Finansiell innovation och den traditionella banken : En kvalitativ studie om bankers strategiska allianser med fintech-bolag

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

Finansiell innovation och

den traditionella banken

En kvalitativ studie om bankers strategiska

allianser med fintech-bolag

Johanna Hermansson

Emma Idsäter

Förord

Arbetet med magisteruppsatsen har pågått under 20 veckor och utgör det sista momentet i vår Civilekonomutbildning vid Linköpings Universitet. Vi vill börja med att tacka er respondenter som tagit er tid att medverka i studien. Utan er hade studien inte varit möjlig att genomföra. Tack för att ni prioriterade att ställa upp trots de annorlunda förutsättningar våren inneburit till följd av COVID-19.

Vi vill även rikta ett stort tack till Katarina Eriksson som handlett oss under hela processen. Under dessa veckor har du givit oss mycket motivation och bidragit med insiktsfulla åsikter och

konstruktiv kritik. Tack Katarina, din handledning har varit mycket värdefull för

magisteruppsatsen! Till sist vill vi tacka de opponenter som under dessa veckor läst uppsatsen och kommit med tips och förslag på förbättringsåtgärder.

Stort Tack!

Linköping 24 maj 2020

Johanna Hermansson Emma Idsäter

Sammanfattning

Titel: Finansiell innovation och den traditionella banken - En kvalitativ studie om bankers

strategiska allianser med fintech-bolag.

Författare: Johanna Hermansson och Emma Idsäter Handledare: Katarina Eriksson

Bakgrund: Digitaliseringen har lett till förändrade förutsättningar för finansmarknaden och

finansiella tjänster som Swish och Bank-ID är idag väletablerade och används av miljontals svenskar. I takt med utökad innovation har fintech-bolagen vuxit fram, vilka sträcker sig från mindre start-ups till framgångsrika aktörer som Klarna. Fintech-bolag erbjuder finansiella lösningar på ett digitalt innovativt sätt. Till följd av införandet av PSD2 som innebär att banker är skyldiga att möjliggöra transaktion och kontoinformation till tredjepartsaktörer, har intresset vuxit bland nya aktörer att ge sig in i finansbranschen. För bankerna har detta inneburit förändrade marknadsförutsättningar med kunder som väljer att ha sitt finansiella innehav hos olika finansiella aktörer. Bankerna har inte längre den hela bankkunden och ett sätt att bemöta den nya marknadssituationen har varit för bankerna att ingå strategiska allianser med fintech-bolag.

Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och identifiera vilka strategiska val de fyra

största bankerna i Sverige har gjort för att möta den nya utmaningen från fintech-bolag.

Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie, vars datainsamling inhämtats från fem semistrukturerade

intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag och intervjuunderlaget framtogs utifrån vald referensram. Utifrån empiri, referensram samt tidigare forskning har analys genomförts för att redogöra bankernas strategiska val samt operativa risker.

Slutsats: Studien visar att de fyra största bankerna i Sverige använt strategier av varierande karaktär

när de ingått samarbeten med fintech-bolag. Fokus på snabbhet, för att som bank vara aktuell på marknaden samt en ökad flexibilitet som mindre formellt knutna samarbeten bidrar till, identifieras som anledningar till att bankerna väljer att ingå samarbeten med fintech-bolag. Studien identifierar två huvudsakliga orsaker som motverkar bankernas innovationskraft, vilka grundar sig i en historisk passivitet till innovation samt omfattande regleringar. Vidare argumenteras skillnader i kultur och riskattityd som försvårande omständigheter för ett framgångsrikt samarbete mellan parterna. I samband med strategiska allianser har flertalet operativa risker identifierats, vilka riskerar få konsekvenser på bankernas rykte och varumärke. Samarbetena riskerar medföra konsekvenser som berör hela bankernas verksamheter, varför grundläggande riskanalys blir viktigt för bankerna att genomföra innan samarbetena ingås. Däremot konstaterar studien att svårigheter uppstår vid utförandet av riskanalys till följd av att många nya fintech-bolag saknar den bolagsdata som krävs för att fastställa riskprofil.

Abstract

Title: Financial innovation and the traditional bank - A qualitative study on banks' strategic alliances

with fintech companies.

Authors: Johanna Hermansson and Emma Idsäter Supervisor: Katarina Eriksson

Background: The digitization has led to changed conditions for the entire financial market and

financial services such as Swish and Bank ID are well-established and used by millions of Swedes. In line with increased innovation, fintech companies have grown, ranging from smaller start-ups to successful companies like Klarna. Fintech companies offer financial solutions in a digitally innovative way. As a result of the introduction of PSD2, which means that banks are obliged to enable transaction and account information to third parties, interest has grown among new entrants to enter the financial market. For the banks, this has meant changing market conditions with customers choosing to have their financial holdings with different financial companies. The banks no longer have the entire bank customer and one way to respond to the new market situation has been for the banks to enter strategic alliances with fintech companies.

Purpose: The purpose of the thesis has been to investigate and identify the strategic choices made by

the four largest banks in Sweden to meet the new challenge from fintech companies.

Methodology: The study is a qualitative case study, whose data collection was obtained from five

semi-structured interviews with respondents from the four largest banks in Sweden. The study has a deductive approach with inductive elements and the interview was developed based on the selected frame of references. Based on empirical data, reference framework and previous research, analysis has been carried out to identify the banks' strategic choices and operational risks.

Conclusions: The study indicates that the four largest banks in Sweden use strategies of varying

nature when entering partnerships with fintech companies. The pursuit of fast action means as a bank being up to date on the market and an increased flexibility that less formally linked collaborations contribute to, are identified as reasons why the banks choose to enter partnerships with fintech companies. The study identifies two main causes that counteract the banks' innovation power, which is based on historical passivity to innovation as well as extensive regulations. Furthermore, differences in culture and risk attitude are argued as aggravating circumstances for successful cooperation between the parties. In connection with strategic alliances, many operational risks have been identified, which can have consequences on the banks' reputation and brand. The collaborations risk having consequences that affect the entire banks' operations, which explains why basic risk analysis becomes important for the banks to carry out before the collaborations are conducted. On the other hand, the study finds that difficulties arise in performing risk analysis since many new fintech companies lack the company data required to establish a qualitative risk profile.

Innehållsförteckning

2.1.2 Syften med strategiska allianser ... 9

2.2 Agentteori... 10 2.2.1 Moral hazard ... 11 2.2.2 Adverse selection ... 12 2.3 Samarbetskomponenter ... 12 2.3.1 Tillit ... 12 2.3.2 Synergi ... 13 2.3.3 Legitimitet ... 13 2.4 Operativa risker ... 14 2.4.1 Regelefterlevnad ... 15 2.4.2 Informationssäkerhet ... 15 2.4.3 Extern brottslighet ... 16 3. Metod ... 17 3.1 Kvalitativ metod ... 17 3.2 Filosofiskt antagande ... 17

3.4 Studiedesign, Fallstudie ... 19 3.5 Val av referensram ... 20 3.6 Genomförandet av studien ... 20 3.6.1 Studiens struktur ... 20 3.6.2 Urval ... 21 3.6.3 Semistrukturerade intervjuer ... 23 3.6.4 Operationalisering av intervjuer ... 24 3.6.5 Datainsamling ... 25 3.7 Analysmetod ... 25

3.7.1 Bearbetning empiriskt material ... 25

3.7.2 Analys av empiriskt material ... 26

3.8 Etiska överväganden ... 27 3.9 Kvalitetsdiskussion ... 28 3.10 Metodkritik... 29 4. Empiri ... 31 4.1 Respondenter ... 31 4.2 Resultat från intervjuerna ... 31

4.2.1 Marknaden och strategival... 32

4.2.2 Motiv till samarbeten ... 35

4.3 Strategiska allianser ... 37

4.4 Risker ... 39

4.5 Tillit i samarbeten ... 42

5. Analys ... 44

5.1 Bankernas strategiska val ... 44

5.2 Typer av allianser ... 49

5.3 Operativa risker ... 52

5.3.2 Externa operativa risker ... 58

6. Slutsats ... 63

6.1 Slutsats av studien ... 63

6.2 Studiens forskningsbidrag ... 65

6.3 Förslag på vidare forskning... 66

Referenser ... 67

Bilagor

Bilaga 1-Mejlförfrågan om intervjudeltagande Bilaga 2-Informationsutskick inför avtalad intervju Bilaga 3-Intervjuguide

1

1. Inledning

I detta kapitel följer en beskrivning av de nya förutsättningarna på den svenska finansiella marknaden till följd av digitaliseringen. Av denna anledning har flera banker valt att ingå strategiska allianser med fintech-bolag, vilket utgör studiens ämne. Vidare presenteras syfte, forskningsfrågor samt avgränsningar i kapitlet.

1.1 Bakgrund

Digitaliseringen har medfört att förutsättningarna för olika branscher förändrats mycket under det senaste decenniet. Den digitala infrastrukturen som möjliggör utförandet av finansiella tjänster digitalt i Sverige är idag väletablerad. Vid utgången av 2019 hade 98,7 procent av svenskarna mellan 21 och 50 år ett BankID och det totala antalet användare uppgick till 8,2 miljoner (BankID, 2019). BankID används för att legitimera och signera på webbplatser och lanserades genom samarbete, 12 banker emellan, i slutet av 00-talet (BankID, 2020). År 2012 introducerades även Swish, en digital betaltjänst som utvecklades ur ett samarbete mellan de sex största bankerna i Sverige och ägs av Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, Skandinaviska Enskilda Bank (SEB), Swedbank samt Sparbankerna (Swish, 2020). Flera banker anslöt sig efter att Swish lanserades och år 2020 används det av över sju miljoner svenskar (Swish, 2020). I takt med den finansiella utvecklingen hävdar Gupta och Tham (2018) att innovativa finansiella lösningar gör att finansbranschen står inför liknande utmaningar som taxi-branschen och detaljhandeln gjorde när Uber respektive Amazon.com lanserades. De förutspår att resultatet av denna utveckling kommer innebära lägre kostnader för

kunderna och att högre krav på kompetens ställs på de anställda inom finansbranschen.

Fintech står för financial technology och är ett samlingsbegrepp för teknologisk innovation inom finanssektorn (PwC, 2020). Många fintech-bolag är start-ups, som främst är nischade inom en del av den finansiella marknaden och erbjuder innovativa lösningar för befintliga produkter (PwC, 2020). Dessa är entreprenöriella nystartade bolag som kännetecknas av snabb tillväxt (Företagande.se, 2020). Det finns exempel på fintech-bolag som till följd av stark tillväxt utvecklat verksamheten under kort tid till att idag klassificeras som bank (Klarna, 2020). Till följd av EU-direktivet PSD2, Payment

2

finansmarknaden. Direktivet har inneburit att nya tredjepartsaktörer i form av leverantörer av betalningstjänster och kontoinformationstjänster introducerats

(Swedbank, 2020). För de kunder som önskar, innebär det nya direktivet att banker är skyldiga att möjliggöra transaktioner och kontoinformation med tredjepartsaktörer och att aktörerna omfattas av tillståndsplikt. (Finansinspektionen, 2019).

Bankverksamhet utgör en viktig del av samhället och är reglerad av hårda lagar till skillnad från fintech-bolag, samt bedrivs under tillsyn av Finansinspektionen. De förklarar banker enligt följande:

“Banker och kreditmarknadsföretag förmedlar betalningar och möjliggör

sparande och investeringar. De har därmed en nyckelroll för att ekonomin ska fungera väl” (Finansinspektionen, 2020).

Mätt i balansomslutning är bankerna, exklusive kreditmarknadsföretag, störst på den svenska finansiella marknaden (Svenska Bankföreningen, 2019). De svenska

storbankerna utgörs idag av Handelsbanken, SEB och Swedbank (Finansinspektionen, 2019). Traditionellt sett har storbankernas kunder haft hela sitt finansiella engagemang hos en och samma bank men på senare tid har det beteendet förändrats hävdar

Konkurrensverket (2018) i en rapport. Rapporten beskriver hur banken och kundens relation har förändrats och att allt fler idag väljer att vara kunder hos flera olika finansiella aktörer. Många flyttar även delar av sitt finansiella engagemang till mindre nischbanker, som till exempel Avanza, vilket påverkar storbankerna (Konkurrensverket, 2018).

En strategi som bankerna applicerat med syfte att behålla konkurrenskraft och erbjuda bankkunden de senaste digitala lösningarna är att integrera fintech med hjälp av fintech-bolag. Exempel på denna typ av interaktion som setts på den svenska marknaden är SEB och Nordea som köpt in sig i privatekonomiappen Tink samt Swedbanks samarbete med aktiehandelsplattformen Sprinklebit (Digital Di, 2017).

3

1.2 Problematisering

Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Swedbank, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) och Nordea har under de senaste åren mött hårdare konkurrens vilket gjort avtryck i utvecklingen av marknadsandelar. Sveriges fyra största banker har valts som benämning eftersom Nordea, sedan flytten av moderbolaget till Finland 1 oktober 2018, inte längre klassificeras som svensk storbank (Finansinspektionen, 2019). Enligt Finansinspektionen (2019) innehar Nordea fortsatt stora marknadsandelar i Sverige varpå banken inkluderas i benämningen och i denna uppsats. Finansinspektionens bankbarometer 2018 visade att storbankerna stod för 73,3 procent av utlåningen på den svenska marknaden (Finansinspektionen, 2018) vilket var en fortsatt minskning på en annars växande marknad och kan jämföras med 2014 års nivå på 77

procent. Bankbarometern för 2019 visade att de svenska storbankerna stod för 57 procent av utlåningen efter Nordeas flytt till Finland (Finansinspektionen, 2019).

Tre av de fyra största bankerna i Sverige har tappat marknadsandelar till mindre nätbanker (Affärsvärlden, 2019). De största bankerna innehar fortfarande en stor andel kunder inom bolånemarknaden (Affärsvärlden, 2019) men de finansiella institutionerna har märkt av tappet till fintech-bolagen och mindre banker, som förändrat

bankbranschen i grunden (Chen, Li, Luo & Wu, 2017). Boyle (2018) hävdar att bankerna har en trögrörlig organisation som haft svårt att anpassa sig till förändringar i samhället. Däremot fortsätter pengaflödet i bankerna genom det traditionella

banksystemet och Boyle (2018) hävdar att fintech egentligen inte bör ses som ett direkt hot med potential att ersätta bankerna. Snarare bör fintech ses som ett komplement eller tillägg till bankernas finansiella tjänster som pressar bankernas marginaler till följd av lägre priser.

Införandet av PSD2 har lett till en ökad konkurrenssituation på den finansiella marknaden, som ställer högre krav på att bankerna förenklar processen för kunder att inneha utspridda finansiella tjänster på olika banker och finansföretag

(Konkurrensverket 2018). Genom PSD2 har fintech-bolag i rollen som

tredjepartsleverantör fått kundinformation och transaktionsdata som gynnat den egna verksamheten. Dessa förutsättningar har givit dem en position där de med sina

4

finansiella lösningar kan utmana etablerade bankers finansiella funktioner på ett sätt som tidigare inte var möjligt. (Digital Di, 2019).

PwC hävdar i en rapport att en tuffare spelplan för storbankerna i Sverige är att vänta, eftersom bankerna inte förstått vidden av de konsekvenser som open banking, att finansiella aktörer öppnar upp och utbyter information med varandra, medför för deras traditionella affärsmodell (PwC, 2018). Idag innebär det att kunden väljer sina

banktjänster genom egna preferenser och som resulterat i att bankerna inte längre har den hela bankkunden (SvD, 2017).

Fintech-bolag är specialiserade inom en teknologisk innovation eller process. De kan idag erbjuda finansiella tjänster till lägre priser än bankerna och har kommit att utmana banksektorn (PwC, 2020). I Sverige finns det idag cirka 400 fintech-bolag enligt Invest Stockholm (2019). Trots att majoriteten av dessa kategoriseras som start-ups finns det fintech-bolag som växt, där Klarna är ett framgångsrikt exempel. Efter införandet av PSD2 har flera bolag satsat på finansiell innovation till följd av utökad finansiell transparens (Stockholm Invest, 2019). Det sätter stor press på bankerna och finansiella rådgivare som tidigare var de enda på marknaden som kunde erbjuda flera av de tjänster som fintech-bolagen idag tillhandahåller (PwC, 2020).

Enligt Stockholm Fintech Report 2018 (Gromek, 2018) är fintechvågen en följd av ökad digitalisering och globalisering samt ett försvagat förtroende för finansiella institutioner som drastiskt sjönk efter finanskrisen 2008. Att generation Y, de födda mellan mitten av 80-talet och 90-talet (Svenskt Näringsliv, 2018), äntrat den finansiella marknaden har exempelvis bidragit till digitala betallösningarnas uppsving. Undersökningen visade att generation Y:s förtroende till bankerna enbart var 8 procent 2016 och bristen på

förtroende till bankerna har varit till fintech-bolagens fördel hävdar Gromek (2018).

Den finansiella branschen befinner sig i ett skede där banker antingen kan välja att integrera fintech-bolagens lösningar inom den egna organisationen eller välja att se dem som konkurrenter. The World Retail Banking Report 2017 (Capgemini & Efma, 2017) presenterar att 91 procent av bankerna och 75 procent av fintech-bolagen förväntar sig ett överskridande samarbete (Collins-Taylor, 2017) på ett eller annat sätt under

5

kommande år. Det är något som svenska banker valt att göra och under de senaste åren har Swedbank, SEB och Nordea (Finansliv, 2019) investerat i fintech-bolag. Bankerna har satsat miljonbelopp i fintech-bolag som utvecklar applikationer för AI, rabattappar och blockkedjeteknik. Även om samtliga banker inte genomfört investeringar är det gemensamt för de fyra största bankerna i Sverige att de på ett eller annat sätt valt att ingå samarbeten med fintech-bolag. (Digital Di, 2017)

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka och identifiera vilka strategiska val de fyra största bankerna i Sverige har gjort för att möta den nya utmaningen från fintech-bolag samt bidra med kunskap om hur bankerna kan limitera eventuella operativa risker vid dessa samarbeten.

1.4 Forskningsfrågor

Studien ämnar besvara syftet utifrån följande frågeställningar:

• Vilka strategiska val har de fyra största bankerna i Sverige gjort för att möta den

nya utmaningen från fintech-bolag?

• Vilka operativa risker kan identifieras för de fyra största bankerna i Sverige vid

strategiska allianser med fintech-bolag och hur skyddar sig banken mot dessa risker?

1.5 Avgränsning

Studien är avgränsad till att undersöka fintech-samarbeten för de fyra största bankerna i Sverige, vilket innebär att studien är avgränsad till ett branschperspektiv. Strategiska allianser är ett fenomen på marknaden med begränsad forskning. Den diskussion som förts om fenomenet handlar om meningsskiljaktigheter om huruvida banker och fintech-bolag bör klassas som konkurrenter eller varandras möjliggörare. Studien har undersökt hur bankerna valt att hantera nya finansiella aktörer i form av fintech-bolag samt den upplevda dynamiken vid samarbetena som ingåtts. Vidare har studien även identifierat operativa risker i samband med strategiska allianser. Studien har inte undersökt

problemformuleringen ur fintech-bolagens perspektiv, som annars hade varit relevant för att få en ökad förståelse för motparten till bankernas, operativa risker.

6

2. Referensram

I detta kapitel presenteras studiens referensram. Kapitlet beskriver strategiska allianser samt anledning till att de ingås. Vidare behandlas agentteori, tillit, synergi, legitimitet och operativa risker vilka används för att uppnå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna.

2.1 Strategiska allianser

En strategisk allians definieras som ett sätt för en eller flera affärsorganisationer att samordna resurser, kompetens och vidare generera konkurrensfördelar till följd av utnyttjandet av externa och interna resurser (Gulati, Nohria & Zaheer, 2000). Mohr och Spekman (1994) beskriver att strategiska samarbeten karaktäriseras av att de

samarbetande parterna har liknande mål, strävar efter att nå en gemensam nytta och att båda parter är beroende av den andra. Bengtsson, Holmqvist och Larsson (1998) hävdar att nätverksteorin handlar om hur företags styrka beror på relationen med dess

intressenter, såsom kunder, konkurrenter och leverantörer. Denna syn präglas av att den enskilda bankaktören har en betydande beroendeställning till intressenter i dess omvärld och att intressentrelationer kan variera i styrka och intensitet. Relationsbildning är därmed grunden till strategiska allianser och att aktörer som ingår i nätverk har olika strategier för olika typer av relationer (Bengtsson m.fl. 1998).

Strategiska allianser har som syfte att förbättra en affärsorganisations konkurrenskraft och verksamhet (Takac & Singh, 1992) och spelar en viktig roll när tekniken rör sig snabbt och ständigt utvecklas. Den teknologiska framfarten har länge varit ett

konkurrenskraftigt inslag i bankbranschen och aktörerna som står inför beslutet om att vara ledare eller snabba följare, eller en kombination, inom branschen ser strategiska allianser som en möjlighet att nå marknadsledande position (Takac & Singh, 1992). Att samarbeten mellan företag blivit allt mer vanligt kan hänföras till fyra anledningar anser Bengtsson m.fl. (1998) där den första beskrivs som behov av ökad effektivitet. Faktorer som stordriftsfördelar genom marknadsexpansion och den snabba teknologiska

förändringstakten innebär att tillgång till andras kunskap kan vara en anledning till bankers samarbeten. Snabbhet är något som banker idag kan applicera i sin verksamhet på grund av allt kortare produktlivscykler. Det gäller numera att snabbt nå ut med sina

7

produkter på marknaden och förutsättningen för att genomföra detta kan underlättas av gemensamma insatser i ett partnerskap. För att kunna anpassa sig till förändrade teknologiska och marknadsbetingade förhållanden kan flexibilitet vara en faktor till samarbete. Genom att samordna resurser och insatser inom ett område istället för att binda upp sig till ett visst alternativ som görs vid självständiga projekt, genererar samarbete att bankerna får ett större utrymme att agera vid förändrade förutsättningar. Slutligen nämner Bengtsson m.fl. (1998) att det i en sammankopplad värld sätts globala standarder för system, något som blivit betydande, eftersom de enskilda bankaktörerna inte är de som själva sätter standards. Att ingå strategiska allianser kan därmed vara en strategi för att positionera ett system och utöva ett gemensamt inflytande.

2.1.1 Typer av allianser

Definitionen av strategiska allianser är flera och det finns olika former av samarbete som är olika sammansatta i sin karaktär, ägarskapsstruktur, löptid och kapitalinsats. I denna studie används Bengtsson m.fl. (1998) definition om att samarbeten som bildas för att nå strategiska mål är en strategisk allians. Vidare presenteras olika typer av strategiska allianser inom bankbranschen.

Genom att bilda långtidskontrakt mellan parterna har företag möjlighet att ingå

samarbeten med längre löptid. Samarbete genom kontraktallianser kan däremot se olika ut beroende på vad syften med samarbetet är. Ernst och Halvey (2000) beskriver

exempelvis att samarbete vid forskning och utveckling är ett utbyte av specifika resurser och att samordningen av resurser därmed är begränsad till ett visst område. Bengtsson m.fl. (1998) beskriver att ett företags funktioner vid kontraktallianser kontrakteras ut till andra företag och att outsourcing samt subcontracting blivit vanligare. Anledningen är att företag vid outsourcing och subcontracting kan fokusera på sin huvudsakliga verksamhet och överlåta kompletterande funktioner till andra företag. Banken behåller på så sätt den kompletterande funktionen samt kontrollen, samtidigt som de på ett kostnadseffektivt sätt kan välja att behålla funktionen istället för att avyttra den, vilket i sig för med sig höga kostnader.

Franchise är ett partnerskap som grundar sig i att en part äger ett varumärke,

8

sin verksamhet (Meaney, 2004). Att få ta del av befintlig kunskap är det främsta motivet till att ingå ett franchise-partnerskap. Det finns fördelar till följd av låga

inträdesbarriärer och hög förväntad vinst samt möjlighet till att differentiera verksamheten på det sätt franchisetagaren önskar (Takac & Singh, 1992). Meaney (2004) belyser anledningen till misslyckade franchise-partnerskap vanligen utgöras av att parterna besitter olika mängder information, vilket kan missgynna franchisetagaren.

Non-equity cooperative agreements är samarbeten utan kapitalinvesteringar och

aktieägande. Dessa typer av samarbete kan vara alltifrån allmän karaktär till något specifikt. Samarbeten av dessa slag varierar ofta över tid och kan gälla engångs- eller regelbundna transaktioner mellan två parter. Ofta är samarbeten utan ägande ett avtal som omfattas av attributen av andra typer av avtal (Dunning & Lundan, 2008). Vidare exemplifieras detta genom att beskrivningen av vad ett management kontrakt mellan två företag kan generera. Förutom ledningssamarbete kan ett sådant samarbete leda till tekniska serviceavtal och överförandet av marknadskompetens likt en franchiseallians. Denna typ av strategisk allians genererar kunskapsöverföring och en viss typ av kontroll för företaget som är utöver det som avtalats (Dunning & Lundan, 2008).

Ett joint-venture partnerskap bygger på investeringar och kapital som är skild från parternas organisationer. Parterna går samman för ett samarbete där de delar på det finansiella ansvaret för att nå deras gemensamma mål, dessa kan variera men ett vanligt förekommande mål är att nå nya marknader (Killing, 2013). Takac och Singh (1992) understryker den gemensamma ägarstrukturen som anledningen till att joint ventures är vanligt förekommande eftersom parterna delar på riskerna som samarbetet innebär. Joint venture partnerskap kan ingås av olika anledningar. Det kan utgöras av allt från en enskild transaktion till att gemensamt investera i forskning och utveckling (Aponte, 2015). Joint venture är inte ett partnerskap utan problematik. Parterna kan ha olika intressen med partnerskapet och det är inte ovanligt att en part vill köpa ut den andra efter att de nått det gemensamma målet. Vidare finns risken att ägarna inte vill dela med sig av all information eftersom de kan uppleva detta som missgynnsamt mot sitt företag (Harrigan, 1986)

9

Genom förvärv bildas en allians som innebär att företag investerar kapital och enligt Brown, Gomes, Tarba och Weber (2011) tar över ett annat företag för att etablera sig själva som nya ägare. Från ett juridiskt perspektiv beskriver Angwing (2007) att det förvärvade företaget upphör existera vid förvärvet och att det är köparens aktier som därefter handlas. Sammanslagning är en typ av strategisk allians som bildas när två företag beslutar sig om att gemensamt gå vidare tillsammans som en enhet istället för att behålla separat ägande och enskild verksamhet. Företag som väljer att ingå

sammanslagningar är ofta av liknande storlek och som genom fusion bildar ett nytt företag som omfattar de sammanslagna företagens verksamheter (Brown m.fl. 2011).

2.1.2 Syften med strategiska allianser

Med syfte att uppnå en djupare förståelse för varför aktörer på marknaden väljer att ingå allianser har studien med hjälp av Bengtsson m.fl. (1998) identifierat tre anledningar. Detta har gjorts för att förstå bankernas syften och val av alliansform med fintech-bolag.

Bengtsson m.fl. (1998) påpekar att aktörer som ingår strategiska allianser för att förbättra sin position på marknaden, uppnå en effektivare distribution och bättre

produktsortiment gör det av marknadsskäl. Detta är ett vanligt argument för företag som ingår samarbete med avsikt att penetrera en ny marknad, där en större aktör besitter de egenskaper som mindre företag saknar, såsom kännedom om marknaden och

distributionskanaler (Bengtsson m.fl. 1998).

Bengtsson m.fl. (1998) belyser att en strategisk allians även kan ingås med syfte att uppnå effektivare produktion. Denna typ av allians uppkommer vanligen genom att den ena aktören utför viss produktion åt den andra aktören som saknar resurser, vilket benämns som produktionsskäl. Bengtsson m.fl. (1998) hävdar att denna form av allians utnyttjar skalfördelar, ökar produktionsflexibilitet och genererar en starkare ställning mot leverantörerna.

Vidare bildas strategiska allianser av utvecklingsskäl. Genom alliansen bildar aktörerna ett utvecklingsorgan som använder resurser från de samarbetande aktörerna. Bengtsson m.fl. (1998) understryker att denna form av samarbete är mer värdeskapande för

10

innovation än om den enskilde aktören hade investerat i utveckling inom sin egen organisation. Genom samarbetet utbyts därmed kunskap som är viktig för de båda parternas innovation.

2.2 Agentteori

Agentteorin växte fram under 70 och 80-talet och har kommit att få stor betydelse för managementforskningen och förståelsen för kooperativt arbete (Lan & Heraclous, 2010). Med hjälp av agentteorin kan agentrelationen förklaras. Relationen bygger på ett kontrakt mellan principalen och agenten, där agenten anlitas för att utföra en tjänst och uppfylla ett syfte efter principalens önskan. I praktiken är banken den kapitalstarka principalen i relationen och fintech-bolagen innehar agentrollen. Enligt teorin är banken den i relationen som delegerar arbetet men där beslutsfattandet sker av fintech-bolaget som har tilldelats uppdraget. Svårigheter som är vanligt förekommande i en

agentrelation är att agenten som även är nyttomaximerande utgår från det egna intresset och därmed inte fattar beslut som är av principalens intresse (Lane & Kivisto, 2008). Genom agentens agerande motstrids intresset och syftet med relationen är således inte uppfylld, parterna har olika målsättningar samt arbetsdelning och därmed har ett agency

problem uppstått enligt Eisenhardt (1989).

Agentteorin har gjort sig känd för sina pessimistiska antaganden om människans drivkrafter och beteenden och har fått mycket kritik genom åren beskriver Lan och Heraclous (2010). De hävdar att teorin har alldeles för förenklande antaganden om människan och att användningsområdet för teorin är smalt eftersom det särskilt riktat sig i en kontext mellan VD och ägare. Forskning om agentteori har därtill kompletterats för att få ett bredare användningsområde och Eisenhardt (1989) föreslår att hänsyn måste tas till flera organisationsteoretiska perspektiv. Wiseman, Cuevas-Rodriguez och Gomez-Meija (2011) hävdar att teorin kan appliceras i en större kontext och instämmer i kritiken mot teorins förenklade antaganden om människan. De riktar även kritik mot att teorin utesluter aspekten av sociala situationer där institutionella konventioner och sociala normer kan påverka agentens intresse.

Eisenhardt (1989) beskriver hur riskdelningsproblematik uppkommer när samarbetande parter är olika riskaverta och har olika attityder till risk. Till följd av det uppstår the

11

problem of risksharing. Det sker när principalen och agenten har olika inställningar till

risk, vilket leder till att parterna föredrar olika beslut baserat på deras individuella riskpreferenser. Agentrelationen måste byggas på vissa grundantaganden om människor, organisationer och information. Ett första antagande som görs är att människor alltid agerar efter att maximera sin egennytta. De handlar utifrån begränsad rationalitet och är riskaverta, eftersom de i största mån vill undvika alltför mycket risker (Eisenhardt, 1989). Eftersom agenten inte alltid kommer vilja agera i linje med vad principalen önskar så hävdar Eisenhardt (1989) att det i organisationen kommer uppkomma målkonflikter. En skillnad mellan bankerna och fintech-bolagen är att

parterna besitter olika information. En av parterna kan ha bättre förhandsinformation vid tidpunkten för när ett visst beslut ska fattas vilket skapar informationsasymmetri mellan parterna. Asymmetrisk information definieras som den maktbalans som skapas när en av de samarbetande parterna har ett informationsövertag över den andra. Dynamiken kan leda till att parterna agerar efter ett opportunistiskt beteende (Eisenhardt 1989) som riskerar skada samarbetet. Gällande information hävdar Eisenhardt (1989) att det är en handelsvara som likt andra varor kan köpas. I form av ekonomistyrning (redovisning, incitamentsprogram, revision) och övervakning kan den ena parten skaffa sig mer information än den andra och det uppstår därmed asymmetrisk information mellan principalen och agenten. Problem som följer asymmetrisk information i praktiken presenteras nedan;

2.2.1 Moral hazard

Ett av de problem som följer agentteori är känt som moral hazard. Det innebär att agenten utnyttjar den informationsasymmetri som finns till sin fördel och på bekostnad av principalens önskemål. Vilket är en situation som uppstår till följd av parternas olika inställning till risk och motivation. Det som moral hazard belyser är agentens bristande incitament till att följa principalens rekommenderade agerande (Myerson, 1991). Motivationsproblematiken som uppstår när det är svårt att få insyn över en individs arbetsprestation i grupp kan enligt Coff (1997) leda till att agenten inte vet om arbetet som denne utför kommer uppmärksammas eller belönas korrekt.

12 2.2.2 Adverse selection

Adverse selection uppstår när principalen inte kan säkerställa att agenten rapporterar information på ett ärligt sätt och säger sig ha färdigheter som denne egentligen inte besitter (Myerson, 1991). Vid adverse selection saknar fintech-bolagen incitament för att agera på ett sanningsenligt sätt och för principalen uppstår dilemmat om hur agenterna ska motiveras till att istället följa det rekommenderade agerandet. Den här typen av problem betyder att asymmetrisk information uppstår mellan parterna eftersom de besitter olika typer av information (Eisenhardt, 1989), där en har den bättre och sanningsenliga informationen.

2.3 Samarbetskomponenter

I kontexten av samarbeten kan flera aspekter tas hänsyn till för att generera en djupare förståelse för samarbetets dynamik. Dessa aspekter har i denna studie utgjorts av tillit, synergi och legitimitet.

2.3.1 Tillit

Tillit är en grundförutsättning för att kunna skapa långsiktiga relationer och

engagemang genom relations utbyte (Morgan & Hunt, 1994). Bland en uppsättning människor som arbetar tillsammans så underlättar tillit, delegeringen av uppgifter och beslut inom en organisation, vilket skapar förutsättningar för mer produktivitet enligt Cingano och Pinotti (2016). En av de vanligaste misstagen som görs vid strategiska allianser och som bidrar till dess misslyckande är att förtroendet för den andre parten inte varit tillräckligt stort (Bengtsson m.fl. 1998) Tillit är främst förknippat med större organisationer och är en grundläggande faktor bakom framväxten av dessa eftersom större organisationer har ett stort behov av fungerande delegering för att uppnå produktivitet (Cingano & Pinotti, 2016). Brist på tillit i en projektbaserad grupp kan resultera i ökade kostnader (Weber, McEvily & Radzevick, 2008). Enligt Zeffane och Melhem (2017) visar studier på att anställda i den offentliga sektorn tenderar att känna en större tillit än individer inom den privata sektorn. I grunden är tillit ett nyckelbegrepp för att få en större förståelse för hur en organisation och dess ledning ska uppnå

produktivitet. Att upprätthålla och värna om tilliten är betydande, eftersom sviktande tillit påverkar individuella prestationer negativt (Wang, Shi & Barnes, 2015).

13 2.3.2 Synergi

Begreppet synergi härstammar från grekiskan och kan översättas till samverkan (Latash, 2008). Synergi används främst i sammanhang med förvärv och fusioner där

företagsledningen vill uppnå synergieffekter. Detta innebär att företagen använder sina resurser på ett effektivare sätt genom interaktion med andra aktörer som ger större effekt än vad en individuell aktör kunnat skapa på egen hand (Chang & Thorson, 2004). Eftersom bankerna själva kan sakna den kunskap som deras

fintech-samarbetspartners besitter, kan ett samarbete leda till effektivare utnyttjande av resurser för att utveckla bankens produkter och tjänster, vilket innebär synergieffekt. Ett externt samarbete kan därför vara ett mer kostnadseffektivt alternativ än att utveckla

produkterna internt. Synergieffekt kan illustreras genom 1+1=3 vilket visar mervärdet som genereras (Burgin & Meissner 2017).

Synergi innebär nödvändigtvis inte en positiv betoning, Larson (2010) understryker att synergi även kan uppstå i negativ bemärkelse. Detta när samverkan mellan parterna genererar en effekt som är mindre än den företagen kunnat skapa individuellt.

Interaktionen blir missgynnsam för de båda parterna som hade kunnat agera effektivare i egen regi (Larson, 2010). Detta kan illustreras som 1+1=1 som visar att samverkan kräver mer resurser än den genererar (Burgin & Meissner 2017). Den främsta kritiken som riktas mot synergi är att det är svårt att mäta i praktiken (Porter, 2004). Larson (2010) belyser att synergi kan vara enklare att identifiera i det förflutna än att förutspå för framtiden.

2.3.3 Legitimitet

Legitimitet är ett vanligt begrepp inom politiken och grundar sig i folks uppfattning om en specifik auktoritet. Suchman (1995) definierar legitimitet som den allmänna

uppfattningen eller antagandet kring att en enhets handlingar är önskvärda, korrekta eller lämpliga inom ett socialt konstruerat system av normer, värderingar, övertygelser och definition.

Legitimitet är centralt i en organisation eftersom det inte enbart innefattar omgivningens agerande gentemot organisationen utan även hur de förstår den (Suchman, 1995). Det är

14

relevant att behandla legitimitet i studien eftersom det kan ses som avgörande för de traditionella bankerna att få deras kunder att förstå bankernas ändrade arbetssätt till följd av innovation och digitala lösningar.

Legitimitet är viktigt för organisationer och betydande för deras överlevnad, vilket gjort legitimitet centralt i institutionell teori (Johnson, 2004). En organisation befinner sig i en miljö som påverkas av många faktorer, däribland konkurrenter, kunder, leverantörer och regleringar. Hur väl organisationen hanterar sina intressenter samt hur

organisationen förändras jämfört med andra inom samma bransch är avgörande för organisationens legitimitet (Johnson, 2004). Resultatet av detta är att branscher tenderar att bli homogena eftersom det är vanligt att organisationer tillämpar liknande strukturer som andra aktörer inom branschen gjort (Johnson, 2004). Vidare påpekar Scott (2001) att detta ökar sannolikheten för att organisationen ska överleva eftersom legitimitet ökar vid homogenitet.

2.4 Operativa risker

Moosa (2007) beskriver att operativ risk utgör förlusten som sker till följd av bland annat bedrägeri, cyberattacker, förlust av medarbetare, stämningar, informationsförlust och vandalisering. Operativ risk har blivit alltmer aktuell i bolagssammanhang till följd av en hårt konkurrensutsatt marknad, globalisering och teknologiska trenderna som gör att allt fler organisationer är beroende av digitaliserade system (Moosa, 2007). Buchelt och Unteregger (2004) beskriver hur bankerna är exponerade för risk på ett nytt sätt idag. Risken för bedrägerier och externa katastrofer har alltid existerat för bankerna men den teknologiska framfarten har gjort att bankerna är mer utsatta än någonsin. Blunden (2003) hävdar att de skadliga konsekvenserna som exponering för operativ risk innebär inte ska underskattas, eftersom dessa risker bör bedömas som lika skadliga för

marknadsaktörerna som en marknadskollaps. Aktörerna inom finanssektorn bedöms ha fått en förändrad riskprofil till följd av den teknologiska tillväxten, vilket

tillsynsmyndigheter har tagit fasta på och genererats i de så kallade Baselreglerna, som innebär krav på ökad finansiell tillsyn hos de finansiella institutionerna (Moosa, 2007). Vidare påpekar Riksgälden (2020) att risker till följd av operativ- och finansiell risk kan påverka företagets verksamhet, ekonomi och anseende.

15

Studien utgår från Riksgäldens definition av operativ risk och inkluderar både internt och externt orsakade operativa risker. Riksgäldens definition av operativ risk lyder;

“Operativ risk är risken för förlust till följd av bristfälliga interna

processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Risken kan vara internt eller externt orsakad. Säkerhetsrelaterade risker är en del av operativa risker.” (Riksgälden, 2020)

Klassificeringen av operationell förlust kan enligt Moosa (2007) baseras utifrån tre kategorier; anledningen till den operativa förlusten, den resulterade förlusten samt redovisnings aspekterna till följd av förlusten. Genom att särskilja orsak, händelse och effekt av operativa förluster underlättas den operativa riskhanteringen. Vidare beskrivs olika former av operativa risker.

2.4.1 Regelefterlevnad

Lagen om bank-och finansieringsrörelse, kapitaltäckningsförordningen, insättningsgarantilagen och penningtvättslagen är exempel på lagar som är grundläggande för bankverksamhet i Sverige (Svenska Bankföreningen, 2019).

Regelefterlevnad är centralt i bankverksamhet och överträdelse av lagrum kan generera i höga böter och indragna tillstånd (Finansinspektionen, 2020).

Lindblad (2020) understryker att fintech-bolagens verksamheter inte heller sker utan risk och belyser en av de främsta utgöras av att de inte omfattas av tillsyn och regleringar. Théeden (2020) hävdar att det uppstår risker när aktörer som lanserar innovativa produkter och tjänster liknande det banker erbjuder, inte omfattas av samma lagar. Dessa risker inkluderar stabilitets-, penningtvätts- och

konsumentsskyddsperspektiv. Regelefterlevnad är därmed viktigt vid samarbeten mellan banker och fintech-bolag eftersom nya produkter och tjänster behöver följa regelkraven.

2.4.2 Informationssäkerhet

År 2018 innebar införandet av Dataskyddsförordningen GDPR samt PSD2. De båda EU direktiven omfattar banker och fintech-bolag och har förändrat hanteringen av

16

information. Datainspektionen (2020) beskriver att stora delar av GDPR liknar de regler som tidigare fanns under personuppgiftslagen. Dataskyddsförordningen har införts med syfte att skydda individers integritet och privatliv samt reglerar behandlingen av

personuppgifter (Datainspektionen, 2020). PSD2 berör betaltjänster och infördes med syfte att skapa en konkurrenskraftigare finansiell marknad (Finansinspektionen, 2019). Med godkännande från kunden innebär direktivet att företag som tillhandhåller

betalkonton måste dela med sig av information till tredjepartsleverantörer

(Finansinspektionen, 2019). Lagen om bank- och finansieringsverksamhet innefattar banksekretessen och gäller för samtliga bankanställda, även de som avslutat tjänst. Banksekretessen omfattar all information banken har om kunderna, både ekonomisk- och privat information, skriftligen som muntligen (Konsumenternas.se, 2020).

Information som omfattas av banksekretess får lämnas ut till myndigheter och personer med fullmakt om tillstånd för information innehas. Bryts banksekretessen kan däremot banken bli skadeståndsskyldig till den drabbade kunden (Konsumenternas.se, 2020). Vid samarbeten mellan banker och fintech-bolag blir informationssäkerheten en viktig aspekt att ta hänsyn till. Det är viktigt att rätt information innehas av rätt person och att informationen förvaltas korrekt.

2.4.3 Extern brottslighet

Digitaliseringen har medfört att de fysiska bankrånen minskat och istället förflyttats till webbaserade plattformar genom dataintrång och cyberattacker. Finansiella institutioner står ständigt inför risken att utsättas för cyberattacker (Thedéen, 2020) eftersom de innehar stora mängder kapital (SvD, 2019). SvD (2019) uppger att försök till cyberattacker mot svenska banker sker flera gånger i månaden och poängterar att svenska banker aktivt arbetar för att skydda sig mot denna typ av brottslighet och att cyberattacker sällan lyckas. Vidare beskriver Thedéen (2020) att bankerna använder liknande IT-infrastruktur, vilket medför att intrång i en banks IT-nätverk riskerar att bli flera bankers problem.

Vid samarbeten mellan banker och fintech-bolag är IT-säkerheten viktig för att reducera risken för att bedragare ska genomföra intrång i bankernas IT-system. PwC (2020) beskriver att risken för att drabbas av cyberattacker ökar vid samarbeten eftersom fler leverantörer omfattas av risken.

17

3. Metod

I detta kapitel beskrivs metoden som har tillämpats för att genomföra studien.

Kapitlet behandlar vetenskaplig metod, genomförande, referensram, analytisk metod och etiska överväganden samt kvalitet. Avslutningsvis diskuteras kritik som kan riktas mot metoden.

3.1 Kvalitativ metod

Den kvalitativa studien handlar om att genom insamling av material beskriva händelser och fenomen med utgångspunkt från deltagarnas egna uppfattningar (Bryman & Bell, 2017). Syftet med en kvalitativ forskningsmetod är att skapa ökad förståelse för det undersökta fenomenet i sitt sammanhang. Iakttagelserna som experiment och

observationer genererar sätts därefter i relation till relevanta teorier som kan skapa en djupare förståelse för ämnet (Håkansson, 2013). Det finns enligt Flick (2014) flera syften med kvalitativa studier, varav ett är att beskriva deltagarnas upplevelser och uppfattningar ur olika detaljperspektiv. I studien ges hänsyn åt detaljerna, för att få förståelse för de parametrar som bidrar till att besvara studiens forskningsfrågor. Kvalitativa data har i denna studie samlats in genom intervjuer med relevanta personer från de fyra största bankerna i Sverige. För att kunna besvara uppsatsens syfte har datainsamlingen utgjorts av material där respondenterna svarat på frågor som beskriver bankernas strategi för hur de har valt att närma sig fintech samt operativa risker som det medför. Den kvalitativa forskningsmetoden har bedömts som lämplig att applicera på studien, eftersom syftet var att uppnå en djupare förståelse inom området. För att uppnå detta har grundade slutsatser ur det datamaterial som genererats genom intervjuer samt analys utifrån vald referensram, genomförts.

3.2 Filosofiskt antagande

Håkansson (2013) beskriver att det finns fyra perspektiv att grunda forskning på,

Positivism, Realism, Interprevitism och Criticalism. Eftersom studien grundar sig på

kvalitativ forskning är Interprevitism och Criticalism alternativen för studien. Criticalism tar sin utgångspunkt i konflikter och motsatser i samhället, för att finna orsakerna till dessa. Vidare är Interprevitism ett antagande om att verkligheten enbart

18

kan nås genom sociala sammansättningar och en uppfattning är att människor och deras institutioner skiljer sig från naturvetenskapens studieobjekt. Det kräver att forskaren som valt tolkningsperspektivet ska fånga den subjektiva innebörden av sociala

handlingar (Bryman & Bell, 2017). Det tolkande perspektivet passade väl med studiens syfte som handlar om att bedöma de operativa riskerna ur bankernas perspektiv.

Eftersom tidigare forskning om fenomenet saknas har studien genererat en subjektiv sanning utifrån respondenternas uppgifter och därmed antagit ett tolkande perspektiv.

3.3 Forskningsansats, Deduktiv ansats med induktiva inslag

I kvalitativa studier är det vanligt att en induktiv ansats används. Metoden bygger på förekomsterna från empiriska data som sedan härleds och skapar en slutsats. En

induktiv forskningsansatsstudie utgår från ett praktiskt problem enligt David och Sutton (2016). Problemet som studien definierat har delvis inhämtats ur tidigare forskning men eftersom det endast finns begränsad forskning, har studiens problem även identifierats med hjälp av nyhetsartiklar och dagspress. Den tidigare forskningen har främst

fokuserat på om fintech-bolag bör ses som konkurrenter till bankerna eller ej. De identifierade områdena har sedan bearbetats utifrån teori och referensram för att finna studiens praktiska problem.

En deduktiv ansats kännetecknas av att det har sin utgångspunkt utifrån en hypotetisk prövning (David & Sutton, 2016). Datainsamlingen kan då ske genom en deduktiv utfrågning, till exempel genom frågeformulär, vilket hjälper till att skapa jämförbara resultat. Vikten av reliabilitet i forskningen framhålls ofta vid deduktiv forskning och utifrån ett frågeformulär blir detta lättare eftersom dessa genererar mer enhetliga svar. Vidare hävdar David och Sutton (2016) att det vanligtvis läggs ett stort fokus på att ha så många undersökningspersoner att det är möjligt att dra slutsatser om den berörda populationen för att uppnå extern validitet, vid deduktiv forskning. Motsatt till hur deduktiv forskning vanligtvis hanteras beskriver David och Sutton (2016) däremot att extern validitet inte handlar om att få ihop så många undersökningsdeltagare som möjligt utan att ett väl valt, relativt litet urval, som är mer användbart är bättre än ett större illavalt.

19

Den induktiva ansatsen kan ha ett explorativt förhållningssätt som genererar förståelse till problemet. Detta medför att en fördjupning på detaljnivå kan skapas och som kan belysa de parametrar som genererar en detaljerad studie och ge möjlighet till att

upptäcka mönster. En induktiv forskningsansats kan genomföras genom intervjuer eller observationer om det belysta problemet (Bryman & Bell, 2017). Forskning kan även byggas på en kombination av metoder för att uppnå ett specifikt mål enligt David och Sutton (2016), vilket kallas triangulering. Denna studie finner en kombinerad ansats relevant för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställning. Genom att utgå från befintliga teorier menar studien inte skapa egna teorier, vilket hade varit fallet vid induktiv ansats, utan undersöka problemet utifrån frågor som är bearbetade utifrån referensramen. För att stärka reliabiliteten i studien har stor vikt lagts vid att välja ett urval av bankmedarbetare med särskild erfarenhet och insyn i integrationen av banker och fintech. Eftersom intervjuerna haft delvis öppna frågor har studien induktiva inslag som har bidragit till en djupare förståelse som genererat mer detaljer.

3.4 Studiedesign, Fallstudie

En fallstudie definieras enligt Patton (2015) som utforskandet av ett eller fler fall som avser att svara på frågor såsom hur och varför, på ett informationsrikt sätt. För att undersökningsmetoder ska kännetecknas som en fallstudie krävs en avgränsning i tid och rum om vad som ska ingå i studien (Bryman & Bell, 2017). Fallstudie som

datainsamlingsmetod är användbart när en större förståelse för fenomen som är okända eller komplexa och som innefattar en större mängd samband och variabler ska

undersökas (Gummesson, 2000). Forskning om studiens ämne är begränsad och därav konstateras fallstudie som lämplig metod för att få förståelse för ämnet och fånga upp nyanserade detaljer. En annan undersökningsform är tvärsnitt som handlar om att hitta jämförelser mellan enheter för att kunna jämföra dess olika utfall och finna mönster (Bryman & Bell, 2017). Tvärsnitt hade varit en lämplig metod om studien skulle haft en bredare utgångspunkt av ämnet men syftet har i denna studie varit att skapa en djupare förståelse. Kritik som framförts mot fallstudier är att det finns svårigheter i att dra generella slutsatser utifrån den begränsade mängd som studeras (Gummesson, 2000). Detta medför att studien inte kan ha en generaliserande slutsats, vilket heller inte ämnats. Studiens fokus riktas åt de strategiska val och operativa risker som respektive undersökningsdeltagare har erfarenhet av gällande fintech och involverandet av fintech i

20

banken. Därmed avsågs det inte göra en allmän generalisering av ämnet. Eftersom studien ämnar ha flertal deltagare är studiedesignen en flerfallsstudie som delvis har en komparativ design vars mål kan vara att förklara likheter och skillnader mellan

intervjufallen (Bryman & Bell, 2017).

3.5 Val av referensram

För att uppfylla uppsatsens syfte och undersöka bankernas val av samarbete med fintech-bolag har en referensram tagits fram innehållande strategisk allians, motiv till

bildandet av allianser samt en modell för att identifiera typer av allianser. För att

generera förståelse för kooperativt arbete har agentteori använts för att undersöka dynamiken bankerna upplever vid samarbete med fokus på potentiella agentkonflikter.

För att vidare redogöra syfte och besvara frågeställningarna har tillit, legitimitet och

synergi valts ut som kompletterande delar till agentteori för att undersöka valen av de

strategiska allianserna. Dessa är relevanta eftersom de är parametrar som är betydande för samarbete.

Operativa risker beskrivs som de direkta eller indirekta förlusterna till följd av

misslyckade eller otillräckliga interna processer. Strategiska allianser skapas av samordning av interna resurser och ett samarbete samt operativ risk grundar sig i mänskliga faktorer, därav presenteras operativ risk i referensramen för att besvara studiens andra forskningsfråga. Strategiska allianser har karaktärsdrag som sträcker sig från engångskontrakt till joint venture och förvärv, därav är operativ risk en aspekt ur samtliga affärsrelationer.

3.6 Genomförandet av studien

Utifrån studiens kvalitativa metodval och val av datainsamlingsmetod följdes processen av att identifiera studiens urval samt hur insamlingen skulle genomföras.

3.6.1 Studiens struktur

Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod vars empiriska data är det främsta materialet för analysunderlag. Studiens referensram framtogs innan den empiriska datainsamlingen genomfördes, eftersom uppsatsförfattarna ansåg det som lämpligt att

21

ha referensramen som utgångspunkt vid skapandet av intervjuunderlaget. David och Sutton (2016) beskriver att det är vanligt vid en studie med induktiva inslag att det tillkommer ytterligare teoretiska referenser under fortskridandet av arbetet som för analys och redogörelse framåt.

3.6.2 Urval

Figur 1. Urvalsprocessen (baserad på Dalen (2015) enligt en teori i Saetersdal & Dalen (1999), figuren har konstruerats anpassad till studien)

I studien har ett antal deltagare valts ut genom en selektiv sortering vilket David och Sutton (2016) hävdar är en lämplig metod eftersom uppsatsförfattarna själva kan välja ut deltagare som de anser främst kan bidra till studien. Urvalet har skett i två steg som Ahrne och Svensson (2015) beskriver är ett vanligt tillvägagångssätt när en

22

undersökning handlar om organisationer. Vid urvalet av intervjurespondenter har studien utgått från ett icke-sannolikhetsurval som enligt Bryman och Bell (2017) innebär att urvalet inte sker slumpmässigt. Steg ett av urvalet har genomförts utifrån ett selektivt urval där respondenterna valts ut efter de bankorganisationer som önskats ha med i studien, endast anställda inom de fyra största bankerna i Sverige.

Genom kontakt med de valda bankerna har uppsatsförfattarna eftersökt specifika anställda med expertis inom fintech och bankens strategiska arbete, som var villiga att deltaga i studien genom intervju. Denna expertisgrupp har utgjort en relativ liten del av banken eftersom fenomenet kan klassas som nytt. Det krävdes därmed ett gediget arbete genom bankernas organisation för att finna passande respondenter, genom filtrerande sökningar via Linkedin samt i samtal med bankernas kundtjänst har dessa kunnat härleda oss till relevanta anställda. Personer som därefter kontaktats har i vissa fall, tipsat vidare om potentiella respondenter som bättre uppfyllt urvalskraven. Valet av respondenterna har baserats på de som kunskap och erfarenhetsmässigt kunnat bidra till studien, vilket David & Sutton (2016) beskriver utgör ett selektivt urval.

Under tiden för detta uppsatsarbete, våren 2020, har COVID-19 lett till en världsomfattande pandemi. Omständigheterna har haft påverkan på urvalet då potentiella respondenter saknat tid och möjlighet att ställa upp. Utifrån

omständigheterna och Folkhälsomyndighetens rekommendationer om social

distansering har samtliga intervjuer genomförts via Skype eller Microsoft Teams för att säkerställa alla inblandades hälsa. Det har därmed inneburit en anpassning och genom videointervjuer bedömde uppsatsförfattarna ändå kunna få fram datamaterial för att besvara syfte och frågeställning samt uppfylla de forskningsetiska principerna som studien ställt.

Genom urvalsmetoden hittades en noggrann vald grupp av respondenter som uppfyllde urvalets krav. Dessa utgjordes av fem respondenter, varav två arbetar på samma bank och de övriga på resterande av de fyra största bankerna i Sverige. Valet av antal respondenter i studien har grundat sig i Ahrne och Svensson (2015), som beskriver att intervjuerna ska uppnå en viss mättnad, det vill säga att svaren som genereras följer ett återkommande svarsmönster för att klassas som ett tillräckligt respondentunderlag.

23

Valet att ha två respondenter från samma bank motiveras av att båda respondenter uppfyllde urvalets krav och därav var det mer relevant att ha med bådas erfarenhet och kunskapsbidrag än att reducera urvalet.

Tabell 1. Respondent-tabell över studiens genomförda intervjuer.

Respondent A B C D E Bank A B CD CD E Datum för intervjun 16 2020-03-19 2020-03-17 2020-03-17 2020-04-01 Tid i min 51:12 38:29 43:38 42:37 50:06

Tabell 1 redovisar benämningarna på respondenterna och bankerna de arbetar för.

Respondent C och Respondent D arbetar för samma bank och därav benämns den som Bank CD. Vidare presenterar tabellen vilket datum respektive intervju genomfördes samt hur lång tid dessa tog att genomföra. Respondenterna tillhör mindre arbetsteam inom bankerna och arbetsrollerna publiceras inte i tabellen eftersom respondenterna därmed skulle kunna identifieras, vilket går emot uppsatsens principer om

konfidentialitet som diskuteras under 3.8 Etiska överväganden i uppsatsen.

3.6.3 Semistrukturerade intervjuer

Intervjuerna har genomförts utifrån en semistrukturerad design. Det är vanligt att använda en sådan struktur vid kvalitativ forskning (Bryman & Bell, 2017) och designen var passande för studiens syfte för att uppnå mer detaljerade svar. Därmed kunde intervjuerna tillåta att röra sig i olika riktningar och ge utrymme för vad

intervjupersonen själv ansåg vara relevant och viktigt för ämnet. En ostrukturerad intervju tenderar att likna ett vanligt samtal men eftersom intervjuguiden baserats utifrån referensram, delvis tidigare forskning samt nyhetsartiklar så formades

intervjuguiden efter en lista över mer specifika teman som uppsatsförfattarna önskade att intervjun skulle beröra, såsom marknaden, strategiska allianser, samarbete och

risker. Starrin och Svensson (1996) påpekar att den som intervjuar bör försöka skapa

följsamhet under intervjun och följa upp det som sägs. Intervjuteknik är lite av ett detektivarbete (Starrin & Svensson, 1996) där intervjuguiden ska användas med finess och klokhet så att en rigid hållning till intervjuguiden kan undvikas. Vanliga problem som kan uppstå i en intervju och som bör undvikas är att använda känsloladdade ord,

24

frågor med dubbla betydelser och frågor som är alltför komplicerade. Vidare beskriver Starrin och Svensson (1996) att kommunikations-och tolkningsproblem är vanligt och bör redas ut under själva intervjun för att inte lämna intervjutillfället med oklarheter. Därför ställdes följdfrågor utöver intervjuguidens innehåll i syfte att motverka kommunikations- och tolkningsproblem.

Det finns flera tekniska aspekter vid intervjuer (Ahrne & Svensson, 2015) som intervjuaren bör ta hänsyn till. Inspelning är ett vanligt sätt att använda sig av vid intervjuer för att dokumentera det som sägs. Detta kompletterades genom att föra skriftliga anteckningar som fångade upp det som inte var hörbart (Ahrne & Svensson, 2015). David och Sutton (2016) framhåller vikten av de etiska övervägandena vid lagring av det inspelade datamaterialet och vikten av att lagra det i ett separat format som innebär att andra inte kan få tillträde till personliga uppgifter och

intervjumaterialet. Efter att intervjun genomförts uppkommer frågan om hur

transkriberingen ska genomföras (Ahrne & Svensson, 2015). Det finns flertal tekniker men till denna studie har uppsatsförfattarna använt konversationsanalys som innebär att intervjuerna skrivits ut. För samtliga intervjuer har därefter kodning genomförts av datamaterialet efter inhämtandet av eventuell kompletterande information.

3.6.4 Operationalisering av intervjuer

Efter att intervjuguiden framtagits och samtliga respondenter godkänt medverkan för intervju, mejlförfrågades datum och tid för intervjutillfället. Detta bestämdes ett par veckor innan och respondenterna fick i förväg ta del av intervjufrågorna för att de skulle få en större förståelse om uppsatsens ämnesområde och hinna förbereda sig.

Intervjuguiden till samtliga respondenter strukturerades utifrån följande temaordning,

marknaden, strategiska allianser, samarbete och risker. Genom att ha en bredare

utgångspunkt i början av intervjun var syftet med intervjuguiden att smalna av ämnesområdet och samtidigt få en förståelse för hur respondenten upplever

konkurrensen på marknaden mellan banker och fintech-bolag vilket tidigare forskning inom området främst fokuserat på. Fokus vid formulering av intervjufrågorna var att dessa inte skulle vara ledande utan av öppen karaktär samt tydligt språk, vilket David och Sutton (2016) framhåller som viktigt vid intervjuer för att respondenterna ska uppfatta och förstå dessa korrekt.

25

3.6.5 Datainsamling

Primärdata har inhämtats genom de semistrukturerade intervjuerna. Den samlade empirin har varit grund till djupare förståelse och vidare analys som underbyggts av referensramen. Intervjuerna har genomförts utifrån en framtagen intervjuguide som delvis baserats på tidigare forskning kring ämnet, som erhållits från akademiska tidskrifter samt nyhetsartiklar. Detta för att i samtal med undersökningsdeltagarna diskutera hur banken valt att bemöta fintech-bolagen och eventuella operativa risker som uppkommit till följd av den valda fintech strategin. Studien har även inhämtat sekundärdata från publicerade rapporter samt tidigare forskning hämtad från Scopus och Business Source Premier.

3.7 Analysmetod

Den kvalitativa undersökningen har genomförts efter vad Dalen (2015) beskriver som ett tolkande förhållningssätt. Den har följt Fejes & Thornberg (2015) kriterium om att uppsatsförfattarna har som uppgift att sortera och undersöka det empiriska materialet för att redogöra för studiens syfte.

3.7.1 Bearbetning empiriskt material

Det empiriska materialet har erhållits genom intervjuer som i första hand har bearbetats genom sammanställning av anteckningar från intervjuerna samt intervjutranskription. Detta för att generera en överskådlig bild av materialet enligt Rennstam och Wästerfors (2011). I kvalitativa termer kan det vara svårt att särskilja empiriskt material och data (Ahrne & Svensson, 2015). I denna studie är data definierat som det som producerats vid intervjutillfällena och det empiriska materialet är definierat som det avgränsade material av data som avsetts analyseras vidare.

David & Sutton (2016) beskriver kodning som ett arbetssätt för bearbetning vid kvalitativ analys. Svårigheterna som Rennstam och Wästerfors (2011) riktat mot intervju som kvalitativ forskningsmetod är den stora mängd data som genereras och utmaningen med att sortera den. Genom kodning motverkas risken med felaktig informationssållning. Kodning kan genomföras på olika sätt och i denna studie har induktiv kodning använts, vilket David och Sutton (2016) beskriver innebär att teman

26

bestäms utifrån inhämtade empiriska data. Eftersom respondenterna gavs samma semistrukturerade intervjuguide bedömdes en deduktiv ansats medföra förutsättningar för en röd tråd i datamaterialet, vilket möjliggjorde sortering efter teman även om skillnaderna i svar förekom. Datainsamlingen från intervjuerna som kategoriserades utifrån teman är utgångspunkten för sammanställningen av studiens empiriska del. Denna typ av sållning är enligt Sutton och David (2016) ett bra sätt att bearbeta kvalitativa data och lämpar sig till intervjufrågor som genererar längre svar vilket semistrukturerade intervjuer har tendens att göra.

Genom noggrann genomgång av materialet har uppsatsförfattarna varit uppmärksamma på detaljer som kan bidra till mönster och diskutera dess relevans om att ha med i studiens analys. Genom att undersöka ett ämne utifrån en kvalitativ metod påpekar Fejes och Thornberg (2015) att mänskliga faktorer riskerar analysens kvalitet och uppsatsförfattarna bör därmed ha ett kritiskt förhållningssätt till det empiriska materialet för att undvika psykologiska fällor.

3.7.2 Analys av empiriskt material

I analysen har sorterad data utgjort det empiriska materialet. Enligt Ahrne och Svensson (2015) tar preliminäranalysen sin form redan i början av en studies utformning, i form av teoretiskt och analytiskt orienterade anteckningar som sker under intervjutillfället och under litteraturstudien. Genom att kontinuerligt anteckna värdefulla insikter under arbetet med uppsatsen, togs det till vara på för att underlätta det analytiska arbetet.

Watt Boolsen (2007) beskriver att koda och analysera är två arbetsprocesser som är sammanvävda i ett undersökande arbete. Uppsatsens problemformulering, referensram och analysteknik är kodningens och analysens strukturella förutsättningar. Utifrån den bearbetade empirin var analys av materialet nästa steg i skrivprocessen. Eftersom materialet bearbetats efter kodningsprincipen har uppsatsförfattarna letat efter mönster och teman. Rennstam och Wästerfors (2015) beskriver hur analysarbetet kan delas upp i tre steg som innefattar sortera, reducera och argumentera. I uppsatsens analys valdes därmed denna trestegsmodell. Detta kapitel avses fokusera på reduktion och

argumentation eftersom sortering beskrivs under 3.7.1 Bearbetning av empiriskt

27

relevant för att besvara uppsatsens forskningsfrågor och undersöka syftet. Studien grundar sig på ett omfattande empiriskt material. David och Sutton (2016) framhäver vikten av att data som valts ut måste behandlas i detalj men att reduktionen inte får påverka det inhämtade materialets komplexitet och olika nyanser (Rennstam & Wästerfors, 2015). Analysmetodens tredje steg, argumentera, handlar om att använda det insamlade empiriska materialet till att underbygga en analys och bearbeta samman empirin med uppsatsens utvalda referensram. Tidigare forskning om ämnet har

betydelse i analyskapitlet och det är relationen mellan argumentation samt tidigare forskning som genererat uppsatsens forskningsbidrag.

3.8 Etiska överväganden

Vid kvalitativ forskning krävs det enligt Ahrne & Svensson (2015) att forskaren tar hänsyn till etiska principer för att säkerställa respondenternas individskydd. Enligt Vetenskapsrådet (2002) ska en etisk diskussion ge underlag till uppsatsförfattarnas egna reflektioner och insikter kring sitt etiska ansvarstagande vid intervjuerna. Utifrån

Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer har studien säkerställt att hänsyn tagits till följande kriterier vid forskningen:

Informationskravet handlar om att forskarna ska ha informerat respondenterna om

studiens syfte och vidare informerat om att intervjun är av frivillig karaktär samt att de uppgifter som intervjun genererat inte kommer att användas på andra sätt än de som uppsatsförfattarna informerat om. För att säkerställa att principen följts så har respondenterna vid första kontakttillfälle blivit informerade om studiens syfte, respondentens rättigheter samt vad intervjun ska generera data till.

Samtyckeskravet diskuterar principen om att respondenten själv har rätt att bestämma

över sin medverkan i studien. Eftersom studien innebär ett aktivt deltagande för respondenten krävs att samtycke alltid inhämtas. Det har säkerställts genom att respondenterna tillfrågats både vid intervjuförfrågan om denne ger sitt samtycke till medverkan samt under intervjutillfället för att säkerställa att respondenten var medveten om sina alternativ. De uppgifter som inhämtats till studien som är publicerade i

offentliga sammanhang som nyhetsartiklar och pressmeddelande kräver ej samtycke men i rollen som uppsatsförfattare bedömdes det som rimligt att respondenten ska