• No results found

Delaktighet och inflytande med digitala verktyg i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med förskollärare

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Delaktighet och inflytande med digitala verktyg i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med förskollärare"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Huvudområde: pedagogik

________________________________________________________________

Delaktighet och inflytande med digitala

verktyg i förskolan

- En kvalitativ intervjustudie med förskollärare

Författare: Maja Lilja & Sofia Olsson

Förskolepedagogik V, Självständigt arbete

15 högskolepoäng

Vårterminen 2021

Handledare: Ingrid Granbom

(2)

Abstrakt

I den reviderade läroplanen 2018 står det tydligt och klart att barn ska vara delaktiga och ges inflytande i förskolan samt utveckla adekvat digital kompetens. Vår studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt med digitala verktyg och hur barn görs delaktiga och ges inflytande i undervisningen. Begreppen delaktighet och inflytande menar vi har två skilda betydelser. Delaktighet handlar om att få vara delaktig i exempelvis en förbestämd aktivitet och inflytande handlar om att kunna påverka aktiviteten innan den påbörjas. Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare i från två olika kommuner. Intervjuerna har spelats in och transkriberats samt analyserats med Shiers delaktighetsmodell och hans tre steg för delaktighet. Resultatet visar att barn görs delaktiga och ges inflytande om förskollärare har ett medvetet arbetssätt och besitter den digitala kompetensen. Det är även av vikt att pedagoger som arbetar i samma förskola strävar åt samma håll i arbetet med digitala verktyg, för att verktygen ska användas på bästa sätt i undervisningen.

Nyckelord: digitalisering, Shiers delaktighetsmodell, digitala verktyg, delaktighet och inflytande.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning... 3

2. Syfte ... 5

2.1 Frågeställningar ... 5

3. Bakgrund ... 6

3.1 Delaktighet och inflytande... 6

3.2 Adekvat digital kompetens ... 7

3.4 Undervisning i utbildningen ... 7

Sammanfattning ... 8

4. Tidigare forskning ... 9

4.1 Pedagogers digitala kompetens ... 9

4.2 Pedagogers förhållningssätt till digitala verktyg ...11

4.3 Barn och digitalisering ...12

4.4 Förutfattade meningar om digitalisering ...13

Sammanfattning ...15 5. Teoretisk utgångspunkt ...17 5.1 Shiers delaktighetsmodell ...17 6. Metod ...19 6.1 Urval ...19 6.2 Genomförande ...20

6.3 Trovärdighet och kvalitet ...21

6.4 Etiska utgångspunkter ...22

6.5 Analys ...23

6.6 Metoddiskussion...24

7. Resultat ...26

7.1 Delaktighet och inflytande med digitala verktyg ...26

7.2 Förskollärares arbetssätt med digitala verktyg ...29

7.3 Utveckling och lärande med digitala verktyg ...32

7.4 Utmaningar i arbetet med digitala verktyg ...36

Sammanfattning ...39

8. Resultatdiskussion ...41

Referenslista ...45

Bilaga 1. ...47

(4)

3

1. Inledning

I en debattartikel i Expressen (2019, 30 september) uttalar sig utbildningsminister Anna Ekström om digitaliseringens framfart i förskolan. Hon lyfter att läroplanen reviderades 2018 för att säkra kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Ekström belyser att det är flera delar som har ändrats och förtydligats, bland annat den del om arbetet som förskolan ska bedriva för att öka barnens digitala kompetens. Barn ska ges möjlighet att använda digital teknik i förskolan för att på sin egen nivå kunna förhålla sig till den. Hon påpekar barns användning av digitala verktyg i vardagen, att de ses vara passiva konsumenter. Utbildningsministern betonar att barn i förskolan ska ges möjlighet utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt gentemot digitala verktyg. De exempel på digitala verktyg som lyfts i artikeln, är kamera, robotar med mera. Det ska alltid användas på ett medvetet sätt som gynnar barns utveckling och lärande.

Det betyder inte att barn i förskolan ska sitta mer framför skärmar, eller att plattor och datorer ska användas som barnpassning. Barn ska utforska omvärlden, röra på sig, leka och träna sociala färdigheter i förskolan. [...] Men med stigande ålder ska de också ges möjlighet att förstå och använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar deras utveckling och lärande. (Ekström, 2019, 30 september)

En annan del som skrivits fram i förskolans läroplan efter revideringen 2018 är FN:s barnkonvention om barns rättigheter. I barnkonventionen kan man läsa om de 54 artiklar som handlar om barns rättigheter. Solveig Hägglund, Ann Quennerstedt och Nina Thelander (2011) lyfter de fyra artiklar som benämns som grundprinciperna. Artikel 2 handlar om rätten att icke-diskrimineras, artikel 3; barnets bästa, artikel 6; rätt till liv och utveckling och artikel 12; respekt för barnets åsikter. Den sistnämnda blir relevant för vår studie då vi vill belysa barns delaktighet och inflytande i undervisningen. Hägglund, Quennerstedt och Thelander menar att denna artikel särskilt diskuterats i utbildningssammanhang. Artikel 12 lyder “Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.” (Unicef, 2018, s.18) Barnets bästa ska tas i beaktande, de ska få ta del av sina rättigheter och de ska ges möjlighet till delaktighet och

(5)

4 inflytande i undervisningen. De rättigheter och värden som barnkonventionen ger uttryck för ska återspeglas i förskolans verksamhet (Skolverket, 2018).

Att det digitala har förtydligats i läroplanen gör att de som är yrkesverksamma i skolväsendet inte längre kan bortse från att bedriva undervisning med digitala verktyg. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) ger ett uttryck för att barnen genom utbildning ska utveckla adekvat digital kompetens. Det digitala har kommit att bli en del i barnets vardag. Barn idag föds in i en digital värld vilket är en anledning till att förskolan ska ge barn möjlighet att utveckla kunskap och förståelse för digitala verktyg. Barn har rätt till delaktighet och inflytande, därmed ska barn också ges möjlighet att påverka undervisningen med digitala verktyg i förskolan.

Med utgångspunkt från den nämnda debatten om digitaliseringens framfart i förskolans verksamhet och med vetskap om de skärpta läroplansmålen om digitala verktyg i förskolan, har vi i denna studie använt oss av halvstrukturerade intervjuer. Genom intervjuer med verksamma förskollärare syftar vi till att bidra med kunskap om digitala verktyg i förskolans undervisning. Vi vill lyfta pedagogers arbetssätt med digitala verktyg i undervisning, hur de med hjälp av digitala verktyg möjliggör barns delaktighet i undervisningen och på vilket sätt barnen ges inflytande i undervisningens utformning. Med hjälp av Shiers delaktighetsmodell samt begreppen öppning, tillfälle och skyldighet kommer vi analysera vår empiri och på så sätt synliggöra pedagogers arbetssätt med digitala verktyg och hur de arbetar för att göra barnen delaktiga i undervisningen med digitala verktyg.

(6)

5

2. Syfte

Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbetssätt med digitala verktyg i förskolan. Mer specifikt syftar studien till att undersöka hur pedagoger möjliggör för barns inflytande och delaktighet i undervisningen med digitala verktyg.

2.1 Frågeställningar

● Hur beskriver pedagoger barns inflytande och delaktighet i undervisningen med digitala verktyg?

● Hur beskriver pedagoger sitt arbetssätt med digitala verktyg?

● Hur beskriver pedagoger barns utveckling och lärande i undervisning med digitala verktyg?

(7)

6

3. Bakgrund

I den här delen kommer vi börja med att klargöra för begreppen delaktighet och inflytande och vad de syftar till i vår studie. Vi kommer också beskriva adekvat digital kompetens och vad det innebär i praktiken, vilka digitala verktyg som förekommer i resultatdelen samt lyfta begreppen undervisning och utbildning då de anses vara nya begrepp i förskolans läroplan. I nästa avsnitt Tidigare forskning kommer vi presentera tidigare forskning på digitala verktyg och pedagogers arbetssätt i förskolan.

3.1 Delaktighet och inflytande

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) framgår det att barn har rätt till delaktighet och inflytande. De uttryck som barnen ger för sina egna intressen och behov ska vara en grund för utformningen av planeringen och miljön av förskolans utbildning. Elisabeth Arnér och Britt Tellgren (2006) beskriver att barn idag har rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i såväl förskolan som i skolan. Det är en demokratisk och mänsklig rättighet att barn ska få vara delaktiga och få ha inflytande i sitt eget liv. Solveig Hägglund, Annica Löfdahl Hultman och Nina Thelander (2017) betonar att de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna ska förmedlas och förankras hos barnen genom förskolans utbildning. De påtalar att det är en komplex uppgift och att det kräver eftertanke om vilka utmaningar det för med sig.

Att få vara med och påverka, att ha ett inflytande och att vara delaktig ser Arnér och Tellgren (2006) som olika begrepp med olika innebörder. Enligt författarna själva förklaras begreppet delaktighet genom att barnet är med i en process. Inflytande förklaras enligt författarna vara att barnen själva har möjlighet att kunna påverka situationen som de befinner sig i. Vilket blir en skillnad från begreppet delaktighet som kan tolkas som att barnet är delaktig i något som redan är bestämt. Det finns ingen tydlig definition mellan delaktighet och inflytande och därför är gränsen mellan de två begreppen viktig att synliggöra.

(8)

7

3.2 Adekvat digital kompetens

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framgår att barn ska ges förutsättning att utveckla adekvat digital kompetens. Nea Elyoussoufi (2018) beskriver adekvat digital kompetens. Hon menar på att den digitala kompetensen är föränderlig i och med den digitala utvecklingen som sker i samhället. De som arbetar i förskolan bör vara uppdaterade med den senaste kunskapen och därmed utveckla digital kompetens för att på bästa sätt bedriva undervisning med digitala verktyg och digitala medier. Alla som verkar inom förskolans utbildning ska följa med i utvecklingen av digitaliseringen för att kunna förstå hur undervisningen med digitala verktyg bedrivs och att den bedrivs på ett bra sätt. Med ett medvetet arbetssätt ska arbetet med de digitala verktygen bedrivas och arbetet ska gynna barnens lärande (Elyoussoufi, 2018). Pedagoger bör vara närvarande vid barns användande av digitala läromedel så att det blir en pedagogisk lärandesituation. Utifrån läroplanen ska förskollärare ge varje barn möjlighet att “använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.” (Skolverket, 2018, s.15). Skolverket (2021) belyser att det är viktigt att förskolan använder sig av digitala verktyg. Arbetet med digitala verktyg ska användas på ett medvetet sätt och som utvecklar barnens lärande. För barn som går i förskolan ska utbildningen lägga grunden för adekvat digital kompetens. När barnen sedan börjar i förskoleklass och de skolformer som följer efter förskoleklassen fördjupas den digitala kompetensen. De digitala verktyg som innefattas i vår studie är; lärplatta även kallat iPad/padda eller datorplatta/surfplatta, projektor, digitalkamera, dator, mobiltelefon samt digitala tillbehör som mikroskopsägg, robotar som Sphero och appar som green screen, Polyglutt, Youtube och StopMotion.

3.4 Undervisning i utbildningen

Christian Eidevald och Ingrid Engdahl (2018) beskriver begreppet undervisning som ett relationellt begrepp. En förutsättning för att undervisning ska bedrivas i förskolan är att en förskollärare undervisar om något, exempelvis om digitala verktyg. Enligt skollagens definition av begreppet undervisning blir inte undervisning en undervisning endast för att en förskollärare är närvarande i situationen. Det blir undervisning när en medveten process i relation till målområden som finns i läroplanen som det blir en undervisning. Ninni Wahlström (2016) påpekar att de didaktiska frågorna hur, vad, varför och vem är viktiga att ställa sig i

(9)

8 varje undervisningstillfälle. Sett ur ett helhetsperspektiv måste undervisningen som bedrivs inom förskolan ta hänsyn till hela läroplanens innehåll. Vidare förklarar Eidevald och Engdahl (2018) att undervisningen som en förskollärare bedriver måste utgå från läroplanen och från de värden och normer som beskrivs i läroplanen. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) beskrivs för att alla barn ska utvecklas och att det ska ske ett lärande bör en kvalitetsutveckling av utbildningen uppnås genom målen i läroplanen. Genom undervisningen i utbildningen ska barn också läras och utvecklas. Förskolläraren ansvarar för att även de spontana och vardagliga aktiviteterna blir en del i undervisningen. Utbildningen som bedrivs i förskolan ska utgå från en helhetssyn på barnen och de behov barnen behöver (Eidevald & Engdahl, 2018). Det är inom den ramen som undervisningen i förskolan ska bedrivas. Allt som sker i förskolans verksamhet behöver inte vara planerat eller definierat av en vuxen utan det är viktigt att den vuxne lyssnar, ser och är responsiv till alla barn. På så sätt kan förskolans utbildning vara ansvarstagande, ansvarsfull och omsorgsfull på en och samma gång. En viktig aspekt inom förskolan är att fånga barns intresse och lust att lära. Uppfylls den aspekten blir undervisningen lekfull och barns initiativ tas tillvara på (Eidevald & Engdahl, 2018).

Sammanfattning

Barn har rätt till delaktighet och inflytande i förskolans utbildning och undervisning (Skolverket, 2018) och det är en grundläggande värdering som bör förmedlas till barn redan i tidig ålder (Hägglund, Hultman Löfdahl & Thelander, 2017). Delaktighet och inflytande beskrivs som olika begrepp med olika innebörder, men det betyder inte att barn automatiskt ges inflytande och kan påverka undervisningssituationen bara för att de är delaktiga (Arnér & Tellgren, 2006). Barn ska även ges möjlighet att använda digitala verktyg i förskolans verksamhet och ges förutsättning att utveckla adekvat digital kompetens. Begreppet beskrivs vara föränderligt i takt med att den digitala tekniken förändras och utvecklas (Elyoussoufi, 2018). Pedagogen bör besitta den digitala kompetensen så att de digitala verktygen används på ett adekvat sätt i undervisningen. All undervisning ska utgå från de målområden som finns i läroplanen men undervisningen kan dock ske spontant och ändå vara undervisning (Eidevald & Engdahl, 2018). De didaktiska frågorna betonas som viktiga att utgå från när undervisning bedrivs även i spontana situationer (Wahlström, 2016).

(10)

9

4. Tidigare forskning

För att hitta artiklar och avhandlingar som vi använt oss av i den tidigare forskning har vi genomfört ett flertal sökningar via olika databaser. De databaser som vi har använt i sökandet efter artiklar var Nordic Base of Early Childhood Education and Care, Primo och ERIC EBSCO. Exempel på sökord vi har använt oss av var preschool, education, digital devices och teacher in preschool. När vi sökte i Primo och Nordic Base of Early Childhood Education and Care använde vi oss av svenska sökord och exempel på sökord var digitala verktyg, förskolan och delaktighet. I första sökningen fick vi över 500 träffar på artiklar och avhandlingar. Därefter preciserade vi sökorden så att vi fick ner antalet till 50 träffar. Utifrån dessa 50 artiklar läste vi titlarna och valde ut 15 som verkade intressanta. Vi läste sammanfattningarna till samtliga 15 och valde därefter ut 10 som vi läste mer ordentligt. Av dessa 10 har vi använt 6 artiklar samt ett par avhandlingar. Vi ville även få med en aktuell debattartikel om digitala verktyg i förskolan, vi sökte därför på Googles startsida. De sökorden vi använde var debatt om digitala verktyg i förskolan. Debattartikeln som vi presenterat i inledningen kom som första sökresultat i sökningen.

4.1 Pedagogers digitala kompetens

Elyoussoufi (2018) beskriver att dagens barn föds in i en digital värld. Det innefattar att pedagoger i förskolan bör ha kunskap och förståelse för det digitala och kunna bejaka olika sorters digital teknik. De digitala verktygen bör göras till naturliga redskap i förskolans verksamhet och ingå i meningsfulla sammanhang. Vidare belyser Elyoussoufi de digitala färdigheterna och att de är lika nödvändiga som att kunna läsa och skriva i dagens samhälle. För att barn ska kunna leva och verka i den digitaliserade världen behöver pedagoger besitta grundläggande kompetenser och färdigheter om olika digitala verktyg.

Karin Forsling (2020) har gjort en studie på förskollärares kollegiala lärande med digitala verktyg, och studien bygger på en designorienterad teori. Teorin grundar sig i frågor om hur nya kommunikativa villkor i en digitaliserad värld påverkar förutsättningar för lärande och kunskap. Syftet med studien var att undersöka digitala verktyg i förskolans undervisning i två svenska förskolor. Dels för att synliggöra hur pedagogerna använder digitala tekniker och stötta

(11)

10 i deras utveckling, dels för att synliggöra pedagogernas digitala kompetens och hur den kan förändra och förbättra undervisningen i relation till barns användning av digitala verktyg (Forsling, 2020). Resultatet blev att pedagogerna gjordes medvetna om sina egna och sina kollegors lärprocesser vilket även synliggjorde ett kollegialt lärande. Kollegiala lärprocesser uppstod även när förskolorna hade reflektionsrundor. Vilket påverkade pedagogernas förhållningssätt samt tryggheten och arbetet i barngruppen och i arbetslaget. Vikten av pedagogens egen kompetens poängterades vilket kan öka möjligheten till att utveckla barns digitala kompetens (Forsling, 2020; Elyoussoufi, 2018).

Karen Daniels, Kim Bower, Cathy Burnett, Hugh Escott, Amanda Hatton, Ester Ehiyazaryan White och Jemma Monkhouses (2020) studie utgår från semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Den syftar till att besvara hur pedagoger ser på sin egen användning av digitala färdigheter i vardagen, hur de ser på barns användning av digital teknik och hur digital teknik används i undervisningen, specifikt för att öka små barns läskunnighet. Forskarna belyser att digitala medier blivit en integrerad del för nutidens barn och i familjers liv. Barn ska inte endast ses som konsumenter av digital teknik utan även som producenter av det digitala innehållet. Undersökningar har visat att användningen av digitala verktyg främst används för underhållning, kommunikation och lek. Resultatet i studien visar dock att pedagogerna uttrycker att de har svårt att veta hur man på ett bra sätt ska införa digitala verktyg i undervisningen med små barn. Beroende på pedagogernas kunskap om det digitala genomför de undervisningen på olika sätt. Daniels m.fl. (2020) påtalar pedagogers digitala kompetens som avgörande för hur undervisningen kan bedrivas. Likt Forsling (2020) påtalas att det kollegiala lärandet är av vikt och att pedagogernas kompetens är avgörande för undervisningen och barnens utveckling. Daniels m.fl. hävdar dock att pedagoger i yngre åldrar kan upplevas mer självsäkra på digital teknik. Pedagogens förståelse för barns användning av digitala verktyg poängteras även som en viktig aspekt.

Pekka Mertala (2017) har utfört en kvalitativ studie för att undersöka nyexaminerade lärares uppfattning om teknisk interaktion. Äldre lärare uppfattas vara rädda för att använda de digitala teknikerna på grund av okunskap. Det finns en förutfattad mening om att yngre lärare ses som digital natives, vilket innebär att de anses vara kunniga och vågar använda digitala tekniker i undervisningen (Mertala, 2017; Daniels m.fl., 2020). Resultatet i studien visade dock att det

(12)

11 inte skilde särskilt mycket på yngre och äldre lärares inställning till användning av digitala tekniker. Det berodde snarare på den enskilda pedagogens synsätt på det digitala. Beroende på hur pedagogerna såg på interaktionen med digital teknik så var de antingen för eller emot användning av de digitala verktygen i undervisningen.

4.2 Pedagogers förhållningssätt till digitala verktyg

I en artikel belyser Petra Petersen (2015) barns användning av digitala surfplattor och förmåga att agera i en viss situation med digitala surfplattor. Hon frågar sig hur relationen mellan deltagarnas interaktion med den digitala surfplattan påverkas, fördelarna med att använda digitala surfplattor och hur det påverkar barns värld. Resultatet visar bland annat att pedagogers inställningar till digital teknik ses som viktiga faktorer för att möjliggöra barns digitala förmågor. En annan aspekt som visas i resultatdelen är att pedagoger tillsammans med barn utforskar och upptäcker med de digitala verktygen. Petersens (2015) slutsats är att pedagoger ska ta ett aktivt ansvar i all undervisning så även den digitala. Hon framhåller även att många förskolor och skolor under de senaste åren har börjat använda digitala surfplattor i undervisningen. Det har även ökat små barns användning av digitala tekniker.

Malin Nilsen (2018) undersöker med observation vilka typer av aktiviteter som utvecklas i interaktion med datorplattan och appar mellan barn och pedagog. Empirin i avhandlingen utgörs av fyra olika delstudier. De två första studierna blir relevanta i detta sammanhang. Syftet med avhandlingen är att genom ökad kunskap om digitala verktyg kunna bidra till den kritiska diskussionen om digitala teknologins roll i förskolan. Hon betonar att digital teknologi är ett mångfacetterat begrepp som innefattar digitala verktyg och aktiviteter som utförs med verktygen i en rad olika sammanhang. Ett argument för varför datorplattan är en passande teknologi i förskolan kan vara samspels och interaktions möjligheten. Med datorplattan kan samspel mellan barn och barn samt barn och pedagog uppstå och de kan lära tillsammans och av varandra (Nilsen, 2018). Resultatet av första studien visar att aktiviteter med digital teknik ofta är barninitierade och barnstyrda. I den andra studien påvisas i stället lärarens styrning i aktiviteter med datorplattan, en orsak kan vara att den studien gjorts på barngrupper med äldre barn. Det uppmärksammas att barn oavsett ålder uppskattar att utforska datorplattan både med andra barn och med pedagoger (Nilsen, 2018; Petersen, 2015). I resultatet belyses också att de

(13)

12 yngre barnen använder datorplattan som vilken leksak som helst i verksamheten vilket inte de äldre barnen gör, de sitter stilla med datorplattan. De barninitierade aktiviteterna uppmuntrar till engagemang och kommunikation mellan barnen, medan barnen i de lärarinitierade aktiviteterna upplevs vara mindre engagerade och barn upplevs nästan göra motstånd (Nilsen, 2018).

4.3 Barn och digitalisering

Elyoussoufi (2018) förklarar att i den pedagogiska verksamheten ska all undervisning ha ett medvetet syfte, så även den digitala. Med reflektion om digitalisering och dokumentation av barns relation till det digitala menar hon att pedagoger kan bedriva undervisning utifrån barns behov. Den digitala undervisningen blir inte något som bara händer vid enstaka tillfällen utan utgör en del i verksamheten. Susanne Kjällander (2019) frågar sig om barn måste använda digitala verktyg i förskolan. Hon lyfter bland annat två argument för varför barn ska använda digitala verktyg i förskolan. Dels menar hon att det kan öka barns kunskaper om digital teknik och på så vis minska utanförskap, dels kan det öka barns delaktighet och gemenskap i samhället.

I sin avhandling beskriver Kristina Walldén Hillström (2020) barns och förskollärares samspel med digitala medier i den svenska förskolan. I avhandlingen fokuseras hur barn interagerar och deltar i aktiviteter med digitala medier. Deras sociala kompetens och literacyfärdigheter ställs i relation till de sociala och kulturella förutsättningar barn har för att kunna använda digitala medier. Resultatet av studien visar att de socioekonomiska och åldersrelaterade olikheterna påverkar barns möjlighet till interaktion med digitala tekniker. Barnen i studien visar sig vara medskapare av de digitala aktiviteterna som utförs på förskolorna. Walldén Hillström (2020) betonar precis som andra forskare (Petersen, 2015; Elyoussoufi, 2018; Kjällander, 2019; Daniels m.fl., 2020) att pedagogen har en viktig roll i undervisningen med digitala tekniker, de behöver introducera och instruera materialen för barnen så att de tillsammans kan undersöka dem.

I en artikel beskrivs 2000-talets unga av Marc Prensky (2001). Han benämner den yngre generationen som “Digital Natives”. Han menar att de som är unga har fötts in i den digitala

(14)

13 världen och talar det digitala språket. Den äldre generationen har svårigheter med att förstå det digitala språket men är villiga att lära sig. Prensky benämner därför den generation som vandrat in i det digitala som “Digital Immigrants”. Han ställer sig frågande till om “Digital Natives” ska lära sig på samma sätt som “Digital Immigrants”. Dagens generation kommer inte gå tillbaka till det sättet som den äldre generationen lärde sig genom. Ett argument till varför de inte bör läras på samma sätt är att dagens generation samlar in kunskap på ett annorlunda sätt. Prensky (2001) påtalar därför att det kan bli ett problem i utbildningssituationer om läraren inte pratar samma “språk” som de unga eleverna gör.

4.4 Förutfattade meningar om digitalisering

Lydia Plowman och Joanna McPake (2013) har gjort en fallstudie om små barns digitala användande. Med sju olika myter belyser de barns användande av digital teknik samt vårdnadshavares och lärares förutfattade meningar om den digitala tekniken i hemmet. Utifrån dessa sju myter och med exempel från sin egen forskning om bland annat digitala lärplattor har Kjällander (2019) i sin tur sammanställt åtta påståenden som redogörs för här nedan. Med dessa påståenden belyses det som Kjällander benämner som förutfattade meningar.

Enligt det första påståendet ska barndomen ses som en tid för lek och inte för digitala verktyg. Kjällander (2019) menar att forskning visar att barn mår sämre både fysiskt och psykiskt när lek integreras med digitala verktyg. Barn i förskolan anses påverkas negativt av digitala verktyg eftersom barnen fortfarande utvecklas kognitivt. Å ena sidan visar forskning att lek tillsammans med digitala verktyg kan innebära pedagogiska vinster och möjligheter. Å andra sidan finns för lite forskning på barndom och teknologi, vilket innebär att det inte går att utesluta att digitala verktyg kan ha en negativ påverkan.

I det andra påståendet beskriver Kjällander (2019) att det finns ett naturligt band mellan teknologi och barn. Barn är digitala “infödingar”, de förstår det digitala språket (Plowman & McPake, 2013). Pedagogers handledning behövs dock för att barn ska kunna förstå den digitala tekniken och hur de ska behärska användningen på ett kompetent sätt. Med hjälp från pedagoger menar Kjällander (2019) precis som Elyoussoufi (2019) att barn kan inhämta ny kunskap om den digitala tekniken.

(15)

14 Kjällander (2019) förklarar med det tredje påståendet att det finns en oro att barn tillbringar hela barndomen framför en skärm i stället för att interagera med vänner och familj. I förskolan får barn sällan tillfälle att sitta ensamma framför skärmen och därför är inte oron lika stor där. Hon belyser att det dock finns en oro för att den sociala interaktionen minskar vid användning av digitala verktyg. Samtidigt finns forskning som visar att den sociala interaktionen ökar vid användning av digitala verktyg. Daniels m.fl. (2020) menar till exempel att applikationer med videosamtalsfunktion kan öka interaktionen mellan människor som inte bor nära varandra. Vidare förklarar Kjällander (2019) att även de digitala aktiviteterna som pågår i förskolan kan vara till hjälp för barns sociala interaktion. Förskollärare ska erbjuda teknologin med ett socialt förhållningssätt och vara en vägledare för barnen.

Det fjärde påståendet innebär att vissa vuxna anser att digitala resurser stjäl tid från barns utomhuslek (Kjällander, 2019). Det finns en förutfattad mening om att barn fastnar vid datorplattan och slutar leka. Karin Jönsson (2014) menar istället att de digitala verktygen ska ses som ett komplement och att de kan utvidga lekarna. Kjällander (2019) hävdar att trots att barn spenderar mycket tid framför skärmar i hemmiljö, så domineras inte deras liv av tekniken. Hon betonar adekvat digital kompetens och att det inte enbart handlar om att förstå hur digital teknik används utan också när den bör användas. Jönsson (2014) påpekar fördomen om den digitala tekniken i barns liv och att deras fantasi skulle förstöras av de nya teknikerna och medierna. Hon betonar att fantasin får näring av leken, av skapande och av den digitala tekniken. Tekniken är inte ett hinder för barnen men kan vara ett hinder för vuxna (Jönsson, 2014). I förskolan ska pedagogerna vara närvarande och vaksamma vid barns användande av digital teknik (Kjällander, 2019). Nilsen (2018) påtalar att lärplattan är ett passande verktyg för samspel mellan barn och pedagoger. Med lärplattan kan de lära tillsammans och av varandra. En omstridd fråga som lyfts i det femte påståendet utgår ifrån Plowman och McPakes (2013) studie. De frågar sig om barn faktiskt lär sig genom lek med digitala verktyg. De hävdar att det finns forskning som lyfter fram att leken är den bästa lärandesituationen för barn. Det är dock av vikt att inte förvänta sig en lärandesituation med digitala verktyg bara för att barnen leker med dessa. Kjällander (2019) förklarar att det krävs att pedagoger introducerar olika lekmaterial och lekmiljöer för att barnen ska utmanas i sitt lärande. Hon menar att lärandet påverkas av pedagogers synsätt vilket även Mertala (2017) påvisar i sin studie. Pedagogers

(16)

15 synsätt till det digitala blir avgörande för hur digital teknik bör användas i undervisningen så att det blir ett lärande (ibid.).

Kjällander (2019) påpekar i det sjätte påståendet att många av de lek- och lärappar som används i förskolan kan variera en del i kvalitet och kanske egentligen inte är avsedda för att användas som läromedel i förskolan. Ur den engelska fallstudien beskrivs ändå vårdnadshavare vara positiva till särskilt interaktiva appar (Plowman & McPake, 2013). Återigen betonar Kjällander (2019) pedagogens viktiga roll och menar att barn kan lära från interaktiva appar men att de utan en vidare förklaring går miste om syftet eller om lärandesituationen. Pedagogen behöver vara närvarande för att de digitala verktygen ska fungera pedagogiskt.

I det sjunde påståendet menar Plowman och McPake (2013) att en del vårdnadshavare anser att barn bör lära sig hur man använder teknik i tidig ålder, medan andra vårdnadshavare anser att barn kan lära sig det senare i livet. Ett uppdrag som förskolan har är att barn som inte har mött digitala verktyg tidigare ska ges möjligheten i förskolan. Kjällander (2019) lyfter att det är viktigt att barn i tidig ålder lär sig om digitala verktyg och får adekvat digital kompetens för deras framtida samhällsengagemang. Adekvat kompetens kan handla om att barn ges möjlighet att lära sig navigera på etiskt korrekta, säkra och effektiva sätt i den digitala världen.

I det åttonde och sista påståendet belyser Kjällander (2019) vuxnas uppfattning om barns användande av digitala lärplattor och undersökningar som beskriver barn som producenter eller konsumenter. Hon menar att vuxna upplever att barn använder digitala lärplattor i underhållningssyfte och att de surfar runt planlöst. Hon lyfter också att det finns undersökningar som stödjer det här och som menar att barn är konsumenter medan annan forskning lyfter fram barn som producenter och att de faktiskt kan ha ett förutbestämt syfte med vad de vill göra på lärplattan (Kjällander, 2019).

Sammanfattning

Utifrån den tidigare forskningen kan vi förstå att dagens generation har fötts in i en digital värld och ses som digital natives (Elyoussoufi, 2018; Prensky, 2001). Det är av vikt att pedagoger har god kompetens om olika digitala verktyg för att kunna följa med i den digitaliserade världen vi lever i idag. Vikten av pedagogers kompetens ökar möjligheten till att utveckla barnens

(17)

16 digitala kompetens och barn kan då ges möjlighet till delaktighet och inflytande (Elyoussoufi, 2018; Forsling, 2020; Daniels m.fl., 2020). Samtidigt betonas att flera pedagoger finner svårigheter med hur digitala verktyg ska införas i undervisning för yngre barn och hur de ska göras delaktiga. Även pedagogens digitala kompetens är en avgörande faktor för hur undervisningen ska bedrivas (Daniels m.fl., 2020; Mertala, 2017, Petersen, 2015). Nilsen (2018) förklarar att aktiviteter som är barninitierade och barnstyrda bjuder in till kommunikation mellan barn och barn, och även mellan barn och pedagoger och det leder till att barn utvecklar sin digitala förmåga och ges inflytande. Plowman och McPakes (2013) fallstudie har inspirerat till Kjällanders (2019) åtta påståenden om förutfattade meningar om digitalisering. Om barn påverkas negativt av digitalt användande diskuteras, att yngre generationer ses som mer kompetenta än den äldre när det kommer till digitala tekniker. Oron för för mycket skärmtid och teknikens hinder för barnens fria lek betonas. Även frågan om barn lär sig i lek med digitala verktyg och ifall alla appar passar i förskolan, i vilken ålder barnen ska få möta digitala verktyg och om barnen endast är konsumenter av de digitala teknikerna ifrågasätts. Med andra ord lyfts fortfarande ett antal frågor kring barns tillägnande av digitala verktyg som motiverar vår studie. Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbetssätt med digitala verktyg i förskolan. Mer specifikt syftar studien till att undersöka hur pedagoger möjliggör för barns inflytande och delaktighet i undervisningen med digitala verktyg.

(18)

17

5. Teoretisk utgångspunkt

I följande avsnitt kommer vi först beskriva och presentera vår teoretiska utgångspunkt, sedan kommer vi beskriva de analysbegrepp vi använder oss av i analysen av resultatet. Shiers delaktighetsmodell blir ett hjälpmedel för att synliggöra pedagogens arbetssätt och om barn blir delaktiga och ges inflytande i undervisningen med digitala verktyg. För att förtydliga hur vi använder de tre stegen, öppning, tillfälle och skyldighet, som analysbegrepp visas en figur som Harry Shier (2001) designat.

5.1 Shiers delaktighetsmodell

I analysen av det empiriska materialet kommer vi använda Shiers (2001) så kallade tre steg som kan appliceras på barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Han använder sig av begreppen öppning, tillfälle och skyldighet. De tre stegen relaterar han till en delaktighetsmodell med fem nivåer. 1. Barn ska lyssnas på. 2. Barn ges stöd när de uttrycker sina åsikter. 3. Barnets åsikter tas med i beräkningen. 4. Barn är involverade i beslutsprocesser. 5. Barn delar makt och ansvar för beslutsprocesser med de vuxna. Dessa fem nivåer avser att mäta om delaktighet ges i verksamheten och vilket steg som nås genom att man ställer ett antal analytiska frågor (se figur 1.). De första frågorna i varje led frågar om pedagogerna möjliggör en öppning till deltagande, frågorna i led två frågar om det skapas ett tillfälle för att möjliggöra delaktighet och de frågor som ställs i tredje ledet är frågor om pedagogen har en skyldighet för barns möjlighet till deltagande. Med hjälp av frågorna kan vi använda de tre nämnda stegen som analysbegrepp i vår analys. Shier (2001) förklarar att vid det första steget sker en öppning, det är inte säkert att möjligheten till delaktighet ges men om pedagogen avser att åta sig uppgiften finns en öppning. Det andra steget avser ett tillfälle. För att steget ska gå att uppnå i praktiken bör behoven tillgodoses. Med behov menar Shier pedagogens resurser, färdigheter, kunskap eller utveckling av nya tillvägagångssätt. Vid det tredje och sista steget upprättas en skyldighet. Utifrån organisationens styrdokument, i detta fall förskolans, och i enlighet med pedagogers uppdrag ska barn ges möjlighet att uppnå en viss nivå av delaktighet.

(19)

18 Figur 1. Shiers fem nivåer för att möjliggöra deltagande. (Shier, 2001, s.111)

(20)

19

6. Metod

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger anser sig möjliggöra barns inflytande och delaktighet i undervisningen i förskolan med hjälp av digitala verktyg. Vi valde därför att använda oss av halvstrukturerade intervjuer, med hjälp av intervjuer tog vi del av förskollärares kunskaper och erfarenheter om deras arbete med digitala verktyg i undervisningen och om hur de gör barn delaktiga i den. Vi valde att utföra en kvalitativ studie och datainsamlingsmetod. Marco Nilsson (2014) betonar att forskningsfrågan och syftet med studien ligger till förgrund för vilken metod som är lämplig att använda. Han påpekar att enkäter kan vara en bra metod för att samla in empiri men att intervjuer kan vara bättre då de kan ge fördjupade svar. Frågorna som ställdes i denna studie var korta och öppna frågor. Då ges mer utvecklande svar än vid enkäter med ledande frågor (Nilsson, 2014).

6.1 Urval

Innan vi kontaktade några informanter bestämde vi oss för att utgå från två olika kommuner. För en första kontakt e-postade vi ett antal förskollärare i de två olika kommunerna med information om vår studie (se bilaga 1). Några kontaktades även via telefon. Information gavs då muntligt men vi erbjöd även skriftlig information. Urvalet av intervjupersoner är en lika viktig process i kvalitativa intervjuer som i kvantitativa datainsamlingsmetoder (Nilsson, 2014). Urvalet av deltagare till vår studie var ett strategiskt val, eftersom det grundades på tidigare kontakt med förskollärare i de två kommunerna. De två kommunerna har fått fiktiva namn “Kommun 1” och “Kommun 2” i transkriberingsprocessen. Ett urvalskriterium som vi hade var att alla skulle vara utbildade förskollärare. Eftersom vi upplevde svårigheter med att finna tillräckligt med informanter bad vi de deltagare vi fått kontakt med först att ställa frågan vidare till kollegor som skulle kunna tänka sig att ställa upp på intervjun. Till slut fick vi totalt nio informanter. Samtliga informanter har fått fingerade namn för att det inte ska gå att härleda till vem eller vilka som deltagit i studien (se tabell 1).

(21)

20 Det vi kan utläsa från tabellen ovan är att år inom yrket skiljer sig en del, allt från 3,5 år till 28 år. Utifrån tabellen kan vi utläsa att vår tillgång till informanterna föll sig så att vi fick fem informanter från ena kommun och fyra informanter från andra kommun. Vi kan också utläsa att samtalen pågick olika länge, allt från 14 minuter upp till 56 minuter. Det kan finnas olika orsaker till att intervjuerna pågick olika länge. Exempelvis vilken tid på dagen som intervjun genomfördes kan ha spelat roll, även hur informanterna svarade på frågorna och hur vi bemötte svaren med följdfrågor kan ha påverkat längden av intervjuerna.

6.2 Genomförande

I informationsbrevet framgick det att informanten fick välja om de ville bli intervjuade på plats eller via länk på zoom. På grund av rådande omständigheter beslöt varje informant att intervjun skulle ske via zoom. Christina Back och Carina Berterö (2019) och Håkan Löfgren (2014) förklarar att valet av platsen är av betydelse. De förklarar att deltagaren oftast känner sig mest trygg i sitt hem vilket kan ha blivit en fördel i vårt utförande. Eftersom vi utförde intervjuerna via zoom gav det informanten möjlighet att välja plats att vara på där hen kände sig bekväm vilket även underlättade ur geografisk mening.

Informanter År inom yrket Kommun Samtalstid Förskollärare 1 Förskollärare 2 Förskollärare 3 Förskollärare 4 Förskollärare 5 Förskollärare 6 Förskollärare 7 Förskollärare 8 Förskollärare 9 25 år 11 år 28 år 22 år 4 år 10 år 27 år 16 år 3,5 år Kommun 1 Kommun 1 Kommun 2 Kommun 2 Kommun 2 Kommun 2 Kommun 2 Kommun 1 Kommun 1 29 min 56 min 25 min 24 min 14 min 27 min 23 min 19 min 23 min

(22)

21 Innan intervjuerna påbörjades, informerade vi återigen informanterna om intervjuns innehåll och vi bad informanterna om deras muntliga samtycke till att delta i vår studie. I enlighet med Annica Löfdahl (2014) informerade vi informanterna om att obehöriga ej kommer ta del av information som samlats in. Löfdahl förklarar även att två av de viktigaste principerna när det kommer till forskningsetik är att informanterna som deltar i studien ger sitt samtycke till att delta och informeras om att de oavsett anledning kan avbryta sin medverkan i studien, ett så kallat muntligt samtycke (ibid.). Vi valde som tidigare nämnts att utgå från halvstrukturerade intervjuer. Nilsson (2014) förklarar att man då utgår från samma frågor i alla intervjuer. Han påpekar att det kan underlätta för oerfarna intervjuare och för analysarbetet av empirin. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som vi skapat (se bilaga 2). När vi skapade vår intervjuguide formulerade vi frågor utifrån olika teman. Det första temat var bakgrundsfrågor, bland annat ställdes frågor om år inom yrket och ålder på barngruppen. Det andra temat, digital kompetens, behandlade frågor om pedagogers digitala kompetens. Det tredje temat, digitala verktyg, innehöll frågor om vilka digitala verktyg och dess påverkan på barns delaktighet. Och sista temat, arbetssätt, innefattar frågor om hur pedagoger arbetar med digitala verktyg. När man ställer samma frågor till informanterna ger det intervjuaren mer uppsikt över var samtalets riktning är på väg (Nilsson, 2014). Vi bestämde i förväg vem som skulle intervjua och vem som skulle anteckna, så att ena personen kunde fokusera på frågorna och den andra kunde flika in med följdfrågor eller mer utvecklande frågor. Beroende på hur informanterna valde att besvara våra intervjufrågor ställde vi olika följdfrågor, till exempel “Kan du beskriva?” eller “Kan du utveckla?”. Dessa frågor syftar till att ta reda på mer om fenomenet och få mer utvecklade eller förtydligande svar (Löfgren, 2014). Vi valde att ljudinspela intervjuerna med ljudinspelnings funktionen på mobiltelefonen för att kunna fokusera helt på intervjuerna. Vi utförde sammanlagt nio intervjuer med förskollärare. Totalt samlade vi in 4 timmar ljudinspelning.

6.3 Trovärdighet och kvalitet

Robert Thornberg och Andreas Fejes (2019) påpekar att all forskning bör vara av hög kvalitet och ge uttryck för att vara baserad på god kompetens. De menar att en kvalitativ forskning bör ge en känsla av att “detta har jag inte stött på tidigare” för att kategoriseras som trovärdig och

(23)

22 vara av god kvalitet. Det här har vi försökt sträva efter att uppnå. Den kvalitativa forskningen karaktäriseras av systematiska undersökningar och ska vara noggrant genomförd, vilket vi har gjort i vår kvalitativa studie. Val av datainsamlingsmetod och genomförandet av metoden menar Thornberg och Fejes (2019) är avgörande för trovärdigheten av studien. Nilsson (2014) menar att halvstrukturerade intervjuer ökar trovärdigheten då strukturen av frågorna och intervjuerna bestämts i förväg. Vi vill mena att vår studie blir mer trovärdig med en intervjuguide än om vi utfört intervjuer utan. Väl genomförda intervjuer och en väl genomförd analys ökar kvaliteten på studien (Thornberg & Fejes, 2019). Staffan Larsson (2005) förklarar att inom kvalitativa metoder ska inte forskaren dra slutsatser om vad forskaren själv bedömer som sanning utifrån det insamlade forskningsmaterialet. Det betyder att vi som forskare inte får lägga till något eller ändra det empiriska materialet för att på något sätt påverka resultatet. Då blir inte studien trovärdig eller tillförlitlig. En viktig aspekt i forskningsprocessen är att bearbeta det insamlade materialet noga, vilket vi har varit gjort genom att analysera vår empiri i flera steg. Kritiskt tänkande, kreativt tänkande och reflexivt förhållningssätt gentemot empirin och genomförandet betonas som andra viktiga aspekter vi som forskare med en kvalitativ metodansats bör se till (Thornberg & Fejes, 2019).

6.4 Etiska utgångspunkter

I vår studie utgår vi från de fyra forskningsetiska huvudkraven (Vetenskapsrådet, 2017). I enlighet med informationskravet och samtyckeskravet har samtliga informanter fått ta del av information om studiens syfte och vad informanternas deltagande innebär, antingen skriftligt och/eller muntligt. Informanterna har informerats om att deltagandet är frivilligt och att de, även om de samtycker till att medverka, när som helst kan avbryta sin medverkan (Löfdahl, 2014). Informanterna har fått tagit del av informationen om vår studie via ett missivbrev som vi har mejlat ut. Innan varje intervju har varje deltagare fått informationen upprepat för sig och gett sitt muntliga samtycke till deltagandet. Matthew David och Carole D. Sutton (2016) och Vetenskapsrådet (2017) förklarar konfidentialitetskravet. Det innebär att deltagarnas information är kända för oss som utfört studien men ingen annan, vilken samtliga deltagare delgetts information om. Vi som har utfört studien har tystnadsplikt. Det innebär att vi inte

(24)

23 kommer att yttra oss om vilka som deltagit eller om känslig information som uttalats i intervjuerna (ibid.). Nyttjandekravet innebär att all insamlad information endast är avsedd att användas i den utförda studien (Löfdahl, 2014). Med begreppen avidentifiering och anonymisering menas enligt Vetenskapsrådet (2017) att de som deltagit i studien kodas om till fingerade namn i transkriptionsprocessen så att ingen information kan härledas tillbaka till informanterna.

6.5 Analys

Efter varje avslutad intervju diskuterade vi informantens svar för att se om vi uppfattat samma. Efter det transkriberades varje intervju i sin helhet. Vi använde oss av ett program som saktade ner inspelningen vilket underlättade i transkriberingsprocessen. Simon Lindgren (2014) förklarar att materialet nästan alltid måste förberedas, i vårt fall transkriberas från tal till skrift, för att bli ett hanterbart material i en analys. Transkriberingarna skapades i ett gemensamt dokument på datorn. När vi transkriberade skrev vi inte förskolans namn, ort eller om något tilltalsnamn nämndes under intervjuerna. Alla nio intervjuer skrevs ut och en första analysprocess påbörjades. I den första analysprocessen läste vi igenom intervjuerna samtidigt som vi lyssnade på det inspelade materialet, för att få en upprepning på vad informanterna hade svarat. I en andra genomgång av transkriptionerna kodade vi materialet, vi antecknade, strök under och skrev korta meningar om det vi fann som relevant utifrån vår studies frågeställningar. Den här typen av analys är induktiv där vi håller oss till studiens empiri och låter den tala för sig själv (Fejes & Thornberg, 2019). Till en början kodade vi på bredden. Lindgren (2014) beskriver att kodning på bredden är en första analysprocess som leder till en form av bredare kategorier. Det hjälper oss att se samband mellan de olika intervjusvaren. Utifrån studiens frågeställningar skapade vi ett antal olika kategorier: pedagogers arbetssätt, delaktighet och inflytande, utveckling och lärande, didaktik, vårdnadshavares motstånd samt utmaningar. Lindgren förklarar vidare att kodningsprocessen är en avgörande del i analysarbetet. Efter kodningen påbörjade vi en så kallad tematisering. Tematisering handlar om att hitta relationer mellan de kategorierna som gjordes i steget innan (Lindgren, 2014). Vi kom fram till följande teman: delaktighet och inflytande med digitala verktyg, förskollärares arbetssätt med digitala

(25)

24 verktyg, utveckling och lärande med digitala verktyg och utmaningar i arbete med digitala verktyg. Dessa teman kommer att användas för rubriksättning i resultatdelen. Den sista delen av analysprocessen beskrivs som summering (Lindgren, 2014). Kodningen och tematiseringen av det insamlade materialet summeras och slutsatser kan då dras. Tematisering och summering är de delar av analysprocessen som är deduktiv, man skapar en mening och ett sammanhang av materialet (Fejes & Thornberg, 2014).

Som tidigare nämnts använder vi oss av Shiers delaktighetsmodell i analysförfarandet. Genom att använda hans analysfrågor (se figur 1.) får vi svar på om informanterna möjliggör barns delaktighet i relation till Shiers tre steg. Med hjälp av analysbegreppen öppning, tillfälle och skyldighet synliggör vi barnens möjlighet till delaktighet i beskrivna situationer. Här följer ett exempel på hur vi har analyserat utifrån Shiers steg för möjliggörande till delaktighet under rubriken Utveckling och lärande med digitala verktyg:

Med Shiers steg för möjliggörande till delaktighet tolkar vi att barnen utvecklas och lär när de möjliggörs deltagande med andra i aktiviteter som med green screen eller robotar eller med andra digitala verktyg som möjliggör att fler blir deltagande. Informanterna påtalar att de med hjälp av sin närvaro möjliggör en viss utveckling och ett lärande då de utmanar barnen, de ges en öppning. I informanternas svar kan vi tolka att barnen ges inflytande i aktiviteter och lekar med digitala världar. Genom att låta barn möta olika verktyg, olika lärmiljöer via promenader till skogen samt föränderliga lärmiljön inne på förskolan ges barn en rikare kunskapsbank.

Tillfälle skapas för deltagande i hur de digitala verktygen ska användas och i utformning av

lärmiljöer. All undervisning i förskolan ska utgå från styrdokumenten vilket informanterna påtalat. Pedagogen har en skyldighet att möjliggöra barns utveckling och lärande och vi tolkar att informanterna strävar efter att möjliggöra det här. (se sida 36)

6.6 Metoddiskussion

Vi ansåg att intervjuer som metodansats passade vår studie för att få ta del av många informanters svar och erfarenheter (Thornberg & Fejes, 2019). Det finns både fördelar och nackdelar med att genomföra kvalitativa datainsamlingsmetoder. Då vi genomförde intervjuer via zoom upptäckte vi några fördelar. Till exempel upplever vi att det blev till vår fördel att

(26)

25 intervjua digitalt då varken vi eller informanterna behövde förflytta oss geografiskt för att delta. Intervjuerna kunde därför utföras på en trygg plats för informanten och en trygg plats för oss, exempelvis hemma eller på arbetsplatsen (Back & Berterö, 2019; Löfgren, 2014). En annan fördel med zoom var att vi kunde se varandra, uppfatta ansiktsuttryck och även visst kroppsspråk vilket gjorde att vi fick en känsla av informanternas svar. Vissa nackdelar som vi upptäckte med digitala intervjuer var att ljudet inte alltid hängde med när två pratade samtidigt och vi upplevde att man ibland inte kunde avgöra när det var ens tur att prata till skillnad från vid ett fysiskt möte. Det här gjorde att vi råkade prata i munnen på varandra och att det ibland blev långa pauser mellan svaren och frågorna. En annan nackdel som vi upplevde med digitala intervjuer var att för- och eftersnacket/ lära känna snacket inte kom sig naturligt. Vi upplevde därför att intervjuerna startades ganska direkt och avslutades rätt tvärt efter sista frågan. I bearbetningen av det empiriska materialet från tal till skrift har vi varit noga med att ta bort all känslig information och vi har fingerat namnet på varje informant. Det här har inte påverkat resultatet men är värt att nämna. För att studien ska bli trovärdig har vi ställt samma frågor till samtliga informanter (Nilsson, 2016), vilket även underlättade kategoriseringen av transkriberingsmaterialet. Utifrån informantens svar ställdes följdfrågor. Eftersom vi på förhand inte kunde veta vad informanterna skulle svara, skiljde sig intervjusvaren åt. Det kan även ha påverkat den markanta tiden av intervjuerna, vissa intervjuer blev längre än andra. Genom intervjuerna samlade vi in rikligt med empiri av våra nio informanter vilket har gjort det svårt för oss att sålla vad som varit mest relevant för vår studie. Vi bearbetade det empiriska materialet flera gånger, vilket kan öka trovärdigheten på studien (Nilsson, 2016). De svar som presenteras i resultatdelen är bara en bråkdel av informanternas svar. Vi har tagit med minst ett citat från varje informant då vi anser det viktigt att alla får komma till tals på ett eller annat sätt. Nu i efterhand så har vi upptäckt att frågorna kunnat formuleras om så att vi fått mer utvecklande svar. Vi är medvetna om att vi är oerfarna forskare och kommer ta med oss denna erfarenhet för att utveckla framtida studier.

(27)

26

7. Resultat

I följande avsnitt presenteras resultatet av intervjustudien. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger möjliggör för barns inflytande och delaktighet i undervisningen med digitala verktyg. Resultatdelen är uppdelad i fyra underrubriker. Under första rubriken kommer vi gå in på hur barns delaktighet och inflytande med digitala verktyg beskrivs. Under andra rubriken kommer vi redogöra för hur informanterna beskriver pedagogers arbetssätt med digitala verktyg. Under tredje rubriken lyfter vi informanternas svar om barns utveckling och lärande med digitala verktyg och i fjärde och sista rubriken beskrivs vilka utmaningar informanterna ser i sitt arbete med digitala verktyg. Varje underrubrik avslutas med en sammanfattande analys med hjälp av Shiers tre steg för deltagande. Med begreppen öppning, tillfälle och skyldighet kommer vi analysera empirin. Vi avslutar med en sammanfattning av analysen från samtliga rubriker.

7.1 Delaktighet och inflytande med digitala verktyg

Informanterna i studien uttrycker att de ger barnen möjlighet till delaktighet och inflytande i undervisningen med digitala verktyg. Barnen uppmuntras till att ta initiativ och ges då inflytande. De pedagogstyrda aktiviteterna uppfattar vi möjliggör delaktighet, både mellan barnen och med pedagoger. Flera av informanterna uttrycker att projektorn möjliggör barns delaktighet i leken. I följande citat får vi ta del av en aktivitet med en projicerad tågbana:

F2: Vi använder även digitala verktyg i form av projektor, den är ju synlig så den går dom och pekar på. [...] Så vi skapar digitala lärmiljöer gör vi med hjälp av olika filmer, iallafall från Youtube då. Det kan handla allt ifrån att vi tar fram en tågräls med tåg som åker. Och då har vi det digitala i det här med att lärplattan och projektor som skapar den här miljön. Sen i det sociala samspelet i rolleken så har vi olika kartonger som blir tågvagnar. Vi tillför kläder, vi tillför biljetter och barnen tar med sig mat in, “Man behöver ju äta när man är på ett tåg! Så då måste vi ha kaffe och smörgåsar” alltså så här.. Så det blir en digital lärmiljö av det. Som barnen har delaktighet och inflytande över, genom att påverka det.

(28)

27 Från citatet kan vi utläsa att informanten lyfter projektorn som hjälpmedel för att skapa olika lärmiljöer som barnen får vara med och bygga. Flera av informanterna menar att barnen då ges inflytande, deras fantasi får styra lärmiljöns utformning. Barnen får möjlighet att påverka vad som ska visas på projektorn och väljer själva material som ska plockas in i lärmiljön. Projektorn används också för att visa videoklipp och bilder på barnen i barngrupperna. Det här påtalas uppmuntra en känsla av delaktighet:

F5: På projektorn så kan vi ju koppla upp bilder och videoklipp och sådant från tidigare projekt, och då får ju barnen känna sig delaktiga eftersom dom får se sig själva på en stor vägg, både inspelat och bilder.

Utifrån citatet kan vi se att informanten uttrycker att alla barn inte kan delta i alla aktiviteter samtidigt. De har berättat att de delar upp barngrupperna vid olika aktiviteter, som när de ska till skogen till exempel. Men med hjälp av projektorn kan de visa bilder och videoklipp på aktiviteten, på barnen som deltog. Informanterna påtalar att det då skapas en vi-känsla och de barn som egentligen inte varit med får känna en känsla av delaktighet och samhörighet. Alla barn ges möjlighet att vara med i aktiviteten, de görs delaktiga och ges inflytande. Barnen får tillsammans med pedagogerna reflektera och samtala om bilderna och det inspelade materialet. Barnens tankar och idéer tas i beaktning och det gör att barnen får inflytande över aktiviteten men också blir deltagande tillsammans med pedagogerna. Flera informanter uttrycker att barn blir delaktiga och ges inflytande i undervisningen när deras intressen sätts i centrum. Följande citat visar på vikten av att ta vara på barns intressen:

F9: Dom (barnen) får inflytande och dom blir delaktiga utifrån att vi använder deras intresse som grund och vi är lyhörda på vad dom vill lära sig och det är sånt tänker jag som man snappar upp också när man sitter med barnen med digitala verktyg. För det är då man kanske uppmärksammar vad barnen är nyfikna på eller vad barnen kanske behöver träna mer på.

Med citatet kan vi tyda att informanten påtalar att barns nyfikenhet och intressen möjliggör för deras inflytande i undervisningen. Med lyhörda pedagoger synliggörs dels barns intressen och vad de är nyfikna på, dels vad de behöver träna på. Undervisningen bör utgå från barnens intresse och då krävs det att pedagogerna har ett medvetet arbetssätt och förhållningssätt. Även dokumentationen bör utgå från barnens intresse. Flera av informanterna lyfter att de låter

(29)

28 barnen få vara med och bestämma vad som ska visas på lärloggar och i dokumentation som ska visas för vårdnadshavare. I följande citat beskrivs en sådan situation:

F1: Som i fredags då vill dom [barnen] lägga ut [foto] den där vitsippan, blåsippan men dom ville även lägga ut den här vintervanten som dom hittade på gräsmattan när vi gick hem. Och där är det inte så att jag stoppar det, för barnen måste vara delaktiga i hur dom ser på vad våren är! Dom menar ju, jag frågade rätt så mycket frågor kring det där, [pedagog frågar] “Hur tänker du då när det ligger en vante att…” [“barn” svarar] “Ja det där är en vintervante den har man ju inte nu. Så då måste den bevisa, då har man ju slängt den” [pedagog frågar] “Tror ni man slänger?” [“barn” svarar] “Ja”

Utifrån citatet kan vi förstå, med informantens berättelse om vintervanten, att barnens syn på vad som är vår inte helt stämde överens med vad informanten hade tänkt, vilket även påtalades. Med hjälp av informantens frågor fick barnen lägga fram argument för varför vintervanten på marken var ett vårtecken. Med lyhörda pedagoger kan tillfällen som dessa fångas upp och tas tillvara på. Barnen får inflytande i val av dokumentationsmaterial som de sedan med pedagogerna kan reflektera kring.

I analysen av barns delaktighet och inflytande med digitala verktyg kan vi se att flera informanter uttrycker samma syn på hur barn blir delaktiga och ges inflytande i undervisningen och i vardagssituationer. Utifrån Shiers tre steg och frågorna i figur 1. tolkar vi att de ovan nämnda citaten når det första steget vilket innebär öppning. Med frågorna i det första ledet tolkar vi att barn görs delaktiga och ges inflytande. Informanterna beskriver sig som lyhörda pedagoger, de tar vara på barnens olika intressen och barnen lyssnas på. Utifrån dessa skapas lärmiljöer och undervisningstillfällen som är tänkta att möjliggöra delaktighet. Det betyder inte att aktiviteten automatiskt gör att barn blir delaktiga, men informanterna påvisar att de har en önskan om att göra barn delaktiga i all undervisning. Barn ges en öppning, en möjlighet till deltagande. Vi tolkar det också som att det andra steget uppnås som innebär att tillfälle ges. Informanterna påtalar ett flertal gånger att medvetna pedagoger är av vikt för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande. Informanterna beskriver olika situationer där de använder exempelvis projektorn som ett verktyg där många barn kan vara delaktiga tillsammans och där barnen har möjlighet att påverka undervisningssituationen. Vi tolkar att informanterna har ett medvetet arbetssätt och att de uppnår tredje steget, skyldighet, genom att de beaktar skrivningar

(30)

29 i olika styrdokument. Med hjälp av de analytiska frågorna kan vi tolka att barn ges inflytande och delaktighet och kan vara med och påverka undervisningen och sitt eget användande av digitala verktyg.

7.2 Förskollärares arbetssätt med digitala verktyg

Informanterna betonar att det är viktigt med medvetna pedagoger i arbetet med digitala verktyg. För att pedagogerna ska kunna undervisa med digitala verktyg måste de våga pröva och testa på egen hand, med kollegor och tillsammans med barnen. Informanterna påpekar att de digitala verktygen bör ses som komplement till andra läromedel i förskolan. Bara för att man kan söka information på nätet betyder inte det att man ska sluta ha faktaböcker för barnen att söka i. De digitala verktygen beskrivs bredda undervisningsmöjligheterna. Men för att möjliggöra det här krävs adekvat digital kompetens. I följande citat beskriver två av våra informanter digital kompetens:

F4: Digital kompetens handlar väl om att använda dom digitala verktygen i vardagen och det liksom inte ska vara någonting som ligger utanför verksamheten till exempel och digital kompetens rent, det handlar ju om att man ska klara av att använda dom digitala verktygen, och att man kanske måste det nu i den här tiden så.

F6: Handlar om att faktiskt veta när vi tar till den digitala, när använder vi digitala verktyg och hur använder vi det, hur kopplas det till läroplanen, och när borde jag använda vad. Det tänker jag nog är digital kompetens, att faktiskt förstå inte bara så här, “Jag vet att jag kopplar så här, jag vet att jag trycker här”, utan “Jag vet att i det här tillfället så borde jag använda den här grejen”. Då har vi kommit ett steg längre, inte bara digital kunskap utan då har vi kommit till den här digitala kompetensen.

Med hjälp av citaten är vår tolkning att den digitala kompetensen innefattar digital kunskap om själva verktygen men också när och varför digitala verktyg ska användas. De bör användas som komplement till de analoga läromedlen och pedagogen bör ha ett syfte med användandet. Först när pedagogerna har en digital kompetens kan det användas på ett adekvat sätt i undervisningen.

(31)

30 Barns användande av lärplattor på egen hand beskrivs av informanterna som positivt i den meningen att vissa barn kan behöva avskärmas från resterande barngrupp och bara fokusera på en uppgift och som negativt i den meningen att de blir avskärmade från gruppen och upplevs “fastna” vid den. I följande citat beskrivs hur informanten ser på en sådan situation:

F2: För om det till exempel skulle vara ett barn som bara fastnar, då har vi en annan infallsvinkel också. För varför fastnar det här barnet vad är det som gör att det här barnet lockas så mycket till det här? Är inte den andra miljön tillräckligt stimulerande eller utmanande? Eller är det så att den här barnet har svårt med det sociala samspelet, hos alltså kompisar? Är det det här barnet egentligen behöver tränas, alltså och vara i såna situationer med socialt samspel? [...] Vissa barn mår bra av att komma ned i varv själv med lärplatta gör dom.

Utifrån citatet är vår tolkning att vissa barn är i behov av andra sorters aktiviteter. I vissa situationer måste barnets perspektiv beaktas, vad barnet i fråga klarar av och behöver för att utvecklas. Samtidigt påtalas att en anledning till att ett barn väljer att sitta med lärplattan och spela spel kan ha att göra med att lärmiljön behöver ses över. Det kan också ha att göra med andra aspekter som exempelvis barnets förmåga att socialisera. I citatet ställs frågor som både pedagoger och föräldrar kan fråga sig. Medvetna och lyhörda pedagoger tolkar vi har en betydande roll i den meningen att de bör vara närvarande i användandet av de digitala verktygen.

Informanterna betonar en viss skillnad i arbetssättet med digitala verktyg, användandet av digitala verktyg med de yngre barnen skiljer sig från arbetet med de äldre. I de yngre åldrarna används de digitala verktygen med försiktighet. Där kanske man börjar i de lilla, som att fota med digitalkamera och förstå sig på det verktyget, medan pedagoger låter barn i barngrupper med äldre barn använda digitala verktyg på egen hand eller tillsammans med en vuxen. De digitala verktygen ska bli en del i undervisningen och inte bara en happening som händer då och då. Informanterna beskriver att de digitala verktygen behöver introduceras för att barnen ska kunna fråga om dem och få vetskap om hur och när de digitala verktygen kan användas. De digitala verktygen ska vara lättillgängliga för barnen att använda vilket beskrivs i följande citat:

(32)

31

F8: Asså det ska vara tillgängligt. Det ska inte vara någonting “det som man inte får använda”.. jag tänker liksom det här med att man bara får sitta och spela det kanske får begränsas om man ser att det behövs liksom.. men annars ska det finnas tillgängligt, och har barnen idéer på vad dom skulle vilja göra så ska de va lättillgängligt att ta fram och göra detta.

Ur citatet kan vi även tolka att det material som finns i förskolan ska vara möjliga för barnen att använda. Vi tolkar det som att informanten menar att de digitala verktyg som introduceras för barnen bör få användas av barnen annars fyller det ingen direkt funktion i förskolans undervisning. Barnen ska ha möjlighet att använda en lärplatta för att söka information eller ett mikroskopägg för att undersöka insekten. Placeringen av dem beskrivs av informanterna vara en viktig aspekt. Flera av informanterna påtalar att det är när barnen får undersöka materialet som de kan förstå hur dessa ska användas och först då blir de producenter och inte endast konsumenter.

Utifrån informanternas svar tolkar vi att de är tillåtande och låter barnen använda digitala verktyg på egen hand. Med stöttning av pedagogen är dock att föredra:

F6: Är vi med så får dom ju prova det själva. Igår, vi hade Spheron ute, aaa ipaden blev sandig, för de va någon som grävde ner den, dom grävde ner Spheron i en, den blev ju sandig. Dom måste ju få testa det.. och ipaden ja den blev ju sandig och jag fick blåsa av den sen och sopa lite och hoppas att det inte gick in i laddnings hålet där, hehe. Dom måste få testa, dom måste få hålla i den! Men då måste vi göra det i mindre grupper så att möjligheten finns. Och då måste dom även få finnas i det här klotterstadiet, för då kanske dom kan det när dom kommer till storbarnsavdelningen om det går, att faktiskt ha saker framme att faktisk våga att våga be om saker.

Utifrån informantens svar om barnen får använda de digitala verktygen på egen hand, tolkar vi att det är en förutsättning för att barnen ska förstå hur verktygen fungerar och kunna utveckla en adekvat digital kompetens. Här beskriver informanten klotterstadiet. Flera av informanterna påtalar att de digitala verktygen bör användas med försiktighet och påpekar att vissa av verktygen är de rädda om. Men precis som barn lär sig att rita och skriva med hjälp av att prova, testa och klottra cirklar påtalar informanterna att barn behöver få denna möjlighet även med de digitala verktygen. Om barnen tillsammans med pedagoger får prova och testa kan de sedan göra detsamma med kompisar och slutligen använda de digitala verktygen på ett adekvat sätt.

References

Related documents

Läroplanen (Lpfö 18, 2018) är den första läroplanen som beskriver krav på att alla barn ska ges möjlighet att använda sig av digitala verktyg i förskola. Förskolan som

Vid sidan av de positiva resultat som studien visade på, lyfter Chmiliar (2016, ss. 225-226) fram de möjliga oönskade konsekvenserna av att barnen gärna lägger mycket tid

The proposed scheme uses opportunistic scheduling approach that calculates the priori- ties of UEs and assigns resources based on following fea- tures: channel condition,

Syftet är också att under- söka hur lärarna arbetar med elevernas lärande, med hjälp av digitala verktyg, i sin undervis- ning med elever i läs- och skrivsvårigheter. Hur länge

För att konstruktionen skall ta så liten plats som möjligt vid infällt tillstånd kan antingen mittenbenet göras som ett litet expanderben som går att fälla in,

Kampen att hantera ansvar hanteras genom kärnkategorin ansvarsstrategier vilket i sin tur relaterar till kategorierna, livsstrategier, psykosocial förståelse av diagnos,

enklare kunna rikta rätt information till rätt person. Man kunde också ha valt att intervjua andra webbdesigners på andra ställen i Sverige som dagligen är med och tar fram

The interpretation shows that whether the individual works in the private sector or is studying they are willing to use this kind of connection if it is available (putting aside the