Hälsa och samhälle
VAD HAR JAG MED MIG?
– EN INTERVJUSTUDIE OM VILKA
PERSON-LIGA EGENSKAPER OCH ATTITYDER SOM
KAN HA INVERKAN PÅ STUDENTERS
HAND-LEDNING I DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA
UTBILDNINGEN
JOAKIM ENGE VON KNORRING
HENRIK SCHÖN
Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle
VAD HAR JAG MED MIG?
– EN INTERVJUSTUDIE OM VILKA
PERSON-LIGA EGENSKAPER OCH ATTITYDER SOM
KAN HA INVERKAN PÅ STUDENTERS
HAND-LEDNING I DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA
UTBILDNINGEN
JOAKIM ENGE VON KNORRING
HENRIK SCHÖN
Enge von Knorring, J & Schön, H. Vad har jag med mig? En kvalitativ intervju-studie av sjuksköterskestudenters personliga egenskapers betydelse för deras verksamhetsförlagda utbildning. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområdet Omvårdnad, 2008.
Handledning i verksamhetsförlagd utbildning är något som alla sjuksköterskestu-denter genomgår under utbildningen. Det ingår även i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som påverkar denna handled-ning är således givande både för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan på handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildhandled-ningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning. Intervjuerna analyserades med fenomenografisk ansats. Resultatet delades in i sex olika beskrivningskategorier; studentens personlighet, studentens kommunika-tionsförmåga, studentens personliga styrka och kurage, studentens förmåga till reflektion, studentens förmåga att hantera situationer samt studentens attityd. Slutsatsen är att studenters egenskaper tycks kunna påverka handledningen och praktiken. Att medvetandegöra vilka dessa egenskaper är utgör ett viktigt steg för att öka förståelsen för studentens tankar och känslor inför praktiken. Detta kan både studenter och handledare dra nytta av för att lättare kunna bemöta varandra och på så sätt skapa en bättre lärandemiljö.
Nyckelord: attityder, egenskaper, fenomenografi, handledare, handledning, sjuksköterskestudent
WHAT DO I BRING INTO IT?
– AN INTERVIEW STUDY OF NURSING
STU-DENTS’ PERSONAL PROPERTIES AND
ATTI-TUDES’ INFLUENCE ON PRECEPTORSHIP IN
CLINICAL EDUCATION
JOAKIM ENGE VON KNORRING
HENRIK SCHÖN
Enge von Knorring, J & Schön, H. What do I bring into it? A qualitative interview study of nursing students’ personal properties’ importance for their clinical
experience. Degree Project 15 credit points. Nursing Programme, Malmö Univer-sity: Health and Society, Department of Nursing, 2008.
Preceptorship is something that all nursing students come across as a part of their training. It’s also a part of the nurse’s job to preceptor students. Examining the factors affecting preceptorship is useful both for nursing students and registrated nurses. The aim of this study was to examine, from a student perspective, which personal characteristics in nursing students that could affect preceptorship in clinical education. The method used was qualitative interviews of six nursing students, currently in clinical education. The interviews was later analysed with fenomenographic approach in order to find out the qualitatively different ways that students perceived the phenomenon. The result was divided into six describ-ing categories; the student’s personality, the student’s ability to communicate, the student’s personal strength and courage, the student’s ability to reflect, the
student’s capability to handle situations and the student’s attitudes. The conclu-sion is that students' characteristics appear to affect their preceptorship and clinical education. To raise awareness about what these properties are represents an important step to a better understanding of the student's thoughts and feelings about the clinical education. Both students and preceptors can take advantage of this in order to interact in an easier and better way, thus creating a better learning environment.
Keywords: attitudes, fenomenography, nursing student, preceptor, preceptorship, properties
”Egenskaper eller kvaliteter som tingen och individerna besitter bestämmer tillsammans deras individualitet. En individ (eller ett ting) förutsätts dock kunna i tiden förlora åtminstone några av sina egenskaper och förvärva nya men ändå förbli i någon mening samma individ.” (Ur Nationalencyklopedin, nätversionen 2008)
”We cannot describe a world that is independent of our descriptions or of us as describers. We cannot separate out the describer from description. Our world is a real world, but it is a described world, a world experienced by humans.” (Marton & Booth, 1997)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 INLEDNING 7 BAKGRUND 8 Handledning 8 Historik 9 Forskning om handledning 9 SYFTE 11 Avgränsningar 11 Definitioner 11 Student 11 Handledare 11 Klinisk utbildning 11 Attityd 11 Personliga egenskaper 11 METOD 12 Metodologiska överväganden 12 Urval 12 Bortfall 13 Pilotintervju 13 Datainsamling 13 Dataanalys 14 Etiska överväganden 15 RESULTAT 16 Studentens personlighet 16 Studentens kommunikationsförmåga 18 Studentens personliga styrka och kurage 19 Studentens förmåga till reflektion 20 Studentens förmåga att hantera situationer 21Studentens attityd 22 Sammanfattning av resultatet 23 DISKUSSION 24 Metoddiskussion 24 Metodologiska överväganden 24 Etiska överväganden 25 Urval 25 Pilotintervju 26 Datainsamling 26 Dataanalys 27 Resultatdiskussion 29
Resultatet relaterat till bakgrundslitteraturen 29 Resultatet relaterat till tidigare forskning 29
Studiens överförbarhet 31
SLUTSATSER 31 Framtida forskning 32
REFERENSER 33 BILAGOR 35
INLEDNING
Denna studie handlar om sjuksköterskestudenters personliga egenskaper och attityder som de själva anser kan ha betydelse i samband med handledning under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i sjuksköterskeutbildningen.
I kompentensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor står att sjuksköterskan skall ”undervisa, handleda och bedöma studenter och elever” (Socialstyrelsen, 2005). Handledning utförs dels av sjuksköterskor som ”brinner” för det och de som inte alls tycker det är viktigt eller kul. Som sjuksköterskestudent kan man under utbildningen möta båda kategorier och upplevelserna av handledningen färgas därefter.
VFU utgör nästan hälften av sjuksköterskeprogrammet (Utbildningsplan för sjuksköterskeutbildning, 2007) och handledningen utgör en betydande del av den verksamhetsförlagda utbildningen. Då författarna går femte terminen på utbild-ningen finns det goda erfarenheter om hur handledutbild-ningen påverkar upplevelserna av praktiken. Diskussionerna bland kurskamrater om hur handledningen upplevs är många och temperamentsfyllda. Det har ofta handlat om hur handledare har behandlat studenterna och hur uppfattningarna om samma handledare och prak-tikplats kan variera utifrån vem som upplevt det.
Relationen till handledaren kan vara helt avgörande för vad studenten får uppleva och utföra under praktiken och därmed också hur mycket man har fått ut av sin verksamhetsförlagda utbildning (Chekol, 2003). Studenter är oftast mycket upptagna av hur de själva fungerar som person och kan ha svårigheter med att se sig själva i relationen med både patienter och handledare (Grönqvist, 2004). VFU utgör en väsentlig grund för den framtida sjuksköterskeroll studenter får. Den blivande sjuksköterskan skall även kunna ta med sig erfarenheterna av handledningen i sitt framtida yrkesutövande (Grönqvist, 2004). Chekol (2003) understryker också att de flesta handledare utgår från den handledning de själva fick under sin studietid, vilket riskerar att leda till en ond cirkel där dåliga upple-velser av handledning riskerar att leva kvar då man själv ska agera handledare. Handledning kan studeras ur flera perspektiv. Det finns studier som gjorts på vilka faktorer som studenter upplever påverkar handledningen (Jackson & Mannix, 2000; Löfmark & Wikblad, 2001). Studier har även gjorts hur sjuksköterskor uppfattar sin roll som handledare (Carlsson & Lundqvist, 2005). Dock har det inte forskats så mycket på hur studenters upplevelser avsevärt kan variera utifrån deras egna personliga egenskaper, upplevelser som kan leda till att studenter får ut olika mycket av sin VFU. Detta tycker författarna är intressant att undersöka då alla nyutbildade sjuksköterskor bör ha samma grund att stå på och likvärdig erfarenhet av praktiken. Frågor man kan ställa sig är om studentens personliga egenskaper påverkar vad de får ut av sin VFU samt vilka dessa personliga egenskaper i handledningssituationer det i så fall skulle kunna vara.
BAKGRUND
Under denna rubrik kommer handledning, historik och forskning om handledning att avhandlas.
Handledning
I vardagen används ordet handledning i många sammanhang och har då följaktli-gen olika betydelser (Lauvås & Handal, 2001). Inom sjuksköterskeutbildninföljaktli-gen handlar det om en yrkesinriktad handledning eftersom den är en del av utbildning-en av blivande sjuksköterskor. Dutbildning-enna handledning karakteriseras bl a av att dutbildning-en dels ingår i en yrkespraktik samt att den existerar mellan ett fåtal personer (oftast bara två). Den präglas även av sambandet mellan teori och praktik samt av reflektion över praktiken (a a).
Figur 1. Handledningsromben. Efter Gordan (1992, s 44).
Handledningen inom sjuksköterskeutbildningen utgörs främst av handledare, handledd och uppgiften eller applikand1 (se figur 1). Samspelet mellan dessa tre aktörer sker dock i den sociala och kulturella sfär som organisationen utgör och färgas därför av denna (Grönquist, 2004).
Handledare och student kan interagera med varandra på olika sätt. Carmnes (2000) har delat in interaktionen mellan handledare och student i fyra olika kategorier:
1. Den traditionella modellen, som innebär att man tar efter sin handledare och försöker bli som handledaren. Här står inte patienten i fokus och stu-denten är väldigt beroende av sin handledare (a a).
2. Den subtraditionella modellen. Här står fortfarande handledaren i fokus, men patienten och studenten interagerar dock via handledaren (a a).
1
3. Förändringsmodellen/Övergångsskedet. Studenten vågar skifta fokus från handledaren till patienten. Handledaren ser också patienten mer utifrån studentens perspektiv. Här kan det uppstå spänningar eftersom handleda-ren inte har samma betydelse för studenten i denna modell. Denna situa-tion uppstår oftast när studenten har stark integritet och är målmedveten (Carmnes, 2000).
4. Den utvecklande modellen. Här ligger fokus helt på patienten och handle-daren fungerar som ett ”bollplank”. Handlehandle-daren vet vad studenten vill ha ut av sin handledning och stödjer studenten för att uppnå hennes mål. Denna modell innebär ett ”modernt” sätt att se på lärlingssystemet, genom ett processuellt, reflekterande synsätt (a a). Detta innebär en större helhets-syn på hela omvårdnadsprocessen, snarare än en ren metod- och sakinlär-ning.
Den traditionella modellen ger enligt Carmnes (a a) studenten störst belöning från handledaren. Den utvecklande modellen är däremot den som ger studenterna störst behållning av sin praktik, dock med viss risk för spänningar mellan handle-dare/student vilket emellertid kan göra praktiken till en mindre positiv upplevelse (a a).
Historik
Historiskt sett kan den moderna handledningens rötter spåras till gamla mäster-lärlingsförhållanden (Grönquist, 2004). Olika riktningar har utvecklats och idag används begreppet handledning ibland synonymt med vägledning, coachning eller mentorskap. Omvårdnadshandledningen har ingen lång tradition i Sverige, men klinisk handledning inom vård och omsorg har dock funnits länge. Under 1950 till 60-talet var det instruktionssköterskan som handledde den studerande på prakti-ken. Under 70-talet hette det istället kliniklärare för att senare på 80-90-talet bli mer av en tvåvägskommunikation mellan studenten och handledaren. Handleda-ren kunde komma både från verksamheten och från utbildningsinstitutionen. Numera har lärlingsmodellen allt mer fått ge vika för en handledning med pro-cessinslag pg a att omvårdnaden allt mer grundar sig på omvårdnadsteorier vilket gett allt bättre kvalitet av omvårdnad samt ökat personalens psykosociala välmå-ende (a a).
Forskning om handledning
I syfte att undersöka relationerna mellan studenters behållning av praktiken och deras uppfattningar av det sociala klimatet i den kliniska verksamheten gjorde Chan (2002) en studie på studenter i södra Australien där han använde sig av två olika formulär som studenter fick fylla i. Ett var hur den faktiska kliniska miljön upplevs och det andra hur upplevelser av den önskvärda kliniska miljön är. Syftet var att identifiera skillnader i den faktiska miljön och den miljön som studenter skulle föredra, men framför allt för att identifiera strategier som kan reducera dessa skillnader. Resultatet visar att en strategi skulle kunna vara att bibehålla en öppen kommunikation b la mellan student och handledare för att på så sätt maximera utdelningen för alla parter. Studien kom även fram till att studenter föredrar en mer positiv och fördelaktig praktikmiljö än den som de faktiskt upplever (a a). Det finns således skäl att anta att studenter vill ha ut mer av sin handledning än vad de faktiskt får.
Den attityd som sjuksköterskestudenter har innebär en klar påverkan på hur mycket de kommer att få ut av sin verksamhetsförlagda utbildning, vilket Dunn och Hansford (1997) visar, i en studie utförd på australiensiska sjuksköterskestu-denter. Den kliniska inlärningsmiljön påverkas, enligt Dunn och Hansford (a a), i hög grad av relationen mellan student och handledare. Attityderna både bland personal, mellan personal och patient samt mellan personal och student speglade studentens kliniska inlärningsmiljö väldigt väl. Samma studie hävdar också att studenters grad av tillfredställelse var den högst bidragande orsaken till en god klinisk inlärningsmiljö och vice versa. Vidare visar samma studie att denna tillfredställelse ofta beror på studentens attityder och personliga egenskaper, inställning till, samt uppfattning av den kliniska placeringen (a a).
I den kliniska utbildningen är det viktigt att säkerställa en god inlärningsmiljö (Dunn & Hansford, 1997). Då Chan (2002) visade på att studenter vill ha ut mer av sin handledning samt att Dunn och Hansford (1997) kom fram till att personli-ga egenskaper och studenters tillfredställelse har ett klart samband med en god klinisk inlärningsmiljö.
En studie av Stockhausen (2005), som undersöker australiensiska sjuksköterske-studenters reflektioner över deras praktik, visar att deras lärande under praktiken influeras av bl a att de utformar sig själva till blivande sjuksköterskor vilket innebär skapandet av en identitet som nybliven sjuksköterska. Detta görs genom att utveckla självförtroende och införskaffa kunskap (a a). Även om Stockhausen (a a) inte undersöker just personliga egenskaper kommer dessa fram som kompo-nenter i lärandeprocessen i den kliniska utbildningen och ger därmed en indika-tion på att det kan vara värt att undersöka närmare.
Synen på vad som är en meningsfull klinisk utbildning kan variera mycket beroende på vem som upplever den. Pilhammar Andersson delar, i en studie från 1993, in sjuksköterskestudenter i fyra kategorier som grundar sig på det perspek-tiv studenterna har på utbildningen. Dessa perspekperspek-tiv är: undersköterskeperspek-tiv, studerandeperspekundersköterskeperspek-tiv, sjuksköterskeperspektiv och utanförståendeperspektiv. En student med undersköterskeperspektiv är väldigt inriktad på basal omvårdnad och medicinsk teknik och ser sin utbildning som en förlängd yrkespraktik. Detta gör att fokus på sjuksköterskans uppgifter ibland får stå åt sidan (a a).
I ett studerandeperspektiv ligger fokus på det egna lärandet och man ser patienter som ”verktyg” för att lära sig så mycket som möjligt. Här lägger man också mer tid till reflektion och samtal med sjuksköterskor om deras uppgifter. Man vill framförallt göra ”nya” uppgifter som ökar kompetensen (a a).
Med ett sjuksköterskeperspektiv har studenten en vilja att utföra de ”övergripan-de” sjuksköterskeuppgifterna. Studenten är mer inriktad på omvårdnadsprocessen och ser sjuksköterskan/handledaren som en jämställd kollega som man kan fråga om hjälp (a a).
Utanförståendeperspektiv i klinisk praktik karakteriseras av att studenten ej anpassar sig till de normer och traditioner som finns på avdelningen (a a). Ibland ses praktiken som ett sätt att föra ut ett budskap som ej grundar sig i vård och vårdutbildning. Studenten har oftast ingen tidigare vårderfarenhet och väljer
kanske sjuksköterskeutbildningen för att vara säker på att få jobb (Pilhammar Andersson, 1993).
SYFTE
Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egenskaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan på handledningen i den verksamhetsförlagda utbildningen.
Avgränsningar
Studien har fokuserat på studentens egen roll och upplevelser av handledningen. Den begränsade sig till studenter som gick sista terminen på sjuksköterskepro-grammet vid en högskola i södra Sverige.
Definitioner
I studien har sjuksköterskor/handledare samt sjuksköterskestudenter benämnts som ”hon” för att underlätta läsbarheten, oavsett om det är en man eller kvinna. Student
Avser i detta fall en person som går sjuksköterskeutbildningen men ännu ej erhållit sjuksköterskelegitimation.
Handledare
Enligt Nationalencyklopedin (2008) är en handledare en ”person som (yrkesmäs-sigt) ger hjälp och anvisningar till ngn, som dock till stor del arbetar självstän-digt”. En handledare är även en person som stödjer och ökar studentens kunskap och yrkesidentitet genom att vägleda, ge råd samt orienterar studenten i den patientnära verksamheten (Carmnes, 2000). I undersökningen syftar benämningen handledare på den sjuksköterska som har ansvar för studenten i den kliniska utbildningen.
Klinisk utbildning
Med klinisk utbildning menas här den verksamhetsförlagda delen av sjuksköters-keutbildningen (VFU) där studenten befinner sig i vårdmiljöer med patientkontakt (Carmnes, 2000). Ordet praktik har även använts synonymt till detta begrepp. Attityd
Begreppet attityd har i studien använts i betydelsen av ”en varaktig inställning som har byggts upp genom erfarenheter /…/ Vidare kan en attityd som någon uttrycker i ord eller handling bidra till att hos andra skapa och vidmakthålla den bild av honom eller henne som är förenlig med självuppfattningen.” (Nationalen-cyklopedin, 2008).
Personliga egenskaper
Begreppet personliga egenskaper har i studien använts som ett samlingsbegrepp för de inre resurser och kvaliteter som en individ besitter och bestämmer dennes personlighet. Det bör understrykas att detta är författarnas egen tolkning av begreppet.
METOD
I detta avsnitt avhandlas metodologiska överväganden, urval, pilotintervju, datainsamling, etiska överväganden samt dataanalys.
Metodologiska överväganden
Studien är genomförd med fenomenografisk ansats (Sjöström & Dahlgren, 2002) som innebär en empirisk studie som kvalitativt undersöker olika sätt betrakta ett fenomen. Enligt Marton (1988) tar fenomenografin reda på de skilda sätt som människor uppfattar sin omvärld. Fenomenografi är ett sätt att identifiera, formu-lera och bemöta forskningsfrågor (a a).
Fenomenografin skiljer på att studera världen i sig, så kallad första ordningens perspektiv, som kännetecknas av objektiva observationer av ”fakta”, och det sätt som världen uppfattas på när människor erfar den, så kallad andra ordningens perspektiv (Marton, 1988). Studie av den andra ordningens perspektiv åstadkoms genom att låta människor beskriva sin uppfattning om ett fenomen i sin levda värld. Man vill på så sätt få fram personens oreflekterade uppfattningar om ett fenomen snarare än hur något är (a a).
Även om fenomenografin kvalitativt utforskar olika sätt att uppfatta ett fenomen på anses det dock ej finnas ett oändligt antal sådana sätt (Sjöström & Dahgren, 2002). Därför kan datamättnad vid någon punkt, även inom fenomenografin, troligen kunna uppnås.
Valet att utgå från fenomenografi gjordes eftersom en öppen och djupgående undersökning snarare är att föredra framför en bred översiktlig studie av mer kvantitativ art när studenters personliga egenskaper i relation till handledning under VFU skall undersökas. Författarna ville undersöka vilka olika uppfattningar som studenter har gällande personliga egenskaper och attityder som kan ha
inverkan på VFU. Fenomenografin har, enligt Marton (1988) och Sjöström och Dahlgren (2002), utformats för att ta reda på skillnader i hur fenomen i världen uppfattas av olika människor, och bedömdes därför som den mest lämpliga metod för denna studie.
Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer som är den vanligaste meto-den för datainsamling inom fenomenografin (Marton, 1988; Paulsson, 2008). Semistrukturerade intervjuer betyder att forskaren har förberett några öppnings-frågor för att leda in informanten på ämnet som sedan övergår till en öppen dialog beroende på vilka svar som ges (Sjöström & Dahlgren, 2002). Dessa frågor utgjorde intervjuguiden (se Bilaga 3) som användes som en grund för intervjun. Den utforskande och tolkande karaktär som färgar fenomenografin (Marton & Booth, 1997), kom, i denna studie, till uttryck redan i de preliminära avgräns-ningarna för att sedan återkomma i intervjusituationerna och slutligen i bearbet-ningen av data.
Urval
Kriterierna för att få medverka i studien begränsade sig till sjuksköterskestudenter som går den sista kursen i sin treåriga utbildning på en högskola i södra Sverige. I denna kurs kan svensk eller engelskspråkig inriktning väljas. För att komma i
kontakt med studenterna kontaktades kursansvarig för respektive kurs, som då fick agera gatekeeper i enlighet med Polit och Beck (2006). Samtliga 65 studenter i båda kurserna blev informerade om studien via e-mail. Muntlig information gavs till ett tjugotal av dessa studenter som hade schemalagda aktiviteter på skolan där författarna kunde komma in och informera. Vid dessa tillfällen delades ett intres-seformulär ut där studenterna, om de var intresserade av att delta, ombads fylla i persondata (se Bilaga 2). De informanter som ej fick muntlig information ombads fylla i detta formulär vid intervjutillfället då underskrift av formuläret fungerade som en bekräftelse på att informerat samtycke uppnåtts. Nio kvinnliga studenter anmälde sitt intresse till att medverka i studien. Samtliga valdes ut som informan-ter.
Bortfall
Av de nio personer som valdes ut till studien valde tre att ej medverka av olika anledningar. En av studenterna avbokade intervjutiden och uppgav att hon inte hade möjlighet till att bli intervjuad den närmaste tiden med hänsyn till skolupp-gifter och den pågående VFU. Den andre studenten hade författarna svårt att kontakta vilket ledde till att ingen intervjutid kunde bokas inom tidsramen för studiens datainsamling. Den tredje studenten avböjde att medverka i studien utan att närmare precisera orsak. Resultatet av bortfallet blev att sex informanter kvarstod.
Pilotintervju
Före intervjuerna utfördes en pilotintervju med en kurskamrat till författarna, vilket ledde till att frågorna reviderades i viss omfattning samt för att minimera diskrepansen författarna emellan, vad gällande transkriberings- och intervjuteknik och övrig databehandling. När pilotstudien, i samverkan med informanten,
utvärderades blev en del frågor borttagna, då vissa frågor fokuserade snarare på handledarrollen, och andra tillagda för att öka validiteten av intervjuerna i hänse-ende till studiens syfte och huvudsakliga frågeställning (Polit & Beck, 2006). En pilotintervju ökar självförtroendet hos intervjuarna och skapar därigenom förut-sättningar för en tryggt och stimulerande intervjumiljö (Kvale, 1997).
Pilotintervjun samt den första intervjun transkriberades gemensamt av båda författarna för att fastställa en mall för framtida transkriberingar av intervjuer. Denna transkribering resulterade i direktiv och regler för hur det framtida inter-vjumaterialet skulle bearbetas. Enligt Kvale (1997) kan kvaliteten på utskriften förbättras genom klara och detaljerade instruktioner och således stärka reliabilite-ten av data. Vid transkribering av egenhändigt utförda intervjuer ökar kunskapen om inspelningens akustiska kvalitet, vilket ökar medvetenheten om vikten av att kunna ställa tydliga och hörbara frågor och leder även det till ökad reliabilitet (a a).
Datainsamling
Intervjuerna med de sex studenterna tog 30-60 minuter var. Informanterna kontak-tades per telefon för att i samråd bestämma en tid för intervju. Inför varje intervju-tillfälle bokades en lokal på högskolan, detta för att intervjun skulle ske på en neutral och avskiljd plats där informanten kunde känna sig trygg och avslappnad. Innan intervjun påbörjades ägde ett informellt samtal rum för att skapa en avspänd intervjusituation. Detta tillvägagångssätt kan, enligt Kvale (1997), vara ett effek-tivt sätt att skapa en avslappnad och trivsam relation med informanten.
Intervjuerna utfördes med båda författarna närvarande men där en var styrande och ställde de flesta av frågorna. Denna roll skiftade mellan författarna mellan de olika intervjuerna. Dock fanns det utrymme för den som inte höll i intervjun att ställa frågor till informanten.
Intervjuerna registrerades med hjälp av en bandspelare vilket gjorde att intervjua-ren helt och fullt kunde koncentrera sig på ämnet och interaktionen med informan-ten, allt i enlighet med Kvale (1997). Informanterna fick information om använ-dandet av bandspelare och att de hade möjlighet att när som helst be intervjuarna stänga av den. Den som inte höll i intervjun såg till att bandspelaren fungerade som den skulle och bytte även band vid behov.
Frågorna som ställdes utgick från en intervjuguide (bil. 4) som utvecklades av författarna utifrån studiens syfte och huvudsakliga frågeställning. En öppningsfrå-ga ställdes vid samtliöppningsfrå-ga intervjuer: ”Hur uppfattar du som student din tidiöppningsfrå-gare handledning på praktiken?”. Frågan ledde på ett naturligt sätt in informanten på ämnet och gav även henne utrymme att prata fritt om handledning. Frågan gav för det mesta rika och spontana beskrivningar och lade grunden för det fortsatta samtalet i enlighet med Kvale (1997). Efter öppningsfrågan användes intervjugui-den endast som ett stöd åt intervjuaren samt som ett redskap för att få översikt över de ämnen som skulle täckas, även detta i enlighet med Kvale (1997). För att få så uttömmande svar som möjligt ställdes frågor som inte ingick i intervjugui-den. Detta ger informanterna möjlighet att utveckla sina svar, rikare beskrivningar samt ett naturligare samtalsflöde (a a). Dessa frågor var oftast följdfrågor på informanternas utsagor och kunde t ex vara: ”Hur kände du då?” eller ”Kan du utveckla det?”.
Materialet transkriberades direkt efter varje intervju, vilket enligt Kvale (1997) säkerställer hög reliabilitet i det utskrivna materialet. Pilotintervjun samt första intervjun transkriberades gemensamt av båda författarna. Resten av intervjuerna transkriberades enskilt men lästes igenom av båda författarna för att minimera risken för feltolkning. Att minimera feltolkningar ökar, enligt Kvale (a a), mate-rialets validitet.
För att ytterligare stärka studiens trovärdighet har member check använts, dvs att det transkriberade materialet skickades till respektive informant via e-mail. De fick då möjlighet att läsa igenom materialet och komma med synpunkter på sina utsagor. Member check är en av de viktigaste teknikerna för att etablera validitet2 hos en kvalitativ studie (Polit & Beck, 2006).
Dataanalys
Insamlad intervjudata behandlades med fenomenografisk ansats för att göra en empirisk beskrivning av skilda sätt att uppfatta vilka personliga egenskaper hos studenter som kan påverka handledningen i VFU. Materialet analyserades i enlighet med en fenomenografisk analys som beskrivs av Sjöström och Dahlgren (2002). Detta sätt innefattar sju faser; igenkänningsfasen, sammanställningsfasen, kondensationsfasen, grupperingsfasen, jämförelsefasen, namngivningsfasen samt kontrastfasen.
2
Polit & Beck använder ordet credibility i samband med kvalitativa studier. Författarna har dock valt att gå efter Kvale (1997) som använder ordet validitet även i kvalitativa studier.
För att få ett helhetsintryck och bli bekant med materialet lästes alla intervjuerna igenom ett flertal gånger av bägge författarna (igenkänningsfasen).
I nästa steg detaljstuderades varje intervju för att på sätt få fram de mest signifi-kanta svaren för studiens syfte (sammanställningsfasen).
Därefter sammanfattades dessa svar till 272 centrala begrepp/utsagor (kondensa-tionsfasen) som jämfördes med varandra avseende skillnader och likheter. De utsagor som liknade varandra slogs samman till gemensamma begrepp. På så sätt kunde en preliminär gruppering och kategorisering av utsagorna göras (gruppe-ringsfasen).
I nästa steg jämfördes grupperingarna för att säkerställa gränser mellan kategori-erna (jämförelsefasen). Här reviderades de preliminära kategorikategori-erna och utsagor som ej passade in eller som liknade varandra togs bort. Detta ledde till 30 utsagor som låg under 6 beskrivningskategorier.
Efter det fick kategorierna namn beroende på vilken gemensam essens utsagorna hade (namngivningsfasen). Slutligen jämfördes kategorierna med varandra för att få ett helhetsintryck av resultatet och för att säkerställa att kategorierna var relevanta för studiens syfte (kontrastfasen). Kontrastfasen resulterade i att de 30 ursprungliga utsagorna reducerades till de 26 som ingår i den slutliga modellen (se figur 2) genom att utsagor kombinerades eller eliminerades då de var allt för lika.
Etiska överväganden
Tillstånd för studien har givits av lokala etikprövningsnämnden vid Hälsa och Samhälle, Malmö högskola (Diarienr: HS 60-08/179:3) samt av enhetschefen på högskolan där studien utfördes. Studenterna blev informerade om studien efter att etikprövningsnämnden samt enhetschefen givit sitt godkännande. Deltagarna blev informerade att de när som helst kunnat avbryta sin medverkan i studien utan närmare förklaring. Samtliga deltagare gav sitt informerade samtycke när de skrev under intresseformuläret (se Bilaga 2). Samtliga informanter fullföljde sin med-verkan i studien.
All data har behandlats konfidentiellt vilket enligt Polit och Beck (2006) innebär att endast författarna har känt till de intervjuades identitet. Vidare har det transkri-berade materialet kodats så att endast författarna har kunnat koppla intervjuerna med respektive informant. Detta för att säkerställa att eventuellt utläckt material inte skulle kunna kopplas till en enskild person (a a). Informanterna blev även informerade om att efter studiens publicering i MUEP3 skulle inspelningarna, intresseformulär samt transkriberat material förstöras.
När det gäller risker för de medverkande i studien har författarna beaktat the American Nurses Associations riktlinjer som säger att forskaren skall minimera risker och/eller verka för att göra gott för alla medverkande i en studie (Silva, 1995). De medverkande i studien bedömdes endast bli utsatta för minimala risker, vilket enligt Polit och Beck (2006) innebär att risken för att vara med i studien inte överstiger de risker man möter i dagliga livet.
3
RESULTAT
Analysen av de utförda intervjuerna resulterade i sex beskrivningskategorier som innehöll 26 utsagor, dvs personliga egenskaper och attityder, som studenterna uppfattade kunde påverka handledningen i VFU (se figur 2). Studien utfördes på sex kvinnliga studenter i åldrarna 21-51 vars tidigare vårderfarenhet varierade från ingen alls till fem år.
Figur 2. Beskrivningskategorier samt utsagor bestående av de personliga egen-skaper och attityder hos studenten som kan ha inverkan på handledningen. Beskrivningskategorierna redovisas nedan utan inbördes rangordning.
Studentens personlighet
Denna beskrivningskategori samlar de olika egenskaper som berör vilka egenska-per i studentens egenska-personlighet som kan påverka vad hon får ut av handledningen i VFU.
En av de egenskaper som togs upp var att ha humor, för att underlätta möjlighe-terna att trivas och komma i kontakt med personal på avdelningen i allmänhet och handledaren i synnerhet.
”Man kan försöka vara lite positiv och glad och… ja, skämta om man har förmågan”
(Intervjuperson 3)
En annan egenskap under samma beskrivningskategori är egenskapen att vara öppen och flexibel och kunna anpassa sig till t ex handledaren.
Studentens kommunikationsförmåga
Ha en avslappnad attityd gentemot handledaren Kunna bemöta personal, patienter och anhöriga Vara kontaktsökande Vara diplomatisk
Studentens attityd Studentens förmåga att
hantera situationer Vara noggrann Vara stresstålig Vara kunnig Vara pålitlig Att ha humor Studentens personlighet Vara nyfiken Vara förtroendeingivande Vara ödmjuk
Ha respekt inför andra
Vara ärlig Vara empatisk Vara öppen & flexibel
Studentens förmåga till reflektion
Behov av bekräftelse Att kunna ta kritik
Studentens personliga styrka och kurage
Se svårigheter som utmaningar Ta eget ansvar över sin praktik
Engagemang & intresse Vara initiativrik
Våga säga ifrån Vara trygg i sig själv Vara självständig Tveka på att utföra saker
”Det kan bli lite fel om handledaren har sovit för lite timmar och om du är så klämkäck och glad och aktiv /…/ då kan det ju bli fel mot handledaren /…/ det kan ju bli för mycket, man kan ju vara för glad.” (Intervjuperson 6)
Att ha respekt för andra visade sig också vara en egenskap som kan ha inverkan på handledningen. Denna beskrevs som att studenten respekterar alla på avdel-ningen.
”Jag tycker att det är viktigt att man är respektfull inför de andra grupperna /…/ man är liksom i ett team med alla inblandade även om var och en är bra på sin bit.”
(Intervjuperson 3)
Ödmjukhet var ytterligare en egenskap som framkom som en faktor som har inverkan på studenters handledning, både som inställning i bemötandet av annan personal och patienter respektive i bemötandet av sin handledare.
”Det tycker jag underlättar att man /…/ inte tänker att jag kan allting redan så varför ska jag behöva göra det här?”
(Intervjuperson 4)
Under analysen av intervjuerna framkom också att ärlighet och pålitlighet är viktiga egenskaper. Det kan manifestera sig på så sätt att studenten har en förmåga att säga det hon menar, eller att vara konsekvent i vad hon säger och sedan gör. Ärligheten resulterar i en förtroendefull och trygg relation med handledaren. Denna pålitlighet gör att handledaren vågar låta studenten prova nya saker samt skapar en tryggare, och därmed fördelaktigare, lärandemiljö. En av informanterna tog upp hur det kan skada relationen, och därmed vad man får ut av handledning-en, om man är oärlig mot sin handledare.
”/…/om man säger att ’Detta gör jag’ och sen slutför man det inte rik-tigt, /…/ och man kanske inte ens säger till att man inte slutfört det. /…/ Handledaren blir ju väldigt ’Kan jag verkligen lita på henne med att gå in med medicinerna där, får patienten medicinerna då?’” (intervjuperson 5)
Att vara empatisk var en annan egenskap som kom fram under analysarbetet av intervjuerna. Den innebar att man kan känna av personalens sinnesstämningar och innebar även att studentens empatiska egenskaper påverkar det sätt man behandlar patienter.
”För det första vill man hjälpa så många som möjligt…” (Intervjuperson 5)
”[När] man märker att patienterna mår bra av att vara på ett ställe och där bemötandet är bra, då mår man bra.” (intervjuperson 4)
En annan viktig egenskap som framkom i analysen var att vara förtroendeingi-vande för att få en bra relation till handledaren, men också för att få ut mer av praktiken i övrigt.
”Ju mer man gör och ju mer man gör saker bra, ju mer förtroende får man att göra andra saker. Svårighetsgraden ökar ju på nåt sätt” (Intervjuperson 5)
”Det handlar ju väldigt mycket om att handledaren ska få förtroende för en själv först. Innan dess får man ju inte göra någonting [för] de vet inte var de har en. Det funkar liksom inte.”
(Intervjuperson 2)
Ytterliggare en egenskap som kom upp under analysen av intervjuerna var
betydelsen av att vara nyfiken. Denna egenskap innebär här både att studenten har lätt för att bli intresserad men även att egenskapen förbättrar relationen med handledaren och därmed lärandemiljön.
”En sjuksköterskestuderande måste alltid vara så himla glad och alert [skratt] och alltid lika sugen på att lära sig.”
(Intervjuperson 2)
Studentens kommunikationsförmåga
Denna beskrivningskategori beskriver de personliga egenskaper som studenterna ansåg påverka handledningen avseende kommunikationen med handledare, personal, patienter och anhöriga.
En av egenskaperna som ansågs vara viktig var att ha en avslappnad attityd gentemot handledaren för att på så sätt kunna skapa en bra relation.
”/.../ det hämmar mig om man blir jättenervös inför handledaren /…/ då blir man allmänt fibblig och fumlig å man tänker konstigt /…/ jag tycker det är bättre om man får en avslappnad relation /…/ och kunna fråga dumma saker /…/ att man kan fråga allt.”
(Intervjuperson 5)
En annan egenskap som togs upp var vikten av att kunna bemöta personal,
patienter och anhöriga. En student ansåg att det framför allt var viktigt med ett bra bemötande av patienter för att känna att man haft en givande praktik. En annan student tog även upp bemötandet av anhöriga.
” /…/ bemötande av människor framför allt och då hänger det ju också med det här med bemötandet av handledare också men kanske framför allt bemötandet mot sina patienter /…/ för man ska ju vara professio-nell mot sin patient samtidigt som man ska vara mänsklig.”
(Intervjuperson 6)
”Man måste kunna bemöta dom står över dig. Du måste kunna bemöta dom som står under dig och du ska kunna bemöta dina patienter och familjemedlemmarna.”
(Intervjuperson 1)
Ytterligare en egenskap som ansågs påverka studentens förmåga att kommunicera och därmed handledningen var studentens förmåga att söka kontakt med övrig vårdpersonal. En student ansåg att ens sociala förmåga ofta låg till grund för
kontaktsökandet.
”Är man social så får man ju kontakt med resten av sjuksköterskorna på platsen /…/ då kan man ju hänga med lite mer med de andra /…/ så det är ju jättebra”.
(Intervjuperson 4)
Den sista egenskapen som tas upp under studentens förmåga att kommunicera är att vara diplomatisk. Det kunde handla om att man inte går in och styr och ställer på ett burdust sätt utan uppträder artigt och trevligt i bemötandet med handleda-ren. En annan student tog också upp vikten av att vara diplomatisk framför patienter.
”Man får bara säga till sina grejor artigt /…/ och sen säga det på ett sätt som att man faktiskt ber om hjälp och inte bara bestämmer lik-som.”
(Intervjuperson 1)
”Man får ju liksom fråga lite försiktigt liksom. Är det där riktigt rätt /…/ och framför allt så är det svårt att hitta en balans när man måste göra någonting inför en patient /…/ då får man vara verkligen diplo-matisk och smidig om man ska försöka påkalla lite uppmärksamhet /…/ för det är ju hemskt för patienten annars.”
(Intervjuperson 3)
Studentens personliga styrka och kurage
Denna beskrivningskategori rör studentens självförtroende och hennes förmåga att stå upp för sig själv eller patienterna samt att våga säga ifrån vid de tillfällen då hon tycker att ett fel har begåtts.
En egenskap som ingår i denna beskrivningskategori är att vara trygg i sig själv vilket innebär att man har självförtroende och kan möta handledaren på ett mer jämlikt plan. En student hävdade att tryggheten ökar under hela utbildningen och att man växer och kan möta handledaren på ett mer jämlikt plan allt eftersom hon blev mer erfaren.
”Jag [har] den styrkan idag att man argumenterar emot och man kan komma med andra förslag och andra motivationer, så man har mer av en dialog idag än man hade förr för då gjorde man bara vad man var tillsagd.”
(Intervjuperson 6)
Självständighet är ytterliggaren en egenskap som ingår i denna kategori. Den innebär att studenten är tillräckligt aktiv och har självförtroende nog för att kunna ta tag i situationer, både i handledarrelationen och i den kliniska verksamheten, och själv göra något åt dem.
”Jag har ju sett handledare som aldrig berättar vad de gör eller vad de ska göra och det slutar med att man hänger som en svans liksom /…/ då måste man ju vara någon som själv tar fatt i det.”
En egenskap som framkom vid analysen av intervjuerna var att vissa studenter tvekar inför att utföra saker pg a att man som student är i ett utsatt läge. Det kan innebära att man inte vågar pröva nya saker eller att man inte vågar kritisera eller ställa krav.
”Det syntes att jag var rädd /…/ då tvekar man ju på allting man gör och vill. [Då] dubbelkollar man ju allting man gör så att man verkli-gen gör rätt så man inte får på fan för det sen efteråt.”
(Intervjuperson 6)
”Det är svårt att kritisera någon som ska bedöma en. Det blir ju en sak om man diskuterar med någon som är i samma maktposition så att säga, men man är ju i underläge så då är det svårt att kritisera.” (Intervjuperson 5)
Ytterligare en egenskap i denna kategori är egenskapen att våga säga ifrån. Det betyder att studenten i de fall hon anser att något inte gått riktigt till har modet att säga ifrån till handledare, klinisk lärare eller annan ansvarig person.
”/…/ då kände jag att ’Nej, mer stake än så får jag faktiskt ha!’ [skratt] och det känner jag ju att det har jag ju. Jag törs ju säga ifrån om jag inte tycker att det är rätt nu.”
(Intervjuperson 5)
Studentens förmåga till reflektion
Denna kategori behandlar egenskaperna behov av bekräftelse samt förmågan att ta kritik. Dessa egenskaper innebär de sätt som studenten berörs, reflekterar över samt hennes behov av den feedback och kritik hon får av handledaren.
Vissa studenter har behov av bekräftelse för att bli säkrare i sitt sätt att handla och tänka och denna egenskap kan påverka vad studenten får ut av sin handledning då olika handledare inte bekräftar sina studenter i lika hög grad.
”Bekräftelse att det man tänker är vettigt. Det är alltid svårt i början innan man blir varm i kläderna, så vill man gärna [veta att] nästa gång är jag på rätt bana liksom. För att bli säkrare i sitt eget tanke-sätt.”
(Intervjuperson 5)
Förmågan att hantera kritik är även den en egenskap som ingår kategorin. Den innebär studentens förmåga att ta till sig samt behov av kritik och berör det sätt som studenten påverkas av att få kritik. Vissa studenter tar till sig kritik på så sätt att de reflekterar över den och växer med den, andra kan se kritik som endast något negativt, vilket kan bero på en högre grad av självkritik.
”Jag skulle behöva lite feedback när jag gör någonting bra eller om det är någonting som är dåligt, konkret feedback.”
(Intervjuperson 1)
”Jag tar till mig väldigt mycket, och det ska man väl göra för det är väl farligt om man inte tar till sig kritik. Om man nu har gjort någon-ting som kunde göras bättre så klart att man ska ta till sig det, men jag
tar till mig det väldigt mycket. [Jag] är väldigt självkritiskt så att jag kunde nog ha lite mindre av den varan [så] hade jag nog mått lite bättre.”
(Intervjuperson 2)
Studentens förmåga att hantera situationer
Denna beskrivningskategori innefattar studenters förmåga att hantera situationer utifrån olika egenskaper. Det kunde handla om omvårdnadssituationer men även handledningssituationer. I båda fallen påverkades handledningen.
En egenskap som togs upp var stresstålighet. Att kunna handskas med och klara ut stressiga omvårdnadssituationer ansågs vara en viktig egenskap. En student
beskriver just detta så här:
” /…/ det blir stressmoment /…/ nu var jag på en avdelning som kräv-de väldigt mycket. Det hänkräv-de väldigt mycket med patienterna så din fina planering sprack ju oftast men att du ändå fick ihop det i slutän-dan /…/ att du hinner med allting och att du kände att du faktiskt fixat detta själv. Det är väl mer det.”
(Intervjuperson 1)
En egenskap som också lyftes fram när det handlade om att hantera olika situatio-ner var kunnighet. Studentens kunskap ansågs vara en viktig faktor för hur man hanterade olika situationer man hamnade i. En student ansåg att den nya kunska-pen man får från skolan påverkar handledningen då personalen oftast tycker det är kul att få reda på nya saker och visar då sitt intresse för studenten. En annan student ansåg att medtagen kunskap också gjorde så att man fick ut mer av sin praktik.
”För vi kommer ju ut med absolut ny kunskap och de flesta är ju jätte-positivt inställda till det /…/ att ’jaha är det så nu?’ ’vad får ni lära er?’ /.../ det har varit en positiv erfarenhet att de flesta tycker att det är roligt.”
(Intervjuperson 3)
” /…/ också att man kanske måste läsa lite extra på egen hand /…/ man måste ju vara 100% på en praktik. Man får inte liksom bara det serverat /…/ Vissa grejer får man ju men mycket måste man ju läsa sig till samtidigt.”
(Intervjuperson 5)
Kunskap om andra yrkeskategorier och deras uppgifter ansågs också ha betydelse så man inte la för mycket fokus på t ex undersköterskans uppgifter.
”Det är ganska bra att kolla upp vad det är tänkt att dom andra [på avdelningen] ska göra. Det är ju många som försöker testa en också /…/ och då är det ju bra att ha koll på läget”.
(Intervjuperson 5)
Ytterligare en egenskap som innefattas av studentens förmåga att hantera situatio-ner är noggrannhet då detta bl a skapade en egen trygghet i arbetet på praktiken.
”Jag kan tycka att det inte är mer än positivt liksom att man alltid kol-lar /…/ inte tar för givet att det ligger Alvedon i den lådan /…/ för ibland ligger det faktiskt fel. I det läget tyckte jag faktiskt att jag fick rätt mycket ut av det ändå att jag alltid kollar mina förpackningar.” (Intervjuperson 3)
Studentens attityd
Under beskrivningskategorin studentens attityder beskrivs de egenskaper som studenterna uppfattade kunde påverka handledningen avseende studentens inställ-ningar till olika situationer på avdelningen.
Att visa sig engagerad och intresserad av arbetet på avdelningen ansågs vara viktiga attityder för studenter att ha för att få ut så mycket som möjligt av sin handledning på praktiken. En student beskriver det som att relationen med hand-ledaren inte kan bli bra om man inte visar att man är engagerad och intresserad av sjuksköterskans arbetsuppgifter.
”Jag brukar vara väldigt engagerad och det avspeglas ju. /…/ man får ju mycket bättre relationer. /…/ alltså om inte de tror att man är enga-gerad och man typ antyder att man vill gå hem så fort som möjligt [skratt] eller att man inte är intresserad eller att man kan tillräckligt redan /…/ Då kan det ju inte bli en bra relation.”
(Intervjuperson 2)
En annan attityd som togs upp under denna beskrivningskategori var inställningen att se svårigheter som utmaningar. Det kunde handla om rent medicintekniska saker som att sätta nål men också om att konfrontera besvärliga medarbetare och patienter vilket belyses i följande citat.
”Det finns alltid besvärliga medarbetare och det finns alltid besvärli-ga patienter /…/ och det tror jag också att man kan ta som en utma-ning under lärotiden att man inte bangar för att ta de besvärliga pati-enterna. /…/ man får försöka liksom lirka lite.”
(Intervjuperson 3)
Ytterligare en attityd som hamnar under studentens attityder är benägenheten att ta eget ansvar över sin praktik. En student ansåg att det man lär sig på praktiken mycket beror hur mycket ansvar man själv tar för att verkligen lära sig saker. Hon nämnde den begränsade tiden på utbildningen som en anledning att man måste ta eget ansvar att lära sig så mycket som möjligt på praktiken.
”/…/ utbildningen är ändå så begränsad liksom. Man har så lite tid på sig att lära sig saker. /…/ man måste ansvara för det själv /…/ att man lär sig det.”
(Intervjuperson 4)
Den sista attityden i denna beskrivningskategori handlar om studenters förmåga att våga och kunna ta initiativ. En student ansåg att om hon tog mer initiativ så fick hon göra mer själv och detta kunde slutligen leda till att hon blev helt själv-ständig. En annan student ansåg att man ibland kanske till och med måste ta initiativ till de saker man egentligen inte är så intresserad av för att skapa god stämning på avdelningen.
”Man tar ju mer initiativ och då gör man ju mer. /…/ och då blir det ju en balans och då släpper de ju lite och så tar du ju lite och så till slut när man är helt färdig så ska det ju va att man är helt självständig.” (Intervjuperson 6)
”Man försöker vara så här ’ja, jag följer med dig det verkar jättein-tressant’ /…/ man försöker nog ta mer initiativ. Man spelar kanske inte över, men för mig känns det att i mig själv spelar jag över. Men det kanske inte märks, men så fruktansvärt intressant kanske jag inte tyck-te att det var.”
(Intervjuperson 5)
Sammanfattning av resultatet
Syftet var att undersöka, med hjälp av semistrukturerade intervjuer, vilka person-liga egenskaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan tänkas påverka handledningen i VFU. Analysen av intervjuerna resulterade i sex beskrivningska-tegorier som innehöll 26 utsagor/personliga egenskaper och attityder som terna ansåg kunna ha påverkan på handledningen. Dessa kategorier var: studen-tens personlighet, studenstuden-tens kommunikationsförmåga, studenstuden-tens personliga styrka och kurage, studentens förmåga till reflektion, studentens förmåga att hantera situationer samt studentens attityd. Nedan redovisas några av de egen-skaper/attityder som framkom i resultatet. De skall endast ses som exempel och inte på något sätt som viktigare än de egenskaper och attityder som har uteläm-nats.
Studentens personlighet innefattade åtta egenskaper där bl a humor togs upp som en viktig egenskap för att trivas och skapa bra kontakt med handledaren och övrig personal. En annan egenskap som togs upp var förmågan att vara ödmjuk inför personal och patienter.
Studentens kommunikationsförmåga innefattade fyra egenskaper varav en handla-de om att ha en avslappnad attityd gentemot handledaren för att på så sätt skapa en bra relation. Det kunde även handla om förmågan att vara diplomatisk genom att inte vara burdus utan uppträda på ett trevligt och artigt sätt.
Studentens personliga styrka och kurage innehöll fyra egenskaper. Studenterna ansåg bl a att förmågan att vara trygg i själv skapade självförtroende vilket kunde göra så att studenten mötte handledaren på ett mer jämlikt plan. En annan egen-skap som också handlade om studentens personliga styrka och kurage var förmå-gan att vara självständig, vilket enligt resultatet ledde till att man blev mer aktiv och tog tag i saker.
Studentens förmåga till reflektion bestod av två egenskaper. Dessa utsagor handlade om förmågan att kunna ta kritik samt studentens behov av bekräftelse. Bekräftelse behövdes för att studenterna skulle veta att de gjort något bra. Att kunna ta till sig kritik på rätt sätt var viktigt, t ex att man tog handledarens kom-mentarer som konstruktiva förslag för att bli en bra sjuksköterska istället för att se det som personlig kritik.
Studentens förmåga att hantera situationer innefattade fyra egenskaper. Under denna kategori togs bl a kunnighet upp som en egenskap och kunde enligt vissa
studenter resultera i ökat intresse från personalen då de tyckte det var kul att få reda på nya saker. För att klara ut stressiga situationer ansåg studenterna att stresstålighet var en viktig egenskap när man var ute på praktik.
Studentens attityd bestod av fyra attityder, från förmågan att ta eget ansvar över sin praktik för att på så sätt lära sig så mycket som möjligt till att vara initiativrik vilket kunde resultera i att studenten blev mer självständig.
DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i en metod- och en resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Metoddiskussionen innefattar för och nackdelar med metoden, urval, pilotintervju, datainsamling, dataanalys samt etiska överväganden.
Metodologiska överväganden
När valet av forskningsmetod skulle göras var det viktigt att använda en metod med den andra ordningens perspektiv i fokus, vilket enligt Marton (1988) innebär en undersökning av människors erfarenheter av världen. Fenomenologin, en metod som ligger nära fenomenografin, studerar människors erfarenheter genom att studera deras påståenden om världen, utförda handlingar och skapade artefak-ter4 (a a). Inom fenomenologin studeras dessa med forskarens egna bedömningar parantetiserade5. Forskarens slutsatser grundas på dennes erfarenheter av infor-manternas påståenden, handlingar och artefakter. Forskarens egna erfarenheter hamnar därmed indirekt i fokus, då reflektioner över dessa påståenden, handlingar och artefakter innebär reflektioner över forskarens erfarenheter av desamma (a a). Fenomenografin reflekterar istället över just andra människors erfarenheter och studerar dem genom att sätta sig i deras ställe. Egna erfarenheter av fenomenet används endast för att kunna belysa andras sätt att hantera, erfara och förstå det (Marton, 1988). Då studien skulle inrikta sig på uppfattningar av om, och i så fall vilka, studenters egenskaper och attityder kan påverka handledningen, var feno-menografi den metod som var att föredra med dess fokus på andra personers reflektioner över erfarenheter. Metoden strävar även efter att beskriva variationen i det sätt som människor erfar fenomen (a a), vilket stämde väl överens med studiens syfte.
Enligt Marton (a a) är den i studien använda metoden för datainsamling, semi-strukturerade intervjuer, den metod som är att föredra vid fenomenografiska studier. Under en semistrukturerad intervju sätter sig forskaren in i informantens livsvärld, hennes uppfattning av fenomenet i fråga, vilket är syftet med en feno-menografisk undersökning (a a).
4
Artefakter är skapade ting som återspeglar en persons erfarenheter.
5
En term från fenomenologin som innebär att forskaren sätter sin egen förförståelse i parantes och bortser från egna bedömningar av giltighet, lämplighet eller funktionsduglighet för att istället fokusera på vilka erfarenheter de återspeglar för personen (Marton, 1988).
En av de av de risker den semistrukturerade intervjun kan ha medfört är forska-rens/forskarnas förmåga att förstå det informanten menat. Missförstånd kan ha påverkat intervjuns kvalitet, då förmågan att ställa adekvata följdfrågor grundar sig i en omedelbar och korrekt tolkning av vad informanten säger (Sjöström & Dahlgren, 2002).
Ytterliggare en risk som föreligger vid intervjustudier är informantens motivation av att medverka i studien, då informanten är den som har makt över hur mycket information som intervjun kommer att ge. Informanten kan även påverka resulta-tet genom att förtiga eller förvränga information utifrån hur pass motiverad informanten är av att medverka i studien.
Fördelar med att använda sig av semistrukturerade intervjuer, för att undersöka de frågeställningar som studien intresserar sig för, innefattade möjligheten att noga utforska de svar som informanterna gav och på så sätt få informanterna att dels endast beskriva de erfarenheter de hade och dels få informanterna att reflektera över sina egna uppfattningar om hur de erfor fenomenet i fråga. Tillsammans, anser författarna, gav de en bättre möjlighet för författarna att sätta sig in i hur informanten såg på och erfor fenomenet på ett sätt som varken strukturerade intervjuer eller formulär skulle ha gjort.
Etiska överväganden
Genom att vara noga med förvaringen av forskningsmaterialet har konfidentialite-ten erhållts under hela studien, dvs informanternas identitet har inte röjts för andra än författarna.
Dåliga erfarenheter av handledning kan vara känsliga och jobbiga att prata om, speciellt med utomstående. Intervjufrågorna handlade om upplevelser och känslor vilket kan vara känsligt och smärtsamt för vissa individer. Samtidigt kan det vara skönt och befriande att få ventilera sina tankar och känslor. Då intervjuerna utfördes under mitten av kurs 10 kan möjligheten att få prata av sig och ”lufta” sina tankar ha gjort så att informanterna kände sig bättre förberedda inför kom-mande VFU.
En möjlig fördel med att ha deltagit i studien kan också ha varit att informanten genom intervjuerna fått nya insikter om sig själv och sitt beteende samt att informationen de bidrog med kan komma att hjälpa andra i framtiden, allt i enlighet med Polit och Beck (2006).
De etiska aspekter som beskrivs på sidan 14 har beaktats varför vi bedömer riskerna för att ha skadats av medverkan i denna studie som små.
Urval
Författarnas intention var från början att välja ut informanterna så att variation i kön, ålder och tidigare vårderfarenhet beaktades. Därför innehöll intresseanmälan frågor om just dessa faktorer (se Bilaga 2). En nackdel med urvalet som kan lyftas är bristen på personer som var intresserade av att medverka i studien. Då endast nio personer anmälde sitt intresse, och vårt urval skulle bestå av 8-10 personer, kunde ej informanterna väljas ut efter dessa kriterier då vi blev tvungna att välja samtliga till intervjun för att vara säkra på att datamättnad skulle uppnås. Dock blev variationen i åldern ändå stor (mellan 21-51 år). Det fanns också de som hade vårderfarenhet och de som saknade den. Den enda faktorn som ej var varierad var
kön då alla informanter var kvinnor. Här känner författarna att det skulle varit intressant att ha med manliga informanter då detta kanske skulle ge ytterligare dimension till studien. Den ursprungliga planen var att muntligen informera samtliga studenter i den valda kursen, då författarna tror att en personlig förfrågan hade ökat antalet intresserade. Pg a tidsbrist och att många studenter ej hade schemalagda aktiviteter under den tiden som författarna hade avsatt för urval var detta ej möjligt.
Då samtliga tillfrågade fick fylla i ett individuellt intresseformulär (se Bilaga 2), där de fick meddela huruvida de önskade eller ej önskade medverka i studien, minskade risken av att de tackade ja eller nej pg a inverkan av övriga kurskamra-ter. Detta tror författarna gjorde så att de som accepterade att medverka i studien gjorde det pg a att de verkligen ville vara med.
Författarna valde att gå ut och informera i den engelska kursen i förhoppning om att få någon som hade erfarenhet av utländsk sjukvård eller utbildning. Dock var det endast svenska studenter i denna kurs som anmälde sitt intresse. Det hade varit intressant att ha med någon med annan kulturell bakgrund för att på så sätt kanske få andra uppfattningar om vilka egenskaper som påverkade handledningen. Sex informanter kan verka vara något knappt. Dock ansåg författarna när de sex intervjuerna genomförts och transkriberats att viss datamättnad uppnåtts då många svar kom igen under de sista intervjuerna. Pg a den begränsande tiden för genom-förandet av studien kände författarna att fler intervjupersoner hade krävt för mycket tid. Nu kunde mer tid läggas på att noga undersöka och analysera de utförliga utsagor som de sex intervjupersonerna förmedlade.
Pilotintervju
Pilotintervjun kändes som ett effektivt sätt att testa frågorna. En del frågor revide-ras om efter pilotintervjun pg a att vissa frågor kändes irrelevanta för studiens syfte och andra kändes svåra att ställa. Det kan ha varit så att vissa frågor helt enkelt var för känsliga och risken var då stor att erhålla oärliga eller ej uttömman-de svar. Pg a tidsbrist utföruttömman-des endast en pilotintervju. Författarna känner att fler pilotintervjuer skulle kunna gjort så att kvaliteten på frågorna ytterligare förbätt-rats och fler irrelevanta frågor sållats bort. Dock vill författarna poängtera att irrelevanta frågor inte nödvändigtvis försämrade kvalitén på själva intervjuerna. Dock gjorde det så att intervjuerna ibland tog längre tid vilket gjorde det svårare att sålla ut utsagor ur det transkriberade materialet.
Datainsamling
Enligt Marton (1988) och Paulsson (2008) är den i studien använda metoden för datainsamling, semistrukturerade intervjuer, den metod som är att föredra vid fenomenografiska studier.
Författarna ansåg att det var väldigt viktigt att inte låsa sig vid frågorna utan att spontant kunna ställa följdfrågor som eventuellt kunde ge relevanta svar. Risken finns dock att vissa betydelsefulla frågor kan ha utelämnats genom att intervjun utformas efter informantens svar. För att minimera denna risk hade författarna intervjuguiden att falla tillbaka på för att säkerställa att de flesta av frågorna ställdes. Vissa följdfrågor från intervjuguiden utelämnades i de fall då informan-ten redan täckt in dessa frågor när de svarade på en annan fråga. Detta gjorde så att intervjuerna inte blev full av upprepningar vilket underlättade transkriberingen.
Ytterligare en risk i datainsamlingen var författarnas oerfarenhet av att intervjua. Författarna kände sig mer och mer bekväma med att intervjua allt eftersom intervjuerna fortlöpte vilket ledde till att intervjuerna blev mer innehållsrika och frågorna mer relevanta. Under intervjuernas gång kände författarna också att de tillät informanterna att få tid att fundera och utveckla sina svar. Författarna blev även bättre på att ställa relevanta frågor, då de hade de tidigare intervjuerna i bakhuvet. Detta kan dock även ha gjort författarna låsta till vissa frågor som ställts tidigare och då inte tillät sig själva att ställa vissa av de spontana följdfrågor som, enligt Kvale (1997), karaktäriserar den semistrukturerade intervjun.
Då intervjuerna ägde rum i salar i skolan som bokades i förväg av handledaren, kunde intervjuerna genomföras i lugn och ro utan störmoment. Detta kändes väldigt viktigt då författarna kunde slappna av och fokusera sig på intervjuerna. Författarna fick även uppfattningen av att informanterna tyckte det var skönt att sitta avskilt och kunna prata utan att folk kom och knackade på dörren.
Valet att använda bandspelare för att dokumentera intervjun kändes effektivt och underlättande. Då den ena höll i intervjun och den andre satt med för att observera och ställa kompletterande frågor kunde denne även hålla koll på bandspelaren så att den fungerade som den skulle och även, vid behov, byta band. Bandspelaren som användes var av hög kvalité och säkerställde vid transkriberingen, en korrekt tolkning av det som sades.
Att författarna turades om att hålla i intervjuerna kan ha gett ett mer nyanserat och mångbottnat analysmaterial då författarna, genom sina olika perspektiv och egenskaper, kan ha bemött informanterna på något skilda sätt, och därigenom fått något skilda svar på frågorna. Detta kan ha skapat fler dimensioner i intervjumate-rialet och därmed även i resultatet.
Varje intervjutillfälle började med att författarna pratade lite allmänt med infor-manten om allt möjligt. Detta för att skapa en avslappnad och informell atmosfär. Dessa samtal spelades inte in och hade ingen betydelse för själva intervjun, utan var ett sätt att få informanten och intervjuarna att slappna av vilket i efterhand har känts som en stor fördel då intervjuerna kändes mindre formella och kan ha gjort så att informanterna blev mer angelägna att dela med sig av deras tankar och funderingar.
Intervjuarna är också sjuksköterskestudenter, vilket kan ha gjort så att relationen blev mer jämlik då inga maktskillnader förelåg. Dock kan detta också gjort att informanterna känt att de inte ville visa sig mindre duktiga eller framstå som alltför kritiska mot sin VFU. Att det var två intervjuare närvarande och endast en informant kan också ha gjort att informanten känt sig i underläge och därmed ställt sig i försvarsställning, vilket kan ha påverkat svaren. Under intervjun kan även det faktum att intervjuarna var män och samtliga informanter kvinnor ha påverkat situationen negativt. Detta märkte dock inte författarna av då intervjuer-na kändes, som tidigare nämnts, avslappintervjuer-nade, ärliga och öppintervjuer-na.
Dataanalys
Materialet transkriberades direkt efter varje intervju för att säkerställa hög reliabi-litet i det utskrivna materialet, i enlighet med Kvale (1997). Pilotintervjun och den första intervjun transkriberades gemensamt av båda författarna. Detta kändes som
ett effektivt sätt att komma fram till vilka regler och riktlinjer som skulle gälla när de övriga intervjuerna skulle transkriberas. Resten av intervjuerna transkriberades enskilt men lästes igenom av båda författarna för att minimera risken för feltolk-ning. Eftersom transkriberingen av intervjuerna gjordes direkt efter intervjutillfäl-let kunde författarna lättare erinra sig om det var något som verkade otydligt eller oklart. Att transkribera enskilt var också tidseffektivt och frigav resurser till det fortsatta arbetet med studien.
Som nämnts tidigare användes member check för att stärka studiens trovärdighet (se Sida 14). Informanterna blev tillfrågade om de ville läsa igenom de transkribe-rade materialet för att på så sätt få möjlighet att säga ifrån ifall det var något i intervjun som de inte tyckte stämde. Tre av de sex informanterna svarade och ingen av dem hade någon anmärkning på transkriberingen av deras intervju. Författarna kan inte utesluta att pg a det omfattande transkriberingsmaterialet, som kunde bestå av upp till 10 dataskrivna A4-sidor, fanns en risk att materialet inte lästes igenom ordentligt av informanterna. Det kändes dock viktigt för författarna att ge informanterna möjligheten att kommentera intervjuerna då det alltid finns en risk att missförstånd uppstår.
Insamlad intervjudata behandlades med fenomenografisk ansats för att göra en empirisk beskrivning av skilda sätt att uppfatta vilka personliga egenskaper hos studenter som kan påverka handledningen i VFU. Data analyserades i enlighet med en fenomenografisk analys som beskrivs av Sjöström och Dahlgren (2002) och som beskrivs på sida 11. Valet av detta analyssätt gjordes då det är ett tydligt och systematiskt sätt att analysera data. De olika faserna och dess innebörd kunde tydligt följas och förstås vilket författarna kände underlättade analysarbetet. Under igenkänningsfasen underlättades genomläsningsarbetet av att författarna själva hade transkriberat materialet. Allt intervjumaterial lästes dock igenom av båda författarna.
Sammanställningsfasen skilde sig något från Sjöström och Dahlgren (2002) då intervjumaterialet delades upp mellan författarna av denna studie, som noggrant studerade vars tre intervjuer. Sjöström och Dahlgren (a a) nämner inget om detta förfarande i sin beskrivning av analysmetoden. I enlighet med Sjöström och Dahlgren (a a) markerades de delar som var relevanta för studiens syfte. Efter detta sammanfattades de markerade delarna av intervjuerna till kortare utsagor, vilket också beskrivs av Sjöström och Dahlgren (a a). För att ytterliggare säkra analysens kvalitet de tre intervjuerna, med markeringar och utsagor, granskades därefter av den författare som granskat de andra tre och vice versa, ett tillväga-gångssätt som inte beskrivs i Sjöström och Dahlgrens (a a) sammanställningsfas. De efterföljande faserna i analysarbetet följdes av författarna såtillvida att samtli-ga steg utfördes på det sätt och i den ordning som står beskrivet i Sjöström och Dahlgrens (2002) artikel men faserna var inte åtskiljda på samma sätt utan kunde ibland delvis överlappa varandra.
Ett problem författarna stötte på i analysarbetet var att sätta namn på de olika egenskaper som informanterna beskrev och sedan få in dem under adekvat namngivna beskrivningskategorier. Att tolka informanternas utsagor på rätt sätt krävde en noggrann analys. Här var det en klar fördel att vara två då författarna
