HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Julia Blomgren, Lina Martinsson & Stina Hallin HANDLEDARE: Charlotta Wigenius
JÖNKÖPING 2021 juni
+ handledare och huvudområde
En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar om
kvinnors upplevda sexuella hälsa efter hjärtinfarkt
Mitt hjärta begränsar
min sexuella hälsa
Sammanfattning
Bakgrund: Sexualitet är mångdimensionellt och omfattar emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande. Sexualitet och sexuell hälsa samspelar med varandra och kan äventyras då kvinnan insjuknar i hjärtinfarkt. Det är vanligt förekommande med sexuell problematik samt minskad sexuell aktivitet och funktion vid kardiovaskulär sjukdom, vilket innefattar hjärtinfarkt. Trots att kvinnor upplever sviktande sexuell hälsa efter hjärtinfarkt, söker de sällan vård för det.
Syfte: Att beskriva upplevd sexuell hälsa hos kvinnor som genomgått hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Tio resultatartiklar har analyserats med Fribergs analysstruktur.
Resultat: Resultatet presenterades i tre teman och sju subteman. Kvinnorna upplevde förändringar i sexuallivet, partnerskapet och i sig själva efter hjärtinfarkt. Kvinnorna beskrev den sexuella hälsan som försämrad, främst relaterat till minskad lust, ointresse och rädsla. Kvinnorna upplevde psykiska och fysiska förändringar samt att det var svårt att samtala med partnern om sexuallivet. En nära relation till partnern, närhet och intimitet framkom som viktigt efter insjuknandet. Information delgiven av vårdpersonal visade sig avgörande relaterat till upplevd sexuell hälsa.
Slutsats: Kvinnors sexuella hälsa påverkas av att insjukna i hjärtinfarkt. Förändringar i partnerskapet, sexuallivet och kvinnans psykiska och fysiska mående kan identifieras efter hjärtinfarkt. Vårdpersonal behöver belysa sexualitet och delge kvinnor information som berör ämnet för att främja sexuell hälsa hos kvinnliga hjärtinfarktpatienter.
Summary
Title: My heart constrains my sexual health - a literature overview with qualitative articles about women’s experienced sexual health after myocardial infarction.
Background: Sexuality is multidimensional and includes emotional, physical, social and mental well-being. Sexuality and sexual health interact with each other and can be endangered when the woman becomes ill in a myocardial infarction. It is common that sexual problems occur as well as reduced sexual activity and function in cardiovascular disease, which includes myocardial infarction. Despite the fact that women experience declining sexual health after myocardial infarction, they rarely seek care for it.
Aim: To describe women’s experienced sexual health after myocardial infarction. Method: A literature overview with qualitative method and inductive approach. Ten scientific articles have been analyzed with Friberg’s analysis structure.
Result: The result was presented in three themes and seven subthemes. The women experienced changes in sexual life, partnership and in themselves after a myocardial infarction. The women described sexual health as deteriorated, mainly related to decreased desire, disinterest and fear. The women experienced psychological and physical changes and that it was difficult to talk to their partner about sexual life. A close relationship with the partner, nearness and intimacy emerged as important after the illness. Information provided by healthcare professionals proved crucial in relation to perceived sexual health.
Conclusion: Women's sexual health is affected by becoming ill in myocardial infarction. Changes in the partnership, sexual life and the woman's mental and physical state can be identified after a myocardial infarction. Healthcare professionals need to shed light on sexuality and provide women with information touching the subject to promote sexual health of female myocardial infarction patients.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Hjärtinfarkt ... 1
Sexuell aktivitet vid hjärtsjukdom ... 2
Sexuell hälsa och sexualitet ... 3
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 3
Callista Roy’s adapationsmodell ... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 6
Material och metod ... 6
Design ... 6
Urval och datainsamling ... 6
Dataanalys ... 7
Etiska överväganden ... 7
Resultat ... 9
En förändrad kvinna ... 9
Ett förändrat sexualliv ... 11
Ett förändrat partnerskap ... 12
Diskussion ... 15 Metoddiskussion ... 15 Resultatdiskussion ... 16 Slutsats ... 18 Kliniska implikationer ... 19 Bilagor Bilaga 1 – Sökmatris Bilaga 2 – Artikelmatris Bilaga 3 – Kvalitetsgranskningsprotokoll
1
Inledning
Kardiovaskulära sjukdomar är globalt sett den främsta orsaken till funktionsnedsättning eller död hos kvinnor (Ski et al., 2020). Sjukdomar i cirkulationsorganen, som bland annat innefattar hjärtinfarkt, dominerar bland kvinnor som får slutenvård i Sverige (Socialstyrelsen, 2018). Omkring 23 000 svenskar insjuknar varje år i hjärtinfarkt (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Då en person diagnostiseras med hjärtsjukdom är det inte enbart den fysiska dimensionen av hälsa som påverkas, utan även den psykologiska och emotionella. Vid hjärtsjukdom förekommer risk att den sexuella hälsan påverkas, bland annat genom minskad sexuell aktivitet och förändrat sexuellt samliv (Steinke et al., 2013). Sexuell dysfunktion försämrar möjlighet till intima relationer och påverkar livskvaliteten negativt (Oskay et al., 2015). Kvinnor som genomgått hjärtinfarkt upplever minskad sexuell lust, förknippat med rädsla för allvarliga konsekvenser vid sexuell aktivitet (Oskay et al., 2015). Det är av vikt och ingår i omvårdnaden av hjärtpatienter att sjuksköterskan belyser samlivet och erbjuder sexuell rådgivning, för att främja en god sexuell hälsa samt underlätta för hjärtpatienter att återgå till sexuell aktivitet på ett tryggt sätt (Mosack et al., 2015).
Bakgrund
Hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt är ett akut och livshotande tillstånd som cirka elva miljoner människor globalt insjuknar i årligen (Sheng, 2020). Kvinnor drabbas av hjärtinfarkt i mindre utsträckning än män, men har högre mortalitet. Kvinnor som insjuknat i hjärtinfarkt får diagnos fastställd samt initial- och invasiv behandling senare än män, vilket har en negativ påverkan på kvinnans sjukdomsförlopp och överlevnad (Zandecki, 2019). Vanligt förekommande riskfaktorer vid hjärtinfarkt är diabetes mellitus, rökning, hög ålder, högt blodtryck och höga halter av blodfetter (Vernon et al., 2019).
Hjärtinfarkt definieras som ett tillstånd då hjärtmuskelceller dör av syrebrist till följd av otillräcklig blodförsörjning. Permanent skada i hjärtmuskelceller uppstår om syrebrist förekommit i mer än tio minuter (Thygesen et al., 2018). Syrebrist uppstår då ett av hjärtats kranskärl blockeras av aterosklerotiskt plack, vilket leder till blodproppsbildning (Sheng, 2020). Aterosklerotiskt plack är detsamma som åderförkalkning och bildas av kolesterol i kärlväggen (Björses & Kumlien, 2016). Sjukdomsförloppet och risken att avlida är beroende av var ocklusionen skett i hjärtat samt hur stort område av hjärtat som drabbats (Thygesen et al., 2018).
Typiska symtom vid hjärtinfarkt är ihållande bröstsmärta som ofta strålar ut till arm eller hals, samt svettning, andfåddhet och huvudvärk. Kvinnors symtom är generellt sett mer atypiska och kännetecknas av trötthet, illamående, kräkning, rygg- och käksmärta (Khan et al., 2016). Kvinnor som drabbas av atypiska symtom söker sällan vård direkt då de inte upplever symtomen som något allvarligt eller annorlunda. Att inte söka vård i ett tidigt skede leder till att hjärtmuskelcellerna i större omfattning går i nekros, vilket påverkar förmågan till att återgå till ett normalt liv efter hjärtinfarkten (Gyberg et al., 2016). Personer som genomgått en hjärtinfarkt kan
2
efteråt uppleva depressiva symtom vilket kan öka risken att drabbas av ytterligare infarkt (Meijer et al., 2011). Kvinnor upplever stundtals liknande symtom eller smärta som vid insjuknandet i hjärtinfarkt, vilket framkallar känslor som rädsla, stress och ångest (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007).
Elektrokardiografi (EKG) används för att undersöka hjärtats elektriska aktivitet och kan identifiera pågående infarkt och placering av denna. Hjärtats aktivitet registreras och presenteras som ett EKG-komplex. ST-sträckan är en del av EKG-komplexet som innefattar hjärtkamrarnas återställning (Cipriani, 2018). Den allvarligaste typen av infarkt som kräver akuta åtgärder kallas STEMI (ST-höjningsinfarkt) och den typ av infarkt som är mindre allvarlig benämns som NSTEMI (icke ST-höjningsinfarkt) (Atar & Birnbaum, 2005). Vid STEMI kan ST-höjningar avläsas på EKG-registreringen, vilket indikerar att syrebrist uppkommit genom hela hjärtsäcken och tillståndet är akut. Syrebrist kan identifieras även vid NSTEMI, men tillståndet är mindre allvarligt, då syrebrist inte utvecklats genom hela hjärtsäcken (Cipirani, 2018).
Karaman et al. (2017) beskriver att snabba åtgärder i det akuta skedet av hjärtinfarkt avgör om patienten överlever eller inte. Högsta prioritet är att eliminera den ocklusion som hindrar hjärtats genomblödning av syrerikt blod. I Sverige är förstahandsbehandling av hjärtinfarkt perkutan koronar intervention (PCI) (Socialstyrelsen, 2020) vilket innebär ballongvidgning och insättning av ett metallnät, så kallad stent, i det kärl som drabbats av ocklusion (Gu et al., 2020). Om PCI inte kan genomföras inom 120 minuter efter EKG bör trombolys ges inom 30 minuter (Socialstyrelsen, 2020). Den blodpropp som täppt till hjärtats kranskärl bryts då ned genom läkemedel med trombolytika, vilket möjliggör blodflöde i hela hjärtmuskeln för normalt syreupptag i cellerna (Karaman et al., 2017).
Kranskärlsoperation är ett behandlingsalternativ vid total förträngning eller vid ocklusion i flera av hjärtats kranskärl. Kranskärlsoperationen, som också kallas för by-pass-operation eller coronary artery bypass graft (CABG), fungerar som en revaskulering då blodet leds förbi förträngningen genom ett inopererat kärl som omdirigerar hjärtats blodtillförsel (Smilowitz et al., 2020).
Då insjuknandet orsakat permanent nedsatt hjärtpumpförmåga till följd av långvarig syrebrist i hjärtmuskelcellerna kan läkemedel för hjärtsvikt ordineras, vilket främst består av betablockerare och angiotensinkonverterande enzym (ACE-hämmare) (Bosco-Lévy et al., 2019; Machaj et al., 2019). ACE-hämmare minskar dödlighet och förbättrar livskvalitet genom symtomlindring, men kan som biverkan orsaka försämrad njurfunktion. Betablockerare minskar risk för plötslig hjärtdöd till följd av nedsatt pumpfunktion, men har även visat sig leda till ökad trötthet och andnöd (Jurgens et al., 2015). Behandling med betablockerare kan även leda till sexuell dysfunktion i viss utsträckning (Ko et al., 2002).
Sexuell aktivitet vid hjärtsjukdom
Ofta upplever patienter med kardiovaskulära sjukdomar sexuell problematik, men söker sällan vård för det (Steinke et al., 2013). Likaså är det vanligt att den sexuella aktiviteten och funktionen minskar hos patienter med kardiovaskulär sjukdom (Jaarsma, 2017). Vid samlag stiger blodtrycket samt hjärtfrekvensen och en markant ökning av dessa parametrar sker vid orgasm (Levine et al., 2012). Patienter som
3
överlevt en hjärtinfarkt och har samlag har större risk att drabbas av ytterligare en infarkt (Dahabreh & Paulus, 2011) och av den anledningen bör sexuell aktivitet undvikas i minst åtta veckor efter infarkt (Kostis, 2005).
Sexuell hälsa och sexualitet
Sexuell hälsa är enligt World Health Organization (WHO, 2006) ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande i relation till sexualitet. Sexuell hälsa är således ett mångdimensionellt tillstånd som inte endast innebär avsaknad av sjukdom, dysfunktion eller skada (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Sexualitet är en central del av människans liv vilket upplevs och uttrycks i relationer, beteenden, attityder och önskningar (WHO, 2017). Sexualitet är en avgörande faktor då det samspelar med strukturella, socioekonomiska, biologiska och demografiska faktorer som samtliga bestämmer vilka förutsättningar individen har att uppleva sexuell hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019). Folkhälsomyndigheten (2020b) menar att de mänskliga rättigheterna har betydelse för den sexuella hälsan då det ger människan rätt att fatta beslut om sin egen kropp, vilket ökar välbefinnande och självkänsla oavsett ålder och funktionsförmåga.
Tillgång till information och utbildning i sexualitet och samliv främjar individers förmåga att uppnå sexuell hälsa (WHO, 2020). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska hälso- och vårdverksamhet förebygga ohälsa, leverera lättillgänglig vård av kvalitet samt erbjuda vård med respekt för varje människa och dess enskilda behov och värdighet. Kvinnan har rätt att själv fatta beslut om sin egen kropp samt rätt till tillgång av tjänster som stödjer detta, vilket kan erbjudas av hälso- och sjukvårdsverksamhet (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar
Sjuksköterskan har en viktig roll vid omvårdnad av hjärtpatienter (Keenan, 2017). En del av ansvaret innebär att vara patientens trygga punkt samt informera patienten om planerad vård för god följsamhet. Sjuksköterskan bör se till den specifika patientens behov och resurser, vilket ligger till grund för fortsatt vård (Botha, 2020). I omvårdnaden ingår att underlätta för patienten att vara delaktig och utföra egenvårdsåtgärder (Brady, 2015), vilket innebär att sjuksköterskan delger patienten kunskap kring sitt tillstånd samt att hon är anpassningsbar (Botha, 2020; Brennan, 2018). Sekundär hjärtinfarkt kan i stor utsträckning förebyggas och kontrolleras om kvinnan utför egenvårdsåtgärder, vilket innebär att tillämpa hälsosamma beteenden (Figueiras et al., 2017). Egenvårdsåtgärder vid hjärtsjukdom innefattar bland annat fysisk aktivitet, god kosthållning, att inta ordinerade läkemedel samt rökavvänjning (Rashidi, 2020; Wingham et al., 2013).
Det ingår i den professionella sjuksköterskans arbete att lyfta ämnet sexualitet i omvårdnaden av patienter (Souza et al., 2019). Kvinnans hälsa kan främjas av att samtala med en sjuksköterska om psykologiska ämnen som inkluderar sexualitet (Hughes & Lewinson, 2015). Det är därför av vikt att sjuksköterskan lyfter samtalsämnet sexuellt samliv för att välkomna eventuella frågor (Doherty et al., 2011). Trots vikten av samtal kring ämnet saknar sjuksköterskor ofta kunskap i sexuell hälsa
4
och kan uppleva tidsbrist gällande samtal som rör kvinnans sexualliv (Özdemir & Akdemir, 2008). För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd till patienter kan omvårdnadsteorier tillämpas som belyser människans behov (Younas & Quennell, 2019).
Callista Roy’s adapationsmodell
Callista Roy’s adaptionsmodell beskriver hur människans fysiologiska, emotionella och kognitiva processer samspelar med varandra utifrån ett holistiskt synsätt (Whittemore & Roy, 2002). Adaption fungerar som en individs system som svarar till att främja personens mål vilket inkluderar tillväxt, överlevnad, reproduktion och besinning (Roy, 2009).
Roy menar att begreppet adaption kan betraktas som en process eller produkt som leder mot ett slutstadium. Processen inleds då individen befinner sig i en ny miljö eller situation, vilket leder till att stressfaktorer utlöses och således upplever individen stress till följd av omställningen (Roy, 2009). Copingstrategier är det sätt som människan applicerar för att möta nya utmaningar (Lazarus & Folkman, 1984). För att hantera och förhoppningsvis minska upplevd stress tillämpar individen copingstrategier, som i sin tur mynnar ut i ett resultat och slutstadium (R0y, 2009).
Roy’s adaptionsmodell har fem huvudkoncept: människa, mål, hälsa, miljö och omvårdnad. Konceptet ”människa” identifierar personen som omvårdnaden riktar sig till (Roy, 2009). Sjukdom är omöjligt att undgå i livet och människan behöver ha hanteringsförmåga att kunna anpassa sig till nya situationer och miljöer (Roy, 2011). Kvinnor som insjuknar i hjärtsjukdom har lägre benägenhet att be om hjälp, jämfört med män, då rädsla förekommer att de överreagerar samt att de tar upp dyrbar tid av vårdpersonalen. Kvinnor har dessutom svårare att acceptera och anpassa sig till att de insjuknat i hjärtsjukdom, vilket går att förstå då hjärtsjukdom länge förknippats med enbart män (Almond et al., 2013).
”Mål” innebär att målet med all omvårdnad är att främja patientens anpassningsförmåga (Roy, 2009). Då människan inte är kapabel att adaptera till sin situation förekommer risk att individens hälsa hotas om sjuksköterskans kunskap och hjälp inte tillämpas (Kaur & Mahal, 2013). Sjuksköterskan kan främja patientens anpassningsförmåga och arbeta mot målet med omvårdnaden, genom att kontinuerligt informera kvinnan om rådande sjukdomssituation och inplanerad vård (Moser, 2017). ”Hälsa” innefattar människans strävan efter att uppnå den maximala potentiella hälsan. Hälsa är ett tillstånd som återspeglar individens anpassningsprocess och kan identifieras hos alla människor, trots sjukdom. ”Miljö” innebär att det finns faktorer i miljön som stimulerar människor till att göra adaptiva val (Roy, 2009). Sjuksköterskan bör främja en inbjudande miljö som tillåter samtal kring sexuell hälsa och aktivitet för att optimera kvinnans anpassningsförmåga (Mosack et al., 2015).
”Omvårdnad” utgör sjuksköterskans omvårdnadsprocess (Roy, 2009). Omvårdnadsåtgärder som utformats för att upprätthålla patientens upplevelse av delaktighet och som främjar god kommunikation har visat sig bidra till minskad ångest samt en ökad känsla av kontroll, hos hjärtpatienter (Moser, 2017).
5
Problemformulering
Hjärtinfarkt är vanligt förekommande hos kvinnor i Sverige. Symtom som tillkommer efter genomgången hjärtinfarkt har visat sig ha negativ påverkan på sexuell aktivitet och upplevd sexuell hälsa. Vid behandling av hjärtsjukdom riskerar patienten biverkningar som även de påverkar livskvalitet samt vardagliga begränsningar, vilket innefattar sexuell aktivitet. Kvinnor med hjärtsjukdom upplever ofta sexuell problematik men söker sällan vård för detta, vilket även det inverkar negativt på sexuell hälsa. Tillgång till information och utbildning i sexualitet och samliv främjar individens förmåga att uppnå sexuell hälsa. Sjuksköterskan ska i sin profession lyfta ämnet sexualitet men gör det inte alltid i tillräcklig utsträckning. Det är av vikt att erhålla kunskap om hur kvinnor upplever sexuell hälsa efter hjärtinfarkt, för att öka förståelsen hos sjuksköterskor och således bidra till en bättre omvårdnad.
6
Syfte
Syftet var att beskriva upplevd sexuell hälsa hos kvinnor som genomgått hjärtinfarkt.
Material och metod
Design
En litteraturöversikt genomfördes med kvalitativ metod. Kvalitativ metod har för avsikt att studera individers erfarenheter av ett specifikt fenomen och äger rum i fenomenets naturliga miljö (Henricson & Billhult, 2017), vilket stämmer överens med litteraturöversiktens syfte. Vid en litteraturöversikt samlas kunskap in som ger en överblick av det område som ska studeras, vilket skapar en beskrivande sammanställning av området och ett underlag för kritisk granskning (Friberg, 2017). Personernas beskrivningar blir objekt för tolkning av läsaren. En induktiv ansats har använts. Då induktiv ansats tillämpas studeras materialet opartiskt och resultatet diskuteras sedan mot en teori (Henricson & Billhult, 2017).
Urval och datainsamling
Rosen (2017) menar att val av databas baseras på litteraturöversiktens ämnesområde. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline. Cinahl publicerar artiklar inom området omvårdnad och Medline publicerar litteratur inom ämnesområdet medicin (Östlundh, 2017). För att kombinera sökord användes de booleska termerna AND och OR. För att garantera att databasen kombinerat orden som önskat användes frassökning, vilket gör att ord inom citationstecken söks sammanfogat. Medical Subject Headings (MeSH) termer användes för att översätta sökord till engelska. Baserat på syftet valdes i samråd med bibliotekarie följande relevanta sökord ut för hjärtinfarkt: myocardial infarction OR heart attack OR minor acute coronary syndrome OR stemi OR nstemi OR cardiovascular stroke. Därefter genomfördes en sökning av kardiovaskulära sjukdomar, med följande sökord: cardiovascular disease OR cvd OR heart OR cardiac OR coronary heart disease. Samtliga sökningar för hjärtinfarkt och kardiovaskulära sjukdomar kombinerades med följande sökord: AND “sexual health” OR “sexuality” OR “sexual wellbeing” OR “sexual dysfunction” OR “intimacy” OR ”sexual” OR ”sexual activity” OR ”sexual quality of life”.
Ursprungligen begränsades sökningen mellan åren 2010–2021, men då få resultatartiklar kunde identifieras utökades sökningen till åren 2005-2021. Inklusionskriterier användes för att anpassa sökningen för litteraturöversiktens syfte samt begränsa insamlingsprocessen av vetenskapliga artiklar. Inklusionskriterier var kvinnor över 18 år som drabbats av hjärtinfarkt. Ett krav var att artiklarna skulle vara peer-reviewed, vilket innebär att de är vetenskapligt granskade (Östlundh, 2017). Ytterligare krav var att artiklarna skulle vara etiskt godkända, skrivna på engelska, genomförda enligt kvalitativ metod samt att det tydligt skulle framgå vilket kön upplevelserna tillhörde.
I ett första steg granskades titlarna i sökresultaten. Totalt lästes 565 titlar efter sökningar genomförda i Cinahl och 132 titlar efter sökning i Medline. Därefter lästes
7
abstract för de artiklar vars titel kunde tänkas svara på litteraturöversiktens syfte. I Cinahl lästes 113 abstracts och i Medline lästes 42 abstracts. I sin helhet lästes 20 artiklar. De artiklar vars resultat besvarade översiktens syfte kvalitetsgranskandes med hjälp av Hälsohögskolans kvalitetsgranskningsprotokoll för kvalitativa artiklar, framtaget vid avdelningen för omvårdnad i Jönköping (bilaga 3). Protokollet bestod av två delar, där del I bestod av fyra möjliga poäng som var obligatoriska för fortsatt granskning och i del II krävdes minst sex poäng för att artikeln skulle inkluderas i resultatet. Sammanlagt kvalitetsgranskandes 13 artiklar från sökningar genomförda i Cinahl och sju inkluderades i resultatet. Totalt sju av de artiklar som identifierats genom Medline genomgick en kvalitetsgranskning och en valdes ut som resultatartikel. En manuell artikelsökning genomfördes i referenslistor som ansågs relevanta och ytterligare två artiklar valdes ut till resultatet. En artikel som inkluderades i resultatet var genomförd med mixad metod. I denna översikt har enbart de kvalitativa fynden använts i examensarbetets resultat.
Dataanalys
Analysen genomfördes enligt Fribergs analysstruktur i fem steg (Friberg, 2017). I steg ett lästes alla tio artiklar enskilt upprepade gånger i pappersformat för att skapa förståelse av artiklarnas innehåll. Sedan lästes artiklarna ytterligare en gång gemensamt och under högläsning. Artiklarnas resultat diskuterades, tolkning av resultat jämfördes och en djupare gemensam förståelse av innehållet bildades. I steg två identifierades nyckelfynd i artiklarnas resultat genom färgmarkering med överstryckningspenna av relevanta meningsenheter som bedömdes svara mot syftet. Exempel på nyckelfynd var ”rädsla” och ”information” som markerades rött respektive blått. I steg tre skapades ett Word-dokument bestående av resultatartiklarnas nyckelfynd och medföljande meningsenheter. I steg fyra bearbetades Word-dokumentet för att identifiera likheter och skillnader mellan meningsenheterna. Genom att diskutera och sammanställa innehållet i dokumentet framkom tre teman och sju subteman (figur 1). I steg fem formulerades en beskrivning av resultatet baserat på framkomna teman och subteman.
Etiska överväganden
Helsingforsdeklarationen utvecklades år 1964 av World Medical Association (WMA) med syfte att främja etiska principer vid medicinsk forskning på människor, samt ta hänsyn till deltagarnas välbefinnande, hälsa och rättigheter (WMA, 2018). I Sverige är det Etikprövningsmyndigheten och Överklagandenämnden som godkänner eller nekar forskning som avser människor (SFS 2003:460). Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) krävs ingen etikprövning på litteraturöversikter som utförts på grundnivå. För att inte riskera att skada eller såra människor bör lagar och riktlinjer följas vid skrivandet av ett examensarbete (Källström, 2017). De artiklar som inkluderats i examensarbetet är vetenskapligt granskade och etiskt godkända, vilket kontrollerades av samtliga deltagare i arbetet, med hjälp av kvalitetsgranskningsprotokollet (bilaga 3).
Förförståelse förekom, vilken tillkännagavs under arbetets utformning. I detta examensarbete finns medvetenhet att förförståelse kan påverka hur resultatet vinklas samt att begränsad kunskap i engelska kan resultera i feltolkning. Enligt Kjellström
8
(2017) kan begränsningar gällande språk och förståelse leda till felaktig bedömning av aktuellt material, vilket utgör en risk gällande examensarbetets kvalitet.
Forskning om kvinnors sexuella hälsa är begränsad, särskilt i samband med hjärtsjukdom. Ökad kunskap om upplevd sexuell hälsa efter hjärtinfarkt är värdefullt för kvinnorna som individer men även för sjuksköterskeprofessionen samt hälso- och sjukvården. Litteraturöversikten kan generera i samhällelig hållbar utveckling som främjar framtida kvinnors sexuella hälsa och välbefinnande, vilket visar på arbetets nytta. Forskningsfrågan kan utveckla kunskap som kommer samhället och människan till godo, vilket bidrar till arbetets etiska motivering och värde (Kjellström, 2017).
9
Resultat
Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar som presenteras i tre teman och sju subteman.
Figur 1: Översikt av uppkomna teman och subteman om kvinnors upplevda sexuella hälsa efter att ha genomgått hjärtinfarkt.
En förändrad kvinna
Temat belyser hur kvinnorna förändrades psykiskt och fysiskt efter genomgången hjärtinfarkt och hur detta i sin tur påverkat den upplevda sexuella hälsan.
Emotionella upplevelser efter hjärtinfarkt påverkar upplevd sexuell hälsa
Kvinnorna kände sig förändrade efter hjärtinfarkten, vilket påverkade upplevd sexuell hälsa negativt (Simeone et al., 2020). Kvinnorna menade att insjuknandet lett till personlig osäkerhet och förändrad kroppsbild (Søderberg et al., 2013; Sjöström-Strand et al., 2011). Existentiell osäkerhet gjorde att kvinnornas sexuella aktivitet minskade (Johansson-Sundler et al., 2009). De upplevde kroppslig osäkerhet och att de inte längre kunde lita på den egna kroppen vid sexuellt umgänge (Johansson-Sundler et al., 2009; Sjöström-Strand et al., 2011) samt att kroppen inte gick att känna igen (Stevens & Thomas, 2012). Upplevd självkänsla hos kvinnorna visade sig ha ett samband med sexuell aktivitet, då samlag resulterade i att känna sig önskvärd vilket influerade kvinnornas självidentitet (Sjöström-Strand et al., 2011). Det visade sig vara svårt med självidentifiering och en oförmåga att förstå att insjuknandet ägt rum förekom, vilket
En förändrad
kvinna
Emotionella upplevelser efter hjärtinfarkt påverkar upplevd sexuell hälsa
Hjärtinfarktens fysiska konsekvenser påverkar upplevd sexuell hälsa
Ett förändrat
sexualliv
Upplevelser av skiftningar i sexuella mönster påverkar upplevd sexuell hälsaBetydelsen av information för upplevd sexuell hälsa
Ett förändrat
partnerskap
Grad av samhörighet till partnern avspeglar upplevd sexuell hälsa Betydelsen av närhet och intimitet för upplevd sexuell hälsaVikten av att samtala om sexuallivet för upplevd sexuell hälsa
10
fick kvinnorna att känna sig ledsna, arga och stundtals deprimerade (Simeone et al., 2020). Kvinnorna som upplevde depressiva symtom efter hjärtinfarkten ordinerades antidepressiva läkemedel, som inverkade negativt på livslust och sexuell aktivitet (Abramsohn et al., 2013).
Kvinnorna som insjuknat i hjärtinfarkt upplevde rädsla som föranledde minskad sexuell aktivitet (Abramsohn et al., 2013; López-Medina et al., 2016; Simoene et al., 2020). I vissa fall visade sig rädsla vara den främsta faktorn till förändrat sexualliv (Abramsohn et al., 2013). Kvinnornas upplevelser av rädsla var främst kopplad till utförandet av sexuella aktiviteter och specifikt att återinsjukna i ytterligare en hjärtinfarkt vid samlag (Altiok & Yilmaz, 2011; López-Medina et al., 2016; Simeone et al., 2020; Søderberg et al., 2013). Det förekom uppfattningar om att sexuell aktivitet kunde vara skadligt för kroppen och därav försämra sjukdomsförloppet (Abramsohn et al., 2013; Altiok & Yilmaz, 2011; López-Medina et al., 2016; Sjöström-Strand et al., 2011). Oro att samlag skulle vara för intensivt för kroppen att hantera förekom (Johansson-Sundler et al., 2009), särskilt då kvinnorna återinlades på sjukhus eller då ytterligare hjärtoperation krävdes (Mosack & Steinke, 2009). Rädslan var även förenad med de fysiska symtom som uppkom vid samlag (Abramsohn et al., 2013; Mosack & Steinke, 2009; Søderberg et al., 2013). En generell rädsla och oro existerade hos kvinnorna vilket resulterade i ökad osäkerhet och stress (Sjöström-Strand et al., 2011; Stevens & Thomas, 2012) och förändrad självbild (Sjöström-Strand et al., 2011). Det förekom att kvinnorna överkom rädslan och positivt adapterade till sin situation (Mosack & Steinke, 2009).
Hjärtinfarktens fysiska konsekvenser påverkar upplevd sexuell hälsa
Kvinnorna upplevde en försämrad fysisk funktion efter hjärtinfarkten (Sjöström et al., 2011; Stevens & Thomas, 2012). De upplevde dagligen fysiska symtom bestående av bröstsmärta, andnöd, fatigue och utmattning (Mosack & Steinke, 2009; Sjöström et al., 2011; Steinke et al., 2015). De kroppsliga symtomen var ihållande i månader och ibland år (Sjöström et al., 2011; Stevens & Thomas, 2012). När kvinnorna upplevde kroppslig smärta kände de osäkerhet och ångest att de drabbats av ytterligare en infarkt (Stevens & Thomas, 2012). Kvinnorna upplevde att det var svårt att acceptera och anpassa sig till de kroppsliga förändringarna efter infarkten (Mosack & Steinke, 2009), samtidigt som andra kvinnor inte upplevde att kroppen fysiskt förändrats och att den sexuella aktiviteten var densamma (Søderberg et al., 2013).
Kvinnorna upplevde smärta, andnöd och hjärtklappning vid sexuell aktivitet, vilket ledde till oro och att samlaget avslutades. De fysiska upplevelserna resulterade även i att kvinnorna upplevde mindre njutning och hade samlag mindre frekvent (Søderberg et al., 2013). Biverkningar från de läkemedel som ordinerats efter insjuknandet påverkade sexualiteten negativt relaterat till ökad trötthet, fatigue och andnöd (Steinke et al., 2015). De kvinnorna som ordinerats betablockerare upplevde minskad sexuell lust och sexuell dysfunktion (Mosack & Steinke, 2009; Steinke et al., 2015). Det förekom även att kvinnorna inte upplevde fysiska biverkningar av hjärtmedicinen men de menade att sexualiteten likväl avtagit (Altiok & Yilmaz, 2011). Kvinnorna upplevde sexuell problematik i relation till vaginal torrhet (Abramsohn et al., 2013).
11
Ett förändrat sexualliv
Temat belyser hur sexuallivet förändrades, baserat på sexuella mönster och beteenden samt den information som delgivits kvinnorna efter genomgången hjärtinfarkt och hur detta i sin tur påverkade upplevd sexuell hälsa.
Upplevelser av skiftningar i sexuella mönster påverkar upplevd sexuell hälsa
Det förekom förändringar i sexuallivet relaterat till att kvinnorna genomgått hjärtinfarkt. Kvinnorna beskrev minskad lust som främsta orsak till att den sexuella aktiviteten avtagit (López-Medina et al., 2016). Flera av kvinnorna upplevde en generell minskad lust efter insjuknandet (López-Medina et al., 2016; Mosack & Steinke, 2009; Steinke et al., 2015; Søderberg et al., 2013), samtidigt som andra menade att lusten var oförändrad (Søderberg et al., 2013) och att motivation till sexuell aktivitet existerade (Abramsohn et al., 2013). Somliga av kvinnorna beskrev sitt sexualliv som acceptabelt (Abramsohn et al., 2013). Minskning av lust hos partnern förekom, vilket föranledde att den sexuella hälsan försämrades hos båda parterna (Steinke et al., 2015). Ytterligare en orsak till att den sexuella aktiviteten avtagit var ett nytillkommet ointresse för samlag (Abramsohn et al., 2013; Johansson-Sundler et al., 2009; López-Medina et al., 2016). En del av kvinnorna menade att ett sexuellt aktivt liv inte var viktigt för dem (Johansson-Sundler et al., 2009; Søderberg et al., 2013), medan andra ansåg att sexuallivet var betydelsefullt efter insjuknandet (Søderberg et al., 2013). Sexuallivet ansågs betydelsefullt då det var bekräftande, ingav kvinnorna en känsla av normalitet (Abramsohn et al., 2013) och innebar kroppslig kontakt (Johansson-Sundler et al., 2013). Det framkom att det faktum att nyligen ha ingått i en relation var bidragande faktor till varför ett hälsosamt sexualliv ansågs viktigt (Johansson-Sundler et al., 2013).
Upplevelser av nedsatt sexuell hälsa förekom, relaterat till att samlag minskat i frekvens (Altiok & Yilmaz et al., 2011; López-Medina et al., 2016; Steinke et al., 2015). Det framkom att minskningen främst var förenad med första tiden efter utskrivning från sjukhus (López-Medina et al., 2016). Trots minskad frekvens förekom upplevelser att tillfredsställelsen ökat efter att ha genomgått hjärtinfarkt (Abramsohn et al., 2013).
Sexuallivet beskrevs som försämrat då kvinnorna inte längre kunde känna njutning, relaterat till den stent de fått insatt (Altiok & Yilmaz, 2011). Upplevelsen att aldrig kunna släppa tanken av att insjuknandet inträffat förändrade sexuallivet negativt (Simeone et al., 2020). Det förekom osäkerhet och tvivel att återuppta sexuallivet (Johansson-Sundler et al., 2009). Kvinnorna menade att de återgick med försiktighet (López-Medina et al., 2016) eller undvek sexuellt umgänge fullständigt då de antog att det var ett måste (Simeone et al., 2020). Kvinnorna beskrev att sexuallivet var svårt att anpassa efter insjuknandet (Søderberg et al., 2013). Partnern till kvinnorna förmodade i vissa fall att sexuell aktivet var farligt för kvinnan vilket resulterade i att det uteslöts och kvinnornas frekvens av samlag minskade (López-Medina et al., 2016). Kvinnorna menade att de upplevde försämrad sexuell hälsa relaterat till nytillkommen orgasmdysfunktion (Altiok & Yilmaz, 2011; Søderberg et al., 2013) och till ökad ålder (Abramsohn et al., 2013; Altiok & Yilmaz, 2011; Johansson-Sundler et al., 2009; Mosack & Steinke, 2009; Steinke et al., 2015).
12
Betydelsen av information för upplevd sexuell hälsa
Förändrad upplevd sexuell hälsa visade sig bero på huruvida kvinnorna delgivits information om återgång till sexuell aktivitet (López-Medina et al., 2016). Kvinnorna menade att de inte delgivits verbal information (Abramsohn et al., 2013; López-Medina et al., 2016; Mosack & Steinke, 2009; Simeone et al., 2020; Søderberg et al., 2013). Då kvinnorna delgavs information var skriftlig sådan vanligt förekommande (López-Medina et al., 2016; Mosack & Steinke, 2009). Instruktioner om att försiktigt återuppta sexuellt umgänge förekom (López-Medina et al., 2016) och andra meddelades att sexuell aktivitet kunde återupptas då kvinnorna själv önskade (Abramsohn et al., 2013).
Kvinnorna som erhållit information upplevde den som bristfällig och vag vilket utlöste missnöje och en känsla av förvirring (Abramsohn et al., 2013; Mosack et al., 2009; Søderberg et al., 2013), samt rädsla och ökad stress (Stevens & Thomas, 2012). Kvinnorna beskrev att kvaliteten på sexuell rådgivning avgjordes av vem som delgav informationen, när den förmedlades samt dess kontext (Abramsohn et al., 2013; Mosack & Steinke, 2009; Søderberg et al., 2013). Kvinnorna önskade information om hur samlag på ett säkert sätt kunde återupptas (Abramsohn et al., 2013; Mosack & Steinke, 2009; Simeone et al., 2020), samt vad sexuell aktivitet hade för effekt på hjärtat (Mosack & Steinke, 2009). Det förekom att kvinnorna inte förväntade sig information från hälso- och sjukvården (Søderberg et al., 2013).
Vissa av kvinnorna initierade personligen till samtal kring sexuell aktivitet (Abramsohn et al., 2013; López-Medina et al., 2016), samtidigt som andra undvek ämnet på grund av genans och dess intima natur (Altiok & Yilmaz, 2011; López-Medina et al., 2016; Mosack & Steinke, 2009; Simeone et al., 2020; Søderberg et al., 2013). Att ämnet ansågs privat relaterat till kultur var en annan faktor till varför samtal kring sexuell aktivitet uteblev (Altiok & Yilmaz, 2011; Mosack & Steinke, 2009).
Ett förändrat partnerskap
Temat innefattar skiftningar i relationen samt betydelsen av närhet och samtal med partnern om sexuallivet, relaterat till upplevd sexuell hälsa efter genomgången hjärtinfarkt.
Grad av samhörighet till partnern avspeglar upplevd sexuell hälsa
En nära relation till partnern upplevdes viktigt och meningsfullt för kvinnorna (Johansson Sundler et al., 2009). Det framkom att relationen till partnern bidrog till ökad livsglädje och välbefinnande (Johansson Sundler et al., 2009) samt en känsla av trygghet och säkerhet (Mosack & Steinke, 2009). I de relationer som upplevdes tillfredsställande visade sig sexualitet vara en bidragande faktor, då det genererade kroppslig och känslomässig förbindelse mellan parterna (Johansson Sundler et al., 2009).
Förändringar i partnerskapet kunde identifieras efter att kvinnorna genomgått hjärtinfarkt (Steinke et al., 2015) och kvinnorna menade att de således förstod vikten av att vårda relationen efter insjuknandet (Johansson Sundler et al., 2009). De relationer som varit bra innan insjuknandet upplevdes som ännu bättre medan de
13
relationer som varit bristfälliga drabbades värst, resulterat i ensamhet och sårbarhet hos kvinnorna. Brist på samhörighet visade sig leda till ökat lidande hos kvinnorna (Johansson Sundler et al., 2009) och att kvinnornas roll i partnerskapet förändrades (Stevens & Thomas, 2012).
Relationen mellan parterna visade sig skadas av minskat sexuellt umgänge som uppstått efter hjärtinfarkten (Simeone et al., 2020). Kvinnorna menade att de inte längre kunde tillgodose sin partners sexuella önskemål och att relationen samt upplevd sexuell hälsa till följd av detta påverkades negativt (Mosack & Steinke, 2009). Det framkom även uppfattningar om att relationen till partnern var i obalans, karakteriserat av partnerns sexuella behov, vilket även det påverkade kvinnornas upplevda sexuella hälsa (Søderberg et al., 2013). Upplevelser av att minskat sexuellt umgänge riskerade att resultera i separation förekom (Simeone et al., 2020). Förväntningar hos partnern kring samlag medförde att kvinnorna drog sig undan (Søderberg et al., 2013). Det förekom även att kvinnorna aktivt sökte efter sexuellt umgänge (Steinke et al., 2015).
Betydelsen av närhet och intimitet för upplevd sexuell hälsa
Närhet och intimitet till partnern hade stor betydelse efter hjärtinfarkten (Abramsohn et al., 2013; Johansson Sundler et al., 2009; Søderberg et al., 2013). Genom kramar, kyssar och beröring skapades en samhörighet till partnern som utvecklade en kärleksfull relation (Johansson Sundler et al., 2009; Søderberg et al., 2013). Kvinnorna menade att samlag inte endast behövde innefatta penetrerande samlag utan också fysisk och emotionell beröring (Johansson Sundler et al., 2009). Kvinnorna upplevde positiva förändringar av närhet i form av ökat välbefinnande, styrka, närvaro och energi i livet (Johansson Sundler et al., 2009; Søderberg et al., 2013). Det framkom en ökad strävan efter närhet och beröring hos kvinnorna som inte funnits tidigare (Johansson Sundler et al., 2009), samtidigt som vissa av kvinnorna upplevde stress inför intima situationer och fysisk beröring då det kunde leda till samlag (Simeone et al., 2020). Kvinnorna menade att de upplevde att partnern förväntade sig samlag i samband med fysisk beröring, vilket de själva inte alltid önskade. Partnerns förväntningar resulterade i att kvinnorna påmindes om att sexuallivet var förändrat efter insjuknandet (Søderberg et al., 2013).
Vikten av att samtala om sexuallivet för upplevd sexuell hälsa
En god kommunikation med partnern blev betydelsefullt för kvinnorna, vilket gynnade förhållandet och främjande den sexuella hälsan (Johansson Sundler et al., 2009; Mosack & Steinke, 2009). En önskan hos kvinnorna var att partnern skulle vara förstående och en trygghet i relationen (Johansson Sundler et al., 2009). Endast ett fåtal av kvinnorna upplevde att de kunde prata med sin partner om sexuallivet (Altiok & Yilmaz, 2011), samtidigt som flera av kvinnorna tyckte det var svårt (Simeone et al., 2020; Søderberg et al., 2013). En del av kvinnorna önskade att vårdpersonal hade instruerat partnern kring återupptagandet av samlag (Søderberg et al., 2013). Kvinnorna upplevde skam att tala om sin rädsla att insjukna i ytterligare en hjärtinfarkt, särskilt vid samlag (Simeone et al., 2020). Trots långa förhållanden upplevde kvinnorna att det var svårt att samtala om minskad lust efter hjärtinfarkten samt att närhet upplevdes viktigare än samlag (Søderberg et al., 2013). Då kvinnorna
14
inte tillkännagav sin rädsla upplevde de att förhållandet till sin partner och upplevd sexuell hälsa successivt försämrades (Simeone et al., 2020).
15
Diskussion
Metoddiskussion
Avsikten med kvalitativ metod är att få fördjupad insikt och förståelse kring valt ämne (Henricson & Billhult, 2017), vilket stämmer överens med litteraturöversiktens syfte att studera upplevd sexuell hälsa hos kvinnor efter hjärtinfarkt. Kvalitativ metod syftar till att skapa förståelse för en individs livssituation, genom att fördjupa sig i ett valt fenomen som personen i fråga upplevt eller erfarit (Segesten, 2017). Generaliserbarheten minskar vid användandet av kvalitativ metod, då den endast avser att studera ett specifikt sammanhang och är kontextbunden (Dahlborg Lyckhage, 2017). Då syftet var att studera ett specifikt fenomen går valet av metod att motivera. En induktiv ansats tillämpades, vilket stärker individernas erfarenheter kopplat till en teori i resultatdiskussionen (Henricson, 2017). Vid deduktiv ansats ligger en teori i stället som grund för studien (Henricson, 2017), vilket inte stämmer överens med syftet för denna litteraturöversikt.
Artikelsökningar utfördes i databaserna Cinahl och Medline. Genom att söka artiklar i flera databaser stiger trovärdigheten och resultatets sensitivitet, då det ökar möjligheten att anträffa artiklar som svarar mot syftet (Henricson, 2017). I samband med artikelsökning tillämpades relevanta sökord. För att garantera att de medicinska nyckelorden översattes korrekt användes svensk MeSH som även rekommenderade relevanta synonymer översatta till engelska. Val av sökord är centralt i utformandet av en litteraturöversikt då det ökar trovärdigheten (Henricson, 2017). Då sexuell hälsa är ett mångdimensionellt begrepp var det av vikt att identifiera flertalet sökord som samtliga hade för avsikt att svara mot syftet. Sökorden
sexual health, intimacy, sexuality, sexual wellbeing, sexual dysfunction, sexual, sexual activity och sexual quality of life identifierades genom att studera innebörden
av begreppet sexuell hälsa samt med stöd av bibliotekarie. Stöd av bibliotekarie som ämnesexpert vid val av sökord ökar sökningens sensitivitet och specificitet (Rosén, 2017). För ökad träffsäkerhet användes booleska termer och citationstecken (Karlsson, 2017). I databaserna kombinerades fritextsökning och ämnesordssökning för att öka chansen att finna relevanta artiklar. Då få resultatartiklar kunde identifieras utökades åren till 2005–2021 samt att manuella sökningar utfördes, för ytterligare möjlighet att anträffa relevanta artiklar. Att åren utökades resulterade i att två artiklar från år 2009 inkluderas i resultatet. Ett brett åldersspann kan ses som en svaghet eftersom litteraturöversikten då baseras på äldre forskning och vetenskap ständigt uppdateras (Östlundh, 2017). De manuella sökningarna medförde att ytterligare två artiklar identifierades och inkluderades i resultatet.
Ett inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara peer-reviewed, vilket stärker trovärdigheten då de är bedömda som vetenskapliga (Henricson, 2017). Resultatartiklarna som användes i litteraturöversikten har granskats genom Hälsohögskolans kvalitetsgranskningsprotokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod (bilaga 3). Protokollet användes för att säkerställa artiklarnas kvalitet och gav en djupare förståelse av innehållet. För att artikeln skulle inkluderas i resultatet bestämdes att minst tio av 12 poäng krävdes för att stärka litteraturöversiktens trovärdighet och kvalitet. För att säkerställa artiklarnas kvalitet kvalitetsgranskades artiklarna enskilt och sedan gemensamt, vilket stärker pålitligheten (Henricson, 2017). I de resultatartiklar som inte erhöll maximal slutpoäng saknades diskussion om kvalitetssäkra begrepp samt återkoppling från bakgrunden gällande teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen. Majoriteten
16
av resultatartiklarna erhöll maximal slutpoäng vilket stärker litteraturöversiktens trovärdighet (Henricson, 2017). Efter kvalitetsgranskning återstod tio artiklar som presenterades i resultatet. Med stöd av handledare och gemensam diskussion togs beslutet att resultatartiklarna var av god kvalitet samt svarade mot syftet, vilket indikerar hög trovärdighet (Henricson, 2017).
Dataanalysen genomfördes initialt individuellt för att sedan övergå till gemensam diskussion då en ny helhet utformades, vilket skapade litteraturöversiktens resultat. Artiklarna som valdes ut var skrivna på engelska vilket utgjorde en svaghet då det kunde leda till misstolkning vid översättning till svenska under analys- och kvalitetsgranskningsprocess (Östlundh, 2017). Genom gemensam diskussion kunde felaktig översättning och feltolkning minimeras. Med hjälp av översättningshjälpmedel, lexikon och stöd av handledare och handledningsgrupp, tillämpades ytterligare strategier för att förhindra att ord översättas felaktigt.
En förförståelse fanns, relaterat till tidigare erfarenhet av att vårda patienter med pågående eller genomgången hjärtinfarkt. Med hjälp av gemensam diskussion medvetandegjordes förförståelsen som skrevs ned med avsikt att förtydliga innehållet. Förförståelsen bestod främst av kunskaper om sjukdomstillståndet hjärtinfarkt och basal omvårdnad. Tidigare erfarenhet av att patienter upplevt försämrad sexuell hälsa i samband med hjärtsjukdom förekom. En gemensam kontinuerlig granskning av litteraturöversikten möjliggjorde ytterligare reflektion av förförståelse och förväntningar för att minimera påverkan på resultatet. Litteraturöversiktens pålitlighet stärks genom att reflektera över förförståelsen (Henricson, 2017). Utomstående personer, bestående av handledare och andra sjuksköterskestudenter, läste och kritiskt granskade litteraturöversikten för att säkerställa att resultatet endast baserats på data och svarar mot syftet vilket således ökat bekräftelsebarheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). Trots medvetenhet kring förförståelse går det inte att utesluta att den påverkat dataanalysen och resultatet (Henricson, 2017).
Artiklarna som inkluderades i resultatet var från Danmark, Italien, Spanien, Sverige, Turkiet och USA. Överförbarheten kan således påverkats då sjukvårdssystemen kan ha bedrivits olika i de länder som inkluderats (Henricson, 2017). I en artikel framkom uppfattningar om att sexuell hälsa och sexualliv ansågs privat och skamligt att samtala om, relaterat till kultur. Trots kulturella skillnader kunde flertalet gemensamma upplevelser av sexuell hälsa efter hjärtinfarkt identifieras i resultatet, vilket anses som en styrka i litteraturöversiktens överförbarhet (Henricson, 2017). Resultatartiklarnas etiska ställningstaganden kontrollerades för att efterfölja litteraturöversiktens etiska förhållningssätt. Samtliga artiklar beskrev ett etiskt förhållningssätt. Vissa av artiklarna som inkluderades i resultatet var baserade på både kvinnors och mäns upplevelser (se bilaga 2). Till litteraturöversiktens resultat har endast artiklar som tydligt presenterade kvinnors upplevelser inkluderats, vilket innebar att artiklar som inte uppfyllde det kravet uteslöts. Val av kriterier har betydelse för studiens kvalitet och trovärdighet om dessa tillgodoses (Henricson, 2017).
Resultatdiskussion
Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevd sexuell hälsa hos kvinnor som genomgått hjärtinfarkt. Resultatet visade att kvinnornas sexuella hälsa var mångdimensionell och beroende av flertalet faktorer. De mest utmärkande
17
fynden kopplat till kvinnornas upplevda sexuella hälsa efter hjärtinfarkt var
upplevelser av förändringar i sexuallivet, rädsla kring sexuell aktivitet och brist på information. Samtliga fynd kommer diskuteras kopplat till Roy’s adaptionsmodell.
I resultatet framkom att majoriteten av kvinnorna upplevde sviktande sexuell hälsa relaterat till förändringar i sexuallivet efter insjuknandet i hjärtinfarkt. Kvinnorna menade att de upplevde minskad lust, njutning och frekvens av samlag. Ytterligare en förändring var att sexuallivet var svårt att anpassa, vilket även det påverkade kvinnornas upplevda sexuella hälsa. Thylén och Brännström (2015) redogör att kvinnor efter hjärtinfarkt upplever minskad tillfredsställelse och njutning då de ägnar sig åt sexuell aktivet. Av kvinnor som genomgått hjärtinfarkt upplever 83 % att den sexuella lusten minskar (Eyada & Atwa, 2007). Kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt uppvisar en signifikant minskad frekvens av sexuellt umgänge (Oskay et al., 2015). Även tidigare presenterad forskning redovisar att den sexuella aktiviteten avtar vid hjärtsjukdom (Jaarsma, 2017), vilket överensstämmer med det sammanställda resultatet i litteraturöversikten. Fyndet är inte förenligt med Thylén och Brännströms (2015) resultat, som indikerar att kvinnors frekvens av samlag motsvarar den innan genomgången hjärtinfarkt. I studien från 2015 utförd av Thylén och Brännström beskriver kvinnor en låg frekvens av samlag även innan hjärtinfarkt, vilket förklarar resultatets utgång. Jaarsma (2010) beskriver att utförandet av sexuella aktiviteter efter hjärtsjukdom kan upplevas som problematiskt och stundtals svårt att anpassa för den drabbade. Även Mosack et al. (2014) beskriver samma fenomen. Vidare menar Jaarsma (2010) att det är av vikt att personligen erkänna den sexuella hälsan som förändrad, då det underlättar återupptagandet av det sexuella samlivet och utgör en del av kvinnans anpassningsförlopp. Konceptet ”människa” i Roy’s adaptionsmodell beskriver att människan behöver ha förmåga att anpassa sig till nya situationer (Roy, 2009). Aspekter som tidigare skapat njutning i livet kan, då individens situation förändras, bidra till passivitet och att människan drar sig undan. Roy (2009) beskriver att sjuksköterskan kan motivera människan till att applicera copingstrategier med fokus att effektivt hantera förändringar och främja personlig utveckling trots sjukdom.
Anmärkningsvärt var att rädsla i resultatet framstod som en av de främst bidragande faktorerna till varför kvinnorna upplevde den sexuella hälsan som sviktande. Rädslan var frekvent kopplad till utförandet av sexuella aktiviteter och att i samband med samlag insjukna i ytterligare en hjärtinfarkt. Kvinnorna beskrev också att fysiska upplevelser vid samlag innefattande andnöd, hjärtklappning och smärta bidrog till rädsla. Utmärkande var enligt författarna att rädslan var sammanlänkad med okunskap. Problem relaterat till sexuell hälsa vid hjärt-kärlsjukdom kan utgöras av psykosociala påfrestningar, innefattande rädsla (Nascimento et al., 2013). Oskay et al. (2015) beskriver att rädsla är vanligt förekommande hos kvinnliga hjärtinfarktpatienter i samband med sexuell aktivitet. Vidare stöds fyndet av Emami Zeydie et al. (2016) som beskriver rädsla att återinsjukna eller dö vid samlag som huvudsaklig faktor till förändrat sexualliv. Trots att rädsla att insjukna på nytt under samlag är utbrett hos kvinnliga hjärtinfarktpatienter visar forskning att risken är låg (Dahabreh & Paulus, 2011; Jaarsma & Steinke, 2014). Faktum är att fysisk njutning och emotionell tillfredsställelse har visat sig minska risken att utveckla kardiovaskulära riskfaktorer hos kvinnor (Liu, 2016). dos Santos André och Regina Maria (2013) redovisar att okunskap förekommer huruvida fysisk aktivitet, med samlag inkluderat, bör begränsas samt hur energiförlusten som sexuell aktivitet innefattar ter sig efter hjärtinfarkt. Samma studie redovisar att rädsla att
18
återinsjukna inte sällan förekommer i samband med samlag (dos Santos André & Regina Maria, 2013). Emami Zeydi et al. (2016) beskriver att rädsla och ångest vid sexuell aktivitet kan minska genom medvetenhet och god kunskap. Konceptet ”omvårdnad” i Roy’s adaptionsmodell utgör sjuksköterskans arbete kopplat till omvårdnadsprocessen. Omvårdnadsprocessen utgörs av bedömning av olika aspekter, omvårdnadsdiagnos, omvårdnadsmål, omvårdnadsåtgärder samt utvärdering. Sjuksköterskan utför tillsammans med patienten samtliga steg i omvårdnadsprocessen med målet att främja patientens adaptiva respons, hälsa och välmående (Roy, 2009). Med stöd av Roy’s koncept ”omvårdnad” och dess omvårdnadsprocess kan sjuksköterskan identifiera eventuell okunskap hos kvinnliga hjärtinfarktpatienter i relation till sexuell aktivitet samt applicera relevanta omvårdnadsåtgärder med målet att främja kunskap och således sexuell hälsa.
Litteraturöversiktens resultat visar på att majoriteten av kvinnorna upplevde brist på information angående återupptagandet av sexuell aktivitet, vilket påverkade upplevd sexuell hälsa negativt. Resultatet beskrev att kvinnorna önskade information om säker återgång till samlag samt vad sexuell aktivitet hade för effekt på hjärtat. Begränsad information om sexuell aktivitet delges patienter som genomgått hjärtinfarkt (Brännström et al., 2014; Ivarsson et al., 2010; Lindau, 2012). Även Ivarsson (2009) beskriver att patienter sällan eller aldrig erbjuds sexuell information efter hjärtinfarkt. Resultatet styrks ytterligare av Özdemir och Akdemir (2008) som i sin studie beskriver att 99,4% av alla sjuksköterskor inte erbjuder patienter utbildning eller information kring sexuell aktivitet efter hjärtinfarkt. Trots detta är vården skyldig att ge patienter information om sitt hälsotillstånd (SFS 2019:964), samtidigt som de mänskliga rättigheterna beskriver att alla människor har rätt till sexuell hälsa och information om sexualitet (Amnesty international, 2018). Steinke (2013) beskriver att patienter önskar att sjukvårdspersonal ska lyfta ämnet sexualitet. Fyndet är intressant i jämförelse med det resultat som Ivarsson et al. (2010) presenterar om att sjukvårdspersonal tenderar att överlämna ansvaret att lyfta ämnet sexuell hälsa till patienten och eventuell närstående. Genom information kan vårdpersonal bidra till en minskning av missuppfattningen att hjärtinfarkt alltid genererar i en försämrad prestation vid samlag (O’Donovan, 2013). Steinke (2005) menar att information om sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt är viktigt för individens psykosociala adaption. Callista Roy’s adaptionsmodell beskriver att människan behöver ha hanteringsförmåga att kunna adaptera till en ny situation. När en människa uteblir viktig information om sitt sjukdomstillstånd kan det leda till att individens hälsa hotas då känslan av delaktighet, kunskap och adaption till en ny miljö uteblir. Roy beskriver i konceptet ”miljö” att sjuksköterskan bör främja en inbjudande miljö som motiverar individens anpassning (Roy, 2009). Med hjälp av sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan individen sammansmälta med sin omgivande miljö. Sjuksköterskeprofessionen bör fokusera på samspel mellan människa och miljö för att således kunna främja utveckling och välmående för människan (Roy & Andrews, 1999).
Slutsats
Litteraturöversiktens resultat belyser att kvinnor upplever sviktande sexuell hälsa efter hjärtinfarkt, vilket bekräftar tidigare forskning inom ämnet. Resultatet ger ytterligare förståelse om hur fysiska och psykiska faktorer påverkar kvinnors vilja och
19
förmåga att återgå till ett aktivt sexualliv. Vidare beskriver resultatet att nytillkommen kroppslig osäkerhet, fysiska symtom framträdande under sexuell aktivitet och rädsla att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt under samlag är bidragande faktorer som föranleder att den sexuella hälsan upplevs förändrad, vilket bekräftar evidensen i redan existerande forskning. Tidigare forskning beskriver att kvinnor önskar information som belyser sexuallivet, vilket även resultatet i denna litteraturöversikt bekräftar. Brist på information angående säker återgång till sexuell aktivitet visar sig ha ett samband med att kvinnor upplever rädsla inför eller under samlag och försämrad sexuell hälsa. Således krävs det och är av vikt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal med respektfull inställning tar initiativ till samtal om samlivet och sexuell hälsa.
Kliniska implikationer
Examensarbetet vänder sig huvudsakligen till sjuksköterskor men kan med fördel komma att användas av andra professioner inom vårdverksamheten. Examensarbetets resultat kan förbättra sjuksköterskors och andra vårdverksamma professioners kunskap om hur kvinnliga hjärtinfarktpatienter upplever sexuell hälsa samt vilka effekter sviktande sexuell hälsa har på kvinnans mående. Genom kunskap ökar chansen att kvinnliga patienter som genomgått hjärtinfarkt erhåller god sexuell rådgivning och personcentrarad vård, vilket gynnar patientens hälsa och ökar förtroendet för vården. Vårdpersonal bör enligt rutin lyfta ämnet sexuell hälsa, oavsett behandlingsfokus, för att skapa förutsättningar för alla kvinnliga patienter att tryggt återgå till sexuell aktivitet och främja sexuell hälsa. Litteraturöversiktens resultat kan förhoppningsvis motivera yrkesverksamma sjuksköterskor att initiera till samtal inom ämnet. Genom att inkludera sexuell hälsa i omvårdnad vid mötet med kvinnliga patienter kan frågan om kvinnors hälsa relaterat till sexualitet belysas, vilket är ett viktigt ämne för samhällets jämställdhetsutveckling och bidrar till att stigmatisering av kvinnors sexualliv minskar. Vidare är forskning om kvinnors sexuella hälsa efter hjärtinfarkt nödvändig, då kunskapsluckor inom ämnet fortsatt existerar.
20
Referenser
Resultatartiklar är markerade med *
*Abramsohn, E. M., Decker, C., Garavalia, B., Garavalia, L., Gosch, K., Krumholz, H. M., Spertus, J. A., & Lindau, S. T. (2013). ”I’m Not Just a Heart, I’m a Whole Person Here”: A Qualitative Study to Improve Sexual Outcomes in Women With Myocardial Infarction. Journal of the American Heart Association, 2(4), 1-11. https://doi.org/10.1161/JAHA.113.000199
Almond, S. C., Salisbury, H., & Ziebland, S. (2013). Women’s experience of coronary heart disease: why is it different? British Journal of Cardiac Nursing, 7(4), 165-170. https://doi.org/10.12968/bjca.2012.7.4.165
*Altiok, M., & Yilmaz, M. (2011). Opinions of Individuals Who have had Myocardial Infarction About Sex. Sexuality & Disability, 29(3), 262-173. https://doi.org/10.1007/s11195-011-9217-5
Amnesty international. (2018). FN:s FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA. Amnesty international. https://www.amnesty.se/vara- rattighetsfragor/vad-ar-manskliga-rattigheter/fns-deklaration-om-de-manskliga-rattigheterna/
Atar, S., & Birnbaum, Y. (2005). Ischemia-induced ST-segment elevation: classification, prognosis and therapy. Journal of Electrocardiology, 38(4),
1-7. https://doi.org/10.1016/j.jelectrocard.2005.06.098
Björses, K & Kumlien, C. (2016). Kärlkirurgi. I C. Kumlien & J. Rystedt (Red.), Omvårdnad
och kirurgi (s. 377–411). Studentlitteratur.
Botha, A. (2020).
Care of patients with chronic heart failure: registered nurses’ role. Professional Nursi
ng Today, 24(3), 5-10.
Bosco-Lévy, P., Favary, C., Jové, J., Lassalle, R., Moore, N., & Droz-Perroteau, C. (2019). Pharmacological treatment patterns in heart failure: a population-based cohort study.
European Journal of Clinical Pharmacology, 76, 97-106.
https://doi-org/10.1007/s00228-019-02758-2
Brady, L. (2015). Chronic heart failure and the supportive role of the practice nurse. Practice
Nursing, 26(10), 500–504. https://doi.org/10.12968/pnur.2015.26.10.500
Brennan, E. J. (2018). Chronic heart failure nursing: integrated multidisciplinary
care. British Journal of Nursing, 27(12), 681–
688. https://doi.org/10.12968/bjon.2018.27.12.681
Brännström, M., Kristofferzon, M., Ivarsson, B., Nilsson, U. G., Svedberg, P., & Thylén, I. (2014). Sexual Knowledge in Patients With a Myocardial Infarction and Their Partners.
The Journal of Cardiovascular Nursing, 29(4), 332–339. https://doi.org/10.1097/JCN.0b013e318291ede6
21
Cipriani, A., D’Amico, G., Brunello, G., Marra, M. P., Migliore, F., Cacciavillani, L., Tarantini, G., Bauce, B., Illiceto, S., Corrado, D., & Zorzi, A. (2018). The electrocardiographic “triangular QRS-ST-T waveform” pattern in
patients with ST-segment
elevation myocardial infarction: Incidence, pathophysiology and clinical implications.
Journal of Electrocardiology, 51(1),
8-14. https://doi.org/10.1016/j.jelectrocard.2017.08.023
Dahabreh, I. J., & Paulus, J. K. (2011). Association of episodic physical and sexual activity with triggering of acute cardiac events: systematic review and meta-analysis. JAMA, 305(12), 1225–1233. https://doi.org/10.1001/jama.2011.336
Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (25-36). Studentlitteratur.
Doherty, S., Byrne, M., Murphy, A. W., & McGee, H. M. (2011). Cardiac rehabilitation staff views about discussing sexual issues with coronary heart disease patients: A national survey in Ireland. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(2), 101– 107. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2010.05.002
Emami Zeydi, A., Sharafkhani, M., Armat, M. R., Gould, K. A., Soleimani, A., & Hosseini, S. J.(2016). Women’s Sexual Issues After Myocardial Infarction. Dimensions of Critical
Care Nursing, 35(4), 195-203. https://doi.org/10.1097/DCC.0000000000000187
Eyada, M., & Atwa, M. (2007) Sexual function in female patients with unstable angina och non-ST-elevation myocardial infarction. The Journal of Sexual Medicine, 4(5), 1373-1380. https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2007.00473.x
Figueiras, M. J., Maroco, J., Monteiro, R., Caeiro, R., & Neto, D. D. (2017). Randomized controlled trial of an intervention to change cardiac misconceptions in myocardial infarction patients. PSYCHOLOGY, HEALTH & MEDICINE, 22(3), 255–265. http://dx.doi.org/10.1080/13548506.2016.1153677
Folkhälsomyndigheten. (2019, 6 september). Sexuell och reproduktiv hälsa och
rättigheter (SRHR) i Sverige 2017.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i-sverige-2017/?pub=60999
Folkhälsomyndigheten. (2020a, 26 mars). Insjuknande i hjärtinfarkt.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/insjuknande-i-hjartinfarkt/ Folkhälsomyndigheten. (2020b, 30 oktober). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
(SRHR).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell-halsa-hivprevention/srhr/
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
22
Gu, J., Zhuo, Y., Liu, T., Li, J., Yin, Z., Xu, Z., Fan, L., He, Q., Chen, K., Zeng, H., Wang, X.,
Fan, Y., Zhang, J., Liang, F., & Wang, C.
(2020). Balloon Deflation Strategy during Primary Percutaneous Coronary Interventi on in Acute ST-Segment Elevation Myocardial Infarction: A Randomized Controlled Clinical Trial and Numerical Simulation-Based Analysis. Cardiology Research & Practice, 1–10. http://doi.org/10.1155/2020/4826073
Gyberg, A., Björck, L., Nielsen, S., Määttä, S., & Falk, K. (2016). Women’s help-seeking behaviour during a first acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 30(4), 670–677. https://doi.org/10.1111/scs.12286
Henricson, M., Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–119).
Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–421). Studentlitteratur.
Hughes, A. K., & Lewinson, T. D. W. (2015). Facilitating Communication About Sexual Health Between Aging Women and Their Health Care Providers. Qualitative Health Research,
25(4), 540–550. https://doi.org/10.1177/1049732314551062
Ivarsson, B. (2009). Information
from health care professionals about sexual function and coexistence after myocardial infarction: a Swedish national survey. Heart & Lung, 38(4), 330– 335. https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2009.01.001
Ivarsson, B., Fridlund, B., & Sjöberg, T. (2010). Health professionals’ views on sexual information following MI. British Journal of Nursing, 19(16), 1052-1054. https://doi.org/10.12968/bjon.2010.19.16.78202
Jaarsma, T. (2010). Addressing Sexual Function in Cardiac Patients. The
Journal of Cardiovascular Nursing, 25(2),
149-150. https://doi.org/10.97/JCN.ob013e3181cbeefe
Jaarsma, T., & Steinke, E. (2014). 20 Things You Did Not Know About Sex and Heart Disease. The Journal of Cardiovascular Nursing, 29(3), 207– 208. http://doi.org/10.1097/JCN.0000000000000119
Jaarsma, T. (2017). Sexual function of patients with heart failure: facts and numbers. ESC
Heart Failure, 4(1), 3–7. https://doi.org/10.1002/ehf2.12108
*Johansson Sundler, A., Dahlberg, K., & Ekenstam, C. (2009). The Meaning of Close Relationships and Sexuality: Women’s Well-Being Following a Myocardial Infarction.
Qualitative Health Research, 19(3), 375-387. https://doi.org/10.1177/1049732309331882
Jurgens, C. Y., Goodlin, S., Dolansky, M., Ahmed, A., Fonarow, G. C., Boxer, R., Arena, R., Blank, L., Buck, H. G., Cranmer, K., Fleg, J. l., Lampert, R. J., Lennie, T. A., Lindenfeld,
