Gridens svar på överlevnad : -en studie om revisorers beaktning av fortsatt drift

(1)

Örebro universitet Handelshögskolan Magisteruppsats, 15 hp

Handledare: Agneta Gustafson Examinator: Olle Westin VT11

Författare: Charlene Akl 881121

Jim Wahlström 860901

Gridens svar på överlevnad.

- en studie om revisorers beaktning av fortsatt drift

(2)

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till alla som, på något sätt, bidragit i vår uppsats.

Vi vill tacka samtliga respondenter från de revisionsbyråer som medverkat och bidragit med nödvändig information för att kunna möjliggöra denna studie. Ett speciellt tack även till vår handledare Agneta Gustafson för hennes stöd och goda råd under skrivandets gång. Vi vill även rikta ett tack till vår seminariegrupp som tagit sig tid att dela med sig av sina kunskaper och synpunkter.

Örebro, juni 2011

(3)

Abstract

Title:

The grids· answer to survival

Authors:

Charlene Akl & Jim Wahlström

Instructor:

Agneta Gustafson

Examiner:

Olle Westin

$QDXGLWRUV·MRELVWRUHYLHZWKHFRPSDQ\VILJXUHVDQGDVDQLQGHSHQGHQWSDUWJLYHDQDFFXUDWH picture of its financial situation. Auditors have to relate to ISA where ISA 570 can be found and which deals with the going concern. The standard addresses a couple of factors that may be indications that a company can have problems with their continued operation. The problem is that ISA does not evaluate the events, which is more significant than others in the assessment, but it is up to the auditor to consider.

The purpose of this paper is to describe the factors, which the auditor believes is more important than others in assessing the going concern and explain why it is so. In order to solve the purpose we used both a quantitative and qualitative method. The quantitative method was based on a grid model called The Reperatory Grid and the qualitative method consisted of interview questions. In order to obtain data we interviewed three certified public accountants. In our results and conclusion, we concluded that it is difficult to determine whether an

event is more important than anyone else. The explanation is that the objects that the

auditor takes into account most often is situation-specific and therefore require the auditor to use out of their previous knowledge of the company, but also create a comprehensive picture of the specific situation with the help of various dimensions.

Keywords:

Going concern, continued operation, assessment, ISA 570, audit,

repertory grid

(4)

Sammanfattning

Titel:

Gridens svar på överlevnad

Författare:

Charlene Akl & Jim Wahlstöm

Handledare:

Agneta Gustafson

Examinator:

Olle Westin

En revisors uppgift är att granska företagets siffror och, som oberoende part, ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomiska ställning. Revisorn måste vid granskningen förhålla sig till standarden ISA. I ISA finns standarden ISA 570 som behandlar fortsatt drift (going concern). Standarden tar upp ett par faktorer som kan vara indikationer på att ett företag kan få problem med sin fortsatta drift. Problematiken är att ISA inte värderar vilka faktorer som är mer betydelsefulla än andra vid bedömningen, utan det är upp till revisorn att ta ställning.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som revisorn anser är mer betydelsefulla än andra vid en bedömning av going concern samt förklara orsaken till varför det är så. För att ta reda på syftet användes både en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgick från en gridmodell som kallas The Reperatory Grid och den kvalitativa metoden bestod av intervjufrågor. För att få fram data intervjuades tre auktoriserade revisorer. I vårt resultat och slutsats kom vi fram till att det är svårt att avgöra om någon händelse är mer betydelsefull än någon annan. Förklaringen till detta är att de faktorer som revisorn beaktar oftast är situationsspecifik och därför behöver revisorn använda sig utav sin tidigare kunskap om företaget, men även skapa sig en helhetsbild över den specifika situationen med hjälp av olika mått.

Nyckelord:

Going concern, fortsatt drift, bedömning, ISA 570, revision, repertory

grid

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 1 1.1. PROBLEMBAKGRUND ...1 1.2. PROBLEMDISKUSSION ...2 1.3. PROBLEMFORMULERING ...4 1.4. SYFTE ...4 1.5. AVGRÄNSNING...4 2. REFERENSRAM ... 5 2.1. REVISIONENS SYFTE ...5

2.2. GRUNDLÄGGANDE OM GOING CONCERN ...5

2.3. GOING CONCERN-‐PROCESSEN ...6

2.4. BEDÖMNING ...8

3. METOD ... 11

3.1. VAL AV ÄMNE OCH STUDIENS BIDRAG ... 11

3.2. ANVÄNDNING AV LITTERATUR ... 11

3.3. THE REPERTORY GRID -‐ UNDERSÖKNINGSMETOD ... 12

3.3.1. Constructs och element ... 12

3.4. DATAINSAMLING ... 14

3.5. VAL AV CONSTRUCTS OCH ELEMENT ... 15

3.6. URVAL AV RESPONDENTER ... 18

3.7. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 18

3.7.1. Intervjutillfället ... 19

3.8. BEARBETNING OCH TOLKNING AV DATA ... 19

3.9. ANALYSMODELL ... 20

3.10. STUDIENS TROVÄRDIGHET ... 21

3.11. DATA-‐ & KÄLLKRITIK ... 21

4. EMPIRI ... 22 4.1. RESPONDENT 1 ... 22 4.2. RESPONDENT 2 ... 25 4.3. RESPONDENT 3 ... 27 5. ANALYS ... 29 5.1. LIKHETER/ SKILLNADER ... 29

5.2. ANALYS AV LIKHETER/ SKILLNADER ... 32

6. SLUTSATS ... 35

7. DISKUSSION ... 36

7.1. FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER ... 36

KÄLLFÖRTECKNING... 37 BILAGA 1 ² THE REPERTORY GRID ... I BILAGA 2 ² FRÅGEFORMULÄR ... II

(6)

Figurförteckning

Figur 1: Sammanfattande bild ... 10

Figur 2: The repertory grids olika utvecklingssteg ... 13

Figur 3: Exempel på en repertory grid modell (Borell s. 22) ... 14

Figur 4: Analysmodell ... 20

Figur 5: Besvarad repertory grid av respondent 1 ... 22

Figur 6: Besvarad repertory grid av respondent 2 ... 25

(7)

Ordlista

Constructs Människors föreställning om bipolära företeelser i

verkligheten (föreställningsramar)

Element Faktorer

FASB Financial Accounting Standards Board

Going concern Fortlevnad/ fortsatt drift

ISA International Standard on Auditing

Postulat Förutsättning

Rep IV Program som användes under intervjun för att dokumentera

respondenternas svar.

(8)

1. Inledning

1.1. Problembakgrund

Ett företags årsredovisning innehåller en balansräkning, resultaträkning, förvaltningsberättelse samt kompletterande information i form av noter till dessa. Balansräkningen påverkas av de värderingslagar vi har i Sverige. Dock är det balansräkningen, resultaträkningen och noterna som helhet som måste ge en rättvisande bild av företaget. Därför följer vi lagar som reglerar vår redovisning. Där styrs vi bland annat av årsredovisningslagen och bokföringslagen som i sin tur ofta hänvisar till god redovisningssed. Med god redovisningssed menas att företag följer redovisningskonventioner som är olika beroende på företagets storlek. För en rättvisande bild av ett företag måste företaget till exempel värdera sina tillgångar utifrån standards och principer. Värderar företag sina tillgångar för högt riskerar de att visa en bättre ekonomisk ställning än vad de egentligen har. Detta skulle då leda till att resultatet blir högre eftersom höga tillgångar i balansräkningen innebär låga kostnader i resultaträkningen. Likaså påverkas resultatet om

företaget värderar sina skulder alldeles för lågt.1

Även om resultatet ser positivt ut på grund av att företaget värderat tillgångarna högt kan resultatet vända nästkommande period. Hög tillgångsvärdering kan leda till att företaget ser större kapital att dela ut till aktieägarna, när tillgångarna delats ut finns mindre tillgångar kvar i företaget vilket leder till att företagets betalningsförmåga försämras och skulderna blir svåra att

betala.2_{Värdering av tillgångar och skulder blir dessutom extra viktiga under tider då företag}

kanske ställs inför utmaningar. Vid lågkonjunkturer riskerar företag att hamna i svåra situationer som de kanske inte räknat med. Detta då en finansiell kris kan driva ett företag till likvidation. I sådana situationer blir det betydelsefullt att revisorn går in och granskar företagets ekonomiska situation för att med en viss säkerhet kunna säkerställa att företaget inte äventyrar sin fortsatta överlevnad.

Lösningen på värderingsproblemet kan finnas i årsredovisningslagen eller i principer som ser till

att företag inte delar ut för mycket kapital eller värderar skulder för lågt.3_{Vid beräkning av såväl}

balansräkning som resultaträkning och dess noter ska hänsyn även tas till fortlevnadsprincipen

(going concern).4_{Going concern innebär att företaget förutses fortsätta sin verksamhet på}

1_{Thomasson Jan et al, Den nya affärsredovisningen, upplaga 17, Liber AB, Malmö, 2007, s. 230 f} 2 _{Ibid, s. 232}

3 _Ibid

(9)

Sida 2

obestämd tid om inte företagets livslängd uppenbarligen är begränsad genom till exempel ett

nedläggningsbeslut.5

Som tidigare nämnt är revisorns syfte är bland annat att granska de siffror som företagen presenterar i resultaträkningen, balansräkningen och noterna. Revisorn ska vara oberoende och

kunna ge en tillförlitlig bild över företagets ekonomiska ställning.6_{För att kunna utvärdera}

företagen har revisorn olika standarder att följa, vilka återfinns i International Standard on Auditing (ISA). En av standarderna är ISA 570, denna ska bedöma företagets förmåga till fortsatt drift. Med fortsatt drift menas att företaget under den närmsta förutsebara framtiden inte ska behöva träda i likvidation. Detta innebär således att företaget ska kunna realisera sina tillgångar och betala sina

skulder inom ramen för den dagliga affärsverksamheten.7_{Standarden kan likställas med}

fortlevnadsprincipen och den internationella termen going concern8_.

1.2. Problemdiskussion

Som tidigare nämnts är det meningen att redovisningen ska ge en rättvisande bild över företagets ekonomiska ställning. I början av 2000-talet satte enronskandalen stor press på revisionsyrket och granskningen av företag. I fallet med Enron satt revisorn på dubbla stolar, det vill säga biträdde både företaget och dess intressenter. En situation som skapade konflikter och diskussioner om revisorns oberoende. I fallet med Enron innebar det att revisorn inte uppmärksammade olika varningssignaler om att företaget var i ekonomiskt dåligt skick. Exempelvis redovisades vinster istället för förluster på grund av kreativ bokföring. Således speglades ingen rättvisande bild av företaget men ändå uppmärksammade inte revisorn detta faktum genom att utfärda en varning om going concern. Enron gick sedermera i konkurs och flertalet intressenter fick erfara betydande förluster genom fallande aktievärden och pensionspremier. Enronskandalen är ett bra exempel på vad som kan ske om det revisorn inte

uppfyller sina åtaganden eller bortser från att varna för going concern.9_{För att en sådan skandal}

inte ska inträffa igen är det således betydelsefullt att ha ett regelverk som riktlinje och i Sverige har vi som tidigare nämnt ISA.

ISA 570 punkt A2 tar upp olika exempel på faktorer som revisorn kan ta hänsyn till när denne utvärderar företagets förutsättning att leva vidare. Faktorerna delas upp inom områdena

ekonomiska, verksamhetsrelaterade och andra och innefattar bland annat kapitalbrist, förlust av

marknader och oförmåga att betala borgenärer. ISA 570 poängterar att punkt A2 inte är

5_{Samlingsvolymen ² Redovisning, FAR SRS FÖRLAG, Avesta, 2009, s. 1780}

Smith Dag, Redovisningens språk, upplaga 3, Studentlitteratur, Danmark, 2009, s. 77

6_{Z. Jun Li, Ming Li, Zhemin Wan, Market Implications of the Audit Quality and Auditor Switches: Evidence from}

China,Journal of International Financial Management and Accounting 20:1 2009

7 _{ISA 570}

8_{http://www.blinfo.se/getEobEntries.do?id=628}

(10)

heltäckande och att faktorerna bara är exempel.10_{Det kan således finnas andra faktorer som har}

påverkan på revisorns bedömning av fortsatt drift. Antony Young nämner bland annat att revisorns revisionsberättelse kan baseras på kvalitativ och subjektiv information och att det finns stöd för att använda icke-finansiella mått för att identifiera det ekonomiska läget i företaget

exempelvis förluster av viktiga kunder.11_{Användandet av icke-finansiella mått stöds dessutom av}

Biggs som delar upp den kunskap som revisorn behöver i de tre olika delarna finansiell, händelse

och procedur.12_{De finansiella måtten står för kunskap om olika mått men även kunskap om}

företagets mått. Händelsekunskap syftar till att revisorn måste ha inblick i det granskade företagets verksamhet och procedurkunskapen är revisorns kunskap om tillvägagångssätt vid bedömningen av going concern. I revisionsstandarden finns däremot ingen vägledning för revisorerna om vilka faktorer som är mer betydelsefulla att beakta än andra. I ISA 570 finns det alltså ingen inbördes värdering mellan de olika alternativen. Bristen på regelverk och

rekommendationer skapar en situation där revisorer kan beakta going concern på olika sätt13_.

Därför vill vi försöka åskådliggöra denna problematik genom att försöka värdera vilka faktorer som revisorer beaktar och varför vissa av dem kan anses vara betydelsefulla.

När vi studerat tidigare artiklar och uppsatser inom området för going concern finner vi att det råder en viss otydlighet angående vilka faktorer som kan anses vara betydelsefulla. De flesta uppsatser och artiklar behandlar vilka faktorer som kan granskas men inte vilka som är betydelsefulla eller varför de är betydelsefulla. Utifrån problemdiskussionen har följande frågor och syfte formulerats.

10_{ISA 570}

11_{Young Antony & Wang Yi, Multi-risk level examination of going concern modifications, Managerial Auditing Journal, Vol. 25,}

No.8, 2010, s. 756

12 _{Biggs Stanley F., A computational model of auditor knowledge and reasoning processes in the going-concern judgment, Auditing, Vol.}

12, 1993, s. 82

13_{Öhman Peter et al., Swedish auditors view of auditing: Doing things right versus doing the right things, European Accounting Review,}

(11)

Sida 4

1.3. Problemformulering

Vilka faktorer är betydelsefulla för revisorn att beakta vid bedömning av going concern?

Varför är vissa faktorer och bedömningar betydelsefulla?

1.4. Syfte

Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som revisorn anser är betydelsefulla vid en bedömning av going concern samt förklara orsaken till varför det är så.

1.5. Avgränsning

Vi kommer att avgränsa vår studie till de revisorer vi intervjuar samt de svar vi får vid intervjutillfällena.

(12)

2. Referensram

2.1. Revisionens syfte

Syftet med redovisningen är att informera intressenter, det vill säga finansiärer, leverantörer, kunder och så vidare, om företagets verksamhet och ställning. Där dyker revisionsyrket upp som en länk mellan parterna redovisare och intressenter. Revisorns övergripande uppgift är att

kvalitetssäkra redovisningsinformationen i syfte att värna om affärsmässig trygghet.14_{En revisor}

ska både granska de finansiella rapporterna som publiceras i årsredovisningen samt utreda

företagsledningens administrativa verksamhet.15_{I sina uppgifter har revisorn även ett ansvar att}

antingen bekräfta att deras kunders finansiella rapporter är framställda i enlighet med allmänna

redovisningsprinciper eller yttra sig om motsatsen.16

Den information som revisorerna, efter sin granskning, ger ut är betydelsefull då 1) den kan vara en tidig varningssignal om företagets framtid och 2) att den kan påverka intressenter på olika sätt. Viktigt för företag, under finansiella skandaler, är revisorernas uttalande om företagets

förmåga att fortsätta som going concern.17_{I dessa fall är all beaktande information nyttig.}

2.2. Grundläggande om going concern

De flesta företag anses existera under en längre tidsperiod och behöver därför inte likvideras. Om det dessutom inte finns bevis som säger motsatsen ska företaget bedömas existera på obestämd tid. Om företaget istället kan bedömas existera på bestämd tid ska det också reflekteras i de finansiella rapporterna, exempelvis i värderingen av tillgångar och skulder. Going concern postulatet påstås ha utvecklat redovisningen till den grad att de finansiella

rapporterna inte behöver begränsas av likvideringsvärdet.18_{Efter utvecklingen av postulatet blev}

going concern sedermera en del av grunden till de olika redovisningsprinciperna19_.

14_{Johansson Sven-Erik et al., Uppdrag revision, upplaga 1, SNS Förlag, Stockholm, 2005, s. 61} 15 _{Öhman, s. 90}

16_{Moore Don A. et al., Conflicts of interest and the case of auditor independence: moral seduction and strategic issue cycling, No 1,}

Vol. 31, 2006, s. 12

17 _{Guiral Andrés et al., Ethical Dilemmas in Auditing: Dishonesty or Unintentional Bias?, 2010, s. 152} 18 _{Moonitz Maurice, Accounting Reserch Study No.1 - The Basic Postulates of Accounting, 1962 s. 38 f}

(13)

Sida 6

2.3. Going concern-processen

Det är revisorns ansvar att bedöma och utvärdera om det finns tvivel att ett företag kan anses vara going concern. Utvärderingen ska grundas på bevis som upptäcks under en pågående revision. Det tidsspann som nämns är att ett företag kan anses vara going concern om det kan

överleva 12 månader från rapporttillfället.20_{Den sistnämnda informationen om 12 månader är}

tagen från en artikel som behandlar going concern utifrån Financial Accounting Standard Boards

(FASB:s) kriterier. I ISA nämns att företaget ska överleva under den närmsta förutsebara tiden21_.

Holzman tar upp ett par faktorer som denne tycker är aspekter som kan vara tecken på att ett företag har finansiella problem och att de kan få det svårt att överleva i 12 månader:

Negativa kassaflöden

Beständiga förluster

Rättsprocesser

Förluster av viktiga kunder22

Detta kan liknas vid ISA, de delar dock, i sin tur, upp faktorerna och faktorerna i tre olika delar

Ekonomiska, verksamhetsrelaterade och andra.

Ekonomiska

-‐ Nettoskuld

-‐ _{Oförmåga att betala borgenärer}

-‐ Kassalikviditet

Verksamhetsrelaterade

-‐ Förlust av nyckelpersoner i företagsledningen utan att de ersätts

-‐ Förlust av marknad

-‐ Problem med arbetskraft eller brist på förnödenheter

Andra

-‐ Kapitalbrist eller annan situation där lagstadgade krav inte uppfylls

-‐ Pågående rättsliga åtgärder

-‐ Ändringar i lagstiftning som kan få negativa konsekvenser för företaget23

20 _{Holzmann Oscar J., The Going-Concern Assumption, 2010, s. 79} 21_{ISA 570}

22_{Holzmann s. 80} 23 _{ISA 570}

(14)

Som synes existerar det en viss överensstämmelse mellan de faktorer som Holzmann lyfter fram och de ISA tar upp i sina rekommendationer. De faktorer som beskrivs kan grovt delas upp i två olika slag, finansiella och icke-finansiella mått. Det har under åren gjorts en del undersökningar om vilken information som revisorn behöver för att fatta beslut om going concern. De flesta undersökningar har kommit fram till att den finansiella informationen har dominerat beslutsfattandet. Mer specifikt syftar de olika studierna på måtten likviditet, vinst, inventarier och fordringar. Vissa studier har kommit fram till att icke-finansiell information är av intresse

men att den dominerande faktorn vid bedömning är den finansiella informationen.24

Biggs et al menar att revisorer använder tre olika former av kunskap vid bedömning av going concern, finansiell, händelse och procedurkunskap. Den finansiella kunskapen består i sin tur av två delar, teoretisk kunskap om finansiella mått samt praktisk kunskap om företagets egna finansiella mått. För att kunna göra en bra bedömning anser Biggs et al att revisorn måste ha god inblick i båda. Händelsekunskap syftar till att revisorn måste ha insyn över klientens verksamhet. Hur påverkar omvärlden och affärsmässiga faktorer det granskande företaget? Biggs menar att tre

olika händelsekunskaper är nödvändiga för en bra bedömning. 1) Revisorn behöver ha vetskapen

om faktorer som sker i företagets omgivning och hur dessa faktorer påverkar företagets ekonomi. 2) Förutom nuvarande faktorer är revisorn dessutom tvungen att ha uppsikt över företagets normala faktorer. Vilket syftar till att revisorn måste ha vetskapen om exempelvis företagets normala intäkter. Anledningen till detta är att om intäkterna minskar är det enklare att ta reda på varför de har minskat. 3) Revisorn behöver även kunna resonera över företagets operationella verksamhet och hur arbetsrutinerna i företaget påverkar företagets ekonomiska situation.

Procedurkunskapen innefattar fyra steg som revisorn kan använda sig av i utvärderingen av going concern. Först bör revisorn identifiera en faktor som kan medföra problem med going concern. Sedan ska revisorn fortsätta med att utvärdera de direkta problemen och vad som är källan till dem. När problemen är identifierade kan revisorn gå vidare och utvärdera ledningens åtgärdsplaner och hur de ska lösa de ekonomiska problemen. I ett sista steg kan revisorn sammanfatta all information och göra en bedömning om företagets möjlighet till going concern. Biggs et al påstår att procedurkunskapen är en svår faktor att utvärdera, då faktorn innehåller

information som är framtidsbaserad och svår att förutsäga.25_{De flesta tidigare studier har slagit}

fast att det är den finansiella informationen som har haft den största betydelsen för utvärderingen av going concern, vilket Biggs et al, till viss del, motsäger sig. Biggs et al slår istället fast att revisorn måste använda sig av både finansiell och icke finansiell information samt historisk och framtida faktorer i sin utvärdering. Revisorn måste ta dessa fyra olika faktorer i beaktning för att kunna göra en god bedömning av going concern. Konstaterandet är intressant för att det ger en

24 _{Arnold Vicky et al, The Impact of Political Pressure on Novice Decision Makers: Are Auditors Qualified To Make Going Concern}

Judgement?. Critical Perspectives on Accounting, No. 3, Vol. 12, 2001, 329

(15)

Sida 8

indikation att revisorn måste ha en helhetssyn vid bedömningen och inte enbart fokusera på ett speciellt mått.

2.4. Bedömning

Beiner anser att för att kunna vidta åtgärder och besluta i olika praktiska och teoretiska

överläggningar behövs bedömningar26_{. Nedanstående del är till för att försöka utrycka vad en}

bedömning är för något och vad som kan påverka den.

Bedömning är en form av mental föreställning som inte begränsas av regler och som återfinns utanför de normala föreställningsramarna. Bedömningar ger oss ett sätt att förhålla oss till världen utan att behöva stödja oss på metoder och regler, dock tar en stor del av bedömningarna

ändå stöd i metoder och regler.27_{Inom ramen för bedömningar finns det vilt skilda sorter,}

exempelvis logiska resonemang µDOODlUG|GOLJDµ, insikt som påverkas av mentala föreställningar

och bedömningar som görs för att vi litar på att en person har rätt.28_{Chung påpekar att en stor}

del i revisorns bedömning kan härledas till hur mycket personen litar på sin egen förmåga. Lågt självförtroende kommer att leda till att revisorn inte agerar utefter dennes bedömning och tvärtom. Ett exempel som Chung nämner är exemplet om going concern där en revisor med högt självförtroende kommer att göra en anmärkning medan en med lägre självförtroende kommer att avstå. Chung poängterar dock att det kan finnas en risk att revisorer blir övermodiga

och gör felaktiga bedömningar.29

Beiner påstår också att bedömningar är mer framtidsorienterade än tillbakablickande. Beiners påstående kan kopplas till O´Donnels som resonerar om hur revisorn använder sig utav bedömning av historiska och framtida aspekter. O´Donnel menar också att revisorer borde beakta den framtida informationen mer för att kunna göra tillförlitliga bedömningar. I sin artikel menar O´Donnell att om revisorn förlitar sig på historisk fakta kommer denne främst förlita sig på att skapa hypoteser som ligger till grund för sitt beslut. Hypoteserna som tas fram testas mot datamaterialet för att se om det finns något samband. Beslutet kommer då att i hög grad influeras av revisorns träffsäkerhet angående den relativa frekvensen av potentiella fel och om revisorn då kan finna de rätta metoderna för att testa hypotesen. De framtida faktorerna utvärderas istället med hjälp av situationsspecifik kunskap för att skapa samband. Revisorn måste skaffa sig kunskap om företaget för att kunna utvärdera en viss specifik situation. Om revisorn

26 _{Beiner Ronald, Political Judgement, The university of Chicago press, 1983, s. 7} 27 _{Beiner, s. 2}

28_{Beiner, s. 6}

29 _{Chung Janne et al. The effects of experience and task difficulty on accuracy and confidence assessements of auditors, Accountin and}

(16)

förlitar sig på framtida resonemang kommer beslutet att influeras av dennes uppfattning om

företaget, företagets finansiella ställning samt hur kunskapen har förvaltats hos revisorn.30

För att i efterhand inte behöva komma fram till att beslut har varit orationella eller dåligt

motiverade är det viktigt att klargöra vad en bra bedömning innebär31_{. För att komma fram till}

rationella beslut kan både teoretisk och praktisk kunskap användas32_{. En koppling kan göras till}

Chung som beskriver ett par orsaker till varför erfarna revisorer kan ha bättre möjlighet att göra träffsäkrare bedömningar. Erfarna revisorer kan dels göra avvägningar från tidigare uppdrag och jämföra dem med det nuvarande uppdraget. De skapar också en databas av information som kan

användas till beslutsfattande.33_{Situationen som Chung pekar på indikerar att en mer erfaren}

revisor har bättre förutsättningar att bedöma och fatta beslut på grund av att denne har skaffat sig en högre praktisk kunskap än sina oerfarna kolleger. De oerfarna har till stor del enbart stöd i den teoretiska kunskapen och har inte fått den praktiska kunskapen som Beiner tar upp. En erfaren revisor kan troligtvis kombinera den teoretiska och praktiska kunskapen i sina bedömningar.

När ett beslut fattas finns det alltid en viss del av subjektivitet involverat, varje enskild person har sin egen bild av verkligheten och hur den återspeglas. Utifrån den verkligheten skapas en tolkning av världen. Världen kan därför ses som ett objektivt fenomen som olika personer

uppfattar på olika sätt.34_{För att besluta hur vi ska agera i olika situationer används}

föreställningsramar om oss själva och vår historiska bakgrund. Vi påverkas av våra sociala relationer och det innebär att vi tolkar oss själva samt att våra valmöjligheter inte uppkommer i

ett vakuum.35

Nedan presenteras en uppsummerad bild över de faktorer som vi har identifierat som betydelsefulla för revisorns bedömning av going concern.

30 _{2·'RQQHOO(GUse of forward versus backward reasoning during audit analytical procedures: evidence from a computerized process-}

tracing field study, Accounting and finance 44, 2004, s. 76 f

31_{Beiner s. 9} 32 _{Ibid, s. 16} 33 _{Chung, s. 138} 34 _{Beiner, s.17} 35 _Ibid

(17)

Sida 10 Självförtroende Historiska Framtida Teoretisk kunskap Praktisk kunskap Finansiella Icke-‐finansiella Revisorns bedömning av going concern

(18)

3. Metod

3.1. Val av ämne och studiens bidrag

Utifrån ett uppsatsförslag på Grant Thorntons hemsida blev vi intresserade av att undersöka om det är så att en lågkonjunktur kan vara en aspekt som revisorer beaktar när de gör en bedömning om ett företags möjlighet till going concern. Efter en del diskussioner kom vi fram till att vi ville granska mer än bara lågkonjunktur och dess påverkan på going concern. Anledningen var att vi såg att det fanns ett par exempel i ISA som revisorn kunde studera närmare vid bedömning. Dock specificerar inte ISA vilka faktorer som revisorn kan anse mer betydelsefulla att utvärdera. Vi såg därför en problematik i att revisorer kan välja att fokusera på olika faktorer vid deras utvärdering av going concern. Samtidigt fann vi en uppsats där författaren hade använt sig av en metod som bestod av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling. Uppsatsen hade också behandlat going concern aspekten och där hade kombinationen kvalitativ/kvantitativ använts på ett intressant sätt. Även om metoden fungerade bra fann vi dock brister i uppsatsen beträffande dess möjlighet att förklara varför vissa faktorer och bedömningar var mer betydelsefulla. Vi ansåg därför att vår uppsats kunde ge ett bidrag på den punkten och vi fann också att vi hade möjlighet att väga in lågkonjunktur som en faktor.

3.2. Användning av litteratur

För att kunna bygga upp referensramen användes relevant litteratur och vetenskapliga artiklar. Våra källor behandlade således going concern samt vår undersökningsmodell och de togs ur erkända vetenskapliga tidsskrifter, en faktor som även styrkte relevansen. Artiklarna har vi hittat genom att söka på Örebro universitets databas Elin@örebro men framförallt med hjälp av andra artiklars källhänvisning. En del av artiklarna hittades också i google scholars databas.

Referensramen har haft två olika syften i studien. Ett syfte var att påvisa de grundläggande antagandena om going concern och vilka faktorer som kan vara viktiga att granska. Denna del användes för att ge stöd till den kvantitativa ansatsen och utformandet av vår undersökningsmodell. De olika teoretiska delarna innefattar bland annat vilken sorts information som tagits i beaktning vid bedömning av going concern. Teorin behandlar bland annat finansiella och icke-finansiella mått som viktiga faktorer att ha med och som revisorn ofta granskar. Det andra syftet var att skapa en referensram som kunde användas för att förklara varför revisorerna ansåg att en viss faktor kan anses vara mer betydelsefull än en annan. Teorin som användes till att skapa förståelse var bedömningsteorin och vilka olika kriterier som kan ingå i revisorns bedömning av going concern. I slutändan vägdes de båda teoridelarna samman för att skapa analysmodellen som återfinns i avsnitt 3.9.

(19)

Sida 12

För att kunna lösa uppsatsens syfte och problemformulering valdes ett angreppsätt med primärdata i form av intervjuer som grund. Dock är risken vid inhämtande utav primärdata att intervjuobjektet baserat sina svar på information som denne funnit i andra källor, vilket innebär

att källan istället blir sekundär och inte primär.36_{För att säkerställa det faktum att}

intervjumaterialet varit primärdata har vi därför valt att lägga fokus på att respondenten ska ha arbetat med going concern under sin karriär. Dock betyder detta inte att vi kommit ifrån sekundärkällan då det kan vara svårt för revisorer att endast uppge svar baserat på deras egna erfarenheter.

3.3. The Repertory Grid - undersökningsmetod

För att kunna genomföra studien behövdes en modell som kunde värdera de olika faktorerna som revisorn behöver ta ställning till. I tidigare studier om going concern har en modell, kallad

the repertory grid, använts. Modellen uppfattades som användbar även i denna studie på grund av

dess förmåga att µNDUWOlJJD LQGLYLGHUV PHQWDOD UHSUHVHQWDWLRQHUµ37_{. Tanken var att i detta avsnitt}

försöka förklara the repertory grids grundläggande antaganden, logik och komponenter. För att bättre kunna förstå the reperatory grids uppbyggnad bör läsaren under metodavsnittet ha bilagan med rågriden tillgänglig.

3.3.1. Constructs och element

The repertory grid innehåller två viktiga centrala begrepp. Det första begreppet kallas constructs och är människors föreställning om bipolära företeelser i verkligheten. Dessa företeelser kan sedan delas upp i klasser eller fenomen och när de ingår i en intervjupersons upplevda objektsklasser kallas dessa för element (faktorer). Utifrån dessa skapas en grid, alltså ett rutnät över en persons relation mellan dess mentala föreställningar (constructs) och föremålen för

föreställningarna eller faktorerna (elements).38

I utvecklandet av griden ansågs tre steg vara viktiga, dessa var Elementgenerering, Elementjämförelse och Elementskattning. I denna studie kallas dessa fortsättningsvis för faktorgenerering, faktorjämförelse och faktorskattning. I faktorgenereringen påpekas att två kriterier bör beaktas som centrala, homogenitet och variationsvidd. Homogeniteten menar att det måste finnas en möjlighet till jämförelse mellan de olika fälten medan variationsvidden pekar på att det ska finnas ett brett spektrum av faktorer. Faktorerna kan på förhand genereras av forskaren eller skapas

36 _{Artsberg Kristina, Redovisningsteori- Policy och praxis, 2:1, Liber Ekonomi, Malmö, 2005, s. 45} 37 _{Borell Klas, Repertory Grid ² En kritisk introduktion, Mitthögskolan, 1994, s.12}

(20)

under själva intervjun.39_{Vid vår faktorgenerering valdes faktorerna ut på förhand. Anledningen}

var bland annat att studien ville ha med faktorer från de tre delar som ISA 570 berör, alltså

ekonomiska, verksamhetsrelaterade och andra.

Figur 2: The repertory grids olika utvecklingssteg

Några av constructsen togs fram med hjälp av teorin om de bedömningar som påverkar revisorn vid utvärdering av going concern, resterande constructs genererades genom vårt eget omdöme för att få ut de svar vi sökte. I uppförandet av constructs kan respondenten användas som bollplank i syfte att ta fram constructs. Problematiken med den metoden kan vara att de constructs som genereras inte är till nytta för vårt syfte. Därför valdes istället constructs ut med hjälp av teorin samt vårt eget omdöme. Genom att skapa ett formulär med constructs och faktorer som var standardiserade för alla respondenter kunde vi dessutom enkelt jämföra de olika utfallen av data. När en teknik med fasta faktorer och constructs används brukar griden

kallas fixed grid40_{. Nackdelen med att ha förutbestämda constructs och faktor är att det inte blir}

ett lika fylligt material från respondenten. I våra överläggningar kom vi dock fram till att det var mer betydelsefullt att kunna jämföra respondenternas svar än att ha ett fylligare datamaterial och därför valdes en fixed grid.

Under intervjun ska respondenten värdera de olika faktorerna i förhållande till constructsen. En metod som kom att användas var att nyttja en skala där respondenten på en sjugradig skala fick värdera om faktorn överensstämde med föreställningsramen eller inte.

I exempelbilden nedan visas en ruta med constructs lodrätt (lättundersökt/ svårundersökt, framtida/historiska etcetera) och faktorer vågrätt (kapitalbrist, förlust av marknad och kassalikviditet etcetera). I vår gridmodell har constructsen inget samband sinsemellan, likaså gäller för faktorerna. Siffrorna som presenteras i rutan står för ett värde i vår sjugradiga skala där

1 är lättundersökt och 7 svårundersökt och dess färger har ingen betydelse. Syftet med färgerna i

rutan är bara för att det ska bli lättare att se när griden utökas och fylls med fler siffror i vår empiri. I rutan nedan kan vi alltså konstatera att kapitalbrist är lättundersökt och baseras på framtiden vid bedömning av going concern. Kassalikviditet baseras på historiska fakta och är

39 _{Borell. s.14}

40 _{Edwards Helen M. et al., The repertory grid technique: Its place in empirical software engineering research, Information and}

Software Technology 51 (2009) s.786

(21)

Sida 14

lättundersökt vid bedömning av going concern. Förlust av marknad är både svårt och lätt att bedöma samt att den baseras på framtida information vid bedömning av going concern.

Figur 3: Exempel på en repertory grid modell (Borell s. 22)

3.4. Datainsamling

Även om the repertory grid kan ses som en kvantitativ företeelse genererar den även kvalitativ data och därför har vi, i denna uppsats, haft både en kvalitativ och en kvantitativ datainsamling. Detta då insamlingen av data både var av siffror och av ord. De siffror som framställts i denna studie utgör de värden som revisorn fått bedöma i vår sjugradiga skala medan orden kommit från de frågor som besvarat frågorna varför, men även under själva graderingen, då respondenterna fritt har fått kommentera constructs och faktorer.

För att kunna fånga in kvantitativa data användes som tidigare nämnt the repertory grid som verktyg. Varför vi valde att använda oss utav både en kvantitativ och kvalitativ del berodde på att vi i våra diskussioner kom fram till att enbart kvantifiering inte skulle lösa hela problematiken. Resultatet skulle enbart spegla värderingen och inte förklara varför revisorn anser att en händelse var mer betydelsefull än någon annan. För att reda ut frågan om varför revisorn anser att vissa faktorer var mer betydelsefulla än andra användes därför ett kvalitativt angreppsätt. Vi diskuterade sedan i vilken utsträckning den kvantitativa respektive kvalitativa strategin kunde ses som mest väsentlig för studien. I våra diskussioner framkom att mest väsentligt var att den kvantitativa delen och att den skulle ses som den primära källan för datainsamlingen. Anledningen till detta var att värderingarna som respondenten uttryckte i den kvantitativa delen sedan låg till grund för de kvalitativa frågorna. Därför ska också den kvalitativa delen ses som en uppföljning till den kvantitativa delen av undersökningen. I metodlitteraturen beskrevs en sådan

(22)

strategi som en form av komplement, där de olika strategierna förbands för att få olika aspekter

av undersökningen att fogas samman41_.

Även om the repertory grid är en kvantitativ metod genererade den även kvalitativ data under själva intervjutillfället. Kvalitativ data framkom på grund av att respondenterna ofta resonerade högt om varför de satte en viss siffra i griden. Vi hade förväntat oss att de skulle ge vissa kommentarer men revisorerna gav oss ofta utförliga resonemang. De utförliga kommentarerna var självklart mycket positivt och gav oss ett fylligt kvalitativt datamaterial utan att vi behövde ställa djupa följdfrågor.

3.5. Val av constructs och element

Syftet med att ställa de valda contructsen mot de valda faktorerna var att försöka se ett samband mellan något eller några av de valda contructsen och faktorerna. Om till exempel ogynnsamma nyckeltal hade ett samband med enkelheten/svårigheten i bedömningen skulle detta då synas i vår framtagna modell, vilket hjälpte oss att ställa följdfrågor om varför just ogynnsamma nyckeltal har ett stort samband med hur enkelt/svårt det är att bedöma fortsatt drift.

Vi valde constructsen efter vilka behov vi behövde uppfylla ansåg att vi behövde för att besvara studiens syfte. Vi ville även begränsa oss till att endast beakta ett fåtal constructs för att inte ta allt för mycket tid av våra respondenters tid samt för att vi ville gå mer på djupet än på bredden. En studie med större matris och fler constructs/faktorer hade inte varit möjlig med tanke på resurser och tid.

(23)

Sida 16

Constructs

Framtida ² Historiska

Valdes ut för att se om bedömningen baserades på framtida eller historiska faktorer. Vid frågeställningen skulle företagen värdera dessa baserade på framtida eller historiska faktorer även om bedömningen av fortsatt drift är inför framtiden.

Lagar och regler ² Egen bedömning

Valdes ut för att se om bedömningen baserades på lagar och regler eller revisorns praktiska erfarenhet och omdöme. Detta för att vi skulle se om bedömning av fortsatt drift kräver mer erfarenhet eller om de kan finna svar i teorin.

Lättgranskad ² Svårgranskad

Valdes ut för att se hur enkelt det var för revisorn att få tag på information till granskningen. Detta kunde sedan ha ett samband med hur enkelt det var att bedöma going concern. Om det var svårt att finna information för granskning kunde det vara svårt att bedöma företagets fortsatta drift. Dock behövde det inte finnas några samband mellan dessa då vissa faktorer kan vara lätta att bedöma utan djupare information om faktorn.

Litet fokus ² Stort fokus

Valdes ut för att se i vilken grad de belyser en faktor i utvärderingen.

Granskas ofta ² Granskas sällan

Valdes ut för att se hur ofta revisorn beaktade en viss faktor. Syftet var att se om faktorn var mer betydelsefull om den granskas ofta eller om den, i detta sammanhang, har större fokus beroende på antalet granskningar.

Kräver professionellt omdöme ² Kräver ej professionellt omdöme

Valdes ut för att se om det behövdes mer erfarenhet för att kunna göra en bedömning eller inte.

Enkelt att bedöma ² Svårt att bedöma

Valde vi ut för att se enkelheten/svårigheten i att bedöma olika faktorer.

Tillförlitligt ² Icke tillförlitligt

Valdes ut för att se hur tillförlitlig informationen var för en bedömning av ett företags fortsatta drift. Detta har ett samband med hur enkelt det blir att bedöma, om informationen inte är tillräckligt tillförlitlig kan det blir svårare att bedöma fortsatt drift utifrån en viss faktor. Dock var vi medvetna om att det inte behöver finnas ett samband mellan dessa.

(24)

Faktorer

Ogynnsamma nyckeltal

Valdes för att vi ansåg att det kunde ge en inblick i företagets ekonomiska ställning. Ogynnsamma nyckeltal syftar på nyckeltal som är negativa utifrån ett teoretiskt perspektiv.

Kassalikviditet

Valdes för att vi ville se om likviditeten i företaget kunde ha en stor och viktig betydelse vid en bedömning av fortsatt drift.

Lån

Valde vi för att se om företagets skulder är betydande vid en bedömning av going concern.

Förlust av nyckelperson utan att denne ersätts

Valdes för att se sambandet mellan ett företags förlust av viktiga nyckelpersoner och revisorns bedömning av hur betydande det är för en bedömning av going concern.

Förlust av viktig marknad

Valdes för att vi ville ta reda på om ett företags viktiga förluster av marknader kunde påverka revisorns bedömning av företagets fortsatta drift.

Pågår rättsliga åtgärder

Valdes för att se om rättsliga åtgärder kunde ha någon betydelse i hur en revisor ser på företagets fortsatta drift.

Lågkonjunktur

Valde vi för att se hur stor betydelse ett företags ställning blir i en lågkonjunktur och om revisorn ser detta som en betydande del i bedömningen a going concern.

Motivering av kvalitativa intervjufrågor

Hur länge har du arbetat som revisor?

Frågan ställdes för att säkerställa att revisorn hade arbetat en längre tid inom yrket och därför haft möjlighet att arbetat med going concern.

Angående riskbedömning: känner du någon skillnad idag gentemot tidigare i din karriär? Tänker du eller jobbar du på ett annat sätt? Har du ändrat fokus?

Frågan ställdes för att ge ett svar på om den specifika revisorns arbetsmetoder vid bedömning av going concern har förändrats och varför några faktorer har ett större fokus idag än tidigare.

(25)

Sida 18

Känner du en högre säkerhet i dina beslut nu i jämförelse med för några år sedan? Varför/varför inte? Några speciella mått?

Frågan ställdes för att försöka åskådliggöra om revisorns erfarenhet har förändrat bedömningen.

Vilken form av kunskap anser du vara mer betydelsefull för bedömning av företagets fortlevnad (praktisk/teoretisk kunskap?) Varför?

Frågan ställdes för att praktisk och teoretisk kunskap, i teorin, ansågs vara två betydelsefulla aspekter och därför ville vi verkligen få svar på vilken aspekt som var mer betydelsefull vid bedömningen och varför.

9DUI|UDQVHUQLDWW«lUGHPHUEHW\GHOVHIXOODfaktorerna att beakta vid bedömning av ett företags fortsatta drift?

Detta var en öppen fråga som modifierades utefter svaren respondenten angav i griden. Svar som ansågs vara extra intressanta exempelvis extremvärden belystes med följdfrågor för att besvara frågan varför.

3.6. Urval av respondenter

För att säkra kvaliteten på respondentens svar valdes auktoriserade revisorer. Orsaken var att de ansågs ha större erfarenhet och skaffat sig en mer övergripande bild av revisionen än en person som har jobbat i färre år. Antagande gjordes om att utvärdering av going concern var en företeelse där det behövdes en mer övergripande bild av verksamheten, vilken är bättre efter ett par år i yrket. För att få en jämn spridning försökte vi få respondenter från olika revisionsbyråer. Revisorerna kontaktades först via mail och i mailet redogjorde vi för vad vårt syfte med studien var och hur själva intervjun skulle genomföras. Dock är varje respondent anonym i denna studie.

3.7. Tillvägagångssätt

I denna studie valde vi att intervjua revisorer för att finna svar och uppfylla vårt syfte. Väl på plats hade vi med oss vår gridmatris med färdigställda constructs och faktorer. Där förklarade vi syftet med studien och hur de skulle fylla i vår modell. Med lite hjälp av oss fyllde respondenten i matrisen med värden i form av siffror mellan ett och sju. Ett i detta sammanhang skulle till exempel innebära att faktorn är baserad på framtida bedömningar, en sjua skulle då innebära att elemetet är baserat på historiska bedömningar.

När gridmodellen väl fylldes i fick vi, med hjälp av vårt program REP IV, fram en rågrid som visade oss sambandet mellan constructsen och faktorerna, detta med beroende på vilka värden

(26)

respondenten valt i matrisen. Tack vare denna rågriden kunde vi sedan ställa följdfrågor för att ta reda på varför vissa faktorer och constructs hade höga samband.

3.7.1. Intervjutillfället

För att respondenterna skulle känna sig trygga i situationen utfördes intervjuerna på deras arbetsplatser. Intervjuerna både antecknades för hand och spelades in med hjälp av en dator. Metodiken innebar att vi hade möjligheten att, efter intervjun, gå tillbaka och ta del av den igen och kontrollera och utöka de anteckningar som togs vid själva intervjutillfället. De enskilda intervjutillfällena flöt på i ett bra tempo och alla respondenterna kommenterade ofta deras val i griden. Tidsåtgången per intervjutillfälle var ungefär 45-60 minuter beroende på hur utförligt de kommenterade sina val i griden. Om det var något som var oklart efter intervjutillfällena var vi välkomna att ställa följdfrågor via telefon eller mail.

3.8. Bearbetning och tolkning av data

För att ta ut informationen till analysen användes en teknik som kallas visual focusing. Där belyste vi om en faktor var riktat mot ett visst construct exempelvis om ett construct var historiska (1) / framtida (7) och faktorns värde var 2 så var faktorn mer riktad mot historisk information än vad en är mot framtida i vår analys. Anledningen till att vi använde en sjugradig skala och inte enbart en tvågradig skala var för att ge respondenterna en bättre möjlighet att själva resonera kring sina svar. En taktik som vi tror gav oss ett mer utförligt kvalitativt datamaterial än vad en tvågradig skala hade gjort. Under själva intervjun bearbetades också rådata och de värden som blev antingen en etta eller sjua fick följdfrågor om varför dessa fick dessa extremvärden på skalan. För att bearbeta kvalitativa data försökte vi finna samband mellan de olika respondenternas svar och koppla dessa till vad vi utifrån, vårt teorikapitel, ansåg som relevanta bedömningsfaktorer.

(27)

Sida 20

1

2

3 3.9. Analysmodell

I vår analys har vi valt att dela upp varje construct för sig, i syfte att visa upp varje fråga med sina tillhörande faktorer på ett tydligt sätt. Hur vi än hade vridit och vänt på matriserna hade analysen blivit densamma. Därför presenteras och delas varje fråga, construct, upp för sig och visar de sju faktorerna som besvaras av varje respondent. På det sättet har vi analyserat faktorerna men delat upp analysen i constructs.

Utifrån vår uppsummerade modell av referensramen har vi utvecklat följande analysmodell. I analysmodellen tänker vi oss följande steg. I ett första steg 1) delar vi in de olika faktorerma i antingen finansiella (ogynnsamma nyckeltal, kassalikviditet och lån) och/eller icke-finansiella (rättsliga åtgärder, lågkonjunktur, förlust av nyckelperson och förlust av viktig marknad). Utifrån svaren i the repertory grid beskriver vi sedan de karakteristiska dragen för varje construct och därefter jämför vi constructsen för att få fram de skillnader och likheter som finns mellan dem. I detta steg vill vi även få fram vilken/vilka faktorer som kan anses vara mer betydelsefulla. I ett andra steg 2) analyseras likheter och skillnader där vi förklarar varför en faktor kan ses som mer eller mindre betydelsefullt. I detta steg använder vi oss dessutom av den teori vi införskaffat i syfte att förklara sambanden. I analysmodellens andra steg blir kvalitativ data en betydelsefull källa till förklaringarna. I ett sista steg 3) kan vi sedan dra slutsatser om vilka faktorer som är mer betydelsefulla eller om de har samma betydelse och varför det ser ut som det gör.

Finansiella Likheter/ skillnader ur Icke-finansiella olika constructs

Förklarande analys: besvarar frågan varför

Slutsats

(28)

3.10. Studiens trovärdighet

Reliabilitet handlar om hur sannolikt det är att undersökningsresultatet blir detsamma om

studien skulle upprepas igen42_{. Om vår studie skulle upprepas på ett identiskt vis kan}

reliabiliteten väga mellan låg och hög då våra svar kommer från verkligheten men kan tolkas olika. Även om senare studie använder samma intervjufrågor, respondenter, metod och så vidare behöver inte resultatet bli detsamma som vi kommit fram till i vår studie. Detta då både våra och respondenternas tolkningar påverkat vårt resultat. Dessutom kan faktorer förändra verkligheten och även då ge annorlunda svar i en annan studie.

Validitet är studiens trovärdighet som syftar till att ge svar på i hur stor omfattning studiens

resultat stämmer överens med verkligheten43_{. Även denna står och väger mellan låg och hög}

validitet då våra respondenters svar direkt kommer från verkligheten och därför bör stämma med riktiga värden men påverkas av våra och våra respondenters tolkningar. Vi har försökt ta med källor som både stärker och ifrågasätter andra forskare, vilket stärker våra resonemang. De källor vi använt har varit på engelska vilket kan ha lett till misstolkning på grund av språk.

3.11. Data- & källkritik

I vår studie har vi utgått ifrån att de svar som uppgetts av våra respondenter stämmer med verkligheten. Sannolikheten att revisorerna skulle ha ljugit under intervjuerna är sannerligen liten. Dock kan det finnas information som revisorer inte kan dela med sig av och av den anledningen finns inte informationen medtagen i denna studie. Något som kan ha påverkat resultatets objektivitet.

I uppsatsen har vi försökt använda oss av källor som har varit säkra och väletablerade. Därför fokuserade vi på att ha artiklar som var vetenskapligt producerade när vi utformade vår referensram.

42_{Saunders Mark et al., Research methods for business students, Fjärde upplagan, Pearson Education Limited, Milan Italy, 2007,}

s.150

(29)

Sida 22

4. Empiri

I vår grid står de vågräta siffrorna (1 ² 7) för en varsinn faktor och de lodräta (1 ² 8) för varsitt construct. Siffrorna i griden är de svar som respondenten har angivit på den sjugradiga skalan. Alltså i ruta 1/ 1 har respondent 1 angivit en tvåa, det står sonika för att denne anser att ogynnsamma nyckeltal bedöms mer på framtida än historiska grunder.

4.1. Respondent 1

Figur 5: Besvarad repertory grid av respondent 1

Bakom siffrorna ni kan se i tabellen finns anledningar till olika val. Vår första respondent berättar att hela grejen med fortsatt drift handlar om framtiden och då spelar det ingen roll vad som hänt tidigare. Fokus på fortsatt drift ökar överlag när den ekonomiska ställningen här och nu inte är bra, i annat fall antas att allt rullar på. Historiska nyckeltal är därmed inte intressanta vid bedömning av fortsatt drift, bedömningen sker snarare på prognostiska siffror. Detta betyder dock inte att de inte kollar de historiska talen, då dessa kan visa hur företaget hanterat situationer tidigare. Samma sak gäller vid företagets förlust av nyckelpersoner samt vid lågkonjunktur. När ett företag förlorar en nyckelperson påverkar det företaget negativt beroende på dess storlek. Ett mindre företag kan vara mer beroende av sina nyckelpersoner och därmed skadas mer vid en sådan förlust än om ett större bolag utsätts för detsamma, där kanske det inte alltid märks lika tydligt. Vid en lågkonjunktur ökar fokuset och den granskas därför oftare men när det vänder upp är det inte lika aktuellt även om specifika branscher alltid granskas oavsett konjunkturläge.

(30)

Som vi tidigare nämnt och som vår respondent även uttalat, beror vissa faktorer på vilken händelse de befinner sig i och ur vilken synvinkel de ses utifrån. De rättsliga åtgärderna som kan förekomma i ett företag är ett exempel. En rättslig åtgärd handlar mycket om framtiden. Om den rättsliga åtgärden inte går företagets väg kan det påverka företaget genom att de till exempel får betala böter, en sådan rättslig tvist påverkar företagets intäkter hårt. Frågan då är hur företaget räddar upp det. Den rättsliga åtgärden behöver inte påverka företaget negativt och det är detta som är svårt att förutse.

En granskning av ogynnsamma nyckeltal, kassalikviditet och lån kan vara svåra/lätta att granska beroende på om det går att förlita sig på de siffror som redovisats. I de fall det går att förlita sig på dessa tal är det lätt att granska dem. Dock kan en kontrollräkning av soliditeten stämma men siffrorna bakom kanske inte är tillförlitliga, därför krävs även kunskap om detta för att kunna förlita sig mer på vad som står. Däremot är rättsliga åtgärder en sådan faktor som är svår att värdera i siffror och bedöma själv. Det ligger mycket på advokaten. Det kan även bero på om tvisten kommit in sent och de inte fått faktura från något juridiskt ombud eller att de bytt ombud utan att revisorn har kännedom om detta. Har revisorn däremot en öppen dialog med företaget och är medveten om vad som pågår under den rättsliga åtgärden kan det bli en aning lättare att granska den.

För att bedöma fortsatt drift utifrån en granskning av de nyckeltal som finns med i denna studie menar respondenten att det krävs erfarenhet och därmed professionell bedömning. Detta då det krävs kännedom om företaget för att göra en viss bedömning. En rättslig åtgärd är alltid speciell vid granskning, denna kräver professionell bedömning efter advokatens uttalande.

Hur länge har du jobbat som revisor?

10 år

Nej, men däremot under lågkonjunkturen blev det större fokus. Det är svårt att säga, för fem år sedan befann jag mig i ett annat stadie.

Ja, det har med erfarenhet att göra. Läget på marknaden påverkar väl, omvärlden påverkar bolagets försäljning framöver.

(31)

Sida 24

Mer praktisk kunskap, erfarenhet. Dels för att man har förmågan att se saker och ting i ett större perspektiv och rimligheter. Om det ena ser ut på ett visst sätt borde det andra se ut på ett visst sätt också.

Varför anser ni att lågkonjunktur har stort fokus vid bedömning av ett företags fortsatta drift?

Lågkonjunkturen slår hårt på bolagen på kort sikt plus att de inte hinner ställa om sig i bolaget med anställningar med mera och då påverkar detta intäkterna mer än kostnaderna.

Man kollar ju mycket på likvida medel och eget kapital, men företaget kanske har en stark mamma som inte skulle låta företaget gå LNRQNXUVGnVSHODUGHWLQJHQUROO«HOOHUVnlUGHWHWW bolag som har bra eget kapital men inga likvida medel att betala sina skulder med. Företaget har bra likviditet och eget kapital men inte ett förlängt kontrakt, då är det ett nytt fokusområde. Ett annat bolag kanske har mycket externa lån och hur det påverkar företaget, kommer banken ge mer kredit med mera. Så allt beror på situation och bolag.

(32)

4.2. Respondent 2

Vår andra respondent talar om att det mesta beror på grad av väsentlighet så svaren som getts ut beror alltid på omständigheter. Dessutom kräver det mesta erfarenhet och kunskap om företaget för att göra en viss bedömning. Respondenter menar även att allt hänger ihop. För att bedöma om ogynnsamma nyckeltal påverkar företaget till den grad att de skulle hota den fortsatta driften till exempel krävs en historik utveckling för att se framtiden, på så sätt hänger historik och framtiden ihop för många faktorer. Ett annat exempel är förlust av nyckelpersoner. Om resonemanget är att det påverkar bedömningen av fortsatt drift är det framtiden revisorn tittar på men det krävs även historisk kunskap för att veta om detta var en nyckelperson. Samma sak vid lågkonjunktur, har man tillräckligt bra balansräkning för att klara lågkonjunkturen är det framtiden man baserar det på men bedömningen baseras på historisk kunskap.

Fokuset vid granskning av fortsatt drift förändras i de fall då situationerna kräver det. Lån brukar till exempel omsättas ofta och då kan det vara svårt för revisorn att se om banken inte tänker omsätta dessa framöver. Beroende på om en förlust av viktig marknad påverkar företagets fortsatta drift blir den viktigare och fokuset ökar precis som med rättsliga åtgärder. Är den rättsliga åtgärden väsentlig för bedömningen av fortsatt drift blir fokuset högre, annars konstateras det endast att det inte finns någon rättslig åtgärd.

Svårighetsgraden av att bedöma om företaget påverkas så pass negativt av en rättslig tvist att det påverkar dess fortsatta drift är hög. Utfallet är omöjligt att definiera, rättsprocessen har en typ av osäkerhet. Det beror, i hög grad, på vilket rättsfall företaget befinner sig i. Bedömningen om

(33)

Sida 26

ett företag har en rättslig tvist är enkelt att konstatera men svårighetsgraden ligger i att dra slutsatser utifrån denna situation.

Hur länge har du arbetat som revisor?

22 år

Nej, inte några större. Allt har förändrats. Idag är allt mer komplext. Man har alltid gjort bedömningarna men idag är det mer komplexitet i världen.

Nej, samma bedömningar som sker idag som tidigare, idag är det mer komplext i samband med DQQDW I|UU YDU GHW HQNODUH GHW lU Vn P\FNHW PHUD LQWHUQDWLRQHOO KDQGHO ODJDU RFK UHJOHU« Bedömning är kanske svårare idag men i grund och botten om det fattas pengar för att fortsätta så fattas det pengar.

Medel, att kunna bedöma de faktorer som är, praktiskt men även kunskap kring lagar och regler.

Varför är lån, kassalikviditet och ogynnsamma nyckeltal lättare att granska?

Fasta värden, hårda fakta. Här är siffran som den är och då är det lättare, mjukare fakta är svårare att bedöma. Om man kontaktar en jurist vid rättsliga tvister finns det fortfarande osäkerheter, känner inte till så mycket.

(34)

4.3. Respondent 3

Vår tredje respondent berättar att de historiska nyckeltalen är lättare att se då de är bekräftade men vid bedömning av fortsatt drift ska revisorn blicka ett år framåt och på så sätt blir det framtiden som avgör bedömningen. Dock ger de historiska en indikation på hur företaget hanterat sina ogynnsamma nyckeltal tidigare, har företaget lyckats bra tidigare kanske det säger något om dess förmåga att klara nästa motgång. Detsamma gäller företagets förmåga att finansiera sina lån, har de haft bra finansiering tidigare ger det en indikation på framtidens hantering. Likaså vid hantering av lågkonjunkturer.

Beroende på om revisorn har kunskap om företaget och erfarenhet blir vissa situationer och faktorer lättare att granska, kan inte revisorn så mycket är det kanske svårare att granska samma faktorer. Däremot kan det vara svårt att veta hur en lågkonjunktur kommer att påverka företaget i framiden eller förstå en rättlig åtgärd utan att rådfråga juristen.

Hur länge har du jobbat som revisor?

33 år

Granskade mer efter finanskrisen. Ja, mer fokus på riskbedömning. Var ska man koncentrera sig? Var är risken, mer kraft där.

(35)

Sida 28

Nej, kanske mer fokuserad på bedömning av fortsatt drift, hon får stöd i de bedömningar hon gör, mer fokus på att skydda revisorn.

Mer den praktiska erfarenheten. Lagar och regler kan man. Man måste kunna och förstå företaget också.

Varför anser ni att rättsliga åtgärder är svåra att vid bedömning av ett företags fortsatta drift?

Bedömningen är svår att göra själva, de behöver en annan åsikt och har de fått de så är det enklare, men bedömningen som specialister inom det området kommer med underlättar hennes bedömning, annars är det svårt.

Varför anser ni att högre tillförlitlighet på finansiering och kassalikviditet är de mer betydelsefulla faktorerna att beakta vid bedömning av ett företags fortsatta drift?

Bra mått för att se hur den hanterats förr och hur den ser ut framöver.

Varför anser ni att finansiering, ogynnsamma nyckeltal och kassalikviditet kräver mer professionell bedömning vid bedömning av ett företags fortsatta drift?

(36)

5. Analys

Nedan analyseras varje construct för sig med en jämförelse mellan våra respondenters svar. I nedanstående tabeller står alltså de lodräta siffrorna 1, 2 och 3 för de olika revisorernas svar och

1 - 7 för de olika faktorerna som presenteras i rutan till höger nedan.

Vi väger samman de värden som sträcker sig mot en viss faktor. Därefter sker en analys av de likheter/ skillnader vi hittat hos respektive respondent med hjälp av vår teori och empiri.

1. Ogynnsamma nyckeltal 2. Kassalikviditet

3. Lån

4. Förlust av nyckelpersoner utan att de ersätts 5. Förlust av marknad 6. Pågår rättslig åtgärd 7. Lågkonjunktur

5.1. Likheter/ skillnader

Framtida/Historiska 1 2 3 4 5 6 7 1 2 2 2 4 1 2 2 2 4 3 2 2 2 3 2 3 2 1 4 1 4 2 4

Utifrån den ifyllda griden kan vi se att faktorerna styrs av framtida information. Detta då samtliga respondenter valt ett lågt värde i vår sjugradiga skala, vilket lutar mot ett framida construct. Det är även svårt att urskilja om det skulle föreligga någon skillnad mellan finansiella och icke-finansiella mått.

Finansiella Likheter/ skillnader ur Icke-finansiella olika constructs

Förklarande analys: besvarar frågan varför

(37)

Sida 30

Lagar och regler/Egen bedömning

1 2 3 4 5 6 7 1 5 6 6 7 7 6 7 2 1 2 3 7 7 1 7 3 6 6 4 7 7 3 7

Under vårt nästa construct verkar det luta mot en egen bedömning av de olika faktorerna vid bedömning av fortsatt drift. Dock uttrycker respondent 2 att ogynnsamma nyckeltal, kassalikviditet, lån och rättsliga åtgärder är baserade på lagar och regler mer än egen bedömning. Dessutom värderar respondent 3 att lån och rättsliga åtgärder mer baseras på lagar och regler än egen bedömning. Lättgranskad/Svårgranskad 1 2 3 4 5 6 7 1 4 4 4 5 5 3 3 2 1 1 1 1 3 5 4 3 2 2 3 1 1 6 1

I vårt tredje construct lutar våra respondenters svar mot att faktorerna är lättgranskade. Dock kan vi se att förlust av nyckelpersoner och marknader och rättsliga åtgärder kan upplevas som lite svårare att bedöma.

Litet fokus/Stort fokus

1 2 3 4 5 6 7 1 5 6 5 2 6 3 7 2 2 6 5 5 5 6 6 3 7 7 7 6 6 7 6

Våra respondenter är nästan helt eniga om att det föreligger ett stort fokus för respektive faktor. Dock anser två av våra respondenter att ogynnsamma nyckeltal och rättsliga åtgärder har ett mindre fokus än de andra faktorerna. Vilket, enligt dessa respondenter, inte kontrolleras på samma sätt.