på ny grund
Naturvårdsverkets utökade årliga
redovisning av miljökvalitetsmålen 2011
Reviderad version av rapport 6420
NATURVÅRDSVERKET
Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00 Fax: 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6433-4
ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2011 Översättning: Martin Naylor Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011 Omslag: Foto – Hans Malmberg/NordicPhotos Bildbyrå
Förord
Inom regeringsuppdraget Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012 och
en utökad årlig redovisning 2011 redovisar denna delrapport den utökade årliga
redovisningen 2011. Utöver en uppföljning av miljökvalitetsmålen innehåller rapporten förslag till nya preciseringar av miljökvalitetsmålen och
slutredovisningar av samtliga delmål.
Miljömålspropositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete som antogs av riksdagen sommaren 2010 har lett till förändringar i miljömålsstrukturen. I den nya strukturen ska delmålen inte finnas kvar, vilket är skälet till att de nu slutredovisas. Ansvarsfördelningen har också ändrats. Miljömålsrådet har lagts ned och Naturvårdsverket har fått rollen att samordna miljömålsuppföljningen och att göra fördjupade utvärderingar av miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Ansvaret för att ta fram förslag till åtgärder och styrmedel har lagts på Miljömålsberedningen, som även ska ta fram strategier och etappmål. Ändringarna i miljömålsstrukturen har också lett till att preciseringarna för miljökvalitetsmålen har setts över. Miljökvalitetsmålen har denna gång följts upp enligt de förslag till nya preciseringar som presenteras i den här rapporten. Till nästa uppföljning bör det finnas regeringsbeslut om preciseringarna. Den nya bedömningsgrund som riksdagen beslutat om har använts vid uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Slutredovisningen av delmålen har däremot skett enligt det gamla systemet.
Tidigare års uppföljningar har presenterats i skriften de Facto och på Miljömålsportalen. Någon de Facto tas inte fram 2011. Årets uppföljning presenteras på Miljömålsportalen och i denna rapport.
Rapporten har tagits fram av Naturvårdsverket i samverkan med de myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet. Projektledare för regeringsuppdraget är Gunnel Horm. Förslagen till nya preciseringar, uppföljningen av
miljökvalitetsmålen och slutredovisningen av delmålen har utarbetats av de målansvariga myndigheterna.
Regeringsuppdraget ska slutrapporteras senast den 1 juli 2012. Stockholm i mars 2011
Innehåll
FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 6
Ett förändrat miljömålssystem 6
SUMMARY 11
A changed environmental objectives system 11
INLEDNING 16
Bakgrund 16
Regeringsuppdragets innehåll 16
Uppdraget har genomförts i samverkan 17
Nästa års uppföljning 17
Fördjupad utvärdering 2012 18
ÖVERSYN AV MILJÖKVALITETSMÅLENS PRECISERINGAR 19
Bakgrund och uppdrag 19
Preciseringar – generell struktur och innehåll 20
FÖRSLAG PÅ PRECISERINGAR AV MILJÖKVALITETSMÅL 22
Generationsmålet och preciseringarna 53
UPPFÖLJNING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 55
Förändrade grunder för uppföljningen 55 Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen 58 Översikt för alla 16 miljökvalitetsmålen 60
SLUTREDOVISNING AV DELMÅLEN OCH UPPFÖLJNING AV
ETAPPMÅL 64
Bakgrund 64 Samlad bedömning av slutredovisningen av delmålen och uppföljning av
etappmål 65
Regional uppföljning av miljömålen 74
BILAGA 1 – SAMVERKANSGRUPPEN FÖR FÖRDJUPAD
UTVÄRDERING 75
BILAGA 2 – AVVIKANDE MENINGAR 77
BILAGA 3 – NUVARANDE PRECISERINGAR AV MILJÖKVALITETSMÅL 85
BILAGA 5 – BEDÖMNINGAR AV MILJÖKVALITETSMÅL 99 BILAGA 6 – FÖRSLAG TILL PRECISERINGAR FÖR
MILJÖKVALITETSMÅLEN 213 BILAGA 7 – ANVISNING FÖR BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE AV
MILJÖKVALITETS-MÅLEN 387 BILAGA 8 – BEDÖMNINGAR AV ETAPPMÅL OCH SLUTBEDÖMNINGAR
AV DELMÅLEN 395
Sammanfattning
Ett förändrat miljömålssystem
Det nationella miljömålssystemet med miljökvalitetsmål inrättades år 1999. Miljömålsrådet har sedan 2002 gjort årliga uppföljningar av målen. Under år 2010 har regering och riksdag beslutat om förändringar i miljömålssystemet.
Naturvårdsverket har utpekats som samordnare av miljömålsuppföljningen. Miljömålsstrukturen har utvecklats och har nu tre nivåer: ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt etappmål. Etappmålen ska tas fram av
Miljömålsberedningen. En ny bedömningsgrund har införts som tar hänsyn till naturens återhämtningstid och att effekterna av miljöåtgärder kan ske med viss fördröjning.
De nuvarande delmålen slutrapporteras i denna rapport och förväntas utgå ur systemet senare under 2011. Preciseringarna av miljökvalitetsmålen får istället ökad betydelse.
Utökad årlig redovisning – uppdraget
I denna delrapport redovisar Naturvårdsverket följande: En översyn av miljökvalitetsmålens preciseringar
En uppföljning och redovisning av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen utifrån de omarbetade preciseringarna och den nya bedömningsgrunden En slutredovisning av delmålen
Genomfört i samverkan
I och med att Miljömålsrådet har lagts ned och Naturvårdsverket fått samordningsansvaret för uppföljning och utvärdering behövs nya former för samverkan. En samverkansgrupp har skapats med representanter för samtliga myndigheter med en roll i miljömålssystemet samt viktiga intresseorganisationer. Samverkansgruppen har getts möjlighet att ge synpunkter på samtliga förslag och texter. Många av deltagarna har tagit vara på möjligheten och bidragit med värdefulla synpunkter.
Arbetet med alla delar av uppdraget har skett i en arbetsgrupp med deltagare som representerar samtliga miljökvalitetsmål samt länsstyrelserna genom deras samarbetsorganisation RUS (Regional Utveckling och Samverkan i
miljömålssystemet). Varje miljömålsansvarig myndighet har lämnat förslag till preciseringar, följt upp miljökvalitetsmålen och slutredovisat delmålen. Översyn av preciseringarna av miljökvalitetsmålen
I det nya miljömålssystemet har preciseringarna en central roll, bland annat som en följd av att delmålen försvinner. Preciseringarna anger miljökvalitetsmålens innebörd och ska kunna fungera som kriterier när miljökvalitetsmålen följs upp.
Preciseringarna ska, där det är relevant, även omfatta innebörden av generationsmålets strecksatser.
Förslag till nya och omarbetade preciseringar har tagits fram av respektive målansvarig myndighet. Förslagen omfattar även en redovisning av hur
preciseringarna ska kunna följas upp, deras koppling till andra miljökvalitetsmål och om preciseringen även omfattar generationsmålet eller dess strecksatser. Preciseringarna förtydligar vad respektive miljökvalitetsmål innebär och vad som behövs för att målet ska anses vara uppnått.
De föreslagna preciseringarna är i flera fall mer omfattande än de befintliga i propositionen 2009/10:155. Detta behövs för att ge god vägledning för arbetet med insatser för att nå målen samt för att kunna tjäna som kriterier vid uppföljning. Sådan tydlighet behövs också för att olika parter och intressenter ska kunna förstå vad miljökvalitetsmålen syftar till. Antalet preciseringar per miljökvalitetsmål varierar mellan två och elva.
I uppdraget till Naturvårdsverket angavs att preciseringarna bör vara utformade på ett enhetligt sätt. Skillnaderna mellan preciseringarnas utformning är fortfarande ganska stora. En viktig orsak är att preciseringarna har anpassats till karaktären hos respektive miljökvalitetsmål.
Översynen av preciseringarna har inneburit betydligt mer omfattande arbetsinsatser än vad som förutsågs, såväl hos berörda myndigheter som i arbetsgruppen. Det beror på att preciseringarna får en viktigare roll i det nya miljömålssystemet. Naturvårdsverket har utgått från att miljökvalitetsmålen bör följas upp utifrån varje precisering, en uppfattning som arbetsgruppen lagt grunden för och som tagits upp av samverkansgruppen. Frågan behöver diskuteras vidare.
Årlig uppföljningen 2011 – med ny bedömningsgrund och preciseringar
Årets uppföljning får ses som ett försök att tillämpa nya preciseringar och en ny bedömningsgrund. Preciseringarna är ännu endast förslag. Det är första gången den nya bedömningsgrunden tillämpas, och hur den påverkat bedömningarna av måluppfyllelse behöver analyseras. De regionala miljömålmyndigheterna har inte bedömt miljökvalitetsmålen denna gång, eftersom de inte haft tillgång till de nya preciseringarna. Generationsmålet har inte följts upp specifikt.
Sammanfattningsvis bedöms det för tio miljökvalitetsmål vara möjligt att inom en generation från det att systemet skapades, det vill säga till år 2020, skapa
förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen om ytterligare åtgärder vidtas.
Skyddande ozonskikt är det enda som bedöms möjligt att nå med redan vidtagna
och planerade åtgärder. För fem av miljökvalitetsmålen bedöms det som mycket svårt att till år 2020 skapa förutsättningar för att på sikt nå det miljötillstånd som målen uttrycker: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Hav i balans samt
För tio av miljökvalitetsmålen har den nya bedömningsgrunden lett till en mer positiv bedömning av möjligheten till måluppfyllelse. För fyra av dessa som tidigare bedömdes som svåra att nå är bedömningen nu att det är möjligt att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen med ytterligare insatser.
Resultatet följer därmed bedömningarna i propositionen Svenska miljömål – för ett
effektivare miljöarbete, med undantag för Hav i balans samt levande kust och skärgård. Den mer negativa bedömningen för detta miljökvalitetsmål baserar sig
på en osäkerhet kring nödvändiga framsteg i det internationella havsmiljösamarbetet samt inom EU:s fiskeri- och jordbrukspolitik.
En positiv trend för miljöutvecklingen rapporteras för fem av målen, vilket är tre fler än i tidigare uppföljningar. De tre nya är Frisk luft, Ingen övergödning samt
Levande sjöar och vattendrag. Endast Begränsad klimatpåverkan anger en negativ
trend. Det baseras på att utsläppen av långlivade växthusgaser forsätter att öka och den globala årsmedeltemperaturen fortsätter att stiga.
Slutredovisning av delmålen
Delmålen i systemet har varit ett stöd och en drivkraft i arbetet att ta fram åtgärder på nationell och regional nivå. De kommer delvis att ersättas av etappmål, som successivt ska tas fram av Miljömålsberedningen.
Samtliga 72 delmål slutredovisas i denna rapport. Av dessa har 26 delmål nåtts eller bedöms möjliga att nå till sitt målår, medan 39 delmål inte har nåtts eller inte bedöms möjliga att nå. Andelen mål som nås skiljer sig markant utifrån vilket målår delmålen har. Av de 14 som passerat målåret före 2010 har 10 uppnåtts. Endast en dryg fjärdedel av de som har 2010 som slutligt målår bedöms ha
uppnåtts och endast 2 av de 14 som har målår senare än 2010 bedöms uppnås inom avsedd tid. För många delmål har åtgärder och ny lagstiftning och/eller
åtgärdsprogram bidragit till en förbättring, men utvecklingen går för långsamt för att delmålen ska kunna nås.
Behov av fortsatt arbete
I och med denna rapport är viktiga steg tagna i den nya miljömålsorganisationen, men mycket återstår innan vi har hela processen på plats. Naturvårdsverket har identifierat ett antal områden där det är angeläget att ett utvecklingsarbete bedrivs under de kommande åren.
Uppföljning av ny bedömningsgrund
Den nya bedömningsgrunden har inneburit ett nytt sätt att tänka när det gäller bedömningen av möjligheten att nå målen. Det bör följas upp om den tillämpats på ett enhetligt sätt över alla miljökvalitetsmål. Hur har den påverkat möjligheten att nå målen? Det finns också oklarheter om vilka kriterier som avgör om ett miljökvalitetsmål ska bedömas som möjligt att uppnå.
De nya preciseringarna
Preciseringarna har setts över under hård tidspress. Resultatet bör utvärderas. Hur preciseringarna ska användas i uppföljningen av miljökvalitetsmålen behöver också klarläggas. Ska målen vara nådda utifrån samtliga preciseringar för att kunna bedömas som uppfyllda? Ska preciseringarna ges olika vikt?
De olika miljökvalitetsmålen har ofta preciseringar som kopplar till varandra. Metoder för att synkronisera bedömningarna på dessa punkter behöver utvecklas.
Naturvårdsverket har därutöver noterat att det finns en osäkerhet hos bland annat länsstyrelser och kommuner om vilken roll preciseringarna bör ha i det lokala och regionala miljöarbetet. Denna roll behöver förtydligas. Delmålen
I och med att delmålen nu slutredovisas finns det skäl att utvärdera hur de har fungerat i miljömålssystemet och skälen till att många delmål varit svåra att uppnå.
Generationsmålet
En uppföljning av generationsmålet ingår inte i delrapporten. Metodutveckling på området påbörjas inom ramen för fördjupad
utvärdering där en första uppföljning kommer att ske. Fortsatt arbete bör resultera i en tydligare koppling mellan miljökvalitetsmålen, dessas preciseringar och uppföljningsmått, och generationsmålet.
Nya samverkansformer
Naturvårdsverket behöver en fortlöpande dialog med aktörerna inom miljömålssystemet för att utveckla en samverkan som präglas av såväl delaktighet som effektivitet.
Nya symboler
De symboler som länge har använts för att visa resultaten av uppföljningen (gröna, gula och röda ”smilisar”) används i år bara i slutredovisningen av delmålen, som ju tillhör det gamla miljömålssystemet. För det nya systemet planerar Naturvårdsverket att ta fram andra, mer nyanserade symboler.
Fördjupad utvärdering 2012
Arbetet med den fördjupade utvärderingen har påbörjats och ska avrapporteras den 1 juli år 2012. I det arbetet kommer samverkan med andra myndigheter och organisationer att vara av stor vikt.
Summary
A changed environmental objectives system
Sweden’s national environmental objectives system, built around environmental quality objectives, was established in 1999. From 2002, progress towards these goals was reviewed annually by the Environmental Objectives Council. In 2010, the Government and Parliament introduced changes to the system. Follow-up of the objectives is now coordinated by the Swedish Environmental Protection Agency. The goal structure has been developed and now comprises three levels: agenerational goal, 16 environmental quality objectives, and milestone targets, the last of which are to be elaborated by an All Party Committee on Environmental Objectives (Miljömålsberedningen). A new basis for assessing progress towards the objectives has been introduced, taking into account the timescale of recovery in the environment and the fact that there may be a certain time lag before the effects of environmental measures are seen.
This report includes a final review of the existing interim targets, which are expected to be dropped from the system later in 2011. Specifications of the environmental quality objectives, on the other hand, will assume greater importance.
Expanded annual report – terms of reference
In this initial report, the Environmental Protection Agency presents: A review of the specifications of the environmental quality objectives. A review of progress towards the environmental quality objectives, in
relation to the revised specifications and the new basis for assessment. A final report on the interim targets.
A joint undertaking
With the Environmental Objectives Council disbanded and follow-up and evaluation now coordinated by the Environmental Protection Agency, new forms of cooperation are needed. A Joint Review Group has been set up, representing all the public agencies with a role in the environmental objectives system, together with important stakeholder organisations. This group has been given the opportunity to comment on all proposals and texts. Many of its members have made use of this opportunity and contributed valuable input.
The various parts of the present report have been drafted by a working group whose members represent all the environmental quality objectives, as well as county administrative boards through their joint organisation RUS (Regional Development and Cooperation within the Environmental Objectives System). Each lead agency for one or more of the objectives has proposed specifications, assessed progress towards the objectives, and submitted a final report on the interim targets.
Review of specifications of the environmental quality objectives In the new environmental objectives system, the more detailed specifications of the objectives play a key role, partly because the interim targets are to be dropped. They spell out what the environmental quality objectives entail, and are intended to serve as criteria in assessing progress towards them. Where relevant, specifications should also cover the implications of the bullet points of the generational goal. Proposals for new and revised specifications have been developed by the relevant lead agencies. These proposals include an account of how the specifications can be followed up, their links with other environmental quality objectives, and whether they also cover the generational goal or its bullet points. The specifications clarify what each of the objectives entails and what is required if they are to be judged to be met.
Several of the proposed specifications are more detailed than the existing ones set out in Government Bill 2009/10:155: Sweden’s Environmental Objectives – For More Effective Environmental Action. This is necessary if they are to provide clear guidance for the development of measures to attain the objectives, and to serve as criteria in follow-up of the objectives. Clarity is also needed to enable different stakeholders to understand what the environmental quality objectives are seeking to achieve. The number of specifications per objective varies between two and eleven. The terms of reference given to the Environmental Protection Agency stated that the specifications should be formulated in a uniform manner. Quite significant differences in phrasing remain, however, an important reason being that the specifications are adapted to the character of each objective.
The review of the specifications involved a good deal more work than expected, for both the agencies concerned and the working group. This was a result of the more important role which the specifications have in the new environmental objectives system. The Environmental Protection Agency has assumed that the environmental quality objectives should be followed up in relation to each of the specifications, a view for which the working group laid the foundations and which has been touched on by the Joint Review Group. This question requires further discussion.
Annual review of progress 2011 – with a new basis for assessment and new specifications
This year’s review of progress represents an attempt to apply new specifications and a new basis for assessment. As yet, the specifications are merely proposals. This is the first time the new basis for assessment has been used, and its effects on the assessments reached need to be analysed. The authorities with regional responsibility for the objectives have not assessed the environmental quality objectives this time, as they have not had access to the new specifications. No specific appraisal has been made of progress towards the generational goal.
To sum up, for ten of the environmental quality objectives it is considered possible – within one generation of the system being established, i.e. by 2020 – to create conditions for achieving them, provided that further action is taken. A Protective Ozone Layer is the only goal that is judged possible to meet on the basis of measures already taken or planned. In five cases, the assessment is that it will be very difficult, by 2020, to create conditions for achieving, in the longer term, the state of the environment which the objectives express; the goals in question are: Reduced Climate Impact (target year 2050), A Non-Toxic Environment, A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos, A Good Built Environment and A Rich Diversity of Plant and Animal Life. In the case of ten objectives, the new basis for assessment has resulted in a more positive appraisal of the prospects of success. For four of these, which were previously judged difficult to achieve, the assessment now is that conditions for meeting the objectives can be created if further action is taken.
The results are thus in line with the assessments in Government Bill 2009/10:155, with the exception of A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos. The less favourable assessment for that objective arises from uncertainty about the necessary progress being made in international cooperation on the marine environment and in EU fisheries and agricultural policies.
A positive trend in the state of the environment is reported for five of the objectives, three more than in earlier progress reports. The three new ones are Clean Air, Zero Eutrophication and Flourishing Lakes and Streams. Only for Reduced Climate Impact is the trend negative. This is because of a continuing rise in emissions of long-lived greenhouse gases and global annual mean temperature. Final report on the interim targets
The interim targets included in the system have supported and driven the elaboration of measures at the national and regional levels. They will be partly replaced by milestone targets, which are to be developed in stages by the All Party Committee on Environmental Objectives.
This report includes a final review of all 72 interim targets. Of these, 26 have been met or are considered capable of being met by their target year, while 39 have not been achieved or are not judged to be achievable. The success rates of targets vary markedly, depending on their target years. Of the 14 with a target year prior to 2010, 10 were met. Only just under a third of those with 2010 as their final target year are considered to have been reached, and only 2 of the 14 with a target year later than 2010 are expected to be met on time. In many cases, measures, new legislation and/or action programmes have helped bring about improvements, but progress is too slow to actually achieve the targets.
Need for further work
With the presentation of this report, important steps have been taken within the new organisational structure for the environmental objectives, but much remains to
be done before the entire process is in place. The Environmental Protection Agency has identified a number of areas requiring further development in the years to come:
Follow-up of the new basis for assessment
The new basis for assessing progress has entailed a new way of thinking about the prospects of achieving the objectives. Follow-up is needed to establish whether it has been applied uniformly over all the environmental quality objectives. How has it affected the possibility of attaining the objectives?
There is also uncertainty about what criteria determine whether an objective is to be regarded as possible to achieve.
The new specifications
The specifications have been reviewed under considerable pressure of time. The results should be evaluated. How the specifications are to be used in follow-up of the environmental quality objectives also needs to be clarified. Do the objectives have to be met in terms of all the specifications in order to be considered achieved? Should the various specifications carry differing weight?
The different objectives often have specifications that link into one another. Methods to synchronise assessments in these respects need to be developed.
In addition, the Environmental Protection Agency has noted uncertainty among county administrative boards, local authorities and others regarding the role which the specifications are to play in local and regional
environmental efforts. That role needs to be clarified. Interim targets
With a final report on the interim targets now presented, there is cause to evaluate how they have worked within the environmental objectives system and why many of them have proved hard to achieve.
The generational goal
This report does not include any follow-up of the generational goal. Methods development for that purpose will begin as part of the in-depth evaluation, which will include an initial review of progress towards this goal. Further work should establish a clearer link between the
environmental quality objectives, their specifications and measures of progress towards them, and the generational goal.
New forms of cooperation
The Environmental Protection Agency needs an ongoing dialogue with stakeholders within the environmental objectives system, to develop collaboration that is both efficient and encourages involvement. New symbols
The symbols that have long been used to present the results of follow-up of the objectives (green, amber and red ‘smileys’) will this year only be found in the final report on the interim targets, which are part of the old
environmental objectives system. For the new system, the Environmental Protection Agency plans to develop different, more nuanced symbols. In-depth evaluation 2012
The in-depth evaluation is now under way and a report is to be presented on 1 July 2012. As part of this process, cooperation with other agencies and organisations will be of great importance.
Inledning
Bakgrund
Miljömålssystemet med miljökvalitetsmål inrättades 1999. Miljömålsrådet har sedan 2002 gjort årliga uppföljningar av målen. Under 2010 har regering och riksdag beslutat om förändringar i miljömålssystemet. Miljömålsrådet har lagts ned och ansvaret för att samordna uppföljning och utvärdering av tillståndet i miljön ligger nu på Naturvårdsverket. En parlamentarisk beredning
(Miljömålsberedningen) har bildats med uppgift att utveckla strategier med förslag till etappmål. Förändringen innebär att de målansvariga myndigheternas uppgift att ta fram förslag till åtgärder har tagits över av Miljömålsberedningen.
Miljömålsstrukturen har nu tre nivåer: ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt etappmål. Etappmålen ska tas fram av Miljömålsberedningen. De nuvarande delmålen har nu slutrapporterats och ska inte finnas kvar i systemet efter
kommande beslut av riksdagen. Preciseringarna av miljökvalitetsmålen får nu ökad betydelse och ska bland annat användas som kriterier vid uppföljning av
miljökvalitetsmålen. Generationsmålet följs inte upp i denna delrapport, utan i den fördjupade utvärdering som ska presenteras 2012.
En annan förändring är att en ny bedömningsgrund har införts som tar hänsyn till naturens återhämtningstid och att effekterna av åtgärder kan ske med viss
fördröjning. Ett miljökvalitetsmål bör bedömas som möjligt att nå om antingen det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller om tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation från det att miljömålssystemet skapades, det vill säga till år 2020. Det internationella perspektivet har generellt fått ökad
uppmärksamhet, vilket bland annat avspeglar sig i uppföljningen av miljökvalitetsmålen.
Regeringsuppdragets innehåll
Regeringens uppdrag till Naturvårdsverket (M2010/3869/Mk) består av två delar. Den ena gäller en utökad årlig redovisning 2011, det vill säga föreliggande
delrapport. Den andra delen gäller en fördjupad utvärdering 2012 och den kommer att redovisas 1 juli 2012.
I den utökade årliga redovisningen har Naturvårdsverket i uppdrag att redovisa följande:
En översyn av miljökvalitetsmålens preciseringar
Uppgiften är att göra en samlad översyn av preciseringarna och att arbeta fram förslag till nya preciseringar.
En uppföljning och redovisning av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen
utifrån de omarbetade preciseringarna och den nya bedömningsgrunden
Utifrån de förslag till nya preciseringar som har tagits fram ska en
bedömning av möjligheten att nå respektive miljökvalitetsmål göras enligt den nya bedömningsgrunden.
En slutredovisning av delmålen
De delmål som nu finns i miljömålssystemet ska fasas ut och ersättas med etappmål som beslutas av regeringen efter förslag från
Miljömålsberedningen. Samtliga nuvarande delmål ska slutredovisas.
Den årliga uppföljningen och slutredovisningen av delmålen presenteras också på Miljömålsportalen. Detsamma gäller de regionala miljömålmyndigheternas uppföljningar av de regionala miljömålen, vilka endast presenteras på webben. En sammanfattning av bedömningarna av de regionala miljömålen finns dock i rapporten.
Uppdraget har genomförts i samverkan
I och med att Miljömålsrådet har lagts ned och Naturvårdsverket har fått det samordnande ansvaret för uppföljning och utvärdering behövs nya former för samverkan. En samverkansgrupp (se bilaga 1) har skapats med representanter för samtliga myndigheter med en roll i miljömålssystemet. Även viktigaintresseorganisationer är representerade. Samverkansgruppen har getts möjlighet att ge synpunkter på samtliga förslag och texter. Anmälningar som kommit in om avvikande uppfattningar om de slutliga texterna i rapporten redovisas i bilaga 2. Arbetet med alla delar av uppdraget har stämts av i en arbetsgrupp som består av handläggare som representerar samtliga miljökvalitetsmål, såväl de mål
Naturvårdsverket ansvarar för som övriga sex mål, samt länsstyrelserna genom RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Varje miljömålsansvarig myndighet ansvarar för sakinnehållet i förslagen till preciseringar, uppföljningen av miljökvalitetsmålen och slutredovisningen av delmålen.
Naturvårdsverket har även samverkat med Miljömålsberedningens sekretariat, som parallellt har arbetat med att ta fram förslag till handlingsplaner, strategier och etappmål. Det har inte varit möjligt att ta hänsyn till beredningens resultat eftersom projekten bedrivits parallellt med samma slutdatum.
Nästa års uppföljning
Vid årets uppföljning har nya preciseringar och en ny bedömningsgrund tillämpats. Preciseringarna är ännu endast förslag. Hur preciseringarna och den nya
behöver analyseras inför nästa års uppföljning, som blir en del av den fördjupade utvärderingen 2012. De regionala miljömålmyndigheterna har inte bedömt miljökvalitetsmålen denna gång, eftersom de inte haft tillgång till de nya preciseringarna. Generationsmålet har inte följts upp specifikt.
De symboler som länge har använts för att visa resultaten av uppföljningen (gröna, gula och röda ”smilisar”) används i år bara i slutredovisningen av delmålen, som ju tillhör det gamla miljömålssystemet. För det nya systemet planerar
Naturvårdsverket att ta fram andra, mer nyanserade symboler.
Vid nästa årliga uppföljning finns preciseringar som beslutats av regeringen, och Naturvårdsverket kommer till dess i någon mån att ha kunnat analysera effekterna av förändringarna i miljömålssystemet. Metoder för uppföljning av
generationsmålet kommer också att ha tagits fram och de regionala miljömålmyndigheterna kommer att ha gjort sina bedömningar av miljökvalitetsmålen. Nytt för 2012 kommer också att vara att den årliga uppföljningen endast kommer att redovisas på Miljömålsportalen.
Fördjupad utvärdering 2012
Denna delrapport ger ett underlag för kommande regeringsbeslut som rör förändringarna i miljömålssystemet. Slutrapporten, som ska redovisas den 1 juli 2012, gäller en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen, men också en utvärdering av generationsmålet, vilket är något nytt.
Rapporten kommer att innehålla analyser av möjligheten att nå de olika
miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Synergimöjligheter, målkonflikter och andra problem kommer att analyseras, liksom hur olika styrmedel och åtgärder påverkat miljön. Beroendet av internationella faktorer kommer också att belysas. Även det regionala och lokala miljöarbetet kommer att analyseras.
Arbetet med den fördjupade utvärderingen kommer även i fortsättningen att ske i samverkan med alla myndigheter med en roll i miljömålssystemet och andra viktiga organisationer. De målansvariga myndigheterna kommer att få ta ett stort ansvar för underlagen till rapporten.
Översyn av miljökvalitetsmålens
preciseringar
Bakgrund och uppdrag
Miljökvalitetsmålen är kortfattade och innebörden kan uppfattas på olika sätt. För att förtydliga respektive mål har regeringen redovisat preciseringar, senast i propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). I propositionen finns således regeringens bedömning av vad miljökvalitetsmålet innebär, det vill säga nu gällande preciseringar för respektive miljökvalitetsmål, se bilaga 3.
I regeringens uppdrag till Naturvårdsverket att redovisa en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012 och en utökad årlig redovisning 2011 ingår att senast 31 mars 2011 göra en samlad översyn av miljökvalitetsmålens preciseringar. Preciseringarna ska utgöra en samlad tolkning av miljökvalitetsmålets innebörd och ska, där det är relevant, även omfatta innebörden av generationsmålets strecksatser. Preciseringarna bör vara utformade på ett enhetligt sätt för de 16 miljökvalitetsmålen. Vidare står det i uppdraget att översynen bör göras i nära samarbete med Miljömålsberedningens uppdrag att utveckla etappmål.
Uppdraget till Naturvårdsverket har genomförts genom att varje miljömålsansvarig myndighet har sett över nuvarande preciseringar och tagit fram förslag till nya. Som vägledning har Naturvårdsverket, i samarbete med en arbetsgrupp bestående av representanter för nationellt målansvariga myndigheter, tagit fram Anvisningar
för preciseringar, se bilaga 4. Varje myndighet har tagit fram sina förslag till
preciseringar och arbetsgruppen har sedan diskuterat dessa. Samverkansgruppen har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. De målansvariga
myndigheterna har sett över förslagen med ledning av dessa olika synpunkter. Det finns fortfarande utvecklingspotential för preciseringarna. Diskussionen har inte gått på djupet med alla kommentarer och synpunkter.
Som utgångspunkt och underlag för arbetet har de målansvariga myndigheterna, förutom nämnda uppdrag och proposition, använt Miljömålsrådets fördjupade utvärdering med underlagsrapporter från 2008 (Miljömålen – nu är det bråttom) samt en sammanställning av remissvar på den rapporten. Naturvårdsverket har också begärt in synpunkter från regionala miljömålmyndigheter, det vill säga länsstyrelserna och Skogsstyrelsen, inom vilka områden det finns ett fortsatt behov av antingen etappmål eller preciseringar. De har också lämnat synpunkter om eventuella nya områden som inte behandlas i miljömålssystemet, men som borde täckas in av etappmål eller preciseringar till miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket har kontinuerligt utbytt information om arbetet med Miljömålsberedningens sekretariat.
Slutligen har förslagen till preciseringar använts vid årets bedömningar av måluppfyllelse, se bilaga 5.
Preciseringar – generell struktur och innehåll
Naturvårdsverket bedömer att de förslag till preciseringar som presenteras i denna rapport ger en god bild dels av vad respektive miljökvalitetsmål innebär, dels av vad som behövs för att målet ska anses vara uppnått. De föreslagna preciseringarna är i flera fall mer omfattande än de befintliga. Detta behövs för att de ska ge god vägledning för arbetet med insatser för att nå målen samt för att de ska kunna tjäna som kriterier vid uppföljning. Sådan tydlighet behövs också för att olika parter och intressenter ska kunna förstå vad miljökvalitetsmålen syftar till.Naturvårdsverket och övriga målansvariga myndigheter, både nationella och regionala myndigheter genom RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet), bedömer att när delmålen nu fasas ut ur miljömålssystemet – och innan nya etappmål har införts – blir preciseringarna viktigare än tidigare. Det gäller för såväl den nationella uppföljningen som länsstyrelsers och kommuners arbete med regionala och lokala mål och insatser. Därför har ambitionen varit att ta fram preciseringar som beskriver de viktigaste aspekterna för respektive
miljökvalitetsmål, det vill säga preciseringarna ska tillsammans beskriva innebörden av miljökvalitetsmålet. En konflikt finns därmed mellan å ena sidan ambitionen att preciseringarna ska vara heltäckande och detaljerade, och å andra sidan önskemål om att de ska vara kortfattade, överskådliga och lätta att
kommunicera. De förslag som nu ges tar med de faktorer eller villkor som är mest viktiga för att förstå målets innebörd.
I uppdraget till Naturvårdsverket ingick att ta fram enhetliga preciseringar. Därför togs de nämnda anvisningarna fram och dessutom mallar för hur förslagen skulle presenteras. Trots stora ansträngningar är de preciseringar som här föreslås fortfarande inte helt enhetliga till innehåll eller utformning. En bakgrund till detta är att preciseringarna har anpassats till karaktären hos respektive miljökvalitetsmål, vilket de ansvariga myndigheterna ansåg var nödvändigt. Det fanns en strävan efter att få fram preciseringar som uttrycker den miljökvalitet som ska finnas när
miljökvalitetsmålet anses uppnått, men detta visade sig inte möjligt för flera av målen i och med att de i sig är mycket olika varandra. Därför är det ibland mer tillstånd eller förhållanden i miljön eller samhället, eller ibland även behov av samhällsomställningar, som preciseringar tar fasta på. En tydlig gemensam inriktning har dock varit att komma ifrån formuleringar som snarare är åtgärder än mål.
I arbetet med att se över preciseringarna har en viktig del varit att analysera om det finns lämpliga metoder för uppföljning och tillgång till miljödata eller andra sätt att följa upp dem. Om detta inte finns har som regel förslag tagits fram för hur
uppföljning kan ske. Det behövs ett fortsatt arbete med att se över metoder för uppföljning och vilka data och analyser som är lämpliga.
När man läser förslagen till preciseringar är det för att få en heltäckande bild väsentligt att inte bara läsa de kortfattade förslagen till själva preciseringarna utan även förtydliganden och motiveringar. Förslagen återges här nedan i tabellform. De underlag som respektive myndighet har tagit fram återges i bilaga 6 och där
återfinns utöver själva förslagen även förtydliganden, motiveringar, förslag till uppföljning samt kommentarer.
Förslag på preciseringar av
miljökvalitetsmål
Denna tabell bygger på de texter som lämnats av respektive myndighet som tagit fram förslag till reviderade preciseringar. Dessa texter finns i bilaga 6 i denna rapport. Dessa inkluderar även förtydliganden, motiveringar, hur uppföljning ska ske, hur preciseringarna kopplar till generationsmålet och kommentarer för respektive förslag.
För flera av miljökvalitetsmålen finns under själva förslaget till precisering en underrubrik ”Innebörd/förtydligande”. De strecksatser som står under denna rubrik ingår inte i preciseringen men är till för att förtydliga. I andra fall ingår sådana strecksatser i själva preciseringen.
I de få fall som förslagen inte innebär någon ändring jämfört med nuvarande preciseringar (enligt proposition 2009/10:155) står (Ingen ändring) i tabellen. Detta gäller för miljökvalitetsmålen Frisk luft, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd
miljö. Men även för dessa preciseringar föreslås rubriker.
Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Förslag till reviderade preciseringar 1. Temperaturmål
Miljökvalitetsmålet innebär att den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. 2. Koncentrationsmål
Temperaturmålet innebär att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter.
Nationell rådighet
Möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet är till avgörande del beroende av
internationellt samarbete och insatser i alla länder. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas för att klara temperaturmålet och Sverige ska bidra till att koncentrationsmålet uppfylls.
Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Förslag till reviderade preciseringar
Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att halterna av luftföroreningar inte
överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper.
1. Bensen (Ingen ändring)
Halten av bensen överstiger inte 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde,
2. Bens(a)pyren (Ingen ändring)
Halten av bens(a)pyren överstiger inte 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.
3. Butadien (Ingen ändring)
Halten av butadien överstiger inte 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
4. Formaldehyd (Ingen ändring)
Halten av formaldehyd överstiger inte 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde.
5. Partiklar Halten av:
partiklar (PM2,5) överstiger inte 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
partiklar (PM10) överstiger inte 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
6. Marknära ozon
Halten av marknära ozon överstiger varken 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmars-medelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde. Ozonindex överstiger inte 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september.
7. Kvävedioxid
Halten av kvävedioxid överstiger varken 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil).
8. Korrosion
Bara naturlig försurning
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.
Förslag till reviderade preciseringar 1. Påverkan genom atmosfäriskt nedfall
Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor överskrider inte den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten i någon del av Sverige.
2. Påverkan genom skogsbruk
Skogsbrukets försurningspåverkan understiger den nivå som rådde under perioden 2000–2005 och i känsliga områden motverkas den försurning som orsakas genom uttag av biomassa utöver stamved.
3. Tillstånd i sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660).
4. Tillstånd i mark
Försurningen av marken påskyndar inte korrosion av tekniska material och
arkeologiska föremål i mark och skadar inte den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem.
Giftfri miljö
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av
naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Förslag till reviderade preciseringar
1. Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig Uppgifter om hälso- och miljöfarliga egenskaper hos kemiska ämnen är tillgängliga och uppgifterna tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning och säker hantering för alla användningsområden.
2. Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig
Information om de hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig för alla berörda under varans hela livscykel, inklusive avfallsledet.
3. Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört
Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Med särskilt farliga ämnen avses ämnen som är långlivade (persistenta) och
bioackumulerande, ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, ämnen som är hormonstörande eller kraftigt
allergiframkallande samt ämnen med andra allvarliga egenskaper som inger motsvarande grad av betänklighet. Till särskilt farliga ämnen räknas kvicksilver, kadmium och bly.
När nya ämnen utvecklas sker det utifrån principer som syftar till att särskilt farliga egenskaper inte ska förekomma och att så långt som möjligt undvika farliga egenskaper.
Nyproducerade material och varor är så långt som möjligt fria från särskilt farliga ämnen om varorna är avsedda att användas på ett sätt som kan innebära att människor och miljön exponeras.
Redan befintliga material och varor som innehåller särskilt farliga ämnen hanteras under varornas hela livscykel inklusive avfalls- och återvinningsledet på ett sätt som innebär att människor och miljö inte exponeras.
Återvunnet material är så långt som möjligt fritt från särskilt farliga ämnen och håller därmed likvärdig kvalitet med nyproducerat material med avseende på sådana.
Utsläpp av särskilt farliga ämnen från produktionsprocesser har upphört och sådana ämnen används bara i produktionsprocesser om
verksamhetsutövaren kan visa att människor och miljön inte kan exponeras.
Den långväga spridningen av särskilt farliga ämnen till och från Sverige via luft och vatten är mycket liten.
4. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda och spridningen är mycket liten
Uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de utifrån miljö- och hälsosynpunkt mest betydande oavsiktligt bildade ämnena inklusive
nedbrytningsprodukter av dessa finns tillgängliga.
Ämnenas miljö- och hälsoegenskaper är tillräckligt kartlagda. Spridning till miljön av dessa ämnen är mycket liten.
5. Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden
Den sammanlagda exponeringen för särskilt farliga ämnen i den yttre miljön samt i arbetsmiljö, inomhusmiljö och genom föda är nära noll eller nära bakgrundsnivåerna. För övriga ämnen är den sammanlagda exponeringen inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.
Exponeringen för kemiska ämnen utgör inget hot mot ekosystemens förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster.
Exponeringen för farliga ämnen från avfallshantering, återvinning och användning av återvunnet material är tillsammans med övrig
exponering så låg att den inte utgör en hälso- eller miljörisk. Återvunnet material håller likvärdig kvalitet med nyproducerat med avseende på dessa ämnen.
Halterna i livsmedel av farliga ämnen som har spridits eller ökat genom mänsklig verksamhet är så låga att heja befolkningen inklusive känsliga grupper skyddas från exponeringsnivåer där skadliga effekter kan uppstå. Detta innebär bland annat att all fisk i Sveriges hav, sjöar och vattendrag är tjänlig som människoföda med avseende på dessa ämnen och att exponeringen för kadmium är på en säker nivå.
6. Förorenade områden är åtgärdade
Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.
Samlad och kvalitetssäkrad information om förorenade områden finns allmänt tillgänglig.
Skyddande ozonskikt
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Förslag till reviderade preciseringar 1. Påverkansmål
Minskad påverkan från ozonnedbrytande ämnen medför att vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras. 2. Tillståndsmål
Halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt.
Säker strålmiljö
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
Förslag till reviderade preciseringar 1. Strålskyddsprinciper
Exponering för strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas. All verksamhet med strålning ska vara berättigad.
Vid all verksamhet med strålning ska strålskyddet optimeras så att stråldosen hålls så låg som rimligt möjligt.
Inga dosgränser ska överskridas.
Bästa tillgängliga teknik (BAT) ska användas. Försiktighetsprincipen ska tillämpas.
2. Radioaktiva ämnen
Utsläppen av radioaktiva ämnen begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
Den högsta sammanlagda effektiva stråldos som individer ur
allmänheten utsätts för från verksamheter med strålning överstiger inte 1 millisievert per person och år.
är så låg att den biologiska mångfalden värnas enligt bedömningar gjorda i överensstämmelse med internationellt vedertagna metoder och bedömningsgrunder.
Det finns lösningar för säkert omhändertagande av allt radioaktivt avfall. Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar eller i andra
verksamheter med joniserande strålning förebyggs, och om tillbud eller haveri ändå inträffar begränsas konsekvenserna.
3. UV-strålning
Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
4. Elektromagnetiska fält
Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.
Styrkan av elektromagnetiska fält där människor vistas överstiger inte
den nivå som motsvarar de referens- eller gränsvärden som fastställts av behöriga myndigheter.
Ingen övergödning
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Förslag till reviderade preciseringar 1. Påverkan på havet
Såväl den svenska som den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Östersjön via luft och vatten underskrider den maximala belastning som fastställts inom ramen för HELCOM:s miljömål om
övergödning.
2. Påverkan på landekosystemen
Nedfallet av luftburna kväveföreningar från svenska och internationella källor, samt påverkan från skogsbruk genom gödsling, medför inte att den kritiska belastningen för övergödning av landekosystemen överskrids i någon del av Sverige.
3. Tillstånd i sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag uppnår minst god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660).
4. Tillstånd i havet
Förhållanden i havet är sådana att kriterierna för god miljöstatus kan uppnås med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341).
5. Tillstånd i kustvatten
Svenska kustvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660).
Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,
kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.
Förslag till reviderade preciseringar 1. Miljötillstånd
Miljötillståndet i sjöar och vattendrag är gott med avseende på biologiska fysikalisk-kemiska och fysiska förhållanden. Mänsklig verksamhet försämrar inte ytvattnets kvalitet och begränsar inte användningen av ytvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.
Innebörd/förtydligande:
Samtliga sjöar och vattendrag har minst god ekologisk och kemisk status eller potential enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660).
Ytvattentäkter som behövs för en hållbar vattenförsörjning har ett långsiktigt skydd mot försämrad vattenkvalitet.
Vattenförsörjningsplaner finns för alla större ytvattentäkter. 2. Biologisk mångfald
Bevarandestatusen för naturtyper och arter är god eller förbättras och genetisk variation inom och mellan arter bibehålls. Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag har sina livsmiljöer och
spridningsvägar säkerställda så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd. Innebörd/förtydligande:
Sötvattenslevande fiskarter, även de arter som fiskas kommersiellt eller i fritidsfisket, fortlever i livskraftiga bestånd.
Limniska naturtyper i art- och habitatdirektivet har gynnsam bevarandestatus.
Limniska arter i art- och habitatdirektivet, samt sötvattensanknutna arter i fågeldirektivet har gynnsam bevarandestatus.
Bevarandestatusen för limniska hotade arter förbättras så att andelen hotade arter minskar samtidigt som andelen försvunna arter inte ökar.
3. Bevarande och skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer
Nationellt särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag är långsiktigt bevarade. I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. Innebörd/förtydligande:
Uppsatta bevarandemål nås i nationellt särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Exploatering sker inte i nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer. Fiskefria områden finns i ett urval av våra vanligaste sjö- och
vattendragstyper inom varje vattendistrikt.
Sjöar och vattendrag uppfyller kraven enligt fisk- och musselvattenförordningen.
Skyddsområden för flodkräfta finns avsatta i tillräcklig omfattning för att skapa förutsättningar för livskraftiga bestånd av flodkräfta i landet. 4. Främmande arter
Främmande arter och stammar samt genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte.
Innebörd/förtydligande:
Ytterligare spridning av redan introducerade invasiva främmande arter, till exempel signalkräfta, sker inte.
Vid odling av fisk för utsättning i fiskevårdssyfte används i första hand lokala arter och stammar och i andra hand arter och stammar från närliggande vattensystem.
Vid odling av fisk för konsumtion förhindras spridning av odlad fisk, parasiter och patogener till naturvatten.
Noggranna riskvärderingar föregår tillstånd till introduktion av främmande arter och genetiskt modifierade organismer.
Fartyg i insjöfart har vidtagit lämpliga åtgärder grundade på riskanalyser enligt riktlinjer som stödjer barlastkonventionen.
Relevanta sektorer har god kunskap om risker med hantering av främmande arter så att oavsiktlig introduktion inte sker.
5. Kulturmiljö
Sjöars och vattendrags kulturmiljövärden förvaltas och sköts så att spåren och mångfalden efter människans historiska nyttjande bevaras.
Innebörd/förtydligande:
Kulturmiljövärden i sjöar och vattendrag är kända och synliggjorda.
Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder eller har använt vattnet som resurs bevaras och förvaltas så att dess sammanhang i
6. Friluftsliv
Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Innebörd/förtydligande:
Hänsyn tas till friluftsintressen vid planering och projektering av
bebyggelse, infrastruktur, så att barriärer i och fragmentering av landskapet undviks.
Strandmiljöer, sjöar och vattendrag som är särskilt intressanta för friluftslivet har höga natur- och kulturvärden samt god tillgänglighet. 7. Restaurering
Goda förutsättningar för arter och livsmiljöer har återställts i värdefulla eller potentiellt värdefulla sjöar och vattendrag som bedöms ha behov av ekologisk restaurering. I vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden och spridningsmöjligheter så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald.
Innebörd/förtydligande:
Nationellt värdefulla eller potentiellt värdefulla vattendrag och sjöar i behov av ekologisk restaurering har restaurerats och kan på sikt uppnå gynnsam bevarandestatus
För sjöar och vattendrag som inte uppfyller miljökvalitetskraven för god ekologisk eller kemisk status eller potential har åtgärder vidtagits för att förbättra vattnets status
Vattenkraftverk och regleringsdammar har så långt möjligt en för biologisk mångfald godtagbar minimivattenföring genom eller förbi respektive anläggning
Vattenkraftverk och andra artificiella vandringshinder, såsom väg- eller bantrummor har faunapassager eller är åtgärdade så att naturlig spridning av akvatiska organismer kan ske
Vattendrag tillåts så långt möjligt utveckla de strukturer som kännetecknar naturliga vattendrag (meanderslingor, död ved, funktionella kantzoner med t ex skyddande träd och buskar)
Restaureringsåtgärder planeras och genomförs så att både biologiska och kulturhistoriska värden förstärks
8. Hållbart nyttjande och hänsyn
Mänskliga verksamheter sker med hänsyn så att negativ påverkan på värdefulla vattenmiljöers natur- och kulturmiljövärden eller biologisk mångfald minimeras. Innebörd/förtydligande:
Vid prövning av vattenverksamhet är grundprincipen att hela anläggningens och verksamhetens påverkan på vattenmiljön ska omfattas av prövningen. Exploatering i sjöars och vattendrags strandzoner äventyrar inte
möjligheterna till friluftsliv och en rik biologisk mångfald. Vägar och järnvägar orsakar inte vandringshinder i vattendrag.
Sjöar och vattendrag beaktas i ett landskapsekologiskt perspektiv i regionala planer och kommunernas översiktsplaner.
De areella näringarna och andra typer av verksamhet brukar mark och vatten på ett hållbart sätt, så att naturliga flöden och vattennivåer i landskapet bibehålls, att fragmentering av arters livsmiljöer inte sker samt att sjöar och vattendrag har funktionella kantzoner.
9. Ekosystemtjänster
Viktiga ekosystemtjänster hos sjöar och vattendrag vidmakthålls, såsom dricksvattenförsörjning, vattenhushållning och produktion av fisk.
Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Förslag till reviderade preciseringar 1. Grundvattnets kvalitet
Mänsklig verksamhet försämrar inte grundvattnets kvalitet och begränsar inte användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.
Bra skydd finns för naturgrusavlagringar och andra geologiska formationer av stor vikt för nuvarande eller framtida
dricksvattenförsörjning.
Grundvattenförekomster som omfattas av
vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) har god kemisk status. Tillräckliga och effektiva åtgärder för att förebygga eller begränsa
tillförsel av förorenande ämnen till grundvatten, från pågående eller tidigare verksamhet, är genomförda så att det inte föreligger något hot mot människors hälsa eller miljön.
2. Påverkan på ytvatten
Det utströmmande grundvattnet har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, vattendrag och hav.
Grundvatten bidrar inte till övergödning av ytvatten.
Förorenande ämnen i grundvatten bidrar inte till en sådan sänkning av ekologiska eller kemiska kvaliteten i sjöar och vattendrag att inte god status enligt vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) uppnås. 3. Grundvattennivåer
Användningen av mark och vatten medför inte sådana ändringar i grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.
Uttag av grundvatten medför inte att förutsättningarna för
vattenförsörjning försämras eller att växt- och djurliv i angränsande ekosystem påtagligt förändras.
Grundvattenförekomster som omfattas av
vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) har god kvantitativ status.
Byggande eller annan markanvändning påverkar inte
grundvattenbildningen, dränerar inte grundvattenmagasin, penetrerar inte tätande lager eller dämmer inte på ett sådant sätt att förändringar i grundvattennivåerna medför långsiktiga olägenheter.
Förebyggande åtgärder innebär att extrema vädersituationer och klimatförändringar inte hotar vattenförsörjning eller markstabilitet. 4. Bevarande av naturgrusavlagringar
Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning,
energilagring, natur- eller kulturlandskapet är fortsatt bevarade och naturgrus används endast för ändamål där ersättningsmaterial inte finns att tillgå.
har eller kan komma att få stor betydelse för vattenförsörjningen eller i sådana naturgrusavlagringar som är värdefulla för natur- eller
kulturlandskapet.
Naturgrus nyttjas endast där det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda ersättningsmaterial.
Materialförsörjningsplanering utförs i syfte att klargöra tillgången på ersättningsmaterial till naturgrus och säkerställa de framtida behoven av ballastmaterial.
Teknik finns och utvecklas för att använda ersättningsmaterial i betongframställning.
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras och hänsyn tas till kulturarvet. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och
kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Förslag till reviderade preciseringar 1. Miljötillstånd
Miljötillståndet i samtliga kust- och havsvatten är gott med avseende på såväl kemiska och fysikaliska som hydrologiska och biologiska förhållanden. Innebörd/förtydligande:
Samtliga kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341).
Samtliga kustvatten har minst god ekologisk och kemisk status eller potential i enlighet med vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Belastningen av näringsämnen och föroreningar, fysisk störning,
samverkan med naturliga hydrologiska processer samt biologiska störningar, får inte minska förutsättningarna för biologisk mångfald och livskraftiga fiskbestånd.
2. Biologisk mångfald
Bevarandestatusen för marina naturtyper och arter är god eller förbättras och genetiska variationer inom och mellan populationer bibehålls. Fiskar och andra marina arter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda och kan fortleva i livskraftiga bestånd.
Innebörd/förtydligande:
Arealen och utbredningen av samtliga livsmiljöer är tillräcklig för att alla naturligt förekommande havslevande arter kan fortleva i livskraftiga populationer och bestånd.
Marina arter och naturtyper i EU: s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv samt i HELCOM:s och OSPAR:s rödlistor uppnår tillståndet gynnsam bevarandestatus.
försumbara negativa effekter på populationerna eller ekosystemet. Bifångster äventyrar inte gynnsam bevarandestatus eller hindrar att sådan uppnås.
Bevarandestatusen för marina hotade arter förbättras så att andelen nu hotade arter minskar och andelen försvunna arter inte ökar.
Marina fiskbestånd återspeglar naturliga ålders- och storleksstrukturer. Förlusten och fragmenteringen av livsmiljöer har upphört och kunskapen
om arters/populationers spridningsvägar s.k. ”blå korridorer” har ökat. 3. Bevarande och skydd av värdefulla marina områden
Värdefulla havs-, kust- och skärgårdsområden med höga natur- och
kulturmiljövärden samt andra upplevelsevärden bevaras och skyddas långsiktigt. Innebörd/förtydligande:
Ett representativt nätverk av skyddsvärda marina områden finns. Områdena är fördelade mellan de maringeografiska regionerna och innefattar alla för regionen förekommande livsmiljöer.
Den bevarade arealen omfattar minst 15 procent av Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon, varav minst 10 procent har ett långsiktigt skydd och övriga minst 5 procent har en förvaltning som säkerställer att områdets marina naturvärden bevaras.
Uppsatta bevarandemål nås för skyddade områden. Marinarkeologiska värden uppmärksammas och bevaras. 4. Främmande arter
Främmande arter, stammar och raser, genetiskt modifierade organismer eller organismer med på annat sätt erhållna annorlunda genetiska egenskaper, som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Sjöfarten i svenska vatten bedrivs så att spridningen av främmande arter förhindras.
Innebörd/förtydligande:
Noggranna riskvärderingar föregår tillstånd till introduktion av främmande arter och genetiskt modifierade organismer.
Oavsiktlig introduktion och spridning av främmande arter och gener sker inte. Identifiering, riskanalys och kontroll av potentiella spridningsvägar genomförs, liksom informationsinsatser inom relevanta sektorer.
Invasiva arter och deras spridningsvägar begränsas.
Alla fartyg i internationell trafik som anlöper svenska hamnar har godkända tekniska system för behandling av barlastvatten som
förhindrar spridning av främmande arter. När barlastvattenkonventionen träder i kraft 2016 skall barlastvatten behandlas i enlighet med
konventionen.
Fartyg i nationell fart har, om så behövs, vidtagit lämpliga åtgärder grundade på riskanalyser enligt frivilliga riktlinjer som stödjer barlastkonventionen.
