• No results found

Egenvård vid diabetes mellitus typ 2 - En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Egenvård vid diabetes mellitus typ 2 - En litteraturöversikt"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Egenvård vid diabetes mellitus typ 2

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Lisa Bengtsson & Zhiar Mohamed HANDLEDARE:Frida Liabäck

EXAMINATOR: Mattias Georgsson JÖNKÖPING 2021 Juni

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en kronisk sjukdom och ett globalt

folkhälsoproblem. Obehandlad DMT2 kan leda till komplikationer och förtidig död. Egenvård vid DMT2 är en stor del i vardagen som kan tillämpas som behandling och i förebyggande syfte. Sjuksköterskan utgör en viktig roll genom stöttning och patientundervisning. Dorothea Orems egenvårdsteori användes i litteraturöversikten som teoretisk referensram.

Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitus

typ 2.

Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar från CINAHL och

MEDLINE har granskats i fyra steg. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskat enligt hälsohögskolans kvalitetsprotokoll. Resultat artiklarna har därefter analyserats utifrån Fribergs analysstruktur utifrån fem steg.

Resultat: Patienternas erfarenheter var bristande kunskap för att bedriva

egenvården. Svårigheter att tillämpa nya rutiner i vardagen som kost och motion. Stöd från hälso- och sjukvården och anhöriga kunde vara främjande och hämmande. Den bild patienterna hade av sin sjukdom kunde speglas utifrån fördomar. Patienterna erfor även ekonomiska och kulturella utmaningar.

Slutsats: Patienterna upplevde att kunskapen för att bedriva egenvården korrekt

saknades. Det var även svårt att följa givna rekommendationer från hälso- och sjukvården.

(3)

Summary

Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a chronic disease and a global

public health problem. Untreated DMT2 can lead to complications and premature death. Self-care in DMT2 is a large part of everyday life that can be applied as treatment and for preventive purposes. The nurse plays an important role through support and patient education. Dorothea Orem’s Self-care theory was used in the literature review as a theoretical framework.

Aim: The aim was to describe patients experiences of self-care in diabetes mellitus

type 2.

Method: Qualitative literature review with inductive approach. Articles from

CINAHL and MEDLINE have been reviewed in four steps. All articles have been quality checked according to the School of Health Sciences' quality protocol. The result articles were then analyzed based on Friberg's analysis structure based on five steps.

Result: Patients' experiences was lack of knowledge to manage self-care. Difficulties

are to apply new routines in daily life like diet and motion. Support from health care and relatives could be promoting and inhibiting. The image the patients had of their disease could be reflected in terms of prejudice. Patients also experienced economic and cultural challenges.

Conclusion: The patients felt that the knowledge to manage self-care correctly was

lacking. It was also difficult to follow the recommendations given by the healthcare.

Keywords: Diabetes mellitus type 2, Self-care, Experiences, Qualitative design.

Self-care in diabetes mellitus type 2

(4)

Innehållsförteckning Inledning ... 1 Bakgrund ... 1 Diabetes mellitus ... 1 Egenvård ... 3 Livsstil ... 3

Dorothea Orems egenvårdsteori ... 4

Omvårdnad ... 5

Problemformulering ... 6

Syfte ... 6

Material och metod ... 6

Design ... 6

Urval och datainsamling ... 6

Dataanalys... 7

Etiska överväganden ... 8

Resultat... 9

Egenvården i vardagen ... 9

Kunskapens inverkan ... 9

Kost och motion ... 10

Diabetes i vardagen ... 11

Det sociala stödets inflytande på egenvården ... 11

Relationen till sin sjukdom ... 11

Anhörigas roll ... 12

Hälso- och sjukvårdens betydelse ... 12

Förutsättningar i egenvården ... 13 Ekonomiska förhållanden ... 13 Kulturella skillnader ... 13

Diskussion ... 14

Metoddiskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 16 Kunskapens inverkan ... 16 Anhörigas roll ... 17

Hälso- och sjukvårdens betydelse ... 17

Slutsatser ... 18

Kliniska implikationer ... 19

Referenser ... 20

Bilagor ...

(5)

Inledning

Det finns flera typer av diabetes mellitus och de två vanligaste typerna är: typ 1-diabetes (DMT1) och typ 2-1-diabetes (DMT2) enligt International Diabetes Federation [IDF], 2020a). Denna litteraturöversikt fokuserar på DMT2. DMT2 är en kronisk sjukdom och ett globalt folkhälsoproblem (IDF, 2019; Wu et al., 2014). Globalt lever 463 miljoner personer med DMT2 och år 2030 beräknas antalet att öka till 612 miljoner (Diabetesförbundet, 2020a; IDF, 2019). Den ökade förekomsten av DMT2 leder till höga samhällskostnader på grund av komplikationer. Påföljden av komplikationerna kan leda till sjukskrivningar och ett lidande för patienten. Att leva med DMT2 kräver att patienten bedriver egenvård och upprätthåller en sund och balanserad livsstil genom livsstilsförändringar (Socialstyrelsen, 2018). Livsstilsförändringar kan motverka att komplikationer uppkommer, det kan handla om att byta till en hälsosam kost, vara regelbunden fysisk aktiv men även börja medicineras (World Health Organization [WHO], 2021).

Orems egenvårdsteori som består av tre olika delar handlar både om patientens roll och sjuksköterskans förhållningssätt (Orem, 2001). Sjuksköterskan bedriver omvårdnaden och har en stödjande roll för patienterna genom att främja hälsa, arbeta förebyggande mot komplikationer, återställa hälsa och lindra lidande (International Council of Nurses [ICN], 2012; Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan ansvarar även för patientutbildning och det är därmed av stor vikt att de har kunskap om patienters erfarenheter vid DMT2 (Socialstyrelsen, 2018).

Bakgrund

Diabetes mellitus

DMT1 är en autoimmunsjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper betacellerna i bukspottkörteln vars uppgift är att producera insulin (IDF, 2020b). DMT1 karaktäriseras av bristande insulinproduktion som kräver administrering av insulin dagligen. Orsaken till sjukdomen är inte identifierad men beror på både genetiska och miljöfaktorer (WHO, 2021; IDF, 2020b). DMT2 är vanligaste formen av diabetes mellitus och karaktäriseras av en varierad grad av insulinresistens vilket innebär att cellerna i kroppen helt eller delvis inte kan svara på insulin och

(6)

blodglukosnivån ökar. Vid frekventa förhöjda blodglukosvärden kan det påverka bukspottkörteln och leda till att produktionen av insulin blir mindre vilket resulterar i hyperglykemi det vill säga förhöjt blodglukosnivå (IDF, 2019; IDF, 2020c). Det finns en ökad risk för att drabbas av DMT2 vid övervikt, fetma, rökning, alkoholkonsumtion samt genom genetiska faktorer (Asiimwe et al., 2020). Diabetes är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen (WHO, 2016).

För att diagnostisera diabetes kan blodprov av glykerat hemoglobin (HbA1c) tas. HbA1c återspeglar en genomsnittlig plasmaglukos under de senaste åtta till tolv veckorna (WHO, 2011). Patienter som har DMT1 ska ligga under 52 mmol/mol och de som har DMT2 ska ligga under 42 mmol/mol (Diabetesförbundet, 2020b). Referensintervallet för fastande glukoskoncentration ligger mellan 3,9 och 5,6 mmol/L. Vid ett fastande prov ska patienten ha fastat i minst åtta timmar (WHO, u.å.). Om patienterna saknar symtom genomförs två separata tester av fasteplasmaglukos och om testerna påvisar ≥7 mmol/L diagnostiseras diabetes (Diabetesförbundet, 2017). Rekommendation om förändring av livsstil och glukoskontroll ges om blodglukosnivån ligger mellan 5,6 och 6,9 mmol/L. Vid hypoglykemi ses värdet under 3,9 mmol/L och symtom kan uppkomma som svettningar, dimsyn, yrsel och hjärtklappning som måste övervakas (WHO, u.å.).

De fysiska symtomen av DMT2 är diffusa men liknar de vid DMT1 och därmed kan DMT2 diagnostiseras flera år efter insjuknandet. Symtomen kan kännetecknas av ökad törst och urinmängder, konstant hunger, viktminskning, trötthet samt synförändringar detta tyder även på hyperglykemi (WHO, 2021). Vid obehandlad diabetes finns det en ökad risk för allvarliga komplikationer som hjärt- och kärlsjukdom, nedsatt njurfunktion, ögonbottenförändringar, nervskador och förtidig död. Komplikationerna som kan uppkomma kan leda till patientlidande och sjukskrivningar samt ett ökat behov av vård och omsorg (Socialstyrelsen, 2018). Det är till fördel att i tidigt stadium identifiera och behandla diabetes i syfte att minska glukosnivåerna (Padberg et al., 2014). Genom att uppmärksamma egenvårdsåtgärder som kan utföras självständigt och beakta patienters erfarenheter kan vårdpersonal stötta samt arbeta förebyggande tillsammans med patienten för att motverka komplikationer och dödsfall (Robertson, 2012; WHO, 2016).

(7)

Egenvård

Definitionen av egenvård är vårdmedicinska åtgärder som patienten utför själv i hemmet beskriver Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsen (2018) beskriver att åtgärder kan vara att kontrollera sin blodglukos och erbjuda stöd till livsstilsförändringar vilket kan handla om kost och motion. Åtgärderna är riktade med syfte att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och tillstånd. Kännedom om sjukdomen, behandlingar, riskfaktorer och komplikationer belyser Nazar et al. (2015) är av betydelse för att patienterna ska kunna hantera sin sjukdom med egenvård. Enligt Rintala et al. (2013) utgör egenvård en central del hos DMT2-patienter eftersom 90 procent av daglig vård tillhandahålls av patienten själv. Shrivastava et al. (2013) beskriver att det finns sju centrala egenvårdsbeteenden som kan leda till framgångsrika resultat om det följs: hälsosam kost, upprätthålla fysisk aktivitet, kontrollera blodsockret, följa läkemedelsordination, visa kunskaper på problemlösning, visa copingförmåga och undvika riskbeteenden. Beteendena minimerar risken för komplikationer och kan förbättra livskvalitén. Ett sätt att ändra ett beteende med hjälp av hälso- och sjukvården är genom motiverande samtal. Dellasega et al. (2011) förklarar att motiverande samtal handlar om att väcka patientens eget intresse till beteendeförändring genom att bland annat belysa vinster med förändring samt förluster i att vara kvar i befintlig situation. Motiverande samtal har visat goda resultat på att ändra beteende hos DMT2-patienter. Det kan bland annat förbättra blodglukosnivån, välbefinnandet och öka livskvalitet samt bidra till viktminskning (Dellasega et al., 2011). Stöttning och praktisk hjälp vid egenvård kan även ges av anhöriga. Anhöriga kan även innebära negativ interaktion det vill säga spänning och stress vilket kan skapa hinder för goda förutsättningar av egenvård (Rintala et al., 2013). För att bedriva god egenvård krävs förmåga att ta hand om sig själv i befintlig miljö och besitta kunskap om egenvårdsåtgärder (Orem, 2001).

Livsstil

Det finns inga aktuella botemedel för DMT2 men behandlingar och förebyggande åtgärder kan bestå av livsstilsförändringar som fysisk aktivitet och kost men även medicinering (Olokoba et al., 2012; WHO, 2021; IDF, 2020c). Behandlingar är avsedda för befintlig diagnostisering av DMT2 och åtgärder är riktade mot

(8)

komplikationer. För de som lever med DMT2 är upprätthållande av fysisk aktivitet en avgörande faktor för blodglukoshanteringen och upplevd hälsa hos patienterna. Fysisk aktivitet bör individanpassas vilket kan vara promenader, joggning, cykling, styrketräning och balansövningar (Colberg et al., 2016). En central del i diabetesbehandlingen är kosten och hos DMT2-patienter rekommenderas fyra kostalternativ: traditionell diabeteskost, traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index, måttlig lågkolhydratkost eller medelhavskost. Primära syften med kostbehandling är att få kontroll över blodsockret och eventuellt viktminskning. Det sekundära syftet är att minska risken för komplikationer (Socialstyrelsen, 2011). De vanligaste medicinerna vid DMT2 är Metformin och Sulfonylurea. Metformin har som effekt att minska insulinresistensen som leder till att det kroppsegna insulinet blir mer effektivt. Däremot har Sulfonylurea som effekt att öka insulinproduktionen genom att stimulera bukspottkörteln (IDF, 2020c). Faktorer som kan påverka att livsstilsförändringar upplevs komplicerade kan vara ålder, sjukdomsvaraktighet och kommunikationsbrist mellan patient och vårdgivare (Jahan Mumu et al., 2014). Zhang och Chu (2018) belyser vikten av att anpassa informationen och motivera patienten till egenvård.

Dorothea Orems egenvårdsteori

Orems egenvårdsteori består av följande tre delar: teorin om egenvård, teorin om egenvårdsbrist och teorin om omvårdandssystemet. Teorin om egenvård beskriver att människan har ett egenvårdsbehov som utförs dagligen med syfte att främja liv samt uppnå hälsa och välbefinnande. I sociala grupper via kommunikation och interaktion lärs egenvård in som ett beteende. Teorin om egenvårdsbrist avser relationen mellan egenvårdskapaciteten och egenvårdskrav hos individer som brister på grund av begränsningar som leder till att personen inte kan ta hand om sig själv i den utsträckning som behövs. Teorin om omvårdnadssystemet handlar om det sjuksköterskan utför i samråd med patienten och anhöriga. Syftet är att hitta en balans och minska avståndet mellan kraven och kapaciteten för egenvård. Sjuksköterskan kan tillsammans med patienten klarlägga behoven och identifiera eventuella brister samt skapa motivation till egenvård och kapacitet. Utifrån patientens förmåga och en önskan om egenvård kan en utveckling till egenvård och kontroll skapas tillsammans med ett team. Orem (2001) beskriver att sjuksköterskan kan ta till sig fem

(9)

hjälpmetoder för att täcka patientens egenvårdsbehov: 1. Det kan vara att sköta en del av egenvården för att göra det hanterligt för patienten. 2. Instruera patienten till egenvårdsåtgärder. 3. I samband med en diagnos kan patientens livssituation förändras och då kan det vara önskvärt att kunna bidra med ett fysiskt och psykologiskt stöd. 4. Miljöförändringen är en faktor för att främja utveckling och en känsla av att kunna hantera situationen. 5. Undervisning är en central del i egenvård för att patienten ska ha förståelse kring sin sjukdom: varför åtgärder utförs, hur och varför symtom kan yttra sig samt konsekvenserna av missköt egenvård (Orem, 2001).

Omvårdnad

Sjuksköterskans roll i teamet är att stötta, planera och vidta åtgärder för att möta patientens behov. För att kunna planera och utföra omvårdnad samt instruera patienten till egenvård behöver sjuksköterskan ha kunskap om DMT2 (Orem, 2001). Vid diabetesvård har sjuksköterskan ansvar för patientundervisning, stödja samt uppföljning av de livsstilsförändringar som har genomförts. Kunskaperna och delaktigheten ökar vid undervisningen (Robertson, 2012). Enligt patientlagen (SFS 2014:821) ska hälso- och sjukvården genomföras i samråd med patienten i den utsträckning det är möjligt samt att förse information om hälsotillståndet och de behandlingar som finns. ICN (2012) och Svensk Sjuksköterskeförening (2017) beskriver sjuksköterskans etiska kod som består av fyra områden: sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetare. Den etiska koden är en vägledning för hur den professionella sjuksköterskan ska förhålla sig vilket innefattar att arbeta på ett sådant sätt att människan känner sig respekterad. Omvårdnad ska ges utifrån ett jämlikt perspektiv oavsett kön, ålder och etnicitet. Sjuksköterskan ska även arbeta utifrån sekretess, utgå utifrån riktlinjer samt samarbeta med patienter och kollegor. Målet är att patienterna ska uppleva minimala symtom och undvika komplikationer vid egenvård av DMT2 (Socialstyrelsen, 2018). För att uppnå målet kan ett arbete utifrån personcentrerad vård utföras vilket innebär att tillgodose patientens vårdbehov i överenskommelse med patienten och ofta tillsammans med anhöriga. God och humanistisk vård likställs ofta med personcentrerad vård. Att använda benämningen ’patient’ kan anses att betona den sjuka eller att en person kopplat till en sjukdom. I den personcentreade vården belyser det vikten av att se personen med sina behov,

(10)

erfarenheter och resurser. Det är viktigt att patienten inte objektifieras (Olsson et al., 2013). Sjuksköterskan arbetar även systematisk och behöver uppdatera sig på ny forskning (ICN, 2012; Svensk Sjuksköterskeförening, 2017), således är det av stor vikt som sjuksköterska att ha kunskap om patienters erfarenheter av egenvård.

Problemformulering

Diabetes mellitus typ 2 är ett globalt folkhälsoproblem som växer snabbt och år 2030 beräknas antalet personer som har diagnosen att stiga till 612 miljoner. DMT2 är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Egenvården spelar en viktig roll i befintlig diagnos genom att minska risken för komplikationer som kan förekomma. Livsstilsfaktorer som kost och motion utgör en viktig aspekt i egenvården för att underhålla sjukdomen samt bidra till ett ökat välbefinnande för patienten. Sjuksköterskan kan stötta patienten genom att uppmärksamma egenvårdsåtgärder och arbeta förbyggande tillsammans med patienten.

Syfte

Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitus typ 2.

Material och metod

Design

En litteraturöversikt handlar om att skapa en översikt över ett befintligt kunskapsläge inom det valda området (Friberg, 2017a). Litteraturöversikten innehåller kvalitativa artiklar eftersom erfarenheter har studerats (Henricson & Billhult, 2017). Induktiv ansats har tillämpats vilket innebär att artiklarna kommer studeras förutsättningslöst och slutsatserna kommer dras utifrån empirin (Pribe & Landström, 2017).

Urval och datainsamling

Inklusions- och exklusionskriterier användes i litteraturöversikten för att avgränsa studieområdet (Willman & Stoltz, 2017). Inklusionskriterier var vuxna: minst 18 år, patienter med diabetes mellitus typ 2 som var insulinbehandlade, tablettbehandlade

(11)

inkluderades även. Exklusionskriterier var patienter med diabetes mellitus typ 2 i kombination med andra sjukdomar, artiklar med dubbla syften. Avgränsningar var patientperspektiv och kvalitativa artiklar, peer reviewed, engelskt språk, etiskt godkännande samt artiklar publicerade år 2011–2021. Sökningarna gjordes utifrån syftet i databaserna CINAHL och MEDLINE som fokuserar på artiklar relaterade till omvårdnad och medicin (Karlsson, 2017). Under sökningarna användes MeSH-termer relaterade till syftet: "diabetes type 2" OR “diabetes mellitus type 2” OR “diabetes 2” AND experience AND selfcare OR "self care" OR self-care OR “self management”. Booleska termer som ”AND” avgränsar sökningen och ”OR” vilket utvidgar sökningen (Karlsson, 2017). Termerna används för att utöka mångfalden av uttryck och utvidga sökresultatet (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2017). Dubbletter sorterades bort från första sökningen vid titelgranskning (bilaga 1). Samtliga artiklar lades i en gemensam mapp i EBSCO:s databas där det sedan granskades manuellt efter dubbletter. Kristensson (2014) beskriver granskningsprocessen av valda artiklar utifrån fyra steg där första steget innebar läsning av artiklarnas titel. Steg två var att läsa artiklarnas abstrakt. Steg tre var att läsa artiklarna i fulltext. I fjärde steget kvalitetsgranskades artiklarna med hjälp av granskningsprotokollet från avdelning för omvårdnad på Hälsohögskan i Jönköping (bilaga 3) för att få fram artiklar med hög kvalitet. Granskningsprotokollet bestod av två delar där kriterierna i del ett var tvungna att uppfylla de samtliga fyra kriterier för att gå vidare till del två. I del två var kravet att sex av åtta kriterier skulle uppfyllas. Ett kriterie motsvarade ett poäng och artiklar som uppfyllde minst 10 av 12 poäng ansågs vara av hög kvalitet och klarade därmed granskningen.

Dataanalys

Artiklarna granskades först enskilt och sedan gemensamt. Valda artiklar från kvalitetsgranskningen (bilaga 3) analyserades därefter utifrån Fribergs analysstruktur i fem steg (Friberg, 2017a). I steg ett granskades artiklarna i fulltext med fokus på resultatet. I steg två identifierades nyckelfynden i resultaten med färgmarkering. I det tredje steget sammanställdes resultaten för att få en överblick av det som skulle analyseras. I fjärde steget kategoriserades resultatet från de 13 olika artiklarna utifrån nyckelfynd. I det här steget identifierades likheter och skillnader i de olika artiklarna genom färgmarkering av nyckelfynden på de utskrivna artiklarna, nyckelfynden skrevs

(12)

ned på post-it lappar som sedan grupperades vilket till sist genererade till underteman. I det femte steget skapades teman utifrån underteman med relevans till syftet och det beskrevs på ett tydligt och läsförståeligt sätt (Friberg, 2017b).

Etiska överväganden

Kjellström (2017) beskriver att syftet med forskning är att öka förståelsen av ett fenomen samt förbättra på individnivå och utvecklingen för samhället. Forskningsetik värnar om grundläggande värderingar och rättigheter. Det ger ett skydd för de som medverkar i studier och kan när som helst avbryta deltagandet utan orsak eller att det ska ge konsekvenser för fortsatt vård. Det finns fyra etiska principer: autonomiprincipen, göra-gott-principen, rättviseprincipen och icke-skada-principen. Principerna stödjer säkerhet och rättigheter hos deltagarna (Kjellström, 2017). Bestämmelser i etikprövningslagen (SFS 2003:460) innehåller forskning som avser människor med syfte att skydda människan och människovärdet i forskningssammanhang. Forskningen bör tas med hänsyn för att bibehålla tilliten och förtroendet av samhället för vidare forskning (Kjellström, 2017). Helsingsforsdeklarationen är utvecklad av World medical association (2013) som avser att värna om patienters hälsa, rättighet, värdighet och integritet. Det är forskarens ansvar att det beaktas även om samtycke har erhållits.

Resultatartiklar har studerats noggrant med stöd av granskningsprotokollet (bilaga 3). Detta för att informationen inte ska leda till att enskilda personers integritet ska kränkas eller skadas genom att forskningen delas med andra. För att forskningen ska bidra till samhällsutveckling och inte personskada för informanterna som deltagit i respektive studier är det viktigt att de har givit samtycke och accepterat förhållandena. Detta har noggrant kontrollerats i samtliga artiklar. I granskningsprotokollet endast inkluderades artiklar som hade ett etiskt godkännande av en etisk kommitté.

(13)

Resultat

Resultatet kommer att redovisas i följd av underteman och teman. Åtta underteman framkom vid sammanställningen av resultatet som genererade till tre teman (figur 1).

Figur 1 Underteman och teman

Egenvården i vardagen

Kunskapens inverkan

Patienterna upplevde problem med att förstå och bearbeta den medicinska informationen för att sedan relatera den till sig själva (Carolan et al., 2015). Det fanns en osäkerhet bland patienterna om sin sjukdom, förståelsen till människokroppen samt hanteringen av blodglukosnivån relaterat till motion, medicinering och matvanor (Blomqvist et al., 2018). Det kunde handla om att det var svårt att inta sina läkemedel vilket kunde bero på svårigheter att särskilja mellan olika läkemedel och

(14)

deras olika benämningar samt osäkerheten kring effekter och biverkningar av läkemedel. Avsaknad av kunskap vid egenvården kunde bero på bristande information från vårdgivare (Bernhard et al., 2017; Blomqvist et al., 2018). Det kunde resultera i att patienterna var villiga att avbryta medicineringen eller börja självmedicinera genom att ändra doseringen vilket kunde riskera deras hälsa. Strategier som kunde tillämpas för att hantera och få ökad kunskap om sin diabetessjukdom var självhjälpsgrupper och internet. Självhjälpsgrupper och internet ansågs dock vara svårt att bedöma kvalitén på innehållet (Bernhard et al., 2017).

Kost och motion

Att hålla regelbundna och hälsosamma kostrutiner upplevde patienterna som en utmaning (Blomqvist et al., 2018; Carolan et al., 2015). Svårigheten kunde uttryckas genom att inte kunna hålla kosten under en längre tidsperiod (Abuelmagd et al., 2019). Patienterna trodde att behandlingen av diabetes till stor del bestod av att motstå från att äta sötsaker (Nam et al., 2013) och det upplevdes särskilt utmanande att motstå frestelsen till bearbetad mat (Blomqvist et al., 2018). De fick konstant hålla en disciplin på vad och hur ofta de åt eftersom det inte enbart handlade om att hålla en balanserad kost (Carolan et al., 2015; Wu et al., 2019). Självdisciplin krävdes vid egenvård vilket de var väl medvetna om (O´Brien et al., 2015). Att patienterna valde en hälsosammare kost berodde främst på rädsla för sjukdomsförsämring (Abuelmagd et al., 2019).

Det fanns en medvetenhet om fördelarna med fysisk aktivitet men det uttrycktes även en osäkerhet kring om fysisk aktivitet var lika effektiv som hälsosam kost. En ökad förståelse till träning ökade benägenheten till att vara fysiskt aktiva i relation till brist på kunskap. De som var mindre fysiskt aktiva förklarade att det även berodde på brist på motivation och trötthet. Däremot de som var fysiskt aktiva beskrev att de fick sin träning genom vardagliga aktiviteter såsom hushållsarbete, barnpassning och vid den religiösa bönen (Abuelmagd et al., 2019). Det framkom även att fysisk aktivitet undveks på grund av oro, rädsla för fall, svaghet, yrsel, smärta och fysiska funktionshinder vilket kunde leda till känslor av nedstämdhet (Bustillos & Sharkey, 2020).

(15)

Diabetes i vardagen

Patienter som arbetade beskrev att de var tvungna att planera och anpassa sitt vardagsschema för att kunna upprätthålla en balanserad kost och även ta hänsyn till medicineringen. Att patienterna skulle komma ihåg att ta sina mediciner under dygnet eller minnas om de hade tagit sitt insulin upplevdes som en svårighet i vardagen eftersom minnessvårigheter var ett hinder för många. Det blev särskilt påtagligt när de var på jobbet eftersom det var mycket som distraherade en på arbetsplatsen (Blomqvist et al., 2018; Thomas, 2011). Medicineringen kunde glömmas bort när de inte var hemma (Abuelmagd et al., 2019). Att hantera sin diabetes på jobbet upplevdes inte som ett hinder i sig utan beskrevs att det handlade om att planera sina matintag noggrant, genom att äta på regelbundna tider samt undvika caféer och restauranger med sina kollegor (Nam et al., 2013). Det fanns svårigheter att bedöma sin blodglukosnivå på arbetstid genom fysiska symtom som bland annat frekventa toalettbesök. I stället förlitade patienterna sig på objektiva mätvärden som blodglukosmätning (Wu et al., 2019). Att genomföra sina blodglukosmätningar tycktes fungera väl och genomfördes på rutin men det kunde vara smärtsamt att behöva sticka sig själva varje gång. Det förekom att blodglukosmätning enbart genomfördes när patienterna inte mådde bra eller upplevde symtom av bland annat yrsel eftersom patienterna uttryckte att det fanns svårigheter i att komma ihåg att göra sina blodglukosmätningar (Abuelmagd et al., 2019). Matintaget påverkade blodglukosnivån, patienterna åt mer vid låga värden och mindre vid högre värden för att ta om blodglukosmätningen några timmar senare (Magny-Normilus et al., 2020).

Det sociala stödets inflytande på egenvården

Relationen till sin sjukdom

Patienter uppgav att de hade svårt att acceptera sin nytillkomna eller befintliga sjukdom (Carolan et al., 2015). De ville därför inte berätta att de hade diabetes på grund av uppmärksamheten det kunde ge vilket kunde bero på deras egna fördomar eller tankar om hur andra såg på diabetes som en sjukdom. Fördomar kunde handla om att det var en person som inte hade kontroll över sitt liv eller ansågs vara lat (Nam et al., 2013). Sociala situationer undveks emellanåt eftersom det upplevdes obekvämt att ha en annan kosthållning och behöva äta när de andra inte gjorde det för att undvika okontrollerad blodglukosnivå och utanförskap (Nam et al., 2013; O´Brien el al., 2015; Thomas, 2011). Egenvård kunde kännas ensamt och skapade en känsla av

(16)

isolering när de hade bestämt sig för att utföra egenvården. Att få sin diagnos upplevdes även positivt i och med kunskapen ökade vilket gjorde att patienterna kunde åtgärda och underhålla sin sjukdom (Carolan et al., 2015).

Anhörigas roll

Det ansågs vara värdefullt att få praktiskt stöd av anhöriga. Det praktiska stödet kunde innebära för patienterna att få hjälp med inköp av mediciner och livsmedel samt stöttning vid matlagning av hälsosam kost. Anhöriga motiverade och uppmuntrade till att fortsätta egenvården (Carolan et al., 2015). Det fanns även en betoning av att kamratstöd var av värde eftersom familjen inte alltid förstod sjukdomen (Shen et al., 2013). Det framkom att patienter som levt med sin sjukdom under en längre tidsperiod upplevde en svårighet att föra samtal med anhöriga om sin sjukdom jämfört med nydiagnostiserade patienter (Blomqvist et al., 2018). Tidigt i sjukdomsfasen var anhöriga involverade i en större omfattning i relation till senare in i sjukdomsförloppet. Det beskrevs att patienterna fick prata om sjukdomen för att familjen skulle vara involverade (Bennich et al., 2020). Anhöriga betraktades som en viktig informationskälla, särskilt de med erfarenhet av diabeteshantering (Bernhard et al., 2017).

Det fanns även en betoning att anhöriga kunde vara en hämmande faktor i diabeteshanteringen (BeLue et al., 2013). Det kunde handla om att hindra patienterna till att bedriva egenvård eller att avstå från att stödja (Bernhard et al., 2017; O’Brien et al., 2015). Detta kunde resultera i att patienterna försökte hantera sin sjukdom på egen hand för att inte vara en börda för anhöriga. Självhanteringen ledde till bristande stöd vilket kunde bidra till negativa konsekvenser i och med att de föll tillbaka till ohälsosamma vanor (Nam et al., 2013; Bennich et al., 2020).

Hälso- och sjukvårdens betydelse

Patienter med DMT2 upplevde att goda relationer med vårdpersonalen bidrog till att de var mer villiga till att utföra egenvård och livsstilsförändringar. Det ansågs vara betydelsefullt med en god kommunikation särskilt när vårdpersonal tog sig tid till att vara tillgänglig för patienten (Shen et al., 2013). Läkare beskrevs i första hand vara

(17)

2017). Patienterna beskrev att sjuksköterskan hade en betydande roll i vården men trots det önskade patienterna att sjuksköterskor hade mer kunskap om DMT2 och att de var mer lättillgängliga. Det fanns önskemål om att informationen kunde vara mer lättillgänglig och anpassad för olika patientgrupper med olika förutsättningar (Magny-Normilus., 2020; O´Brien et al., 2015). Det beskrevs som okänsligt att patientutbildningar gavs utifrån vårdpersonalens förutsättningar och inte patientens. Språkbarriärer upplevdes som ett hinder i samband med vårdbesök. Patienterna beskrev att vårdgivaren skulle ha kunnat prata långsammare eller använda enklare termer för att informationen skulle uppfattas korrekt. I vissa fall medförde det att patienterna upplevde att de fick otillräcklig information. De sökte sig därefter i senare skede till akutsjukvården för en helkroppsundersökning eftersom de inte kunde koppla sina symtom till sin diabetes mellitus (Abuelmagd et al., 2019; Nam et al., 2013).

Förutsättningar i egenvården

Ekonomiska förhållanden

Det framkom att det fanns en varierad grad av ekonomiska begränsningar vid inköp av hälsosamma livsmedel, mediciner och kostnader för vårdbesök (BeLue et al., 2013; Blomqvist et al., 2018; Bustillos & Sharkey, 2020; O’Brien et al., 2015). Det fanns en stor frustration och känsla av hopplöshet relaterat till den begränsade ekonomin (Bustillos & Sharkey, 2020). Att få ekonomiskt bidrag från familj och anhöriga kunde upplevas både positivt och negativt av patienterna (BeLue et al., 2013; Bustillos & Sharkey, 2020). Kvinnor upplevde det svårare att få finansiering än männen eftersom de var mer beroende av familjen för ekonomiskt stöd av diabetesvård. Patienterna som saknade stöd var de som levde utan partner och då kunde bidrag ges från familjemedlemmar (BeLue et al., 2013). Det framkom även att alla inte hade ekonomiska begränsningar och de var tacksamma över att deras finansiering täckte deras kostnader för diabeteshantering (O´Brien et al., 2015).

Kulturella skillnader

Patienterna upplevde att mat inte endast innebar att tillgodose fysiska behov utan var kulturbetingad och även som något njutbart. Särskilt hos äldre var det viktigt att kunna njuta efter att ha arbetat hårt hela livet. Det blev svårt att njuta i och med att

(18)

deras diabetes var ett hinder (Wu et al., 2019). I kulturer där ris var en bas i maten blev det svårt att utesluta det även om de var medvetna om riskerna. Den begränsade ekonomin kunde vara en orsak till att det var svårt att ersätta riset med färska livsmedel (Carolan et al., 2015). Patienter från Östasien ansåg att västerländska läkemedel i form av tablettbehandling och insulin skadar njurarna genom sitt innehåll av gift medan de traditionella kinesiska läkemedel ansågs som naturliga (Wu et al., 2019). Kostnaden var en orsak till att traditionell växtbaserad medicin föredrogs. Det var svårt att finna en korrekt dosanvisning gällande växtmedicinering. Växterna kunde ge biverkningar i form av magproblem och hudproblem vilket kunde bli ett hinder för användandet (BeLue et al., 2013).

Diskussion

Metoddiskussion

En litteraturöversikt valdes eftersom det fanns en tidsbegränsning och att det är rekommenderat på kandidatnivå (Friberg, 2017a). Induktiv ansats användes eftersom resultatartiklarna studerades förutsättningslöst och slutsatserna drogs utifrån empirin. Erfarenheter handlar om upplevelser och känslor och är därmed svårare att tillämpa genom kvantitativa instrument (Henricson, 2017).

Tretton artiklar ansågs vara tillräckligt eftersom det gav djupare kunskap för att besvara syftet och därmed ansågs som en styrka. Artiklarna titelgranskades i förhållande till relevans mot syftet och de artiklar som bedömdes relevanta gick vidare till abstraktgranskningen. Nackdelen med titelgranskning kunde vara att titeln inte stämde överens med innehållet vilket kunde leda till att nödvändig information exkluderas (Henricson, 2017). Vid läsning av abstrakt och fulltext fanns alltid syftet i åtanke för att kunna säkerställa att det som inkluderades till resultatet svarade på syftet.

Trovärdighet innebär att arbetets olika delar har utförts på ett korrekt sätt, att kunskapen finns och att det finns ett giltigt resultat (Mårtensson & Fridlund, 2017). Databaserna fokuserar på omvårdnad och medicin (Karlsson, 2017) vilket stärker trovärdigheten eftersom fokus endast ligger inom området som studeras. Att enbart två databaser användes kan ha varit en svaghet och påverkat resultatet eftersom

(19)

perspektivet kan ha smalnats av (Henricson, 2017). För att stärka trovärdigheten har endast kvalitativa artiklar använts med minst 10 poäng från granskningsprotokollet vilket ansågs vara höga poäng. I och med den höga poänggränsen granskades artiklarna ett flertal gånger för att säkerställa att artiklarna uppfyllde minst 10 poäng. Resultatartiklarna har en avgränsning på maximalt 10 år gamla artiklar. En gräns på 10 år ansågs vara rimligt eftersom vetenskapen förändras och snabbt blir inaktuell (Östlundh, 2017).

Pålitligheten kan ökas om det finns kunskap inom ämnet exempelvis om medicinska termer. Kunskap fanns i form av studier och arbetserfarenhet från vården. Artiklarna diskuterades innan, under och efter granskning för att de skulle kunna tolkas rätt. För att stärka pålitligheten har artiklarna granskats individuellt för att skapa en egen uppfattning. För att undvika förutfattade meningar som kunde påverkat resultatet har sedan en gemensam granskning genomförts (Henricson, 2017; Mårtensson & Fridlund, 2017). Artiklar med endast ett syfte inkluderades för att undvika misstolkningar och därmed öka pålitligheten. En avgränsning var att inkludera artiklar som var skrivna på engelska. Risken med det engelska språket kan vara att feltolka, felkategorisera teman och dra felaktiga slutsatser i och med att engelska inte var författarnas modersmål. Vid osäkerhet av olika uppfattningar eller vid svåra ord diskuterades tolkningsmöjligheterna gemensamt för att säkerställa resultatet. Eftersom författarna saknade erfarenhet av litteraturöversikter användes Fribergs analysstruktur som är väl beprövad. Analysstrukturen är tydlig och relevant för litteraturöversikter (Friberg, 2017a).

Överförbarhet handlar om hur arbetet kan tillämpas i andra sammanhang samt för andra grupper och situationer (Mårtensson & Fridlund, 2017). Det studerades både i industri- och utvecklingsländer för att få en bredare förståelse kring egenvården globalt. Det kunde påverka överförbarheten eftersom faktorer till egenvården varierar mellan länderna. Faktorer kan vara det sociala, ekonomin, stödet och resurserna. Ett inklusionskriterie var att endast ha med vuxna som var minst 18 år. Överförbarheten kunde påverka för de som var under 18 år. En del artiklar inkluderade endast patienter som var 65 år och äldre vilket också kunde påverka överförbarheten.

(20)

Resultatdiskussion

Kunskapens inverkan

Resultatet visar att patienterna hade svårt att hantera sin DMT2 vilket kunde bero på bland annat att det fanns kunskapsluckor om DMT2. Det upplevdes både brist på medicinsk information och kunskaper i att utföra egenvårdsåtgärder. Detta kunde bero på att vårdpersonal eller informationskällan ansågs var otillräcklig eller opålitlig vilket kunde leda till oföljsamhet i egenvården. Fyndet styrks med att kunskapsluckor kan vara en orsak till sämre hantering av DMT2 och för att behålla kontrollen av blodglukosnivån (Brunk et al., 2017; Shi et al., 2020; Van Smoorenburg et al., 2019). I en annan studie framkommer det att orsaken inte alltid beror på vilken kunskap patienten besitter utan det saknas även självdisciplin och motivation till förändring (Van Smoorenburg et al., 2019). Däremot framkommer det i nyare forskning att brist på resurser kunde påverka hantering av DMT2. Brist på resurser kunde vara saknad av blodsockermätare och medicin samt utrymmen att vara fysisk aktiv på, på grund av den pågående pandemin av SARS-CoV-2 (Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2) eftersom patienterna har isolerats och begränsats (Shi et al., 2020). Sämre hantering av DMT2 kunde även bero på att patienterna inte enbart behövde avstå från en viss kost utan också aktivt ändra sin livsstil och upprätthålla den. För att upprätthålla den nya livsstilen kan det därmed vara till fördel att patienten har grundläggande kunskaper om vårdmedicinska åtgärder för att genomföra en god egenvård (Robertson, 2012). Orems egenvårdsteori motsvarar inte detta fynd eftersom den avser att patienten ska erhålla tillräckligt med kunskap för att bedriva egenvård. Teorin innefattar även att sjuksköterskan har ansvaret i att utbilda patienter eftersom kunskap är en viktig aspekt i egenvården samt att utgångspunkten är patientens behov (Orem, 2001). Om patienten däremot saknar grundläggande kunskaper kan det bli svårare att förhålla sig till egenvårdsåtgärderna som hälsosam kost och fysisk aktivitet. För att lära sig att hantera sin diabetes behövs patientundervisning vilket är sjuksköterskans ansvarsområde och uppgift att bedöma om patienten besitter de kunskaperna som krävs för att genomföra egenvård (SOSFS 2009:6). Självhjälpsgrupper och internet ansågs vara en strategi för att öka egenvårdskunskaper hos patienterna som kan rekommenderas av sjuksköterskan. Ett annat sätt att hantera DMT2 är att lära sig laga goda och hälsosamma måltider på ett enklare tillvägagångsätt (Van Smoorenburg et al., 2019).

(21)

Anhörigas roll

Det framkommer att anhöriga ansågs vara ett stöd i egenvården men även en negativ interaktion i resultatet. Patienterna upplevde både ett praktiskt och emotionellt stöd samt avsaknad av stöd vilket kunde bero på brist på förståelse och erfarenhet. Ny forskning styrker att patienterna kunde uppleva stöd när deras anhöriga samarbetade med dem och bistod med praktiska egenvårdsåtgärder. Det kunde handla om att upprätthålla diabetskost, följa hälso- och sjukvårdens rekommendationer, hålla sig fysiskt aktiva samt få stöttning vid hantering av läkemedel (Bennich et al., 2017). Det beskrivs även viktigt med en god kommunikation mellan patienten och anhöriga eftersom kommunikationen utgick ifrån uppmuntran och interaktion (McEwen & Murdaugh, 2014).

Däremot beskrivs det att anhörigas kompetens kan variera och det är inte säkert att de har förståelse för patientens sjukdom, vilket kan leda till att patienten inte får det stöd av anhöriga som behövs (Hinder & Greenhalgh, 2012; Schiøtz, 2012). Anhöriga bör därför ha kunskap om sjukdomen för att kunna ha en förståelse (Jager et al., 2019). Det kunde även handla om att anhöriga medvetet var ovilliga till att acceptera sjukdomen (Rintala et al., 2013). Det saknade stödet kunde uttryckas i ett destruktivt beteende genom förnekande av de negativa aspekterna i DMT2. För patienten kunde det innebära att anhöriga hade en ovilja att hjälpa till med svårigheterna samt bortse från kostrekommendationer och det emotionella stödet. Det kan vara betydande att ha stöd av personer med samma sjukdom eftersom det har visat att egenvården följs bättre under de förhållandena (Qi et al., 2015). Om patientens behov inte kan tillgodoses på egenhand med egenvård eller med stöd av anhöriga är det av stor vikt att sjuksköterskan tillgodoser patientens behov för att öka livskvalitén (Orem, 2001). Det kan innebära att sjuksköterskan förser både patienten och anhöriga med relevant information om egenvården för att uppnå fullgott resultat. Vid behov kan sjuksköterskan vidare vägleda till andra professioner för att täcka patientens behov.

Hälso- och sjukvårdens betydelse

I resultat framkom det att relationen med vårdpersonalen kunde både ses som en förutsättning och ett hinder. Förutsättningar var goda relationer som ökade patienternas villighet till egenvård och förändring. Hinder var bland annat brist på tid,

(22)

kunskap och språkbarriärer. Fyndet styrks med att det är en förutsättning med goda relationer mellan patient och hälso- och sjukvården vilket leder till en fungerande egenvård (Turakhia & Combs, 2017; Vennik et al., 2016). Det visar även i andra studier att vårdgivarna hade ett uppmuntrande tillvägagångssätt för att patienten ska motiveras till egenvård (Shakibazadeh et al., 2011). Nyare forskning styrker det framkomna resultatet med att patienter upplevde vårdpersonal som en tillgång men att deras brist på uppmärksamhet och tid var ett hinder (Brundisini et al., 2015; Conca et al., 2018; Yasmin et al., 2020). Hindren kunde leda till att kommunikationen brast och ett sämre bemötande av vårdpersonalen samt långa väntetider (Yasmin et al., 2020). En annan studie beskriver att patienterna upplevde att de fick inkonsekventa rekommendationer från sjukvården vilket ledde till att patienterna hade svårt att avgöra vilka råd som skulle följas och därmed skapade egna planer för egenvården. Det kunde även upplevas att konsekvent information given av vårdpersonal kunde misstolkas eller vara svår att förstå relaterat till medicinska termer och otydlig information. Patienterna kunde uppleva att de fick otillräckligt med information vilket kunde bero på brist på engagemang hos vårdpersonalen (Maneze et al., 2019). Däremot kunde det även upplevas i en annan studie att de fick tillräckligt med kunskap och råd av sjuksköterskan för hantering av sin sjukdom samt om komplikationer som kan uppkomma (Moser et al., 2008). Eftersom samverkan mellan patient och vårdpersonal är av betydelse för att förbättra vårdandet och öka värdigheten hos patienten är det därför av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om hur mycket kunskap patienten besitter. Detta för att kunna identifiera förutsättningarna och behoven som ska tillgodoses (Orem, 2001; Turakhia & Combs, 2017). Det är därmed viktigt att sjuksköterskan tillsammans med patienten kartlägger individuella egenvårdsåtgärder eftersom patienten är expert på sin sjukdom (Hinder & Greenhalgh, 2012).

Slutsatser

Resultatet har gett en ökad förståelse av erfarenheter vid egenvård av DMT2. Egenvården av DMT2 upplevdes både emotionellt och fysiskt påfrestande. Förändringar av fysisk aktivitet och hälsosam kost var en av de svåraste utmaningarna att genomföra. Det sociala stödet kunde brista på grund av okunskaper och oerfarenheter. Hälso- och sjukvården och anhöriga kunde bidra till att egenvården

(23)

upprätthölls men det kunde upplevas som en utmaning att förhålla sig till de givna rekommendationerna. Sjuksköterskans insats har haft stor betydelse för patienterna men de upplevde avsaknad av tid samt att kunskap om DMT2 var begränsade. Bristande kunskap och information från sjuksköterskan leder till missförstånd hos patienten som kan påverka egenvården. Kunskap om DMT2 är en förutsättning för att sjuksköterskan ska ha en förståelse för patienternas behov för att de ska kunna bedriva sin egenvård.

Kliniska implikationer

Litteraturöversikten kan bidra till andra studier i framtiden för att ge en bredare förståelse för utmaningarna som DMT2-patienter kan ställas inför i vardagen. Förslag till vidare forskning kan vara att studera industri- och utvecklingsländer var för sig. Det kan även studeras med kvantitativ design för att få en generaliserad bild av upplevelserna i en större grupp, detta för att få en bättre förståelse för hur det framställs inom de olika områdena och hur de kan utvecklas. Forskningen kommer framför allt att innebära en bättre förståelse hos sjuksköterskor som kan leda till bättre integration med patienten.

Som sjuksköterska är det viktigt att följa Dorothea Orems egenvårdteori som underlag för att få en bättre förståelse för patientens behov. En medvetenhet om teorin i relation med patientmötet kan främja liv och bidra till hälsa och välbefinnande hos patienten. En av de viktigaste aspekterna som tas upp i teorin är att utföra vården tillsammans med patienten och anhöriga. En medvetenhet om DMT2-patienternas erfarenheter av egenvård kan vägleda sjuksköterskan i sitt förhållningssätt och komplettera patientens behov. Detta kan sjuksköterskan göra med hjälp av patientutbildningar för att ge grundläggande kunskaper för att kunna hantera sin sjukdom och underlätta egenvården. Det är även av stor vikt att individanpassa omvårdnaden utifrån patientens resurser och förmågor eftersom alla inte hade samma förutsättningar. Sjuksköterskans ökade förståelse för patienters erfarenheter kan även bidra till ett förebyggande arbete inom verksamheten som på lång sikt kan innebära mindre vårdbesök och komplikationer samt samhällskostnader.

(24)

Referenser

Resultatartiklar benämns med *

*Abuelmagd, W., Osman, B. B., Håkonsen, H., Henum, A. K., & Toverud, E-L. (2019). Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 37(3), 345–352. Doi: 10.1080/02813432.2019.1639911

Asiimwe, D., Mauti, G., & Kiconco, R. (2020). Prevalence and Risk Factors Associated with Type 2 Diabetes in Elderly Patients Aged 45-80 Years at Kanungu District.

Journal of Diabetes Research, 2020, 1–5. Doi: 10.1155/2020/5152146

*BeLue, R., Diaw, M., Ndao, F., Okoror, T., Degboe, A., & Abiero, B. (2013). A Cultural Lens to Understanding Daily Experiences with Type 2 Diabetes Self-Management among Clinic Patients in M’Bour, Senegal. International Quarterly of Community

Health Education, 33(4), 329–347. Doi: 10.2190/IQ.33.4.b

*Bennich, B., Munch, L., Overgaard, D., Konradsen, H., Knop, F., Røder, M., Vilsbøll, T., & Egerod, I. (2020). Experience of family function, family involvement, and self‐ management in adult patients with type 2 diabetes: A thematic analysis. Journal of

Advanced Nursing, 76(2), 621–631. Doi: 10.1111/jan.14256

Bennich, B., Røder, M., Overgaard, D., Egerod, I., Munch, L., Knop, F., Vilsbøll, T., & Konradsen, H. (2017). Supportive and non-supportive interactions in families with a type 2 diabetes patient: an integrative review. Diabetology and Metabolic Syndrome,

9(1), 57–57. Doi: 10.1186/s13098-017-0256-7

*Bernhard, G., Ose, D., Baudendistel, I., Seidling, H., Stützle, M., Szecsenyi, J., Wensing, M., & Mahler, C. (2017). Understanding Challenges, Strategies, and the Role of Support Networks in Medication Self-management Among Patients With Type 2 Diabetes: A Qualitative Study. The Diabetes Educator, 43(2), 190–205. Doi:

(25)

*Blomqvist, K., Gardsten, C., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A., & Olsson, G. (2018). Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study. Journal of Clinical Nursing,

27(19-20), 3666–3678. Doi: 10.1111/jocn.14330

Brundisini, F., Vanstone, M., Hulan, D., DeJean, D., & Giacomini, M. (2015). Type 2 diabetes patients’ and providers’ differing perspectives on medication nonadherence: a qualitative meta-synthesis. BMC Health Services Research, 15(1), 516–516. Doi: 10.1186/s12913-015-1174-8

Brunk, D., Taylor, A., Clark, M., Williams, I., & Cox, D. (2017). A Culturally Appropriate Self-Management Program for Hispanic Adults With Type 2 Diabetes and Low Health Literacy Skills. Journal of Transcultural Nursing, 28(2), 187–194. Doi: 10.1177/1043659615613418

*Bustillos, B., & Sharkey, J. (2020). “I Try to Keep That Sugar Down.” Experiences of Homebound Older Adults With Type 2 Diabetes: Barriers to Self-Management.

Journal of Nutrition in Gerontology and Geriatrics, 39(1), 69–87. Doi:

10.1080/21551197.2019.1695037

*Carolan, M., Holman, J., & Ferrari, M. (2015). Experiences of diabetes self‐ management: a focus group study among Australians with type 2 diabetes. Journal of

Clinical Nursing, 24(7-8), 1011–1023. Doi: 10.1111/jocn.12724

Colberg, S. R., Sigal, R. J., Yardley, J. E., Ridell, M. C., Dunstan, D. W., Dempsey, P. C., Horton, E. S., Castorino, K., & Tate, D. F. (2016). Physical Activity/Exercise and Diabetes: A Position Statement of the American Diabetes Association. Diabetes

(26)

Conca, T., Saint-Pierre, C., Herskovic, V., Sepúlveda, M., Capurro, D., Prieto, F., & Fernandez-Llatas, C. (2018). Multidisciplinary Collaboration in the Treatment of Patients with Type 2 Diabetes in Primary Care: Analysis Using Process Mining.

Journal of Medical Internet Research, 20(4), e127–e127. Doi: 10.2196/jmir.8884

Dellasega, C., Añel-Tiangco, R., & Gabbay, R. (2011). How patients with type 2 diabetes mellitus respond to motivational interviewing. Diabetes Research and Clinical

Practice, 95(1), 37–41. Doi: 10.1016/j.diabres.2011.08.011

Diabetesförbundet (2017, 12 oktober). Hur ställs diagnosen?

https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diagnos/hur-stalls-diagnosen/

Diabetesförbundet. (2020a, 9 november). 200 000 svenskar har oupptäckt typ

2-diabetes. https://www.2-diabetes.se/aktuellt/nyheter/200000-svenskar-har-

https://www.diabetes.se/aktuellt/nyheter/200000-svenskar-har-oupptackt-typ-2-diabetes/

Diabetesförbundet. (2020b, 29 oktober). HbA1c.

https://www.diabetes.se/diabetes/leva/blodsockerkontroll/hba1c/

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för

uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152).

Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad. I F. Friberg (Red.), Dags

för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 129–139).

Studentlitteratur.

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

(27)

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–

119). Studentlitteratur.

Hinder, S., & Greenhalgh, T. (2012). “This does my head in”. Ethnographic study of self-management by people with diabetes. BMC Health Services Research, 12(1), 83– 83. Doi: 10.1186/1472-6963-12-83

International Council of Nurses. (2012). The icn code of ethics for nurses.

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

International Diabetes Federation. (2019). Demographic and geographic outline. https://diabetesatlas.org/en/sections/demographic-and-geographic-outline.html

International Diabetes Federation. (2020a). What is diabetes.

https://www.idf.org/aboutdiabetes/what-is-diabetes.html

International Diabetes Federation. (2020b). Type 1- diabetes.

https://idf.org/aboutdiabetes/type-1-diabetes.html

International Diabetes Federation. (2020c). Type 2 diabetes. https://idf.org/aboutdiabetes/type-2-diabetes.html

Jager, M., van der Sande, R., Essink-Bot, M., & van den Muijsenbergh, M. (2019). Views and experiences of ethnic minority diabetes patients on dietetic care in the Netherlands - a qualitative study. European Journal of Public Health, 29(2), 208– 213. Doi: 10.1093/eurpub/cky186

Jahan Mumu, S., Saleh, F., Ara, F., Afnan, F., & Ali, L. (2014). Non-adherence to life-style modification and its factors among type 2 diabetic patients. Indian journal of

(28)

Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 81–97).

Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för

studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.

*Magny-Normilus, C., Mawn, B., & Dalton, J. (2020). Self-Management of Type 2 Diabetes in Adult Haitian Immigrants: A Qualitative Study. Journal of Transcultural

Nursing, 31(1), 51–58. Doi: 10.1177/1043659619841586

Maneze, D., Weaver, R., Kovai, V., Salamonson, Y., Astorga, C., Yogendran, D., & Everett, B. (2019). “Some say no, some say yes”: Receiving inconsistent or insufficient information from healthcare professionals and consequences for diabetes self-management: A qualitative study in patients with Type 2 Diabetes. Diabetes Research

and Clinical Practice, 156, 107830–107830. Doi: 10.1016/j.diabres.2019.107830

McEwen, M., & Murdaugh, C. (2014). Partnering With Families to Refine and Expand a Diabetes Intervention for Mexican Americans. The Diabetes Educator, 40(4), 488– 495. Doi: 10.1177/0145721714528996

Moser, A., Van Der Bruggen, H., Widdershoven, G., & Spreeuwenberg, C. (2008). Self-management of type 2 diabetes mellitus: A qualitative investigation from the perspective of participants in a nurse-led, shared-care programme in the Netherlands. BMC Public Health, 8(1), 91–91. Doi: 10.1186/1471-2458-8-91

(29)

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom

omvårdnad (s. 421–438). Studentlitteratur.

*Nam, S., Song, H., Park, S., & Song, Y. (2013). Challenges of Diabetes Management in Immigrant Korean Americans. The Diabetes Educator, 39(2), 213–221. Doi: 10.1177/0145721713475846

Nazar, C. M., Bojerenu, M. M., Safdar, M., & Marwat, J. (2015). Effectiveness of diabetes education and awareness of diabetes mellitus in combating diabetes in the United Kigdom; a literature review. Journal of nephropharmacology, 5(2), 110–115. http://resolver.scholarsportal.info/resolve/23454202/v05i0002/110_eodeaatukalr. xml

*O’Brien, C., Ricks, E., & Van Rooyen, D. (2015). Self-management experiences of persons living with diabetes mellitus type 2. Africa Journal of Nursing and

Midwifery., 17(2), 103–117. Doi: 10.25159/2520-5293/229

Olokoba, A. B., Obateru, O. A, & Olokoba, L. B. (2012). Type 2 Diabetes Mellitus: A Review of Current Trends. Oman Medical Journal, 27(4), 269–273. Doi: 10.5001/omj.2012.68

Olsson, L., Jakobsson Ung, E., Swedberg, K., & Ekman, I. (2013). Efficacy of person‐ centred care as an intervention in controlled trials – a systematic review. Journal of

Clinical Nursing, 22(3-4), 456–465. Doi: 10.1111/jocn.12039

Orem, D., Taylor, S., & Renpenning, K. (2001). Nursing: concepts of practice (6. ed.). Mosby.

Padberg, I., Peter, E., González-Maldonado, S., Witt, H., Mueller, M., Weis, T., Bethan, B., Liebenberg, V., Wiemer, J., Katus, H. A., Rein, D., & Schatz, P. (2014). A new metabolomic signature in type-2 diabetes mellitus and its pathophysiology. PloS

(30)

Pribe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begräsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 25–42).

Studentlitteratur.

Qi, L., Liu, Q., Qi, X., Wu, N., Tang, W., & Xiong, H. (2015). Effectiveness of peer support for improving glycaemic control in patients with type 2 diabetes: a meta-analysis of randomized controlled trials. BMC Public Health, 15(1), 471–471. Doi: 10.1186/s12889-015-1798-y

Rintala, T., Jaatinen, P., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2013). Interrelation Between Adult Persons With Diabetes and Their Family: A Systematic Review of the Literature. Journal of Family Nursing, 19(1), 3–28. Doi: 10.1177/1074840712471899

Robertson, C. (2012). The role of the nurse practitioner in the diagnosis and early management of type 2 diabetes. Journal of the American Academy of Nurse

Practitioners, 24(1), 225–233. Doi: 10.1111/j.1745-7599.2012.00719.x

Schiøtz, M., Bøgelund, M., Almdal, T., Jensen, B., & Willaing, I. (2012). Social support and self-management behaviour among patients with Type 2 diabetes. Diabetic

Medicine, 29(5), 654–661. Doi 10.1111/j.1464-5491.2011.03485.x

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

SFS 2014:821. Patientlag.

(31)

Shakibazadeh, E., Larijani, B., Shojaeezadeh, D., Rashidian, A., Forouzanfar, M., & Bartholomew, L. (2011). Patients’ Perspectives on Factors that Influence Diabetes Self-Care. Iranian Journal of Public Health, 40(4), 146–158.

*Shen, H., Edwards, H., Courtney, M., McDowell, J., & Wei, J. (2013). Barriers and facilitators to diabetes self‐management: Perspectives of older community dwellers and health professionals in China. International Journal of Nursing Practice, 19(6), 627–635. Doi: 10.1111/ijn.12114

Shi, C., Zhu, H., Liu, J., Zhou, J., & Tang, W. (2020). Barriers to Self-Management of Type 2 Diabetes During COVID-19 Medical Isolation: A Qualitative Study. Diabetes,

Metabolic Syndrome and Obesity, 13, 3713–3725. Doi: 10.2147/DMSO.S268481

Shrivastava, S., Shrivastava, P., & Ramasamy, J. (2013). Role of self-care in management of diabetes mellitus. Journal of Diabetes and Metabolic Disorders, 12(1), 14–14. Doi: 10.1186/2251-6581-12-14

Socialstyrelsen. (2011, november). Kost vid diabetes. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2011-11-7.pdf

Socialstyrelsen. (2018, 25 oktober). Nationella riktlinjer för diabetesvård – stöd för

styrning och ledning.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf

SOSFS 2009:6. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och

sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

https://www.socialstyrelsen.se/regler- och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20096-om-bedomningen-av-om-en-halso--och-sjukvardsatgard-kan-utforas-som-egenvard/

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Litteratursökning. https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel04.pdf

(32)

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081 /icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf *Thomas, E. A. (2011). Diabetes at Work. AAOHN Journal, 59(5), 213–220. Doi: 10.3928/08910162-20110418-01

Turakhia, P., & Combs, B. (2017). Using Principles of Co-Production to Improve Patient Care and Enhance Value. AMA Journal of Ethics, 19(11), 1125–1131. Doi: 10.1001/journalofethics.2017.19.11.pfor1-1711

Van Smoorenburg, A., Hertroijs, D., Dekkers, T., Elissen, A., & Melles, M. (2019). Patients’ perspective on self-management: type 2 diabetes in daily life. BMC Health

Services Research, 19(1), 605–605. Doi: 10.1186/s12913-019-4384-7

Vennik, F., van de Bovenkamp, H., Putters, K., & Grit, K., Steen, T., Brand, D., & Nabatchi, N. (2016). Co-production in healthcare: rhetoric and practice. International

Review of Administrative Sciences, 82(1), 150–168. Doi: 10.1177/0020852315570553

Willman, A., & Stoltz, P. (2017). Metasyntes. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 399–410).

Studentlitteratur.

World Health Organization. (2011). Use of Glycated Haemoglobin (HbA1c) in the

Diagnosis of Diabetes Mellitus.

https://www.who.int/diabetes/publications/report-hba1c_2011.pdf

World Health Organization. (2016). Global report on diabetes. http://www.who.int/diabetes/global-report/en/

(33)

https://www.who.int/news-World Health Organization. (u.å.). Mean fasting blood glucose.

https://www.who.int/data/gho/indicator-metadata-registry/imr-details/2380

World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki – Ethical principles

for medical research involving human subjects.

https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

*Wu, F., Tai, H., & Sun, J. (2019). Self-management Experience of Middle-aged and Older Adults With Type 2 Diabetes: A Qualitative Study. Asian Nursing Research,

13(3), 209–215. Doi: 10.1016/j.anr.2019.06.002

Wu, Y., Ding, Y., Tanaka, Y., & Zhang, W. (2014). Risk factors contributing to type 2 diabetes and recent advances in the treatment and prevention. International journal

of medical sciences, 11(11), 1185-1200. Doi: 10.7150/ijms.10001

Yasmin, F., Ali, L., Banu, B., Rasul, F., Sauerborn, R., & Souares, A. (2020). Understanding patients’ experience living with diabetes type 2 and effective disease management: a qualitative study following a mobile health intervention in Bangladesh. BMC Health Services Research, 20(1), 29–29. Doi: 10.1186/s12913-019-4811-9

Zhang, Y., & Chu, L. (2018). Effectiveness of Systematic Health Education Model for Type 2 Diabetes Patients. International Journal of Endocrinology, 2018, 6530607– 6530609. Doi: 10.1155/2018/6530607

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

(34)

Bilagor

Bilaga 1. Sökmatris Databas Datum Sökning Antal träffar (122 dubbletter) Läst titel Läst abstrakt Artiklar till kvalitetsgranskning Artiklar till resultatet CINAHL 20210205 "diabetes type 2" OR “diabetes mellitus type 2” OR “diabetes 2” AND experience AND selfcare OR "self care" OR self-care OR “self management”. 174 174 28 10 8 MEDLINE 20210205 "diabetes type 2" OR “diabetes mellitus type 2” OR “diabetes 2” AND experience AND selfcare OR "self care" OR self-care OR “self management”.

(35)

Bilaga 2. Artikelmatris

Författare År

Land Utgivare

Titel Syfte Design

Metod

Deltagare Resultat Kvalitetsgrad

Abuelmagd, W., Osman, B. B., Håkonsen, H., Henum, A. K., & Toverud, E-L. 2019 USA Scandinavian Journal of primary health care Experiences of kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway. Utforska erfarenheterna från invandrade av kurdiska patienter i Oslo, Norge, relaterade till hantering av DMT2. Kvalitativ. Fokusgruppsintervjuer. 18 deltagare. 40–64 år. 9 män och 9 kvinnor.

Deltagarna betonade att leva med DMT2 var känslomässigt

utmanande, de var rädda för eventuella

komplikationer av sjukdomen. Majoriteten av deltagarna beskrev svårigheter med att de hade gjort ändringar i sin kost. Fysisk aktivitet uppmärksammades minimalt. Deltagarna var nöjda med informationen de fick om sin sjukdom och dess hantering från sin läkare. 12/12 BeLue, R., Diaw, M., A cultural lens to Undersöka erfarenheter av Kvalitativ design. 54 deltagare. Största diabetesutmaningar var 11/12

(36)

Ndao, F., Okoror, T., Degboe, A., & Abiero, B. 2013 USA International quarterly of community health education understanding daily experiences with type 2 diabetes self-management among clinic patients in M’bour Senegal. egenvård vid DMT2 hos klinikpatienter som bor i M’bour, Senegal. Semistrukturerade intervjudiskussioner 40–84 år 19 män och 35 kvinnor.

att följa diabetesdieten och tillgången till medicinsk vård relaterat till ekonomin. Bennich, B.B., Munch, L., Overgaard, D., Konradsen, H., Knop, F.K., Roder, M., Vilsboll, T., & Egerod, I. 2020 Danmark Experience of Family function, family involvement, and self-management in adult patients with type 2 diabetes: A thematic analysis. Beskriva patienters upplevelse av familjens roll och betydelse vid egenvård av diabetes. Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer 20 deltagare. 54–83 år. 11 män och 9 kvinnor. 4 teman identifierades, förminskning av sin sjukdom ”downplaying disease”, antaganden om sjukdomen från patient och familj, patienterna tog allt ansvar själv utan hjälp och ingen ånger.

(37)

Journal of advanced nursing Bernhard, G., Ose, D., Baudendistel, I., Seidling, H. M., Stützle, M., Szecsenyi, J., & Wensing M. 2017 USA Science of Diabetes : Self-Management and Care Understanding Challenges, Strategies, and the Role of Support Networks in Medication Self-management Among Patients With Type 2 Diabetes. Undersöka utmaningarna och strategierna för patienter med typ 2-diabetes mellitus gällande daglig hantering av deras medicinska behandling med fokus på deras supportnätverk. Kvalitativ. Fokusgrupper med semistrukturerade interjuver. 25 deltagare. 49–77 år. 18 män och 7 kvinnor. Patienter med DMT2 upplevde flera utmaningar som påverkar

läkemedelshanteringen vilket beror på deras personliga situation, hälsotillstånd, resurser, levnadssätt och vårens uppbyggnad. Patienter drog sig till

självhjälpsgrupper, familj och vänner för att

diskutera farhågor angående medicinsk säkerhet och få erfarenhetsbaserad information och råd för att navigera inom hälso- och sjukvården samt praktisk support med daglig medicinsk självhantering.

Figure

Figur 1 Underteman och teman

References

Related documents

To exist in other places is also something that respondent X was talking about, and said: “I would say that when Google figures out the index model for us that produces the

En genomgående uppfattning bland våra respondenter är att beslut som fattas med BI som underlag får ett säkrare underlag vilket i sin tur ofta leder till ett bättre resultat. På

GT försöker här övertyga genom ethos, men då de inte förklarar på vilket sätt de stöttar organisationerna mer än genom sitt medlemskap, blir kommunikationen inte

The possible benefits with the solution are that the side sections get wiped compared with today’s solution and the quality of the middle sections wiper area

Resterande verb hade en lägre placering och några fanns inte ens med på listan av de 300 mest frekventa verben i COCA, trots att dessa verb ofta förekommer i elevnära

As we described in Section 4.4, transforming a feature model will take all selected features and their attributes, relations, and restrictions to create a final model which consists

Frågeställningar som besvaras är, hur resonerar informanterna kring vattenbristen, hur påverkar vattenbristen individens vardag och vilka strategier använder individen för att

Exempelvis finns oklarheter kring hur bedömningen ska ske när dessa integreras med de teoretiska ämnena (Andersson, 2014, s. 5.6 Estetiskt och multimodalt textarbetes