör finnas. Det behövs därför män som har förståelse för detta och som dessutom tillåter det. Mansforskaren och etnologen Marie Nordberg (2005) menar att män hela tiden behöver uppträda i relation till dem normer samhället har kring manlighet. De är både förskollärare och män med flera krav på sig, och på deras axlar ligger samhällets redan förutfattade förväntningar (a.a). De ska vara männen som lägger pusselbiten på plats och fyller den lucka som står tom, eftersom män saknas i
förskoleverksamheten (Havung 2000).
Nordberg (2005) menar att "det behövs fler män i förskolan och skolan" är en vanlig
uppfattning. I hennes antologi diskuterar framstående forskare och praktiker bland annat vad som ligger bakom ett sådant uttalande: Varför behövs det fler män? Vad är det männen förväntas tillföra denna antaget kvinnliga värld (socioemotionella yrken) och vad är det de inte alls förväntas ägna sig åt? Eftersom förskolläraryrket anses vara ett socioemotionellt yrke som historiskt sett passar kvinnor bättre, kan det bli svårt att motverka stereotypa könsroller, då 97 % i yrket är kvinnor. Är det för att motverka könsroller som det behövs mer män i förskolan, som till exempel Malmö förskoleförvaltning har som mål? På Malmöstads hemsida motiveras det endast med vaga argument om gruppdynamik, jämställdhet och möjlighet till manliga förebilder.
8
Människor påverkas dock av sin omgivning, den tid och miljö de lever i, de historier de hör och det de själva erfar. Människan skapar med det en egen verklighet som för den är sann. Män är eftertraktade i förskolan, ändå finns det en viss risk med män, uteslutande på grund av deras kön. Vad är det för bild verksamma kvinnor inom förskolan av vad en manlig
förskollärare är och ska vara undrar vi? Mäns förekomst och roll i förskolan är som visats ovan, ett såväl omdiskuterat som känsligt ämne. I denna studie har vi valt att lägga fokus på hur ett antal personer inom förskolan med olika yrkesroller förhåller sig till behovet av män i förskolan.
1.1 Syfte och frågeställning
Vårt övergripande syfte är att ta reda på varför det ofta betraktas som ett mål i förskolan att ha fler manliga förskollärare, samt se hur olika yrkesroller inom förskolan förstår och förhåller sig till manliga förskollärares egenskaper och inverkan på verksamheten. För att kunna göra detta utgår vi ifrån följande frågeställningar:
• Vad kan manliga förskollärare tillföra barns utveckling?
• Hur ser kvinnliga pedagoger inom förskolan på sina manliga motsvarigheter?
9
2. Bakgrund
Vi kommer i denna bakgrund att ge en historisk återblick över förskolans historia och visa på den betydelse kvinnor haft inom barnomsorgen. Vi vill därmed skapa förståelse för varför det är så få män som söker sig till förskolan. Avslutningsvis redovisar vi också lite nutida statistik kring män i förskolan och Malmö stads ambitioner att öka andelen män i verksamheterna.
2.1 Kvinnor inom gårdagens barnomsorg
Förskolläraryrket har alltid varit ett kvinnodominerat yrke med få män. Det har varit ett yrke reserverat för kvinnor, då kvinnan genom historien ansetts vara den omvårdande, medan mannen varit den som skulle försörja familjen. Tallberg Broman (2002) skriver att det finns en tydligt könsrelaterad historia vad gäller pedagogiskt arbete och synen på män och citerar Per Adam Siljeström (förskoleinspektör i vetenskapsakademien) som vid ett läromöte 1852 yttrade följande ord:
Må man ställa en man i spetsen, men till lärare använda fruntimmer (Tallberg Broman 2002 s. 9)
Kvinnors lämplighet för omsorgsyrkena togs för givet under 1800-talet och början på 1900-talet, och det som framhölls var föreställningarna om kvinnors moraliska övermakt (Tallberg Broman). Viljan att ge till andra, anpassa sig efter andra och att inte påyrka något för egen del tycks vara en del av åskådningen i yrken inom vård och uppfostran. Andra förklaringar till kvinnors mer känslobetonade och sociala fallenhet var av mer biologisk natur. Herbert
Spencer (Tallberg Broman 2002) menade vid 1800-talets slut att kvinnors utveckling stannade av tidigare än mannens och att hjärnan på grund av det inte var lika utvecklad som hos
mannen. Kvinnan saknade därför vissa kompetenser, som till exempel opartiskhet. Kvinnor behövde med det utveckla andra förmågor för att klara sig, så som förmåga att tyda känslor och samtala för att leda undan hot. Vid sekelskiftet utpekades även kvinnors fysiska och psykiska svaghet som en anledning för kvinnor att inte studera.
10
”Finns det ett bättre yrke för en kvinna?” yttrade Ellen Moberg, en av förskolans banbrytare, och beskriver den syn som fanns på trädgårdsledarinnan och dessutom tydligt betonade en kvinnligt kodad roll av ett uppdrag (Tallberg Broman 2002 s. 51). Förskolläraryrket kom att utvecklas både av och för kvinnliga pedagoger under 1800-talets slut och 1900-talets början. Ellen Mobergs kommentar representerar dem svenska barnträdgårdskolonisatörerna. Det var här, inom detta verksamhetsfält av fostran och undervisning som kvinnan kunde få optimal utveckling ansågs det. Hon kunde här återge det som gått förlorat i det industrialiserade samhället, såsom närvaro, totalitet, kontext, känslosamhet och identitet. Kvinnorna nyttjade det utrymme i samhället som de hade möjlighet till. En kvinnlig frizon kom till genom de sociala och pedagogiska uppgifterna som kvinnorna utvecklade, som senare blev till yrken. Kvinnorna skapade arbetsområden där de kunde förverkliga sig både inom ledarskap och studier, där ostracism av det andra könet var tydlig. Det i sin tur ledde till att klyftan mellan män och kvinnor blev ännu större. Det var uteslutande kvinnans uppgift att arbeta inom vård och omsorg, samt undervisning av små barn utifrån rådande syn under 1900-talets första decennier, skriver Havung (2000). Hon menade att kvinnliga egenskaper var detsamma som lämplighet till yrket. Det var en uppenbar segregation mellan män och kvinnor inom
förskolläraryrket fram till 1960-talet (Tallberg Broman 2002).
2.2 Män inom dagens förskola
Eidevalds tankar om bristen på män i förskolan bottnar i att av de ca 40 000 förskollärare som arbetar inom barnomsorgen idag i Sverige, är det 3,1 % män (SCB, 2018). Det kan jämföras med andra kvinnligt kodade yrkesroller som till exempel sjuksköterskor där antalet män är 10 %, vårdbiträde 24 %, grundskollärare 25 % eller för den delen ekonomiassistent där det är 13% män. I socialstyrelsens statistik över män i kvinnligt kodade yrken är förskolläraren i en klass för sig. Malmös förskoleförvaltning är över snittet med sina 6 % män (manligt kodade) förskollärare. Det finns också statistiskt fler män i städerna, vilket gör att det nästan inte är några alls på landsbygden. Målet i Malmö Stad är att det ska vara minst 10 % manliga förskollärare innan 2020 slut. Ambitionen är öka antalet med 60 män på två år. Detta för att öka jämställdheten i verksamheten och skapa en annorlunda gruppdynamik. Det är dock inte förrän minst ett av könen står för 40 % av de anställda som det anses jämställt (Förskolan 2006:01).
11
3. Tidigare forskning
Forskningsfältet män i förskolan har studerats ur många olika vetenskapliga ingångar, till exempel genus, hetronormativitet, jämställdhet, manlighet, kvinnlighet och många till, men det som studierna har gemensamt är nog att män i förskolan kan ge fler verktyg för
identitetsbyggande av barn och motverka könssegregering. Nedan presenterar vi ett urval av denna forskning, liksom en studie om män i en annan kvinnligt kodad yrkesroll,
sjuksköterska. Detta för att se på om det finns likheter och olikheter i de yrkesrollerna.
3.1 Kasin och Slåttens
Kasin och Slåttens (2015) har gjort två undersökningar där de visar på att det ställs olika krav på män och kvinnor i den norska förskolan. Genom att använda olika analysmetoder kunde de visa på hur män i förskolan kan förstås utifrån flera jämställdhetsfrämjande åtgärder. Kasin och Slåttens menar på att män i norska förskolor är eftertraktade just på grund av att de är män, samt att eftersom män är motsatsen till kvinnor kan det skapa mångfald och främja en pedagogisk praxis om jämlikhet. Fler män i förskolan ska ses som en liberal politik för lika möjligheter i professionen och som på en individnivå ger konkreta metoder som motverkar könsskillnader. Kasin och Slåtten menar att de två senaste decenniernas handlingsplaner för att få mer män till förskolan inte är rätt väg att gå, utan frågan är, på vilket sätt kan män i förskolan bidra till jämställdhet i förskolan (Kasin och Slåtten 2015)?
3.2 Nordberg
Marie Nordbergs (2005) lite ålderstigna studie tar upp att trots jämlikhetsarbete och en stark feministisk rörelse är Sverige en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa. Andelen män i kvinnodominerade yrken är relativt få. För att ta reda på varför det är så, intervjuade Nordberg 31 män och kvinnor i tre olika kvinnodominerade branscher, där de fick beskriva en arbetsdag. Frågorna handlade om hur det var att arbeta i en kvinnodominerad verksamhet. De fick också associera kring begreppen, jämställdhet, manlighet och kvinnlighet (Nordberg 2005 s. 39). Efter att analyserat intervjuerna kompletterade Nordberg med
arbetsplatsobservationer hos 13 av de som hon hade intervjuat, företrädesvis män. Nordberg visar vilka sorts män det fanns inom de olika yrkesgrupperna, förskollärare, frisör och sjuksköterska. Var det en av de två stereotyper som konstruerades på 60-talet. Den nya
12
mannen eller velourmannen som han kallades, antydde att den varianten av man var lite mjukare än sin föregångare och sågs som en förebild i genusarbetet som behövde göras på kvinnodominerade arbetsplatser. Den andra var den traditionella mannen som var maskulin och sågs som en spegelbild av kvinnan.
Nordberg (2005) skriver vidare i sin avhandling om hur jämställdhetsbegreppet tillämpas tillsammans med föreställningar om manlighet i kvinnodominerade yrken som till exempel förskolan. Nordberg kom fram till att på de arbetsplatser som ingick i hennes undersökning, så blev förskolan den mest ojämlika arbetsplatsen och att det finns ett behov av att få in manliga förebilder och bryta den kvinnodominans som råder. Att vara just manlig är det som eftersträvas, göra de arbetsmoment som anses vara manligt kodade. Dessa arbetsuppgifter blir gjorda av kvinnor även om det inte finns några män anställda, men när det finns män i
arbetslaget, drar sig kvinnor för att göra dem. I en av Europas mest könssegregerade arbetsmarknader hävdar Nordberg (2005) att Sverige är indelat i två grupper utifrån
könsspecifika egenskaper. Det har lett till ett särartstänkande då vissa yrken är manligt kodade och andra kvinnligt kodade och detta på grund av den könspolarisering som vi lever efter i vårt samhälle. Detta är föreställningar som är djup rotade i den svenska själen, skriver Nordberg (2005) och det ruckar man inte på i första taget.
3.3 Granbom och Wernersson
Granbom och Wernersson (2012) fick på uppdrag av regeringen att ta reda på vilka åtgärder som har används för att öka andelen män i förskolan. Detta skulle de göra med en
kartläggning som sträckte sig från 70-talet och fram till 2011 då studien gjordes.
Kartläggningen visade på att det som hade varit till störst fördel för att öka antalet män, hade varit en nationell satsning, men att de inte på alla de åren funnits någon sådan. Deras uppdrag gick också ut på att hitta bra strategier för att få fler män in på yrkesbanan, men att de inte hittade några samstämmiga sådana, utan det var upp till varje enskild förskolerektor att finna sin egen väg. Granbom och Wernersson (2012) tog upp andra länders strategier som till exempel Finland, som kvoterar in män eller Tyskland som har en nationell kampanj, genom informationsspridning att det behövs fler män i förskolan, dock med förbehållet att kvinnor och män inte gör riktigt samma arbetsuppgifter i professionen.
13
I Granbom och Wernerssons (2012) studie diskuteras varför man ska rekrytera män till förskolan. En av anledningar till detta är jämställdhetsprincipen, det ska finnas män och kvinnor i alla yrkeskategorier. Det argumentet är av stor vikt när det gäller arbete med barn. Granboms och Wernerssons nämner också hur betydelsefullt det är med mäns närvaro för barns identitetsskapande och då i synnerhet för pojkars. Det är mäns yrkespreferenser som behöver ändras, så att män förstår att det finns ett behov av män i förskolan, samt att det är en bransch som behöver många fler utbildade i sina verksamheter menar Granbom och
Wernersson (2012). Förskolans stora behov av utbildad personal skulle kunna fyllas av manliga pedagoger. Skolverket (SOU 2010:99) som beställde studien, drog slutsatsen av uppdraget att det behövs mycket mer forskning om mäns roll i förskolan om den ska kunna förstås på rätt sätt. Skolverket påminner också om att det ”fortfarande finns könstereotypa föreställningar och förväntningar på flickor och pojkar” (SOU 2006:75). Skolverket vill även förstärka förskollärarens uppdrag och att förskolorna ska anta utmaningen och arbeta mer jämställdhetsmedvetet (U2011/7067/S).
3.4 Robertsson
I en av arbetslivsinstitutets vetenskapliga tidskrifter, publicerades Robertssons (2002) studie. Robertsson (2002 s. 1) vill öka kunskapen om ”könssegregeringens processer” och hur de kan ”användas för att minska könsegregeringen på arbetsmarknaden”. För att öka förståelsen om detta valde Robertsson att göra en studie om manliga sjuksköterskor. Studiens syfte var att visa på hur bilden av manlighet bidrar till att öka könssegregeringen på sjukhus och då särskilt för manliga sjuksköterskor. Detta kom Robertsson (2002) fram till genom att göra en
semistrukturerad intervjustudie med 30 manliga sjuksköterskor. Robertsson (2002) ville sätta fingret på hur de män som intervjuades förhöll sig till och vilka relationer som ur ett
könsperspektiv fångats upp.
Robertsson (2002) använde sig av hur ”konstruktionen av manlighet bidrar till
könsegregerande processer” (2002 s. 5). Robertssons studie kommer fram till den osynliga genusordningen kan ställa till det i vården. Så länge en sjuksköterska är kvinna finns där inga spänningar mellan de olika yrkesrollerna som finns på ett sjukhus, men om sjuksköterskan är en man kan interaktionen mellan manlig sköterska och kvinnlig läkare rubbas av den
stereotypiska könsmaktsordningen. Robertsson har också hittat prov på horisontell
14
patienter" och istället styrdes mot ”mer tekniska eller administrativa uppgifter eller manliga specialiteter” (2002 s. 21–22).
3.5 Eidevald
På uppdrag av skolverket (2013–2014) gjorde Eidevald (2014), en studie med syfte att med en samlad insats, försöka öka antalet manliga pedagoger i förskolan. Regeringen som beställt studien, betonade att det är viktigt att visa barn att kön inte ska vara en parameter när man väljer yrkesroll. Det är viktigt att det finns både manliga och kvinnliga pedagoger i förskolan. För att tillgodose det framtida behovet av kompetenta pedagoger ville Skolverket att Eidevald skulle presentera exempel för hur mäns intresse för att gå förskollärarutbildningen och
därefter arbeta i förskolan kunde se ut. För att lämna ett resultat till Skolverket gjorde Eidevald en studie med 25 män som är verksamma i förskolan eller har varit det innan. Med studien ville Eidevald (2014) fånga de faktorer som gjorde att de valde förskolläraryrket och se om det går att öka andelen män med hjälp av dessa faktorer.
Eidevald (2014) ville få en djupare förståelse för varför det kan vara svårt för män att söka sig till förskolläraryrket. I de intervjuer som han genomförde kom det fram att det kan både vara lättare och svårare att vara man i förskolan jämfört med kvinna. De flesta av de som valde att studera till förskollärare kommer ifrån den så kallade medelklassen, dock finns där en del som påhejade av sin släkt att välja ett yrke som de kunde trivas med, samt att vara den första som studerat på högskola eller universitet. Det kommer också fram att de män som arbetar i förskolan inte alltid ser de fördelar de ges. Det är svårt att uppfatta när man befinner sig i normens mitt. Nästan alla som deltog i studien upplever att de har positivt särbehandlas. Det inte bara är bra, utan kan också sätta manliga pedagoger i oönskade situationer. Ett exempel var när det skulle väljas vilken pedagog som vårdnadshavarna ville ha utvecklingssamtal med, valde 14 av 15 vårdnadshavare den manliga pedagogen som enligt dem var en uppskattad tillgång på en förskola.
Eidevald (2014) kom också fram till att ingen av de män som deltog i studien hade positivt särbehandlats genom att ha högre lön än sina kvinnliga motsvarigheter. Något som Skolverket själva hade som en parameter som eventuellt kunde locka fler män till yrket. De största
fördelarna som de som intervjuats tycker att yrkesvalet ger, är kontakten med barnen och möjligheten att planera och forma sin avdelning. Nackdelarna är i största utsträckning
15
arbetsbelastningen på grund av att det är personalintensivt och att förskolan brottas med stor portion frånvaro som vänder upp och ner på tänkta planeringar. Nästan alla männen i studien hade kommit i kontakt med pedofilproblematiken i förskolan. De flesta hade medvetet utvecklat strategier när det gällde olika moment som anses känsliga i förskolan, som till exempel att ”sitta i knät” när de läste saga eller att byta blöjor med ”öppen dörr”.
Slutsatsen som Eidevald (2014) drar är att det är svårare för män att hitta sin roll i början av sin karriär, men att de som varit verksamma ett tag kan välja bort rollen som den ”roliga farbrorn” eller ”hantverkaren” som kan byta lampor och lyfta möbler. Eidevalds (2014) studie visar att det inte är löneläget som är avgörande för om män vill bli förskollärare, utan de vill bara ses som kompetenta pedagoger med viljan att utveckla dem verksamheter som de arbetar på. Eidevald (2014) kom fram till att män vill höja statusen på professionen för alla som arbetar där, både män och kvinnor, samt att manliga förebilder i förskolan är både viktigt för barn, vårdnadshavare och framtida anställda.
Det här sätter fingret på vad vi vill hitta i vår egen studie. Vad kan manliga förskollärare tillföra barns utveckling? Nordberg (2005) vill som vi, se mannen eller diskursen om mannen i förskolan ur en annan vinkel (vad kan en man tillföra). Det är så som vi vill analysera vår empiri, som Granbom och Wernersson (2012) ser på konstruktionen av manlighet i förskolans värld och vad det kan betyda för förskolans verksamhet. Förutom det som gjorts tidigare, vill vi se om det finns en diskrepans i de olika yrkesrollerna på förskolan, hur de ser på manliga pedagoger. Därav vår andra frågeställning, Hur ser kvinnliga pedagoger inom förskolan på sina manliga motsvarigheter?
16
4 Teori
I
läroplanen för förskolan (Lpfö 98/18) står det att arbetslaget ska, kontinuerligt och systematiskt följa upp, dokumentera, utvärdera, analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet. För att göra detta kan man använda sig av aktionsforskning som kan ses som ett begrepp, men det kan även delas upp i två ord. Aktion vilket kan ses som att nu ska vi göra något i den egna verksamheten, och forskning som betonar att det är en förutbestämd process av systematiskt arbete som ska leda till ny kunskap. Pedagogen är den som bestämmer vad som ska forskas på och vilka kunskaper som den vill veta mer om (Nylund 2010).4.1 Praktisk aktionsforskning
Praktisk aktionsforskning är utvecklat ur aktionsforskning och vi anser att den teorin är en bra utgångspunkt utifrån vilken vår analys kan göras. Det var ingen teori som vi hade hört talas om innan, men den liknar förfarandet som används i utvärdering av aktiviteter i förskolan, planera, agera, dokumentera, värdera och sen planera igen. I föregångaren aktionsforskning varnade Carr och Kemmis (2005 s. 351), att det finns en risk ” att aktionsforskning reduceras till en enkel forskningsmetod för lärare” och att teorin om praktisk aktionsforskning
motverkar detta. Yrkeserfarenheter kommer fortsättningsvis i denna text benämnas som praktik. Grunden i praktisk aktionsforskningsteori är frågan, Vad är det som händer här? och den hjälper oss förstå att det är praktiken som ska fokuseras på och inte den vi intervjuar. Det är ju förståelsen för den nya kunskapen som skapats, inte bara för oss forskare utan även de vi intervjuat, som vi letar efter och det är det som är essensen i praktiknära forskning.
För att förstå vilka praktiker som kan kopplas till olika individer, behöver vi förstå vad som påverkar förståelsen av dem. Vilka aktiviteter är “knutna till moraliska, politiska och historiska dimensioner” (Rönnerman 2018, s. 47)? Rönnerman (2018) menar att en praktik inte är något som ligger och väntar, utan att den formas och förändras samtidigt som den påverkar andra praktiker. Praktiker ingår alltid i ett sammanhang, historiskt eller till exempel politiskt. Beslut eller tankar om praktiker påverkas beroende på vilken nivå de ska ses och skapas olika om det är på lokal eller global nivå. Kemmis och Grootenboers (2008) begrepp praktikarkitekturer beskrivs som en förutsättning för de villkor som ”innefattar de kulturella
17
diskursiva, materiella ekonomiska och socialpolitiska arrangemangen som kommer till uttryck i sina egna rum” (Rönnerman s. 47).
De tre olika arrangemangen som vi tänker analysera empiri med är (Rönnerman s. 48):
• kulturella-diskursiva arrangemanget kommer användas som ett uttryck för vad som sägs av våra informanter. Vad är det för sägningar som skapar gemensamma och ömsesidiga förståelser, om vad det vet i det här ämnet,
• materiella-ekonomiska arrangemanget ger uttryck för vad som görs på förskolan för att arbeta med ett aktuellt ämne. Vad är det för görande som inträffar i gemensamma aktiviteter,
• sociala-politiska arrangemanget är det som formar relationer mellan människor med en viss kompetens och vilka skepnader de tar för att utveckla dessa relationer,
antingen utifrån solidaritet eller självständigt handlande.
Dessa tre arrangemang samverkar hela tiden. Om någon av dem begränsar den praktik som formas, möjliggörs en annan. Det gör att analysen av vårt material kan ses från olika
infallsvinklar och det möjliggör att en av arrangemangens uppkomna praktiker formas utan att för den delen utesluta att med en annan infallsvinkel andra skulle falla ifrån.
Genom användandet av praktisk aktionsteori är tanken att vi som forskare ska se på de praktiker som vi hittat i analysen av empirin. Det ska i sin tur skapa förståelse för hur fenomenet män i förskolan blir synliggjord och vilka värderingar som styr dem som vi
intervjuat och hur de tänker som de gör i den här frågan. Det blir också ett sätt testa våra egna värderingar och hur de påverkar vår syn på det vi kommer fram till.
18
5 Metod
I denna del av arbetet kommer det redogöras för de urval som ligger till grund för intervjuerna och hur det motiverar vilka metodval som vi gjort för vår undersökning. Här redovisas också hur vi arbetat utifrån de forskningsetiska principerna.
5.1 Metodval
Vi valde att utföra kvalitativa intervjuer, för att försöka komma dem vi intervjuade lite mer in på djupet. För att få de som intervjuades att ge oss tid för att träffas, valde vi en kortare tematiskt riktad intervjuform på cirka en halvtimme. Vi följde Trosts (2010) råd om tematisering och skickade samtyckesblankett (se bilaga 1) och en bakgrund till intervjun några dagar innan intervjutillfället. Bakgrundsmaterialet (se bilaga 2) bestod av en historiedel om kvinnor inom barnomsorgen, där kvinnors sociala och känsloberoende fallenhet för att verka i socioemotionella yrken poängterades. Där fanns också ett stycke om att Malmö
Förskoleförvaltning vill öka antalet manliga förskollärare utan att visa på varför det kan bli ett mervärde. Den sista delen var ett urklipp från Lpfö 18 där det bland annat stod, att förskolan ska arbeta mot könsmönster som hämmar utveckling, samt att hur verksamheter utvecklar utbildningen kan påverka barns uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt. Sist fanns det fyra frågor som vi ville resonera kring. Detta för att den vi skulle intervjua skulle få möjligheten att förstå vad ville koncentrera oss på vid intervjun. Vi ville få tag i de yrkeserfarenheter som de intervjuade funderade kring när det gäller fenomenet män i
förskolan. Med vårt medskickade bakgrundsmaterial ville vi styra in den som intervjuades på ett spår som vi valt. Det kan liknas vid Alvehus (2019 s.86) guldgrävarmetorik där vi ville att vi ska hålla oss i viss mån förutbestämda tankegångar. Vi ville förmå den som intervjuas att inte tänka på just den egna verksamheten utan mer utifrån fenomenet i allmänhet. Vi
informerade även respondenterna om att vi hade cirka en halvtimme som riktmärke och att det var en fördel om de kunde fundera över hur de tänkte kring frågorna innan själva intervjun. Detta gjorde att de som intervjuas förberedde sig inför mötet.
19
5.2 Urval
De åtta personerna som vi intervjuat är alla kvinnor och kommer från olika förskolor i fem kommuner, både kommunala och privata. De var 2 barnskötare, 3 förskollärare, en
specialpedagog och två rektorer. Vi ville få en bredd i yrkestillhörigheten för att se om det fanns oliktänkande eller stringens oavsett yrkesroll. Vi har en tidigare relation till dem, vissa yrkesmässigt och andra privat. Det gjorde att vi redan hade en etablerad kontakt, vilket i sin tur gjorde att de kände till att vi skulle skriva vårt examensarbete och hjälpte oss genom att delta. Utifrån omfattningen av detta arbete gjorde vi bedömningen att åtta personer var ett rimligt antal att intervjua, utifrån andra gjorda studier.
5.3 Insamling av empiri
Vårt val av en semistrukturerad intervjuform med få frågor att kontemplera kring, förändrades av en oförutsedd situation, Covid -19 pandemin 2020. De förskolor vi hade tänkt besöka tog inte längre emot besök utifrån på grund av smittorisken. Problematiken med Covid -19 löstes tillsammans med dem som vi skulle intervjua på bästa sätt. Tre intervjuer gjordes utomhus, en hemma hos en av deltagarna, två skrev brev och två via mejl. De åtta intervjuer som gjordes överfördes till Malmö Universitets server. Det var tre intervjuer som spelades in och dessa har transkriberats. I de transkriberade underlagen städade vi upp i talspråket (Alvehus 2019) och gjorde det mer likt skriftspråk. Dels för att det är lättare att läsa, dels för att likna intervjuerna som gjordes i bearbetningsbar textform (Trost 2010).
I själva intervjumomentet hade vi förberett oss med stödord och fraser som vi tyckte skulle ingå eller tas upp i det planerade samtalet och det som vi ville att det skulle resoneras kring. Vi följde Trosts (2010) råd om att vara en aktiv lyssnare, ifrågasätta och inte ta ”något som verkar vara givet, för givet” (Trost 2010 s. 57). Vår relation till den intervjuade behöver vi ta i beaktning när vi i nästa skede ska analysera vår empiri. Vi valde också att intervjua var för sig, för att undvika en situation där den som blev intervjuad skulle känna sig utsatt för ett maktövergrepp och få känslan av att befinna sig i underläge (Trost 2010).
Vår intention var att skapa ett planerat samtal som skulle ge upphov till reflektion kring fenomenet män i förskolan och försöka få fram en bild av vad som styr i
förskoleverksamheten. I denna sorts samtal kan vi inte bortse från den som intervjuats egna värderingar, utan skapa en delad förståelse för eventuella begränsningar i det som framkom i
20
intervjuerna. Då kan förståelsen bli synliggjord och det som är av värde kan synliggöras i en mer integrerad och förhoppningsvis omfattande förståelse av det som diskuterats. Carr (2006) har i senare artiklar utvecklat och fördjupat denna form av aktionsforskning och benämner den då för aktionsforskning som praktisk filosofi. Vi ville inte falla i fällan att
aktionsforskning blir en för enkel forskningsmetod (Carr och Kemmis 2005) något som trots varningar är ganska vanligt. Vi tog istället fasta på teorin om praktikarkitektur och fokuserade på frågorna, ”Vad händer här?" och "Vem säger det?" för att öka förståelsen för vad som sker i förskolans verksamheter och vad som behöver förändras, för att den ska kunna utvecklas i en gynnsam riktning. Det var de subjektiva upplevelserna och åsikterna som vi ville komma åt (Alvehus). Så vilka representanter för vilka yrkesrollen vi intervjuade spelade en stor roll för hur vi skulle tolka vad som sades.
Vår ambition att intervjua ett relativt fåtal pedagoger med olika yrkesroller verksamma inom förskolan, innebar att giltighet uppnås, när det som avsågs göras, gjordes. Att vi använde en planerad semistrukturerad frågeställning gav validitet (Stukát 2011).
5.4 Etiska överväganden
För att följa god forskningssed i enligt med Vetenskapsrådet riktlinjer, lutade vi oss mot ”de fyra principerna”. För att följa informationskravet gäller det att säkerställa studiens kvalitet genom att redovisa vilka metoder som används i de olika momenten och vad syftet med studien är. Alla som deltar i studien ska få ta del av hur studien kommer användas och lämna sitt samtycke till detta, både för vem man är och i vilken utsträckning man ingår i studien. Vi som forskare ska ta fullt ansvar för nyttjandekravet och att studien har utförts efter de kriterier som vi satt upp och alla eventuella konsekvenser den kan ge, samt att det bara används till de förutbestämda överenskomna studierna. För att konfidentialitetskravet ska uppfyllas ska de deltagande få information hur informationen om dem och deras empiri ska användas och förvaras på ett säkert sätt.
Detta kompletterat med den lite aktuellare God forskningssed, (Hermerén 2017). Där de fyra principerna är, tillförlitlighet (säkra forskningens kvalitet), ärlighet (genomförandet och
granskningen genomförs öppet, rättvist och objektivt), respekt (för alla som deltar i studien) och ansvar för alla konsekvenser som forskningen kan ge upphov till. Vi skickade en samtyckesblankett (se bilaga 1) som utförligt förklarar vem vi är, varför vi gör den här
21
studien, hur intervjuerna kommer gå till, vad vi ska ha materialet till, vem som har tillgång till materialet och hur det kommer förvaras. I samtyckesblanketten framkom det också att det var frivilligt att delta och att alla som deltog avidentifieras. För att säkra tillförlitligheten i vårt arbete har vi tagit del i hur andra forskare gått tillväga (Alvehus 2019, Trost 2010) i
intervjumomentet och analysdelen. Respekten och ärligheten mot de deltagandes anonymitet och deras möjlighet att få läsa sin del i arbetet innan vi använde det, har de informerats om i samtyckesblanketten. Dock är det vid detta tillfälle ingen som valt att nyttja denna möjlighet. För att säkra vårt ansvar när arbetet är färdigt, kommer de som vill ta del av det färdiga arbetet att få lämna eventuella synpunkter på detsamma.
5.5 Analysmetod
Efter att läst igenom vår empiri ett antal gånger, utgick vår analys ifrån Rönnermans (2018) tre olika arrangemang, kulturella-diskursiva arrangemanget, materiella-ekonomiska
arrangemanget och det tredje sociala-politiska arrangemanget. Vi ville med dem se om vi fick olika resultat beroende på vilket arrangemang som vi utgick ifrån.
Vi vill veta om fenomenet fler män i förskolan betyder något och om det kan leda till någon förändring av förskolans verksamheter. Vi kommer att använda oss av praktiknära teori som analytiskt verktyg för att förstå hur praktiker om mäns närvaro på förskolan påverkar, och hur de påverkas av varandra i aktiviteternas tidsrum (Schatzki 2010) och över (historisk) tid. Vi vill koppla samman metoder och förståelse för utveckling av verksamheten, med teorier som fördjupar förståelsen av vad praktiken utvecklas till.
För att praktiknära forskning inte ska reduceras till ett lokalt utvecklingsarbete eller en forskningsmetod för förskollärare (Carr och Kemmis 2005), kan den ge en fördjupad förståelse kring utvecklandet av verksamheter och om antalet män i förskolan behöver ökas eller ej. En möjlighet att få veta om det som manliga förskollärare sa, gjorde eller de
relationer de skapat, har betydelse för barns identitetsskapande och verksamheters eventuella utveckling.
Vi delade in analysarbetet i tre delar, sortera, reducera och argumentera (Alvehus 2019). Innan vi kunde börja med detta behövde vi läsa igenom empirin ett antal gånger för att få en
22
överblick vad som stod i de olika intervjuerna. Därefter sorterade vi in dem i olika kategorier utifrån de tre arrangemangen som är grunden i vår teori, sägande, görande och forma
relationer. Efter det sorterade vi den nya empirin efter begrepp som fanns i de olika intervjuerna. Vi utgick ifrån begrepp som genus, gruppdynamik, jämställd, kompetens, kvinnligt, manligt, status. I nästa skede reducerade vi bort det som inte hade någon relevans för vår studie. I det fjärde steget jämförde vi de olika ställningstaganden som våra informanter tagit. De likheter och skillnader som vi kommit fram till ska vi sen tolka genom de tre
arrangemangen. Med problemställningen som grund kommer våra argument underbygga de slutsatser som vi kommit fram till.
23
6 Resultat och analys
Kapitlet inleds med att resultatet från intervjuerna presenteras utifrån de olika teman som framträdde när intervjupersonerna beskrev män i förskolan och den funktion och roll de intar. Därefter analyseras dessa teman med hjälp av praktikarkitekturteorin.
I analysdelen av denna kvalitativa studie vill vi visa på hur informanterna ställer sig till de frågeställningar som vi ville forska om, om varför det är en strävan att få in fler manliga förskollärare i förskolan och vad de antas bidra med i barns utveckling och
identitetsbyggande. Vårt mål har inte varit att få hårdfakta eller svar, utan en större förståelse för varför och hur pedagoger i förskolan kan resonera kring frågeställningarna i sig. De som ingått i vår forskning har olika positioner i verksamheten och olika erfarenheter både från män i förskolan och i förskolan i stort. Då går det inte att dra samma slutsatser kring vad de har uttryckt i empirin. Däremot kan de tycka ungefär lika om vissa fenomen i förskolan oavsett.
6.1 Teman
I analysen framkom fem olika teman som framhäver den manliga pedagogen på olika sätt: manlighet, status-och maktordning, jämställdhet, barns trygghet, kompetens, som vi kommer att redovisa för i början på detta kapitel.
6.1.1 Manlighet
I det som uttalats av informanterna är det tydligt att bilden av den manliga förskolläraren, åtminstone förr, utifrån samhällets syn på fysiska aktiviteter och män, var att han skulle spela fotboll, bandy och vara fysiskt aktiv. Majoriteten av informanterna yttrade snarlika tankar om den manliga pedagogen, men menar också att den bilden med åren har suddats ut mer och mer, i alla fall inom förskoleväsendet. Några av informanterna uttrycker sig så här angående den manliga pedagogens görande förr:
Sparka boll med barnen. Personen som oftast spelade gitarr och höll i samlingen, hade hand om aktiviteterna där det handlade om mycket rörelse, fotboll, jaga varandra och så vidare...” (Rektor E)
24
Händig, spelar fotboll...snubben med gitarren (Rektor T)
Spela fotboll och snickra och sånt där, men idag kan kvinnor också det där, dessutom många gånger bättre (Förskollärare M)
Det framkom tydligt att samtliga informanter ser på den manliga pedagogen på ett annat sätt idag, men också att det framför allt var mäns initiativ och delaktighet i fysiska aktiviteter som var i fokus förr.
Bertill Nordahl (1994) tar upp 70-talets ideal av den manliga förskolläraren och Marie Nordberg (2005) talar om hur mannen hela tiden behöver leva upp till de normer samhället har av hur en man ska uppträda. I informanternas svar framkommer just dessa ideal. En förskollärare ger framför allt uttryck för ett detaljerat utseende på detta sätt:
En könlös person var han, i plyschbyxor, pottklippt Gustav Vasa frisyr och politiska åsikter långt åt vänster (Förskollärare Y)
En specialpedagog säger så här om den manliga pedagogens utseende:
Mjukisbyxor eller velour...eller liknande, och en potta till frisyr (Specialpedagog L) En barnskötare ger istället uttryck för hur han skulle vara, genom detta uttalande:
Bild av den manliga förskolläraren som antingen är en machokille eller
mjukisbyxorversionen som spelar gitarr. Förr sa man...gud så skönt att här är en man, då kan han ta fram bandyklubborna (Barnskötare I)
Fyra av informanterna nämner att den manliga pedagogen, några årtionden tillbaka, såg ut på ett visst sätt. De fyra pratar alla om ett specifikt utseende och att det på något sätt var uttalat hur hans personlighet var, antingen mjuk eller macho. Idag har inte den manliga pedagogen ett visst utseende eller en specifik personlighet menar de sedan vidare i intervjuerna.
Angående just utseende ger inte någon rektor uttryck för detta.
6.1.2 Status- och maktordning
Det framkom tankar om män i relation till både status och makt och att de är nära
sammankopplade, på flera ställen och i olika omfång, i vårt insamlade material. I Granboms och Wernerssons studie (2012) framkom det också att män lyfter både förskolans status, samt lönerna i yrket.
25
Två rektorer yttrar sig om fördelen med män i förskolan så här:
Män har högre status i samhället. Män i förskolan kan locka till sig fler män till förskolan (Rektor T)
Om vi vill ha fler män i förskolan behöver vi satsa På status=lön (Rektor E)
En barnskötare uttrycker sig om mäns status i verksamheten på detta sätt:
När en man pratar, då lyssnar man. Han får mer tid och plats i personalrummet (Barnskötare I)
En specialpedagog ger istället uttryck för mäns status och specifika kön på detta sätt:
Glorifierad, enbart baserat på kön. Det är fantastiskt när det kommer en man till förskolan. En annan status enbart på grund av att han är man. Han ska stå som manlig förebild, som kvinnor inte behöver. Det är lika fantastiskt när en kvinna är brandman. Lika exotiskt (Specialpedagog L)
Flera av informanterna talar också om mäns förmåga att våga ställa högre krav, vilket också många gånger ger högre lön menar de, och att män generellt har högre status än kvinnor.
Nordberg (2005) tog upp att förskolan är den mest ojämlika arbetsplatsen och att det finns ett behov av att få in fler män i förskolan. Även om samtliga informanter anser att män behövs i förskolan och att de kan se fördelar för verksamheten med fler manliga pedagoger, så säger citatet nedan också en del om den ständigt återkommande debatten om behovet av män i ett kvinnodominerande yrke:
När en kvinna är förskollärare är det som det är, som det ska. Det finns en
könsmaktsordning som är stabil, rätt så stabil, också finns det ett jävla ställe i samhället där män inte har makten. Då ska vi knyckla in dem där också. Jag blir lite så, nej, kom igen (Specialpedagog L)
Det här missnöjet om idealbilden som råder, uttrycktes bara utav en av respondenterna och hon menar att det kan vara okej att kvinnor och män inte uppehåller sig i samma grad inom alla yrken.
26
6.1.3 Jämställdhet
Nordberg (2005) kom fram till att slutsatsen var att få in “manliga” förebilder i förskolan och bryta den kvinnodominans som råder, och att vara just manlig är det som eftersträvas. Detta motsägs av en rektor på detta sätt:
Utseende och personlighet kan ju kvitta...och manligt, vad är egentligen det? Det är ju inte det jag tittar på när jag anställer (Rektor T)
Jämställdhet kunde vi tydligt se som ett tema i respondenternas svar. Det beskrivs dels utifrån en social nivå, att det underlättar och gör det bättre i arbetslaget om det finns en mångfald där, dels utifrån verksamhetens behov, nämligen att det är en fördel för denna med olika
perspektiv. Det första, sociala, förhållningssättet ger en barnskötare uttryck för när hon säger:
Vi behöver män för att det alltid är bra att blanda. Jag tror att det blir lättare att jobba så, det blir mångfald. Vi kan ju inte bli jämlika innan vi blandar oss. Dessutom blir det oftare mer trivsamt klimat i arbetslaget och i personalrummet om det finns både män och kvinnor i verksamheten (Barnskötare I)
Det andra, där verksamhetens behov sätts i fokus, uttalar sig en förskollärare om:
Planering, metodik och pedagogik kan utgå ifrån både manligt och kvinnligt (Förskollärare B)
Ytterligare en nämner att det blir trevligare i personalrummet och en annan förskollärare beskriver mer svävande att hon tycker att det är bra med mångfald i arbetslaget. En av förskollärarna nämner då inte bara en könsbetingad sådan, utan även att till exempel arbetslaget gärna får bestå av såväl heterosexuella som homosexuella medarbetare:
Gärna en mix av manliga, kvinnliga, homosexuella och alla andra. Ingen glömd helt enkelt (Förskollärare M)
Det är tydligt att flera av informanterna ser fördelar på olika nivåer med det motsvarande könet i verksamheten.
6.1.4 Kompetens
Enligt Eidevalds (2014) studie är det inte lön eller status som är avgörande för om män vill bli förskollärare, utan de vill främst ses som kompetenta pedagoger. Även våra informanter tycker att kompetens är en av de viktigaste faktorerna.
27
Sett utifrån verksamheten ger några av informanterna liknade svar:
Det slår ju så hårt när vi lägger in en egenskap istället för kompetensen vi arbetar med, inte könet. Bara för att det finns ett stort antal män betyder det inte att jag lyckats få kompetens (Rektor E)
Snoppar behöver vi inte, vi behöver kompetens (Specialpedagog L)
Kompetens och personlighet har inte med kompetens och prestation att göra. Det blir mer bredd på undervisning och utbud (Barnskötare A)
Män och kvinnor kan utföra samma uppgifter menar en av förskollärarna, och att behovet av ett visst kön inte ger något mervärde i sig uttrycker hon så här:
Vi är kompetenta nog att kunna utföra samma uppgifter även om vi kanske är olika bra på saker, som med allting då ju. Att vara man ger ju inte direkt något. Det är ju vad du som man faktiskt gör i så fall (Förskollärare M)
Samtliga informanter i studien talar om att man bör anställa utifrån kompetens och inte utifrån könstillhörighet. Några talar om att bilden av den manliga pedagogen inte längre finns, och att könet på verksamma i förskolan idag är oväsentligt.
6.1.5 Barns trygghet
I diskussionerna med våra informanter stärktes den bild som figurerar i media, som till exempel Christian Eidevalds (2014) artikel: Män i förskolan tar upp, om den otrygghet vårdnadshavare kan känna om män i förskolan, som initierade den här studien. Här ges det uttryck för av fyra av informanterna på olika sätt:
Män kan tyvärr misstänkliggöras utifrån ett sexuellt perspektiv (Rektor T)
Problemet ligger mycket i den oro som finns att kanske bli sedd som förövare (Barnskötare A).
Ingen vill bli sedd eller misstänkliggöras som förbrytare, men vi kan inte bortse från ett samhälle som till stor del ser på män i förskolan på det sättet, tyvärr. Då är det inte konstigt om män väljer bort yrket. Jag kan förstå dem (Specialpedagog L)
Det som lägger en stor sten på alla duktiga pedagoger är de peddosvinen som sökt sig till förskolan (Förskollärare Y)
Samtliga informanter i studien vidrörde ämnet, men på olika vis. Det kvarstår enormt mycket jobb här menar också en av rektorerna och säger så här:
28
Därför tänker jag att det är det är ju ändå lärarhögskolan som skickar ut ny input till våra verksamheter. Om man då vågar skicka med lärarkandidater den inputen att säga, ”Ok, vad intressant? Vad är det du tänker att jag inte klarar i rutinen byta blöja på ditt barn?” Att istället är nyfiken på den skrämda varelsen som inte vågar se längre än näsan räcker. För att då kan vi förändra samhället. Jag tänker att det är en samhällsförändring vi behöver arbeta för (Rektor E)
Det blir tydligt hur djupt rotad denna problematik verkligen är, både på individnivå,
gruppnivå och organisationsnivå, men än mer på en samhällsnivå. Det framgår också att det finns en förståelse för män som tänker både en och två gånger innan de söker sig till yrket.
6.2 Analys och tolkning utifrån de tre arrangemangen
6.2.1 Kulturella-diskursiva arrangemanget
När det gäller hur våra informanter förhåller sig till den kultur som finns och funnits på förskolan vill vi visa på det kulturella-diskursiva arrangemangets påverkan. Det är sägandet i sig som skapar nya gemensamma och ömsesidiga förståelser för män i förskolan. Det fanns en samsyn hos de vi intervjuat, att ge en bild av den manlige förskolläraren som en person som historiskt sett varit delaktig i barnens fysiska aktivitet, som att spela fotboll eller hålla i sångstund, medan de kvinnliga pedagogerna hade ansvar för omsorgsbiten. Detta är
fortfarande den allmänna generaliserande bilden i samhället anser pedagogerna vi intervjuat. I verksamheten har denna bild dock ändrats tycker dem, och ur ett jämställdhetsperspektiv bidrar de manliga pedagogerna idag med lika mycket när planering och vilken metodik som arbetslaget ska arbeta utifrån ska bestämmas. Vi kan också se att de vi intervjuat uttrycker att mannen i sig har en högre status och får oftare möjligheten att få dryfta sina åsikter. Den gängse könsmaktsordningen i samhället lever också på förskolan, då en del av pedagogerna säger att män är bättre på att löneförhandla och att om en man pratar, så lyssnar man mer aktivt. Detta till trots så yttrar sig alla unisont att det inte spelar någon roll hur mycket kompetens en manlig förskollärare har, så finns där ändå en bild i samhället av att ”alla” manliga pedagoger är förövare och kan inte lämnas ensamma med barn. Informanterna vill få bort den bilden och inte se på manliga förskollärare som män, utan istället anamma synen som på de kvinnliga, som bara benämns som förskollärare.
29
6.2.2 Materiella-ekonomiska arrangemanget
Det materiella-ekonomiska arrangemanget ger uttryck för vad som görs av manliga
förskollärare och hur informanterna tänker kring det. Av intervjuerna framgår det att fler män i förskolan kan ge ringar på vattnet och locka till sig ännu fler manliga pedagoger i framtiden. Informanterna menar också att det blir större bredd på undervisningen med fler män då män i allmänhet är mer intresserade av teknik och digitalisering. Något som fått större utrymme i läroplanen. En av rektorerna lyfter problematiken kring vårdnadshavares oro när det gäller män och blöjbytesrutinen, och menar att du inte är pedofil för att du är man och att det är säkrare att vara på förskolan än i hemmet, om man ska prata om risken för övergrepp. Vi måste sluta att göra manliga pedagoger till förbrytare, menar hon. Hon vill också sluta prata om diskussionen manligt och kvinnligt, även om det är lätt att göra det.
6.2.3 Social-politiska arrangemanget
Det blir tydligt att det är det social-politiska arrangemanget, där relationer utvecklas, som engagerar informanterna mest. Vi kan se en diskrepans mellan rektorerna som anställer och de anställda pedagogerna i verksamheten. Rektorerna menar på att vara man inte ger legitimitet, utan det är kompetensen som alltid kommer i första rummet, däremot kan de se att en mix av ”manligt, kvinnligt och allt däremellan” berikar och skapar mångfald både för barn och för personal. Pedagogerna i verksamheten fokuserar mer på relationerna och menar att fler män i verksamheten ger bättre arbetsklimat och mer balans i arbetslaget. Mer än en uttryckte att när det finns män i verksamheten minskar ”ältande och tjafs” och det blir trevligare samtal i personalrummet. En menar också att män släpper saker lättare och går vidare, medan kvinnor kan ”haka upp sig på ett annat sätt”. Några av informanterna betonar betydelsen av
jämställdhet och menar att det är viktigt att ”blanda sig”, annars kan det inte bli jämlikt. Samtliga är eniga om att kompetens inte har med kön att göra. Det finns även manliga pedagoger som inte duger i sitt uppdrag. Trots det menar vissa att med män i verksamheten ökar förståelsen för fysiska aktiviteter, såsom brottningslekar.
Om vi sammanfattar vad som är gemensamt och vad som framkommer i alla de tre
arrangemangen, så är det att bilden av den manliga pedagogen som pedofil och förbrytare, som måste ändras. Det är den viktigaste faktorn för att män ska våga verka i förskolan. Det är det de säger, om det de gör, som formar framtida relationer.
30
7 Diskussion
I detta avsnitt presenteras diskussion av resultat i relation till tidigare forskning. Därefter förs en diskussion om metodvalet och hur det har påverkat vår studie, samt förslag på vidare forskning och de slutsatser vi kommit fram till.
31
7.1 Resultatdiskussion
Resultatet av materialet visar på att det finns kategorier som män hamnar i, inom förskolan, men att det också är svårt att ge entydiga svar till varför män behövs i förskolan. Anledningen till det kan vara att män, (så även kvinnor), är olika och att behovet av män i förskolan
egentligen kanske är mer en generalisering av män.
Varför det behövs män i förskolan eller varför det är ett mål, finns det inte ett omisskännligt svar på. Vårt material visar istället på flera olika perspektiv som hade kunnat bidra till en mer öppen diskussion kring behovet av fler män inom förskolan. De kvinnor verksamma inom förskolan som vi intervjuat håller alla med om att det behövs fler män i verksamheten, men varför är inte helt lätt att ge svar på verkar det som. Vi var medvetna om att svaret på våra frågor möjligtvis inte skulle kunna besvaras, men vi ville komma närmare en förståelse för fenomenet män i förskolan och undersöka de tankar som finns kring manliga pedagoger. Under intervjuerna görs det kopplingar till män i förskolan och pedofili, som legat till grund för vår studie. Eidevald (2014) tog upp i sin studie att större delen av männen i hans studie hade kommit i kontakt med pedofilproblematiken i förskolan. Det går inte att inte fundera över om det hade gjort någon skillnad, om bilden av män i förskolan som förbrytare hade ändrats, om fler män arbetade i förskolan. Hade det kunnat vara ett bevis på att män inte är detsamma som pedofiler? Ett svar vi låter vara osagt.
Granbom och Wernersson (2012) nämner jämställdhetsprincipen som en anledning att
anställa män i förskolan. Informanterna delar åsikten om en jämställd och jämlik förskola och håller också med Granbom och Wernersson som också menar att män behövs som manliga förebilder och för barns identitetsskapande. I Granboms och Wernerssons (2012) studie framkom det också att män lyfter både förskolans status, samt lönerna i yrket, och detta är även något som informanterna lyfter i intervjuerna. Samtliga medverkande i studien lyfter mångfald som en betydelsefull aspekt för rekrytering av fler män. Samtidigt skriver också Granbom och Wernersson (2012) att andra länder, såsom Tyskland, försöker få fler män till förskolan genom att locka med att män och kvinnor ska ha olika arbetsuppgifter i yrket, och Nordberg menar i sin studie att det är att vara just man som är eftertraktat och att utföra manligt kodade arbetsuppgifter. Detta tas upp i intervjuerna där några säger att med fler män i förskolan hade undervisning fått en större bredd då män är mer intresserade av tekniska
32
ämnen till exempel, samt är mer fysiskt aktiva än sina kvinnliga kollegor. Däremot delar de inte åsikten om att det just är män som behövs, utan istället vill de att fokus ska sluta ligga på kvinnlig och manligt, och istället ska förskollärare, utan någon könsbenämning stå i spetsen.
Valet av att ta med Robertssons (2002) studie är att visa på att det även finns en liknande problematik med rådande könssegregeringen där män inom sjukvården, likt förskolan, använder speciella strategier i vissa utsatta situationer, såsom vid intimundersökningar eller blöjbytesrutiner.
Om det hade gjorts övergripande insatser för att få in män i förskolan och på något sätt kunna göra en överenskommelse med samhället om att både kvinnor och män kan vara inkännande, omsorgsfulla människor, vad hade hänt då? Det finns självklart män som är väldigt
omsorgsgivande, men som väljer bort yrket som förskollärare på grund av samhällets syn på män i förskolan, men också på grund av att så få män arbetar i yrket. De män som söker sig till att arbeta i förskolan anses istället vara modiga, men snuddar också gränsen till dumhet, vilket kan utläsas i informanternas svar.
7.2 Metoddiskussion
För att samla empiri valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Detta för att komma informanterna närmre. Det som försvårade för oss var den rådande pandemin, Covid-19, världen över, och de restriktioner som medföljde med den. Detta gjorde att vi endast fick möjlighet att träffa tre informanter personligen. Resterande valde att svara skriftligen, vilket gjorde att möjligheten till uppföljningsfrågor i stunden försvann. I efterhand skickade vi kompletterande frågor till dem informanter där svar kunde utvecklas ytterligare. Tyvärr fick vi inga svar på dessa frågor och vid senare skede fick vi veta att de båda drabbats av Covid-19. För vår studie kan det ha betytt att empirin inte blev lika omfattande som den kanske kunde ha blivit vid personliga möten på plats. Däremot tycker vi att den blandning av informanter vi valt har gjort studien bredare, och samtidigt gett oss en generell bild som möjligtvis speglar den allmänna samhällsbilden på ett tydligare sätt. Eventuellt hade intervjustudien gett ett annat resultat om den hade varit mer omfattande eller utförd på en annan ort, alternativt nation. Då det endast är ett fåtal personer som intervjuats, går det inte att automatiskt generalisera och hävda att detta är någon form av norm. Transkribering av inspelat material ger en tillförlitlighet och en hög reliabilitet (Stukát 2011). Valet att skicka med ett
33
bakgrundsmaterial kan ha gjort att informanterna påverkades i alltför hög grad, och att det resulterade i att deras svar blev för ekvipollenta.
7.3 Vidare forskning
Det hade varit av intresse att istället för att se det hela från en kvinnlig vinkel, bara intervjuat män. Hur annorlunda ser män på historien i förskolan och sin egen roll i verksamheten? Jämföra resultaten utifrån manligt och kvinnligt perspektiv, inte enbart från ett av
perspektiven. En annan variant hade varit att utföra studien i en helt annan del av landet, på landsbygden istället för storstaden, till exempel Norrland eller Gotland, det kan eventuellt ge ett annorlunda resultat. Vilka av mäns egenskaper hade de belyst som ett mervärde, om ens något? Vidare hade en studie med större deltagarantal och en större geografisk spridning varit en väg att gå, för att se hur resultatet skulle skilja sig från vår studie.
Referenslista
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber
34
Carr, Wilfred (2006). Philosophy, Methodology and Action Research. Journal of Philosophy of Education, 40(2), 421–435.
Carr, Wilfred & Kemmis, Stephen (2005). Staying critical. Educational Action Research, 13(3), 347–358.
Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Reviderad utgåva (2018). Berlin: ALLEA - All European Academies
https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALLEA_De n_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf
2019-04-07
Eidevald, Christian, Män i förskolan, 2014, Skolverket, Dnr: 2013:749
https://drive.google.com/file/d/0B1DIcoz54TGFWVRLSzJOaFVGN2M/view?pli 2020-05-02
Christian Eidevalls debattartikel i Dagens samhälle den 11 februari.
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/vi-kan-inte-anstalla-bara-kvinnor-i-forskolan-31397 2020-05-02
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2020-06-03
Förskolan (2006:01) www.forskolan.se Tidskrift. 2020-04-14
Granbom, I. & Wernersson, I. (2012). Män i förskolan: kartläggning och analys av insatser. Stockholm: Skolverket.
35
Havung, Margareta (2000). Anpassning till rådande ordning: en studie av manliga förskollärare i förskoleverksamhet. Diss. Lund: Univ
Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed
Kasin, O. & Slåtten, M.V. (2015). Likestilt og forskjellig? Om menn og likestilling i barnehagen. Nordisk barnehageforskning 9(8), 1–16
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1212/1171
Kemmis, Stephen & Grootenboer, Peter (2008). Situating praxis in practice. I Stephen Kemmis & Tracey J. Smith (red.), Enabling praxis: Challenges for education, (s. 37–62). Rotterdam: Sense.
Läroplan för förskolan, Lpfö 18
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001. pdf 2020-04-15
Män i förskolan i Malmö (Youtube)
https://www.youtube.com/watch?v=nLTIMNBrEFQ 2020-04-15
Nordahl, Bertill (1994). Hankön i skolan: en debattbok om pojkar i en kvinnovärld. 1. uppl. Lund: BookLund
Nordberg Marie, Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, feminitet och heteronormativitet, 2005
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/16658 2020-04-15
Nordberg, Marie (2005). "Velournissar" och "riktiga män": två manliga könsformeringar i förskolan. Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och
36
Nylund, Monica (2010). Aktionsforskning i förskolan - trots att schemat är fullt. Stockholm: Lärarförbundets förlag
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/16658 2020-04-15
Personal i förskolan efter utbildning
https://www.scb.se/hitta-statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamstalld-utbildning/personal/personal-i-forskolan-efter-utbildning/ 2020-04-20
Maskulinitetskonstruktion och könssegregering i sjukvård – manliga sjuksköterskor och hegemonisk maskulinitet, Hans Robertsson
http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2002/aio2002_11.pdf 2020-04-24
Rönnerman, Karin (2018) Vikten av teori i praktiknära forskning: Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer
http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1271708/FULLTEXT01.pdf 2020-05-20
Schatzki, Theodore R. (2010). The Site of the Social. A Philosophical Account of the Constitution of Social Life and Change. Pennsylvania State University Press
Statistik Malmöstad, förskoleförvaltningen
https://malmo.se/download/18.486b3990169a51c37f8a277/1554195566001/Personalredovisni ngen+2018.pdf
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sveriges, kommuner och regioner. (många länkar till rapporter)
https://skr.se/arbetsgivarekollektivavtal/personalochkompetensforsorjning/rekryteringsstrategi erforvalfardsjobben/breddarekryteringen/flermantillvalfarden/flermantillforskolan.11429.html
37
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
20 vanligaste yrkena för kvinnor, statistik från SCB.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning- forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20-vanligaste-yrkena-for-kvinnor/ 2020-04-20
