Den äldre kvinnans
sexualitet
En litteraturöversikt
Kandidatuppsats 15hp
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Kimmie Berenstam & Camilla Widell HANDLEDARE:Malin Lindroth
EXAMINATOR: Dan Malm JÖNKÖPING 2015 December
A literature review
Bachelor thesis 15hp
The older woman’s
sexuality
SUBJECT: Nursing
AUTHOR: Kimmie Berenstam & Camilla Widell SUPERVISOR:Malin Lindroth,
EXAMINER: Dan Malm JÖNKÖPING 2015 December
Bakgrund: Sexualitet hos äldre har länge varit ett tabubelagt ämne inom både samhället
och vården, där äldre ofta exkluderas och ses som asexuella. Sexualitet omfattar fysiskt samliv, känslor, relationer och attityder. Känslor och sexuella behov följer människan genom hela livet och levs ut även långt uppe i åren.
Syfte:Att beskriva äldre kvinnors sexuella hälsa.
Metod: Till föreliggande arbete användes designen litteraturöversikt. Vid en
litteraturöversikt inhämtas redan publicerade vetenskapliga artiklar inom valt ämne för att sedan sammanfattas till ett resultat. I sökningen efter vetenskapliga artiklar användes databaserna Cinahl och PubMed.
Resultat: Åldersmässiga förändringar: Kvinnor med aktivt sexliv löper mindre risk att drabbas av depression och hjärt- kärlsjukdomar. Yttre påverkan: Feminismen som kom på 1960 talet har haft en stor påverkan på kvinnors sexualitet. Kvinnor som levde i parförhållande och inte hade ett aktivt sexliv hade inte det frivilligt eller till följd av sjukdom, utan det vanligaste skälet var att mannen var impotent. Möte med vården: Vårdpersonalen tar inte upp frågor kring sexuell hälsa fast de vet att det är en viktig del av det fysiska och psykiska hälsotillståndet.
Slutsats: Äldre kvinnor vill vara sexuellt aktiva och vill att vårdpersonalen ska ta upp
ämnet.
Background: Sexuality in the elderly has been a taboo subject in society as well as in care,
where elderly often is excluded. Sexuality is both physical sexuality, as well as feelings, relationships and attitudes.
Purpose: To describe older women’s sexual health.
Method: The desgin for this study was literature review. In this design already published
scientific articles on the chosen subject are collected and then summarized to a result. In the search for scientific articles the databases Cinahl and PubMed was used.
Result: Age-related degenerations: Women who has an active sexual life has lower risk to develop depression and cardio-vascular diseases. External influences: Feminism that developed in the 1960s has had a major impact on women's sexuality. Women in relationships that did not have any active sexual life, didn’t depend on the women’s health, or that she did not want to. It depend on that her male spouse was impotent. Meetings with healthcare: Caregivers don’t raise the question about sexual health, even though they know that it is an important part of life.
Conclusion: Older women wants to be sexual active and discuss the subject with
professionals.
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Den äldre kvinnan ... 2
2.2 Sexuell hälsa... 3
2.3 Teoretisk referensram ... 4
3 Syfte... 6
4 Material och metod ... 7
4.1 Design... 7
4.2 Urval och datainsamling ... 7
4.3 Dataanalys ... 8
4.4 Etiska överväganden ... 8
5 Resultat ... 10
5.1 Åldersmässiga förändringar ... 10
5.2 Yttre påverkan ... 12
5.3 Möte med vården ... 14
6 Diskussion ... 16 6.1 Metoddiskussion ... 16 6.2 Resultatdiskussion ... 17 7 Slutsats ... 20 8 Referenser ... 21 Bilagor...
1
1 Inledning
I dagens samhälle spelar flera faktorer in som kan bidra till en negativ utveckling för den äldre kvinnans sexuella hälsa så som sjukdom, det naturliga åldrandet samt samhällets syn och attityder kring äldres sexualitet (Boström, & Ernsth Bravell 2013). Äldre kvinnor vågar sällan ta upp frågor och tankar kring sexualiteten med vårdpersonal (Hughes, Rostant & Curran, 2014). Detta kan bero på att äldre kvinnor har uppfostrats i ett
samhälle där sex och samlevnad inte diskuterats. Dessutom kan samhällets fördomar och förväntningar bidra till att kvinnorna tystas ner vid eventuella funderingar och frågor rörande sin sexualitet (Lusti-Narasimhan & Beard, 2013). Det har tidigare
uppmärksammats att vårdpersonal sällan tar upp frågor som rör den sexuella hälsan, framförallt till äldre vårdsökande personer (Hughes, Rostant & Curran, 2014). Detta får anses negativt då det framkom i Lindaus studie (2006) att då äldre kvinnor har ett aktivt sexliv så ökar välbefinnandet. Tidigare studier visar även att risken att drabbas av
överförbara sjukdomar ökar bland äldre då användandet av kondom minskar (Boström & Ernsth Bravell 2013; Lindau, et al., 2006).
Äldre personer är långt ifrån en homogen grupp, äldre visar snarare större olikheter
individer emellan än yngre personer (Trudel, Turgeon & Piche, 2010). Då syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva äldre kvinnors sexuella hälsa, valdes begreppet äldre definieras som kvinnor som har genomgått klimakteriet. Intresse finns för att skapa en ökad kunskap om hur äldre kvinnors sexuella hälsa ser ut i dagens samhälle samt hur den bemöts av omgivningen. Denna kunskap kan bidra till ett ökat holistiskt synsätt hos oss som sjuksköterskor, där det är viktigt att se hela individen och då även den sexuella hälsan
(Hughes, Rostant & Curran, 2014). Genom att se helheten hos en vårdsökande person kan vi som sjuksköterskor upptäcka andra eventuella problem och kan förebygga sjukdom, minska lidande och kostnader för hälso-sjukvården (Svensk Sjuksköterskeförening, 2008).
2
2 Bakgrund
2.1 Den äldre kvinnan
Ålderdom kan delas in i olika kategorier som kronologisk ålder och biologisk ålder (Austad, 2001). Kronologisk ålder delar in ålder utifrån antal år en individ levt samt hennes psykologiska och sociala mognad. Vanligtvis ser dagens samhälle att gränsen till vad som anses vara en äldre person är runt pensionsåldern, alltså cirka 65 år. Men vad som anses som hög ålder idag har förändrats i samband med att vi lever allt längre. Idag kan äldre personer in i två grupper yngre-äldre som innefattar personer mellan 60-75 år och
äldre-äldre dit personer 75 år och äldre-äldre räknas (Austad, 2001).
Den biologiska åldern innebär hur gammal den fysiska kroppen är. Biologisk ålder delas in i primärt åldrande och sekundärt åldrande. Där det primära åldrandet ses som det ”äkta åldrandet”, vilket innebär fysiska förändringar vi alla kommer att drabbas av om vi får leva tillräckligt länge (Austad, 2001; Levin, 2015 ).Det sekundära åldrandet uppstår som en effekt av normala åldersförändringar i kombination med påverkan av miljö samt livsstil. Detta drabbar inte alla, utan skiljer sig mellan individer (Austad, 2001).
Vid åldrande minskar funktionen i flera fysiska organ vilket leder till en minskad reservkapacitet för kroppen att bekämpa krämpor och sjukdomar (Defey, Storch, Cardozo, Diaz & Fernandez, 1996). Vanliga biologiska förändringar hos äldre är stelare muskler och leder samt en minskning av muskelmassa och ökning av fettmassa (Defey, et al., 1996;
Levin, 2015).
Kvinnor och män går igenom olika stadier i åldrandet, då det finns fysiologiska skillnader mellan könen. Förändringar kring kvinnans reproduktiva förmåga är en naturlig del av det biologiska åldrandet (Levin, 2015). Äggstockarna producerar mindre östrogen i takt med stigande ålder. Menstruationer och ägglossning avstannar vanligen runt 50 års ålder hos kvinnor, skedet precis innan och efter menopaus kallas för klimakteriet (Levin, 2015;
Skansgård, Svendsen, Aanrud & Aars, 1998).
Vid det naturliga åldrandet hos kvinnor, det vill säga när kvinnan går in i klimakteriet, så sker en rad förändringar i hennes kropp. Exempel på detta är tunnare slemhinnor samt att väggarna inne i vaginan får en minskad elasticitet, det kan i sin tur medföra en ökad risk för infektioner och smärta vid samlag (Defey et al., 1996; Levin, 2015; Trudel, et al., 2010). Övriga symptom vid klimakteriet är störningar i det autonoma nervsystemet, som till exempel värmevallningar och hjärtklappning samt psykogena och metabola förändringar som sömnstörning, huvudvärk och benskörhet (Defey, et al., 1996; Elavsky & McAuley, 2004; Hammarberg, 2004; Levin, 2015).Det är dock viktigt att poängtera att alla kvinnor inte besväras av klimakteriet (Skansgård, et al., 1998).
Vid en minskning av det kvinnliga könshormonet östrogen ökar risken för flera problem och somatiska sjukdomar, så som inkontinens, osteoporosfrakturer samt sjukdomar i hjärt-kärlsystemet. Till följd av den ökade risken för fysiska sjukdomar och problem kan den sexuella förmågan påverkas negativt (Levin, 2015: Backlund, Nordstrom & Bodlund, 2005 ). Tidigare studier har visat att bland annat hjärt-kärlsjukdomar kan leda till sexuell dysfunktion. Inkontinens som är ett vanligt problem hos äldre kvinnor, har visat sig ha en ogynnsam inverkan på äldre kvinnors samliv (Tannenbaum, Corcos & Assalian, 2006).
3
Demenssjukdomar som påverkar minne, orienteringsförmåga, personlighet och språk kan också påverka sexualiteten negativt (Hammarberg, 2004; Levin, 2015).
Det är också vanligt att äldre personer tar läkemedel som kan påverka den sexuella hälsan negativt genom att minska potensen samt försvåra förmågan att uppnå orgasm. Läkemedel kan även göra slemhinnorna torrare och kan på så sätt leda till minskad lust (Backlund, Nordstrom & Bodlund, 2005 ).
2.2 Sexuell hälsa
Alla människor föds med en sexualitet som utvecklas genom åren. Beroende på var i livet människan befinner sig så kan det uppstå olika problem och svårigheter vid sexuell aktivitet (RFSU, 2014). När Socialstyrelsen (2014) diskuterar sexuell hälsa och hälsofrämjande åtgärder ska människans ses med en helhetssyn och synen på sexualitet ska vara positiv. Sexualiteten skall ses som en resurs som kan minska ohälsan och uppstår ohälsa bör resurser och åtgärder användas för att öka möjligheten till aktivt sexliv genom hela livet (Socialstyrelsen, 2014).
Trots att tidigare studier visar att äldre personer har ett aktivt samliv finns forskning som pekar på brister inom hälso- och sjukvården när det handlar om att tillgodose äldre personers behov av rådgivning och behandling kring sex och samlevnad (Hammerberg, 2004).
Sexuell och reproduktiv hälsa definierades redan år 1994 på FN:s befolkningskonferens och fick förkortningen SRHR som betyder sexual and reproductive health and rights (Engström, 2014). SRHR är en internationell överenskommelse som inte väljer att dela på begreppet sexuell hälsa och reproduktiv hälsa i sin definition som Sverige väljer att göra (Socialstyrelsen, 2014). Sverige väljer att dela på begreppen sexuell hälsa och reproduktiv hälsa för att sexuell hälsa ska kunna uppnås i alla åldrar och inte enbart vid den reproduktiva åldern. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten använder sig av WHO:s definition:
[…]sexuell hälsa ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet, inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuella relationer, liksom möjligheter att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck, diskriminering och våld (WHO, 2006).
Det finns olika aspekter att ta hänsyn till när man arbetar med sexuell hälsa. En persons sexualitet utformas av ekonomiska förutsättningar, social bakgrund, kulturell tillhörighet och biologiska förutsättningar (WHO, 2006). Socialstyrelsen skriver att den sexuella hälsan är starkt sammankopplad med den fysiska och psykiska hälsan och tvärt om (Socialstyrelsen, 2014).Sexuell hälsa och sexualitet är något som människan har med sig genom hela livet och är en viktig del för att känna glädje och välbefinnande (Hulter, 2009;
Lusti-Narasimhan, & Beard, 2013). Sexualiteten är en viktig del i livet för att kunna känna livsglädje, (Socialstyrelsen, 2014: Lindau et al., 2006).WHO (2006) skriver att sexualitet inte enbart handlar om fysiskt samliv utan även vilka vi är som personer och vilka känslor människan har. Sexualitet är en stor del i människors liv och det är av stor vikt att människor lär sig vilka hälsorisker det finns med oskyddat sex. Sexuell hälsa är en individuell upplevelse och två individer upplever inte sex och sexuell hälsa på samma sätt (WHO, 2006).
4
Människan har sexuella rättigheter, som står skrivna i de mänskliga rättigheterna (Regeringskansliet, u.å.) och Diskrimineringslag 2008:567 (Sveriges Riksdag, 2008). I lagarna och rättigheterna ingår sexualupplysning, att bestämma själv om att vara sexuellt aktiv eller inte och högsta möjliga hälsa i relation till sexualitet, inkluderande tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård. Alla människor ska få leva fria från förtryck oavsett sexuell läggning (Hulter, 2009).
Det finns olika orsaker till att sexuell ohälsa kan uppstå, som exempelvis skador och sjukdomar som är kopplade till åldrandet (Hulter, 2009). Sexuell ohälsa drabbar inte enbart personen som lider av ohälsan utan också partnern som personen lever tillsammans med den drabbade. Diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är några av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och medicineringen som används vid dessa sjukdomar kan påverka den sexuella lusten och förmågan. Sexuella svårigheter kan också vara de första symptomen på ohälsa (Hulter, 2009).
I samhället finns det idag en god kunskap om att den sexuella hälsan är en viktig del av individens liv, trots det råder det mycket fördomar och felaktiga föreställningar om äldre personers sexualitet (Boström & Ernsth Bravell, 2013). Som exempelvis att äldre kvinnor inte är sexuella eller önskar sexuell aktivitet. Anledningen till denna myt om den äldre människans sexualitet beror troligtvis på en kunskapslucka gällande den äldre och hennes sexualitet. Vid undersökningar angående sexualitet sållas ofta äldre individer bort. Idag ser vi dock att äldre börjar inkluderas i sådana studier, särskilt i USA och Europa (Boström & Ernsth Bravell, 2013).
2.3 Teoretisk referensram
Enligt Katie Eriksson (1990) är några av det mest grundläggande behoven hos människan relationer, kärlek och viljan till liv. För att individen ska uppleva hälsa spelar mänskliga relationer och kärlek en avgörande roll. Individen besitter förmågan till att utvidga sina resurser i samband med nya relationer. Hon upplever mening med livet när hon känner att livet är hanterbart trots svårigheter. En medvetenhet kring de innersta begären, det vill säga det som individen lustar efter, har en stor inverkan över människans hälsa och utveckling. Eriksson (1990) menar att det översta skiktet i det teoretiska hälsobegreppet ser hälsa som integration, friskhet, sundhet och välbefinnande. Kärlek och omtänksamhet hjälper individen att bli bekräftad som människa. Genom att ge och ta emot kärlek utvecklas individen. Inom vården inger vårdgivaren vanligen hopp och bekräftar vårdtagaren. Hoppet kan leda till en ökad vilja till liv hos individen. Katie Eriksson anser att den viktigaste delen av vårdprocessen är vårdrelationen mellan vårdgivare och vårdsökande person. Grunden för en god vårdrelation sker enligt Eriksson (2004) då vårdgivaren fungerar som en slags vägvisare under vårdprocessen, men det är den vårdsökande som avgör hur, när och i vilken riktning utvecklingen ska ske. Målet med vårdprocessen är att främja hälsa samt minska lidande (Eriksson, 2004).
Idag har kvinnornas medellivslängd i Sverige ökat från 80 år (1990) till 84 år (2010) (Svenska FN-förbundet, u.å.). Det biologiska åldrandet och vanliga folksjukdomar i Sverige
5
kan påverka den sexuella hälsan negativt och därför är det av stor vikt att den sexuella hälsan får en naturlig del i vården i Sverige då forskning visar att en god sexuell hälsa ger en ökad livsglädje och välbefinnande. Trots att tidigare studier visar att äldre personer har ett aktivt samliv finns forskning som pekar på brister inom hälso- och sjukvården när det handlar om att tillgodose äldre personers behov av rådgivning och behandling kring sex och samlevnad (Hammarberg, 2004).
6
3 Syfte
7
4 Material och metod
4.1 Design
Till föreliggande arbete användes designen litteraturöversikt. En litteraturöversikt innebär att studera redan publicerad forskning vilket ger en överblick av det valda ämnet, för att inhämta kunskap om vad som redan har studerats (Friberg, 2006b). Studien fokuserar på att få en överblick över valt ämne, artiklar studeras och utifrån det ska slutsatser dras (Priebe & Landström, 2012).
4.2 Urval och datainsamling
I sökningen användes sökmotorerna Cinahl och Pubmed som är två databaser med artiklar inom ämnet omvårdnad (Karlsson, 2012). Först gjordes en helikoptersökning som innebär en överblickssökning för att se hur mycket forskning som fanns kring det specifika området i syftet till studien (Friberg, 2006b). I sökningen användes en metod som kallas fritextsökning som innebär att sökandet sker på fri hand, det ger valmöjligheten att skriva in vilka ord som ska finnas med och vilka ord som inte ska finnas med (Karlsson, 2012). För att få en specifik sökning användes booleska operatorer som AND, OR och NOT. OR användes för att få en utökad sökning och AND och NOT för att begränsa sökningen. Trunkering (*) användes för att få en bredare sökning på ett specifikt ord, vid trunkering så söks artiklar på ordets rot (Karlsson, 2012).
För att göra sökningarna begränsade så användes inklusions- och exklusionskriterier (Friberg, 2006c). Inklusionskriterierna var att artikeln skulle vara antingen kvalitativ eller kvantitativ design, innehålla kvinnor samt att dessa kvinnor var 50 år eller äldre. Artiklar som innehöll män eller kvinnor som var under 50 år exkluderades. För att begränsa artikelsökningarna ytterligare skulle artiklarna vara peer reviewed, som innebär att artikeln är vetenskapligt granskad och publicerad (Willman, Stoltz, Bahtsevani, 2011). Artiklarna skulle även vara skrivna på engelska och publicerats mellan år 2006-2015. Artiklarna kunde vara både kvalitativa och kvantitativa för att ge en större bredd i sökningarna och resultatet (Friberg, 2006b). Artiklarna skulle också finnas tillgängliga gratis på internet.
I Cinahl gjordes följande sökningar: Sökning 1. Peer-rewied, engelskt språk, publicerade mellan januari 2006-december 2015 och under special interest så valdes women’s health. Sökning 2 och 3. Peer - rewied, engelskt språk publicerad mellan januari 2006 - december 2015. I sökning 2 och 3 så användes inte special interest women’s health för att vidga sökningen ytteligare (Karlsson, 2012). För detaljerad sököversikt se Bilaga 1.
I PubMed gjordes följande: Peer-rewievd, engelskt språk, publicerad mellan januari 2006-december 2015, hela texten skulle vara tillgänglig på internet (Karlsson, 2012). För detaljerad sökning se Bilaga 1.
Av 90 lästa abstract så inkluderades 14 artiklar till resultatet och 76 artiklar exkluderades. De artiklar som exkluderades var inte relevanta för valt syfte, hade inga deltagare som var relevanta för valt syfte, det var rewiew artiklar och artiklarna fanns inte tillgängliga gratis.
8 4.3 Dataanalys
Granskningen inleddes med att rubrikerna lästes. I artiklar där rubrikerna var intressanta lästes även abstract och om innehållet i denna bedömdes som relevant för studiens syfte så lästes hela artikeln. (Friberg, 2006b). De 14 artiklarna som användes till resultatet granskades med hjälp av Kvalitetsbedömning för studier med kvalitativ metod (bilaga 1) och med kvantitativ metod (bilaga 2) och fördes senare in i granskningstabell (bilaga 3 och bilaga 4). Alla artiklar godkändes och fördes in i en artikelmatris (bilaga 5) (Friberg, 2006b). I artikelmatrisen så användes olika rubriker för att få en bra överblick av artiklarna. Artikelmatrisen var till stor nytta vid sammanställningen av resultatet för att få en överblick över vilka artiklar som var likvärdiga och hade liknande resultat och syfte (Friberg, 2006a). Exempelvis så hade en artikel som syfte att undersöka faktorer som påverkar sexuell aktivitet och funktion hos medelålders kvinnor av olika etnicitet.En annan samlade äldre kvinnors syn, erfarenhet och värderingar kring kärlek och sexualitet. Genom att jämföra artiklarna fann vi likheter och kom fram till underrubriken Yttre påverkan. De andra underrubrikerna är åldersmässiga förändringar och möte med vården.
Vid granskning av artiklarna så undersöktes likheter och/eller skillnader i resultatinnehållet (Friberg, 2006b) för att se om artiklarna hade liknande eller skilda resultat vid liknande syfte.
I analysen av den insamlade datan upptäcktes det i flertalet av artiklarna att det var ett större åldersspann än vad vi tidigare hade bestämt att använda i resultatet. Efter analysen av all insamlad data, valde vi att inkludera dessa artiklar i resultatet men enbart använda data som var relevant för studien och syftet.
4.4 Etiska överväganden
Forskning som studerar människor ska ha ett etiskt övervägande så att personerna som deltar i studien inte utnyttjas eller far illa. En annan grundprincip i forskning är att alla människor har lika värde oavsett ålder, kön, etnicitet och funktion i samhället (Kjellström, 2012). Alla studier som inkluderades i litteraturöversikten genomgick ett kvalitetsgransknings protokoll där etiskt tillstånd, förhållningssätt och ställningstagande granskades, för kvalitativa studier (bilaga 2), för kvantitativa studier (bilaga 3) alla 14 artiklar godkändes i kvalitetsgranskningen (bilaga 4 & 5). 12 av artiklarna var granskade av en gransknings kommitté innan studien startade. Det var två artiklar som inte var granskade av en gransknings kommitté, Ojanlatva, Mäkinen, Helenius, Korkeila, Sundell, & Rautava, (2006) och Ravanipour, Gharibi, & Gharibi, (2013). Studien av Ojanlatva et al (2006) hade en etisk kommitte ansett att en etisk prövning inte var nödvändig enligt Finsk lag. Studien av Ojanlatva et al., (2006) och Ravanipor, et al.,(2013) är båda publicerade via BioMed Central (2016) där de etiska kraven tydligt stod utskrivna som författarna var tvugna att följa för att få bli publicerade. Vid studier där det etiska tillståndet inte star utskrivet är det möjligt att gå till publicerarens hemsida för att fastsälla om de godtog artiklar som avsakande etsikt tillstånd (Wallengren & Henricson, 2012).
10
5 Resultat
5.1 Åldersmässiga förändringar Kvalitativa artiklar
Ett vanligt antagande i västerländska kulturer är att äldre personer inte är intresserade av sexuell aktivitet (Thorpe, Fileborn, Pitts, Minichiello, & Hawkes, 2015). Vid det biologiska åldrandet förändras kroppens utseende, till exempel genom att huden blir mindre elastisk, brösten börjar hänga och slemhinnorna blir skörare (Thorpe, et al., 2015). Kläder, snygga skor och smink hjälper kvinnan att få en högre självkänsla som leder till en mer positiv syn på sin sexualitet (Baldissera, Bueno & Hoga, 2012). Kvinnor som upplever symptom av klimakteriet uppger att de fått en minskad sexlust (Baldissera et al., 2012).
I en finsk studie av Ojantlava et al., (2006) med 5 510 medverkande kvinnor i åldern 42-56 år kan utebliven orgasm och/eller mindre sexuell lust ses som ett symptom vid klimakteriet (Ojantlava et al., 2006). Att åldras har alltid setts som ett större problem för kvinnor än för män, då män betraktas bli mer attraktiva med åldern och kvinnors utseende försämras med åldern (Thorpe, et al., 2015).
I en studie där 28 australienska kvinnor intervjuades, (55-72 år), uppger kvinnorna att de känner sig bekväma i sina åldrande kroppar eftersom de upplever en trygghet i deras relationer samt känner en stor själsfrändskap med sin partner (Thorpe, et al., 2015). De kvinnor som har regelbundet samlag säger sig även ha en god kommunikation med sin partner och skattar sig som lyckligare i sina relationer i jämförelse med de som är sexuellt inaktiva. Sexuellt aktiva kvinnor visar sig även ha högre välbefinnande samt bättre hälsa (Baldissera et al., 2012; Ojantlava et al., 2006).
Vid en aktionsforskning från Brasilien där 6 kvinnor deltog (62-73 år) svarar änkor som lever ensamma i eget boende att de känner en saknad efter en livskamrat att dela vardagen med (Baldissera et al., 2012). Men samtidigt uppger de att trots sin saknad, vågar de inte ge sig ut och träffa en ny partner då rädslan för att barnen inte ska acceptera valet är stor. Dessutom uttrycker kvinnorna en oro för vad övriga samhället ska tycka och tänka om dem med en ny livskamrat vid sin sida efter sin partners bortgång (Baldissera et al., 2012).
Kvantitativa artiklar
Idag är äldre kvinnor i större grad sexuellt aktiva gentemot tidigare generationer, där större delen av kvinnor över 50 år uppger att de fortfarande har regelbundet samlag (Thompson, et al., 2011). Denna förändring i sexuell livslängd förklaras med att kvinnans sociala status i samhället ökat. När kvinnorna började utbilda sig och tog mer plats på arbetsmarknaden förändrades synen på sexuell aktivitet från ett sätt att fortplanta sig till sexuell tillfredsställelse (Thompson, et al., 2011).
Klimakteriet påverkar kvinnor båda psykiskt och fysiskt (Castelo-Branco, Palacios, Ferrer-Barriendos & Alberich, 2010). Tre av fyra kvinnor känner av symptom som beror på minskad produktion av det kvinnliga könshormonet östrogen. Vanliga symptom vid
11
klimakteriet är värmevallningar, hjärtklappning, vaginal torrhet, ångest, depression, sexuella besvär, trötthet, samt svettningar (Castelo-Branco, et al., 2010).
I en fransk enkätstudie med 685 deltagande kvinnor (45-55 år), jämfördes synen på sexualitet bland postmenopausala kvinnor utan hormonbehandling, med hormonbehandling och premenopausala kvinnor (Ringa, Diter, Laborde, & Bajos, 2013). Studien fastställde att skillnader mellan pre- och postmenopausala kvinnors syn på sexualitet i åldersgruppen 45-55 år var få. Studien fann dock små skillnader mellan grupperna. Samlag utan penetration är vanligare bland postmenopausala kvinnor. Dessutom är kvinnor som genomgått klimakteriet mindre benägna att hålla med påståendet om att sexuell inaktivitet under 3 månader skulle tyda på problem i relationen. En tredjedel av de medverkande kvinnorna uppger att sex är viktigt för deras personliga hälsa, 60 % av de medverkande säger att de någon gång i framtiden kommer tappa intresset för sex (Ringa et al., 2013).
Sexuellt aktiva kvinnor skattar sin livskvalité som högre än sexuellt inaktiva kvinnor, de har även en lägre risk att drabbas av depressioner samt upplever ett ökat välbefinnande (Thomas, Hess & Thurston, 2015; Thompson, et al., 2011).I en enkätundersökning från Spanien med 1 235 stycken medverkande kvinnor (i åldersgrupperna: 60-69, 70-79 & 80-89 år) svarar 32 % av dessa att de haft sexuellt umgänge någon gång under de senaste 6 månaderna (Thompson et al., 2011). I resultatet går det att utläsa förmågan att uppnå orgasm blir nedsatt ju äldre deltagarna blir. Det är även tydligt att det är kvinnor i åldersgruppen 80-89 år som vanligen valde att inte svara på enkäten (Thompson et al., 2011).En amerikansk kohortstudie där 1 977 kvinnor medverkade (45-80 år) visar att det är mer sannolikt att kvinnorna har regelbundet sexuellt umgänge om de är gifta eller lever ihop med en partner än de som lever ensamma (Huang et al., 2009).
De kvinnor som har regelbundet samlag säger sig även ha en god kommunikation med sin partner och skattar sig som lyckligare i sina relationer i jämförelse med de som är sexuellt inaktiva. Sexuellt aktiva kvinnor visar sig även ha högre välbefinnande samt bättre hälsa (Thomas et al., 2015).
Vid en turkisk enkätundersökning av Yücel och Eroglu (2013) svarar 309 kvinnor i ålder 45-65 år på hur deras sexuella vanor ser ut. Av dessa uppger 40 % att de besväras av vaginal torrhet, 30 % upplever smärta under samlag samt 25 % och 5 % hade problem med sveda respektive blödningar vid intimt umgänge (Yücel & Eroğlu, 2013).
Vid en kohortstudie av Huang et al är 55 % av de medverkande kvinnorna är nöjda med sitt sexliv, en skillnad i åldrarna syns då de yngre medverkande är nöjda i högre utsträckning än de äldre kvinnorna.
40 % av kvinnorna som är sexuellt aktiva upplever problem vid samlag, det vanligaste problemet är vaginal torrhet följt av svårigheter med att uppnå orgasm, svårt att bli sexuellt upphetsad och upplevt obehag vid penetration.Vid vaginal torrhet är de äldsta deltagarna överrepresenterade, de andra ovannämnda problemen är lika stora över åldrarna (Huang et al., 2009).Inkomst, sjukdomar, antal mediciner och BMI är faktorer som inte påverkar kvinnors sexuella aktivitet. Vanligaste orsaken till sexuell inaktivitet är bristande intresse, avsaknad av en partner eller impotent partner. Den minst vanliga anledningen till sexuell inaktivitet är bristande hälsa hos kvinnan (Huang et al., 2009).
12
Enligt Thomas et al., (2015) anpassar postmenopausala kvinnor sitt sexliv utefter de biologiska förändringar som följer vid klimakteriet. Postmenopausala kvinnor väljer ofta sexuell aktivitet utan penetration och använder hjälpmedel, som exempelvis glidmedel för att motverka torra slemhinnor (Thomas, et al., 2015).
Äldre kvinnor är mindre benägna att använda sexuellt skydd då risken för graviditet försvunnit efter klimakteriet. Den äldre kvinnan har också svårare att prata om och lägga fram önskan till användning av kondom med sin sexuella partner, då hon ofta upplever ämnet som genant (Altschuler & Rhee, 2015). Änkor och nyligen separerade kvinnor som träffar en ny partner tänker ofta inte på att denne kan bära på någon sexuellt överförbar sjukdom. Äldre kvinnor har nedsatta förmåga att stå emot sexuellt överförbara sjukdomar då minskad östrogenproduktion orsakar skörare slemhinnor i vaginan (Altschuler & Rhee, 2015).
5.2 Yttre påverkan Kvalitativa artiklar
Även om det finns forskning som styrker att äldre kvinnor vill vara sexuellt aktiva så finns det orsaker som kan försvåra möjligheten som kulturella och religiösa faktorer (Fileborn et al., 2015). Studier visar att kvinnor som är religiöst uppväxta har svårt att tillfredsställa sig själva, om de inte blir sexuellt tillfredsställda av en man (Fileborn et al., 2015: Ravanipour, Gharibi & Gharibi, 2013). Det är även de religiösa kvinnorna som anser att det är deras plikt att tillfredsställa sin make, även om de själva inte känner sig sexuellt upphetsade (Fileborn et al., 2015: Ravanipour et al., 2013).
Enligt en iransk intervjustudie med 15 medverkande kvinnor (60>) uppger samtliga att det är deras plikt att tillfredsställa sin make och om de inte tillgodoser sin makes behov så kommer inte deras böner bli hörda. Kvinnorna säger också att det är de äldre kvinnornas uppgift att förmedla vidare kunskapen om guds vilja och den gifta kvinnans plikt att tillfredsställa sin make (Ravanipour et al., 2013).
Ingen av kvinnorna uppger att de har samlag för sin egen skull eller för att de upplever sexuell lust, utan berättar att om de inte tillfredsställer eller nekar sin make så begår de en synd, och då tar inte Gud emot deras böner (Ravanipour et al., 2013).
När 20 kvinnor, (60-98 år) från USA, intervjuades om vad som påverkat deras sexualitet genom livet så svarar samtliga att den feministiska rörelsen som uppkom på 1960-talet har påverkat deras syn på könsrollerna (Bradway & Beard, 2015).
Studien visar att somliga upplever att den feministiska rörelsen har påverkat deras sexualitet positivt genom att de vågat säga till om vad de gillar och inte under sexuell aktivitet. Andra beskriver en negativ påverkan, då, som de själva uttrycker det, kvinnor har blivit mer som män och det utgör ett hot mot mannen. Kvinnan har även fått större sexuell frihet och det kan leda till att kvinnan är sexuellt aktiv innan de ingår äktenskap. Några kvinnor menar att eftersom kvinnor är mer sexuellt aktiva idag gör det mannen förvirrad och kan då tolka ett nej som ett ja. Förr i tiden var alltid ett nej ett nej. Kvinnorna i studien säger att de känner sig förbisedda när det gällde deras sexuella behov och att ålderdomen förknippas med funktionshinder som i sin tur leder till asexualitet (Bradway & Beard, 2015).
13
Vid en intervjustudie från Australien som inkluderar 43 kvinnor i åldrarna 55-81, med en samboende partner, berättar kvinnorna att de har fått en ökad sexlust efter klimakteriet då de inte behöver oroa sig för oönskade graviditeter. Dessutom har barnen hunnit flytta hemifrån så kvinnorna har nu mindre hushållssysslor att hinna med (Fileborn, et al., 2015). Somliga deltagande kvinnor i intervjustudien uppger att de inte är sexuellt aktiva, men de anser ändå att närhet och beröring är viktigt (Fileborn et al., 2015).
Gifta kvinnor känner en stark samhörighet med sin make där de får åldras tillsammans (Thorpe, et al., 2015).
Kvinnor som önskar vara sexuellt aktiva och lever i parförhållande, men inte är det, uppger att den största orsaken till att de inte är sexuellt aktiva beror på att deras partner har potensproblem och är inte villiga att ta till hjälp (Fileborn et al., 2015).
En del kvinnor säger att deras slemhinnor blivit skörare efter klimakteriet och att det har påverkat deras lust (Fileborn et al., 2015).
Den vanligaste orsaken till att vara sexuellt inaktiv är inte till följd av sjukdom, utan avsaknad av en partner, eller att partnern är impotent (Baldissera et al., 2012).
Kvantitativa artiklar
Inom alla ålderskategorier råder det skillnad mellan könen gällande sexuell aktivitet, sexuell tillfredställelse samt intresse för sex och könsskillnaderna ökar högre upp i åldrarna. Där män är högre sexuellt aktiva gentemot kvinnor i samma ålder (Lindau & Gavrilova, 2010).
Den var 59 % (n=622) av kvinnor över 60 år från USA som deltog i en intervjustudie med bestämda svarsalternativ av Thomas, Hess & Thurston (2015) svarar att de är sexuellt aktiva. Den största bidragande faktorn till att dessa kvinnor är sexuellt aktiva beror på att de har en samboende partner. De kvinnor som svarar att de har sex ofta upplever också sexuell tillfredsställelse i högre grad än de som inte tillbringar lika mycket tid till sexuell aktivitet (Thomas et al., 2015). Idag lever kvinnor i genomsnitt längre än män. Detta medför att kvinnor lever ensamma en större del av sitt liv gentemot männen. Det kan förklara varför äldre kvinnor är i större grad sexuellt inaktiva gentemot män i samma ålder (Lindau & Gavrilova, 2010).
Vid 75 års ålder är det endast 17 % av kvinnorna som lever i en partnerrelation i jämförelse med 40 % av 75-åriga män (Lindau & Gavrilova, 2010). Män är alltså mer sexuellt aktiva under sitt vuxna liv än kvinnor. Mäns fysiska hälsa spelar en stor roll när det kommer till sexuell aktivitet för båda parter inom ett förhållande. Vanliga sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar samt prostatacancer med dess behandlingar är kända för att påverka mannens erketala funktion. I kontrast finns det lite forskning över läkemedel och sjukdomars inverkan på den äldre kvinnans sexuella hälsa. Vanliga symptom som exempelvis torra och sköra slemhinnor ses som normalt åldrande, snarare än att det skulle bero på sjukdom eller läkemedelsbiverkning (Lindau & Gavrilova, 2010).
I en enkätundersökning där 110 kvinnor (40-80år) från USA deltog, undersöktes vad som påverkar användningen av kondom eller andra skydd (Altschuler & Rhee, 2015). Av de tillfrågade svarar närmare en tredjedel att deras partner skulle bli arg om de föreslog
14
användning av sexuellt skydd. 40 % uppger att om parterna är oense bestämmer mannen i slutändan hur slutresultatet blir.
Etnicitet har ingen signifikant påverkan av användandet av kondom (Altschuler & Rhee, 2015).
50 % av deltagarna i undersökningen svarar att båda parter är med och bestämmer om de ska vara sexuellt aktiva, 20 % talar om att partnern har mer att säga till om.
Ingen av de medverkande säger att de själva hade en avgörande roll vid sexuell aktivitet. I studien framkommer det att kvinnor med hög självkänsla har en större sexuell makt gentemot kvinnor med låg självkänsla.
Enligt Altschuler & Rhee (2015) har kvinnor med hög självkänsla mer att säga till om vilken typ av sexuell aktivitet som ska tillämpas och om kondom ska användas. När författarna frågar om kondomanvändning svarar närmare hälften av de medverkande kvinnorna att de aldrig använder kondom vid sexuell aktivitet med sin partner. Bland dem uppger cirka en femtedel att deras partner skulle bli arg eller våldsam om hon föreslog användning av kondom. Orsaker till att äldre kvinnor sällan använder kondom vid samlag är flera: hon känner sig obekväm att diskutera ämnet, hon innehar en okunskap om smittspridning av sexuellt överförbara sjukdomar, hennes förmåga att bli gravid försvinner i samband med klimakteriet, samt att hon litar på att det monogama förhållandet skyddar henne mot diverse könssjukdomar.
Om kvinnans självkänsla grundar sig på att få en manlig partners godkännande, kan hon bedriva ett självskadligt beteende. Låg självkänsla är vanligt bland äldre kvinnor då hon vanligen värdesätts efter sitt utseende (Altschuler & Rhee, 2015).
5.3 Möte med vården Kvalitativa artiklar
Sexuell aktivitet, sexuell tillfredsställelse och intresse för sex har visat sig ha ett positivt samband med en god hälsa och kvarstår genom hela livet (Bradway & Beard, 2015; Ojantlava, et al., 2006). Kvinnor som nyligen varit i kontakt med vården säger att de gärna hade pratat om sin sexuella hälsa om bara vårdpersonalen hade tagit upp ämnet (Baldissera et al., 2012; Bradway & Beard, 2015: Ojanlatva et al., 2006).
Trots att vårdpersonal är medvetna om en ökad risk för sexuell ohälsa bland äldre kvinnor, tar de sällan upp en diskussion kring ämnet med sina patienter (Bradway & Beard, 2015). Detta kan visa på att vårdpersonal har en attityd där de anser att en diskussion kring sexuell hälsa ej är relevant för den äldre kvinnan och att sexuell inaktivitet är normaltillstånd för henne. Dessutom är det vanligt att den äldre kvinnan upplever ämnet som genant att ta upp med sin vårdgivare då hon kan känna en känsla av skam och skuld över sina sexuella problem (Bradway & Beard, 2015).
Sjuksköterskor anser att det är viktigt med sexuell hälsa, men är ovilliga att ta upp en diskussion kring ämnet (Baldissera et al., 2012). Vårdgivare som inte tar upp en diskussion kring ämnet sexuell hälsa med äldre kvinnor kan ha påverkats av samhällets fördomar som säger att kvinnor inte är sexuellt aktiva när de genomgått klimakteriet (Baldissera et al., 2012). Vårdpersonal bör förmoda att postmenopausala kvinnor vill fortsätta vara sexuellt aktiva om så önskas (Ojantlava, et al., 2006).
15
Sexuella problem är vanliga bland postmenopausala kvinnor, ändå är det få som söker hjälp (Yücel & Eroğlu, 2013).
Över hälften av kvinnor mellan 57-85 år (n= 1150 stycken) uppger att de har något problem som rör sexualiteten eller den sexuella hälsan. Ändå tar vårdpersonal sällan upp en diskussion kring eventuella sexuella bekymmer (Lindau, & Gavrilova, 2010).
Personal inom hälso- och sjukvården bör inkludera information och rådgivning, om den sexuella hälsan, i mötet med kvinnor som befinner sig eller är på väg mot klimakteriet (Yücel, & Eroğlu, 2013).
Omvårdnadspersonal måste se sexualitet som en viktig del av hälsan, då det finns forskning som styrker att sexuell aktivitet ökar välmåendet och kan ha en positiv inverkan mot sjukdomar. Exempelvis depressioner och hjärt-kärlsjukdomar (Thomas, et al., 2015). Enligt Castelo-Branco et al., (2010) drar sig äldre kvinnor för att ta upp frågor kring sin sexualitet med vårdpersonal. Vid en enkätstudie från Spanien (n= 3 311) svarar 13 % av de tillfrågade att de brukar ljuga om sin sexualitet inför vårdpersonal och 32 % säger inte hela sanningen. Vid en intervjustudie svarade kvinnorna att de var sexuellt aktiva i större grad än vid jämförelse med anonyma enkätsvar. Författarna till studien tror att psykosociala faktorer spelar in. När kvinnan går in i klimakteriet förlorar hon sin reproduktiva förmåga, detta kan medföra att hon känner sig mindre kvinnlig och sexuellt attraktiv (Castelo-Branco et al., 2010).
Sjukvårdare som tar upp sexuell hälsa och sexuellt välbefinnande visar att de har en positiv attityd gentemot äldres sexuella hälsa. De visar även en medvetenhet om hur viktig intimitet är genom livet (Thomas, et al., 2015).
Ett gott tillvägagångssätt för att vårdpersonal ska kunna börja ta upp ämnet med kvinnor som befinner sig runt klimakteriet är att sexuell hälsa ses som en del av vårdplanen för att främja hälsa. Tryckt information, i form av exempelvis broschyrer, skulle kunna användas som en utgångspunkt i samtalet kring sexuell hälsa och vilka biologiska förändringar kvinnan kan uppleva vid klimakteriet mellan vårdgivare och vårdtagare (Yücel & Eroğlu, 2013).
16
6 Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva äldre kvinnors sexuella hälsa. Genom att göra en litteraturöversikt så kunde forskning från Asien, Australien, Europa, Sydamerika och USA granskas, och ett bredare perspektiv av den sexuella hälsan bland äldre kvinnor kunde studeras. Litteraturöversikten inkluderar fem kvalitativa och nio kvantitativa artiklar. Genom att kombinerar de två olika designerna så kan det ses som en fördel då syftet kan lyftas från två olika perspektiv (Friberg, 2006b).
Artikelsökningar gjordes i Cinahl (omvårdnad) och Pubmed (medicin), är sökmotorer inriktade på såväl omvårdnad som medicinsk forskning (Karlsson, 2012), vilket ökar trovärdigheten/validiteten i resultatet (Henricson, 2012). Det finns fler databaser som har ämnet omvårdnad som vi inte har sökt artiklar i, det kan ses som en svaghet då det går att ifrågasätta i vilken utsträckning som valt ämne egentligen har studerats och det kan minska trovärdigheten (Henricson, 2012).
Artiklarna granskades och lästes först individuellt, efter det så jämförde vi vad vi funnit i dem och diskuterade innehållet, det gjordes för att öka reliabiliteten. Sedan granskades artiklar med hjälp av ett granskningsprotokoll framtaget av hälsohögskolan i Jönköping (bilaga 2 och 3) vilket stärker arbetets trovärdighet och reliabilitet (Henricson 2012). Studiekamrater i handledargruppen och handledaren har läst litteraturöversikten under arbetets gång vilket ökar trovärdigheten i arbetet.
För att stärka resultatets innehållsvaliditet och bekräftelsebarhet så utvecklades inklusions- och exklusionskriterier.
Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2006-2015. Detta för att enbart få de mest aktuella forskningsresultaten då forskning är en färskvara. En nackdel med att inte inkludera äldre forskning kan vara att relevanta forskningsresultat exkluderats och att det inte heller finns någon möjlighet att jämföra äldre forskning med nyare forskning för att få en inblick i utvecklingen som skett inom forskning kring den sexuella hälsan.
Ett inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Eftersom enbart engelska artiklar användes till studien exkluderades artiklar på alla andra språk, så relevant forskning kan ha exkluderats och det minskar trovärdigheten i resultatet. Engelska är ett internationellt språk så kom artiklar från olika världsdelar med i sökningen. Eftersom engelska inte är författarnas modersmål så avsattes mycket tid på att granska och tolka innehållet och lägga in valda artiklar i en artikelmatris så att läsaren kan granska sammanfattning av respektive artikel. Detta ihop med en noggrant beskriven sökmetod ger trovärdighet till föreliggande studie. Både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en bredd i resultatet vilket ökar trovärdigheten i studien då både mjuk och hård data analyserades (Friberg, 2006b).
Ett annat inklusionskriterie var att de medverkande i valda studier skulle vara kvinnor över 50 år. Dock visade det sig vara svårt att specificera åldern i sökningarna och många artiklar hade ett betydligt större åldersspann bland kvinnorna i sitt urval. Efter att ha granskat resultatet i valda artiklar så ändrades inklusionskriteriet till att ta med artiklar relevanta för studiens syfte, oavsett kvinnornas ålder för att inte riskera att gå miste om relevant forskning. Bland de 15 artiklarna som valdes så hade 7 stycken artiklar kvinnor som var yngre än 50 år, varav 6 stycken hade en lägsta ålder på kring 40 år och 1 hade 28 år som
17
lägsta ålder på medverkande kvinnor. De 6 artiklar där kvinnorna var 40 år eller äldre ansåg författarna till denna studie var relevanta att ta med även dessa relativt unga kvinnor eftersom det är kring 40 års ålder som kvinnors kroppar börjar förändras, till exempel med avtagande fertilitet. Artikeln där yngsta deltagaren endast var 28 år inkluderades för att studien även hade med kvinnor från andra åldrar och hade delat upp kvinnorna i olika ålderskategorier och det var endast de åldrarna som var relevanta för syftet som togs med i resultatet. Granskningen kan ha påverkats negativt av att det var första gången som vi genomförde en litteraturöversikt och att viktig data kan ha exkluderats ur resultatet vilket kan minska reliabiliteten i arbetet. Dock så har artiklarna läst flertalet gånger då vi i början inte visste exakt vad som var viktigt att skriva ner det ökar reliabiliteten, exempel så tänkte vi inte på att skriva vilket land dem var ifrån, så om vi kommer skriva en till litteraturöversikt så kommer artikelgranskningen gå fortare och lika mycket tid kommer inte att läggas på att göra artikelmatriser då vi har lärt oss vad som ska vara med i dem.
6.2 Resultatdiskussion
Utifrån våra fjorton resultatartiklar kan tre huvudteman urskiljas: Åldersmässiga
förändringar, Yttre påverkan samt Möten med vården. Resultaten diskuteras ur en
holistisk helhetssyn som ligger till grund för den legitimerade sjuksköterskans kompetensbeskrivning vilket styr arbetet inom professionen.
Åldersmässiga förändringar: I resultatet framgår, liksom i bakgrunden, att sexualitet är,
oavsett ålder, en viktig del för individens hälsa. Precis som inom Katie Erikssons hälsobegrepp (1990) lyfts det också att kärlek och relationer utgör en viktig del utav människans liv och hennes känsla av upplevd hälsa samt utveckling. Med stigande ålder ökar problemen vid den sexuella hälsan hos kvinnan, säger både våra bakgrundsartiklar och resultatartiklar. Biologiska förändringar som uppträder kring klimakteriet påverkar kvinnan vid sexuell aktivitet (Nappi & Lachowsky, 2009). Eftersom vi blir allt äldre menar Levin (2014) att klimakteriet inte längre kan ses som en period vid livets slutskede, utan något som tillhör biologiska förändringar under medelåldern.
Det är inte åldern som orsakar minskad sexuell aktivitet, utan det beror på den fysiska hälsan, uppger amerikanska kvinnor mellan 57-74 år (Lusti-Narasimhan & Beard, 2013). Även om sexuell aktivitet avtar med stigande ålder, försvinner inte sexuell lust och intresset för sex när vi blir äldre (Allen, Petro & Phillips, 2009). Precis som i denna studies resultat, menar Gott & Hinchcliff (2003) att äldre omprioriterar valet av sexuell aktivitet, kel och smek utgör en större och viktigare del under sexuell aktivitet. Sexuell hälsa utgör en viktig del av välbefinnandet hos äldre individer (Allen et al., 2009).
Yttre påverkan: Trots kunskap om att äldre kvinnor känner sexuell lust och är sexuellt
aktiva existerar det fortfarande ett stort tabu kring ämnet (Lusti-Narasimhan & Beard, 2013). Idag råder det en gammal stereotypisk bild kring äldre och sexualitet i dagens samhälle. Unga personer ser generellt sett att sexuell aktivitet är något normalt när unga-/medelålders vuxna praktiserar det, men onormalt då äldre vuxna är sexuellt aktiva (Allen et al., 2009). En anledning till att omgivningen ser sexuellt aktiva äldre som onaturligt, kan vara att den äldre människan sällan inkluderas vid sådana sammanhang. Andra orsaker som kan påverka omvärldens syn på äldres sexualitet är att yngre- och medelåldersvuxna har en föreställning av att den kognitiva förmågan avtar med åldern och förmågan att ge sitt samtycke till sex försämras (Allen, et al., 2009). I vissa samhällen och kulturer känner
18
den äldre kvinnan att hon måste dölja sin sexualitet för att passa in inom omgivningens normer (Lusti-Narasimhan & Beard, 2013). Enligt Eriksson (1990) upplevs vad som ses som ohälsa respektive hälsa, olika mellan skilda kulturer. Synen på hälsa grundar sig i samhällets attityder och normer kring ämnet. I exempelvis Norden ställs det höga krav på begreppet hälsa. Världsorganisationen, WHO, säger att alla kvinnor oavsett ålder eller civilstånd har rätt till sexuell hälsa (Lusti-Narasimhan & Beard, 2013).
I resultatartiklarna fanns ett tydligt samband mellan god upplevd hälsa och en känsla av välbefinnande, med ett aktivt sexliv. Äldre kvinnor som skattade sin hälsa som god, uppgav också att de var sexuellt aktiva i större utsträckning än de kvinnor som sade sig ha en sämre upplevd hälsa (Ratner, Erekson, Minkin, Foran-Tuller, 2011). Upplevd hälsa är enligt Eriksson (1990) baserad på kärlek och relationer med andra människor. Den största orsaken till sexuell inaktivitet berodde på att den äldre kvinnan saknade partner eller att denne var impotent eller hade någon typ av sjukdom som låg till hinder, som exempelvis hjärt-kärlsjukdom (Levin, 2014).
Tidigare studier har visat att äldre kvinnor fortsätter vara sexuellt aktiva, men är dåliga på att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar (Smith & Larson, 2014). Den främsta anledningen till minskad användning av kondom beror på att hon förlorat sin reproduktiva förmåga efter klimakteriet och behöver inte oroa sig för oönskade graviditeter (Lindau et al., 2006). Dessutom ökar risken för mottagandet av könssjukdomar och infektioner, då naturliga biologiska åldersförändringar gör kvinnans slemhinnor skörare (Lindau et al., 2006; Lusti-Narasimhan & Beard, 2013). Kampanjen mot spridning av könssjukdomar, då särskilt HIV/Aids riktar sig till unga människor. Ändå ses äldre som en grupp där könssjukdomar ökar (Lusti-Narasimhan & Beard, 2013). Bland kvinnor över 50 år har HIV-/Aids-diagnoser ökat med 40 % under de senaste 5 åren. Tidigare studier har visat att varken samhället eller de äldre kvinnorna ser sig själva som en riskgrupp för att drabbas av en sexuellt överförbar sjukdom (Smith & Larson, 2014). Enligt Socialstyrelsen (2014) kan en stigning av könssjukdomar hos den svenska befolkningen ej utläsas då det inte finns någon form av obligatorisk och systematisk insamling av data över antalet analyserade prover för sexuellt överförbara infektioner.
Möte med vården: Inom vården finns det idag en god kännedom om att den sexuella hälsan är en viktig del för den enskilde individens liv. Trots det råder det mycket fördomar och felaktiga föreställningar om äldre personers sexualitet (Boström & Ernsth Bravell, 2013). Den viktigaste biten inom vårdprocessen är enligt Eriksson (2004) relationen mellan vårdgivare och vårdtagare. Vårdens främsta uppgift är att främja hälsa och minska lidande hos individer (Eriksson, 2004). Det är personalen inom hälso-och sjukvården som, enligt samhället, besitter makten gällande bedömningen om en vårdsökande person klassas som sjuk eller frisk (Eriksson, 1990).
Vi kunde i några av våra resultatartiklar utläsa att den äldre kvinnan har svårt att ta upp eventuella problem kring den sexuella hälsan med sina vårdgivare. Detta kan bero på könsskillnader samt stora åldersskillnader mellan vårdgivare och vårdtagare, men också samhällets negativa syn över sexuell aktivitet vid hög ålder (Allen, et al., 2009). Det är också vanligt att vårdgivare har en föreställning om att äldre personer lever i monogami och behöver därför inte diskutera sexuella problem (Gott, Hinchcliff, Galena, 2003).
19
Sexuell hälsa är mer än frånvaro av besvär eller sjukdom. Vårdpersonal och resterande omgivning måste börja acceptera den äldre kvinnans sexualitet oavsett hennes status eller sexuella läggning (Lusti-Narasimhan & Beard, 2013).
Äldre kvinnor med kognitiv nedsättning som bor på särskilt boende lider av en ökad risk för att få sina sexuella behov kränkta. Detta kan bero på att personal inom hälso- och sjukvården bär på en stereotypisk bild, negativ attityd samt har en bristande kunskap gällande den äldre kvinnan och hennes sexualitet (Boström & Ernsth Bravell, 2013; Socialstyrelsen, 2014).
Trots god kunskap om de biologiska förändringarnas inverkan på den sexuella hälsan, tar vårdpersonal sällan upp en diskussion kring ämnet i mötet med kvinnor i klimakteriet (Lindau et al., 2006; Ratner et al., 2011). För att förändra synen på de äldre kvinnornas sexualitet kan vården börja ge äldre kvinnor möjligheten till att prata om sexuella problem (Nappi & Lachowsky, 2009). Ett sätt att minska det stigande antalet könssjukdomar och andra sexuella problem, bland den äldre befolkningen, är att personal inom hälso- och sjukvården börjar se sexuell hälsa som en viktig del av det psykiska och fysiska välmåendet (Lindau, et al., 2006). Vågar vårdpersonal lyfta frågan med äldre vårdtagare kan eventuella sexuella problem och könssjukdomar komma upp i samtalet, vilket kan leda till att vårdtagaren får hjälp i tid och minskat lidande (Lindau, et al., 2006). Vårdpersonal kan alltså hjälpa till med att utveckla en större förståelse för äldre personers sexualitet genom att börja diskutera ämnet vid mötet med den äldre vårdsökande personen (Lusti-Narasimhan & Beard, 2013).
20
7 Slutsats
Denna litteraturöversikt ger oss en ökad kunskap om hur den äldre kvinnans sexuella hälsa ser ut idag och hur hon själv uppfattar begreppet sexualitet. Vi tror att all vårdpersonal kan ha nytta av en ökad kunskap kring den äldre kvinnans sexualitet och att de börjar öva på att samtala om sexualitet med vårdsökande personer. För att vårdpersonal ska inleda ett samtal kring problemen inom hälso- och sjukvården, måste de förstå vikten av vilken inverkan sexualiteten har över hälsan. Personalen kan använda sig av diverse hjälpmedel för att starta upp en konversation kring ämnet. Exempelvis kan lättläst information, såsom broschyrer eller frågeformulär, användas som en utgångspunkt vid hälsosamtalet.
Äldre kvinnor vill vara sexuellt aktiva då de själva anser att närhet och beröring ger en ökad livsglädje. I vår litteraturöversikt framkom det även att äldre kvinnor inte var sexuellt inaktiva av eget val. Den vanligaste orsaken till sexuell inaktivitet var inte till följd av kvinnans egna sjukdomar utan till följd av mannens impotens eller avsaknaden av en partner. Det framkom även att äldre kvinnor är måna om sitt rykte och då inte träffar en ny partner då de är oroliga över omgivningens reaktioner och vad barnen ska tycka om dem om träffar en ny partner.
Efter genomförd litteraturöversikt insåg vi hur viktigt det är att samhället och personal inom hälso- och sjukvården börjar se att äldre, framförallt kvinnor, också har en sexualitet. Då sexualitet är starkt förknippat med god hälsa kan mänskligt lidande minska om sjuksköterskor börjar diskutera ämnet med vårdsökande personer. Syftet med denna litteraturöversikt är viktig då äldre kvinnors sexualitet inte talas öppet om. Det behöver ske en normalisering kring ämnet. Vidare forskning bör riktas mot vårdpersonalen och deras möjligheter till förbättring och utökad kompetens inom området.
21
8 Referenser
Allen, R., Petro K., & Phillips, L. (2009). Factors influencing young adults’ attitudes and knowledge of late-life sexuality among older women. Aging & Mental Health, 13(2), 238-245. doi:10.1080/13607860802342243
Altschuler, J., & Rhee, S. (2015). Relationship Power, Sexual Decision Making, and HIV Risk Among Midlife and Older Women. Journal Of Women & Aging, 27(4), 290-308. doi:10.1080/08952841.2014.954499
Austad, S. N. (2001). Concepts and theories of aging. In: Masoro, E. J. and Austad, S. N. (Eds.). Handbook of the Biology of Aging, 5th ed., pp. 3–22. San Diego, CA: Academic Press.
Backlund, Nordstrom & Bodlund. (2005). Sexuella problem är vanliga vid antidepressiv behandling. Vad vet allmänläkarna om denna biverkan, och hur hanteras den?
Läkartidningen, 102(9), 650-653.
Baldissera, V. A., Bueno, S. V., & Hoga, L. K. (2012). Improvement of Older Women's Sexuality Through Emancipatory Education. Health Care For Women
International, 33(10), 956-972. doi:10.1080/07399332.2012.684986
BioMed Central. (2016). Ethics and consent. Hämtad den 17/1-2016, från
http://www.biomedcentral.com/submissions/editorial-policies#ethics+and+consent
Boström M., & Ernsth Bravell M., (2013). Sexualitet och åldrande. I M. Ernsth Bravell, (Red.). Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi (s.187-201). (Rev. uppl., s.) Malmö: Gleerup.
Bradway, K.E., & Beard, R.L. (2015). "Don't Be Trying to Box Folks In": Older Women's Sexuality. Journal of Women & Social Work, 30(4), 504-518.
doi:10.1177/0886109914560741
Castelo-Branco, C., Palacios, S., Ferrer-Barriendos, J., Alberich, X. and the Cervantes Study Group (2010). Do Patients Lie? An Open Interview vs. a Blind Questionnaire on Sexuality. Journal of Sexual Medicine, 7: 873–880. doi:
10.1111/j.1743-6109.2009.01575.x
Defey, D., Storch, E., Cardozo, S., Diaz, O., & Fernandez, G. (1996). The Menopause: Women's Psychology And Health Care. Social Science & Medicine Journal, 42. 447-1456.
Elavsky, S., & McAuley, E. (2004). Physical activity, symptoms, esteem, and life
satisfaction during menopause. Maturitas- The European Menopause Journa, 52, 374-385.
Engström, H. (2014). Från befolkningsfrågor till SRHR – Sveriges globala engagemang
22
(red). Hämtas från:
http://www.regeringen.se/contentassets/d0f27ea3fe59435d9c3dbbfb2efd3ed9/fr
an-befolkningsfragor-till-srhr---sverige-globala-engagemang-i-sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter
Eriksson, K. (1990). Hälsans idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Eriksson, K. (2004). Vårdprocessen. Stockholm: Liber.
Ernsth Bravell, M. (red.) (2013). Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Gleerup.
Fileborn, B., Thorpe, R., Minchiello, V., Pitts, M., Hawkes, G., & Dune, T. (2015). Sex desire and pleasure: considering the experiences of older Australian women.
Sexual & Relationship Therapy, 30(1). 117-130 14p
doi:10.1080/4681994.2014.936722
Floyd, M., & Weiss, L. (2001). Sex and aging: A survey of young adults. Journal of Sex Education and Therapy, 26, 133–139.
Friberg, F (red). (2006a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (red). Dags för uppsats – vägledning för
litteraturbaserat examensarbeten (S. 105-114) Lund: Studentlitteratur AB
Friberg, F. (red). (2006b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red). Dags för
uppsats – vägledning för litteraturbaserat examensarbeten (S. 115-124) Lund:
Studentlitteratur AB
Friberg, F. (red). (2006c). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (red).
Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserat examensarbeten (S. 27-36) Lund:
Studentlitteratur AB
Gott M., Hinchcliff S., Galena E., (2003). General practitioner attitudes to discussing sexual health issues with older people. Social Science & Medicine. 58, 2093-2103. DOI: 10.1016/j.socscimed.2003.08.025
Gott M., & Hinchcliff S., (2003). How important is sex in later life? The views of older people. Social Science & Medicine. 56, 1617-1628. DOI:
10.1016/S0277-9536(02)00180-6
Hammarberg, S. (2004). Barnmorskorna om äldre kvinnors hälsa och sexualitet. Vårdförbundet.
Henricson, M. (red). (2012). Diskussion. Vetenskaplig teori och metod - från idé till
examination inom omvårdnad (s. 471-478) Lund: Studentlitteratur AB.
Herbst-Damm, K. L., & Kulik, J. A. (2005). Volunteer support, marital status, and the survival times of terminally ill patients. Health Psychology, 24, 225-229. doi:10.1037/0278-6133.24.2.225
23
Huang, A., Subak, L., Thom, D., Van den Eeden, S., Ragins, A., Kuppermann, M., Shen H., & Brown, J. (2009). Sexual function and aging in racially and ethnically diverse women. Journal Of The American Geriatrics Society, 57(8). 1362-1368 7p.
doi:10.1111/j. 1532-5415.2009.02353.x
Hughes, A. K., Rostant, O. S., & Curran, P. G. (2014). Improving Sexual Health
Communication Between Older Women and Their Providers: How the Integrative Model of Behavioral Prediction Can Help. Research On Aging, 36(4), 450-466 17p. doi:10.1177/0164027513500055
Hulter, B. (2009). Sexualitet. I A-K. Edberg & H. Wijk (red). Omvårdnadens grunder –
Hälsa och ohälsa (s. 677-708). Lund: Studentlitteratur AB
Karlsson, E- K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.95-113). Lund:
Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.70-92). Lund:
Studentlitteratur.
Levin, R. (2015). Sexuality of the ageing female – the underlying physiology. Sexual &
Relationship Therapy, 30(1), 25-36 12p. doi:10.1080/14681994.2014.963984
Lindau, S. T., & Gavrilova, N. (2010). Sex, health, and years of sexually active life gained due to good health: evidence from two US population based cross sectional surveys of ageing. BMJ : British Medical Journal, 340, c810.
http://doi.org/10.1136/bmj.c810
Lindau, S., Leitsch, S., Lundberg, K., & Jerome, J. (2006). Older women's attitudes, behavior, and communication about sex and HIV: a community-based study.
Journal Of Women's Health (15409996), 15(6), 747-753 7p.
doi:10.1089/jwh.2006.15.747
Lusti-Narasimhan, M., & Beard, J. R. (2013). Sexual health in older women. Bulletin Of
The World Health Organization, 91(9), 707-709 3p. doi:10.2471/BLT.13.119230
Meston, C. M. (1997). Aging and Sexuality [Elektronisk version]. The Western journal of medicine, 167, (4), 285-290.
Nappi R.E., & Lachowsky M. (2009). Menopause and sexuality: prevalence of symptoms and impact on quality of life. Maturitas. 63, 138-141. DOI:
24
Ojanlatva, A., Mäkinen, J., Helenius, H., Korkeila, K., Sundell, J., & Rautava, P. (2006). Sexual activity and perceived health among Finnish middle-aged women. Health
and Quality of Life Outcomes, 4, 29. http://doi.org/10.1186/1477-7525-4-29
Price, B. (2010). Continuing professional development. The older woman's body image.
Nursing Older People, 22(1), 31-37 7p
Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad
(s.31-50). Lund: Studentlitteratur.
Ratner, E. S., Erekson, E. A., Minkin, M. J., & Foran-Tuller, K. A. (2011). Sexual satisfaction in the elderly female population: A special focus on women with gynecologic pathology. Maturitas, 70(3), 210–215.
http://doi.org/10.1016/j.maturitas.2011.07.015
Ravanipour, M., Gharibi, T., & Gharibi, T. (2013). Elderly Women's Views About Sexual Desire During Old Age: A Qualitative Study. Sexuality & Disability, 31(2), 179-188 10p. doi:10.1007/s11195-013-9295-7
Regeringskansliet (u.å). Sexuell och repruktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hämtad 07 december 2015 från:http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga- rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-srhr
RFSU (2014). Sex genom livet. Hämtad den 19 november 2015 från: http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Sex-genom-livet/
Ringa, V., Diter, K., Laborde, C. and Bajos, N. (2013). Women's Sexuality: From Aging to Social Representations. Journal of Sexual Medicine, 10: 2399–2408. doi:
10.1111/jsm.12267
Skansgård, B., Svendsen, K-O. B., Aanrud, A., & Aars, H. (1998). Sexualitet. I N. J. Kristoffersen (Red.). Allmän omvårdnad 3. Patient och sjuksköterska - kropp, behov och metoder (ss. 99-181). Stockholm: Liber.
25
Smith, T. K. & Larson E. L., (2015). HIV Sexual Risk Behavior in Older Black Women: A Systematic Review. Womens health issues, 25, 63-72.
DOI:10.1016/j.whi.2014.09.002
Socialstyrelsen. (2014). Underlag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa
och rättigheter.
Svenska FN-Förbundet (u.å). Medellivslängd.
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.
Sveriges riksdag. (2008:567). Diskrimineringslag. Hämtad 07 december 2015 från:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/ Tannenbaum, C., Corcos, J., & Assalian, P. (2006). The relationship between sexual
activity and urinary incontinence in older women. Journal Of The American
Geriatrics Society, 54(8), 1220-1224 5p. doi:10.1111/j.1532-5415.2006.00827.x
Thomas, H.N., Hess, R., & Thurston, R. C. (2015). Correlates of sexual Activity and Satisfaction in Midlife and Older Women. Annals Of Family Medicine, 13(4),
336-342 7p. doi:10.1370/afm. 1820
Thompson, W. K., Charo, L., Vahia, I. V., Depp, C., Allison, M., & Jeste, D. V. (2011). Association Between Higher Levels of Sexual Function, Activity, and Satisfaction and Self-Rated Successful Aging in Older Postmenopausal Women. Journal Of The
American Geriatrics Society, 59(8), 1503-1508 6p.
doi:10.1111/j.1532-5415.2011.03495.x
Thorpe, R., Fileborn, B., Pitts, M., Minichiello, V., & Hawkes, G., (2015). Old and desirable: older women’s accounts of ageing bodies in intimate relationships.
Sexual & Relationship Therapy, 30(1), 156-166 11p.
doi:10.1080/14681994.2014.959307
Trudel, G., Turgeon, L., & Piche, L. (2010). Marital and sexual aspects of old age. Sexual
& Relationship Therapy, 25(3), 316-341. doi:10.1080/14681991003750467
Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson. (Red.). Vetenskaplig teori och metod – från idé
till examination inom omvårdnad. (s.481-495). Studentlitteratur AB.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad, En bro
26
World Health Organization [WHO]. (2006). Defining sexual health. Report of a technical
consultation on sexual health, 28–31 January 2002, Geneva. WHO Press.
World Health Organization. (2015). Sexual Health.
Yücel C., & Eroğlu K., (2013). Sexual Problems in Postmenopausal Women and Coping Methods. Springer Science, 31, 217-228. doi: 10.1007/s11195-013-9306-8
Bilagor
Bilaga 1 – Artikelsöknings översikt
Databas Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Till resultatet
Cinahl (22/10-15) Older 1928 sexuality 1315 Old* AND Sex* NOT Men 380 150 32 3 Cinahl (22/10-15) Older Women 4308 Sex* 75082 Elderly Women 1021 Health* 447 931 Old* Women* OR Elderly Women* AND Sex* AND Health: NOT Men 230 100 41 5 Cinahl (22/10-15) Improvem ent 57039 Older Women 4308 Sex* 75082
Old* Women* AND Sex* AND Improvem ent* 24 24 4 1 PubMed 151102 Sexuality 44 098 Quality of life 151 355 wom* 443 295 old* 483 164 old* wom* AND sexuality AND quality of life 31 31 13 5 Summa: 305 90 14
Bilaga 2 – Kvalitetsprotokoll
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej
Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen? Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen? Ja Nej
Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:
……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)
………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….
