© Anders Henriksson och Gleerups Utbildning AB. Detta material är en del av Iris biologi 2 interaktiv lärarbok.
Materialet får skrivas ut, kopieras och användas under giltig licenstid. 14
Iris • 2 Lärarhandledning CELLEN I FUNKTION – KAPITEL 3
Cellen i funktion
(sidan 44 i Iris biologi 2 IAB)
1 TME. Ett svepelektronmikroskop (SEM)
avbildar bara objektets yta.
2 Se sidan 34 i Iris biologi 2 IAB. I
redo-görelsen beskriver du det dubbla skiktet av fosfolipider samt hur dessa molekylers hy-drofila ”huvuden” och hydrofoba ”svansar” är orienterade. Du ska även beskriva koleste-rolmolekylernas och proteinernas funktioner. Nämn även något om hur cellmembranets olika molekyler ”binds” till varandra.
3 a DNA och de proteiner (histoner) som
DNA:t är lindat kring i cellkärnan kallas till-sammans för kromatin (se sidan 26 i Iris bio-logi 2 IAB).
b Nukleoler finns i cellkärnan och kallas även
kärnkroppar. I dessa lagras rRNA.
c ER som saknar ribosomer.
d I dessa membranblåsor spjälkas bl.a.
fett-syror. Peroxisomerna innehåller enzymet ka-talas som kan oskadliggöra den väteperoxid som bildas då fettsyrorna spjälkas.
4 a Proteiner som bildas vid ribosomerna
på ”kornigt ER” innesluts i vesiklar som av-knoppas från ER. I dessa vesiklar transpor-teras sedan proteinerna till Golgiapparaten. I denna aktiveras och koncentreras protei-nerna innan de förpackas i nya vesiklar som lämnar Golgiapparaten. Det är vissa av dessa vesiklar som heter lysosomer.
b Lysosomernas enzymer är mest verksamma
vid de låga pH-värden som råder inne i ly-sosomerna. Cellplasman utanför lysosomer-na har högre pH.
5 a Aktintrådar b Intermediära trådar c Mikrotubuli
d Mikrotubuli
SVAR TILL TESTA DIG SJÄLV – KAPITEL 3
6 a Näringsämnen från tarminnehållet ska
tas upp genom epitelcellernas cellmembran. Därför är det viktigt att inte näringsämnena kan passera mellan epitelcellerna.
b Desmosomer bildar starka kopplingar
mel-lan celler i t.ex. epitelvävnad.
7 Ett visst hormon kan bara påverka celler
som har receptormolekyler för detta hormon.
8 Ett hormon kan få receptorer att aktivera
sekundära budbärare som i sin tur påverkar genregleringen i cellkärnan. På så sätt kan gener stängas eller aktiveras och därmed på-verkas syntesen av motsvarande protein. När det gäller steroidhormoner kan dessa bilda komplex med receptorer i cellplasman. Sedan kan dessa komplex påverka genregleringen (på motsvarande sätt som de sekundära bud-bärarna gör).
9 Passiv ämnestransport sker med ämnets
koncentrationsgradient. Detta sker spontant och utan tillförsel av energi. För aktiv ämnes-transport gäller det motsatta.
10 Ett toffeldjur leve i sötvatten och har en
högre halt av lösta ämnen än i det omgivan-de vattnet. Det innebär att vatten tränger in i cellen till följd av osmos. De pulserande vakuolerna pumpar ut detta överskottsvatten så att cellen inte sväller.
11 a En cells aktiva upptag av
makromole-kyler och andra ”större” partiklar genom att omsluta dessa med cellmembran. (Upptag av ”större” partiklar som t.ex. bakterier på det-ta sätt kallas även fagocytos.)
b Det pågår även exocytos som medför att
© Anders Henriksson och Gleerups Utbildning AB. Detta material är en del av Iris biologi 2 interaktiv lärarbok.
Materialet får skrivas ut, kopieras och användas under giltig licenstid. 15
Iris • 2 Lärarhandledning CELLEN I FUNKTION – KAPITEL 3
12 Om alla väteatomerna i t.ex. glukos
re-agerar med syre i samma ögonblick som glukosmolekylerna spjälkas (jämför med en
knallgasexplo sion), blir energiutvecklingen
alltför häftig för att kunna utnyttjas effek-tivt. Vätebärarna medverkar till att undvika sådan okontrollerad förbränning. De binder frigjorda väteatomer och hindrar dem från att omedelbart reagera med syre.
13 a – c Se sidorna 40 – 41 i Iris biologi 2
IAB.
14 Ett av de enzymer som deltar i glykolysen
inhiberas av ATP. Därför saktar cellandning-en av om det finns gott om ATP. Vid brist på ATP blockeras enzymet i mindre omfattning och då sätter cellandningen fart.
15 Cellandningen innefattar glykolysen,
ci-tronsyracykeln och elektrontransportked-jan. För att citronsyracykeln och elektron-transportkedjan ska fungera krävs syre. Jäsning sker under anaeroba förhållanden och innefattar bara glykolysen. Då blir inte slutprodukten koldioxid och vatten som vid cellandning. Slutprodukten kan istället bli mjölksyra eller etanol + koldioxid.
16 Vid glykolysen tar NAD+ upp väte och
blir NADH. När pyrodruvsyran sedan
om-vandlas till mjölksyra återbildas NAD+ från
NADH. Tack vare denna reaktion tar inte NAD+ slut.
17 a Nettoflödet av vatten genom
membra-net är riktat åt vänster. Det beror på att den vänstra lösningen har högst koncentration av lösta partiklar (som i detta fallet är joner).
b Åt vänster. Samma motivering som i 17 a. I
den vänstra lösningen är jonkoncentrationen
0,3 mol/dm3 och i den högra lösningen
