• No results found

Ledare; På kollisionskurs

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ledare; På kollisionskurs"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

På kollisionskurs

Hr Palme förklarade efter valne~erlaget att regeringen skulle komma att eftersträ-va samförståndslösningar. Hur det blir med den saken lär visa sig under höstriks-dagen, då socialdemokraterna fortfarande har majoritet med kommunisternas stöd. Man kan väl tänka sig, att hr Palme och överhuvudtaget regeringens flertal gärna skulle se en möjlighet att under något års manövrerande med lock och pock bringa in folkpartiet, eller en del därav, i sitt politiska underlag.

Men frågan är om han får lov till det. Den nye LO-ordföranden har på fackför-eningsrörelsens vägnar kategoriskt förbju-dit regeringen att ingå i organiserat sam-arbete med något borgerligt parti. Så be-roende som det socialdemokratiska partiet är av LO i valrörelserna, lär beskedet inte ge hr Palme nämnvärt manöverut-rymme. Även om han hellre skulle vilja något annat, förefaller det troligast att regeringen kommer att styra på kollisions-kurs.

Ur oppositionens synpunkt skulle en så-dan utveckling vara att hälsa med till-fredsställelse. Även om de tre borgerliga partierna närmat sig varandra mycket un-der de senaste två åren och unun-der valrö-relsen bildat en väl fungerande enhets-front, har det sina svårigheter för koali-tioner att hålla samman. En kontinuerlig konfrontation i riksdagen mellan regering och opposition utmynnande i ett nyval i juni skulle hålla oppositionen samman-svetsad. Oavsett vilken fråga regeringen skulle välja att falla på, kommer ett så-dant val att gälla regeringens respektive

oppos1t10nens förmåga att föra en trygg-hetsskapande politik. Sysselsättnings-, skat· te- och inflationsfrågorna kommer då hittills i förgrunden. Ett nyval blir i s verket likt valet 1973. Så mycket mer geläget blir det för oppositionen att fram ett gemensamt, konsekvent och kret trygghetsprogram. Lyckas man det, borde en övertygande valseger inom räckhåll. Med undantag för års Utrikespolitiska krisval har OV~,1Q.l'U<011""11 kraterna inte kunnat stärka sin o<<>wu•

i något val efter 1962. De är inne i fallande trend.

I så måtto påminner läget om lingen under 1950-talet, då kratiens på den tiden starkt karaktär av arbetarparti i takt ningen av tjänstemannakategorierna de till en kontinuerlig minskning av socialdemokratiska väljarunderlaget. lyckades emellertid bryta trenden ATP-striden, som tillförde soc:lalOeino~:raot terna ett betydande

1962 kan betecknas som det

Den avgörande politiska faktorn denna utveckling har varit LO. I av 1960-talet hade

möjlighet att bevara röstvinsterna i valen genom att etablera sig som

r f: Sl t i k t: k se

(2)

reformatoriskt välfärdsparti, där det so-cialistiska inslaget hölls i bakgrunden. Det

kan anmärkas att den västtyska

socialde-mokratiens starka ställning vunnits just i kraft av en sådan politik.

Men LO ville inte. LO krävde jämlikhet,

främst långtgående ekonomisk utjämning skattevägen, liksom en

socialiseringspoli-tik inriktad på att steg för steg ge

makt-kombinatet SAP-LO kontrollen över före-tagens investeringar. Därmed skulle cir-keln slutas, politisk och ekonomisk makt

skulle till sist ligga i samma hand. Ett

socialistiskt Sverige skulle vara ett faktum.

Yrkespolitikerna inom

socialdemokra-tiska partiet har fått betala sin undfallen-het inför LO-funktionärerna med försva-gat inflytande både utåt och inåt. LO-chefens röst blir alltmer husbondens röst. Men partiets kris bekymrar uppenbarligen

inte den vänsterfalang, som har kontrollen

379

över LO. Det är betecknande, att

LO-ordföranden efter valnederlaget angav som en av orsakerna till detta att man inte tagit makten över företagens investering-ar - d v s inte fört en tillräckligt hård socialistisk politik.

Om och när kollisionen mellan

rege-ring och opposition kommer, bör man

allt-så från oppositionens sida upplysa

väljar-na om att ett nyval inte endast är ett val

mellan två olika metoder att skapa social

och ekonomisk trygghet. Det blir i grund

och botten också ett socialiseringsval

-vad hr Palme än säger. Ty vill han eller

tvingas han gå in på en sådan linje, är

det liksom tidigare ytterst LO som utgör den drivande kraften.

Dess ledning vill ha en målmedveten

socialiseringspolitik - och ytterst är det denna politik oppositionen måste defini-tivt slå tillbaka.

l

l

l l

References

Related documents

/…/ det är ju också, har ju med yrket att göra, just det här med ångesten, det är väl det jag känner är jobbigt men det börjar man ju också lära sig mer och mer

Med anledning av att nyval av samtliga jurymän skall ske under 2015 hemställer tingsrätten att landstinget föranstaltat om val av sammanlagt 24 jurymän- sex- ton jurymän i

Förhoppningarna inom partiet var stora och man hoppades att intäkterna från lotterierna inte bara skulle få ekonomin i balans utan också ge möjligheter till ytterligare politiska

De partier som har varit mest konfliktbenägna under hela perioden 1989-2000 är till rangordningen Socialdemokraterna (24 procent polemik) följt av Vänsterpartiet

Aliança Mudança para o Progresso (AMP) - Partido Congresso Nacional de Reconstrução de Timor-Leste (CNRT), Partido da Libertação Popular (PLP) no Klibur Haburas

The political goals of the County Council are to plan for outdoor recreation in order to promote not only health aspects, but also biodiversity as well as cultural integration (County

Lärarna beskriver att valet av när man åker på studiebesöket i relation till ett arbetsområde är avgörande för vilket syfte besöket har och påverkar ar- betet kring det.. Då

Något som alla respondenter höll med om var att det hade en positiv effekt att de som skulle lära ut Canvas till lärarna var anställda och jobbade på Malmö universitet..