• No results found

Börsen och konsumtionen : En studie över hur aktiemarknaden påverkarden svenska konsumtionen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Börsen och konsumtionen : En studie över hur aktiemarknaden påverkarden svenska konsumtionen"

Copied!
98
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BÖRSEN OCH KONSUMTIONEN

En studie över hur aktiemarknaden påverkar den

svenska konsumtionen

(2)
(3)

Avdelning, Institution Division, Department Ekonomiska Institutionen 581 83 LINKÖPING Datum Date 2003-06-12 Språk

Language RapporttypReport category ISBN X Svenska/Swedish

Engelska/English

Licentiatavhandling

Examensarbete ISRN Nationalekonomi 2003/6

C-uppsats

X D-uppsats Serietitel och serienummer Title of series, numbering ISSN

Övrig rapport ____

URL för elektronisk version

http://www.ep.liu.se/exjobb/eki/2003/nek/006/

Titel

Title Börsen och konsumtionen - En studie över hur aktiemarknaden påverkar den svenska konsumtionen Stock market and consumption – A study on how the stock market affects the Swedish consumption

Författare

Author Daniel W. Hansson

Sammanfattning

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen.

Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst ”övriga tjänster” och eventuellt ”bilar”, ”livsmedel” och ”övriga varaktiga varor” som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom ”övriga tjänster” och eventuellt ”övriga varaktiga varor”. Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.

Nyckelord

Paul Nystedt, konsumtion, sparande, börsen, ekonometri, Livscykel-hypotesen, Permanenta inkomst-hypotesen

(4)
(5)

Avdelning, Institution Division, Department Ekonomiska Institutionen 581 83 LINKÖPING Datum Date 2003-06-12 Språk Language Rapporttyp Report category ISBN X Svenska/Swedish Engelska/English Licentiatavhandling

Examensarbete ISRN Nationalekonomi 2003/6

C-uppsats

X D-uppsats Serietitel och serienummer Title of series, numbering ISSN

Övrig rapport ____

URL för elektronisk version

http://www.ep.liu.se/exjobb/eki/2003/nek/006/

Titel

Title Börsen och konsumtionen - En studie över hur aktiemarknaden påverkar den svenska konsumtionen Stock market and consumption – A study on how the stock market affects the Swedish consumption

Författare

Author Daniel W. Hansson

Abstract

Background: The Swedish stock market rose in the end of the twentieth century to short afterwards fall in a magnitude that can be compared to the great stock crash in 1929. This has affected the private economy of many households. At the same time it’s been reported that the consumption is still going strong.

Purpose: The purpose of this thesis is to study and explain how consumption and saving is affected by the stock market.

Method: The main method chosen for this thesis is quantitative statistical methodology. Results: It’s mainly ”other services” and possibly ”cars”, ”food” and ”other durable consumption” that has been affected by the level of the stock exchange rate. The volatility seems to have affected a majority of the groups in this study, besides ”other services” and possibly ”other durable consumption”. The marginal prosperity to consume was found to be 0.74 from disposable income and about 0.02 from stock wealth and other financial wealth. Explanations why the stock market does not affect the consumption more can be that the households wish to smooth their consumption over a longer time period and that money generated from the stock market is viewed mainly as transitory income, which is used for saving rather than consumption.

Keyword

Paul Nystedt, consumption, saving, stock market, econometrics, Life-cycle hypothesis, Permanent income hypothesis

(6)
(7)

Innehåll

1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMFORMULERING... 1 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 1.4 SYFTE... 2 1.5 AVGRÄNSNINGAR... 2

2 BÖRSEN DET SENASTE DECENNIET ... 3

3 HUSHÅLLENS EKONOMI ... 7

3.1 SPARANDESITUATIONEN I SVERIGE... 7

3.1.1 Hushållens finansiella förmögenhet... 7

3.1.2 Andelen aktieägare... 9

3.1.3 Fondsparande...10

3.1.4 Inställning till sparande och konsumtion...12

3.2 HUSHÅLLENS KONSUMTION...13

3.2.1 Hushållens inköpsplaner ...14

4 TEORETISK REFERENSRAM ...17

4.1 KONSUMERA NU ELLER I MORGON...17

4.2 LIVSCYKEL-HYPOTESEN...19

4.3 BETEENDELIVSCYKEL-HYPOTESEN...21

4.4 PERMANENTA INKOMST-HYPOTESEN...22

4.5 FÖRMÖGENHETSHYPOTESEN...25

5 TIDIGARE STUDIER...27

5.1 KONSUMTION OCH AKTIEMARKNADEN...27

5.2 SURVEY OM KAPITALVINSTER, KONSUMTION OCH BÖRSEN...30

5.3 KONSUMTIONBENÄGENHET FRÅN FÖRMÖGENHET...31

6 METOD OCH DATABEHANDLING...35

6.1 UNDERSÖKNINGSMETOD...35

6.2 DATABEHANDLING...36

6.3 MODELL AV KONSUMTION OCH SPARANDE...39

6.3.1 Romers modell applicerad på svensk konsumtion ...40

6.3.2 Konsumtionsbenägenhet från aktieförmögenhet...44

(8)

7 ANALYS OCH RESULTAT...47

7.1 KONSUMTION AV VAROR OCH TJÄNSTER...47

7.2 RESULTAT AV ROMERS MODELL FÖR SVERIGE...50

7.3 RESULTAT AV MARGINELL KONSUMTIONSBENÄGENHET...53

7.4 STÄMMER KONSUMTIONSMÖNSTRET MED TEORIN?...55

7.4.1 Test av PIH och Förmögenhetshypotesen...56

7.4.2 Empirisk skattning och de teoretiska modellerna ...58

7.5 VARFÖR PÅVERKAS KONSUMTIONEN INTE MER? ...58

8 SLUTSATSER...61

9 UTBLICK ...63 KÄLLFÖRTECKNING

Bilaga 1 - Romers modell

Bilaga 2 - Ludvigson & Steindels modell

Bilaga 3 - Skattning av PIH och Förmögenhetshypotesen Bilaga 4 - Hatanaka-metoden

(9)

FIGURER

Diagram

Diagram 1. Affärsvärlden generalindex (Relativpris)... 5

Diagram 2. Hushållens finansiella tillgångar och skulder ... 7

Diagram 3. Hushållens olika typer av finansiell förmögenhet ... 8

Diagram 4. Andel aktieägare (Vuxna) ... 9

Diagram 5. Nettofondsparandets sammansättning...10

Diagram 6. Nettofondsparandet 1998:2-2003:1...11

Diagram 7. Hushållens totala konsumtion 1980:1-2002:4 ...13

Diagram 8. Hushållens inköpsplaner ...14

Diagram 9. Konsumtion av olika varu- och tjänstegrupper...48

Diagram 10. Konsumtion och inkomst ...55

Figurer

Figur 1. Konsumtion i två perioder vid olika räntesatser...18

Figur 2. Grafisk beskrivning av Livscykel-hypotesen...19

Tabeller

Tabell 1. Aktiemarknaden och produktionen i USA (Romer)...29

Tabell 2. Likvid förmögenhet och konsumtion i Japan ...31

Tabell 3. Marginell konsumtionsbenägenhet ...33

Tabell 4. Romers modell skattad för svensk konsumtion 1993-2002...50

Tabell 5. Marginell konsumtionsbenägenhet ...53

Tabell 6. Konsumtionsbenägenhet från olika varu- och tjänstegrupper ...54

(10)
(11)

INLEDNING 1

1 INLEDNING

Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av det valda problemområdet och varför frågeställningarna är intressanta att studera. Efter detta redogörs för studiens syfte och avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Under slutet av 90-talet steg den svenska börsen kraftigt för att därefter gå ned i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Särskilt aktier inom IT-sektorn gick under en kort period stadigt uppåt och företagen tycktes ha nästintill obegränsade resurser och en strålande framtid. När börsen sedan vände har dessa företag fått göra kraftiga neddragningar och flera har också gått i konkurs. Det kraftiga fallet har inte bara drabbat nya bolag utan även stora och väletablerade företag som Ericsson och Telia, bolag i vilka många småsparare äger aktier både direkt och indirekt genom fonder.

Hushållens sparande i aktier och aktiefonder har ökat kraftigt det senaste decenniet och genom det nya pensionssystemet är många människors framtida pension beroende av börsutvecklingen. Idag har åtta av tio vuxna svenskar aktier i en eller annan form.

Samtidigt som börsen sjunkit kraftigt har dock rapporterats om en fortsatt stark konsumtion. Julhandeln 2002 steg exempelvis med 4 % från föregående år vilket ändå var lägre än årets genomsnittliga ökning som var över 5 %.1

1.2 Problemformulering

Det finns flera faktorer som brukar antas påverka en individs konsumtion, två av dessa är inkomsten och förmögenheten. Ökar aktiekurserna kommer hushållen som äger aktier att öka sin förmögenhet medan förmögenheten minskar vid sjunkande kurser. Den totala konsumtionen verkar dock inte ha förändrats i så stor omfattning de senaste åren. Det är därför intressant att ställa frågan hur börsen påverkar konsumtionen och om olika varu- och tjänstegrupper skiljer sig åt.

(12)

2 INLEDNING

Eftersom sparande och konsumtion är två sidor av samma mynt, den disponibla inkomst som inte konsumeras sparas, leder en undersökning av konsumtionen automatiskt in på sparandet. Förutom storleken på sparandet är det intressant att se om börsutvecklingen har påverkat hur hushållen väljer att placera sina besparingar.

Att studera konsumtion och sparande kan vara intressant på både samhällsekonomisk- och individnivå. Den samhälleliga då konsumtionen påverkar bruttonationalprodukten och genom att konsumtionen påverkar företagens vinster och därmed också arbetsmarknaden. På individnivå är det intressant eftersom det kan ge en inblick i hur olika tillgångar värderas och vilka preferenser individerna har.

1.3 Frågeställningar

ƒ Hur påverkas konsumtionen av aktiebörsens utveckling?

ƒ Finns det skillnader mellan hur olika typer av varor och tjänster påverkas?

ƒ Hur påverkas sparandet och valet av sparandeform av börskursen?

1.4 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen.

1.5 Avgränsningar

Uppsatsen behandlar förhållandena i Sverige med huvudsaklig inriktning på åren 1993-2002. Sparandet studeras på en aggregerad nivå med avseende på hur börskursen påverkat mängden och valet av sparform. Uppsatsen tar inte upp portföljteori, dvs. hur hushåll väljer sina aktier och andra finansiella tillgångar, i detalj. Vidare ska uppsatsen betraktas som en konsumtionsstudie och inte som en studie över aktiemarknaden.

Studien begränsas också till att se på sambandet hur börsen påverkar konsumtion och inte det omvända sambandet, dvs. hur konsumtionen påverkar företagsvinster, företagsvärdering och därmed aktiekurserna.

(13)

BÖRSEN DET SENASTE DECENNIET 3

2 BÖRSEN DET SENASTE DECENNIET

För att få perspektiv på de senaste årens mycket kraftiga svängningar på börsen är det intressant att titta på vilka faktorer som har påverkat upp- och nedgången. IT-sektorn är då av särskilt intresse då denna stått för en stor del av börsens svängningar de senaste åren.

Under det senaste decenniet har allt fler privatpersoner i Sverige blivit aktieägare både genom direkt ägande av aktier och genom fondsparande. Statliga utförsäljningar av bolag som Pharmacia och Telia har lockat många privatpersoner att köpa aktier. Även om börskurser rör sig upp och ned hade generalindex i många decennier haft en positiv trend och i slutet av 90-talet steg börsen kraftigt för att sedan falla. En orsak till den kraftiga kursuppgången och det dramatiska fallet är den s.k. IT-boomen. Denna är också intressant ur konsumtionsperspektiv då den inneburit att många hushåll skaffat nya produkter inom hemelektronik som datorer och mobiltelefoner.

Efter att i många år ha varit ett relativt okänt begrepp blev Internet ett allt mer uppmärksammat fenomen under slutet av 90-talet. Internet utvecklades först i USA för att kunna upprätthålla kommunikationen vid händelse av ett kärnvapenkrig. Senare användes Internet främst inom universitetsvärlden. Att kommunicera via dator är dock något som datorentusiaster länge sysslat med, men då via textbaserade och relativt krångliga system. Datorerna var tidigare också riktade antingen till företag eller till spelintresserade och entusiaster. Genom att PC-marknaden växte allt mer och datorerna gick ned i pris och blev allt mer lättanvända banades väg för IT-boomen. Antalet som har tillgång till dator i hemmet ökade mellan 1994 och 2002 från 24 till 68 procent2. När många hushåll skaffat PC blev Internet valet av kommunikationskanal för datatrafik.

I och med att allt fler hushåll hade tillgång till Internet lockades många företag av att försöka tjäna pengar på den nya tekniken. Detta gällde både systemutveckling och försäljning via Internet där det snart gick att köpa allt från pornografi till kläder och mat. Jämsides med den ökade Internetanvändningen ökade också efterfrågan på mobiltelefoner med funktioner för att skicka SMS och e-post. 1996 hade halva befolkningen i

(14)

4 BÖRSEN DET SENASTE DECENNIET

åldern 9-79 år tillgång till mobiltelefon i hemmet och 2001 hade denna siffra stigit till 85 %3.

De bolag som sysslade med IT-relaterad verksamhet tycktes ha en lysande framtid. Stora summor investerades i bolagen trots att få av dem kunde uppvisa någon vinst. Även om en del analytiker varnade för uppblåsta förväntningar och övervärderade aktier fortsatte investeringarna, antingen för att investerarna trodde på bolagen eller för att de trodde på en tids fortsatt uppgång. Privata Affärer sammanfattar stämningen på aktiemarknaden enligt följande:

”Tron på den nya tekniken och dess framtida intjäningsförmåga var gränslös. Värderingarna av de ledande bolagen var astronomiska. Vissa analytiker uttryckte skepsis, men vågade inte trycka på stoppknappen av rädsla för att hamna på efterkälken om kursuppgångarna fortsatte. Köprekommendationerna avlöste varandra trots att bolagen inte tjänade några pengar.”4

Till slut sprack dock bubblan och kurserna störtdök. Bolagen som tidigare haft råd med ständiga nyinvesteringar, lyxiga lokaler och omfattande marknadsföring var nu tvungna att spara och i vissa fall även lägga ned verksamheten.

Inte bara de nya IT-företagen som Framtidsfabriken, Icon Medialab och Boo.com föll på börsen utan även stora och väletablerade företag som Ericsson och Telia gick ned kraftigt. Utförsäljningen av Telia i juni 2001 där aktien marknadsfördes som en folkaktie lockade 945 000 svenska privatpersoner att köpa aktien till en teckningskurs på 85 kronor. Efter en kortvarig uppgång sjönk sedan aktien för att i början av 2003 handlas för omkring 30 kronor. Ericsson B hade sin toppnotering i mars 2000 med en kurs på 229 kronor för att i början av 2003 ligga mellan fem och åtta kronor. Detta är ändå procentuellt betydligt mer än teckningskursen på 3,80 kronor vid den nyemission företaget genomförde i augusti 2002.

3 SCB ”Statistisk årsbok för Sverige 2003” s. 240

(15)

BÖRSEN DET SENASTE DECENNIET 5

Förutom de övervärderade IT-aktierna fanns andra bidragande orsaker till den dramatiska nedgången, här kan särskilt nämnas naturkatastrofer och ett oroligt världsläge efter terroristattackerna mot World Trade Center i september 2001. I en artikel om IT-bubblan i Göteborgs-Posten från början av 2002 skrivs:

”De senaste två årens börsfall har dominerats av IT-sektorns kollaps. Om man gjorde en börskurva utan IT-bolagen skulle den se hyggligt normal ut. Inledningsvis pös luften ur själva bubblan. IT-investeringarna ströps och efterhand drog den allt svagare världskonjunkturen ner aktiekurserna några snäpp till.”5

Utöver värdeminskningen på aktier har lågkonjunkturen även lett till att många företag gjort stora neddragningar på personal varvid många blivit varslade eller uppsagda.

Diagram 1 visar kursrörelserna på den svenska börsen det senaste decenniet med en kraftig uppgång runt millennieskiftet och sedan fallande kurser.

Affärsvärldens generalindex (Relativpris)

0 50 100 150 200 250 300 1993 :01 1993 :08 1994 :03 1994 :10 1995 :05 1995 :12 1996 :07 1997 :02 1997 :09 1998 :04 1998 :11 1999 :06 2000 :01 2000 :08 2001 :03 2001 :10 2002 :05 2002 :12

Diagram 1. Affärsvärlden generalindex (Relativpris)

Period jan. 1993-dec. 2002

Källa: Datamaterial från Affärsvärlden ”AFGX, Affärsvärldens generalindex”

(16)
(17)

HUSHÅLLENS EKONOMI 7

3 HUSHÅLLENS EKONOMI

För att kunna dra några slutsatser om hur konsumtion och sparande påverkats av börsen är det viktigt att få en bra bild över hur hushållsekonomin utvecklats. Hur utbrett det är med aktieägande är av avgörande betydelse för hur hushållens ekonomi påverkas av börsens upp- och nedgångar. En av uppsatsens frågeställningar är också att studera hur sparandet är kopplat till börsen vilket kapitlet avser att belysa.

3.1 Sparandesituationen i Sverige

Vid sparande finns det idag många alternativ att välja emellan. Några av de vanligaste är aktier, antingen direktägda eller genom fonder, obligationer, försäkringssparande och banksparande. De olika alternativen är alla förknippade med olika avkastning och också olika risker. Det finns också realt sparande vilket främst avser hus. Kapitlet kommer dock att fokusera på det finansiella sparandet.

3.1.1 Hushållens finansiella förmögenhet

Nedan visas diagram över hur hushållens finansiella förmögenhet har förändrats över åren. I diagram 2 visas både skulder, tillgångar och finansiell nettoförmögenhet.

Hushållens finansiella tillgångar och skulder

0 50 100 150 200 250 300 350 400 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 tkr

Fin. tillgångar Fin. skulder Fin. netto Diagram 2. Hushållens finansiella tillgångar och skulder

Per capita, 2002-års pris. (Ställningsvärden vid årsslut)

(18)

8 HUSHÅLLENS EKONOMI

Som syns i diagram 2 har hushållens finansiella nettoförmögenhet ökat betydligt de senaste tio åren. Att siffrorna kan tyckas höga kan förklaras med att även personliga företagare ingår i hushållen. Hushållens icke-vinstdrivande organisationer ingår däremot inte. Även om nettoförmögenheten sjunkit de senaste två åren ligger den ändå betydligt högre än tio år tidigare. Skulderna tycks ha legat på en tämligen jämn nivå medan tillgångarna har ökat sedan början av 90-talet fram till sin högsta nivå 2000 varefter de minskat.

Hushållens olika typer av finansiell förmögenhet

0 20 40 60 80 100 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 tkr

Bankinlåning Obligationer Försäkringssparande Bostadsrättsandelar Aktier Fondandelar

Diagram 3. Hushållens olika typer av finansiell förmögenhet

Per capita, 2002-års pris (Ställningsvärden vid årsslut)

Källa: Datamaterial från SCB ”Sparbarometern”

Diagram 3 visas hushållens finansiella förmögenhet uppdelad på flera olika undergrupper för perioden 1980-2002. I fondandelar ingår både aktie- och räntefonder. I statistiken sker värderingen till marknadsvärde och även personliga företagare ingår i kategorin hushåll6. Liksom aktier har fondförmögenheten minskar kraftigt efter 2000. Minskningen kan bero på både negativt nettosparande och fallande aktiekurser. Förmögenheten i bostadsrättsandelar har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Individuellt försäkringssparande, exempelvis individuellt pensionssparande, är en

(19)

HUSHÅLLENS EKONOMI 9

kategori som ökat markant och är i slutet av den undersökta perioden den enskilda sparandeform som står för störst del av hushållens finansiella förmögenhet. Kollektivt försäkringssparande, dvs. avtalspensionen, är inte inkluderat i diagrammet då detta inte redovisas för hela perioden. Detta utgör dock en relativt stor post, omkring häften så stor som det individuella försäkringssparandet.

3.1.2 Andelen aktieägare

Även om aktier är långtifrån någon ny sparform har andelen svenskar som äger aktier ökat kraftigt de senaste decennierna och idag äger åtta av tio vuxna aktier i en eller annan form.

Andel aktieägare (Vuxna)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 %

Aktieägare Börsnoterade aktier Aktiefond

Diagram 4. Andel aktieägare (Vuxna)

Källa: Datamaterial från Modig & Boberg (2003) s. 12-13

Diagram 4 visar hur aktieägandet har utvecklats i Sverige sedan 1984. Datamaterialet avser personer 16 år och äldre och har samlats in genom en årlig survey7. I kategorin aktieägare ingår alla som äger aktier i någon form, dvs. både direktägande och genom fonder. Fr.o.m. år 2000 ingår även premiepensionen i kategorin aktieägare, vilken stiger kraftigt detta år. Andelen som äger aktier via premiepensionen är för åren 2000-2002 omkring 50 %. I diagrammet syns att andelen som har aktiefonder stiger i slutet av 90-talet för att 2001 och 2002 sjunka något. Andelen ägare av

(20)

10 HUSHÅLLENS EKONOMI

börsnoterade aktier steg också kraftigt i slutet av 90-talet men har inte sjunkit speciellt mycket de senaste åren utan tycks ligga stilla. Viktigt att notera är att diagrammet visar andelen som äger aktier i en eller annan form utan att ta hänsyn till hur stort innehavet är.

Att andelen som äger börsnoterade aktier inte tycks ha minskat kan dels bero på att man bara sålt delar av sitt innehav eller att man i hopp om stigande kurser valt att behålla sina aktier. Många människor rapporteras exempelvis ha kvar sina Telia-aktier trots den kraftiga nedgången. När närmare 80 % av den vuxna befolkningen är aktieägare är det dock tydligt att börsen berör många människors privatekonomi.

3.1.3 Fondsparande

En sparandeform som det senaste decenniet vuxit i Sverige är fondsparandet. 2001 sparade 75 % i åldern 18-74 i någon typ av fonder, om även premiepensionen räknas in blir siffran 85 %. Hushållen fördelar stor del av sitt finansiella sparande mellan aktier, försäkringar och ränteplaceringar. Vilken typ av sparande som väljs beror till stor del på konjunkturen. 2001 innebar en kraftig uppgång för banksparandet efter flera år av lågt och negativt banksparande. Nettosparandet i aktiefonder påverkas främst av plötsliga och kraftiga svängningar på börsen, exempelvis Asienkrisen i slutet av 1998 och terroristattackerna i New York den 11 september 2001. IT-bubblan under slutet av 1999 och början av 2000 medförde ökat sparande i aktiefonder. 8

Nettofondsparandets sammansättning

Diagram 5. Nettofondsparandets sammansättning Källa: Fondbolagens Förening (2002)

”Fondsparandet i ett 5-årsperspektiv,1997-2001 ” s. 8

8 Fondbolagens Förening (2002) ”Fondsparandet i ett 5-årsperspektiv, 1997-2001”

s. 1, 10 70 % 12 % 25 % 34 % 19 % 47 % 1999 2000 2001 5 % 62 % 26 %

(21)

HUSHÅLLENS EKONOMI 11

Som syns i diagram 5 har typen av fondsparande förändrats dramatiskt mellan åren. Diagrammen visar sammansättningen av nettosparandet i fonder. Räntefonder minskade kraftigt från 1999 till 2000 för att året därpå stå för den klart största delen av nettofondsparande på bekostnad av framför allt aktiefonderna för vilka nettosparandet minskade kraftigt.

Nettofondsparandet 1998:2-2003:1 -550 0 550 1998 :2 1998 :3 1998 :4 1999 :1 1999 :2 1999 :3 1999 :4 2000 :1 2000 :2 2000 :3 2000 :4 2001 :1 2001 :2 2001 :3 2001 :4 2002 :1 2002 :2 2002 :3 2002 :4 2003 :1 kr

Övriga fonder Räntefonder Aktiefonder Diagram 6. Nettofondsparandet 1998:2-2003:1

2002:4 års pris, per capita, kvartalsvisa observationer

Källa: Data från SCB ”Andelar i värdepappersfonder efter fondtyp och sektor. Kvartal

1998K2-2003K1”

Diagram 6 visar liksom diagram 5 nettofondsparandet men här visas istället det monetära nettosparandet per kvartal över en längre tidsperiod. Sett till hur nettosparandet utvecklats över tiden har aktiefonder haft den klart största variationen medan räntefonder och övriga fonder legat på en jämnare nivå. Som framgår av diagram 6 är nettospanandet i aktiefonder negativt för många observationer efter 2000. En tydlig uppgång syns i början av diagrammet där aktiefonder ökade kraftigt 1999. Övriga fonder tycks ha en svagt nedåtgående trend medan räntefonder verkar ha en svagt positiv trend. Det totala nettosparandet i fonder uppnår sin högsta nivå andra kvartalet 1999 med 654 kr och sin lägsta nivå tredje kvartalet 2001 med -411 kr. Dessa punkter överensstämmer med när aktiefonderna hade sin högsta respektive lägsta nivå. I datamaterialet ingår inte individuellt pensionssparande och i aktiefonder ingår även allemansfonder.

(22)

12 HUSHÅLLENS EKONOMI

I det första premiepensionsvalet hösten 2000 var den mest aktivt valda fonden Roburs ”Contura” som är en högriskfond med inriktning på IT och läkemedel vilken vid slutet av 2002 sjunkit med omkring 60 % sedan premiepensionsvalet. Detta är dock inget unikt utan de tio mest aktivt valda fonderna har gått ned med i genomsnitt 40 % under samma period. Trots de stora nedgångarna, omfattande informationskampanjer och obegränsat antal kostnadsfria byten är det få sparare som brytt sig om att byta sina premiepensionsfonder.9

3.1.4 Inställning till sparande och konsumtion

I en survey genomförd av Finanstidningen hösten 2001 intervjuades över 800 personer om sina konsumtions- och sparplaner. På frågan vad man skulle använda eventuella pengar som blivit över efter hushållsutgifterna till svarade 12 % att de skulle konsumera för pengarna, 63 % svarade att man skulle spara och 22 % att man skulle amortera lån.

Undersökningen visade ett minskat förtroende för aktier som sparandeform, jämfört med året innan då börsen stod som högst, hade de som svarade att aktier var bästa långsiktiga sparandeformen sjunkit från 71 till 27 procent. Drygt en av fyra svarade att de ansåg banksparande vara det bästa placeringsalternativet. Fler än var tredje ansåg att den bästa sparformen var obligationer.10 Här är det dock en survey där konsumenter ställts inför en hypotetisk fråga och inte observerad faktisk konsumtion, sparande eller amortering.

9 Holmberg (2002) ”Få byten trots PPM-fondernas ras” s. 46 10 Svanström (2001) ”Hushållen håller i pengarna” s. 1

(23)

HUSHÅLLENS EKONOMI 13

Hushållens totala konsumtion 1980:1-2002:4 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 1980 :1 1981 :1 1982 :1 1983 :1 1984 :1 1985 :1 1986 :1 1987 :1 1988 :1 1989 :1 1990 :1 1991 :1 1992 :1 1993 :1 1994 :1 1995 :1 1996 :1 1997 :1 1998 :1 1999 :1 2000 :1 2001 :1 2002 :1 tkr

3.2 Hushållens konsumtion

Jul- och mellandagshandel står för en stor del av konsumtionen i Sverige. År 2000 skedde i genomsnitt för detaljhandeln 11 % av försäljningen i december. För vissa branscher är decemberförsäljningen betydligt högre, exempelvis leksaksbranschen och smyckesbranschen där 27 respektive 20 procent av försäljningen sker i december.11

Diagram 7. Hushållens totala konsumtion 1980:1-2002:4

Kvartalsvisa observationer, 2002:4 års pris, ej säsongsrensade

Källa: Datamaterial från SCB ”Privat konsumtion efter varaktighet. Kvartal

1980K1-1998K4” och ”Hushållens konsumtionsutgifter (ENS95) efter varaktighet. Kvartal 1993K1-2002K4”

Som syns i diagram 7 har den totala konsumtionen inte avtagit under de senaste åren även om den tycks ha planat ut. Den sista observationen är för fjärde kvartalet 2002 och är den observation som motsvarar den högsta konsumtionen under den undersökta perioden. Som tidigare nämnts är säsongsvariationerna kraftiga.

(24)

14 HUSHÅLLENS EKONOMI Hushållens inköpsplaner -80,0 -60,0 -40,0 -20,0 0,0 20,0 40,0 60,0 1993 :1 1993 :7 1994 :1 1994 :7 1995 :1 1995 :7 1996 :1 1996 :7 1997 :1 1997 :7 1998 :1 1998 :7 1999 :1 1999 :7 2000 :1 2000 :7 2001 :1 2001 :7 2002 :1 2002 :7 2003 :1

Mikroindex CCI Makroindex

3.2.1 Hushållens inköpsplaner

Konjunkturinstitutet genomför sedan 1993 en månatlig survey där frågor om hur hushållen ser på den privata och den svenska ekonomin jämfört med föregående år och förväntningar ett år framåt i tiden. Utifrån detta beräknas sedan tre nyckeltal; Consumer confidence indicator (CCI), Mikroindex och Makroindex. CCI är medelvärdet av svaren på frågorna hur hushållets respektive Sveriges ekonomi är jämfört med 12 månader tidigare, hur ekonomin tros vara om 12 månader och om man anser det fördelaktigt för allmänheten att köpa kapitalvaror i dagsläget. Mikroindex är medelvärdet av hur hushållets ekonomi är idag jämfört med för 12 månader sedan, hur hushållsekonomin tros vara om 12 månader, om man anser det fördelaktigt för allmänheten att köpa kapitalvaror och hur mycket kapitalvaror det egna hushållet kommer att köpa under det nuvarande året jämfört med föregående. Makroindex är medelvärdet av hur Sveriges ekonomi är idag jämfört med för ett år sedan, hur Sveriges ekonomi tros vara om ett år och hur arbetslösheten tros utvecklas.12

Diagram 8. Hushållens inköpsplaner

Källa: Datamaterial från Konjunkturinstitutet och SCB ”Hushållens inköpsplaner”

Som syns i diagram 8 följer CCI och Mikroindex varandra nära. Även Makroindex följer de övriga två relativt väl men varierar kraftigare. Från 2000 har Makroindex gått ned vilket tyder på att svenska hushåll blivit mer skeptiska om framtiden för den svenska ekonomin. CCI och i synnerlighet Mikroindex har dock legat relativt stilla sedan 1999 vilket visar att hushållen har ganska goda framtidsutsikter rörande privatekonomin. Alla

(25)

HUSHÅLLENS EKONOMI 15

index har stigit jämfört med nivån 1993. Att nivån är så låg 1993 kan förklaras med att Sverige då befann sig i en allvarlig lågkonjunktur med kraftiga sparpaket och hög arbetslöshet.

Berg & Bergström (1996) har undersökt en äldre variant av hushållens inköpsplaner där det fanns två framåtblickande index, ett för privatekonomin, (PCI) och ett för den generella ekonomiska situationen (GCI), istället för dagens tre index. Slutsatsen blev att PCI speglade konsumtionen ganska bra och att GCI inte hade någon ytterligare information rörande konsumtionen som saknades i PCI. 13 De skriver:

”In a crude analysis the personal financial situation index explains about 37 % of the variance in the growth rate of consumption”14

Även om detta är en analys av ett tidigare index skulle detta tyda på att Mikroindex, som är mer riktat mot privatekonomin, är användbart som en indikator på konsumtionen.

13 Berg & Bergström (1996) "Consumer Confidance and Consumption in Sweden" s. 26 14 Ibid. s. 26

(26)
(27)

TEORETISK REFERENSRAM 17

4 TEORETISK REFERENSRAM

Det finns flera olika teorier rörande konsumtion och sparande. Kapitlet behandlar främst Livs-cykelhypotesen, Beteendelivscykel-hypotesen, Permanenta inkomst-hypotesen, samt Förmögenhetshypotesen.

Det finns flera olika möjliga motiv till sparande. Sparandet kan ske för att tillgodose behov i framtiden. Antingen för att konsumera sådant som är för dyrt att köpa i dagsläget om lånemöjligheter inte finns eller för att få avkastning på sparat kapital. Sparandet kan också utgöra en buffert för att skydda sig mot osäkerhet, utgöra pensionssparande eller vara avsett för arv. Det är också möjligt att sparande sker slumpmässigt då individen gör av med mindre pengar än vad som hade varit möjligt.15

4.1 Konsumera nu eller i morgon

För att studera en individs val när ränta på kapital föreligger kan en enkel modell med två perioder ställas upp. I period ett har individen inkomsten Y1 och konsumerar C1. I period två är inkomsten Y2 och konsumtionen C2.

Om individen utan hinder både kan låna ut och låna pengar till räntan r kan konsumtionen fritt omfördelas mellan perioderna.

Konsumeras inget i period ett kan hela inkomsten lånas ut. I period två kan individen därmed konsumera för hela inkomsten Y2 och också för den

tidigare utlånade inkomsten Y1, vilken nu vuxit med räntan.

Alternativ extrempunkt är att inte konsumera något i period två utan istället maximalt i period ett. Individen vill då låna så mycket som möjligt. Gränsen för hur stort lånet kan vara sätts av förmågan att betala tillbaka i period två. Eftersom individen vill konsumera maximalt i period ett måste lån och ränta betalas med inkomsten i period två. Det maximala lånebeloppet, x, blir därför:16 2 (1 ) 2 1 2 1 x xr Y x r Y x Y r  œ  œ  (4.1)

15 Wärneryd (1999) ”The psychology of saving” s. 56-59 16 Smyth (1993) ”Toward a Theory of Saving” s. 60-62

(28)

18 TEORETISK REFERENSRAM

Från detta fås därmed följande extrempunkter:

1 2 2 2 1 1 1 2 1 2 0 Intercept (1 ) 1 Intercept 1 0 C C C Y r Y C Y Y C r C ­ ® ¯ ­ ° ® ° ¯     (4.2)

Utifrån dessa kan sedan individens budgetlinje ritas upp. När räntan ökar kommer lutningen på budgetlinjen att bli flackare och interceptet med C1

-axeln kommer att flyttas nedåt. Ökar inkomsten för någon av perioderna kommer kurvan att parallellförskjutas utåt.

Figur 1. Konsumtion i två perioder vid olika räntesatser Källa: Johnson (1971) s. 48-53

Figur 1 är ritad så att indifferenskurvorna är symmetriska runt 45°-linjen. Detta innebär att individen är indifferent mellan i vilken ordning konsumtionen av en normal vara sker, konsumtion idag ger därmed samma nytta som konsumtion i morgon.17

Som framgår av figur 1 kommer individen vid högre kapitalavkastning att konsumera relativt mer i period två än period ett eftersom detta gör det möjligt att nå den högre indifferenskurvan I2. Ett annat sätt att beskriva

detta är att säga att alternativkostnaden för att hålla kapital ökar. Kapital som inte lånas ut under period ett blir dyrare när utlåningsräntan ökar. Förutsatt att priser inte ändras kommer konsumtionen alltså att vara relativt

17 Johson (1971) ”Household behaviour : Consumption, income and wealth” s. 51-53 45o C2 C1 I1 I2 rLåg rHög

(29)

TEORETISK REFERENSRAM 19

billigare i period två jämfört med period ett. Sjunker avkastningen blir effekten den motsatta.

Om man inte längre antar att individen saknar tidspreferens kommer konsumtionen att bero på hur avkastningen på sparat kapital värderas i förhållande till uppskjuten konsumtion. Om individen helst konsumerar idag krävs därför en högre ränta för att det ska vara värt att skjuta upp konsumtionen jämfört med om konsumenten saknar tidspreferens.

4.2 Livscykel-hypotesen

Livscykel-hypotesen (LCH), utvecklad av Modigliani, Brumberg och Ando under 50- och 60-talet, utgår från att individer vill utjämna konsumtionen över sin livslängd. Genom att inkomsten varierar kommer också förmögenheten att variera och individen anpassar sitt positiva och negativa sparande efter inkomsten. I sin enklaste form antas förmögenheten vid livets början och slut vara noll. Efter pensionen spenderas allt sparat kapital och inget lämnas som arv. Detta har dock visat sig stämma dåligt med empiriska studier där arv utgör en viktig del av förmögenhet och spenderandet av sparat kapital efter pensionen ofta är mycket begränsat.18

Figur 2. Grafisk beskrivning av Livscykel-hypotesen Källa: Egen bearbetning efter Mankiw (2000) och Wärneryd (1999)

18 Leighton (1984) ”The consumption function” s. 19 Födelse Spenderande av sparat kapital Pengar Sparande= Förmögenhet Konsumtion Ålder Inkomst Död Pension Yrkesarbete 0 Lån+

(30)

20 TEORETISK REFERENSRAM

I figur 2 syns en grafisk beskrivning av LCH där individen i livets början lånar för att nå önskad konsumtionsnivå. Bilden är ritad så att individen har en viss inkomst från födseln som är konstant fram tills individen börjar arbeta då inkomsten stiger till en högre nivå. För enkelhetens skull antas också denna vara oförändrad fram till pensionen då inkomsten faller till en låg nivå för resten av livet. Att inkomsten är ojämn gör att individen måste låna i början av livet och använda sina besparingar efter pensionen för att bibehålla en konstant konsumtionsnivå. Eftersom individen antas göra av med all förmögenhet under sin livstid motsvarar lån och spenderande av sparat kapital individens sparande.

En del av den kritik som framförts mot LCH är att empiriska studier visat att unga sparar mer och gamla spenderar mindre av sina tillgångar än teorin förutsäger. Det råder också delade meningar om detaljer i modellen, exempelvis om pension ska ses som inkomst eller spenderande av sparat kapital.19

Enligt LCH har unga en inkomst som är lägre än den förväntade genomsnittliga inkomsten under livet. De borde därför låna snarare än att spara eftersom de räknar med högre inkomst i framtiden. Förklaringar till att unga sparar förvånansvärt stor del av inkomsten kan vara att de inte får låna eller inte vet om lånemöjligheter eller att de bara har sig själva att försörja och därför får mer pengar över jämfört med dem som har barn. En annan förklaring är att unga sparar för att ha ett säkerhetskapital och inte vill låna ifall deras faktiska framtida inkomst skulle visa sig vara lägre än den förväntade.20

Förklaringar till att äldre inte konsumerar i den omfattning LCH förutspår kan vara att gamla sparvanor är trögrörliga och ett försiktighetsmotiv då framtida livslängd är oftast mycket svår att förutsäga. Många tillgångar, som bostad, också är icke likvida och därför svåra att delvis spendera. En annan faktor är arvsmotivet där syftet kan vara alltifrån altruistiskt till direkt själviskt om arvet fungerar som kontrollinstrument över tänkbara arvingar.21

LCH är svår att testa empiriskt, dels eftersom förväntad framtida inkomst inte är observerbar och dels för att teorin bygger på att åldern på en individ eller hushåll är av avgörande betydelse för konsumtionen. Under en rad

19 Wärneryd (1999) s. 138 20 Ibid. s. 144-146

(31)

TEORETISK REFERENSRAM 21

förutsättningar angående förväntad inkomst och åldersstruktur, exempelvis att alla hushåll har samma faktiska såväl som förväntade livslängd och längd på yrkeslivet, kan teorin formuleras som:22

1 2 1

t t t

C EY EW (4.3)

Där C är konsumtion, W är finansiell och real förmögenhet och Y är nuvarande inkomst från arbete.

Tidsseriestudier har visat sig stämma relativt väl med LCH på både kort och lång sikt. De antaganden som görs för att få en modell som går att tillämpas empiriskt innebär dock att en mängd restriktioner måste vara uppfyllda, vilket kan ses som tveksamt. Genom dessa restriktioner försvinner också åldersstrukturens påverkan på konsumtionen vilket är det som är utmärkande för LCH.23

4.3 Beteendelivscykel-hypotesen

Flera utvecklingar av LCH har skett där vissa exempelvis inkluderar arv. En utveckling som fokuserar på de bakomliggande psykologiska aspekterna av sparande och konsumtion är Beteendelivscykel-hypotesen (BLCH). I denna utökas hypotesen med de tre beteendefaktorerna självkontroll, mentala konton och ramverk.

Begreppet självkontroll byggs upp av inre konflikt, frestelse och viljestyrka. Dessa kan förklaras med agentteori där en del kallad ”the planner” vill nyttomaximera på lång sikt och fördela inkomst och konsumtion över livslängden. Den andra delen, ”the doer”, vill däremot nyttomaximera på kort sikt och därför konsumera nu istället för att spara. Detta kan ses som en ekonomisk variant av Freuds psykologiska teori om detet, jaget och överjaget där detet vill ha omedelbar tillfredsställelse medan överjaget är den återhållande kraften. 24

Frestelsen består av att varor kan locka olika mycket till omedelbar konsumtion. Varor man kan se och röra lockar mer än varor man endast känner till eller ser på bild. Viljestyrkan är den psykiska kostnad det tar att motstå frestelser. Ramverk är hur individen ser på olika alternativ och på

22 Smyth (1993) s. 74-75 23 Ibid. s. 75-76

(32)

22 TEORETISK REFERENSRAM

vilket sätt de rangordnas.25 Ett exempel på detta kan vara vilken typ av lotter som köps där individer har olika värdering av lottpris, vinstchans, vinstbelopp och nöjet av själva spelet. Det är inte alls säkert att alla konsumenter uppfattar vinstchansen lika. Det är möjligt att många av de som spelar uppfattar chansen att vinna som större än den egentligen är eller kopplar slumpmässiga utfall till yttre faktorer och därmed tror sig kunna påverka slumpen.

Mentala konton står för hur tillgångar indelas i olika mentala fack från vilka individen har olika lätt att konsumera. Hur pengar används beror alltså på hur individen fått dem. En indelning här är nuvarande spenderingsbar inkomst, nuvarande tillgångar och framtida inkomst. Individen har lättast att konsumera från nuvarande spenderbar inkomst och svårast från framtida inkomst. I vilket konto en ökad inkomst bokförs beror på var denna inkomst kommer från och hur den utbetalas. En bonus utbetald som en klumpsumma uppges tillhöra nuvarande tillgångar. Samma belopp men utbetalt i flera omgångar tillsammans med ordinarie lön hamnar snarare i nuvarande spenderingsbar inkomst och därmed är lättare att använda till konsumtion än i fallet med en klumpsumma. Undersökningar pekar också på att inkomster från kapital inte gärna används till konsumtion.26

4.4 Permanenta inkomst-hypotesen

Permanenta inkomst-hypotesen (PIH) utvecklades av Milton Friedman i slutet av 50-talet och bygger i likhet med LCH på att individer försöker utjämna sin konsumtion. I PIH sker denna utjämning genom att inkomst och konsumtion delas upp i en permanent och en oväntad (transitory) del. Hypotesen vilar på tre ekvationer:27

P T P P P T Y C Y Y C C C kY   (4.4)

YP är permanent inkomst, YT är oväntad (transitory) inkomst och Y är faktisk inkomst. CP, CT och C är på motsvarande vis permanent, oväntad respektive faktisk konsumtion. k är den andel av permanent inkomst som

25 Wärneryd (1999) s. 151 26 Ibid. s. 151-152

(33)

TEORETISK REFERENSRAM 23

läggs på permanent konsumtion. Storleken på k beror bl. a. på räntan och hushållets preferenser för konsumtion relativt förmögenhetsökning.

Den oväntade inkomsten kan ses som avvikelsen från den förväntade inkomsten och kan därför vara både positiv och negativ. Vidare är väntevärdet för både den oväntade inkomsten och den oväntade konsumtionen noll sett till hushåll på aggregerad nivå. För enskilda hushåll eller grupper av hushåll kan däremot den oväntade inkomsten och konsumtionen vara både positiv och negativ. Även korrelationen mellan oväntad inkomst och oväntad konsumtion är noll. Detta innebär att inget av oväntad inkomst kommer att gå till konsumtion utan hela beloppet kommer att sparas. Konsumtionen beror då enbart på den förväntade inkomsten, vilken kan användas till både konsumtion och sparande.28

PIH tar ingen hänsyn till demografiska faktorer som barndom och pension och inte heller begränsad livslängd utan förutsätter att konsumenten agerar som om livslängden var oändlig.

Empiriskt stöd för PIH är exempelvis studier som visar att personer i låglönegrupper sparar mer och konsumerar mindre oavsett faktisk inkomst än personer som inte tillhör låglönegrupper. Eftersom det enligt PIH är den permanenta inkomsten som används till konsumtion är förklaringen till detta att individer i låglönegrupper har lägre permanent inkomst och därmed större oväntad inkomst än de som tillhör grupper med högre lön.29 Undersökningar har dock visat att konsumtionsbenägenheten från vad som kan anses vara oväntad inkomst är långt ifrån noll. Däremot är konsumtionsbenägenheten från sånt som kan räknas som permanent inkomst betydligt större än den från oväntad.30 Detta ger ett visst stöd för teorin, om än inte i sin striktaste form.

Eftersom endast faktisk inkomst och faktisk konsumtion är observerbara är det svårt att göra empiriska studier av PIH. Genom ytterligare antaganden om hur konsumenterna anpassar sin konsumtion efter inkomst kan teorin dock tillämpas empiriskt. En föreslagen metod är att följande ekvation används för att skatta permanent inkomst:31

28 Friedman (1957) s. 21-23, 26-28, 30 29 Ibid. s. 79-80

30 Smyth (1993) s. 70 31 Leighton (1984) s. 72

(34)

24 TEORETISK REFERENSRAM 0 (1 ) 0 1 P n t t n n Y E Y E E f    

¦

(4.5)

dvs. en oändlig serie där den permanenta inkomsten skattas av

2 3 1 2 1 (1 ) (1 ) (1 ) ... P t t t t t Y EY E E Y E E Y E E Y  osv.

I ekvation (4.5) är ȕ ett mått på hur tungt nuvarande inkomst väger jämfört med föregående periods när konsumenten bildar sin uppfattning om den permanenta inkomsten. Denna ekvation kan sedan skattas genom att prova olika värden på ȕ där Friedman i en studie uppges ha kommit fram till värdet 0,33 vilket innebär att nuvarande inkomst bidrar till formandet av permanenta inkomsten med 33 %, föregående år med 22 % osv. Den andel av permanent inkomst som läggs på konsumtion, k, uppges vanligtvis ligga omkring 0,8-0,9 i empiriska studier.32

Ett annat alternativ är att utnyttja att ekvationen är en geometrisk serie och genom en rad omformuleringar och en Koyck-transformering skriva om den till:33

1 1 1 där 1 t t t t T T t t t C k Y C C C E E H H E        (4.6)

Denna ekvation kan skattas utan att gissa olika värden men kan vara svår att skatta med OLS då residualtermen İt är korrelerade med Ct-1 och då

autokorrelation kan uppkomma. Vid skattning införs dessutom ytterligare en residualterm som då kommer att summeras ihop med İt.

32 Leighton (1984) s. 65, 72

(35)

TEORETISK REFERENSRAM 25

4.5 Förmögenhetshypotesen

LCH och PIH utgår båda från antaganden som bygger på att individen har god möjlighet att göra uppskattningar om framtiden. Förmögenhet ses därför endast som ett verktyg för att fördela konsumtionen mellan perioder. I realiteten är det dock ofta omöjligt för individen eller hushållet att med någon större säkerhet uppskatta framtida inkomster eller sin livslängd.

Förmögenhetshypotesen utgår därför från att individen agerar kortsiktigt. Det huvudsakliga motivet med att skaffa sig en förmögenhet är därför inte för att anpassa konsumtion till en viss nivå över sin återstående livslängd utan istället ett försiktighetsmotiv. Genom att samla på sig en förmögenhet skyddar sig individen mot framtida osäkerhet, sparandet fungerar här som ett buffertsparande. När individen slipper bekymra sig om framtiden ökar också den nuvarande nyttan eftersom det inte är trevligt att gå och oroa sig. Förutom försiktighetsmotivet är förmögenheten också ett verktyg för att fördela inkomst och konsumtion, ge upphov till kapitalvinster i form av ränta eller eventuell kurstillväxt och kan även ge nytta på andra sätt. Exempelvis kan förmögenhet fungera som en statussymbol, att vara miljonär är inte bara ett mått på kapitaltillgångar utan också en värdeladdad beskrivning av en person.34

Nyttofunktionen med hänsyn till både konsumtion och förmögenhet blir då enligt följande: 35 1 ( , ) med budgetrestriktionen t t t t t t t U U C W W Y C W (4.7)

Där Ct är konsumtionen, Wt förmögenheten vid slutet av period t, Yt är

inkomst och perioderna är relativt korta. Förmögenhetens marginalnytta antas, precis som andra nyttor, vara positiv och avtagande.

Om den optimala relationen mellan Ct och Wt är konstant fås sambandet

Wt=hCt där konstanten h utgörs av individens preferenser, dvs. hur mycket

konsumtion idag är värd relativt minskad oro för framtiden. Desto högre minskad oro värderas desto högre kommer h att vara. Detta eftersom ju högre h är desto mindre kommer att konsumeras och desto mer sparas inför

34 Leighton (1984) s. 80, Johnson (1971) s. 103-105 35 Leighton (1984) s. 80-81

(36)

26 TEORETISK REFERENSRAM

en eventuellt ”regnig dag”. Genom att substituera Wt med detta uttryck i

budgetrestriktionen fås: 1 1 1 1 1 t t t C Y W h  h    (4.8)

Denna ekvation har samma förklaringsvariabler som LCH-modellen, se ekvation (4.3), men en annan tolkning av koefficienterna. I denna ekvation antas också att koefficienterna för Yt och Wt-1 är lika stora vilket inte är

fallet i LCH-modellen.

Om sedan Wt=hCt laggas en period och substitueras mot Wt-1 i ekvation

(4.8) fås sambandet: 1 1 1 1 t t Ct h C Y h  h    (4.9)

Denna ekvation gör att hypotesen kan testas eftersom koefficienterna ska summera till ett om hypotesen stämmer.

Rörande Förmögenhetshypotesen uppges en amerikansk undersökning om efterkrigstiden ha kommit fram till h på 5,7. Detta implicerar en inkomstkoefficient på 0,15 och en koefficient på 0,85 för den föregående periodens konsumtion. Kritik har dock riktats mot denna formulering av teorin, exempelvis för att även förväntade kapitalinkomster borde ingå och att den ofta inte kunnat bekräftas empiriskt. 36

Vid empiriska test av de olika hypoteserna är beroende- och förklaringsvariablerna alltså ofta desamma. Tolkningen av skattade koefficienter beror därför på vilken av teorierna som tillämpas.

(37)

TIDIGARE STUDIER 27

5 TIDIGARE STUDIER

I det här kapitlet redogörs för vad andra undersökningar rörande aktiemarknad, förmögenhet och konsumtion kommit fram till. Detta är intressant både för att kunna jämföra resultat men också för att se vilket tillvägagångssätt som olika undersökare valt.

5.1 Konsumtion och aktiemarknaden

Romer (1990) utvecklade en modell för att undersöka konsumtionen i samband med den stora börskraschen 1929. Hon menar att depressionen och börskraschen inte ska ses som ett och samma fenomen utan att krashen ledde till stor osäkerhet hos konsumenter vilka därigenom sköt upp köp av kapitalvaror. Den minskade konsumtionen drog då ner samhällsekonomin och därigenom antalet arbetstillfällen, vilket skapade depressionen. En annan förklaring som nämns är att människor kan ha förväntat sig en långvarig nedgång i samhällsekonomin och därmed lägre permanent inkomst vilket enligt PIH leder till lägre konsumtion. Förväntningarna om en sämre ekonomi blir då en självuppfyllande profetia.37

I den osäkerhetshypotes hon använder har konsumtion av varaktiga varor, exempelvis bilar, ett negativt samband med osäkerhet om framtida inkomster. Desto större volatilitet på aktiemarknaden, dvs. svängningar på aktiekurser, desto mindre varaktiga varor köps. Den bakomliggande teorin är att konsumenten vid tillfällen med ovanligt stor osäkerhet om framtida inkomst kan välja att vänta med inköp eller riskera att köpa en produkt som antingen är för dyr eller för billig sett till den faktiska framtida inkomsten (kvalitén antas här återspeglas i priset). Varaktiga varor ska i stor utsträckning räcka en lång tid och priset är ofta högt. Väntar konsumenten ökar möjligheten att bedöma framtida inkomst och därmed kan inköpen av kapitalvaror läggas på en nivå närmare den optimala. Nackdelen med detta är att konsumenten inte får någon nytta i nuläget. Parallellt med osäkerhetseffekten kan också en förmögenhetseffekt uppstå. När osäkerheten är stor och konsumenten väljer att avstå från dyra kapitalvaror finns mer pengar över till andra varor vilka då tenderar att konsumeras i större utsträckning.38

37 Romer (1990) ”The great Crash and the Onset of the Great Depression” s. 598-600 38 Ibid. s. 598-603

(38)

28 TIDIGARE STUDIER

Den modell Romer ställer upp innefattar inte konsumtion utan istället produktion. Detta beror på att konsumtionsdata inte är tillgängligt för den aktuella perioden. För alla varugrupper är det produktion av varor ämnade för privat konsumtion som avses. Undersökningen bygger på årsvisa observationer då kvartalsvisa, vilket enligt Romer hade varit det ideala, inte finns. Modellen som används formuleras som följande:39

, ˆ ˆ1, , 1 ˆ2, 1 ˆ3, t ˆ4, t ˆ,

i t i i i t i t i i i t

y

D



E

y  

E

y 

E

V 

E

W 

H

(5.1)

där yi är procentuell förändring av produktionen av varugrupp i från

föregående år

y är procentuell förändring av total produktion jämfört med föregående år V är volatiliteten på aktiemarknaden

W är realt aktieindexkurs İ är residualtermen

Volatiliteten mäts som genomsnittet av den månatliga förändringen av realt aktieindex i kvadrat under de senaste 12 månaderna. Att just denna tidsperiod används är för att den visade sig fungera bästa av flera testade. W mäts som procentuell förändring av realt aktieindex jämfört med föregående år och laggad ett kvartal eftersom individerna antas behöva en viss anpassningstid.

Rörligheten hos aktieindexet, dvs. volatiliteten, utgör ett mått på osäkerhet och nivåförändring av aktieindex ingår för att särskilja osäkerhets- och förmögenhetseffekter. Osäkerhetsmåttet ska inte endast ses som ett mått på hur konsumenternas aktieportföljer varierar i värde utan även i ett större perspektiv där de också avspeglar osäkerheten i samhällsekonomin. Detta då aktiemarknaden under förkrigstiden sågs som en viktig indikator för den framtida ekonomin.40 Indelningen av varugrupper i Romers undersökning är ”varaktiga”, ”delvis varaktiga” och ”icke varaktiga”.

39 Romer (1990) s.608 40 Ibid. s. 603-604

(39)

TIDIGARE STUDIER 29

Aktiemarknaden och produktionen i USA (Romer)

Volatilitet Kursnivå R2

1891-1913, 1921-1928

Varaktiga varor -66,06 -0,10 0,23 Delvis varaktiga varor -3,49 0,11 0,43 Icke varaktiga varor 0,31 -0,01 0,32

1949-1986

Varaktiga varor -62,05 -0,20 0,44 Icke varaktiga varor -5,74 0,01 0,36

Tabell 1. Aktiemarknaden och produktionen i USA (Romer)

Källa: Romer (1990) s. 610, 620

För att få procentuell förändring har Romer använt första differensen av logaritmerade värden.

I tabell 1 redogörs för Romers skattningar för två tidsperioder där den första perioden består av åren 1891-1928, exklusive åren kring första världskriget, medan den andra består av åren 1949-1986.

För den första tidsperioden är volatilitetskoefficienten för icke varaktiga varor positiv medan den för varaktiga varor är negativ vilka är de tecken som osäkerhetshypotesen förutsäger. Förmögenhetseffekten är negativ för både varaktiga och icke varaktiga varor medan den är positiv för delvis varaktiga. Enligt teorin borde varaktiga varor ha en negativ och icke varaktiga eventuellt en positiv koefficient. Ingen av förmögenhets-koefficienterna är dock signifikant skilda från noll.

Den andra perioden uppvisar negativa volatilitetskoefficienter för både varaktiga och icke varaktiga varor. Förmögenhetseffekten är positiv för icke varaktiga varor men negativ för varaktiga vilket är det resultat teorin förutsäger. För varaktiga varor är båda koefficienterna signifikanta på 5 % nivå medan ingen av koefficienterna är signifikanta för icke varaktiga varor.

(40)

30 TIDIGARE STUDIER

5.2 Survey om kapitalvinster, konsumtion och börsen

I en survey genomförd 1997 tillfrågades amerikanska hushåll som ägde aktier om de ändrat sina konsumtionsutgifter eller mängden sparat kapital pga. aktiekursutvecklingen under de senaste åren. 85 % svarade att man inte ändrat mängden som konsumeras eller sparas. 3,4 % uppgav att man ökat konsumtionsutgifterna och därmed sparade mindre medan 11,6 % svarade att man tvärtom sparade mer och hade minskat konsumtionen. Av dem som ökat konsumtionen specificerade 11,8 % att orsaken var att de köpt en ny bil. Andra svar var att man köpt hus, lagt pengarna på semester eller gett mer till välgörenhet. De allra flesta kunde dock inte specificera var den ökade konsumtionen skett. Av dem som ökat sitt sparande uppgav 28 % att man investerat i aktier.41

Hushållen som ägde aktier blev också tillfrågade om de planerade att sälja sina aktier under det kommande året. 70 % uppgav att de inte hade några sådana planer. Av dessa svarade omkring 45 % att de sparade till pensionen, 34 % att pengarna inte behövdes i nuläget och 18 % att de hade sparandet som säkerhetskapital. Andra svar var att man inte ville sälja pga. skattemässiga hänsyn, att sparandet var till hus eller annat större inköp eller till utbildning.42 Då enkäten genomfördes hade Dow Jones index ökat det senaste året.

Starr-McCluers slutsats var att många uppgav att man inte påverkades av börskurserna men att resultaten stämmer överens med LCH eftersom denna förutser en relativt liten omedelbar konsumtionsökning vid ökad förmögenhet. Detta eftersom individen antas vilja fördela den ökade förmögenheten över sin återstående livslängd för att åstadkomma en jämn konsumtionsnivå.43

Som också påpekas i artikeln kan svaren ha påverkats av att det rör sig om en survey där respondenterna kan ha svårt att särskilja hur aktiemarknaden påverkat deras ekonomi jämfört med andra förändringar rörande lön, räntor och husmarknaden.

41 Starr-McCluer (2002) ”Stock Market Wealth and Consumer Spending” s. 69, 74 42 Ibid. s. 74-76

(41)

TIDIGARE STUDIER 31

Det kan vara svårt att dra direkta paralleller till svenska förhållanden. Exempelvis skulle nog inte särskilt många i Sverige svara att man sparar till utbildning jämfört med i USA.

5.3 Konsumtionbenägenhet från förmögenhet

I en artikel av Starr-McCluer (2002) undersöks aktiemarknadens påverkan på hushållens konsumtion i USA. Makroekonomiska studier om amerikanska hushålls förmögenhet och konsumtion uppges ha kommit fram till resultat som tyder på att för en dollar i ökad aktierelaterad förmögenhet konsumeras för mellan tre och sju cent. Det motsvarar en marginell konsumtionsbenägenhet (MPC) från aktieförmögenhet på mellan 0,03 och 0,07 där effekten verkar på flera års sikt.44

Berg (1994) har undersökt svenska förhållanden och kommit fram till att konsumtionen ökar med mellan 5 och 6 öre vid en kronas kapitalvinst. Detta är betydligt mindre än de 50 öres ökad konsumtion vid en kronas ökad kapitalvinst som OECD ekonomer uppges ha rapporterat. Bergs skattning gäller dock äldre förhållanden, från 50-talet fram till mitten av 80-talet.45

Ogawa et al. (1996) kom i en japansk tvärsnittsstudie för åren 1980, 1985 och 1990 fram till att den del av förmögenheten som spelade störst roll för konsumtionen var likvid finansiell förmögenhet. Detta eftersom det kan vara svårt att låna med framtida inkomst som säkerhet. Hushållen har då bara likvid förmögenhet och nuvarande inkomst att konsumera ifrån.46

Likvid förmögenhet och konsumtion i Japan

Livsmedel och drycker Gas och el Kläder Bostad och bil Övrigt -0,0030 -0,0019 -0,0004 0,0339 0,0208

Tabell 2. Likvid förmögenhet och konsumtion i Japan Signifikans på 5 % nivå i fetstil.

Källa: Ogawa et al. (1996) s. 436

I tabell 2 visas den marginella konsumtionsbenägenheten från likvid finansiell förmögenhet. I kategorin ”bostad och bil” ingår även annan varaktig konsumtion som större elektronikvaror. För en kronas ökad likvid

44 Starr-McCluer (2002) s. 71

45 Berg (1994) ”Kapitalvinster, hushållens konsumtion och sparande” s. 430 46 Ogawa et al. (1996) “An Empirical Re-evaluation of Wealth Effect in Japanese

(42)

32 TIDIGARE STUDIER

finansiell förmögenhet skulle alltså konsumtionen av ”bostad och bil” öka med 3,4 öre. ”Livsmedel och drycker”, ”gas och el”, samt ”kläder” har negativa koefficienter. Dessa är dock inte signifikanta utan bostad och bilar är den enda kategorin där resultatet är signifikant på 5 % nivå.

Studiens slutsatser är att likvid finansiell förmögenhet är den del av förmögenheten som mest påverkar konsumtionen och att denna påverkar både total konsumtion och vissa undergrupper, i synnerlighet de där tjänster och varaktiga konsumtionsvaror ingår. Studien indikerar att omkring en tredjedel av konsumtionen i Japan under högkonjunkturen i mitten av 80-talet kan hänföras till variationen i den likvida finansiella förmögenheten. En faktor som lyfts fram för att ha påverkat variationerna är börskursen. Författarna poängterar att användande av enbart total förmögenhet som förklaringsvariabel i konsumtionsfunktionen underskattar förmögenhets-effekten.47

Ludvigson & Steindel (1999) undersöker den amerikanska ekonomin och finner ett positivt samband mellan förändringar i förmögenhet och konsumtion. Effekten uppges dock vara svårmätt och varierar från år till år. De finner också att tidigare förmögenhetsförändringar fungerar dåligt för att göra prognoser för framtida konsumtion eftersom förmögenhetseffekten på konsumtionen ofta är kortsiktig.

Resultatet av undersökningen är att aktiemarknadens effekt på konsumtionen var som störst på 70- och 80-talet. Eftersom effekten varierar över tiden skattar de flera olika tidsperioder. De använder sig av kvartalsdata och modellen ser ut som följande:48

3 3 3 0 0 0 ˆ ˆ ˆ ˆ t j t j j t j j t j t j j j C

¦

D Y 

¦

E SW 

¦

J NW H (5.2) Där C är total konsumtion, Y arbetsinkomst efter skatt, SW aktieförmögenhet, NW annan finansiell förmögenhet än aktier och İ är residualtermen. De skattade koefficienterna utgör summan av nuvarande och laggade skattningar, dvs. 3

0

ˆ ˆj

j

D

¦

D osv.

47 Ogawa et al. (1996) s. 438-439

48 Ludvigson & Steindel (1999) ”How Important Is the Stock Market Effect on

(43)

TIDIGARE STUDIER 33

Att variablerna laggas är för att fånga konsumenters anpassning vid förändringar. Modellen följer LCH genom att de laggade inkomstvariablerna kan ses som ett mått på förväntad framtida inkomst.49 Modellen är också uppbyggd på ett snarlikt sätt som LCH-modellen (4.3) men med aktieförmögenhet separerad från övrig finansiell förmögenhet och med laggade förklaringsvariabler.

I modellen betecknar D MPC från disponibel inkomst. Konsumtionen beror dock inte bara på inkomsten utan även på förmögenhetsförändringar där ȕ och Ȗ är MPC från aktie respektive övrig finansiell förmögenhet. Eftersom individen antas vilja sprida konsumtionen jämt över livslängden förväntas ȕ och Ȗ inte att vara alltför nära ett. Hur mycket som konsumeras beror därför till stor del på individens uppfattning om framtida förmögenhets-förändringar. Marginell konsumtionbenägenhet 1953:1-1975:4 1976:1-1985:4 1986:1-1997:4 Y (D) 0,711 0,568 1,015 SW (ȕ) 0,026 0,106 0,021 NW (Ȗ) 0,043 0,069 -0,027

Tabell 3. Marginell konsumtionsbenägenhet Signifikans på 5 % nivå markerad med fetstil.

Källa: Ludvigson & Steindel (1999) s. 33

I skattningen ovan stämmer flera av koefficienterna inte med den ekonomiska teorin. MPC från disponibel inkomst för perioden 1986:1-1997:4 ligger något över ett och MPC från övrig finansiell förmögenhet för samma period är negativ. Teorin säger att MPC ska ligga mellan noll och ett och det skulle förefalla märkligt om värdet låg mycket nära ett eftersom nästan all inkomst då skulle konsumeras, något som kraftigt motsägs av både konsumtionsteori och andra studier. MPC från aktieförmögenhet ligger dock i samma storleksordning som rapporterats från andra undersökningar.

Möjliga orsaker till att koefficienterna inte tycks stämma med teorin är brister i datamaterialet eller statistiska problem som multikollinaritet. En annan orsak till inkomstkoefficienten på över ett skulle vara om hushållen kraftigt ökar sina lån vid ökad inkomst så de lånar till ökad konsumtion eller använder sparat kapital i stor utsträckning. Detta skulle kunna gälla

(44)

34 TIDIGARE STUDIER

för enskilda hushåll på kort sikt men det verkar högst osannolikt att det skulle vara hela förklaringen i detta fall eftersom det rör sig om aggregerad data och en tidsperiod på över tio år.

Ludvigson & Steindel skattar sedan en dynamisk modell med både framåt- och bakåtblickande laggar. Resultatet från denna blir att MPC från finansiell förmögenhet för perioden 1983:1-1997:1 är 0,024 och MPC från arbetsinkomst är för samma period 0,907. Ingen uppdelning av aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet görs här.50

(45)

METOD OCH DATABEHANDLING 35

6 METOD OCH DATABEHANDLING

Här redogörs för vilken metod som valts för att besvara frågeställningarna. Kapitlet innehåller också en genomgång av var datamaterialet hämtats ifrån och hur det behandlats och hur de olika testen och undersökningarna utformats.

6.1 Undersökningsmetod

Många av de modeller som handlar om konsumtion går att analysera med kvantitativ statistisk metodik vilket också är den metod som i stor utsträckning tillämpas i denna undersökning. Utöver statistiska skattningar har också tabeller och diagram använts för att få en uppfattning om utvecklingen av exempelvis förmögenhet och sparande.

Eftersom resultatet av en ekonometrisk skattning kan bero mycket på de variabler som ingår har stor vikt lagts vid att använda modeller som har en teoretisk förankring. De modeller som kommer att användas är modellerna av Romer, Ludvigson & Steindel, Förmögenhetshypotesen, samt PIH.

Även om antalet observationer av olika orsaker ibland varit begränsat har jag valt att inte skala om data eller använda extrapolering. Dessa metoder skulle ge fler observationer men i fallet med extrapolering skapas observationer som anpassas till befintliga observationer vilket riskerar att ge felaktiga värden. Att skala om data har inte tillämpats eftersom avvikelserna mellan olika tidsserier i vissa fall varit stora och varierat kraftigt i storlek. Hade variationerna varit lika stora i olika tidsserier hade omskalning inte varit något problem men eftersom de varierar skulle tillförlitligheten ha påverkats negativt. Då det är av avgörande betydelse hur data behandlas följer nedan en utförlig genomgång av var data hämtats ifrån och hur den bearbetats.

För att skatta ekonometriska modeller har datorprogrammet RATS från Estima använts och säsongsrensning har skett genom decomposition med Minitab från företaget med samma namn.

References

Related documents

Den största anledningen till att man har förtroende för bloggare är för att man litar på att de vet vad de pratar om och bland de som inte har något förtroende läser de

Även om populärkulturella verk inte i första hand legat till grund för intervjupersonernas beslut att bli häxor är chansen stor att populärkulturen haft en fortsatt

I snitt konsumerade hushållen IT- och medieprodukter och tjänster för drygt 25.000:- under år 2005, tabell 16. Procentuellt är böcker, tidningar och tv-licens den

Ludwig & Slok (2002) finner att sambandet mellan förändring i huspris och konsumtion blivit starkare över tiden och menar att denna effekt på senare år beror på att hushållen

Då nyheters trovärdighet på sociala medier påpekas vara problematisk av respondenterna argumenterar vi för att individers preferenser gällande nyheters trovärdighet på

Minsky (1992) observerade att skuldsättningen kan delas in i tre kategorier av avtalade åtaganden beroende på kassaflöde hos den enheten (individen/företaget/staten) och dess

Ironiskt nog visar kalky- ler av de åtaganden som världens länder gjort under avtalet att den globala för- brukningen av kol inte alls kommer att minska fram till 2050 samtidigt

Som alternativ till att köpa ny inredning (t.ex. stolar, gardiner, tallrikar) tog vi fram uppgifter om vad utsläppen per krona blir om man istället köper begagnat, reparerar eller